Projekt SWX-Energi. Branschintervjuer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt SWX-Energi. Branschintervjuer"

Transkript

1 Projekt SWX-Energi Rapport nr 36 Branschintervjuer tankar om skogsbränslets framtid Bengt-Olof Danielsson, Jan-Erik Liss

2 1

3 FÖRORD Rapporten Branschintervjuer- tankar om skogsbränslets framtid är framtagen av Bengt-Olov Danielsson och Jan-Erik Liss inom delprojekt Skog. Rapporten sammanfattar hur berörda parter, från skogsägare till användare, ser på skogsbränslets framtid i Sverige och speciellt inom Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Framförda åsikter och funderingar är intressanta och värda att ta del av för många och då inte bara branschfolk. Rapporten kan med fördel användas som beslutsunderlag för politiker, tjänstemän och andra som har till uppgift att försöka utveckla och anpassa det svenska samhället inför framtiden Lars Persson Jan-Erik Liss Projektchef, SWX-Energi Projektledare, delprojekt Skog , lars.persson@gde-kontor.se jes@du.se 2

4 SAMMANFATTNING Bakgrunden till rapporten är att vi inom delprojekt Skog kommit i kontakt med ett stort antal personer inom energibranschen med olika funderingar om branschens utveckling. Genom att sammanfatta deras åsikter har vi velat skapa oss en bild av hur man tror att den närmaste framtiden gestaltar sig. Rapporten är ingen helt objektiv redovisning av branschens åsikter eftersom vi valt ut de intervjuade personerna subjektivt och där slutsatserna också präglas av våra egna framtidsbedömningar. De privata skogsägarna har i allmänhet en positiv syn på energiuttag eftersom det ger avsättning för virke som det tidigare inte fanns avsättning för, samt att det bidrar till ökade priser på rundvirke i och med konkurrensen om råvaran. Användning av olika handelsmått gör det dock svårt att få grepp om lönsamheten vid uttag av energiråvara och frågetecken finns även beträffande näringsbortförseln. Uttag av energiråvara från röjningar och tidiga gallringar anser man i allmänhet ge för dåligt netto. Här ligger ett stort ansvar på virkeshandlarna att informera om alternativa åtgärder och vilka kostnader de medför. När det gäller avverkningsteknik pekar mycket på att den går mot en förfinad utveckling av flerträdshanterande fällaggregat, även när det gäller avverkning av konventionellt rundvirke. Aggregat med kombinerad kvist- och kapfunktion framstår som de mest intressanta eftersom flexibiliteten breddar användningsområdet. Maskintillverkarnas önskemål är att antalet sortiment som ska tas ut i framtiden ses över. Färre sortiment ökar möjligheten att ta fram effektivare maskiner samt ger större möjligheter till flerträdshantering och minskade avverkningskostnader. Samma önskemål finns hos maskinentreprenörerna, som helst ser att man minskar på andelen kubbsortiment. En stor fördel med energisortiment uppges vara att det ger fler arbetstillfällen eftersom uttag av energi kan öka i tider med minskande efterfrågan på rundvirke och tvärtom. Beträffande vidaretransporter av skogsbränsle från skog till användare, är bränsleförmedlarnas önskemål att mer volymer kan läggas på tågtransport, men konkurrensen med andra gods gör att tillgängligheten på järnvägsnätet är begränsad. Därtill är nätet till stora delar nedslitet, dåligt utbyggt, saknar dubbelspår och har otillräckligt antal mötesplatser på linjer med enkelspår. Ett problem som nämns vid lastbilstransport är, att fordonens lastkapacitet inte kan utnyttja, speciellt om bränslet är torrt. Andra problem är att fukthalten kan vara mycket ojämn och att transportlogistiken kan bli onödigt komplicerad på grund av alltför få branschanpassade bilar. En ökad användning av bioenergi kommer att innebära dramatiska förändringar i samhället, inte minst inom skogsnäringen med dess industrier, eftersom skogsråvaran svarar för en betydande del av den svenska energitillförseln. Sågverkens ställning i skogsnäringen förstärks i och med tillgången på biprodukter som kan användas för olika energiändamål. Sågverkens företrädare tror att de även fortsättningsvis kommer att leverera överskottet av flis, spån och bark till värmesektorn och pelletsindustrin. Någon omfattande vidareförädling på sågverken kan vi inte räkna med. Pelletsindustrin är svårbedömd, men troligtvis blir den närmaste framtiden relativt tuff i och med stigande råvarupriser och konkurrens från importpellets som gör det svårt att höja marknadspriset. På kort sikt får vi troligtvis se en nedläggning av några av de fabriker, som nu har en ekonomiskt pressad situation. På lite längre sikt kommer efterfrågan av pellets och annat 3

5 förädlat trädbränsle att öka i Europa, vilket sannolikt resulterar i ökade exportmöjligheter, prishöjningar och förbättrade vinstmarginaler. På de större värme- och kraftvärmeverken får vi antagligen se ett mera optimalt utnyttjande av anläggningarnas möjligheter att tillverka pellets och andra förädlade trädbränslen via utbyggnad av bioenergikombinat. Produktion av kraft kommer att öka och potentialen av värme, eller fjärrkyla är stor och kommer förmodligen att öka på grund av en ökad produktion av kraft. Troligtvis får vi också se en ökad aktivitet i råvaruanskaffningen för att värmeverken ska få bättre kontroll på försörjningsledet. Tidningspapper och tryckpapper kommer sannolikt att fortsätta sin inledda kräftgång och kemiska massabruk kommer till viss del att byggas ut till bioraffinaderier för tillverkning av drivmedel och andra substitut till oljebaserade produkter. På kort sikt blir det troligtvis ingen stor utbyggnad av bioraffinaderier. På längre sikt, när valet står mellan investering i en ny sodapanna eller en anläggning för drivmedelstillverkning är sannolikt prisutvecklingen på drivmedel avgörande för vilken inriktning man väljer. Eftersom avlutarna idag till största delen används för intern energiförsörjning, måste ett eventuellt framtida bortfall på grund av att drivmedelstillverkning ersättas med annan energi, till exempel grot. När det gäller fordonsbränsle tror de flesta bedömare att biodiesel och biogas kommer att öka kraftigt medan användning av etanol kommer att stagnera på nuvarande nivå eller minska i omfattning. Metanol kommer in som ett nytt drivmedel och biogasen används till både drivmedel och framställning av värme och kraft. Den samlade slutsatsen av de intervjuer vi genomfört med branschens företrädare och de artiklar och forskningsrapporter vi läst, är att biobränslen och då i första hand trädbränslen går en ljus framtid till mötes. Efterfrågan växer i såväl Sverige som i övriga världen och den stora utmaningen blir att hitta hållbara sätt att utnyttja den skogsråvara vi förfogar över. Stigande energipriser och politiska överenskommelser om ett minskat utsläpp av växthusgaser leder till att priset på skogsråvara går upp. Flera internationella aktörer inom energisektorn kommer troligtvis att på ett eller annat sätt engagera sig i vårt skogsbruk för att trygga sin egen försörjning av energiråvara, vilket driver upp priset på skogsmark. 4

