Johan J Möller, Lennart Moberg Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Transkript

1 Johan J Möller, Lennart Moberg Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

2 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6 Höjddata...6 Kvalitetsfördelning...7 Målutfall kvalitet...9 Stamform & bark...9 Skador & stamfelsved...10 Framtagande av typobjekt...10 Resultat...11 Nyckeltal simulering VMR Nyckeltal simulering VMR Medelstock VMF Syd...13 Diskussion...14 Områdesindelning...14 Kvalitetsutfall...14 Längdutfall...14 Rekommendationer...14 Gran...14 Tall...15 Litteratur...15 Kvalitetsklasser gran Bilaga Skadeklasser gran Bilaga Kvalitetsklasser tall VMR 1-07 Bilaga Skadeklasser tall Bilaga

3 Målformulering Stamdatabanken skall vara ett instrument som stödjer virkesaffärerna genom att förutsättningar skapas för att värdera olika prislistor utifrån en gemensam grund. Vid jämförande utvärderingar av prislistor utifrån stamdatabanken skall stammarnas totala utbytesvärde (kr/m 3 fub) kunna analyseras utifrån olika apteringsalternativ. Uppbyggnad av modellen inleds med ett fåtal geografiska varianter av stamdatabanken. Målgrupper för rapporten är virkesansvariga hos VMF Syds medlemsföretag. Bakgrund I samband med framtagande av nya prislistor och vid större virkesaffärer mellan företag jämför berörda parter varandras prislistor vid förhandlingar. För att underlätta sådana jämförelser använder sig aktörerna av olika typer av analysverktyg och olika stamdatabanker. Stamdatabankerna kan i sin tur ha varierande ursprung. Detta leder till att resultaten från jämförelser mellan olika prislistor "haltar". Då VMF Syd byter kvalitetssystem från VMR 1-99 till VMR 1-07 så måste nya stambanker tas fram för att underlätta prislistebytena. I mitten av 2007 tog man inom VMF Syd därför initiativ till att ta fram gemensamma stambanker för gran och tall som ska kunna användas av VMF Syds medlemsföretag både med VMR 1-99 och VMR 1-07 kvalitet. Som underlag för detta arbete så används dubbelklassade stockar enligt VMR 1-99 och VMR 1-07 framtagna vid VMF Syds olika mätplatser under vintern 06/07. I arbetsgruppen för projektet har deltagit: Mattias Oscarsson Såg i Syd, Leif Orth, Södra, Pierre Qvist Vida, Johan Adolfsson VMF Syd, Ingemar Andersson VMF Syd, Lennart Moberg, Skogforsk och Johan J Möller, Skogforsk. Syfte Syftet med projektet är att skapa enhetliga stamdatabanker som kan användas av VMF Syds medlemsföretag. Stambankerna ska spegla skogarna inom området vad gäller DBH, höjder, skador och kvaliteter enligt VMR 1-07 respektive VMR Stamdatabanken skall följa Skogsstandard (StanForD, stm-filer)och skall gå att använda i simuleringsprogramen SilviaSim och Aptan. 3

4 Vid jämförande utvärderingar av prislistor utifrån stamdatabanken skall stammarnas totala utbytesvärde (kr/m 3 fub) kunna analyseras med olika apteringsalternativ. Material & Metod REGIONSINDELNING Då skogen varierar inom VMF Syd skapas 2 regioner för tall och 2 regioner för gran. För tall skapades en region med lite bättre kvalitetsutfall Östra, än övriga delar med sämre kvalitet Västra se bifogad karta. Kvalitetsindelningen baseras på VMF Syds inmätningsstatistik. Figur 1. Regionindelning för tall inom VMF Syds område. Östra och Västra regionen. 4

5 För gran så har också en indelning gjorts i två område, Norra och Södra. Indelningen gjordes främst då Södra regionen (Skåne, Halland och Blekinge) har lite sämre kvalitetsutfall. Dessutom är skogen lite grövre i Södra regionen. Regionsindelningen bestämdes gemensamt i projektgruppen med kvalitets data från VMF Syd och diameterfördelningsdata från riksskogstaxeringen som grund. Figur 2. Regionindelning för gran inom VMF Syds område. Norra och Södra regionen. 5

6 Diameterfördelning Diameterfördelningarna till de olika typobjekten har tagits fram med hjälp av data från Riksskogstaxeringen. I ett första steg togs data fram för tall och gran uppdelat på slutavverkning respektive gallring för varje län inom VMF Syds område. I ett andra steg slogs länen ihop till större områden baserat på statistik från Riksskogstaxeringen och VMF Syds kvalitetsstatistik. För definition av slutavverkning har alla objekt som uppnått tillåten slutavverkningsålder använts. För gallring har alla ytor som har föreslagits för gallring (inom 5 år från taxeringstillfället) i Riksskogstaxeringen tagits med. För gallring har alla träd plockats med och därför motsvarar det gallringskvot 1. För att få rätt proportion mellan gallring och slutavverkning har gallringsvolymen kalibrerats inom respektive region med normala gallringsandelar enligt Riksskogstaxeringen under perioden (skogsdata 2006) vilka var ca 40 %. För de olika regionerna utgör gallringsandelarna enligt nedan: Tabell 1. Använda gallringsandelar inom de olika regionerna. Tall Gran Västra-Syd Östra-Nord För slutavverkning har minimum-diametern vid slutavverkning satts till DBH 120 mm och vid gallring DBH 100 mm. Gränsen 120 mm i slutavverkning har satts då mindre träd ofta röjs bort före avverkning eller körs sönder. Höjddata För de områden som har skapats har höjddata beräknats med hjälp av Riksskogstaxeringsdata, se tabell 2. För respektive område och skogstyp har H15 (höjd för träd med DBH 15 cm) respektive H25 (höjd för träd med DBH 25 cm) beräknats. Tabell 2. Höjddata enligt Riksskogstaxeringen för respektive område och avverkningsform för de olika stambanker som skapats i projektet. Område Form H15-tall H25-tall H15-gran H25-gran (dm) (dm) (dm) (dm) Syd Väst Slutavv Öst Nord Slutavv Hela Gallring

7 Kvalitetsfördelning Kvalitet enligt dubbelklassningsmaterial enligt VMR 1-99 och VMR 1-07från VMF Syds insamlade material vintern 06/07 och total inmätning för VMR 1-99 har använts. Tall Resultatet i tabell 3 och 4 för dubbelklassningsmaterialet av tall visar att utfallet enligt VMR 1-99 varierar jämfört med VMR Jämförelsen mellan systemen visar att klass 2 (friskkvist)mer än tredubblas från 2,1 % till 9,0 %. Klass 1 inklusive 3 som till stora delar motsvara ny klass 1 minskar från 18,7 % till 10,7 %, orsaken är troligen att i nya klass 1 tilläts endast rotstockar. Enligt dubbelklassningsmaterialet så hamnar i princip 100 % av VMR 1-99 klass 1 i VMR 1-07 klass 1 och ca 50 % av VMR 1-99 klass 3 hamnar i VMR 1-07 klass 1 och 50 % i klass VMR 1-07 klass 3. Klass 4 som till stora delar motsvarar ny klass 3 minskar från 62,6 % till 56,7 % till förmån av framförallt VMR 1-07 klass 2. Klass 5 som till stora delar motsvara nya klass 4 ökar från 15,3 % till 21,3 %. Tabell 3. Tall. VMR 1-99, Kvalitetsfördelning enligt dubbelklassningsmaterialet för VMF Syd. Procent av volymen. Område/ VMR Vrak 2 (Kalmar) 6,1% 1,7% 14,2% 58,3% 17,8% 1,9% 3 (Kronoberg) 7,9% 1,7% 14,8% 54,5% 20,1% 1,0% 4 (Skåne) 5,9% 0,0% 7,9% 62,0% 24,2% 0,0% 5 (Halland/ V-Götaland) 4,3% 0,7% 14,7% 69,0% 10,9% 0,3% 6 (Jönköping) 4,8% 2,7% 12,7% 64,5% 13,7% 1,6% Total 5,4% 2,1% 13,3% 62,6% 15,3% 1,3% Tabell 4. Tall. VMR 1-07, Kvalitetsfördelning enligt dubbelklassningsmaterialet för VMF Syd. Procent av volymen. Område/ VMR Vrak 2 (Kalmar) 13,7 9,3% 54,0% 21,5% 1,4% 3 (Kronoberg) 12,5 7,6% 56,7% 22,2% 1,0% 4 (Skåne) 13,1 2,6% 53,7% 29,1% 1,6% 5 (Halland/ V-Götaland) 13,9 4,8% 64,2% 15,5% 1,6% 6 (Jönköping) 8,6 10,5% 56,1% 21,5% 3,2% Total 10,7 9,0% 56,7% 21,3% 2,4% Vid jämförelse med den ordinarie mätningen och dubbelklassningsdata för VMR 1-99 så ligger klass 1, 2 och 3 på ungefär samma nivå. För klass 5 så är dock andelen i dubbelklassningsmaterialet nästan 3 gånger så mycket. Ordinarie 7

8 klass 5 andel enligt VMR 1-99 är 6,5 % jämfört med 15,3 % i dubbelklassningsmaterialet. Tabell 5. Tall. Kvalitetsfördelning för VMF Syds olika distrikt kalenderåret Siffrorna är ej korrigerade med kvalitetsutfall för stamblock och kubb. Område/ VMR %) Vrak Avdrag 2 (Kalmar) 9,1 2,1 12,9 67,0 6,9 1,1 1,0 3 (Kronoberg) 4,0 0,7 11,4 75,5 6,5 1,2 0,8 4 (Skåne) 3,6 0,2 14,9 69,6 9,2 1,6 1,1 5 (Halland/ V-Götaland) 5,2 0,3 11,3 76,1 5,2 0,9 1,0 6 (Jönköping) 5,4 1,2 13,2 71,8 6,7 0,9 0,9 Total 5,8 1,1 12,6 72,2 6,5 1,0 0,9 Gran Resultatet i tabell 6 och 7 för dubbelklassningsmaterialet av gran visar att utfallet enligt VMR 1-99 indelat i klass 1-3, 4 och vrak är i samma nivå. VMR 1-99 klass 1-3 är 74 % och VMR 1-07 klass 1 71 %. VMR 1-99 klass 4 ger 23 % och VMR 1-99 klass 2 ger 24,6 %. Resultatet av VMR 1-99 ger dock betydligt högre klass 4 andel än ordinarie inmätning under åren se tabell 8. I den ordinarie mätningen gav VMR 1-99 klass ,3 % och i dubbelkkassningsmaterialet 74,2 %. Detta visar att andelen klass 1 enligt VMR 1-07 troligtvis kommer att hamna runt ca 80 %. Tabell 6. Gran. VMR 1-99, Kvalitetsfördelning enligt dubbelklassningsmaterialet för VMF Syd. Procent av volymen. Område/ VMR Vrak 2 (Kalmar) 77,9% 20,4% 1,7% 3 (Kronoberg) 78,5% 19,9% 1,7% 4 (Skåne) 54,9% 35,7% 9,4% 5 (Halland/ V-Götaland) 69,4% 26,2% 4,4% 6 (Jönköping) 71,9% 24,4% 3,6% Total 74,2% 22,9% 3,0% Tabell 7. Gran. VMR 1-07,Kvalitetsfördelning enligt dubbelklassningsmaterialet för VMF Syd. Procent av volymen. Område/ VMR Vrak 2 (Kalmar) 75,1% 22,2% 2,7% 3 (Kronoberg) 72,4% 23,0% 4,6% 4 (Skåne) 54,9% 37,6% 7,4% 5 (Halland/ V-Götaland) 68,5% 26,0% 5,6% 6 (Jönköping) 70,5% 25,7% 3,7% Total 71,3% 24,6% 4,0% Tabell 8. Gran. VMR 1-99,Kvalitetsfördelning för VMF Syd. Procent av volymen. 8

9 Område/ VMR Vrak Avdrag 2 (Kalmar) 84,2 13,6 1,7 0,6 3 (Kronoberg) 81,9 15,6 1,8 0,7 4 (Skåne) 76,9 21,3 1,3 0,6 5 (Halland/ V-Götaland) 84,2 14,1 1,2 0,6 6 (Jönköping) 84,9 13,0 1,3 0,9 Total 83,3 14,6 1,5 0,7 Målutfall kvalitet Tall Tall VMR 1-07 ger annorlunda utfall enligt VMR Klass 1 och 2 ökar då reglerna avviker mot VMR Då en apteringseffekt kan förväntas när apteringen görs enligt VMR 1-07 i maskinerna så ökas andelen klass 1 och jämfört med dubbelklassnings materialet enligt tabell 2. Samtidigt så minskas klass 3 och 4. De nya måltalen för stambanken togs fram efter diskussion i projekgruppen med dubbelklassningsdata som stöd enligt tabell 9. För stambanken enligt VMR 1-99 så användes inmätningsstatistiken från VMF Syd som måltal. Tabell 9. Tall. VMR 1-07/08, Mål baserat på dubbelklassningsmaterialet för VMF Syd. Procent av volymen. Tall Vrak Öst ,5 11 1,5 Väst ,5 13 1,5 Total , ,5 Gran Då ingen skillnad finns mellan VMR 1-99 klass 1och 3/4 och VMR 1-07 klass 1 och 2 (se tabell 6-7) i dubbelklassningsmaterialet så används samma måltal för VMR 1-07 som för ordinarie inmätning enligt VMR Detta innebär att andelen klass 2 enligt dubbelklassningsmaterialet sänks knappt 10 %. Tabell 10. Gran. VMR 1-07, Mål baserat på dubbelklassningsmaterialet för VMF Syd och ordinarie inmätning Procent av volymen. Gran 1 2 Vrak Nord Sydväst Stamform & bark För att skapa stammar i StandIn genereras stammar med Edgren-Nylinders stamfunktioner. Skogforsks nya barkfunktioner (Hannrup 2005) användes och bör användas vid simulering. De nya barkfunktionerna ger en skillnad framförallt på rotstock av tall, medan granens barktjocklekar till stor del ger samma resultat som VMRs barktjocklekar. Formkvoter och latituder enligt tabell 11 användes. I alla banker har latitud 57 använts som ska användas i simuleringsprogrammen. 9

10 Tabell 11. Gran. Använda formkvoter och latitud för barkfunktioner vid skapande av typobjekt.. Område Formkvot Formkvot Formkvot Formkvot Bark Tall-slutavv Tall-gallring Gran-slutavv Gran-gallring Latitud Öster-Nord 0,68 0,65 0,65 0,62 57 Väster - Syd 0,68 0,65 0,65 0,62 57 Skador & stamfelsved Skador och stamfelsved påverkar utfallet av timmer och möjligheten att göra specifika timmerlängder. Med stamfelsved menas den volym som blir massaved eller brännved i timmersortimentet p.g.a. defekter som röta, krök eller liknande. Med skador menas de skador som innebär att man måste kapa stammen på en längd som inte överensstämmer med datorns förslag, exempelvis p.g.a. en krök. Statistik för skador och stamfelsved har samlats från skördardata. Vid framtagande av typobjekt så ökas skadefrekvensen med % då ett simuleringsprogram mycket bättre hittar möjlighet att aptera rätt längder. Normalt tillåter man också simuleringsprogrammet att flytta tvångskapen upp till 3 dm. FRAMTAGANDE AV TYPOBJEKT Efter att ha bestämt regionindelningen byggdes de olika typobjekten upp i Skogforsks program StandIn 3. Efter att data från Riksskogstaxeringen för diameter och höjd registrerats lades kvalitets- och skadedata på stammarna, och efter att en första kvalitets- och skadeprofil skapats, testades objekten med Test-listan för mellansverige. Vid simulering togs timmervolym ut till 135 mm i topp. Kvalitet 1 4 apterades för tall och kvalitet 1 och 2 för gran vid VMR 1-07 körningen och kvalitet 1-5 för tall och 3-4 för gran vid VMR 1-99 körningarna. Efter den första simuleringen korrigerades kvaliteter på träden och skadefrekvensen för att utfallet bättre skulle stämma mot måltalen för kvalitetsutfallen i tabell 9 och

11 Resultat NYCKELTAL SIMULERING VMR 1-07 Nedan redovisas nyckeltal för simuleringar gjorda med Test-prislista enligt VMR 1-07 från mellersta Sverige vid framtagande av VMR 1-07 klasser för tall.. Klass 3 VMR 1-99 pris använda för klass 1 VMR 1-07, klass 2 VMR 1-99 för klass 2 VMR 1-99, klass 4 VMR 1-99för klass 3 VMR 1-07 och klass 5 för klass 4 VMR Tabell 12. Tall. Nyckeltal för simulering med typobjekt skapade för VMF Syd. Trsl Område Form Gallringsandel Medelstam Stamantal Total volym Stockvolym Timmerandel Timmerlängd Stamfelsandel (m³fub) (st) (m³fub) (m³to) (cm) Tall Västra Slutavv 64 0, ,198 76, ,8 Tall Västra Gall 36 0, ,117 48, ,2 Tall Västra Totalt 0, ,168 66, ,2 Tall Östra Slutavv 61 0, ,206 79, ,7 Tall Östra Gall 39 0, ,118 50, ,1 Tall Östra Totalt 0, ,170 68, ,5 Tabell 13. Tall. Kvalitetsutfall vid simulering med typobjekt skapade för VMF Syd enlig VMR Trsl Område Form Kvalitetsutfall Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Tall Västra Slutavv 13,0 9,6 64,3 13,1 Tall Västra Gall 8,0 13,5 64,1 14,4 Tall Västra Totalt 11,7 10,6 64,2 13,4 Tall Östra Slutavv 17,0 11,8 59,5 11,7 Tall Östra Gall 11,7 18,9 57,1 12,4 Tall Östra Totalt 15,5 13,8 58,8 11,9 Tabell 14. Gran. Nyckeltal för simulering med typobjekt skapade för VMF Syd VMR Trsl Område Form Gallringsandel Medelstam Stamantal Total volym Stockvolym Timmerandel Timmer längd Stamfelsandel (m³fub) (st) (m³fub) (m³to) (cm) Gran Syd Slutavv 62 0, ,196 77, ,1 Gran Syd Gall 38 0, ,109 46, ,1 Gran Syd Totalt 0, ,162 66, ,8 Gran Nord Slutavv 62 0, ,167 76, ,5 Gran Nord Gall 38 0, ,110 48, ,1 Gran Nord Totalt 0, ,147 65, ,3 11

12 Tabell 15. Gran. Kvalitetsutfall vid simulering med typobjekt skapade för VMF Syd enligt VMR Trsl Område Form Kvalitetsutfall Klass 1 3 Klass 4 Gran Syd Slutavv 77,6 22,4 Gran Syd Gall 71,9 28,1 Gran Syd Totalt 76,1 23,9 Gran Nord Slutavv 85,1 14,9 Gran Nord Gall 79,2 20,8 Gran Nord Totalt 83,4 16,6 NYCKELTAL SIMULERING VMR 1-99 Nedan redovisas nyckeltal för simuleringar gjorda med Test-prislista enligt VMR 1-99 från mellersta Sverige. Tabell 16. Tall. Nyckeltal för simulering med typobjekt skapade för VMF Syd enligt VMR Trsl Område Form Gallringsandel Medelstam Stamantal Total volym Stockvolym Timmerandel Timmerlängd Stamfelsandel (m³fub) (st) (m³fub) (m³to) (cm) Tall Västra Slutavv 64 0, ,232 78, ,7 Tall Västra Gall 36 0, ,142 48, ,4 Tall Västra Totalt 0, ,199 67, ,6 Tall Östra Slutavv 61 0, ,244 78, ,3 Tall Östra Gall 39 0, ,144 50, ,9 Tall Östra Totalt 0, ,204 67, ,8 Tabell 17. Tall. Kvalitetsutfall vid simulering med typobjekt skapade för VMF Syd enlig VMR Trsl Område Form Kvalitetsutfall Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tall Västra Slutavv 5,5 1,9 13,7 70,0 8,9 Tall Västra Gall 0,7 3,1 8,6 76,5 11,1 Tall Västra Totalt 4,3 2,2 12,4 71,6 9,5 Tall Östra Slutavv 9,6 3,6 15,6 64,4 6,8 Tall Östra Gall 0,4 3,7 9,4 75,5 11,0 Tall Östra Totalt 7,0 3,6 13,8 67,6 8,0 Tabell 18. Gran. Nyckeltal för simulering med typobjekt skapade för VMF Syd enligt VMR Trsl Område Form Gallringsandel Medelstam Stamantal Total volym Stockvolym Timmerandel Timmer längd (m³fub) (st) (m³fub) (m³to) (cm) Stamfelsandel Gran Syd Slutavv 62 0, ,197 77, ,6 Gran Syd Gall 38 0, ,109 46, ,9 Gran Syd Totalt 0, ,162 65, ,0 Gran Nord Slutavv 62 0, ,167 76, ,3 Gran Nord Gall 38 0, ,110 48, ,1 Gran Nord Totalt 0, ,146 65, ,2 12

13 Tabell 19. Gran. Kvalitetsutfall vid simulering med typobjekt skapade för VMF Syd enligt VMR Trsl Område Form Kvalitetsutfall Klass 1 3 Klass 4 Gran Syd Slutavv 78,6 21,4 Gran Syd Gall 72,8 27,2 Gran Syd Totalt 76,1 23,9 Gran Nord Slutavv 84,8 15,2 Gran Nord Gall 80,3 19,7 Gran Nord Totalt 83,4 16,6 MEDELSTOCK VMF SYD I tabell 20 redovisas resultat för medelstockarnas storlek enligt VMF Syds statistik under Tabell 20. Medelstock sågtimmer ex. kubb och klentimmer enligt VMF Syds statistik MO Tall Gran (m³to) (m³to) 2 (Kalmar) 0,177 0,184 3 (Kronoberg) 0,181 0,192 4 (Skåne) 0,184 0,186 5 (Halland/ V-Götaland) 0,183 0,190 6 (Jönköping) 0,182 0,183 Totalt 0,182 0,188 I tabell 21 redovisas insamlad statistisk på stamstorleken vid slutavverkning och gallring i olika delar av landet. Resultatet visar att stamstorleken i slutavverkning minskar från syd till nord. För gallring är inte skillnaden speciellt stor. Skogforsks statistik finns ej redovisad per trädslag. Tabell 21. Medelstam enligt Skogforsk statistik Område Gallring Tall/Gran (m 3 fub) Slutavverkning Tall/Gran (m 3 fub) Södra Sverige 0,12 0,37 Mellan Sverige 0,11 0,34 13

14 Diskussion OMRÅDESINDELNING Stambankens områden bygger på projektgruppens erfarenhet av kvalitetsvariationer, skillnader i stamstorlekar och VMF Sys inmätningsstatistik från ordinarie mätning och dubbelklassningsmaterialet. För tall så är Öst området bättre kvalitetsmässigt än Väst och för gran är Nord området bättre än Syd. För att få rätt mix och medelstamsstorlek så får användarna mixa de olika bankerna för gallring och slutavverkning, och regioner. Volymerna för de olika områden speglar normala volymsrelationer mellan områdena enligt riksskogstaxeringen och normala volymsrelationer mellan tall och gran i regionerna. KVALITETSUTFALL Vid simulering ger typobjekten i snitt samma kvalitetsutfall som uppsatta måltal. Slutavverkningsobjekten ger lite bättre kvalitet och vid gallring, lite sämre än måltalen. Måltalen för gran känns ganska trygga då dubbelklassningsmaterialet stämmer bra överens mellan VMR 1-99 klass 4 och VMR 1-07 klass 2. Detta innebär att även summan av VMR 1-3 stämmer överens med VMR 1-07 klass 1. Jämfört med dubbelklassningen har klass 2 sänkts ganska mycket pga att även klass 4 gav så mycket högre andel i dubbelklassningen jämfört med normal inmätning. Klass 2 gav i dubbelklassningen 1,5 % högre andel än klass 4, denna skillnad kan säkert en utbildning i aptering reducera till nära 0. För tall känns det mer osäkert då klasserna är till stora delar nya och inga lika klara samband finns mellan VMR 1-07 och VMR Därför har en del antagande gjorts som först kommer att bekräftas i och med att det nya systemet börjar att användas i januari Utfallen måste därför stämmas av när mer inmätningsdata enligt det ny systemet finns framme. Jämfört med dubbelklassnngen har klass 1 och 2 höjts och klass 4 sänkts efter en bedömning av att dubbelklassningen för VMR 1-99 gett ca 3 gånger för hög klass 5 andel jämfört med normal inmätning. LÄNGDUTFALL För att uppnå det längdutfall som projektgruppen upplever som normalt så har ett antal tester gjorts där tvångskapsfrekvensen har anpasssats för att normala längdutfall skulle erhållas. REKOMMENDATIONER Gran För gran så rekommenderas att priset enligt VMR 1-99 klass 4 används för VMR 1-07 klass 2 då dubbelklassningsmaterialet för dessa båda klasser var i princip identiska både inom VMR Qberas och VMR Syds områden. För gran 14

15 VMR 1-07 klass 1 används VMR 1-99 klass 3 pris om ett pris tidigare använts för klass 1-3, annars vägs lämpligt VMR 1-99 klass 1-3 priset ihop med normalt kvalitetsutfall enligt VMF Syds statistik. Tall För tall så varierar utfallet mellan VMR 1-99 och VMR 1-07 ganska mycket därför bör säkert nya prisnivåer beräknas för de nya klasserna utifrån stambanker och dubbelklassningsmaterial. Litteratur Anon Skogsdata Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. Tema: Skyddade skogar i Sverige. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå. Brunberg, T Skogsbrukets kostnader och intäkter Resultat nr 11, Skogforsk. Hannrup, B Funktioner för skattning av barkens tjocklek hos tall och gran vid avverkning med skördare. Arbetsrapport nr 575, Skogforsk, Uppsala. 34 s. ISSN X. Möller. J., Moberg. L Stambank VMF Qbera. Arbetsrapport nr Skogforsk, Uppsala. 15

16 Kvalitetsklasser gran Bilaga 1 Fördelning av kvalitetstyper för olika typträd, Gran VMR Trädtyp Kvalitet 1 Höjd 1 Stdavv Kvalitet 2 Höjd 2 stdavv 1 Klass Klass Klass Klass Klass Klass Fördelning av tyupträd för olika typträd, Gran VMR Trädtyp Kvalitet 1 Höjd 1 Stdavv Kvalitet 2 Höjd 2 stdavv 1 Klass Klass Klass Klass Klass Klass Fördelning av typträd VMR 1-07 och VMR Område Trädtyper Nord slutavverkning Nord gallring Syd slutavverkning Syd gallring

17 Skadeklasser gran Bilaga 2 Gran skadetyper, utbredning och utsträckning, VMR 1-07 och VMR Skadetyper Start Slut Utsträckning stdavv (dm) (dm) Röta % 0 % Tvångskap % 65 % 1 0 Toppbrott % 65 % 1 0 Toppskador mm 120 mm I stambanken klassas röta (101) med mer än 80 % röta som kvalitet 8 (brännved), mellan % som sulfatmassa kvalitet 7 och övrig röta och skador som kvalitet 6. Gran skadefrekvenser per skadetyp och stambanksområde, VMR 1-07 och VMR Område Röta 101 Tvångskap 109 Toppbrott 107 Toppskador Nord slutavverkning Nord gallring Syd slutavverkning Syd gallring

18 Kvalitetsklasser tall VMR 1-07 Bilaga 3 Tall slutavverkning VMR 1-07 Trädtyp Kvalitet 1 Höjd 1 Stdavv Kvalitet 2 Höjd 2 stdavv Kvalitet 3 Höjd 3 stdavv A Klass Klass Klass B Klass Klass C Klass Klass D Klass Klass E Klass Klass F Klass G Kass Klass H Klass Klass I Klass Klass J Klass Tall gallring VMR 1-07 Trädtyp Kvalitet 1 Höjd 1 Stdavv Kvalitet 2 Höjd 2 stdavv Kvalitet 3 Höjd 3 stdavv A Klass Klass Klass B Klass Klass C Klass Klass D Klass Klass E Klass Klass F Klass G Kass Klass H Klass Klass I Klass Klass J Klass Område Trädtyper A B C D (% Östra slutavverkning Östra gallring Västra slutavverkning Västra gallring E F G H I J 18

19 Skadeklasser tall Bilaga 4 Tall skadetyper, utbredning och utsträckning VMR 1-07 och VMR Skadetyper Start Slut Utsträckning stdavv (dm) (dm) Röta % 0 % Tvångskap 109* 20 %* 65 %* 1 0 Toppbrott % 65 % 1 0 Toppskador mm 120 mm mm * Gallring har utsträckning % Tall skadefrekvenser per skadetyp och stambanksområde VMR 1-07 och VMR Område Röta 101 Tvångskap 109 Toppbrott 107 Toppskador Östra slutavverkning Östra gallring Västra slutavverkning Västra gallring