Utveckling av teknik och metoder för skörd av skogsbränsle

Transkript

1 Projekt SWXEnergi Rapport nr 37 Utveckling av teknik och metoder för skörd av skogsbränsle JanErik Liss

2 FÖRORD Delprojekt Skog ansökte om medfinansiering hos Energimyndigheten som välvilligt beviljade ansökan och därmed kunde projektverksamheten starta den 1 juni Stödet motsvarar 38 % av stödgrundande kostnader ( kronor) för genomförande av delprojektet. Delprojekt Skog har samarbetat med främst Mellanskog som bidragit med naturainsatser i form av egen arbetsinsats vid studiernas genomförande. Delprojektets målgrupp är branschen som helhet och syftet med projektet är att det ska bidra till ett ökat uttag av skogsbränsle samt att nya företag och arbetstillfällen skapas i regionen. Bakgrunden till delprojektets tillkomst är att regionen har stor tillgång på skog men att uttaget av primärt skogsbränsle är relativt måttligt sett i förhållande till potentialen. Dessutom gränsar regionen till Mälardalen där ny och ombyggnad av biobränslebaserade pannor är inne i en expansiv fas och behovet av bl.a. primärt skogsbränsle tenderar att överskrida den egna tillgången. SWXregionen (Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län) ser möjligheten att via ökade uttag bidra med bl.a. skogsbränsle till Mälardalsregionen. Föreliggande slutrapport sammanfattar den forskning och övrig verksamhet som genomförts inom delprojekt Skog med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Fullständiga rapporter kan laddas ner som PDFfiler: Resultatet från genomförda studier har förmedlats till branschen genom personliga kontakter och via medverkan i skogsdagar, seminarier och konferenser. Projektet har också medverkat i ett antal referensgrupper inom andra bioenergiprojekt. Det här är en lägesrapport från projekt SWXEnergis delprojekt Skog till Energimyndigheten. Lägesrapporten ingår på Sven Risbergs begäran, STEM, som delrapport nr 37 i projekt SWXEnergis rapportserie Lars Persson JanErik Liss Projektchef, SWXEnergi Projektledare, delprojekt Skog lars.persson@gdekontor.se jes@du.se 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 Innehållsförteckning. 3 Sammanfattning 4 Summary 5 1. Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel Huvudresultat Diskussion Långa toppar Huvudresultat Diskussion Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd Huvudresultat Diskussion Undersökning av efterfrågan på grön GROT Huvudresultat Diskussion Studie av storbuntaren Rogbicio Huvudresultat Diskussion Gallringsförsök med uttag av olika sortiment Förutsättningar och genomförande Resultat Kubb och massaved Massaved och grot Massaved och energived Energived Träddelar Metodjämförelser Täckningsbidrag Skador Projektets medverkan i seminarier och konferenser 39 Referenser

4 SAMMANFATTNING I rapporten sammanfattas de viktigaste resultaten från projekt Skog, vilket utgör ett av flera delprojekt i SWXEnergi. En undersökning av skogsbränslepotentialen i Värmland visar att bruttopotentialen uppgår till cirka 9,8 TWh/år inklusive stubbskörd. Tillgänglig potential beräknas ligga på ca 2,2 3,8 TWh/år. Exklusive stubbar beräknas den tillgängliga potentialen uppgå till 1,0 1,6 TWh/år. Inom projektet har bland annat undersökts om nya skogsskötselmetoder, med tätare förband och/eller mer lövträd, kan öka produktionen av skogsbränsle utan att produktionen av de konventionella rundvirkessortimenten minskar. Undersökningen inriktades i huvudsak på att ta reda på hur volymen och diametern utvecklas vid olika skötselmetoder. I ett fortsättningsprojekt undersöktes de ekonomiska konsekvenserna av dessa skötselmetoder, där en viss virkeskvalitetsförbättring antagits som ett resultat av ett tätare stamförband. Undersökningen pekar på att totalproduktionen påverkas måttligt av ett högre stamantal i utgångsläget samt att ett högre stamantal resulterar i en klenare medeldiameter, vilken hänger med under hela omloppstiden. Den ekonomiska utvärderingen pekar på att en traditionell skötsel ger det bästa skogsnettot sett över en omloppstid. En relativt omfattande studie genomfördes där konventionell slutavverkning (timmer, massaved och grot) jämförts med ett uttag av långa toppar (timmer och bränsleråvara i form av okvistade toppar). Totalt nio slutavverkningsobjekt studerades, från Västerås i söder till Ljusdal i norr, där varje objekt delades in i två avdelningar och den ena avdelningen avverkades på konventionellt sätt och den andra enligt LTmetoden. Studien pekar på att LTmetoden är ett intressant alternativ till en konventionell avverkning, speciellt i bestånd med stort antal udda lövträd eller hög rötandel samt i tider med fallande virkespriser. Vi har studerat uttag av skogsbränsle i eftersatta röjningsbestånd och tidiga gallringsbestånd. Det ekonomiska utfallet är dock starkt beroende av uttagets diameter. En motormanuell föreller siktröjning är att rekommendera för att minska kostnaden och förbättra arbetsförhållandena vid en maskinell avverkning. Studierna visar, att relativt mycket skogsbränsle kan hämtas i yngre bestånd (20 70 ton TS/ha beroende på diameter). Gallringsförsök har även genomförts med uttag av olika sortiment och studierna pekar på att ett kombinerat uttag av massaved och träddelar ger ett bättre täckningsbidrag än övriga sortimentsuttag vid den prisnivå som var aktuell vid studiernas genomförande. En enkätstudie genomfördes i syfte att undersöka värmeverkens efterfrågan på grön grot. Studien, som omfattar cirka 50 värmeverk, visar att man överlag är måttligt förtjust i grön grot. Av de 44 värmeverk som eldat skogsbränsle år 2007 svarade grön grot för endast 3,9 % (146,9 GWh). Det finns antagligen flera faktorer som gör att värmeverken inte vill ha grön grot, till exempel att det är ett bränsle med högre fukthalt och sämre lagringsbarhet än brun grot. I något fall hävdas också att grön grot förorsakar högre NO x utsläpp. Vi studerade en ny buntmaskin, Rogbico, vilken är monterad på ett lastbilschassi. Studien pekar på att maskinen inte är färdigutvecklad. Grön grot gick relativt bra att bunta (även om produktionen var måttlig) men vid buntning av brun grot uppstod stora problem på grund av barravfallet, som förorsakade stopp i bandningsenheten. Eftersom maskinen är monterad på en lastbil krävs att avverkningsresterna skotas till bilväg. Då bör man kunna förvänta sig en betydligt högre prestation jämfört med beståndsgående buntare. 4

5 SUMMARY In this report some results from project Skog will be presented. The activity is a subproject to the SWXEnergy project managed by Region Gävleborg and financed mainly by the EUprogram Mål 2 Norra Mellansverige, Region Gävleborg, Region Dalarna and the Swedish Energy Agency. Swedish project reports can be downloaded from the following address: In this subproject inventories of the forest energy potential in the SWXregion have been carried out and the economic effects of different methods for biofuel production calculated. Harvesting in young stands and the economic effect of harvesting different industrial and energy assortments in early thinning stands and final harvesting stands have been studied. Several studies on different techniques and methods for taking out energy have also been carried out. Main results: Combined harvesting of energy assortments together with industrial roundwood seems to be most cost efficient, due to high technical performance of the used equipment and a totally higher income for the forest owners, created by a totally higher harvested volume, compared to traditional harvesting methods. The method long tops have been studied in final felling and seem to give positive results in a situation of relatively low prices on the industrial roundwood. In this harvesting system only saw logs were harvested as industrial wood and the rest of the tree and smaller trees were taken out for energy purposes. 5

