När korridoren var ung

Transkript

1 Foto:Christin Lenthamre Foto: Elin Abelson Uppsala studentkårs tidning. Grundad /12 24/1 # / En examenspremie missgynnar dem som byter utbildningsinriktning eller vill fördjupa sig. 23/ Det räcker med ett mycket litet uns av självdistans för att känna sig träffad. 21/ Kärleken finns. På detta har jag aldrig tvivlat, min dystopiska deppighet till trots. Lobbyister höll seminarium 06/NYHETER Organisationen Centrum för rättvisa, som stämt Uppsala universitet för kvoteringen på juristprogrammet, fick ensamma hålla i ett obligatoriskt seminarium för juriststudenter. Uppgiften: argumentera för att kvotering är fel. Flera studenter med utländskt utseende tog illa vid sig. Processen mot Uppsala universitet har gjort att det har varit en spänd stämning under hela studietiden. Många har upplevt att de har blivit ifrågasatta och att andra studenter undrar om man är där på egna meriter. Men vi har aldrig varit tvungna att diskutera det här på lektionstid tidigare, säger studenten Claudia Jiménez Guala. Olle Lundin, prefekt på Juridicum, ser inga problem i att Centrum för rättvisa håller i ett seminarium om Uppsalamålet, med studenter som teoretiskt sett kan ha kommit in via kvotering. Nej, inte egentligen. Det här är ett intressant rättsfall, säger han till Ergo. Institutionen ska låta utreda vad som hänt, enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA 04/DEBATT Julia Qvist har just flyttat in i sitt studentrum. För 50 år sedan kom Marianne Pedersén till samma rum. När korridoren var ung Kårerfarenhet ger jobb 10 12/NYHETER Jag hade säkert inte haft det jobb jag har idag om det inte hade varit för kårtiden. Det säger Ludvig Larsson, kårordförande 03/04, som i dag jobbar på fackförbundet Sveriges ingenjörer. Han är inte ensam om uppfattningen att ett år i kårledningen ger fördelar på arbetsmarknaden. Det visar Ergos genomgång av vad de tio senaste årens presidialer gör idag /REPORTAGE Jag tyckte att det var toppen. Jag hade bott på Dragarbrunnsgatan innan, i ett ruskigt kyffe där jag aldrig såg en människa. Här var det ljust och modernt och man träffade andra, säger Marianne Pedersén på återbesök i sin gamla korridor. Mycket i studentlivet har förblivit sig likt, menar hon. En stor skillnad är att studenterna idag är så många fler. FLYTTA UT KÅREN PÅ CAMPUS«FÖR FÅ KVINNLIGA FÖRFATTARE«

2 Ergo #14 / 2007 LEDARSIDA / 03 SJÄLEN SITTER I HÅRDDISKEN En stor del av våra liv har flyttat in i datorn. Inte bara via mejl och olika communities; vi lagrar också både känslor och tankar där i form av allt från tentor och foton till privata alster och funderingar. Praktiskt datorn som ett komprimerat jag. Men i takt med att vi flyttat över mer av oss själva till en hårddisk blir vi också mer sårbara. Ett gammalt hederligt fotoalbum, en handskriven dagbok eller en printad uppsats är inte särskilt stöldbegärliga. De kan inte heller gå om intet i ett plötsligt elektroniskt haveri (däremot i bränder, men hur vanliga är de i jämförelse?). Och det man inte trodde skulle hända händer faktiskt ibland. En minuts ouppmärksamhet på en sömnig tågresa. Ett inbrott på institutionen man aldrig hade kunnat drömma om. En utan förvarning och för evigt kraschad hårddisk. Tre pinfärska exempel från Uppsalavardagen. Efteråt känns det som att halva ens person gått förlorad, nästan i alla fall. Man förbannar förövarna och sin egen dumhet. Varför var man korkad/ lat/godtrogen nog att inte göra en ordentlig backup på sex år? En futtig tröst är medkänslan från omgivningen; alla kan relatera till förlusten. Så alla ni som ska resa Opålitlig. hem med laptopen i jul, eller bara lämna er gamla stationära burk ensam på student- eller arbetsrummet: gör en backup nu! Köp ett USB-minne eller bränn ner allt på skiva. Göm dem väl och gå trygga på jullov. HEJ STUDENT! NAMN: Anna Pennanen PLUGGAR: Juridik HUR MÅNGA TERMINER I UPPSALA: Snart 8. HÄR SITTER JAG HELST OCH PLUGGAR: Carolina på kvällarna. BÄSTA NATIONEN: Kalmar eller ÖG. SENAST KÖPTA KURSLITTERATUR: Tyvärr var det Lehrbergs tegelsten; Rättsfallssamling i Aktiebolagsrätt. BÄSTA UTGÅNG I UPPSALA: Orange och Velvet. HÄR ÄTER JAG LUNCH I UPPSALA: Fugu när det finns överloppspengar, annars studentpentry på SVC. TRÄNAR: Stallet och Svettis. FAVORITPRODUKT PÅ SYSTEMET: En flaska vitt. FAVORITPRODUKT PÅ APOTEKET: Bafucin för halsont. ROLIGASTE KURS JAG LÄST: Oj, det var många. Straffrätt, processrätt, kulturantropologi A och B, Perukursen... OCH SÄMSTA: Ganska många de också, men just nu associationsrätt. FAVORITGALLERI I UPPSALA: Galleri London. FAVORITPROMENAD I UPPSALA: Längs Fyrisån i Stadsparken för att se på husbåtarna. VÄRSTA KORRIDORMINNET: När jag kom tillbaka efter sommaren till en vattenskadad korridor för några år sedan. BÄSTA STUDENTBOSTADSOMRÅDET: Kantorn. BÄSTA STUDENTFÖRENING: UF. MEST ÖVERSKATTAT I UPPSALA: Folkes livs. GODASTE FYLLEKÄKET: På våren Johannes grill och på vintern Max. FAVORITGATA I UPPSALA: Svartbäcksgatan innan gågatan börjar. FAVORITBIBLIOTEK I UPPSALA: Carolina och Dag Hammarskjöld. HÄR SHOPPAR JAG KLÄDER I UPPSALA: Det blir nog mest på H&M. BÄSTA LÖRDAGSFIKAT: Storken. DET GÖR JAG HELST EN LEDIG SÖNDAG: Fikar och söndagspromenerar eller gör en utflykt. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hanna Lundquist (Tf) cred@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Gusten Holm red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: (endast boende i Uppsala) NÄSTA NUMMER AV ERGO UTKOMMER: # 1 25/1 # 2 15/2 # 3 6/3 # 4 20/3 # 5 11/4 # 6 25/4 # 7 16/5 berglin

