Projekt SWX-Energi. Täckningsbidrag vid uttag av skogsbränsle

Transkript

1 Projekt SWXEnergi Rapport nr 24 Täckningsbidrag vid uttag av skogsbränsle i unga bestånd BengtOlof Danielsson, Anders Fröding, JanErik Liss

2 FÖRORD Rapporten Täckningsbidrag vid uttag av skogsbränsle i unga bestånd är framtagen av BengtOlof Danielsson, Anders Fröding och JanErik Liss inom delprojekt Skog. Rapporten redovisar alternativa uttagsmetoder i klena och stamtäta bestånd. Det är viktigt att skördarföraren får bra arbetsförhållanden. Bra resultat kräver förröjning av skymmande och hindrande underväxt. Bristfällig röjning bäddar för att skördarförare orsakar onödiga stamskador i kvarstående bestånd. Felplacerade avverkningshögar ställer till med problem för skotarförare och kan orsaka onödiga stamskador. För att nå bra slutresultat, bästa möjliga täckningsbidrag och bästa möjliga slutbestånd, rekommenderas en gemensam utbildning för röjare, skördar och skotarförare. God förståelse och bra samarbete ger bra slutresultat Lars Persson JanErik Liss Projektchef, SWXEnergi Projektledare, delprojekt Skog O , lars.persson@gdekontor.se jes@du.se 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 2 Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 1. Bakgrund och syfte 5 2. Förutsättning och genomförande 5 3. Resultat Tidsstudier Kubb och massaved Massaved och träddelar Massaved och energived Energived Träddelar Metodjämförelser Driftsuppföljning Täckningsbidrag Underväxtröjningens inverkan på skördarkostnaden Skador Tidigare genomförda studier Diskussion 29 Referenser 31 Bilaga 1. (Beståndsdata och avverkningsuttag): 32 1a Kubb och massaved 1b Massaved och träddelar 1c Massaved och energived 1d Energived 1e Träddelar 3

4 SAMMANFATTNING Syftet med studien har varit att jämföra prestationer och täckningsbidrag vid uttag av olika sortiment i gallringsbestånd. Studien genomfördes under våren och sommaren 2011 i tre olika bestånd belägna i norra och södra Dalarna. Inom bestånden lades sammanlagt 49 provytor ut med en areal på 300 eller 400 m 2 (beroende på beståndsförutsättningarna). Samtliga träd på ytorna numrerades och diametermättes. Tidsstudier genomfördes på skördaren vid gallringen och prestationen beräknades. I ett av bestånden genomfördes även en driftuppföljning på skördaren där totalt cirka 50 vägar ingår och där en arbetsmetod per väg användes. De metoder som undersöktes var; enbart uttag av massaved, ett kombinerat uttag av massaved och träddelar (i huvudsak toppar), enbart uttag av energived, ett kombinerat uttag av massaved och energived, samt enbart uttag av träddelar. Tidsstudier genomfördes även på skotningen av de olika sortimenten och detta kompletterades med en driftsuppföljning i ett av bestånden. Ett täckningsbidrag beräknades för de olika metoderna där aktuella virkes och biobränslepriser användes för beräkning av intäkter och där kostnaden kr/g15tim (skördare) och 700 kr/g15tim (skotare) användes för att beräkna maskinkostnaderna. Av studien framgår att ingen extra arbetstid behövdes för att lägga topparna i bränslehögar vid ett kombinerat uttag av massaved och träddelar (toppar), jämfört med enbart uttag av massaved. Eftersom endast skotarens kostnad belastar bränslesortimentet resulterade det i det högsta täckningsbidraget vid en medelstam över 0,035 m 3 fub (motsvarar en diameter på drygt 9 cm i brösthöjd). Vid klenare diametrar (lägre medelstam) gav enbart uttag av träddelar det högsta täckningsbidraget och näst högst täckningsbidrag gav uttag av energived. Studien visar också att uttag av enbart energived mycket väl kunde konkurrera med uttag av enbart massaved vid medelstammar över cirka 0,050 m 3 fub vid de förutsättningar som gällde under studien. Fördelarna med energived var att prestationen blev högre för såväl skördare som skotare, kravet på kvistnoggrannhet var lägre än för massaved, ingen sortering behövdes, mer volym kunde tas ut per arealenhet, sortimentet belastades inte av något transportavdrag och skogsägaren fick betalt för hela volymen (inget vrakavdrag). Ytterligare en fördel med energived är, att de delar av trädet som innehåller mest näringsämnen lämnas kvar i beståndet. 4

5 1. BAKGRUND OCH SYFTE Intresset för alternativa avverkningsmetoder i klena och stamtäta bestånd har under en följd av år ökat, bland annat beroende på bioenergisektorns efterfrågan av råvara för produktion av kraft och värme. Ny och effektivare teknik för klenträdshantering i kombination med rationella arbetsmetoder och en stigande prisnivå på energiråvara innebär att ett energiuttag kan vara ett alternativ till en traditionell rundvirkesgallring. Det kan vara svårt att på förhand avgöra vilken metod som är mest lämpad i ett specifikt bestånd. En mängd faktorer, till exempel trädslagsblandning, stamtäthet, underväxt, medeldiameter, trädhöjd, transportavstånd, terrängförhållanden, objektstorlek och rådande prisförhållanden mellan energisortimenten och de traditionella rundvirkessortimenten påverkar resultatet. Stora insatser har gjorts, bland annat av SkogForsk och SLU, för att utvärdera olika tekniker och metoder med avseende på metodernas lämplighet under varierande beståndsförutsättningar. Fortfarande saknas viktiga pusselbitar för att det i det enskilda beståndet skall gå att avgöra vilken teknik och metod som är bäst lämpad med hänsyn till ekonomiskt och skogsskötselmässigt utfall. Föreliggande studie syftar därför till att bredda kunskapen om vilka möjligheter och begränsningar som råder vid gallring i klena och stamtäta bestånd. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GENOMFÖRANDE Studierna har genomförts under våren och försommaren 2011 i två talldominerade förstagallringsbestånd, ett i Räfsbo utanför Avesta och ett i Kättbo nordväst om Mora samt i ett grandominerat bestånd i Limå Bruk norr om Siljansnäs. I resultatredovisningen ingår också en tidigare studie genomförd i Folkarbo utanför Krylbo. En motormanuell röjning hade skett, innan studiernas genomförande, i samtliga bestånd. I Kättbo hade träd med en diameter i brösthöjd under 8 cm röjts bort och i Limå Bruk hade träd under 6 cm röjts bort. Vid röjningen i Räfsbo hade träd under 3 cm röjts bort, men där genomfördes ytterligare en röjning i samband med studien på några av försöksytorna, varvid träd under 5 respektive 8 cm röjdes bort. Markvärdar för studierna har varit privata skogsägare och gallringen har utförts av entreprenörer på uppdrag av Mellanskog. I Räfsbo genomfördes försöken under april månad. Försöken i Kättbo och Limå Bruk genomfördes från mitten av maj till mitten av juni och studien i Folkarbo genomfördes under vintern våren 2008/2009 (Liss, 2010). Inom bestånden lades stickvägar ut. De markerades med snitselband och instruktioner gavs till skördarföraren vilka sortiment som skulle tas ut; massaved (och kubb där så var möjligt), massaved och träddelar, massaved och energived, enbart energived (Eved), enbart träddelar (Trd). Samma sortimentsalternativ avverkades på hela stickvägen. På representativa delar av vägarna lades ett antal ytor ut med bredden 20 m (maskinarbetsbredd) och med en längd på 15 eller 20 5