6 1. POTENTIAL FÖR SKOGSBRÄNSLE I VÄRMLAND HINDER OCH MÖJLIGHETER Skogsstyrelsen i Värmlands län har på uppdrag av och i samarbete med delprojekt Skog undersökt skogsbränslepotentialen i Värmland. Arbetet har i huvudsak genomförts av Ingmar Eriksson och Jörgen Persson vid Skogsstyrelsen i Värmland. Enligt undersökningen uppgick bruttopotentialen år 2010 till 9,8 TWh och man räknar med en försiktig årlig ökning under den närmast kommande 10årsperioden. Bruttopotential: Föryngringsavverkning och gallring 3,84 TWh/år Klena träd i röjning 0,11 TWh/år Stubbar 5,86 TWh/år Summa: 9,81 TWh/år Resultatet från undersökningen överensstämmer relativt väl med de bruttopotentialer man kommit fram till i tidigare undersökningar beträffande Dalarnas och Gävleborgs län. Samtliga län har ungefär lika stor skogsbränslepotential och tillgången på skog är också ungefär densamma i de tre skogslänen, dock med lite olika trädslagsfördelning. Hela bruttopotentialen i Värmland är dock inte tillgänglig beroende på tekniska, ekonomiska och ekologiska hinder. Med ett visst hänsynstagande till ekologiska och miljömässiga restriktioner har Skogsstyrelsen kommit fram till att 1,6 TWh av bruttopotentialen skulle kunna vara tillgänglig vid föryngringsavverkning och gallring. Tar man dessutom hänsyn till tekniska och ekonomiska restriktioner landar man på 1 TWh/år. Något uttag av skogsbränsle från klena röjningar räknar man inte med. Tillgänglig potential: Föryngringsavverkning och gallring 1,0 1,6 TWh/år Stubbar 1,2 2,2 TWh/år Summa: 2,2 3,8 TWh/år Man bedömde att uttaget år 2010 låg på 1 1,5 TWh, varav 0,4 TWh var grot från slutavverkningar (merparten utgörs av rundvirke utan industriell användning). Undersökningen pekar alltså på att uttaget av skogsbränsle kan ökas relativt mycket i samband med föryngringsavverkning och gallring i Värmlands län. När det gäller stubbar råder en fortsatt osäkerhet om hur framtiden kommer att gestalta sig. 6

7 2. SKOGSSKÖTSELMODELLER ANPASSADE FÖR SKOGSBRÄNSLEUTTAG NÅGRA EXEMPEL Den konventionella skogsskötselns mål har sedan lång tid varit att producera massaved till pappersframställning, och timmer till sågad vara. En fråga som varit aktuell med tanke på den ökade efterfrågan på primärt skogsbränsle är om nya skogsskötselstrategier måste utvecklas för att kunna möta denna efterfrågan? En väg skulle till exempel kunna vara att driva fram tätare bestånd och/eller odla mer lövträd för att kunna öka produktionen av skogsbränsle utan att minska uttaget av de konventionella rundvirkessortimenten. Inom delprojekt Skog har konsekvensen av ett sådant skogsskötselalternativ undersökts i några olika bestånd. Resultatet av undersökningen, som i första hand ska betraktas som ett diskussionsinlägg och inte som direkta rekommendationer, ger exempel på produktionsprognoser där skogsskötseln anpassats till uttag av skogsbränslesortiment parallellt med de konventionella sortimenten. Arbetet har begränsats till att utreda konsekvenserna på volymproduktion och dimensionsutveckling. Följande bestånd har prognostiserats (referensbestånden har genomgått normal skötsel): % tall utgångsläge st/ha efter första röjning % gran utgångsläge st/ ha efter första röjning % björk utgångsläge st/ha efter första röjning % tall 50 % björk st/ha efter första röjning jämnhögt, slutbestånd med tall % gran 50 % björk st/ha efter första röjning jämnhögt, slutbestånd med gran % gran 65 % björk st/ha efter första röjning jämnhögt, slutbestånd med gran % gran 35 % björk st/ha efter första röjning björkskärm, slutbestånd med gran % tall 25 % gran 50 % björk oröjt blandskogsalternativ cirka st/ha vid 3 m % tall 50% björk st/ha efter första röjning. Sen hård 1:a gallring R1. Referensbestånd % gran utgångsläge st/ha efter röjning R2. Referensbestånd % tall utgångsläge st/ha efter röjning R3. Referensbestånd % björk utgångsläge st/ha efter röjning Ståndortsindex (SI) för alla alternativ antas vara T24/G24/B20, latitud 60 N och altitud 100 m.ö.h. Strävan i bränslealternativen har varit att kunna göra minst ett tidigt uttag av skogsbränsle och därefter följa ett konventionellt gallringsprogram så långt det varit möjligt. Bestånden är framskrivna för slutavverkning till cirka 100 år (24 m övre höjd) för barrträden och 78 år (23 m övre höjd) för björkbestånden. 2.1 Huvudresultat De resultat, som framkommit genom prognostiseringen är, att totalproduktionen påverkas ganska lite av de olika utgångsbestånden men att gallringsuttagen förläggs tidigare vid ett bränsleuttag. Efter de första gallringarna har skötseln inriktats mot de vanliga sortimenten massaved och timmer. Trädslagsrena bestånd där tätheten varit hög har producerat lite mer för gran men mindre för tall och björk jämfört med mer normaltäta utgångsbestånd. Ett beståndsalternativ med förväxande skärm av björk har producerat mest, men bestånd med hög björkandel påverkar annars produktionen negativt. Bränslebestånden 1 och 3 (rena tall och björkbestånd) ger inte högre totalproduktion än referensbestånden R1 och R3. Störst skillnad är det i björkbestånden där referensbeståndet produ 7