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 2 Sammanfattning.. 3 Innehållsförteckning 5 1. Bakgrund och syfte 6 2. Nationell energi- och klimatpolitik 8 3. Politiska styrmedel Myndigheter och organisationer Energimyndigheten Naturvårdsverket Länsstyrelserna De ideella miljöorganisationerna Forskning och Utveckling Några åsikter från branschens aktörer Biobränsleproducenter Skogsstyrelsen Entreprenörer och bränsleförmedlare Maskintillverkare Kraft- och värmeverk Biogas- och drivmedelsproducenter Diskussion 34 5

7 1. BAKGRUND OCH SYFTE Enligt Energimyndighetens officiella statistik användes biobränslen, torv och avfall motsvarande 141 TWh år Det är mer än en fördubbling jämfört med de 67 TWh som användes år 1990 (Energiläget 2011). Trots att biobränslen stadigt ökat de senaste decennierna måste de öka ytterligare om vi ska kunna uppnå de energi- och klimatmål som fastställts av EU och den svenska regeringen. Direkta bränsleuttag från skogen kommer att spela en central roll i den framtida energiförsörjningen. Energisortimenten ger ekonomiska fördelar för skogsägare och i hanteringsleden till färdig värme och kraft. Det gynnar hela samhället i omställningen från fossila bränslen till inhemska, förnybara och koldioxidneutrala energialternativ. Inom Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län finns cirka 10 TWh ej utnyttjad förnybar bioenergiråvara, varav 9 TWh i skogen och 1 TWh från torv och jordbruk. I runda tal motsvarar det direkta årsarbeten. Detta är tillgångar som ej konkurrerar med dagens naturvårdsanspråk, skogsindustri, livsmedels- och foderförsörjning. De olika sortimenten, som tas ur skogen eller som genereras i de industriella processerna, kompletterar varandra på ett för alla regionens parter positivt sätt så länge råvaran finns tillgänglig i tillräcklig mängd. Eftersom vår region förväntas leverera stora volymer biobränsle till främst Mälardalen, där efterfrågan på biobränsle fortsätter att öka i befintliga och nya kraftvärmeverk, är det är viktigt att bibehålla förutsättningarna för en långsiktig och hållbar tillgång till skogsråvara. Att energisortimenten blir en allt viktigare del av skogsbruket har varit bakgrunden till arbetet inom delprojekt Skog. Under projekttiden har vi kommit i kontakt med ett stort antal personer som är direkt inblandade i utvecklingen och har intressanta och insiktsfulla synpunkter om nuvarande arbetssituation och önskvärda förbättringar. Detta gav oss idén till att samla och sammanfatta olika personers åsikter om branschens pågående och framtida utveckling. Som ett komplement till de synpunkter som framförts under studierna refereras till några artiklar och dessutom har intervjuer genomförts med andra företrädare för branschen i avsikt att täcka in alla led i hanteringen från skog till slutanvändning. Rapporten är ingen objektiv redovisning av branschens åsikter då vi subjektivt valt ut de intervjuade personerna och där redovisningen är vår egen tolkning av vad som kommit fram under samtalen. 6

8 7

9 2. NATIONELL ENERGI- OCH KLIMATPOLITIK Sverige har en energi- och klimatpolitik som i stort grundas på EU:s direktiv om främjande av förnybar energi. Direktivet anger att målet för EU som helhet ska vara 20 % förnybar energi, 20 % energieffektivisering och att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % (jämfört med års nivå) fram till år I direktivet ingår också att andelen förnybar energi i transportsektorn (drivmedel) ska vara minst 10 %. För att uppnå det gemensamma målet har fördelningen preciserats för de enskilda länderna i förhållande till deras olika förutsättningar. För svenskt vidkommande innebär det att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 49 % år Regeringen har höjt målsättningen till att andelen ska uppgå till minst 50 %. Mer långsiktiga visioner med samma inriktning presenterades av EU i mars år 2011 i ett meddelande om en färdplan fram till år 2050 där syftet är att minska utsläppen av växthusgaser med %, det vill säga en ytterligare reducering jämfört med målet för år I Sverige har arbetet med färdplanen för år 2050 just börjat och där är visionen att Sverige inte ska ha något nettoutsläpp av växthusgaser. Sverige har tagit steget in i den gröna ekonomin och visat omvärlden att en ekonomisk tillväxt går att kombinera med minskade utsläpp av växthusgaser. 8

10 9

11 3. POLITISKA STYRMEDEL Viktiga politiska styrmedel är skatter och avgifter, lagstiftning, investeringsstöd, certifikat för förnybar el, internationell utsläppshandel, stöd till forskning och utveckling, utbildning, information och rådgivning. Beskattning av fossila bränslen är troligtvis det viktigaste politiska styrmedlet för att främja användning av biobränslen. Lagstiftning är ett annat sätt att styra utvecklingen mot ett önskat mål och den svenska lagstiftningen bygger till stor del på EU:s förordningar och direktiv för att uppnå de mål man har ställt upp om den gemensamma energi- och klimatpolitiken. Våren 2010 beslutade riksdagen om ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagändringen innebär att ett hållbarhetsbesked krävs för att få energi- och koldioxidskattebefrielse och/eller elcertifikat. Bland annat innebär det att bränslet måste ge minst 35 % lägre utsläpp av växthusgaser än motsvarande användning av fossila bränslen (framställningen inkluderad). Under våren 2010 föreslogs ett antal ändringar för att underlätta en övergång till en högre andel biogas i energisystemet. Ändringarna, som antogs i januari 2011 innebär bland annat att skattefrihet kan följa gasen till kunden. Elcertifikat är förmodligen det viktigaste styrmedlet för att få till stånd en ökad produktion av el från biobränslen. En förlängning av systemet med handel av elcertifikat till utgången av år 2035 har beslutats av riksdagen i avsikt att nå målet om 50 % förnybar energi till år I juli 2011 lämnades en proposition om en ny lag för elcertifikat. Den öppnar för enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder. I en nyligen genomförd granskning av Riksrevisionen, Klimatrelaterade skatter Vem betalar? (RIR 2012:1), har användningen av klimatrelaterade skatter (energiskatt, koldioxidskatt och fordonsskatt) granskats i syfte att bedöma om myndigheternas och regeringens rapportering av hushållens och näringslivets utgifter för klimatrelaterade skatter är transparent och överblickbar. Granskningen visar, att det finns betydande skillnader i fördelning av skatter mellan hushåll och näringsliv, mellan olika branscher, mellan företag inom och utanför den handlande sektorn (anläggningar i företag inom industri- och energiproduktion vilka ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter) samt mellan olika hushållstyper. Av rapporten framgår bland annat att näringslivet genererar cirka 4/5 av koldioxidutsläppen, men att hushållen, som år 2008 endast orsakade 19 % av koldioxidutsläppen, stod för nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. Vidare framgår det att företag inom den handlande sektorn har lägre utgifter än företag utanför den handlande sektorn, i vissa fall betalar de ingenting för utsläppen. 10