6 m beroende på förutsättningarna. Det innebär en provytestorlek på 200 och 400 m 2. Samtliga träd inom respektive provyta numrerades varvid trädslag och brösthöjdsdiameter registrerades. Trädhöjder mättes på ett representativt urval av träden för att få en höjdkurva. Trädens biomassa beräknades med hjälp av Marklunds funktioner och volymen beräknades med Näslunds och Anderssons funktioner. Maskinarbetstiden för skördaren registrerades (centiminutstudier) med hjälp av Allegro datasamlare. Träden avverkades med ett flerträdshanterande fällaggregat av fabrikat LogMax 4000 B. I Räfsbo användes en basmaskin av fabrikat EkoLog 580B med en 11,5meters kran (EkoLog 2200). I Kättbo och Limå Bruk användes en Cat 550 med en 11,5meters kran (EkoLog). Studierna genomfördes med två olika förare per maskin, det vill säga totalt fyra förare har medverkat i studierna. Arbetsteknik och arbetserfarenhet varierade något mellan de olika förarna. Totalt studerades 49 provytor i samband med avverkning, fördelade på 20 ytor i Räfsbo, 21 ytor i Kättbo och 8 ytor i Limå Bruk. Den tidigare genomförda studien i Folkarbo omfattar 3 ytor. Maskinarbetstiden vid skotning av respektive sortiment studerades endast på avverkningsobjekten i Räfsbo och Kättbo. Tiden registrerades per lass med Allegro datasamlare (centiminutstudier). Totalt studerades 21 lass i Räfsbo och 18 lass i Kättbo. I Räfsbo vägdes samtliga studerade lass och i Kättbo gjordes en bedömning av lasstorleken. Skotaren som studerades i Räfsbo var av fabrikat John Deere 1210E och skotaren i Kättbo var av fabrikat Timberjack 1410 B. Båda maskinerna hade 8,5meters kranar av samma fabrikat. Bearbetning och analyser av registrerade data har genomförts i Excel. Beståndsbeskrivningar och skördarnas arbetsprestationer redovisas i hektarsiffror. Eftersom studierna på skördarna resulterar i effektiv maskinarbetstid, vilket skiljer sig från praktisk arbetstid, ombads förarna vid avverkningen i Kättbo och Limå Bruk att skriva ut en datalista per väg. Med stöd av datalistorna korrigeras resultaten från tidsstudierna till praktisk arbetstid. På motsvarande sätt ombads skotarföraren att föra loggbok i Kättbo där tiden för respektive lass, lassens storlek, sortiment och transportsträcka noterades på sammanlagt 52 vägar. Slutligen har ett täckningsbidrag beräknats utifrån genomförda studier och aktuella virkesoch bränslepriser. Täckningsbidraget ska inte förväxlas med ett skogsägarnetto vilket även inbegriper kostnader för maskinflytt, transportavdrag, administrationskostnader, kvantitetsavdrag etcetera. En beräkning har även gjorts av röjningens inverkan på skördarkostnaden. 6

7 3. RESULTAT Resultatet från genomförda tidsstudier redovisas per sortiment för respektive provyta och en jämförelse mellan de olika sortimenten sker i en senare del av resultatredovisningen. En utförligare redovisning av beståndsdata och avverkningsuttag för provytorna redovisas i bilaga 1ae, se sida Tidsstudier Maskinarbetstiden, fördelad på olika arbetsmoment, har registrerats med Allegro datasamlare (centiminutstudier). Vid studier på skördaren noterades trädnumren per krancykel i den turordning träden avverkades. Förfaringssättet innebär att skördarens prestation kan beräknas i m 3 fub stamvolym per G0tim, m 3 fub stamvolym per krancykel, antal gallrade träd per G0tim och antal gallrade träd per krancykel. Tidsstudier på skördarna omfattar totalt 52 provytor eller cirka krancykler. Tidsstudier på skotningen genomfördes i två av de tre undersökta bestånden (Räfsbo och Kättbo) och omfattar totalt 39 lass. Tidsstudierna på skördarna hade ingen koppling till de provytor där skördaren studerades, utan genomfördes istället på stickvägar där en och samma avverkningsmetod (massaved, massaved + träddelar, massaved + energived, energived eller träddelar) använts per väg. Arbetstekniken skiljde sig något mellan de olika förarna, speciellt påtagligt var detta för skördarförarna medan skillnaden vid skotningen var mindre påtaglig. Den främsta skillnaden vid avverkningen var hur virket och bränslehögarna placerades i förhållande till stickvägen och här kunde man se skillnader mellan olika förare på samma maskin. Uppläggningen av virkeshögarna påverkade också skotningsprestationen och skadefrekvensen på kvarstående skog Kubb och massaved Försök med enbart uttag av kubb och/eller massaved genomfördes i Räfsbo och Kättbo. Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag Stående ingångsvolym har med utgångspunkt från provytorna beräknats motsvara mellan 170 och 220 m 3 fub/ha i Kättbo och mellan 205 och 273 m 3 fub/ha i Räfsbo. Efter den genomförda röjningen stod mellan 181 och 247 m 3 fub/ha kvar i Räfsbo. Kubb och massaved togs ut på ytorna 1, 4 och 5 i Kättbo. Övriga ytor gav enbart massaved. Vid gallringsingreppet i Räfsbo togs mellan 39 och 59 % av stamantalet ut, eller mellan 33 och 51 % av volymen. Vid gallringsingreppet i Kättbo togs mellan 45 och 66 % av stamantalet ut, eller mellan 37 och 51 % av volymen. Arbetsprestation vid avverkning (skördare) Vid försöken i Räfsbo ackumulerades i genomsnitt 1,4 träd per krancykel och vid försöken i Kättbo ackumulerades i genomsnitt 1,3 träd per krancykel. I tabell 1 redovisas skördarens arbetsprestation uttryckt i m 3 fub stamvolym och antal träd per G0timme. 7

8 Tabell 1. Skördarens arbetsprestation vid uttag av massaved (och kubb). Yta Gallringsuttag Arbetsprestation m 3 fub ** /G0tim Stam/ha m 3 fub / ha DBH, cm * Medelstamvol., m 3 fub Trädslagsfördeln., TGL Träd/G0tim 19R ,4 10,1 0, , R ,7 9,8 0, , K ,2 10,0 0, , R ,0 10,5 0, , K ,8 10,8 0, , R ,0 9,5 0, , R ,8 11,2 0,063 x00 10, K ,0 10,8 0, , K ,0 12,8 0, , K ,7 13,2 0, , K ,3 13,1 0, ,5 201 *) Aritmetisk medeldiameter **) m 3 fub stamvolym. Arbetsprestation vid terrängtransport (skotare) Vid skotningen, vilken studerades på hela vägsträckor i Räfsbo och Kättbo, låg lastvolymen i genomsnitt på cirka 7,6 m 3 fub/lass i Räfsbo och 8,2 m 3 fub/lass i Kättbo. Medelprestationen var 13,6 m 3 fub/g0tim i Räfsbo och 15,9 m 3 fub/g0tim i Kättbo. I Räfsbo nyttjade maskinföraren en äldre basväg av god kvalitet vilket innebar en hög medelhastighet. Terrängförhållandena i övrigt var likvärdiga i Räfsbo och Kättbo Massaved och träddelar Försök med kombinerat uttag av massaved och träddelar genomfördes i Räfsbo, Kättbo och Limå Bruk. Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag Ingångsvolymen har med utgångspunkt från provytorna beräknats motsvara cirka 240 m 3 fub/ ha i Räfsbo, mellan 110 och 210 m 3 fub/ha i Kättbo och mellan 115 och 180 m 3 fub/ha i Limå Bruk. Vid gallringen i Räfsbo togs 73 % av stamantalet ut, eller 49 % av volymen. Vid gallringsingreppet i Kättbo togs mellan 44 och 67 % av stamantalet ut, eller mellan 35 och 46 % av volymen. Vid gallringsingreppet i Limå Bruk togs mellan 41 och 67 % av stamantalet ut, eller mellan 24 och 56 % av volymen. 8