8 cerar drygt 25 % mer. Bränslebestånd 2 (rent granbestånd) ger 3 % högre produktion än referensbestånd R2. Med undantag av granbeståndet förmår inte bränslebestånden av tall och björk att utnyttja det högre stamantalet som finns från början. I blandbestånden 49 varierar produktionen en hel del beroende på björkandel och utgångsstamantal. Sämst produktion erhålls i bestånd 8 och i beståndet med högst björkandel (6), som trots tidig utgallring av björken inte förmår hämta sig och producera lika mycket som övriga bestånd. I jämförelse med referensbestånden har bränslebestånden en lägre medeldiameter vid slutavverkningstidpunkten, ett resultat av ett högre ingångsstamantal i bränslebestånden, vilket påverkar diametertillväxten under hela omloppstiden. Andelen björk påverkar också diametertillväxten. Blandbeståndet med högst björkandel (6) kommer vid slutavverkningstidpunkten att ha cirka 20 % lägre medeldiameter än referensbestånden. Den totala avverkningsvolymen under hela omloppstiden blir högst i bestånd 7 (skärmbestånd med förväxande björk), men i övrigt förefaller inte de högre stamantalen bidra med speciellt mycket till den totala avverkningsvolymen. I bränslebestånden, speciellt i blandbestånden, sker dock en större andel av avverkningen tidigt under omloppstiden. För de rena gran och tallbestånden faller en större del av avverkningen ut i ett senare skede av omloppstiden. 2.2 Diskussion Genom att variera utgångsläge, gallringsstyrka, gallringsintervall och trädslag kan ett stort antal varianter av gallringsmodeller studeras. Prognoserna beskriver medelutvecklingar och betydande avvikelser från enskilda bestånds faktiska utveckling kan säkert hittas. Genom att vrida på kranarna åt det ena eller andra hållet går det i viss mån att styra utvecklingen. Men strävan i den här studien har varit att göra så jämförbara prognoser som möjligt och att dessa ska kunna bidra till att vettiga beslut kan fattas. Resultaten visar med viss tydlighet att ett ökat stamantal visserligen kan öka virkesproduktionen momentant men att det under en hel omloppstid ger ganska små tillskott av virke. Ett högre stamantal påverkar också diametertillväxten negativt, det vill säga att träden blir klenare i stamtäta bestånd. Påverkan på medeldiametern hänger kvar under hela omloppstiden och ännu vid slutavverkningsfasen är diametern något lägre i bränslealternativen. En fördel med täta utgångsbestånd är dock att det kan förväntas en förbättrad virkeskvalitet på grund av klenare kvist och bättre urvalsmöjligheter vid gallringarna. Flera undersökningar påvisar ett samband mellan diametertillväxt och kvistgrovlek (Persson 1977, Fahlvik, Ekö & Pettersson 2005) och att virkeskvaliteten blir bättre efter täta ungskogsbestånd. En hög björkandel ger normalt en lägre produktion med undantag för de fall där björken är förväxande och växer tillsammans med gran. Detta resultat överensstämmer med tidigare undersökningar (Ekö, mfl 2008) och björk anses, på de flesta marker, producera mindre än gran. I alla fall om produktionen mäts i volym. Om produktionen mäts i biomassa framstår björk i mer gynnsam dager men kan ändå inte på normal skogsmark mäta sig med gran. En ekonomisk utvärdering av de olika skötselalternativen skulle öka möjligheten att på ett korrekt sätt bedöma deras värde. Ett tidigt stort gallringsuttag kan till exempel mycket väl kompensera för en lägre produktion. En stor björkandel kan också visa sig mer värdefull om energivärdet tas i beaktande i stället för volymproduktionen. 8

9 En ekonomisk utvärdering av de olika skötselalternativen som redovisats ovan, Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel, har också genomförts. Rapporten kan laddas ner som PDFfil: 3. LÅNGA TOPPAR Tidigare studier har visat att Långa toppar kan vara ett bra ekonomiskt alternativ för skogsägarna, jämfört med en konventionell slutavverkning. Avverkning enligt metoden långa toppar innebär att timmer tas ut som enda rundvirkessortiment i samband med slutavverkning. Resten av trädet (den okvistade toppen) och mindre träd, som inte håller timmerdimension, tas ut som skogsbränsle. Målsättningen med de nu genomförda studierna har varit att lära sig mer om avverkningsmetoden långa toppar vad avser bränsleuttag, maskinprestationer, kostnader och netton. Studierna har genomförts i nio olika bestånd från Västerås i söder till Ljusdal i norr. Varje bestånd har delats i två avdelningar. Den ena avdelningen har avverkats enligt metoden långa toppar (uttag av timmer och bränsle) och den andra avdelningen har avverkats på konventionellt sätt (uttag av timmer, massaved och grotflis). De båda avdelningarna inom respektive bestånd har avverkats med samma maskiner och maskinförare. På de avdelningar, som avverkades enligt metoden långa toppar, gavs instruktioner till skördarförarna att längre toppar eller klenträd skulle kapas så att ingen topp blev längre än 8 meter. På två objekt användes en skotare försedd med gripsåg varför dessa toppar inte behövde kapas av skördaren. På övriga objekt som avverkades enligt metoden långa toppar genomfördes terrängtransporten av såväl timmer som de okvistade topparna med samma skotare. Terrängtransporten av timmer och massaved på de avdelningar som avverkades på konventionellt sätt genomfördes med rundvirkesskotare och bränsleråvaran (grot) transporterades till avlägg med grotskotare. 3.1 Huvudresultat Det totala avverkningsuttaget i försöket uppgick till m 3 fub fördelat på m 3 f ub rundvirke och m 3 f ub flis (6 495 m 3 s) enligt mätbesked, det vill säga volymer exklusive vrakavdrag. Totalt avverkad areal uppgick till 26,1 hektar. Bestånden avverkades under perioden februari april Skotningen av virke och bränsleråvara till avlägg skedde i direkt anslutning till avverkningen. En översiktlig beståndsbeskrivning framgår av nedanstående tabell där LT avser den del av beståndet (avdelning) som avverkades enligt metoden Långa toppar och grot avser den del av beståndet som avverkades enligt den konventionella metoden (med uttag av timmer, massaved och grotflis). 9

10 Tabell 1. Traktdata Areal, ha Trädslagsfördelning Medelstam Bestånd *) vol., m 3 f ub LT GROT LT GROT LT GROT Best. ålder, år Bonitet Terrängförhåll. GYL Syd 1 0,9 1,5 0/10/0 0/10/0 0,337 0, G 28 2,1,1 Syd 2 0,7 1,3 2/ 8/0 2/ 7/1 0,267 0, G 24 2,2,2 Syd 3 2,0 1,1 1/ 9/0 3/ 7/0 0,400 0, G 26 2,2,2 Nord 1 1,2 1,1 1/ 9/0 1/ 9/0 0,368 0, G 24 2,2,2 Nord 2 1,2 1,1 1/ 9/0 2/ 8/0 0,314 0, G 24 2,2,2 Nord 3 2,4 2,2 0/ 8/2 1/ 8/1 0,170 0, G 22 3,2,1 Nord 4 1,7 1,7 0/ 3/7 0/ 6/4 0,160 0, G 24 4,2,1 Nord 5 1,0 0,7 1/ 7/2 0/ 7/3 0,337 0, G 24 1,1,1 Nord 6 1,8 2,5 3/ 6/1 2/ 6/2 0,147 0, G 20 1,2,1 *) tall/gran/löv Ett av bestånden, gran planterad på åkermark, slutavverkades i förtid (Syd 1). Anledningen till detta var att beståndet utsatts för viltskador (hjort), vilket resulterat i omfattande rötskador. Beståndet med beteckningen Nord 4 avviker också från ett traditionellt slutavverkningsbestånd, eftersom det var en igenväxt hagmark som skulle återställas till en normal hagmark. Övriga bestånd är att betrakta som mer normala slutavverkningsbestånd. Avverkad volym uttryckt i m 3 fub/ha framgår av figur 1. Timmerandelen i hagmarksobjektet (Nord 4) var mycket låg i förhållande till övriga objekt, cirka 7 % av den totalt uttagna volymen var timmer på LTavdelningen och 15 % var timmer på grotavdelningen. I övriga bestånd låg timmerandelen på mellan 30 och 60 % av den totalt uttagna volymen. Sortimentsutfall, m3fub/ha % 30% 43% 40% 44% 47% 53% 60% 54% 58% 40% 44% 7% 15% 53% 51% 37% 40% LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT Syd 1 Syd 2 Syd 3 Nord 1 Nord 2 Nord 3 Nord 4 Nord 5 Nord 6 Bränsleflis Bränsleved Massaved Timmer Figur 1. Sortimentsutfall enl. inmätningsbesked, m 3 f ub /ha. Timmerandel i % av totala uttaget (rundvirke + bränsleflis) är angiven under resp. avdelning. Arbetstiden för skörd och terrängtransport omräknat i G15tim/ha framgår av figur 2. Den totala arbetstiden har varierat mellan 16,3 och 41,1 G15timmar per hektar (lägst arbetstid på LTavdelningen i beståndet med beteckningen Nord 2 där den avverkade volymen uppgick till 190 m 3 f ub /ha och längst arbetstid på grotavdelningen i beståndet med beteckningen Nord 1 med en avverkad volym på 421 m 3 f ub /ha). 10