12 Skatteomläggningen medför att företag inom den handlande sektorn beräknas få en minskning av utgifterna för klimatrelaterade skatter, medan den icke handlande sektorn beräknas få ökade utgifter. Hushållens utgifter för energi- och koldioxidskatt beräknas öka till följd av skatteomläggningen 11

13 4. MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER 4.1 Energimyndigheten Energimyndigheten, som ligger under Näringsdepartementet, får uppdrag från regeringen via instruktion och regleringsbrev. Av regleringsbrevet för verksamhetsåret 2012 framgår att myndighetens verksamhet bland annat ska omfatta energiforskning och innovation. Målet är att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader. Energimyndigheten ansvarar för det svenska utsläppsrättssystemet (SUS), där bland annat de svenska anläggningarnas utsläppsrätter i EU:s handelssystem hanteras. Energimyndighetens stöd till forskning och utveckling (FoU) är programbundet. Energiforskningen är indelad i sex temaområden; energisystemstudier, byggnaden som energisystem, energiintensiv industri, kraftsystem, transportsektorn och bränslebaserade energisystem. Myndigheten finansierar strategiska forskningsområden som man bedömer kommer att ha långsiktiga förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet samt grundforskning som spänner över ett brett fält av energifrågor, från nano- och vätgasforskning till förbränning, solceller och generatorer. Under åren pågår tre bränsleprogram som samverkar i överlappande och generella frågor. De tre programmen är tillförsel, omvandling och hållbarhet. Bränsleprogrammet tillförsel syftar till effektivare produktion så att ökad efterfrågan kan tillgodoses till rimliga kostnader. Bränsleprogrammet omvandling är inriktat mot att öka kunskapen om och teknikutvecklingen för förädling av biobränslen, samt för omvandling till värme och el i anläggningar upp till 10 MW. Bränsleprogrammet hållbarhet fokuserar på frågor om miljö och ekologi vid produktion och användning av biobränslen. Forskningen inom bränsleprogrammen är till stora delar inriktade mot trädbränslen. Energimyndigheten gör prognoser på hur man tror att energimarknaden utvecklas på kort och lång sikt. Enligt Energimyndighetens korttidsprognos, som sträcker sig från år 2011 till 2013, kommer energianvändningen i industrin att öka med 5 % jämfört med år Inom transportsektorn beräknas energianvändningen öka från 95 TWh till 97 TWh jämfört med år Användning av etanol ökade något under 2010 men förväntas avstanna. Däremot beräknas biodiesel komma att öka med 70 % fram till år 2013 jämfört med 2010 års nivå. I Energimyndighetens långtidsprognos, som sträcker sig fram till år 2030, med år 2007 som basår, förutspås att den totala energianvändningen ökar med 5 % främst beroende på omvandlings- och distributionsförluster till följd av en ökad elproduktion i kärnkraftverken men också genom en ökad energianvändning i industrisektorn. Biobränslen beräknas stå för den största 12

14 ökningen i den ökade bränsletillförseln (28 TWh) och för den största ökningen i industrisektorn. Energianvändning i bostäder och service kommer att minska på grund av energieffektivisering och en övergång från olja och el till andra uppvärmningssätt, till exempel fjärrvärme och värmepumpar. Användning av biodrivmedel kommer att öka från 3,5 TWh till 7 TWh år 2030 och den största ökningen av biodrivmedel utgörs av biogas och FAME (samlingsnamn på biodiesel). 4.2 Naturvårdsverket Biobränslen har en framträdande och viktig roll i Energimyndighetens långtidsprognos. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för miljöövervakning och ansvarar bland annat för den svenska officiella utsläppsstatistiken och för rapportering av svenska utsläpp till FN och EU. Naturvårdsverket har möjlighet att ge stöd till klimatinvesteringar, till exempel stöd till åtgärder för främjande av förnybara drivmedel. I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2012 framgår att Naturvårdsverket bland annat har fått i uppdrag att utvärdera effekten av den höjning av miljöavgiften från 40 till 50 kr/kg för utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, som gjordes år Vidare ska Naturvårdsverket ta fram förslag på hur en statistik på utsläpp av svenska växthusgaser kan utformas och finansieras. Naturvårdsverket har tagit fram förslag på tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar som från och med år 2013 omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter. De svenska industriföretag och värmeproducenter som omfattas av EU:s utsläppshandel föreslås få en gratis tilldelning på 30,2 miljoner utsläppsrätter år 2013 vilket successivt minskas till 24 miljoner år Förslaget på tilldelning, som ges för vart och ett av åren , ska granskas och godkännas av EU-kommissionen och först därefter kan Naturvårdsverket fatta beslut om tilldelningen. 13