9 Tabell 2. Skördarens arbetsprestation vid uttag av massaved och träddelar. Yta Gallringsuttag Arbetsprestation m 3 fub ** /G0tim Stam/ha m 3 fub / ha DBH, cm * Arbetsprestation vid avverkning (skördare) Skördarens arbetsprestation framgår av tabell 2. Vid försöken i Räfsbo ackumulerades i genomsnitt 3,2 träd per krancykel, vid försöken i Kättbo ackumulerades i genomsnitt 1,4 träd per krancykel och vid försöken i Limå Bruk ackumulerades i genomsnitt 1,3 träd per krancykel. Medelstamvol., m 3 fub Trädslagsfördeln., TGL Träd/G0tim 3L ,7 7,5 0, , L ,3 8,1 0, , R ,5 7,4 0, , K ,4 8,5 0, , K ,8 9,4 0, , L ,3 9,7 0, , K ,7 8,8 0, , L ,7 9,8 0, , K ,6 10,4 0, , K ,8 12,5 0,075 X00 12, K ,2 13,6 0, ,7 177 *) Aritmetisk medeldiameter **) m 3 fub stamvolym. Arbetsprestation vid terrängtransport (skotare) Tidsstudier genomförda i Kättbo ligger till grund för jämförelser mellan skotning av massaved och träddelar. I genomsnitt lastades 8,2 m 3 fub massaved respektive cirka 6,5 m 3 fub träddelar/lass. Prestationen uppgick till 15,9 m 3 fub/g0tim (mav) respektive 11,9 m 3 fub/g0tim (trd) Massaved och energived Försök med kombinerat uttag av massaved och energived (Eved) genomfördes i Räfsbo och Kättbo. Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag Ingående virkesförråd i Räfsbo beräknades till mellan 175 och 265 m 3 fub/ha. I Kättbo var virkesförrådet generellt något lägre, eller mellan 140 och 170 m 3 fub/ha. Vid gallringsingreppet i Räfsbo togs mellan 50 och 77 % av stamantalet ut, eller mellan 36 och 55 % av volymen. Vid gallringsingreppet i Kättbo togs mellan 50 och 61 % av stamantalet ut, eller mellan 37 och 39 % av volymen. 9

10 Arbetsprestation vid avverkning (skördare) Vid försöken i Räfsbo ackumulerades igenomsnitt 2,2 träd per krancykel, eller mellan 2 och 2,5 träd per yta. Vid försöken i Kättbo ackumulerades i genomsnitt 1,2 träd per krancykel, eller mellan 1,1 och 1,3 träd per yta. Tabell 3. Skördarens arbetsprestation vid uttag av massaved och Eved. Yta Gallringsuttag Arbetsprestation m 3 fub ** /G0tim Stam/ha m 3 fub / ha DBH, cm * Medelstamvol., m 3 fub Trädslagsfördeln., TGL Träd/G0tim 1R ,4 7,3 0, , R ,5 7,9 0, , R ,8 7,8 0, , R ,6 7,9 0, , R ,4 8,1 0, , R ,2 9,2 0, , R ,7 10,3 0, , K ,6 11,7 0, , K ,1 11,8 0, , K ,4 11,7 0, ,3 191 *) Aritmetisk medeldiameter **) m 3 fub stamvolym. Arbetsprestation vid terrängtransport (skotare) Tidsstudier genomförda i Räfsbo och Kättbo ligger till grund för jämförelser mellan skotning av massaved och Eved. I Räfsbo lastades i genomsnitt cirka 7,6 m 3 fub (mav), respektive 9,1 m 3 fub (Eved). Medellasset i Kättbo låg på cirka 8,2 m 3 fub (mav) respektive 12,5 m 3 fub (Eved). Medelprestationen i Räfsbo var 13,6 m 3 fub/g0tim (mav) respektive cirka 16,7 m 3 fub/g0tim (Eved). Medelprestationen i Kättbo var 15,9 m 3 fub/g0tim (mav) respektive 23,1 m 3 fub/g0tim (Eved) Energived Försök med enbart uttag av energived (Eved) genomfördes i Räfsbo och Kättbo. Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag I Räfsbo beräknades virkesförrådet före gallring ligga mellan 150 och 250 m 3 fub/ha och i Kättbo beräknades virkesförrådet till m 3 fub/ha. Vid gallringsingreppet i Räfsbo togs mellan 56 och 74 % av stamantalet ut, eller mellan 38 och 53 % av volymen. 10

11 Vid gallringsingreppet i Kättbo togs mellan 60 och 70 % av stamantalet ut, eller mellan 41 och 48 % av volymen. Arbetsprestation vid avverkning (skördare) Skördarens arbetsprestation framgår av tabell 4. Vid försöken ackumulerades i genomsnitt 2,3 träd per krancykel, eller mellan 1,8 och 3,1 träd per yta. Som mest ackumulerades upp till 5 träd samtidigt i fällaggregatet. Tabell 4. Skördarens arbetsprestation vid uttag av Eved. Yta Gallringsuttag Arbetsprestation m 3 fub ** /G0tim Stam/ha m 3 fub / ha DBH, cm * Medelstamvol., m 3 fub Trädslagsfördeln., TGL Träd/G0tim 9R ,1 8,8 0, , K ,6 8,6 0, , R ,8 7,9 0, , K ,3 8,8 0, , K ,3 8,9 0, , R ,7 7,8 0, , R ,1 8,5 0, , R ,7 9,0 0, , R ,7 8,3 0, , R ,0 9,8 0, ,4 257 *) Aritmetisk medeldiameter **) m 3 fub stamvolym. Arbetsprestation vid terrängtransport (skotare) Vid de genomförda tidsstudierna låg medellassen på cirka 9,1 m 3 fub (Räfsbo) respektive 12,5 m 3 fub (Kättbo). Prestationen blev 16,7 m 3 fub/g0tim (Räfsbo) och 23,1 m 3 fub/g0tim (Kättbo) Träddelar Försök med enbart uttag av träddelar genomfördes i Kättbo och Limå Bruk. Resultatredovisningen inkluderar en tidigare genomförd studie i Folkarbo. Beståndsbeskrivning och avverkningsuttag Ingående virkesförråd i Kättbo beräknas motsvara mellan 150 och 200 m 3 fub/ha och i Limå Bruk beräknas virkesförrådet motsvara mellan 120 och 160 m 3 fub/ha. Vid gallringsingreppet togs mellan 55 och 73 % av stamantalet ut i Kättbo, eller mellan 37 och 50 % av volymen. Vid gallringen i Limå Bruk var uttaget mellan 57 och 69 % av stamantalet, eller mellan 34 och 49 % av volymen. I Folkarbo togs mellan 44 och 72 % av stamantalet ut, eller mellan 50 och 60 % av volymen. 11