3 04 / DEBATT Ergo #14 / 2007 LITTERATATURLISTAN ÄR OJÄMSTÄLLD«Bara fem procent av litteraturen på T5 på juristprogrammet är skriven av kvinnor. Alldeles för lite, tycker Ida Sandin. S-studenter anser att en jämn könsfördelning vad gäller författarna till kurslitteraturen på en kurs bör eftersträvas. Syftet med ett sådant strävande är att det inte bara är antalet anställda kvinnor på institutionen eller andelen kvinnliga respektive manliga studenter på kursen eller liknande som påverkar utbildningens kvalitet och uppnådda jämställdhet.» EN HALV BOK ÄR SKRIVEN AV EN KVINNA.«På juridikprogrammet är fördelningen av kvinnliga respektive manliga författare mycket ojämställd. Majoriteten av böckerna är skrivna av män. På termin 5 finns nio böcker angivna som kurslitteratur endast en av böckerna har en kvinnlig författare. Denna författarinna har dessutom skrivit boken tillsammans med en man så man kan se det som att en halv bok är skriven av en kvinna. Med ett sådant synsätt utgör litteratur skriven av kvinnor fem procent av den totala kurslitteraturen och dessvärre ser det ut på liknande sätt på även andra fakulteter. Att kvinnliga författare är underrepresenterade är inte bra för någon utbildning, och framförallt inte en som säger sig ha ett genusperspektiv. Juridicums strävan mot ökad jämställdhet ser i detta fall ut att stanna vid ett antal genusartiklar. Ida Sandin Juridikstuderande och partiombud för S-studenter SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 14/1. LÅT KÅREN FINNAS BLAND STUDENTERNA Flytta ut kåren på campusen. Då blir det lättare för studenter att göra sin röst hörd och engagera sig. Det skriver företrädare för UUS, Gröna studenter och Borgerliga studenter. Uppsala studentkår upplevs idag av många studenter som tämligen anonym. Vi tror därför att Uppsala studentkårs centrala verksamhet måste kompletteras med en mer campusbaserad verksamhet, med andra ord med lokala sektioner som kan finnas där studenterna finns. Det skulle göra det lättare för studenter att komma i kontakt med Uppsala studentkår när de har problem eller när de vill påverka något. Vi anser också att kåren lättare skulle kunna informera studenterna om allt bra som kåren gör och hur det berör dem och deras vardag.» NÄR DET BLIR LÄTTARE FÖR STUDENTERNA ATT GÖRA SIN RÖST HÖRD OCH NÄR KONTAKTEN HAMNAR PÅ ETT MER LOKALT PLAN SÅ ÖKAR ENGAGEMANGET.«Det måste dessutom bli enkelt att engagera sig i Uppsala studentkår och göra något utan att engagera sig i ett kårparti. Det behövs en större mångfald av sätt att engagera sig på. Vi tror att när det blir lättare för studenterna att göra sin röst hörd och när kontakten hamnar på ett mer lokalt plan så ökar engagemanget. Det är genom att man träffar personer som är aktiva som man blir intresserad av att själv engagera sig och med ökad lokal aktivitet skulle sådana tillfällen öka drastiskt. Mer kontakt mellan medlemmar och kåraktiva skulle ge kåren en starkare och bättre rekryteringsbas. FÖR ATT DET SKA FUNGERA anser vi att kåren måste bli tydlig med vad som lämpar sig bäst att göra centralt och vad som Klas-Herman Lundgren fungerar bättre om man gör det på en mer lokal nivå. För att undvika att uppfinna hjulet igen är det bra att samarbeta med de föreningar som redan finns på universitetets campus och i många fall dessutom redan samarbetar med Uppsala studentkår kring exempelvis studiebevakning. Det skulle ge föreningarna stöd samtidigt som det skulle möjliggöra och underlätta en sektionsbildning inom kåren. Framtida sektioner måste också få utrymme att själva avgöra vad de vill arbeta med och vilka frågor som är viktiga för just deras medlemmar. Kåren måste nina hemmingsson Magnus Lundgren Kristian Bergman självklart känna en tillit till sina sektioner och sektionerna måste känna tillit till kåren. Lokala starka sektioner blir i förlängningen en rekryteringsbas för kåren. Samtidigt kommer det att skapa goodwill och ett starkare förtroende för Uppsala studentkår, vilket vi tror att kåren kan vinna mycket på, speciellt nu när kårobligatoriet ifrågasätts. Klas-Herman Lundgren Uppsala universitets studenter (UUS) Magnus Lundgren Gröna studenter (Gs) Kristian Bergman Borgerliga studenter Annons 60 mm

4 foto: Hanna Jansson Julenergi! Håll igång hela jullovet! Stallet har öppet för dig som är kvar i stan. Här finns gym, klättervägg, aerobics, bollspel och som en extra klapp bjuder vi på gratis julgympa! Välkommen till Studenthälsan! GYMPA GRATIS PÅ STALLET 26/12 6/1! Tid Må Ti On To Fr Lö Sö Gott nytt år! Nyårsdagen Puls stängt stängt Stång Stång 75 Medel Stång För övrigt julprogram aerobics, bollspel, gym, klättervägg se STALLET Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 58 tel SVETTIS Svandammen Sjukhusvägen 2 tel STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2 tr tel

5 06 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Lobbyister höll i obligatorisk undervisning på Juridicum Den idébaserade organisationen Centrum för rättvisa, som 2004 stämde Uppsala universitet för kvoteringsförsöket på juristprogrammet, fick ensamma hålla i ett obligatoriskt seminarium om samma rättsfall på Juridicum. Flera studenter med utländskt utseende upplevde seminariet som kränkande. Seminariet var upplagt som ett processpel. Med utgångspunkt i stämningen mot och Högsta domstolens fällning av Uppsala universitet skulle studenterna ta fallet vidare till EG-domstolen. De skulle stämma den svenska staten och argumentera för att positiv särbehandling av sökande med utländsk bakgrund är fel också enligt EG-rätten. I klassrummet fanns ett antal studenter med utländskt utseende. Flera av dem upplevde seminariet som kränkande och kände sig stigmatiserade. En tydlig vi-och-dom-känsla uppstod, säger juriststudenten Claudia Jiménez Guala: Processen mot Uppsala universitet har gjort att det har varit en spänd stämning under hela studietiden. Många har upplevt att de har blivit ifrågasatta och»processen MOT UPPSA- LA UNIVERSITET HAR GJORT ATT DET HAR VARIT EN SPÄND STÄMNING UNDER HELA STUDIETIDEN.«att andra studenter undrar om man är där på egna meriter. Men vi har aldrig varit tvungna att diskutera det här på lektionstid tidigare. HON IFRÅGASÄTTER det rimliga i att vad hon ser som en starkt ideologiskt präglad lobbyorganisation på obligatorisk undervisningstid får tala för sin sak i en på utbildningen så pass laddad fråga, vilket seminarieupplägget i praktiken kom att innebära enligt henne. Förutom gästläraren, som är forskningsstipendiat på Centrum för rättvisa, närvarade också organisationens chefsjurist och berättade om målet man drivit mot universitetet. Studenterna kunde heller inte argumentera för en annan syn på positiv särbehandling eftersom ramarna var givna, understryker Claudia Jiménez Guala, och menar att hon därför också kände sig ideologiskt kränkt. En annan student, som vill vara anonym, invänder inte främst mot seminarieuppgiften i sig utan mot det faktum att företrädare för Centrum för rättvisa, som så tydligt tagit ställning i frågan, ensamma fick hålla i seminariet. FLERA STUDENTER, däribland Claudia Jiménez Guala, valde att sitta tysta under processpelet. Jag kände inte att det fanns något jag kunde säga. Jag hade redan frågat varför vi var tvungna att utgå från det här målet när vilket annat som helst hade fungerat lika bra, och