15 4.3 Länsstyrelser Länsstyrelserna har i ett regeringsbeslut från år 2011 fått i uppdrag att senast den 31 mars 2012 lämna ett underlag till Naturvårdsverket om hur man på regional nivå kan bidra till konkreta åtgärder för att uppnå visionen om att Sverige år 2050 inte ska ha något nettoutsläpp av växthusgaser. Uppdraget är en fortsättning på det arbete som inleddes år 2008 då regeringen gav samtliga länsstyrelser i uppdrag att i samverkan med länens privata och offentliga aktörer ta fram strategier, för att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska målen. För att ytterligare stärka det regionala klimat- och energiarbetet har regeringen utsett Skåne, Dalarna och Norrbotten till pilotlän för grön utveckling. Dalarna, som är ett glest befolkat län med ett transportberoende näringsliv och energiintensiva industrier, använder mer energi och har högre utsläpp av växthusgaser per invånare än genomsnittet för Sverige. Dalarnas tillgång på förnybar energi överskrider det egna behovet och förutsättningarna för att kraftigt öka produktionen är större än i många andra regioner. Analyser pekar på att Dalarna till år 2050 kan halvera energianvändningen och dubblera utvinningen av förnybar energi. Energiomställningen uppskattas ge cirka nya arbetstillfällen i länet och utvecklingen av nya branscher ger möjlighet till ytterligare arbetstillfällen. 4.4 Ideella miljöorganisationer De ideella miljöorganisationerna har vanligen starka åsikter om ökat utnyttjande av våra naturresurser. Svenska Naturskyddsföreningen anser att användningen av biobränslen kan öka till TWh, med hållbar produktion och bibehållen biologisk mångfald. Vad gäller ökad användning av bioenergi har Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) i sin klimatpolicy, som antogs så sent som i november 2011, betonat skogssektorns betydelse för klimatomställningen och som producent av biobränslen. Föreningen anser att användning av biobränsle kan öka till mellan 150 och 200 TWh till år 2030, med hållbar produktion och med bibehållen biologisk mångfald. 14

16 I policyn skriver SNF (bland annat) att uttag av skogsbränsle ska främst ske i form av rester från röjning och avverkning (grenar, ris och toppar, med mera) men också att uttag av visst stamvirke kan vara försvarbart. Stubbrytning ska inte förekomma och askåterföring är nödvändig för att inte utarma skogsmarken. att strikta hållbarhetskriterier ska ställas och tillämpas på produktion och konsumtion av biobränsle och biodrivmedel. Världsnaturfonden (WWF) har en liknande uppfattning om den framtida energiförsörjningen, nämligen att det är möjligt att öka produktionen av biobränslen om det sker på ett hållbart sätt och utan negativa effekter på ekosystemen (Bioenergi nr 3, 2011). 15

17 5. FORSKNING OCH UTVECKLING När det gäller vår egen syn på forskning och utveckling håller vi med Energimyndigheten om att långsiktiga strategier är generellt viktiga, men att det samtidigt behövs insatser för att komma till rätta med de mest akuta problemen. Norrlandslänen förfogar över stora volymer skogsbränsle som idag inte tas ut på grund av avsättningsproblem och dålig lönsamhet. Mer FoU-resurser behöver sättas in för att samhället ska kunna komma i åtnjutande av dessa resurser. Ökade satsningar behöver också göras på systemforskning för att kunna identifiera flaskhalsar och få till stånd kostnadseffektiva helhetslösningar. Det krävs också forskning för att få fram en bättre och jämnare kvalitet på det skogsbränsle som levereras till värmeverken. För att nå framgång här krävs sannolikt ett mer etablerat samarbete mellan de olika branschsegmenten. Löser man inte dessa frågor är det troligt att de större energianvändarna så småningom tar över anskaffningen av energiråvaran i egen regi för att få mer kontroll över kvalitet och flöden. Branschen behöver enas om en gemensam prissättning för att underlätta handeln med skogsbränsle. Framför allt har de privata skogsägare svårt att översätta de olika betalningsenheterna som används idag för att kunna beräkna netton eller jämföra priset mellan olika virkesköpare. Exempel på betalningsenheter är, kronor per kubikmeter stjälpt (kr/m 3 s) eller fast mått (kr/m 3 f), kronor per råton (kr/råton) eller ton torrsubstans (kr/tts) och kronor per megewattimme (kr/mwh) eller hektar (kr/ha). Samma sak gäller beträffande den småskaliga vedhandeln, där priset normalt avser en volym (ved och luft) och där veden har olika värmevärde beroende på trädslag, fukthalt, rötangrepp, etcetera. SkogForsk, skogsindustrins branschforskningsinstitut, ansvarar för forskningsprogrammet Effektivare skogsbränslesystem (ESS) som är öppet för ansökningar om projektmedel. Projektets mål är att, utifrån ett perspektiv av ekonomisk, social och miljömässig uthållighet, utveckla effektivare produktionssystem och organisationer för skogsbränsleförsörjning. I första hand ägnas ESS åt praktisk utveckling av teknik, metoder och system i hela kedjan från stubbe till inmatning i förbränningsanläggning. Programmet, som nu är inne på sin andra etapp, finansieras gemensamt av Energimyndigheten, skogs- och energisektorn och pågår under åren Utlysningen gäller FoU-projekt inom främst områden som gäller teknik och metoder för skörd, sönderdelning, transport, lagring, terminalhantering och mätning av skogsbränsle. Mycket av forskningen genomförs med egen personal. Ragnar Jonsson, som är forskare inom Future Forests vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp skriver i en artikel i tidningen Skog & framtid, Nr 2, 2011, att sågverken sannolikt kommer att ta över pappersindustrins roll som naven inom skogsindustrin i och med deras möjligheter att ta fram olika sorters biprodukter som energiråvara. Beträffande pappersindustrins framtid tror han, att tidnings- och tryckpapper kommer att fortsätta sin inledda kräftgång, men att kemiska massabruk kan utvecklas till bioraffinaderier för tillverkning av biobränslen och andra substitut till oljebaserade produkter. Av artikeln framgår att biobränsle 16

18 omkring år 2017 förväntas bli det största skogssortimentet i Europa och att efterfrågan år 2030 bedöms vara högre än tillgången. I en annan artikel i samma tidning (Skog & framtid, Nr ) menar Karin Boland Lindahl, avdelningen för landsbygdsutveckling vid SLU och Erik Westholm, professor i kulturgeografi vid SLU, att klimatfrågorna kommer att ställa skogssektorn inför helt nya utmaningar. Oljeutvinningen kommer snart att nå sin kulmen samtidigt som världens befolkning växer och tidigare u-länder förvandlas till i-länder med krav på en västerländsk livsstil med bil och uppvärmda, eller luftkonditionerade bostäder. Därmed menar de att fler internationella aktörer sannolikt kommer att engagera sig i våra nordiska skogar för att trygga sin egen försörjning. Redan idag kan vi se att stora globala energiföretag utan skogsanknytning engagerar sig i skogen och den trenden tror de kommer att växa sig starkare. Westholm menar att det sannolikt inte är någon utopi att vi inom en inte alltför avlägsen framtid får se kinesiska ägare i de nordiska skogarna. Avdelningen för skoglig planering och teknologi vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå forskar med liknande frågor som SkogForsk och har också finansieringsstöd från bland annat ESS-programmet. I ett nyligen avslutat program, Forest Power, studerades hela kedjan från skog till energi. Mycket av forskningen handlade om råvaruförsörjning till kraftvärmesektorn. Enligt professor Tomas Nordfjell hoppas de nu på en förlängning av programmet med en inriktning mot råvaruförsörjning till bioraffinaderier med tanke på de kvalitetskrav som dessa har på råvaran. När det gäller kraftvärmeindustrin tror Nordfjell på en fortsatt utbyggnad de närmast kommande 5-10 åren och därefter på en produktionsminskning beroende på energieffektivisering. Han menar att detta öppnar möjligheter till en utbyggnad av bioraffinaderier som också kommer att kunna leverera överskottsvärme och producera gröna kemikalier. 17