12 Tabell 5. Skördarens arbetsprestation vid uttag av träddelar. Yta Gallringsuttag Arbetsprestation Stam/ha m 3 fub ** /G0tim m 3 fub/ ha DBH, cm * Arbetsprestation vid avverkning (skördare) Skördarens arbetsprestation framgår av tabell 5. Två olika arbetsmetoder användes vid avverkning av träddelar, dels fällning av träden i stubbhöjd och dels fällning av träden på cirka ½ trädhöjden. Ibland ackumulerades flera träd i aggregatet som fällts i stubbhöjd och ibland ackumulerades flera träd i aggregatet som fällts på ½ trädhöjden. Det förekom också att toppdelen fälldes först, varefter resten av trädet fälldes i stubbhöjd. I de fall längre träd fälldes i stubbhöjd användes matarrullarna vid kapning av träden. Mindre träd lades direkt i bränslehögen. Vid försöken ackumulerades i genomsnitt 1,9 träd per krancykel i Kättbo och 1,8 träd per krancykel i Limå Bruk. Som mest ackumulerades upp till 6 träd samtidigt i fällaggregatet. Medelstamvol., m 3 fub Trädslagsfördeln., TGL Träd/G0tim 5L ,9 7,4 0, , L ,4 8,2 0, , K ,5 8,0 0, , L ,6 8,4 0, , L ,3 8,1 0, , K ,0 8,7 0, , F ,2 8,0 0, , F ,9 8,8 0, , F ,4 8,5 0, , K ,4 11,0 0, ,1 243 *) Aritmetisk medeldiameter **) m 3 fub stamvolym. Arbetsprestation vid terrängtransport (skotare) Tidsstudier genomförda i Kättbo ligger till grund för beräkning av arbetsprestationen vid skotning av träddelar (Trd). Medellasset låg på cirka 7,6 m 3 fub och prestationen uppgick till 17,5 m 3 fub/g0tim. 3.2 Metodjämförelser Studien visar att skördarens prestation är starkt kopplad till gallringsuttagets medelstamvolym. Något starkt samband mellan prestation och antal bortgallrade stammar per hektar kan inte påvisas, men däremot pekar studien på att en ökad granandel sänker prestationen något jämfört med avverkning av tall och löv. Resultatet från genomförda tidsstudier framgår av figur 1. Det bör observeras att prestationen anges i m 3 fub stamvolym per G15tim (omräkningsfaktorn 1,2 har använts från G0tim till G15tim). 12

13 Mav Mav+Eved Mav+Trd Eved Trd Skördarprestation, m3fub stamvolym/g15tim ,015 0,025 0,035 0,045 0,055 0,065 0,075 0,085 0,095 Medelstamvolym, m3fub Figur 1. Beräknad skördarprestation uttryckt i m 3 fub stamvolym/g15tim. Enligt studierna är prestationen ungefär densamma vid uttag av enbart massaved, vid uttag av massaved + Eved och vid uttag av massaved + trd (linjerna i figuren ligger på varandra). Det förväntade resultatet var, att prestationen vid ett kombinerat uttag av massaved och träddelar skulle vara något lägre än prestationen vid enbart uttag av massaved. Resultatet pekar alltså på att den arbetsteknik, som de undersökta förarna använt, inte medfört någon extra arbetsinsats för beredning av bränslehögarna. Att prestationen vid uttag av enbart Eved och enbart träddelar skulle vara högre än uttag av massaved var ett väntat resultat, bland annat beroende på att sortimenten inte behöver sorteras samt att fler träd ackumulerades i aggregatet. Däremot är det något förvånande att prestationen var ungefär densamma vid uttag av Eved som vid uttag av träddelar. Ett förväntat resultat var att prestationen vid uttag av träddelar skulle vara något högre än vid uttag av Eved. En trolig förklaring till att det inte blev så skulle kunna vara att relativt många träd kapades på halva trädhöjden vid uttag av träddelar, vilket tog tid men minskade förlusten av biomassa jämfört med om träden hade körts genom matarrullarna vid kapningen. Dessutom ackumulerades i genomsnitt några fler träd vid skörd av Eved jämfört med träddelar. Uttaget av gagnvirke och bränsle varierar beroende på vilken avverkningsmetod som tillämpas. Vissa metoder ger större uttag än stamvolymen, genom tillskott av grenar och att barken inkluderas. Vid ett kombinerat uttag av massaved och träddelar pekar studien på att tillskottsvolymen blir mellan 20 och 30 % utöver stamvolymen (figur 23). 13

14 Massaved + träddelar Prestation, m3fub/g15tim 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0,020 0,030 0,040 0,050 0,060 0,070 0,080 0,090 0,100 Medelstam, m3fub Stamvol. Gagnv.vol. Figur 2. Skördarens beräknade arbetsprestation vid ett kombinerat uttag av massaved och träddelar, m 3 fub/g15tim. Vid uttag av enbart träddelar pekar studien på att tillskottsvolymen blir mellan 35 och 45 % utöver stamvolymen (figur 3). Här, liksom vid ett kombinerat uttag av massaved och träddelar, ingår även udda trädslag och träd som inte håller massavedsdimension. Vid uttag av enbart massaved, eller ett kombinerat uttag av massaved och energived, ligger gagnvirkesvolymen en bit under stamvolymen. Träddelar 18,0 16,0 Prestation, m3f/g15tim 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0,02 0,025 0,03 0,035 0,04 0,045 0,05 0,055 0,06 Medelstam, m3fub Stamvol. Gagnv.vol. Figur 3. Skördarens beräknade arbetsprestation vid uttag av träddelar, m 3 fub/g15tim. I figur 4 redovisas arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment (medelvärden). Förflyttning mellan uppställningsplatser (Fmup) har tagit mellan 6 och 12 % av arbetstiden och övrig verksamhet som har med arbetets genomförande att göra (Övr) har tagit mellan 1 och 4 % av total arbetstid. Kran ut, positionering av fällaggregatet och fällning av träden (Krut 1) har tagit mellan 39 och 48 % av tiden. Vid uttag av träddelar kan tiden för fällning på ½ trädhöjden (Krut 2) adderas till den tiden, vilket innebär att Krut 1+2 tillsammans svarat för 60 % av den totala arbetstiden. Arbetet med att ta in träden till stickväg (Krin) har tagit mellan 15 och 14