11 Maskinarbetstid, G15tim/ha 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Skotare LT Skotare GROT Skotare rundvirke Skördare 5,0 0, LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT Syd 1 Syd 2 Syd 3 Nord 1 Nord 2 Nord 3 Nord 4 Nord 5 Nord 6 Figur 2. Arbetstid för skörd och terrängtransport omräknat i G15tim/ha (total nettovolym uttryckt i m 3 f ub per hektar, enligt inmätningsbesked, anges under staplarna). Skogsägarens intäkt omräknat i kr/ha och exklusive eventuella tillägg/avdrag framgår av figur 3. Timret har svarat för mellan 11 och 69 % av intäkten. Virkesintäkt, kr/ha Flis Bränsleved Övr. lövmassaved Björkmassaved Granmassaved Barrmassaved Björktimmer Grantimmer Talltimmer 0 34% 36% 45% 47% 47% 56% 57% 67% 58% 69% 47% 53% 11% 22% 58% 59% 45% 50% LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT Syd 1 Syd 2 Syd 3 Nord 1 Nord 2 Nord 3 Nord 4 Nord 5 Nord 6 Figur 3. Intäkter per hektar exklusive tillägg/avdrag (T/A). Timrets andel av intäkten anges under staplarna (%). Det genomsnittliga massavedspriset var betydligt högre i bestånd Nord 3 jämfört med övriga bestånd (beroende på att en tidigare prislista tillämpades) och även timmerpriset var högre. Sammantaget innebär det att skillnaden i medelpris per avverkad m 3 f ub blev större mellan de olika avdelningarna i Nord 3 jämfört med övriga bestånd. Kostnaden per hektar har varierat från cirka kr till cirka kr (figur 4). Kostnaden för flisning utgör en relativt sett stor andel av den totala kostnaden på avdelningarna avverkade enligt LTmetoden. 11

12 Maskinkostnad (exkl. kostnad för flytt av maskiner), kr/ha LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT Syd 1 Syd 2 Syd 3 Nord 1 Nord 2 Nord 3 Nord 4 Nord 5 Nord 6 Flishugg Skotare bränsleråvara Skotare rundvirke Skördare Figur 4. Maskinkostnad, kr/ha (exklusive kostnad för flytt av maskiner). Totalt avverkad volym (m 3 fub/ha) anges under staplarna. Netton, uttryckta i kr/ha exklusive kostnader för flytt av maskiner, framgår av figur 5. Nettona är beräknade på uppgifter enligt redovisad mätning, aktuella prislistor och fakturerade kostnader. Netto (exkl. kostnad för flytt av maskiner), Kr/ha LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT Syd 1 Syd 2 Syd 3 Nord 1 Nord 2 Nord 3 Nord 4 Nord 5 Nord 6 Figur 5. Netton, kr/ha (exklusive kostnader för flytt av maskiner). Avverkad volym (m 3 f ub /ha) anges under staplarna. Syftet med studien var att jämföra de olika avverkningsmetoderna, men eftersom kostnaderna är desamma oavsett timmerkvaliteten medan intäkterna för timmer däremot starkt påverkas av trädslag och kvalitet är ett netto inklusive timmer inte helt relevant i sammanhanget. Enklast hade varit att beräkna ett netto exklusive intäkter och kostnader för timmer, men det innebär att maskinkostnaderna måste fördelas på timmer och övriga sortment. Osäkerheten i en sådan fördelning blir alltför stor, speciellt beträffande skördarens kostnader. Istället har vi 12

13 valt att beräkna kubikmeternetton vid samma timmerpris och samma timmeruttag för de olika avdelningarna (LT och GROT) inom samma bestånd. Resultatet framgår av figur 6. Netto vid samma timmerpris, Kr/m3fub LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT LT GROT Syd 1 Syd 2 Syd 3 Nord 1 Nord 2 Nord 3 Nord 4 Nord 5 Nord 6 Figur 6. Beräknat netto (exklusive kostnad för flytt av maskiner) vid samma timmerpris, kr/m 3 f ub. Timmerpriset (medelvärde per bestånd) anges avrundat under staplarna. Enligt beräkningen har LTmetoden gett ett högre netto, uttryckt i kr/m 3 f ub, i sex av de nio undersökta bestånden (Syd: 1, 2 och 3 samt Nord: 4, 5 och 6). I övriga bestånd (Nord: 1, 2 och 3) har grotmetoden gett ett högre netto. Beräkningen är gjord på ett medelpris för timret i respektive bestånd och med de vid studietillfället aktuella priserna på massa, bränsleved och flis. 3.2 Diskussion De resultat som redovisas i rapporter har beräknats utifrån de uppgifter som lämnats av Mellanskogs fältpersonal, maskinförare samt inmätningsbevis för rundvirke och bränsleflis. Sannolikt föreligger en viss osäkerhet i delar av dessa data, till exempel maskinarbetstider, arealuppgifter, trädslagsfördelning och medelstamvolymer. För att få större säkerhet i dessa data bör studien läggas upp och genomföras med större noggrannhet. Detta medför dock större kostnad, mer arbetsinsatser och längre studieperiod. Trots att det föreligger en viss osäkerhet i de redovisade resultaten bör de ge en någorlunda rättvis bild av metodernas lönsamhet vid de aktuella virkespriserna och avverkningskostnaderna. Man bör också ha i åtanke, att det är en ny avverkningsmetod, som sannolikt har en viss utvecklingspotential. Flertalet av maskinförarna i den genomförda studien hade ingen eller mycket liten erfarenhet av metoden, men lärde sig efterhand att relativt enkla åtgärder kan höja prestationen vid såväl avverkning som efterföljande skotning. Ett exempel på detta är att lägga några grövre toppar i botten på bränslehögen och sedan kvista ovanpå dessa. Därmed minskar risken för att föroreningar följer med vid lastning av skotaren och dessutom blir det lättare att få med sig kvisten vid lastningen. Ett annat exempel på hur skördaren kan underlätta lastningen för skotaren är att bygga vältorna så att alla toppar blir jämndragna i rotändan. 13