19 6. NÅGRA ÅSIKTER FRÅN BRANSCHENS AKTÖRER Flera aktörer som är involverade i direkt avverkning har intervjuats i samband med genomförda maskinstudier. Vår uppfattning är att det i allmänhet råder en positiv syn på skogsbränsleuttag men att man tycker att ersättningen för råvaran och utfört arbete kunde vara bättre. Nedan följer en kort sammanfattning av de synpunkter som framförts. Skogsindustrierna är både bränsleproducenter och stora användare av energi. De har i det här sammanhanget betraktats som producenter eftersom de ofta har överskott på energiråvara och har egenkontroll över råvaran. 6.1 Biobränsleproducenter Skogsägarna som äger råvarutillgångarna borde vara de som är mest positiva till skogsbränslen och se framtida möjligheter, ändå är det bland dessa som det ofta finns betänkligheter och stor försiktighet. Visst ser skogsägarna positivt på framtiden för skogsbränslen, men det gör de i minst samma utsträckning för andra sortiment. Åsiktsvariationerna är större mellan olika privata skogsägare än inom storskogsbruket. Inom privatskogsbruket finns såväl skeptiker som stora optimister som ser att ökad efterfrågan på energi och biodrivmedel kommer att leda till ökad konkurrens om skogsråvara och höjda priser. Det stora flertalet nöjer sig med att leverera energiråvaran, medan andra utnyttjar möjligheterna att i egen regi eller tillsammans med andra skogsägare driva närvärmecentraler eller förädla råvaran till konventionell brännved för avsalu i närområdet. Flertalet privata skogsägare är positiva till ett uttag av skogsbränsle, men det finns betänkligheter när det gäller näringsuttag, ekonomi och mätningsförfarande. Kritikerna inom privatskogsbruket har tre argument för sin tveksamhet: Är det verkligen bra att ta bort all näring? Skogsbränsle ger inget netto, jag fick nästan betala för att de tog ut virket! Mätningen kan man inte lita på och den går ju inte heller att kontrollera! Det sista argumentet beror på att ett enhetligt betalningssystem saknas. Några av branschens aktörer betalar skogsägaren i stjälpt kubikmeter (kr/m 3 s), medan andra betalar i fastkubikmeter (kr/m 3 f), råton (kr/råton), ton torrsubstans (kr/tts) eller megawattimme (kr/mwh). 18

20 För skogsägarna är det svårt att uppskatta hur många fastkubikmeter eller megawattimmar den stora högen med grot eller träddelar innehåller och avräkningen kan bli en negativ överraskning. Besvikelse över att skogsbränsle inte ger något netto gäller nästa alltid när det har varit fråga om bränsleavverkning i tidiga gallringar och i bestånd med eftersatt röjning, mer sällan vid andra typer av bränsleavverkningar. Skogsägaren ser det som att stora volymer bränsle tas ut, utan att det ger något netto. Att det främst varit en skogsvårdande åtgärd som höjer det framtida värdet på beståndet och att det blivit dyrare att åtgärda beståndet med andra metoder glöms oftast bort. Det här är främst ett pedagogiskt problem för virkesköparna, som måste bli ännu bättre på att förklara alternativen och de positiva effekterna av åtgärden. Deras problem är att det är mycket svårt att på förhand förutse det ekonomiska utfallet i den här typen av bestånd. Tveksamhet beträffande bortförsel av näringsämnen är mer relevant, eftersom det är ett faktum att ett ökat uttag av biomassa också medför ett ökat uttag av näringsämnen. Skogsstyrelsen lämnar klara riktlinjer från som utgår från att markens långsiktiga produktionsförmåga inte ska påverkas. Riktlinjerna är inte allmänt kända bland skogsägare och man bör ha respekt för att personliga åsikter inte alltid överensstämmer helt med myndigheternas anvisningar. Som grupp är privata skogsägare positiva till skogsbränsle. De ser fördelar i att konkurrensen om virket ökar och att det nu finns valmöjligheter och avsättning för allt virke oavsett trädslag och utan krav på kvalitet. För de företag inom storskogsbruket som är knutna till egna industrier är huvuduppgiften att försörja industrierna med råvara. Men i och med att industrierna strävar efter en ökad självförsörjning på energi har det också blivit en uppgift att öka användningen av trädbränslen. Visst hörs fortfarande kommentarer om att biobränslen är skattesubventionerade men den vanliga uppfattningen är att det är viktigt att vara en aktör på energimarknaden eftersom det finns lönsamhet i verksamheten och att det utgör ett konkurrensmedel i samband med virkesköp. De hoppas också att det i en snar framtid kommer att finnas biodrivmedel för skogsmaskiner och virkestransporter. Inom storskogsbruk som är fristående från industrin, exempelvis Sveaskog, finns förväntningar och förhoppningar om att energisortimenten ska bli ännu viktigare för skogsbruket. Sveaskog satsar uttalat på att utvärdera och utveckla effektivare metoder för hantering av bränslesortiment. Man är också ledande inom utvecklingen av teknik för brytning av stubbar och samarbetar med industrin om metoder för framställning av biodrivmedel. För sågverken har den ökade användningen av spån för tillverkning av pellets och flis som bränsle i värmeverken medfört att man redan har god avsättning för alla biprodukter. Som många andra tror flera inom sågverksbranschen på större konkurrens om energiråvaran och högre priser. De sågverk, som vi varit i kontakt med, tror inte på någon egen vidareförädling, utan ser sig närmast som en fortsatt framtida leverantör av olika biprodukter till energimarknaden. Skogsindustrin har en nollvison för användande av fossil energi i processerna och ser sig själva som en viktig aktör på vägen mot ett hållbart energisystem (Skog & industri, nr 4, 2011). De ser en potential för ökad produktion av både el och värme och i framtiden även som 19