fått till svar att det var ett intressant och passande mål, säger Claudia Jiménez Guala. Johan Loell, studiebevakare på Juridicum, säger att universitetet enligt lagen om likabehandling av studenter är skyldiga att utreda om de får veta att någon student känt sig kränkt på grund av etnicitet. Enligt Johan Loells erfarenhet är det ovanligt att utomstående organisationer håller i obligatoriska undervisningsmoment. Men Olle Lundin, prefekt på Juridiska Centrum för rättvisa höll den 27 november i ett obligatoriskt seminarium för juridikstuderande. Uppgiften att argumentera för att positiv särbehandling är oförenligt med EG-rätten har upprört studenter med utländskt utseende. Foto: Hannes Ljunghall fakulteten, menar att det är mycket vanligt att externa föreläsare bjuds in, även till obligatoriska kursmoment. Olle Lundin vill inte uttala sig om det aktuella seminariet utan hänvisar till att han inte hunnit prata med ansvarig lärare och studenter. RENT GENERELLT ser han dock han inget problem i att Centrum för rättvisa håller i ett seminarium kring Uppsalamålet, med studenter som teoretiskt sett kan ha kommit in via kvotering. Nej, inte egentligen. Det här är ett intressant rättsfall och vi vill gärna diskutera dagsaktuella fall, säger Olle Lundin. Men institutionen kommer självklart att enligt lagen om likabehandling låta utreda vad som hänt, lovar han. Ergo har inte lyckats nå den kursansvarige läraren för en kommentar. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Centrum för rättvisa (CFR) är en ideell och obunden stiftelse som startade sin verksamhet Ändamålet är att få genomslag för fri- och rättigheter som skyddas i Europakonventionen, grundlagen och vanlig lag. CFR har hittills drivit ett 30-tal fall om bland annat diskriminering, föreningsfrihet och äganderätt. Organisationen tar inte betalt av sina klienter, utan fi nansieras genom gåvor och anslag väckte CFR åtal mot Uppsala universitet för den alternativa antagningen på juristutbildningen, där 30 nybörjarplatser viktes åt studenter med två utlandsfödda föräldrar. Universitetet fälldes för otillåten etnisk diskriminering i tingsrätt, hovrätt och i Högsta domstolen. Missad tenta kan bli dyr historia Studenter som tar sina poäng i tid ska få högre studiebidrag än de som halkar efter. Det är ett av förslagen som den studiesociala utredning regeringen nu har tillsatt ska se över. Utredningen ska kartlägga hur studenters sociala och ekonomiska situation kan förbättras. Den ska särskilt titta på hur studiemedelssystemet samspelar med andra sociala trygghetsystem. Idag är det till exempel så att den som studerar inte kan vara sjukskriven på deltid. Först efter 30 dagars sjukdom avskrivs lånedelen i studiemedlet. Den ekonomiska situationen för studenter med barn ska också utredas. Vi är överens med regeringen om att man måste gå på djupet med här frågorna. Studerande ska ha samma villkor som andra grupper, säger Mattias Bjärnemalm, vice ordförande för Uppsala studentkår med ansvar för studiesociala frågor. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg har tidigare lanserat idén om en examenspremie som ett sätt att öka genomströmningen i högskolan. Förslaget återfinns i utredningsdirektiven, liksom en peng-per-poängmodell. Enligt den ska studenter som halkar efter i studierna få minskat studiebidrag. Som kompensation ska lånedelen kunna öka. Mattias Bjärnemalm menar att det inte är något fel på ambitionen att få studenter att ta examen i tid. Men han är skarpt kritisk till de två modeller regeringen vill att utredningen ser över. En examenspremie missgynnar dem som byter utbildningsinriktning eller vill fördjupa sig. Med ett peng-per-poängsystem riskerar studenter att avbryta sina studier om de halkar efter eftersom man är rädd för att ta för stora lån, säger han. BJÄRNEMALM HOPPAS OCKSÅ att utredningen noga analyserar varför studenter läser i fler terminer än de kanske skulle behöva. Det är bra att frågan lyfts. Kanske kommer man fram till att det beror på att många måste jobba vid sidan av studierna. Då är det ett problem som går att lösa, men inte genom examenspremier utan med höjt studiemedel. Utredningen får formen av en parlamentarisk kommitté, vilket borgar för reformer som står sig över eventuella framtida regeringsskiften. Kommittén ska också se över om CSN:s verksamhet helt eller delvis kan tas över av privata aktörer. Enligt direktiven skulle en sådan reform kunna gynna studenter genom att valfriheten ökar. Storleken på fribeloppet (hur mycket pengar man får tjäna med bibehållet studiemedel) ska också utredas. Mattias Bjärnemalm ser inga problem med att ta bort fribeloppet under förutsättning att studiemedlet samtidigt höjs rejält. Slopar man fribeloppet utan att höja studiemedlet uppmanar man människor att jobba extra. Det går rakt emot idén om ökad genomströmning, säger han. Kommittén ska presentera sitt slutbetänkande i mars HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se

6 Ergo #14 / 2007 NYHETER / 07 Kåren vill vara med när vicerektorer väljs Valet av nya vicerektorer är i full gång på Uppsala universitet. Vilka som får jobben har betydelse för studenter och doktorander. Men kåren är missnöjd med hur universitetet hanterat studentinflytandet i valet. Uppsala studentkår har under hösten legat på universitetetet för att studentrepresentanter ska få sitta med i valberedningarna. Vicerektorer och dekaner är en del av universitetsledningen och har stort inflytande över utbildningen och frågor som rör studenter. Framför allt är det viktigt att doktorander har förtroende för dem eftersom de är ordförande i fakultetsnämnderna, säger kårordförande Louise Callenberg. Kåren stödjer sig på paragraf 3:9 i Högskoleförordningen, som slår fast att studenter har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Men samtidigt säger en annan lagparagraf att det är vetenskapligt kompetenta lärare som ska föreslå vem som bör utses till vicerektor eller dekan. Det här har universitetsledningen tagit fasta på. I ett förslag till rektorsbeslut från slutet av oktober skriver ledningen att det Studenthälsans träningsanläggningar Svettis och Stallet anmäls till Handikappsombudsmannen (HO). På Svettis stoppar en trappa den som är rullstolsburen redan vid dörren. På Stallet kommer studenter med rullstol in, men det finns andra brister i form av till exempel tunga dörrar och onödiga trösklar till exempel vid nödutgången. Allt enligt anmälan som gjorts av Marschen för tillgänglighet, som tidigare i höstas massanmälde Uppsalas studentnationer för bristande tillgänglighet. Det är bra att frågan lyfts. Självklart ska alla studenter ha tillgång till Studenthälsans lokaler, säger Emelie Hedén Eklund, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår. STUDENTHÄLSANS DIREKTÖR Claes-Göran Swahn hänvisar till att alla legala krav på tillgänglighet följdes när Stallet byggdes Att handikappanpassa Svettis hundra år gamla lokaler menar han i princip är omöjligt. Visst skulle man kunna bygga en ramp till entrén, men sedan är ju hela byggnaden mer eller mindre full av trappor och nivåskillnader. Därför har vi också sedan länge dispens från universi-»att STUDENTERNA SKA INFORMERAS KAN BETYDA VAD SOM HELST.