14 Studien ger inget generellt svar på vilken typ av bestånd, som är mest lämpat för en avverkning med uttag av långa toppar. Mycket pekar dock på, att bestånd med stort inslag av udda trädslag som betalas dåligt och bestånd med stort inslag av rötskadad skog, är typiska LTbestånd. Mindre objekt, som normalt sett drabbas av höga kostnader för flytt av maskiner, kan också vara intressanta LTobjekt, om topparna kan transporteras med rundvirkesskotaren. Andra objekt, som kan vara intressanta, är sådana som drabbas av höga transportavdrag. Mycket talar för att LTmetoden är mest intressant i Mellansverige på grund av ett historiskt sett lågt massavedspris jämfört med norra och södra Sverige. Även närheten till den stora bränslemarknaden i Mälardalen talar för att Mellansverige är en intressant region för LTmetoden, eftersom den ger stora volymer bränsle per arealenhet med relativt begränsade arbetsinsatser. 4. ACKUMULERANDE FÄLLAGGREGAT I GALLRINGSBESTÅND Naturlig föryngring i kombination med en minskad ungskogsröjning har inneburit en lägre medeldiameter i förstagallringarna, större stamantal/ha samt större diameterspridning och trädslagsblandning. Detta innebär i sin tur att det kan bli svårt för skogsägaren att få något netto vid en konventionell gallring med enbart uttag av massaved. Däremot kan det finnas möjligheter att uppnå ett bättre ekonomiskt resultat om träden tas ut som skogsbränsle eftersom det innebär att även kvistar och toppar, udda trädslag, rötskadat virke och klenare träd kan tas tillvara. All volym betalas och något schablonavdrag för rötskadat virke är ej aktuellt. Ett grundläggande problem vid avverkning av ung skog är dock, att det finns ett starkt samband mellan prestationen och träddiametern. Det gäller i synnerhet när träden hanteras ett och ett. Den flerträdshanterande tekniken, som utvecklats sedan början av 90talet, har dock reducerat effekterna av detta samband. I rapporten redovisas studier på avverkning av skogsbränsle i tidiga gallringsbestånd med flerträdsackumulerande fällaggregat. Två typer av aggregat har studerats, dels en klipp (Silvaro K250) och dels ett aggregat med sågsvärd försett med ackumuleringsutrustning, matarhjul och kvistknivar (LogMax 3000). Studien genomfördes vintern och våren 2008/2009 i bestånd i närheten av Avesta. En relativt försiktig motormanuell röjning hade skett cirka 1 år innan studierna genomfördes. I de aktuella bestånden lades ett antal försöksytor ut. De hade en längd på cirka 20 meter och en bredd motsvarande drygt två kranlängder (maskinarbetsbredden). Samtliga träd inom respektive försöksyta numrerades, varvid trädslag och brösthöjdsdiameter registrerades. Trädhöjderna mättes på ett representativt urval av träden för att få en höjdkurva. Trädens biomassa beräknades med hjälp av Marklunds biomassafunktioner och volymen beräknades via Näslunds respektive Anderssons funktioner. Maskinarbetstiden registreras kontinuerligt (centiminutstudier) med hjälp av Allegro datasamlare och kopplades till respektive trädnummer. 4.1 Huvudresultat Beståndsförutsättningarna före och efter avverkning framgår av tabell 1. Ytorna med nummer 15 avverkades med LogMax och ytorna med nummer 68 avverkades med Silvaro. 14

15 Tabell 1. Beståndsbeskrivning före och efter avverkning (DBH och höjd = medelv). Försöksyta Före avverkning Efter avverkning Stam/ ha Vol/ha, m 3 sk DBH, cm Trädhöjd, m Stam/ ha Vol/ha, m 3 sk DBH, cm Trädhöjd, m ,8 10,1 10, ,0 10,9 11, ,8 9,7 10, ,3 11,2 11, ,8 8,1 12, ,1 11,4 16, ,2 8,5 13, ,9 10,8 16, ,3 9,3 13, ,2 11,4 16, ,3 9,8 11, ,7 11,0 11, ,4 7,2 8, ,7 9,1 10, ,0 6,1 8, ,7 8,7 11,5 Gallringsuttaget motsvarar 5982 % av stamantalet före avverkning, 5163 % av stående volym och 5164 % av biomassan. Biomassan har enligt Marklunds funktioner beräknats till ton TS/ha (brutto). En del av biomassan försvinner dock i hanteringskedjan varför nettouttaget per hektar blir mindre. Trots en förhållandevis låg medelstamvolym på ytorna 7 och 8 blev uttaget av biomassa relativt stort på grund av det stora stamuttaget per hektar. DBH, cm (medelv.) Tabell 2. Data om avverkningsuttaget Försöksyta Stammar/ha Trädslagsfördelning, Medelstamvol., m 3 sk Gallringsuttag, m 3 sk/ha Biomassauttag, ton TS/ha % (t, g, l) , 39, 21 9,0 0,050 85,8 48, , 32, 35 8,8 0,043 78,5 47, , 12, 68 8,0 0,042 70,9 41, , 11, 85 8,5 0, ,4 58, , 44, 51 8,5 0, ,1 66, , 15, 85 9,2 0, ,6 68, , 53, 47 6,5 0,024 82,7 58, , 22, 78 5,6 0,015 74,3 49,9 På yta 1 togs massaved ut till cirka 5 cm i topp på de träd som höll massavedsdimension. Toppar och kvistar samt övriga träd, som inte höll massavedsdimension, kapades i hanterbara längder för skotaren och lades i bränslehögar intill stickvägen. På ytorna 2 till 8 togs enbart bränsle ut och i samband med avverkningen kapades träden i hanterbara längder för skotaren på ytorna 25 och 7. På ytorna 3 och 4 gjordes en motormanuell sikt/förröjning på träd upp till cirka 5 cm i brösthöjd innan den maskinella avverkningen genomfördes. Tabell 3. Avverkningsuttag och arbetsprestationer Yta Arbetsprestation m 3 sk/g0tim Träd/G0tim Ton TS/G0tim 1 * 10, ,1 2 * 11, ,0 3 * 10, ,0 4 * 12, ,3 5 * 15, ** 10, ,6 7 ** 5, ,7 8 ** 7, ,0 *) LogMax **) Silvaro 15