15 19 % av tiden och matning av träden via inmatningsrullarna samt kapning av träden (Mat) har tagit mellan 17 och 30 % av arbetstiden. Skördare 50 Arbetstidsfördelning, % Fmup Övr. Krut 1 Krut 2 Krin Mat Massaved Mav + Trd Mav + Eved Eved Träddelar Figur 4. Arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment, %. Hanterad stamvolym per krancykel har varierat mellan 0,009 och 0,333 m 3 fub med ett medelvärde på 0,074 m 3 fub. I figur 57 redovisas arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment (medelvärden för samtliga studerade lass) vid skotning av massaved. Lastningen påbörjades i bakkant av stickvägarna och transport med tom maskin till första uppställningsplats (Ttrp) svarade för 10 % (Räfsbo) respektive 16 % (Kättbo) av den totala arbetstiden. Lastning av virket, inklusive förflyttning mellan uppställningsplatser svarade för 76 % (Räfsbo) respektive 71 % (Kättbo) av den totala tiden. Den höga andelen övrig verksamhetstid i Räfsbo beror till stor del på att det tog relativt lång tid att svänga hytten, vilket gjordes på varje uppställningsplats. Transport till avlägg tog 4 % (Räfsbo) respektive 5 % (Kättbo) av tiden och lossning av virket tog 10 % (Räfsbo) respektive 8 % (Kättbo) av den totala arbetstiden per lass. Skotning massaved 25,0 Arbetstidsfördelning, % av total tid 20,0 15,0 10,0 5,0 Kättbo Räf sbo 0,0 KRUT GRIP KRIN LOSS Fmup OVR GRIP KRUT LOSS KRIN Ttrp Lastning Ltrp Lossning Figur 5. Arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment vid skotning av massaved, %. 15

16 Arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment vid skotning av Eved (figur 6) blev ungefär densamma som vid skotning av massaved, dock med den skillnaden att mindre tid krävdes för förflyttning mellan olika uppställningsplatser. Skotning energived 25 Arbetstidsfördelning, % av total tid KRUT GRIP KRIN LOSS Fmup OVR GRIP KRUT LOSS KRIN Kättbo Räf sbo Ttrp Lastning Ltrp Lossning Figur 6. Arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment vid skotning av Eved, %. I figur 7 redovisas arbetstidens fördelning på olika moment vid skotning av träddelar där enbart träddelar (Trd) tagits ut vid gallringen och skotning av träddelar där dessa tagits ut i kombination med massaved (Trd * ). I det senare fallet består träddelarna i huvudsak av toppar och träd som inte håller massavedsdimension (bränslehögarna innehåller också en mindre andel kvist). Skotning träddelar 30,0 Arbetstidsfördelning, % av total tid 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 KRUT GRIP KRIN LOSS Fmup OVR GRIP KRUT LOSS KRIN Trd Trd* Ttrp Lastning Ltrp Lossning Figur 7. Arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment vid skotning av träddelar, %. 3.3 Driftsuppföljning Den driftsuppföljning som genomfördes på skördaren i Kättbo visar relativt god överrensstämmelse med resultaten från tidsstudierna vad det gäller uttag av massaved och uttag av massaved i kombination med energived. Figur 8 visar skördarens prestation uttryckt i m 3 fub massaved vid olika medelstamvolymer. Hälften av de vägar som ingick i driftsuppföljningen hade en lägre medelstamvolym än de 16

17 ytor som omfattas av tidsstudier. En regressionsanalys på datamaterialet pekar på ytterst små skillnader mellan prestationen vid driftuppföljningen och tidsstudierna. Massaved 14 Prestation, m3fub/g15tim ,000 0,020 0,040 0,060 0,080 0,100 Medelstam, m3fub Tidsstudie Driftsuppf. Figur 8. Skördarens prestation vid uttag av massaved, m 3 fub/g15timme. Figur 9 visar prestationen vid ett kombinerat uttag av massaved och träddelar. En analys av datamaterialet pekar på att prestationsnivån har varit något högre vid tidsstudierna jämfört med driftsuppföljningen. Massaved + träddelar Prestation, m3fub/g15tim ,000 0,020 0,040 0,060 0,080 0,100 Medelstam, m3fub Tidsstudie Driftsuppf. Figur 9. Skördarens prestation vid uttag av massaved + träddelar, m 3 fub/g15timme. Figur 10 visar prestationen vid ett kombinerat uttag av massaved och energived. En genomförd regressionsanalys pekar på att prestationen vid normal drift kan vara något högre vid medelstammar under cirka 0,04 m 3 fub än vad som framkommit i tidsstudien. 17

18 Massaved + energived Prestation, m3fub/g15tim ,000 0,010 0,020 0,030 0,040 0,050 0,060 0,070 0,080 Medelstam, m3fub Tidsstudie Driftsupp. Figur 10. Skördarens prestation vid uttag av massaved + Eved, m 3 fub/g15timme. Vid uttag av enbart energived ser det ut att vara en god samstämmighet mellan driftsuppföljning och tidsstudierna även om merparten av driftsuppföljningen ligger utanför tidsstudiematerialet (figur 11). Ene r give d 9 Prestation, m3fub/g15tim ,000 0,010 0,020 0,030 0,040 0,050 0,060 Medelstam, m3fub Tidsstudie Driftsuppf. Figur 11. Skördarens prestation vid uttag av energived, m 3 fub/g15timme. När det gäller uttag av enbart träddelar är skördarens datalistor alltför osäkra för att man ska kunna göra en jämförelse med resultaten från genomförda tidsstudier. Ungefär tre gånger mer volym har tagits ut enl. mätbeskedet jämfört med den volym som har registrerats i skördaren dator. Driftsuppföljningen på skotaren (Kättbo) omfattar totalt 114 lass, fördelat på 22 lass massaved, 42 lass massaved och träddelar, 11 lass massaved och energived, 17 lass Eved och 22 lass träddelar. På vägar där enbart massaved togs ut, eller där massaved togs ut i kombination med träddelar, eller Eved skotades såväl sortimentsrena lass (till exempel barrmassaved) eller blandlass med upp till fyra olika sortiment i lasset och där sortering skedde på avlägget. 18

19 Tabell 6. Transportavstånd, lasstorlek och prestation vid skotning av olika sortiment. Avverkn. Sortimentsrena lass Osorterade lass Medelvärde metod Avst. m * m 3 fub/ lass * m 3 fub/ G15t * Avst. m * m 3 fub/ lass * m 3 fub/ G15t * Avst. m * m 3 fub/ lass * m 3 fub/ G15t * Massaved 135 8,0 19, ,4 13, ,8 15,8 Massaved Träddelar ,8 5,6 16,2 12, ,4 13, ,3 5,6 14,5 12,5 Massaved Eved 100 9,3 18, ,4 15, ,4 9,3 15,6 18,4 Eved ,4 18, ,4 18,7 Träddelar 145 7,7 16, ,7 16,0 *) medelvärde, transportavstånd (enkel väg), meter Förklaringen till att lassens storlek i genomsnitt var något mindre vid transport av ett enda sortiment, jämfört med osorterade lass, är att de i många fall bestod av en restvolym som blivit kvar på vägen (material som inte rymts på tidigare lass). Eftersom skotaren började med att köra ut virke från bakkanten av vägen blev transportavståndet till avlägg något kortare för denna restvolym och det är också förklaringen till den högre prestationen. Samstämmigheten mellan driftuppföljning och genomförda tidsstudier är relativt god även om vissa smärre avvikelser förekommer. I båda fallen har prestationen varit högst vid skotning av Eved, näst högsta prestation har uppnåtts vid skotning av träddelar och lägst prestation har uppnåtts vid skotning av massaved. I det sistnämnda fallet är det troligt att sorteringen på avlägg har haft en viss inverkan. Resultatet från driftsuppföljningen visar också att antalet sortiment har betydelse för prestationen. Vägar med ett enda sortiment har resulterat i en högre prestation än vägar med två eller flera sortiment. Förklaringen till detta är större högar per uppställningsplats, vilket resulterar i mindre tid för förflyttning mellan olika uppställningsplatser. Dessutom tillkommer att ingen sortering behöver göras på avlägget. 3.4 Täckningsbidrag Med underlag av resultatet från tidsstudier och driftsuppföljning på maskinerna har ett täckningsbidrag beräknats för de olika metoderna. Täckningsbidraget är beräknat på de virkesoch biobränslepriser (sept 2011) som tillämpas av Mellanskog inom Region Nord, minus direkta maskinkostnader. Täckningsbidraget skall inte förväxlas med ett skogsägarnetto eftersom det normalt belastas med ytterligare kostnadsposter, till exempel förmedlingskostnader, eventuella flyttningskostnader för maskiner, transportavdrag och kvantitetsavdrag. Vid beräkningen av täckningsbidraget används de maskinprestationer som framkommit via studierna, korrigerade till G15tid och nivåer som beräknas motsvara praktisk drift. Priset för biobränsle avser olagrat bränsle. Följande priser och maskinkostnader har använts i kalkylerna: Virkespriser: Biobränslepriser: Maskinkostnader: granmassaved, 335 kr/m 3 fub Eved, 295 kr/m 3 fub skördare, kr/h barrmassaved, 320 kr/m 3 fub Träddelar, 235 kr/m 3 f skotare, 700 kr/h björkmassaved, 320 kr/m 3 fub 19