21 producent av biodrivmedel. Samtidigt påpekar de att även om möjligheterna är stora är vägen dit lång och att det är de enskilda bruken som själva väljer vilken inriktning de vill satsa på. Ett exempel på satsningar för framtiden visar Holmen Biorefinery Center (HBC) med forskning och utveckling inom områden som biobränsle, biogas, biodrivmedel, kemikalier, etcetera. Grundidén är, att som komplement till de traditionella produkterna, tillvarata vedråvara och restprodukter på ett mer effektivt sätt. Ett annat exempel visar Iggesunds Bruk som vid den pågående ombyggnaden av sodapannan har stort fokus på energieffektivitet och att producera egen el. Självförsörjningsgraden på el, som tidigare var 50 %, ökar efter ombyggnaden till 87 % samtidigt som leveranserna av värme till fjärrvärmenätet ökar. Målet är att vara helt självförsörjande och oberoende av fossila bränslen (Skog & virke nr 1, 2011). Skogsindustrin ser en potential för ökad produktion av både el och värme och i framtiden även som producent av biodrivmedel (Iggesunds Bruk). Foto: Rolf Andersson, Bildbolaget 6.2 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är en myndighet. Men eftersom vi genomfört intervjuer med fältpersonal verksamma vid Skogsstyrelsen i Hedemora, betraktar vi det som en regional aktör. De anser sig generellt ha en positiv syn på biobränsleuttag från skogen, eftersom det är en förnybar energikälla som skapar jobb och bidrar till att minska oljeberoendet. De betonar, att verksamheten måste ta hänsyn till den biologiska mångfalden och att näringsuttaget måste kompenseras, till exempel genom återförande av träaskan. Enligt uppgiftslämnarna är skogsägarnas intresse för askåterföring större idag än det varit tidigare. 20

22 Enligt Skogsstyrelsen i Hedemora är skogsägarnas intresse för askåterföring större idag än det varit tidigare. De har tydligt sett att uttaget av grot ökat under senare år. År noterades ett trendbrott med en dramatisk ökning av anmälda grotuttag. Idag anmäls bränsleuttag på cirka 80 % av slutavverkningarna i södra Dalarna men det är osäkert hur stor andel av dessa anmälningar som resulterar i ett konkret bränsleuttag. De tror att det mer eller mindre har blivit något av en rutin att anmäla bränsleuttag. Även bränsleuttag från unga skogar har ökat. Här har de sett att några virkesköpare har varit mycket aktiva och mer eller mindre specialiserat sig på den typen av bränsleobjekt. För närvarande driver Skogsstyrelsen ett 3-årigt kompetensutvecklingsprojekt vars syfte är att öka uttaget av bioenergi från skogen, inriktat mot framför allt yngre skogsbestånd. Utöver ett ökat tillskott av biobränsle till samhället är åtgärden beståndsvårdande. Informationskampanjen ska bidra till ökad kunskap hos skogsägarna, så att de negativa effekterna på markens långsiktiga produktionsförmåga begränsas. Andra syften med projektet är att det ska bidra till en ökad produktion av värdefulla industrisortiment och att den biologiska mångfalden värnas. Det betonas att projektet utgör ett led i att komma tillrätta med det eftersatta röjningsbehovet. Huvudbudskapet är att ungskogarna ska skötas på traditionellt sätt med insatta röjningsåtgärder enligt vedertagen praxis. Samtidigt påpekar man att det på sikt är en bättre ekonomi att göra ett energiuttag i en eftersatt röjning än att inte göra något alls. Dessutom kan ett energiuttag ge ett ekonomiskt bidrag till åtgärdens genomförande. Projektets målgrupper är skogsägare med större arealer eftersatta ungskogar, skogstjänstemän och entreprenörer som arbetar med biobränsleuttag. Informationen ska ske via individuell rådgivning, genom kursverksamhet, seminarier, skogsdagar och exkursioner. Viktiga hjälpmedel vid informationsinsatsen utgörs av olika broschyrer och foldrar som tagits fram av Skogsstyrelsen. Resultatet av projektet, som startade i januari 2011, följs upp via löpande rapportering av distriktens prestationer samt via utvärderingar av genomförda kurser och annan aktivitetsverksamhet. Enligt de intervjuade finns cirka 1 miljon hektar konfliktbestånd i Sverige, vilket 21

23 skulle kunna ge ett rejält tillskott av biobränsle samtidigt som en skogsvårdande insats genomförs. Ett frågetecken här är vad näringsuttaget kommer att innebära på sikt för beståndets utveckling. Andra objekt, som de tycker sig märka att energiuttaget ökar från, är dikeskanter utefter skogsbilvägar samt i gränsområden till jordbruksmark och vattenområden. De har ingen överblick över den här verksamheten utan det är mest en känsla av att uttagen ökar. Ett befarat problem är att det inte tas tillräcklig hänsyn till lövkantzoner, död ved, etcetera, som är en förutsättning för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen i Hedemora kunde notera ett trendbrott år med en dramatisk ökning av anmälda grotuttag. Andra objekt, som de tycker sig märka att energiuttaget ökar från är dikeskanter utefter skogsbilvägar samt i gränsområden till jordbruksmark och vattenområden. Ett återkommande samtalsämne vid intervjun är kretsloppstänkandet och vikten av biologisk mångfald. När det gäller Skogsstyrelsens krav på att död ved ska lämnas i samband med olika skogliga åtgärder är de överens om att uppställda mål är uppfyllda i södra Dalarna. Andra frågor som diskuterades i samband med intervjun var lönsamheten vid skogsbränsleuttag från unga bestånd samt svårigheten att på förhand uttala sig om det ekonomiska utfallet i olika typer av ungskogsbestånd. Då kom vi in på de försök som har genomförts inom projekt SWX-Energi. De som visar att uttagets medelstamdiameter har stor inverkan på det ekonomiska resultatet. Resultatet är helt beroende av förutsättningarna beträffande trädslagsfördelning, stamantal per hektar, medelstamvolym, etcetera, men hittills genomförda studier pekar på goda möjligheter att erhålla ett netto vid en medeldiameter på uttaget runt 7-8 cm. Vid lägre medeldiameter får skogsägaren räkna med att åtgärden sannolikt kan medföra en kostnad, men energiuttaget ger ett bidrag till åtgärdens genomförande. det innebär att kostnaden blir mindre jämfört med en konventionell motormanuell röjning där de fällda träden lämnas i beståndet och får multna. Rent generellt är det svårt att säga något om det ekonomiska utfallet eftersom det är svårt att bedöma energiuttagets storlek även om man lägger ut ett antal cirkelprovytor. Problemet ligger i att de eftersatta bestånden normalt har stor diameterspridning och är stamtäta samt att luckor och förväxande träd kan förekomma i större eller mindre omfattning. Terrängtransportavståndet har också stor inverkan på det ekonomiska resultatet liksom maskinförarnas erfarenheter och skicklighet. En siktröjning eller förröjning av klenare träd, som kan genomföras av skogsägaren själv, har också viss inverkan på resultatet. Den underlättar skördarens arbete och leder därmed till minskade maskinkostnader. I den här typen av bestånd är det också viktigt att så mycket 22