16 På yta 1 beräknas uttaget av massaved motsvara 67,2 m 3 f/ha och uttaget av flis motsvara 107,9 m 3 s/ha. På yta 2, där den aritmetiska medeldiametern, trädhöjden och medelstammen var något lägre än på yta 1, beräknas uttaget av flis motsvara 266,1 m 3 s/ha. En jämförelse mellan ytorna 1 och 2, där trädslagsfördelningen var någorlunda lika, visar att prestationen har varit högre vid uttag av enbart bränsle, jämfört med ett kombinerat uttag av massaved och bränsle. En bidragande orsak till detta är att fler träd ackumulerades per krancykel vid uttag på yta 2 (medelvärde 1,7 träd/cykel), jämfört med yta 1 (medelvärde 1,3 träd/cykel). Värt att notera är att även medelstammen var lägre på yta 2 jämfört med yta 1. Arbetsprestationen uttryckt i antal träd per G0tim blev extremt hög på yta 8, vilket kan förklaras av det stora stamantalet per hektar, den relativt låga medeldiametern och en skicklig maskinförare. I genomsnitt ackumulerades 2,9 träd/krancykel på yta 8, vilket kan jämföras med 2,0 träd/krancykel på yta 6 och 1,7 träd/krancykel på yta 7. Att fler träd ackumulerades per krancykel på yta 8 återspeglar sig också i en hög prestation uttryckt i m 3 sk och ton TS per G0tim. På yta 6 och 8 klipptes träden i stubbhöjd och lades därefter i bränslehögar intill stickvägen. Trädlängden på yta 6 varierade mellan 4 14 m med ett medelvärde på cirka 11 m. Drygt 80 % av de avverkade träden hade en längd över 8 m. Trädlängden på yta 8 varierade mellan 2,5 och 13,5 m med ett medelvärde på cirka 8 m. Knappt 60 % hade en trädlängd över 8 m. Längder över 8 m kan vara svåra att hantera för en skotare, varför alternativet kan vara att flisa träden på stickväg, eller att använda en gripsågsskotare för transport av träden till avlägg. På yta 7 undersöktes möjligheten att dela större träd med klippen och därefter lägga dem i bränslehögen. Först klipptes träden på ungefär halva trädhöjden och därefter klipptes de i stubbhöjd. Därmed blev inga träddelar över 8 m och ansågs därför vara hanterbara för en medelstor skotare. En regressionsanalys av studiematerialet pekar på att prestationen vid topp/rotklipp (yta 7) minskat med 3035 % beräknat på m 3 sk/g0tim jämfört med klippning i rot (ytorna 6 och 8). Om samma metod hade använts på yta 7 som på ytorna 6 och 8 hade prestationen troligtvis hamnat på cirka 8 m 3 sk/g0tim. Det är vanskligt att dra några långtgående slutsatser av studien, men den pekar på, att kapning av träden tar för lång tid med klipp och att det kanske är ett bättre alternativ att använda skotare med gripsåg för transport av träden till avlägg. 4.2 Diskussion Faktorer som bedöms påverka prestationen i relativt hög grad är bland annat stamtätheten, medelstamvolymen och genomsnittligt antal ackumulerade träd i aggregatet. Dessutom påverkas prestationen av andra faktorer till exempel trädslagsfördelning, trädlängder, terräng, samt av maskinernas kondition och förarnas erfarenheter och skicklighet. En hög stamtäthet kan innebära att fällningen av träden försvåras, men att prestationen uttryckt i till exempel ton TS/G0tim trots detta blir hög på grund av färre maskinförflyttningar och möjlighet att ackumulera fler stammar per krancykel. Trots svårigheten att göra jämförelser mellan aggregaten pekar studien på att LogMax under vissa förutsättningar är ett bättre aggregat än Silvaro. Om man utifrån de förutsättningar som rådde under studien jämför prestationen uttryckt i m 3 sk/g0tim, eller ton TS/G0tim uppvisar LogMax något högre prestation. Till detta skall läggas att LogMax dessutom har utfört ett extra arbetsmoment, nämligen kapning av träden i längder som kan hanteras av en konventio 16

17 nell rundvirkesskotare. Dock måste påpekas att fler träd fälldes per G0tim med Silvaro i ett av försöken (yta 8), men det beståndet hade den lägsta medeldiametern. LogMax är ett flexibelt aggregat genom att det kan användas för såväl helträdsuttag av biobränsle som för uttag av timmer och massaved. En nackdel med aggregatet är, att kedjan kan kränga av svärdet. En kedja är känsligare för stenar och andra föroreningar jämfört med klippaggregaten. Dessutom har det i tidigare studier visat sig, att det finns en risk för att skada kvarstående träd i riktigt täta bestånd eller till exempel vid avverkning av stubbuppslag där ett träd lämnas kvar. Med anledning av detta kan klippar vara ett bättre alternativ i riktigt täta bestånd och i bestånd med stor risk för stensågning eller andra föroreningar till exempel i vägoch dikeskanter som förorenats med vägdamm. 5. UNDERSÖKNING AV EFTERFRÅGAN PÅ GRÖN GROT En fördel med grön grot är att tiden från avverkning till förbränning kan kortas och att maskiner kan utvecklas för ett kombinerat uttag av rundvirke och färdig flis. Den främsta nackdelen med grön grot är den höga fukthalten, vilket påskyndar den biologiska aktiviteten och medföljande substansförluster i samband med lagring av bränslet. En hög fukthalt innebär också, att mycket vatten transporteras från skogen till värmeverket, vilket ger högre transportkostnader, ökade utsläpp av skadliga ämnen via bilarnas avgaser och ett ökat slitage på vägnätet. Med stigande fukthalt minskar också vedens effektiva värmevärde, och i mindre värmeverk kan en hög fukthalt eventuellt resultera i driftsstörningar. Ytterligare en nackdel är, att en stor andel av barren förs bort vid uttag av grön grot. Det ger en måttlig ökning av mängden tillvaratagen biomassa till priset av ett mångdubblat uttag av kväve (gäller framför allt granbestånd). Halten kväve i de gröna barren kan vara en orsak till att värmeverken ogärna vill ta emot grön grot. Vid all förbränning bildas kväveoxider (NO x ), som är en starkt bidragande orsak till övergödning och försurning av mark och vatten. Kväveoxider medverkar även i olika fotokemiska processer i atmosfären. Det ökar bland annat halterna av marknära ozon. För förbränningsanläggningar med en energiproduktion över 25 GWh nyttiggjord energi per år utgår enligt lag (1990:613) en miljöavgift på 50 kronor per helt kilogram utsläppta kväveoxider, räknat som kvävedioxid (sodapannor eller lutpannor är avgiftsbefriade). Förbränningstekniska metoder (tillsättning av syre i rätt del av förbränningszonen) och rening av rökgaserna (ammoniak eller urea sprutas in i rökgaserna varvid kväveoxiderna reagerar kemiskt med ammoniaken och bildar kvävgas och vatten) reducerar utsläppen av NO x, men medför också en kostnad. Miljöavgiften på 50 kronor per kilogram utsläppta kväveoxider gäller från och med den 1 januari Dessförinnan låg avgiften på 40 kronor per kilogram. För de värmeanläggningar, som använder bränsleråvara från skogen, kan miljöavgiftshöjningen innebära ett minskat intresse för bränsle med stor andel gröna barr, eftersom det innehåller mer kväve än torrt och avbarrat material. För en förbränningsanläggning utan möjlighet till reduktion av kväveoxider kan avgiftshöjningen innebära en merkostnad på cirka 100 kr per ton bränsle vid eldning med grönt (färskt) material jämfört med brunt (torrt och avbarrat) material. Det kan även finnas andra skillnader mellan grönt och brunt material som är avgörande för valet av bränsle. Till fördelarna med brun grot hör framför allt den lägre fukthalten, som innebär att förhållandevis mer energi och mindre vatten transporteras, att bränslets lagringsegenskaper förbättras, 17

18 att en stor del av barren lämnas kvar på hygget och att värmevärdet ökar. Till nackdelarna hör bland annat en något högre avverkningskostnad per MWh. För att kunna få en uppfattning om värmeverkens inställning till grön grot genomfördes en enkätstudie år 2008 på 52 anläggningar från norr till söder. Studien redovisas i projekt SWX Energi (rapport nr 7) och kan laddas ner som PDFfil via projektets hemsida. En sammanfattning av de viktigaste resultaten från rapporten redovisas i det följande. 5.1 Huvudresultat Av de 52 anläggningarna i undersökningen var 49 i drift år Av dessa eldade 44 primärt skogsbränsle, medan övriga 5 anläggningar inte eldade primärt skogsbränsle år 2007, men bedömer att de skall göra det år År 2011 beräknas 4 nya pannor vara i drift, 1 panna som eldade skogsbränsle år 2007 stängs, 3 pannor som eldade skogsbränsle år 2007 kommer inte att göra det 2011 och 5 pannor som inte eldade skogsbränsle år 2007 kommer att göra det år 2011, det vill säga 49 av de 52 anläggningarna i undersökningen bedömer att de kommer att elda primärt skogsbränsle år Av de anläggningar, som eldade primärt skogsbränsle år 2007, hade 19 anläggningar pannor av rostertyp och 25 pannor av typen fluidicerande bädd (FB). Effekten på rosterpannorna uppgick till mellan 2,5 och 40 MW (medelvärde cirka 17,1 MW) och effekten på pannorna av typen FB uppgick till mellan 20 och 135 MW (medelvärde cirka 54,8 MW). Av de anläggningar som bedömer att man kommer att elda primärt skogsbränsle år 2011 har 24 anläggningar pannor av rostertyp och 25 pannor av typen fluidicerande bädd (FB). Effekten på rosterpannorna uppgår till mellan 2,5 och 40 MW (medelvärde cirka 13,7 MW) och effekten på FBpannorna uppgår till mellan 20 och 135 MW (medelvärde cirka 64,0 MW). Tillförd energi i form av skogsbränsle uppgick år 2007 till 3 727,6 GWh (44 anläggningar) och behovet av skogsbränsle år 2011 bedöms uppgå till minst 5 786,0 GWh (49 anläggningar), det vill säga en ökning med cirka GWh jämfört med år 2007 (främst beroende på att en ny, större anläggning tas i drift). I figur 1, där en regional indelning av anläggningarna gjorts enligt Riksskogstaxeringens beräknings och balansområden (BO 1 BO 4), redovisas användningen av skogsbränsle år 2007 och bedömt behov av skogsbränsle år

19 2500 GWh Obestämt Löv Brunt Grönt BO 1 BO 2 BO 3 BO 4 Figur 1. Tillförd energi i form av skogsbränsle år 2007 och bedömt behov år Av de 44 anläggningarna som eldat primärt skogsbränsle år 2007, eldade endast 14 med grön grot (6 rosterpannor och 8 FBpannor). Sett till den totala tillförseln av skogsbränsle (samtliga anläggningar) svarade grönt grot för endast 3,9 % (146,9 GWh). I balansområde 1 eldades grön GROT motsvarande 49,9 GWh år 2007 och bedöms öka till cirka 105 GWh år I balansområde 2 kan det eventuellt bli en stor ökning av grön grot beroende på hur energitillförseln kommer att fördela sig i den nya, större anläggningen med ett bedömt totalbehov på GWh skogsbränsle. I övriga anläggningar inom BO 2 förväntas tillförseln av grön grot år 2011 (cirka 67 GWh) ligga på ungefär samma nivå som år 2007 (70,0 GWh). I balansområde 3 eldades ingen grön grot år 2007 och man bedömer att man inte heller kommer att elda någon grön grot år I balansområde 4 bedömer man att grön grot kommer att ligga på ungefär samma nivå år 2011 (cirka 28 GWh) som år 2007 (27,0 GWh). Sammanfattningsvis kan man konstatera att grön grot har svarat för en relativt liten andel av det primära skogsbränslet på de anläggningar som studien omfattar. Något mera grönt material har använts år 2007 på de anläggningar som har rosterpannor (82,1 GWh) jämfört med de anläggningar som har pannor av typen fluidicerande bädd (64,8 GWh). Av de 14 anläggningar (6 rosterpannor och 8 FBpannor) som eldat grön grot år 2007, svarar 3 anläggningar med rosterpannor och 1 anläggning med FBpanna att det inte medfört några problem. Två anläggningar med rosterpannor anger NO x och föroreningar i form av grus och sand som de enda problemen och en anläggning anger föroreningar i form av sten och sand som enda problem med grönt bränsle. En anläggning med FBpanna anger problem med föroreningar i form av sten och sand och en anläggning anger problem med alkali, sintring, jord och sand. Två av anläggningarna med FBpannor anger problem med NO x, sintring, hög fukthalt, snö och fraktionsfördelning och två anger problem med NO x, alkali, sintring och lukt. En anläggning med FBpanna anger att man får grön grot trots att man inte vill ha det och att det förorsakar problem på grund av den höga alkalihalten, vilken ger högre NO x och större sintringsbenägenhet. 19

20 De anläggningar, som upplevt problem, ombads att gradera dem i en skala från 1 till 10, där 1 upplevs som ett relativt måttligt problem och 10 upplevs som ett stort problem. Det är svårt att dra några entydiga slutsatser av svaren, eftersom några anläggningar upplever ett problem som relativt måttligt medan andra anläggningar upplever samma problem som stort. Några anläggningar har inte heller graderat problemet, utan endast angett att det utgör ett problem. En tendens är dock att föroreningar i form av sten, grus, sand och jord allmänt betraktas som ett stort problem både på anläggningar med rosterpannor och på anläggningar med FBpannor (10). Sintring, som orsakas av dessa föroreningar, betraktas också som ett allvarligt problem (7). Några anger dock att risken för sintring minskar om torv sameldas med grön grot. Alkali betraktas som ett måttligt problem (5), liksom lukt (4). Många anläggningar har angett NO x som ett problem, men de anläggningar som har graderat problemet har angivit det som relativt måttligt (2). I undersökningen gavs också möjligheter att framföra synpunkter på bränslepriset och här anser man att priset bör vara kopplat till bränslets kvalitet, samt att grön grot bör ha ett lägre pris i förhållande till brun grot. 5.2 Diskussion Det är vanskligt att med underlag av enkätsvaren försöka dra någon slutsats om vad man upplever som mest problematiskt när det gäller grönt skogsbränsle, men mycket pekar på att olika typer av föroreningar (sten, grus, sand) betraktas som ett större problem än NO x, alkali, sintring och lukt. Flera anläggningar anger även problem med brunt skogsbränsle, men att endast 14 av de 44 pannorna (32 %) som eldade primärt skogsbränsle år 2007 använde grönt bränsle kan vara ett tecken på att det betraktas som ett mer problemfyllt bränsle än brunt. Det är också vanskligt att dra några generella slutsatser om nuvarande användning och framtida behov av grön grot, eftersom föreliggande undersökning är genomförd på ett begränsat stickprov av anläggningar. Därtill skulle behövas en mer heltäckande undersökning. Helt klart är dock, att behovet av primärt skogsbränsle ökar de närmaste åren. Prisbilden, miljöskatter och tillgången på skogsindustrins biprodukter är avgörande faktorer för vilket bränsle som väljs. Det är troligt att flera anläggningar kan elda större mängder grön grot om priset relativt brun grot är så lågt att det kompenserar för reduktion av kväveoxider och andra problem förknippade med bränslesortimentet. Även om undersökningen endast omfattar ett begränsat urval av anläggningar pekar det mesta på att det är en mer positiv syn på grön grot i norra Sverige (BO 12) jämfört med övriga landet. Det kan också vara så att det i större utsträckning än i övriga landet används torv som inblandning i skogsbränslet för att reducera problemen med sintring och beläggningar. När det gäller prisbilden på bränslet är de flesta anläggningsägare tämligen överrens om att en bättre kvalitet bör betalas bättre än en sämre kvalitet. Man är även överens om att brunt bränsle bör betalas bättre än grönt bränsle. De här sakerna hänger naturligtvis till en viss del ihop eftersom brunt bränsle har en lägre fukthalt än grönt bränsle och därmed ett högre energiinnehåll. Det här tar man naturligtvis hänsyn till när man prisförhandlar framtida kontrakt. Kvalitet berör även andra bränsleegenskaper såsom homogeniteten vad beträffar fukthalt, fraktionsfördelning och bitstorlek. Dessa egenskaper är nog så viktiga för att kunna styra förbränningen på ett så optimalt sätt som möjligt och därför borde de i större utsträckning vägas in i bränslepriset. 20

21 6. STUDIE AV STORBUNTAREN ROGBICO En ny maskin för buntning av grot (grenar och toppar) har utvecklats av Rogbico AB och försäljs genom ABAB (Allan Bruks AB). Maskinen, som monteras på ett lastbilschassi och drivs via lastbilens hydraulik, finns i två modeller; GTK 4400 som tillverkar buntar i längden 4,4 meter och GTK 5100 som tillverkar buntar i längden 5,1 meter. Enligt uppgift från tillverkaren producerar maskinen mellan 17 och 22 buntar per timme beroende på materialets beskaffenhet. Buntarnas vikt uppges till mellan 800 och kg. I slutet av juni 2008 genomfördes studier i Lycksele på GTK 5100 vid buntning av grön och brun grot. Studien omfattar cirka 80 buntar, varav hälften av buntarna tillverkades av grön och hälften av brun grot. Objektet med grön grot var avverkat i januari 2008 och objektet med brun grot var avverkat i mars Efter avverkningen skotades materialet till vägkant där det lades i vältor som täcktes med armerad papp. Studien omfattar enbart buntning av materialet. Buntningen genomfördes med samma förare på båda objekten. Föraren hade kört maskinen ca 1,5 månader. Studien redovisas i projekt SWXEnergi (rapport nr 8) och kan laddas ner som PDFfil via projektets hemsida. Arbetsgången vid buntning kan kortfattat beskrivas på följande sätt. Efter det att maskinen ställts upp på objektet öppnas komprimeringsenheten och materialet lyfts med hjälp av kranen till maskinen och fördelas på sådant sätt att bunten får ungefär samma diameter (cirka 80 cm) utefter dess hela längd. Komprimering (tryck ~ 97 ton) och bandning av bunten sker med automatik, varför föraren under den tiden kan ägna sig åt annat arbete, till exempel lossa material från vältan för att minska arbetstiden för fyllning av nytt material i maskinen (nästa bunt). Efter komprimering och bandning lyfts den färdiga bunten ur maskinen och läggs i välta. Buntarna hålls samman med tre plastband, varav ett mitt på bunten och övriga på var sin sida cirka 1,5 meter från mitten (eller cirka 1,1 meter in från vardera änden på bunten). De band, som användes vid studien, hade en bredd på 15 mm och en tjocklek på cirka 1 mm. 6.1 Huvudresultat Under studiens genomförande förekom flera bandbrott eller andra problem i samband med bandning av buntarna. I flertalet av dessa fall upprepades processen med komprimering och bandning och i några fall blev maskinföraren tvungen att rensa bandskenan manuellt och därefter mata in nytt band i skenan. I studien noterades dessa problem som ombandning. Figur 1. Exempel på problem som inträffade vid bandningen av buntarna. Det plastband som användes var 15 mm brett och 1 mm tjockt. 21

22 Barravfallet vid buntning av brun grot var påtagligt, vilket resulterade i en ansamling av barr i komprimeringsenheten. Detta bidrog till att de ovan nämnda problemen med bandningen förstärktes, varför insatser krävdes för att avlägsna barren från maskinen. Detta har noterats som övrigt problem vid studien. Figur 2. Efter tillverkning av cirka 30 buntar (brun grot) fick arbetet avbrytas och kunde återupptas först efter det att barren tömts från maskinen. Vid buntning av grön grot uppstod problem med bandningen på 4 av de 38 studerade buntarna, vilket motsvarar cirka 10 %. Problemet bestod i att ett av de tre banden gick av i samband med bandningen (i regel det mittersta bandet), varvid ny komprimering och bandning krävdes. Vid buntning av brun grot uppstod problem med bandningen på 9 av de 39 studerade buntarna (cirka 23 %). Problemen här bestod i att banden gick av på fyra av buntarna (samma problem som vid buntning av grön grot). Dessutom uppstod problem med matningen av banden på 5 buntar. I det sistnämnda fallet hänger problemet sannolikt samman med det stora barravfall, som förekom i samband med kranhanteringen av materialet. Arbetsprestationen, beräknad som ett medelvärde på hela studien, uppgick till 14,1 buntar/g0 tim för grön grot och 8,9 buntar/g0tim för brun grot. Vid antagandet att 1 G0tim motsvarar 1,2 G15tim innebär det en prestation på 11,7 buntar/g15tim (grön grot) respektive 7,4 buntar/g15tim (brun grot). Den relativt låga prestationen har flera orsaker, till exempel de problem som förekom i samband med bandningen av buntarna och det stora barravfallet vid buntning av brun grot. Övriga saker, som påverkat resultatet, är bland annat en dåligt upplagd välta av grön grot, vilket förorsakade onödigt mycket maskinförflyttningstid (cirka 12 % av total arbetstid, vilket kan jämföras med 4 % vid buntning av brun grot). För att kunna uttrycka arbetsprestationen i ton TS/tim genomfördes en mindre studie vid tillverkning av 7 gröna och 8 bruna buntar. Buntarna av grön grot vägde mellan 920 och kg (medelvärde kg) och buntarna av brun grot vägde mellan 600 och 990 kg (medelvärde 780 kg). Fukthalten i det gröna materialet låg på cirka 53 % och fukthalten i det bruna materialet låg på cirka 32 %. Med utgångspunkt från de vägda buntarnas medelvikt och fukthalten har det effektiva värmevärdet beräknats till 2,2 MWh/bunt för grön grot och 2,7 MWh/bunt för brun grot. Resultatet av undersökningen framgår av tabell 1. En högre arbetsprestation kunde konstateras för de vägda buntarna jämfört med huvudstudien beroende på att bandningen fungerade något bättre. 22