20 Lasstorleken vid skotning av de olika sortimenten har korrigerats utifrån driftsuppföljning och leveransbesked. Transporthastigheten har satts till 50 m/min och transportavståndet till 200 m. Nedanstående antagna gagnvirkesutbyten (avrundade värden), grundade på genomförda studier och volymfunktioner, har använts vid beräkningarna. Tabell 7. Antagna utbyten vid beräkning av täckningsbidrag. Sortiment Medelstamvolym, m 3 fub 0,025 0,035 0,045 0,055 0,065 0,075 0,085 Granmassaved 0,58 0,63 0,67 0,73 0,78 0,82 0,83 Barrmassaved 0,58 0,63 0,67 0,73 0,78 0,82 0,83 Massaved + Trd (gran) 1,24 1,23 1,23 1,22 1,22 1,21 1,21 Massaved + Trd (tall) 1,21 1,20 1,19 1,18 1,17 1,17 1,17 Eved 0,75 0,77 0,79 0,81 0,83 0,85 0,87 Träddelar (gran) 1,46 1,45 1,44 1,42 1,40 1,38 1,35 Träddelar (tall) 1,42 1,40 1,38 1,35 1,33 1,31 1,30 Medelstamvolymerna motsvarar ungefär följande träddiametrar i brösthöjd: 0,025 m 3 fub = 8,0 cm 0,035 m 3 fub = 9,1 cm 0,045 m 3 fub = 10,1 cm 0,055 m 3 fub = 11,1 cm 0,065 m 3 fub = 11,8 cm 0,075 m 3 fub = 12,5 cm 0,085 m 3 fub = 13,2 cm Resultatet av beräkningarna framgår av figur I den senare figuren har massaveden belastats med ett transportavdrag på 18 kr/m 3 fub för granmassaved och 27 kr/m 3 fub för barrmassaved. Det bör observeras att TB i figuren sträcker sig utanför undersökningsmaterialet, varför TB över en medelstam på 0,7 ska betraktas som osäkert. Täckningsbidrag, kr/m3fub Mav tall Mav gran Mav+Trd (T) Mav+Trd (G) E ved Trd (tall) Trd (gran) 50 0,025 0,035 0,045 0,055 0,065 0,075 0, Medelstam, m3fub Figur 12. Beräknat TB vid olika medelstamvolymer och inget transportavdrag. 20

21 Utan transportavdrag ger ett uttag av enbart träddelar och enbart Eved högst TB vid en medelstam upp till och med cirka 0,030 m 3 fub. Vid större medelstam ger ett kombinerat uttag av granmassaved och träddelar ett högre TB. Täckningsbidrag, kr/m3fub Mav tall Mav gran Mav+Trd (T) Mav+Trd (G) E ved Trd (tall) Trd (gran) 50 0,025 0,035 0,045 0,055 0,065 0,075 0, Medelstam, m3fub Figur 13. Beräknat TB vid olika medelstamvolymer och ett transportavdrag på 18 kr/m 3 fub för granmassaveden och 27 kr/m 3 fub för barrmassaveden. Med ett transportavdrag på 18 kr/m 3 fub för granmassaveden och 27 kr/m 3 fub för barrmassaveden förefaller Eveden att kunna konkurrera med såväl gran som barrmassaved. 3.5 Underväxtröjningens inverkan på skördarkostnaden I figur 14 har ett försök gjorts att beräkna hur de enskilda trädens värde står sig i förhållande till avverkningskostnaden. Vid beräkningen har antagits en kostnad för skördaren på kr/g15tim. Trädens värde har beräknats utifrån nedanstående priser, minus en kostnad motsvarande 50 kr/m 3 fub för skotning: Massaved: Biobränsle: Gran 335 kr/m 3 fub Trd 235 kr/m 3 fub Barr 320 kr/m 3 fub Eved 295 kr/m 3 fub De tidigare redovisade prestationsuppgifterna för skördaren kan inte användas för beräkning av prestationer och kostnader för enskilda träd, eftersom de gäller bestånd med en viss medelstamvolym i gallringsuttaget. För att beräkna kostnaden för det enskilda trädet har vi utgått från krancykeltider dividerat med det genomsnittliga antalet ackumulerade träd per krancykel. Enligt genomförd studie är ackumuleringen mest frekvent vid medelstamvolymer under cirka 0,040 m 3 fub. Därefter är det mest fråga om 1trädshantering. 21

22 Till grund för kostnadsberäkningen ligger totalt krancykeltider någorlunda jämnt fördelade mellan de olika metoderna. Till krancykeltiderna har adderats en tid för förflyttning mellan olika uppställningsplatser. Summan har sedan dividerats med genomsnittligt antal ackumulerade träd per krancykel. Beräkningsförfarandet ger ingen exakt kostnad för det enskilda trädet, varför resultaten som presenteras i nedanstående figurer inte skall betraktas som rekommendationer, utan snarare tjäna som diskussionsunderlag för hur hårt man bör röja vid olika avverkningsmetoder. Avsikten med en underväxtröjning är, förutom en kostnadssänkning, att förbättra förarens sikt och arbetsmöjligheter och hur väl funktionerna tar hänsyn till dessa aspekter är svårt att sia om. Massaved Eved Kr/träd Värde Tall Värde Gran Kostnad Kr/träd Värde Tall Värde Gran Kostnad DBH, cm DBH, cm Mav + träddelar Träddelar Kr/träd 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Värde Tall Värde Gran Kostnad Kr/träd 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Värde Tall Värde Gran Kostnad DBH, cm DBH, cm Figur 14. Beräknat värde per träd och beräknad kostnad för skördaren. Den stora skillnaden mellan de olika avverkningsmetoderna ligger i möjligheten att ackumulera träd, samt att kraven på kvistnoggrannhet inte är lika hög för Eved som för massaved och att ingen sortering behöver ske av Eved och träddelar. Vid studierna ackumulerades i genomsnitt 1,27 (mav), 2,17 (Eved), 1,33 (mav + trd) och 1,93 (trd) träd per krancykel. Jämfört med studien kan såväl fler som färre träd ackumuleras i praktisk drift beroende på förarens arbetsteknik och erfarenhet av flerträdshantering. Studien pekar på att man sannolikt kan röja något hårdare än man normalt gör idag. Att röja ända upp till breakeven (79 cm) kan vara tveksamt då även den motormanuella röjningen utgör en kostnad och den tekniska och metodmässiga utvecklingen på sikt torde sänka kostnaderna för maskinell klenträdshantering. En hårdare röjning innebär måttliga förluster av biomassa i förhållande till förlusten av näringsämnen om träden tas ut. Träd som inte hindrar sikten men står intill träd som man bedömer ska gallras bort kan sparas till skördaren. Vid tveksamma fall är det bättre att röja bort trädet än att låta det stå kvar! Mindre träd som inte hindrar skördarens arbetsförhållanden kan lämnas oröjda i beståndet eftersom de ändå konkurreras ut av de större träden i sinom tid. Dessutom bidrar de till skydd och boplatser för fåglar och andra djur. Det finns alltså ingen anledning att städa i beståndet. 22

23 Dock kan det finnas fog för att ta bort mindre björkar i ett tallbestånd för att hindra framtida piskskador. Björken och granen trivs dock bra tillsammans! En avverkningsapparat består av flera länkar och det är viktigt att alla inblandade parter kommunicerar med varandra så att slutresultatet blir det bästa möjliga. Man bör även följa upp med diskussioner efter genomförd gallring det är då man sitter med facit i hand! Det bästa är om röjningen kan genomföras 23 år innan gallringen så riset hinner lägga sig genom snötryck etcetera. Det kanske är svårt att ha den framförhållningen i privatskogsbruket, men inom storskogsbruket bör det vara möjligt. 3.6 Skador Gallring i stamtäta bestånd innebär stora svårigheter för maskinföraren, eftersom risken för skador på kvarstående träd är stor. Arbetsutrymmet mellan träden är mycket begränsat och ett stort antal träd skall hanteras. Ofta är gallringsuttaget med avseende på stamantalet högt, vilket innebär mycket trafik i beståndet i form av kranrörelser och matning av virke genom skördaraggregatet i de fall kvistning sker. I Räfsboförsöket var stamantalet före gallring extremt högt på vissa provytor, med en variation från till stammar per hektar. Uttaget varierade från till stammar/ha. I extremfallet, med ett uttag på stammar/ha, var det genomsnittliga avståndet mellan de utgallrade stammarna knappt 1,4 meter. Det är lätt att förstå de svårigheter skördarföraren ställs inför i en sådan miljö. Av de skadeinventeringar, som gjordes på samtliga provytor i Räfsbo efter utförd gallring, framgick att frekvensen skadade träd genomgående legat på en nivå betydligt över de 5 % som normalt betraktas som acceptabelt. Tendensen är tydlig att skadefrekvensen stiger med antalet avverkade stammar per hektar. I Kättbo och Limå Bruk var skadefrekvensen betydligt lägre än i Räfsbo och hamnade på samtliga provytor under 5 %. Det finns inga avgörande skillnader i skadefrekvens mellan de olika metoderna, dock med ett undantag. I Räfsboförsöket, med genomgående mycket höga stamantal, registrerades nära 50 % högre skadefrekvens för metoden massaved/eved jämfört med uttag av enbart Eved eller uttag av enbart massaved. Materialet är för litet för att med säkerhet kunna säga att skillnaden är metodrelaterad. Dock kan en möjlig förklaring till skillnaden vara det extra moment av sortering som måste ske då massaved + Eved tas ut. I de begränsade manöverutrymmen, som finns i dessa bestånd, kan en liten förflyttning eller vridning av skördaraggregatet under kvistningsfasen öka risken för kontakt och därmed ge skador på kvarstående träd. Även skotningen orsakar fler skador i den här typen av bestånd jämfört med mer normala gallringsbestånd. Vid studier av den efterföljande skotningen framgick det tydligt hur viktigt det är, att placering och uppläggning av virkeshögarna görs på rätt sätt för att skotarföraren ska kunna undvika att skador uppstår på kvarstående bestånd. I vissa fall, där virkeshögarna placerades i mycket trånga utrymmen mellan kvarstående träd, var det näst intill omöjligt att lyfta ut virket utan att orsaka skador. Ett sätt att minska skaderisken i samband med skotningen är ett förbättrat samarbete och ökad dialog mellan skördarförare och skotarförare. 23

24 4. TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER Ett flertal tidigare studier har bland annat genomförts av SkogForsk, SLU och Högskolan Dalarna där det ekonomiska resultatet beräknats utifrån dåtidens virkespriser, flispriser och drivningskostnader. I tabell 810 presenteras resultaten från några studier (Brunberg m.fl. 1998) där jämförelser gjorts mellan ett konventionellt rundvirkessystem, ett system där enbart skogsbränsle tas ut och ett system med ett kombinerat uttag av rundvirke och skogsbränsle. Jämförelserna har gjorts i fyra typbestånd som valts så att de skall representera tidiga gallringar. Det klenaste beståndet utgör ett sämre skött bestånd, med stort stamantal, stor andel lövträd och stor diameterspridning. En gallring behöver genomföras, men förväntas inte ge något drivningsnetto. Det klena blandbeståndet (medelstam 0,04 m 3 fub) representerar ett bestånd där det är ett gränsfall om det kommer att ge ett drivningsnetto. Det tredje beståndet har en något större medelstamvolym än bestånd två men är i övrigt relativt likartat. Det grova beståndet (medelstam 0,074 m 3 fub) representerar ett bestånd, som bedöms ge ett drivningsnetto vid uttag av massaved och en del timmer. Enligt Brunberg m.fl.(1998) skulle en konventionell gallring ge mellan 32 och 42 m 3 fub stamved per ha vid en apteringsgräns motsvarande 5 cm i topp. Om enbart skogsbränsle tas ut, skulle det ha gett mellan 177 och 214 m 3 s flis per hektar. Ett kombinerat uttag av stamved och bränsleflis, där toppar klenare än 10 cm och träd klenare än 11 cm (DBH) flisas, skulle ge mellan 15 och 35 m 3 fub mav/timmer och mellan 61 och 124 m 3 s flis per hektar. Tabell 8. Uttag vid olika metoder i fyra undersökta typbestånd, Brunberg m.fl. (1998). Beståndsdata Klent lövdominerat Klent blandbestånd Uttag: Stammar/ha Medelstam,m 3 fub , ,04 Medelgrovt blandbestånd 684 0,057 Grovt granbestånd 568 0,074 Metod stamved 1) : gagnvirke, m 3 fub/ha Metod helträd 2) : flis, m 3 s/ha volym m 3 f biom /ha Metod toppflis 3) : mav/timmer, m 3 fub/ha flis, m 3 s/ha volym m 3 f biom /ha 15, , , ) Beräknad vid 5 cm toppkapdiameter 2) Spill antas utgöra 10 % av brutto skogsbränslevolym 3) Toppar klenare än 10 cm och träd klenare än 11 cm (DBH) är skogsbränsle 35, I det konventionella rundvirkessystemet låg prestationen med en engreppsskördare på mellan 84 och 130 träd/g15tim. Vid uttag av enbart skogsbränsle låg skördarens prestation mellan 122 och 171 träd/g15tim. För en maskin med ackumulerande fälldon var prestationen något 24