24 grönmassa som möjligt lämnas för att inte utarma marken. Sannolikt skulle en grovkvistning och/eller en kvarlämning av trädens toppar på sikt vara ett ekonomiskt bättre alternativ än en klinisk städning av beståndet. Man bör också vara medveten om att speciellt yngre granbestånd är känsliga för markskador. Det finns risk för skador, speciellt om det är oerfarna maskinförare, med de relativt tunga maskiner som används i sammanhanget. I normala fall betalar värmeverken för levererat bränsle i kr/mwh, vilket innebär att virkesköparen vill leverera ett så torrt bränsle som möjligt. Det här löses genom att slutavverkningsresterna torkas på hygget. Vid uttag av bränsle i unga bestånd tillåter inte 29 i skogsvårdslagen att grövre virke lämnas kvar i skogen på grund av risken för insektsangrepp. Det här utgör naturligtvis ett problem som påpekades av intervjuaren och här svarade Skogsstyrelsens personal att just nu pågår en översyn av 29, men däremot vet de ännu inte hur, eller om den kommer att ändras. Rent generellt förefaller det som att Skogsstyrelsen har blivit mer öppen för ett uttag av skogsbränsle jämfört med tidigare. Det är inte heller lika mycket diskussioner om behovet av askåterföring som tidigare. 6.3 Entreprenörer och bränsleförmedlare De maskinentreprenörer som intervjuades har under flera år arbetat med uttag av skogsbränsle från yngre bestånd. De anger att det tidigare har varit dålig ekonomi vid den här typen av åtgärder men att det nu börjar se bättre ut. En av entreprenörerna, med erfarenhet av olika typer av flerträdsackumulerande aggregat, tror att aggregat med sågsvärd och kvistknivar kommer att bli vanligare i framtiden på grund av att de kan användas för olika typer av arbetsuppgifter (flexibiliteten gör att entreprenören blir mer efterfrågad på marknaden). Just nu kör han ett Bracke-aggregat, som han anser har framtiden för sig eftersom det kan användas i olika typer av ungskogar. I riktigt ung och tät skog kan aggregatet användas för svepande röjning, vilket innebär att ingen motormanuell siktröjning behöver ske. En fördel med Bracke-aggregatet uppges vara att ingen motormanuell siktröjning behöver ske. 23

25 Aggregat med klippande verktyg (knivar) har han dålig erfarenhet av, eftersom hans upplevelse är att de lätt går sönder. Dessutom är det inte helt ovanligt att mindre träd rycks upp med roten istället för att klippas av. Om valet istället blir att lämna kvar dem i beståndet ger det ett intryck av ett dåligt utfört arbete. Han säger också att det vid behov går fortare att kapa längre träd med sågsvärd än med klippande aggregat. Används den sistnämnda typen av aggregat i längre skog krävs i regel en gripsågsskotare, som kan längdanpassa träden för att underlätta skotarens hantering och transport. Ett generellt problem med samtliga på marknaden förekommande aggregat är, att det i längre skog kan vara svårt att ackumulera tillräckligt många träd på grund av en otillfredsställande fasthållning. Han anser att fångstarmarna bör förbättras så att fler träd kan ackumuleras utan att det krånglar, men betonar samtidigt att aggregaten inte får bli tyngre än de är idag. Uppfattningen hos övriga intervjuade avverkningsentreprenörer är ungefär densamma, men däremot råder delade meningar om huruvida arbetsersättningen ska betalas per timme eller på ackord. Några entreprenörer menar att det aldrig går att få till stånd ett rättvist ackord och föredrar därför timpenning, medan andra entreprenörer anser att ackordet ger mer stimulans i arbetet. Även arbetsmetoderna varierar något och här förefaller det råda en viss osäkerhet om vilken arbetsmetod som är mest effektiv och tidsbesparande. Vid arbete med aggregat som har kvistknivar körs antingen hela trädet genom aggregatet med öppna kvistknivar och kapas i hanterbara längder för skotaren, eller också avverkas det stående trädet i två steg för att uppnå samma resultat. Kombinationer av de olika metoderna förekommer också. Det finns olika uppfattningar om hur mycket av kvistar och toppar som ska lämnas kvar i beståndet. Några entreprenörer anser att vid uttag av biobränsle i unga bestånd bör relativt mycket kvistar och toppar lämna kvar för att minska förlusten av näringsämnen, medan andra anser att det blir kvar så det räcker antingen man vill eller inte. Viktigt är dock att det lämnas material i vägar på blötare partier för att undvika markskador. Flerträdsackumulerande aggregat med kvist- och kapfunktion blir allt vanligare i framtiden på grund av att de kan användas för olika typer av arbetsuppgifter (flexibiliteten gör att entreprenören blir mer efterfrågad på marknaden). 24