«såvitt man kan finna inte finns något lagtvång att släppa in studenterna i valberedningarna. När kåren fick kännedom om universitetsledningens hållning vände den sig till Högskoleverket, som meddelade att man är beredd att pröva ärendet juridiskt. Det vore intressant att höra vad båda parterna har att säga och se hur lagen ska tolkas här. Rent generellt är paragraf 3:9 ganska långt gående, säger Marie Stern Wärn på Högskoleverkets juridiska avdelning till Ergo. EFTER BESKEDET att Högskoleverket kontaktats ändrade universitetsledningen kurs något. Man skriver i sitt beslut att företrädare för studenterna ska informeras av valberedningarna innan vicerektorerna väljs, samt att det förutsätts att studenterna ges möjlighet att ge sin mening. I klartext står dock universitetet fast där man stod från början, menar Louise Callenberg. Det man skriver är extremt luddigt. Att studenterna ska informeras kan betyda vad som helst. Man slår inte fast några Studenthälsan HO-anmäls Trappan på Svettis hindrar rullstolsburna från att ta sig in. rutiner för hur och om studentrepresentanter ska kallas till valberedningarna. Jag har redan fått ta emot samtal från valberedningsordförande som är osäkra på vad som gäller. Men prorektor Kerstin Sahlin anser att universitetsledningen har tillmötesgått studentkårens önskemål så långt det är möjligt. Det står klart och tydligt i vårt beslut att valberedningens ordförande ska lämna information till studentföreträdare och att de ska få möjlighet att ge sin mening. Den här typen av text kan inte konkretiseras mer än så, säger hon. TROTS ATT KÅREN ÄR MISSNÖJD med utgången av ärendet planerar man inte att göra en formell anmälan av universitetet till Högskoleverket, vilket krävs för att verket ska pröva ärendet. Vicerektorsvalet ska vara klart redan i mars, så vi får acceptera det här beslutet nu. Vi har sagt vår mening och ser inget skäl att bråka mer, säger Louise Callenberg. Hon påpekar dock att det finns goda exempel på universitetet. På humanistisk-samhällsvetenskapliga fakulteten släpptes studenterna in i valet till områdesnämnderna, och även i övrigt verkar fakulteten ta studentinflytande på allvar, menar Louise Callenberg. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Foto: Hanna Lundquist tetet för kravet på tillgänglighet på Svettis, säger Claes-Göran Swahn. Men är det rimligt att alla studenter vid Uppsala universitet inte kan träna på era anläggningar? Nej, det är givetvis inte okej. Vi ska se över om det finns några åtgärder vi kan vidta som förbättrar tillgängligheten. Vi har inga ambitioner att göra det besvärligt för studenterna. Enligt planerna ska Svettis stängas om drygt två år och flytta in i det nya campuset Pedagogikum som byggs mellan slottet och Botaniska trädgården. Kommer ni att vara noggrannare med tillgängligheten då? Det kan du lugnt utgå ifrån, säger Claes-Göran Swahn. Eftersom bristande tillgänglighet i dagsläget inte omfattas av lagen om förbud mot diskriminering kommer HO inte att agera med anledning av anmälningarna. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Doktorshattar vanliga bland Uppsalas lärare Andelen forskarutbildade lärare på landets lärosäten skiljer sig kraftigt åt, enligt en färsk analys från Högskoleverket. Uppsala universitet placerar sig högt upp på listan. Men en doktorshatt är inte allt, menar kåren. Fyra av fem lärare vid Uppsala universitet är disputerade. Bara Handelshögskolan och Chalmers har fler lärare med forskarutbildning. 80 procent är en bra siffra. Men att en lärare är disputerad är inte allt pedagogisk skicklighet är också viktigt för studenterna, säger Hanna Mörck, vice ordförande för Uppsala studentkår med ansvar för utbildningsfrågor. I landet som helhet är sex av tio högskolelärare disputerade. Lägst andel har i regel lärarutbildningar, vårdutbildningar och konstärliga utbildningar. Det är utbildningsområden som har förts in i högskolan relativt sent, och som dessutom ofta har begränsade forskningsresurser. På Lärarhögskolan i Stockholm är bara 35 procent av lärarna forskarutbildade. Av de ickedisputerade lärarna är de flesta adjunkter, och bara ett fåtal av dessa genomgår forskarutbildning. Alla lärare borde få möjlighet att forska. Är man inte disputerad ska man ha möjlighet att bli det, anser Hanna Mörck. HON MENAR ATT DET ÄR VIKTIGT att studenter får träffa aktiva forskare; både för att garantera forskningsanknytningen i grundutbildningen och som ett medel för att minska den sociala snedrekyteringen till forskarutbildningen. Jag tror att möten med människor som man kan identifiera sig med kan vara avgörande för om man själv väljer ett yrke, säger hon. Mattias Wiggberg, ordförande för kårens doktorandnämnd, menar att den viktigaste åtgärden för att öka andelen disputerade lärare är att tillsätta nya och unga lärare med doktorsexamen. Adjunkter ska visserligen uppmuntras att söka doktorandtjänster, men en öppen utlysning av tjänsterna krävs, anser han. Det är första gången som Högskoleverket undersöker antalet forskarutbildade lärare. Vi tyckte att det var intressant att synliggöra vilka siffror det rör sig om. En hög andel disputerade lärare brukar ju tas som ett kvalitetsmått, säger utredaren Stig Forneng. Universitetetskansler Anders Flodström säger i ett pressmeddelande att andelen disputerade lärare är låg och att det är önskvärt att fler får möjlighet att börja på forskarutbildningen. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se 81 procent av lärarna vid Uppsala universitet är forskarutbildade. Det fi nns 210 odisputerade lärare vid universitetet. Elva procent av dem är registrerade på forskarutbildningen, men bara sju procent är aktiva.

7 08 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Tomtar, gran och hemvändarångest? Julen är hemvändartid för många studenter. Men är allt bara skimrande och fröjdefullt framför familjegranen? SARA LAGINDER, 26, pluggar serbiska/kroatiska/bosniska och skriver magisteruppsats i Östeuropakunskap, från Sala. Har du hemvändarångest vid jul? Nej, eftersom jag inte ska åka hem. Eller jag åker nog bara hem över dagen på julafton eftersom jag ska jobba. Det är nära så jag kan åka hem när jag vill... Vad är det bästa med att komma hem? Att slippa laga mat och umgås med min familj. Och det mest ångestladdande med att åka hem? Oj, det är jobbigt med julhets och ibland med julklapparna. Sen kan det vara jobbigt om man bor längre bort än vad jag gör. JESSICA WALLSTRÖM, 41, pluggar till textil- och spansklärare, från Ängelholm. Har du hemvändarångest vid jul? Jag har min familj här så jag har inte så mycket ångest. Däremot följer jag med till Hälsingland till min mans föräldrahem. Vad är det bästa med att komma hem? Att man slipper så mycket stök och man kan välja lite vad man ska göra. Vad ser du mest fram emot i jul? Vara ledig. Jag hoppas på snö. IDA GUSTAFSSON, 20, pluggar bioteknik, från Varberg. Har du hemvändarångest vid jul? Ja faktiskt, lite. Det är tråkigt att ingen bor jämte mig och det är många man saknar när man är hemma. Vad är mest ångestladdat med att åka hem vid jul? Tvånget att gå ut på krogen på juldagen. Jag tror att alla har lite ångest inför det. Vad är det bästa med att komma hem? Att träffa familjen och kompisarna. Vad ser du mest fram emot i jul? Gå på Lisebergs julmarknad. Den har något för alla! WILL GOLDBLOOM, 20, pluggar historia i Uppsala och dramatik och historia vid Vancouvers universitet, från Toronto. Har du hemvändarångest vid jul? Nej, jag ska inte åka hem vid jul. Jag är jude så vi firar inte jul så jag känner inte så mycket inför det. Vid jul ska jag ut och resa i Europa. Vad brukar vara mest ångestladdat med att åka hem vid jul? Efter några dagar kan det bli lite tråkigt. Och så blir man fet av för mycket mat, haha. Vad är det bästa med att åka hem? Att träffa familj och vänner som kommer tillbaka från olika universitet. Vad ser du mest fram emot i jul? Jag gillar att lyssna på julmusik (Christmas Carols), när jag var liten sjöng jag i kör. FRIDA JONSÉN, 22, pluggar sociologi AOP, från Karlstad. Har du hemvändarångest vid jul? Nej, tvärtom. Jag tycker det är skönt. Det kan vara för att jag inte varit hemma på hela terminen. Som student är man mycket själv och julen är en mysig högtid! Finns det inget ångestladdat med att åka hem? Att man missar saker som händer här, kanske. Och om man har plugg man borde ta tag i. Vad ser du mest fram emot i jul? Att se vårt nya hus. Det har totalrenoverats, när jag sist såg det var det ett bombnedslag (skrattar). EMMA JANSSON, 26, pluggar till gymnasielärare i spanska och samhällskunskap, från Surahammar. Har du hemvändarångest? Nja. Kanske lite grann om det blir för stilla. Kanske mer över sommaren när man kommer att stanna längre. Nu är man hemma så kort. Om det blir väldigt stilla och inte händer så mycket kan det bli lite ångestladdat, Men det är samtidigt bra med lugn. Vad är det bästa med att komma hem? Att få släppa massa ansvar och bli lite omhändertagen Vad ser du mest fram emot i jul? Två saker. Att få träffa min bror som jobbar och bor i Japan, och att fira jul med hela familjen. Det har vi inte gjort på jättelänge. VINCENT VUKOVIC, 22, pluggar Medie- och kommunikationsvetenskap A, från Skellefteå. Har du hemvändarångest vid jul? Inte så speciellt mycket. Jag har inte något behov av att åka hem över huvud taget eftersom vi inte brukar fira jul i traditionell mening. Vi brukar inte julpynta så mycket och köper inga julklappar. Men det innebär ångest att ta sig hem: jag åker helst tåg och det tar elva timmar att åka upp. Vad är det bästa med att komma hem? God mat, haha, och gratis mat. Man får skämma bort sig lite och det är det underbaraste som finns. Vad ser du mest fram emot i jul? Försöka ha det lite mer juligt i år eftersom jag inte haft det så mycket förut. Det blir trevligt med lussebullar, pyntande och Ensam hemma på film. SIMON MINNEMA, 23, pluggar sociologi AOP, från Stockholm. Har du hemvändarångest vid jul? Nej, det kan jag inte påstå att jag har. Vem har det? Jag tycker det är trevligt att komma hem ibland. Men det kan bli lite för mycket med familjen. Om det blir segt är det jobbigt. Vad är det bästa med att komma hem? Att äta god mat,mat över huvud taget, och när det är julmysigt. TEXT: ELLEN PERSSON FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE

8 Ergo #14 / 2007 PORTRÄTTET / 09 Tycker för debattens skull Från bloggande statsvetarstudent till en av Sveriges mest efterfrågade skribenter. Katrine Kielos har gjort en kometkarriär. Men tyckandet är ett jobb, punkt slut, hävdar hon. Egentligen drömmer hon om att skriva tal åt socialdemokraterna. Vad heter det där kaféet... Oden nånting? Just det, Ofvandahls! Där kan vi väl ses. Katrine Kielos är tillbaka på brottsplatsen: Uppsala. Det var här hon som nybliven statsvetarstudent blev politiskt intresserad. Eller med egna ord, såg ljuset det socialdemokratiska. Hon vantrivdes på den statsvetenskapliga institutionen och tyckte den var antiintellektuell och antifeministisk. Att komma till Uppsala kändes lite som att flyttas 150 år tillbaka i tiden. Jag minns hur jag kom till min första föreläsning i politisk teori i universitetsaulan, och hade mötts av den där skylten om att det är större att tänka rätt än fritt. Och så står Leif Lewin där och pratar om att vi har allmän rösträtt i Sverige sedan Att skriva om genus var en motståndshandling i Uppsala, menar Katrine Kielos, medan det när hon pluggade politisk psykologi i Michigan var något helt naturligt och opolitiskt. Hon upplevde undervisningen i Uppsala som konformistisk; studenterna skulle strömlinjeformas i det uppsaliensiska sättet att tänka. EFTER ATT HA STÅTT vid en datorpelare på Gamla torget och läst en debattartikel av Pär Nuder knöt hon inspirerat näven i fickan och gick raka vägen till den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus. En novemberkväll fem år senare är hon inbjuden onsdagstalare hos föreningen. Framför ett rött skynke i källarlokalen på Rundelsgränd läser hon ur sin bok om våldtäkt som snart kommer ut, en essäbok som blandar teori och fiktion. Vi pratar mycket om våldtäktstal och lagparagrafer i Sverige. Vad vi inte pratar om är vad som händer med en kvinnas kropp när hon blir våldtagen. Det ville jag försöka beskriva. Och så presenterar jag en del av all den teori som faktiskt finns om våldtäkt. Det är lite utbildningsradioambition: här är 20 andra sätt man kan tänka om våldtäkt på, förklarar hon. Karriären hittills kan inte beskrivas som annat än rekordsnabb. Hösten 2006 började hon blogga på allvar, efter ett par provomgångar. Idag skriver hon för en rad tidningar och tidskrifter däribland Expressen, Fokus, Arena och Arbetaren, har ett bokkontrakt och bjuds ofta in som tyckare till olika tv-soffor. Nyligen utsågs hon till årets medierookie av branschorganisationen Sveriges tidskrifter. Som skribent tar Katrine Kielos upp allt från sex och populärkultur till arbetsmarknadspolitik. Men hon betonar att hon gör det som professionell debattör, inte som privatperson:»det ÄR ETT JOBB. VAD JAG TYCKER ÄR INTE DET VIKTIGA. JAG TAR UPP DET JAG ANSER BEHÖVER SÄGAS I EN FRÅGA FÖR DEBATTENS SKULL«Det är ett jobb. Vad jag tycker är inte det viktiga. Jag tar upp det jag anser behöver sägas i en fråga för debattens skull. Jag ser det inte som att det är jag som tycker något, utan någon annan. Att kombinera yrkesrollen med en tydligt deklarerad politisk åskådning går smärtfritt. Tidningarna och läsarna vet var hon står, menar hon. Partitillhörigheten hindrar henne heller inte från att tidvis kritisera Mona Sahlin och sossarna. Jag har svårt att förstå folk som tror att jag bara för att jag är med i ett parti sväljer allt partiet säger eller tar order från Marita [Ulvskog]. Jag tror snarare att man är mer oberoende för att man har en ideologisk grund att relatera till. Kulturen som finns inom socialdemokraterna att lojalitet är att aldrig kritisera håller jag inte med om. Kritiken mot de egna till trots hoppas hon en dag bli talskrivare åt partiet. Mediekarriären var inte planerad, utan ett resultat av upptäckten att hon kunde ta betalt för att skriva. Hon känner sig privilegierad som får skriva, läsa och tycka på heltid, och tänker inte så mycket på att hon jobbar extremt mycket. Inte heller lägger hon tid och möda på de reaktioner hennes analyser och ofta drastiska formuleringar väcker hos läsare av bloggen och krönikorna. Jag läser faktiskt sällan bloggkommentarerna. Men när unga tjejer som läst mig i SSU:s tidning Frihet hör av sig är det jätteroligt. Om någon borgare som läser Fokus tycker att jag har sosseåsikter, kvittar däremot. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Fotnot: beslutades om allmän rösträtt för män över 24 år vid val till riksdagens andra kammare. Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes i Sverige Katrine Kielos om sitt bidrag i nyutkomna antologin Könskrig, som har rubriken Så har man heterosexuellt sex med en man i Sverige hösten 2007 : Ja, det behövs en sådan instruktion. Jag får ofta frågan hur man har sex jämställt när jag är ute och pratar bland SSU-are, det är sånt som folk tänker på. Sen kan det kännas lite märkligt att jag ska komma där och vara en auktoritet bara för att jag har läst böcker och är feminist.... att kritisera Mona Sahlin och s: Kulturen inom s att lojalitet är att aldrig kritisera håller jag inte med om. Samtidigt är det självklart så att vill man komma fram som socialdemokratisk debattör så måste man bråka med partiledaren.... att hon sagt att hon egentligen hatar att skriva: Hatar och hatar. Jag tycker inte om att sitta och hålla på med formuleringar. Och jag har aldrig sett mig som en skrivande person; jag har aldrig suttit hemma och skrivit.... sin politiska övertygelse: Jag vill för allt i livet inte bli politiker. Men jag har politiska åsikter som jag vill driva. Egentligen hade jag hellre skrivit tal åt någon annan.... den feministiska debatten i Sverige: Vi är väldigt bra på jämställdhet, hela SOU-grejen och statsfeminism i Sverige. Men den grundläggande feministiska teorin saknas, det finns ett behov av nya perspektiv och andra sätt att tänka. Jag ser det som ett självändamål att vidga den feministiska debatten det behöver inte alltid bli en SOU eller ett stort projekt hos socialdepartementet av det. Foto: Hanna Lundquist Namn: Katrine Kielos Född: 1983 i Lund. Bor: På Södermalm i Stockholm. Utbildning: Läste en pol kand i Uppsala Studier i politisk psykologi vid University of Michigan i USA. Aktuell: Utsedd till 2007 års medierookie av Sveriges tidskrifter. Boken Våldtäkt och romantik en essä om kvinnlig sexualitet kommer kring nyår. Skribent på Expressens kultursidor, i Arena, Fokus, Arbetaren, Jusektidningen, Frihet och Efterarbetet, på egna bloggen kkielos.blogspot.com och nätbaserade ledarsidan Dagens Arena.

9 10 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Ett år i kårledningen ger Kåren en språngbräda till Rosenbad? Kanske. Ett säkrare besked är att ett år i kårledningen ger jobb. Det visar Ergos kartläggning av de tio senaste årens kårpresidialer. Föreställningen om kåren som en träningsplats där blivande politiker gärna vänstersinnade drillas i i debatteknik och maktutövning är seglivad. Ett exempel: på sin hemsida skriver det kårfackliga partiet Uppsala universitets studenter (UUS) att kåren inte främst ska vara en plantskola för politiker utan koncentrera sig på verksamhet för medlemmarna, fokus på medlemmarna och inte på de aktiva. Ergo har frågat samtliga personer som varit ordförande eller viceordförande åren om de är eller har varit partipolitiskt engagerade efter sin tid på kåren, eller om de arbetat för ett politiskt parti. Knappt hälften, 10 av 23 personer, svarar ja. Det är klart fler än i åldersgruppen som helhet, där bara ett par procent beräknas vara anslutna till något politiskt parti, enligt statsvetaren Anders Westholm. Han är inte förvånad över den höga siffran. De som engagerar sig kårpolitiskt kan även innan de kommer till kåren förväntas ha ett större politiskt intresse än studenten i gemen. Även om man representerar ett kårfackligt parti kan man mycket väl ha en politisk färg vid sidan av, det finns ingen motsättning i det. ANDERS WESTHOLM menar att det finns en tradition i svensk politik av att höga poster i kårorganisationer har fungerat som en språngbräda in i rikspolitiken. Från sin forskning kring hur makteliter rekryteras i Sverige vet han också att en vanlig väg är att man från en position i exempelvis en kårledning lyfts in i ett politiskt sekretariat, till exempel statsrådsberedningen, eller blir assistent till en hög politiker. Därifrån går man sedan vidare. Bland de tio senaste årens presidialer finns flera exempel på det han beskriver. Anna Neuman, vice kårordförande 02 04, jobbar idag som pressekreterare hos Jan Björklund. Ignacio Vita som var kårordförande 02/03 blev efter kåren politiskt sakkunnig hos Mona Sahlin. Förra årets viceordförande Susanna Hansson är idag kanslichef på Liberala ungdomsförbundet. Förutom dem är det dock bara en person till som jobbat med politik på heltid: nuvarande kommunalrådet på Gotland Gustav Hoffstedt (m), som var kårordförande 99/00. För övriga sex politiskt engagerade expresidialer rör det sig om mer eller mindre omfattande förtroendeuppdrag inom kommun eller landsting. Söker man sig då till kåren för att man som Anders Westholm säger redan är politiskt intresserad, eller blir man det när man är där? Det finns exempel på båda varianterna. Anna Neuman berättar att hennes politiska intresse växte under tiden på kåren, vilket senare ledde fram till ett partipolitiskt engagemang. Ignacio Vita var däremot politiskt aktiv redan innan kåren, i SSU och i den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus. Ignacio Vita menar att året som kårordförande absolut hjälpte till att öppna dörren till regeringskansliet, även om SSU- och Laboremustiden säkert också medverkade.»det VAR NYTTIGT ATT SE DET POLITISKA SPELET OCH RÄVSPELET I STYRELSE OCH FULLMÄKTIGE. JAG FICK NOG AVSMAK FÖR POLITIKEN«Man får verkligen möjlighet att göra politik på kåren, säger han. Idag har han lagt politiken på hyllan och slutför sin juristutbildning. Flera andra expresidialer är inte partipolitiskt engagerade men säger sig ha ett starkt politiskt intresse. Några blev tvärtom avskräckta från att engagera sig politiskt, som Annabella Hultman, viceordförande 00/01: Det var nyttigt att se det politiska spelet och hur det fungerar rävspelet i styrelse och fullmäktige. Jag fick nog avsmak för politiken, även om jag aldrig hade några politikerdrömmar från början, jag är mer av en doer. Fler än hon vittnar om att kåren gav en god grund i hur politik fungerar i praktiken. Politik är lite samma sak oavsett om det är på riksdagsnivå eller på Uppsala studentkår. Det är samma mekanismer och man försöker påverka på samma sätt, säger till exempel Mikaela Staaf, viceordförande 01/02. Om vägen från Övre Slottsgatan till Rosenbad alltså kanske inte är spikrak, tycks den verkliga vinsten för den som sitter i kårledningen snarare ligga på det personliga och karriärmässiga planet. Ergos rundringning visar att de allra flesta av expresidialerna snabbt har hittat kvalificerade jobb efter examen. Med några undantag tror de själva att kåråret har varit till nytta på arbetsmarknaden Antingen genom kontakter eller genom den erfarenhet och ämneskunskap de fick på kåren. Jag fick mitt första jobb på fackförbundet ST rakt av efter kontakter och erfarenheter från kåren. Jag är jättetacksam, jag har inte varit arbetslös en dag, berättar till exempel Marléne Engström, ordförande 98/99 och idag samordnare på Riksbyggen. Både kontaktnätet och kunskaperna jag fick på kåren var värdefulla för att få jobb senare. Jag hade säkert inte haft det jobb jag har idag om det inte hade varit för kårtiden, menar Ludvig Larsson, ordförande 03/04 och som idag jobbar med utbildningspolitik på Sveriges ingenjörer.»både KONTAKTNÄTET OCH KUNSKAPERNA JAG FICK PÅ KÅREN VAR VÄRDEFULLA FÖR ATT FÅ JOBB SENARE«Ibland blir kopplingarna tydliga. Sofia Larsson, viceordförande 03/04, rekryterades när hon fortfarande jobbade på kåren till lobbyorganisationen Jagvillhabostad.nu, som kåren hade samarbetat med under verksamhetsåret. Kristina Persdotter, viceordförande 06/07, är idag utbildningspolitisk utredare på den fackliga organisationen TCO, som i våras var medarrangör till en dag kring alternativt urval i kårens regi. Totalt arbetar åtta av expresidialerna idag på idéburna organisationer eller med uppgifter som har en tydlig koppling till kåråret som utbildningsfrågor, presskontakter och lobbyarbete. Men också flera av dem som idag är privatanställda (sex personer) anser att kårerfarenheten varit till handfast nytta på arbetsmarknaden. Anders Hultman tror att viceordförandeskapet 01/02 bidrog starkt till att han fick en eftertraktad traineeplats på Tele2. Hans fru Annabella Hultman, som i konkurrens med sökande fick en av åtta traineeplatser på energibolaget Eon, säger samma sak. Kårengagemang ger konkurrensfördelar på arbetsmarknaden men betydelsen ska inte överdrivas, menar dock Karolina Larfors, ordförande 01/02. Hon anställdes som utredare på Riksrevisionen direkt efter kåråret. Jag tror att kåruppdraget var bidragande men inte avgörande till att jag fick jobbet. Men en del av den allmänna kompetens man får på kåren kan man skaffa på annat sätt, till exempel genom basgruppsarbete eller annat föreningsarbete, säger hon. Andreas Kembler, ordförande 04/05 och idag lärare och arbetsledare på friskolan It-gymnasiet i Uppsala, håller med. De formella fördelar han fick genom kåråret hade han lika gärna kunnat skaffa genom engagemang i Utrikespolitiska föreningen eller en nationskör, menar han. På frågan om de tog uppdraget på kåren av karriärstrategiska skäl svarar expresidialerna nej; engagemanget för frågorna var det avgörande. En stor majoritet var dock medvetna om att året förmodligen skulle underlätta när de senare skulle söka jobb.

10 NYHETER / 11 Ergo #14 / 2007 karriären en skjuts Illustration: Johan Barrett Fortsättning på nästa sida. I stället lyfter så gott som alla fram den personliga lärdom de fått av att sitta i kårledningen kunskaper och erfarenheter som samtidigt ofta är till nytta i arbetslivet. Medievana, praktisk kunskap om politik, personlig mognad genom konflikthantering och personalansvar, mötesvana och drillning i debatteknik, insyn i statlig förvaltning, övning i påverkansarbete och arbetsledning listan kan göras lång. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se DE BÖRJADE PÅ UPPSALA STUDENTKÅR: Ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom, kårordförande 1892/1893. Högerpartiets partiordförande Gunnar Heckscher, vice kårordförande 1931/1932. Författaren Gösta Knutsson, kårordförande Författaren och skådespelaren Tage Danielsson, vice kårordförande Tidigare talmannen Birgitta Dahl (s), aktiv i början av 1960talet. Tidigare statsrådet Anna-Greta Leijon (s), aktiv i början av 1960-talet. Riksdagsledamoten Lennart Hedquist (m), kårordförande 1965/1966. Finansminister Anders Borg (m), ordförande sommaren 1989.

11 12 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Sex privatanställda, åtta som jobbar på idéburna organisationer eller statliga myndigheter. En läkare, en politiker, två politiska tjänstemän och fem studenter. Här är listan över vad de tidigare kårpresidialerna gör idag. 1998/1999 MARLÉNE ENGSTRÖM (ORDFÖRANDE). Kårparti: UUS Efter kåren: Fackförbundet ST. Idag: Samordnare på Riksbyggen. Inga politiska uppdrag. GUNNAR LARFORS (VICEORDFÖRANDE) Kårparti: Utec Efter kåren: Disputerad medicinare. Idag: Läkare på Akademiska sjukhuset. Litet politiskt uppdrag för s i landstinget. 1999/2000 GUSTAV HOFFSTEDT (O. HÖSTTERMINEN 1999) Kårparti: Fria studenter Idag: Kommunalråd för moderaterna på Gotland. ANNA NEUMAN (VO.) Kårparti: UUS Efter kåren: Pluggade i tre år, matematik och samhällsvetenskap. Idag: Pressekreterare på utbildningsdepartementet, för Jan Björklund (fp). Kommunala förtroendeuppdrag för fp i Uppsala. ANDREAS NORK (VO.) Kårparti: UUS Efter kåren: Varit aktiv inom Södermanlands-Nerikes nation som ämbetsman, bl a 3Q. Arbetat som servitör och bartender, studerat till sommelier. Idag: Restaurangchef på Skarholmen i Uppsala. Inga politiska uppdrag. 2003/2004 LUDVIG LARSSON (O.) Kårparti: UUS Efter kåren: Ordförande för Saco studentråd. Idag: Jobbar med utbildningspolitik på fackförbundet Sveriges ingenjörer. Uppdrag för fp i landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige i Uppsala län. ANDERS HULTMAN (VO.) Kårparti: SAM Efter kåren: Ekonomijournalist, sedan trainee på Tele2. Idag: Ekonomichef på Tele2:s Datametrix. Inga politiska uppdrag. THOMAS LAURELL (O. VÅRTERMINEN 2000) Kårparti: Utec Efter kåren: Ordförande för Saco studentråd. Organisationsutvecklare på LSU, Sveriges ungdomsorgansioner. Informationsansvarig på utbildningskoncernen Infocomp. Idag: Pressekreterare på RFSL. Inga politiska uppdrag. 2000/2001 BJÖRN DALEMO (O.) Kårparti: UUS Efter kåren: Olika poster inom försäkringsbolaget Trygg-Hansa. Idag: Föräldraledig enhetschef på Trygg-Hansa. Suppleang för fp i en stadsdelsnämnd. ANNABELLA HULTMAN (VO.) Kårparti: SAM Efter kåren: Traineeprogrammet på Eon. Idag: Föräldraledig projektledare på Eon. Inga politiska uppdrag. 2001/2002 KAROLINA LARFORS (O.) Kårparti: UUS Efter kåren: Utredare på Riksrevisionen, jobbar med utbildningsfrågor. Kommunfullmäktigeledamot för fp i Uppsala Varit nämndeman i länsrätten. Idag suppleang i ett kommunalt bolag. ANNA DANIELSSON (VO.) Kårparti: SAM Efter kåren: Var arbetslös en tid efter studierna, vikarierade som högstadielärare. Fick korttidsvikariat på universitetsförvaltningen och fick senare en fast tjänst som utlystes. Idag: Byrådirektör, universitetsförvaltningen. Inga politiska uppdrag. MIKAELA STAAF (VO.) Kårparti: UUS Efter kåren: Projektledare på avdelningen för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet. Idag: Studenthandläggare på Sacos kommunikationsavdelning. Inga politiska uppdrag. 2002/2003 IGNACIO VITA (O.) Kårparti: S-studenter Efter kåren: Ordförande för Sveriges förenade studentkårer. Sekreterare i förra kårobligatorieutredningen. Politiskt sakkunnig hos integrationsminister Mona Sahlin. Idag: Avslutar sina juridikstudier. Inga politiska uppdrag. Marléne Engström: ordförande 1998/1999 Ignacio Vita: ordförande 2002/2003 Arkivfoto Foto: Privat Jenny Carlsson: ordförande 2006/2007. Foto: Hanna Lundquist ANNA NEUMAN (VO.) SOFIA LARSSON (VO.) Kårparti: S-studenter Efter kåren: Blev rekryterad till lobbyorganisationen Jagvillhabostad.nu. när hon fortfarande var viceordförande. Idag: Föräldraledig. Inga politiska uppdrag, har gått ur s. 2004/2005 ANDREAS KEMBLER (O.) Kårparti: UUS Efter kåren: Lärare på It-gymnasiet i Uppsala. Idag: Arbetsledare, It-gymnasiet. Har aktivt valt bort partipolitiken, trots flera propåer i slutet av ordförandeåret. ERIK HJORT (VO.) Kårparti: UUS Efter kåren: Har nyligen avslutat sina ekonomistudier. Idag: Har flera styrelseuppdrag. Söker heltidsjobb. Inga politiska uppdrag. FELICIA WIBE (VO.) Kårparti: UUS Efter kåren: Pluggat, jobbat som forskningsassistent. Idag: Avslutar journaliststudier. Inga politiska uppdrag. 2005/2006 ERIK HJORT (O.) MARTIN HOFVERBERG (VO.) Kårparti: VSF Efter kåren: Fortsatta ekonomistudier. Idag: Skriver D-uppsats. Medlem i vänsterpartiet. SARA LINDBLOM (VO.) Kårparti: UUS Efter kåren: Handläggare på Uppsala universitet. Idag: Rekryterare på bemanningsföretaget Academic Work. Inga politiska uppdrag. 2006/2007 JENNY CARLSSON (O.) Kårparti: VSF Efter kåren: Återtagit apotekarstudierna, har tre terminer kvar till examen. Inga politiska uppdrag. SUSANNA HANSSON (VO.) Kårparti: UUS Efter kåren: Kanslichef på Liberala ungdomsförbundet. KRISTINA PERSDOTTER (VO.) Kårparti: S-studenter Efter kåren: Utbildningspolitisk utredare/projektledare på den fackliga centralorganisationen TCO. Socialdemokratisk fritidspolitiker i Socialnämnden för barn och unga i Uppsala. Vice ordförande för Laboremus.