25 högre, mellan 150 och 215 träd/g15tim. I det kombinerade systemet togs bara rundvirke ut på träd med en diameter över 11 cm i brösthöjd. Rundvirket kapades vid toppdiametern 10 cm, resten av trädet samt klenare träd togs ut som ett bränslesortiment. Skördarens prestation låg här mellan 96 och 154 träd/g15tim (inklusive träd med en brösthöjdsdiameter under 11 cm som endast fälldes). Utöver dessa system har Brunberg m.fl. (1998) även studerat två system för uttag av träddelar, varav det ena var en kombination av fällare och gripsågsskotare och det andra en kombination av fällarekapare och skotare. Tabell 9. Prestation per G 15 tim i några olika system och bestånd (Brunberg m.fl., 1998). Drivningssystem Medelstam: 0,023 m 3 fub (löv o. gran) Medelstam: 0,040 m 3 fub (blandbest.) Medelstam: 0,057 m 3 fub (blandbest.) Medelstam: 0,074 m 3 fub (blandbest.) Stamved: engreppsskördare skotare Helträd: engreppsskördare flisskördare Helträd: fällare flisskördare Toppflis: engreppsskördare flisskördare skotare Träddelar, fällda: fällare *) gripsågsskotare *) Träddelar, kapade: fällarekapare *) skotare *) *) m 3 f biomassa 3,0 m 3 fub/130 träd 10,6 m 3 fub 21,8 m 3 s/171 träd 19,2 m 3 s 27,4 m 3 s/215 träd 19,2 m 3 s 1,6 m 3 fub/154 träd 18,7 m 3 s 8,8 m 3 fub 10,9 m 3 f/215 träd 9,9 m 3 f 9,0 m 3 f/178 träd 12,1 m 3 f 4,5 m 3 fub/112 träd 10,9 m 3 fub 32,1 m 3 s/152 träd 19,3 m 3 s 39,4 m 3 s/186 träd 19,3 m 3 s 3,3 m 3 fub/125 träd 18,1 m 3 s 10,7 m 3 fub 15,7 m 3 f/186 träd 10,2 m 3 f 12,0 m 3 f/141 träd 12,5 m 3 f 5,7 m 3 fub/100 träd 11,2 m 3 fub 37,5 m 3 s/135 träd 19,3 m 3 s 46,0 m 3 s/165 träd 19,3 m 3 s 4,6 m 3 fub/110 träd 17,6 m 3 s 11,4 m 3 fub 18,4 m 3 f/165 träd 10,4 m 3 f 13,1 m 3 f/117 träd 12,9 m 3 f 6,2 m 3 fub/84 träd 11,3 m 3 fub 46, 0 m 3 s/122 träd 19,5 m 3 s 56,3 m 3 s/150 träd 19,5 m 3 s 5,9 m 3 fub/96 träd 17,0 m 3 s 11,9 m 3 fub 22,5 m 3 f/150 träd 10,4 m 3 f 14,2 m 3 f/94 träd 13,0 m 3 f Intäkter, kostnader (inkl. en antagen flyttkostnad för maskinerna) och täckningsbidrag framgår av tabell 10. Intäkterna för bränsleflis är beräknade på ett pris motsvarande 88 kr/mwh, vilket innebär kr/m 3 s. Massavedspriset utgår från de prislistor som tillämpades av Industriskog och Mellanskog i augusti De direkta drivningskostnaderna för det konventionella rundvirkessystemet uppgick till mellan 155 och 290 kr/m 3 fub, varav kr utgör avverkningskostnaden. I det kombinerade uttaget av massaved och toppflis har man räknat med en kostnad på kr/m 3 fub för engreppsskördaren (lägst kostnad i det grövsta och högst kostnad i det klenaste beståndet). Kostnaden för den stickvägsgående flisskördaren har satts till kr och kostnaden för skotaren har satts till kr. Vid uttag av helträdsflis har kostnaden för engreppsskördaren satts till kr/m 3 s (högst kostnad i det klenaste beståndet) och kostnaden för flisaren har satts till cirka 43 kr. När fällningen sker med ett flerträdshanterande fälldon har kostnaden satts till mellan 12 och 25 kr/m 3 s. I de två klenaste beståndet (medelstam 0,023 och 0,040 m 3 fub) blev täckningsbidraget negativt oavsett vilket system som användes. Ett uttag av helträdsflis där fällningen genomfördes med 25

26 ett flerträdsackumulerande fälldon gav dock ett bättre täckningsbidrag än övriga system (även om det trots allt blev negativt i det klenaste beståndet). I det näst grövsta beståndet (medelstam 0,057 m 3 fub) gav en konventionell massavedsavverkning det högsta täckningsbidraget och i det grövsta beståndet (medelstam 0,074 m 3 fub) gav ett kombinerat uttag av stamved och toppflis det högsta täckningsbidraget. Tabell 10. Intäkter, kostnader och täckningsbidrag, kr/ha (Brunberg, m.fl., 1998). Drivningssystem Medelstam: 0,023 m 3 fub (löv o. gran) Medelstam: 0,040 m 3 fub (blandbest.) Medelstam: 0,057 m 3 fub (blandbest.) Medelstam: 0,074 m 3 fub (blandbest.) Stamved/engreppsskördare: intäkt kostnad täckningsbidrag Helträd/engreppsskördare: intäkt kostnad täckningsbidrag Helträd/flerträdsack. fäll.: intäkt kostnad täckningsbidrag Toppflis: intäkt kostnad täckningsbidrag Pedersen (1995) har genomfört studier på ett flerträdshanterande fälldon i förstagallringar av gran och tall (basmaskin: Silvatec 454 med 5,5 m kranräckvidd, fällaggregat: Silvatec). Vid studierna gjordes jämförelser mellan enträds och flerträdshantering samt med en engreppsskördare som referensmaskin. Jämfört med referensmaskinen (engreppsskördaren) där 86 träd fälldes per G15timme, blev prestationen mer än dubbelt så hög, eller 187 träd/g15tim vid flerträdsfällning och en beståndsgående metod. När fällaren arbetade från stickväg blev prestationen 163 träd/g15tim vid enträdshantering och 215 träd/g15tim vid flerträdshantering. Prestationen blev alltså 32 % högre vid flerträdshantering jämfört med enträdshantering. Träden transporterades till avlägg med en gripsågsskotare. Skotarens kostnad utgjorde mellan 60 och 70 % av hela drivningskostnaden. Nordén (1998) har genomfört studier med ett flerträdshanterande fällaggregat (FGS 500 B) i ett grandominerat och ett lövdominerat gallringsbestånd. I det grandominerade beståndet togs mellan 630 och träd ut per hektar med en medelstamvolym på cirka 0,06 m 3 fub. I det lövdominerade beståndet varierade uttaget mellan och träd/ha med en medelstamvolym på cirka 0,032 m 3 fub. Prestationen vid flerträdshantering, då i genomsnitt 1,7 2,0 träd hanterades per krancykel, blev 2 6 % högre än vid enträdshanteringen i granbeståndet och 42 % högre i det lövdominerade beståndet. Vid flerträdshantering blev prestationsökningen relativt kraftig upp till och med tre träd/krancykel. Vid fler än tre träd ökade prestationen endast marginellt. 26