26 Uttag av grot (grenar och toppar) i samband med slutavverkning är idag en etablerad metod som fungerar bra, men som kräver viss eftertanke och planering för att kvaliteten på bränslet ska bli så bra som möjligt. Vid avverkningen måste grenarna och topparna läggas upp på en plats som är fri från mindre träd och plantor som kan rotryckas i samband med lastning på skotaren och därmed riskeras att hamna i bränslet. Helst bör en underväxtröjning ske innan avverkningen. Om bränslet sammanförs till en välta för torkning bör den läggas upp på en plats som erbjuder maximal exponering för sol och vind. Helst bör ett grövre material läggas i bottnen på vältan. Långa toppar är en annan metod som kan användas för uttag av bränsle i samband med slutavverkningar. Metoden innebär att timmer tas ut som enda rundvirkessortiment och resten av trädet (de okvistade topparna), samt udda trädslag och träd som inte håller timmerdimension, tas ut som ett bränslesortiment. Långa toppar kan vara en bra metod vid fallande virkespriser och stor efterfrågan på skogsbränsle. De maskinförare vi pratat med har lite olika åsikter, men uppger att metoden i stort sett fungerar bra, trots att de inte har någon större erfarenhet av den eftersom den är ny och kräver viss inkörningstid. En skördarförare anser att LT-metoden fungerar bättre än grot-metoden, framför allt i lite grövre skog och med stort inslag av löv. En förare uppger att LT-metoden innebär mer krankörning än grot-metoden och att han får arbeta med mer kranlängd. Två förare anger att längre träd, som inte håller timmerkvalitet, kan vara svåra att hantera vid LT-metoden. En av dessa förare anger också att tallar med stor krona och torrgranar är svåra att hantera. En förare menar, att det inte är någon större skillnad mellan LT-metoden och grot-metoden. Samtliga skotarförare vi pratat med anser att långa toppar är betydligt bättre att skota än grot (snabbare lastning/avlastning), men det förutsätter att topparna inte är för långa så att de blir besvärliga att hantera. De anser också att det är lätt att lasta av materialet och att få till stånd en snygg välta. När det gäller önskvärd längd på topparna anser några förare, att de inte bör vara längre än 5 meter, medan andra anser att de inte bör vara längre än 7-8 meter. 25

27 Till fördelarna hör att det blir färre sortiment att skota och att det är mindre risk att föroreningar följer med vid lastningen jämfört med lastning av grot. Att det går att ta större last vid skotning av långa toppar än vid skotning av grot och att antalet maskinförflyttningar minskar under lastning upplevs som en fördel. De förare av flishuggar, som vi pratat med, anger att det går fortare att flisa långa toppar än grot. De flesta entreprenörer hade uppfattningen att en noggrann planering bör genomföras innan avverkningsarbetet påbörjas. Man ska gå över beståndet för att bilda sig en uppfattning om beståndsgränser och markbeskaffenheter och bedöma områden där huvudvägar bör risas för att minska risken för sönderkörning, etcetera. I stort sett samtliga uppgav att en sådan planering och översyn sällan genomförs i praktiken. De intervjuade var överlag tämligen säkra på att bra kartmaterial, tydliga markeringar av känsliga områden och klara avverkningsinstruktioner utgör en viktig del för att kunna minimera mark- och beståndsskador. Några entreprenörer påtalade också vikten av vidareutbildning för att kunna minska skador och öka lönsamheten i arbetet. De ansåg också att en effektivare logistikkedja kan ha stor inverkan på totalekonomin. Som exempel nämns att ett delkvistat energisortiment innebär större skotarlass, mindre avläggsutrymme samt att konventionella rundvirkesbilar kan användas för transport till slutkund. Skotarförarna menade, att prestationen vid uttransport av energiråvaran påverkas i hög grad av hur virket läggs upp vid stickvägskant och att dåligt upplagt virke även medför risk för skador på kvarstående träd i samband med lastningen. Flera anser att en trädlängd på 5-6 meter är att föredra och att virkeshögarna helst bör ligga parallellt med vägen eller i 90 graders vinkel till vägen. När det gäller energived (stamvedssortiment för energiändamål) framkom blandade uppfattningar om hur lätt eller svår den var att hantera. Någon förare menade, att den var svår att hantera i samband med lossning i vältan, medan andra ansåg att det inte medförde några problem. Förarna av flishuggar anser att föroreningar i materialet utgör den största risken och att skotarförarna har ett ansvar för att materialet är så rent som möjligt. Några synpunkter på virkets uppläggning hade de inte de flesta ansåg att virkeshögarna generellt sett var bra upplagda. En stor fördel som vi har kunnat se med energisortiment är att det ger mindre ryckighet i maskinutnyttjandet eftersom uttag av det sortimentet kan ökas vid en minskad efterfrågan på rundvirke. Det här innebär att entreprenörerna genom en högre utnyttjandegrad får det lättare vid en lågkonjunktur än entreprenörer i andra länder, som inte har kommit lika långt i utbyggnaden av biobränsleeldade anläggningar. Några maskinentreprenörer i Mellansverige uttryckte farhågor beträffande möjligheten till nyrekrytering av maskinförare på grund av arbetskraftskonkurrens från gruvindustrin. De transportörer vi talat med uppger att det finns ett flertal problem vid såväl lastbilstransport som tågtransport. Ett önskemål från bränsleleverantörerna är att mer volymer kan läggas på tågtransport, men konkurrensen med andra gods gör att tillgängligheten på järnvägsnätet är begränsat. Dessutom är nätet till stora delar nedslitet, dåligt utbyggt, saknar dubbelspår och har otillräckligt antal mötesplatser på linjer med enkelspår. 26

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Nr 370 1997 Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Staffan Mattsson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av

Läs mer

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Förslag till Energistrategi för Skåne

Förslag till Energistrategi för Skåne Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Klimatcertifikat för fordonsbränsle Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Östersund Lars Lind, VD Perstorp BioProducts AB 2015-01-30 Biodrivmedel just nu - uppförsbacke och motvind Kraftigt

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

RP 139/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen

RP 139/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling

Läs mer

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv Inledning Hur långt räcker bioenergin i framtidens energisystem? Hur mycket går det att få ut från skogar och åkermark och vad ska vi använda den till? Är det klokt att satsa på biodrivmedel, eller ska

Läs mer

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Våra samlade tjänster och erbjudanden Våra samlade tjänster och erbjudanden Vi gör ditt skogsägande både tryggare, mer utvecklande och givande. SVEASKOG ÄR EN LEDANDE aktör på virkesmarknaden. Vi köper varje år in stora mängder virke från

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad

Framtiden är vår viktigaste marknad Framtiden är vår viktigaste marknad Produktion & Försäljning Raffinering Export Marknad Sverige Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

biodiesel i kampen mot global uppvärmning

biodiesel i kampen mot global uppvärmning biodiesel i kampen mot global uppvärmning naturliga råvaror på frammarsch Tecknen på klimatförändring är så pass tydliga och så pass många att de som tvivlar på orsak och verkan numera är försvinnande

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 370/2009 Finland Befrielse från accis på biobränsle som beviljats St1 Ab

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 370/2009 Finland Befrielse från accis på biobränsle som beviljats St1 Ab EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.10.2009 K(2009)8497 Ärende: Statligt stöd nr N 370/2009 Finland Befrielse från accis på biobränsle som beviljats St1 Ab Herr Minister, Jag har nöjet att meddela att

Läs mer

Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige

Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige 1 Lars Dahlgren 2004-09-20 M2004/2193/Mk Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer