JÄMSTÄLLDHET OCH TRANSPORTER

Transkript

1 JÄMSTÄLLDHET OCH TRANSPORTER KVINNOR, MÄN OCH MILJÖ - DEL 2 FORUM FÖR MILJÖSMART KONSUMTION 30 OKTOBER Christian Dymén Trafikkonsult och forskare 1

2 VILKA ÄR VI? Christian Dymén Tekn dr Planering och beslutsanalys

3 PRESENTATION Politikområdena jämställdhet och jämlikhet Vad behöver göras för att nå klimatmålen Skillnader mellan kvinnor och män Vem ska göra jobbet Mobility Management som ett verktyg Planera för jämställda transporter 3H-modellen SMOCK Planera för jämlika transporter 3

4 POLITIKOMRÅDENA JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet handlar om människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt, oavsett till exempel etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. 4

5 VAD BEHÖVER GÖRAS FÖR ATT NÅ KLIMATMÅLEN 5

6 6 Trivector

7 VÄGTRAFIKENS ANVÄNDNING AV FOSSIL ENERGI MED OCH UTAN ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL Till 2050 behöver totala biltransportarbetet minska med 18% jmf med 2010 Källa: Trafikverket. Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser

8 SKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN 8

9 BETER SIG OLIKA TYCKER OLIKA HAR OLIKA MAKT 9

10 LIKA MÅNGA RESOR TOTALT BETER SIG OLIKA 3,0 Antal resor per dag 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Bil Koll Cykel Gång Annat Total Färdsätt Källa: RVU Sverige Man Kvinna Total 10

11 MEN BETYDLIGT FLER KM PER PERSON OCH DAG FÖR MÄN OCH SPECIELLT MED BIL BETER SIG OLIKA Källa: RVU Sverige ,6 6,6 6,6 0,7 0,5 0,6 0,9 1,1 1 bil koll cykel gång män kvinnor alla 11

12 TYCKER OLIKA Störst skillnader för transporter Källa: Naturvårdsverket 12

13 GENDER REPRESENTATION - SHARE OF TRANSPORT RELATED COMMITTEES (MUNICIPALITIES IN SWEDEN) HAR OLIKA MAKT Female representation: Year Cirka var femte jämställd - Below 40% % Over 60% Källa: Pågående projekt: Jämställdhetens betydelse för energieffektivisering i transportsektorn. Resultat presenterade på konferens Gender mobilities Oslo aug 2017

14 VEM SKA GÖRA JOBBET 14

15 Hur många gör vad en vanlig dag? PERSONKM BIL PER PERSON OCH DAG. 40,00 35,00 30,00 28 KM 25% 25,00 20,00 19 KM 5% 15,00 10,00 5,00 18% 0,00 Man Woman Total All ages Källa: Hiselius, L., & Smidfelt, Rosqvist, L. (2018) Segmentation of the current levels of passenger mileage by car in the light of sustainability targets The Swedish case. Journal of cleaner Production 52% 15

16 Man Woman Man Woman Man Woman Man Woman Man Woman Man Woman PERSONKM BIL PER PERSON OCH DAG. 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 28 KM år KM år 2050 UPPDELAT ÄVEN PÅ ÅLDER Dessa snittar 103 KM per dag & står för >90% av det totala BILTRANSPORT- ARBETET 0,00 Younger than 15 years Källa: Hiselius, L., & Smidfelt, Rosqvist, L. (2018) Segmentation of the current levels of passenger mileage by car in the light of sustainability targets The Swedish case. Journal of cleaner Production 16

17 OCH DE SOM BIDRAR MED MEST KM BIL PER PERSON ÄR: MÄN GLES- VANE- BILIST BYGD Källa: Hiselius, L., & Smidfelt, Rosqvist, L. (2018) Segmentation of the current levels of passenger mileage by car in the light of sustainability targets The Swedish case. Journal of cleaner Production 17

18 SAMMA GRUPPER SOM HAR MÅNGA BILKM ÄR EMOT ÅTGÄRDER FÖR MINSKAD BILANVÄNDNING. MÅNGA BILKM vanebilister man medelålders/äldre boende landsbygd FÅ BILKM kvinna yngre boende stad/tätort låginkomsttagare Källa attityder: Naturvårdsverkets klimatattitydstudie 18

19 PLANERA FÖR JÄMSTÄLLDA TRANSPORTER 19

20 3H-modellen medvetandegör och strukturerar kring olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar i samhällsplaneringen. Innehållet kan anpassas till aktuell plan/projekt, nedan visas några exempel på frågeställningar. Förstå vad olika grupper tycker är viktigt vid utformning av transportsystemet Inkludera olika gruppers förutsättningar och värderingar i beslutsfattande Problemformulering Alternativgenerering Fastställande av plan/lösning Har olika grupper inflytande i projektgrupper? Har olika grupper möjlighet till inflytande i samråd/dialog? Inkluderas olika gruppers förutsättningar och värderingar på annat sätt? Trygghet Trafiksäkerhet Miljö och hållbarhet Hur nöjda är olika grupper med kollektivtrafiken eller infrastrukturen för gång och cykel? Hur trygga känner sig olika grupper i offentliga miljöer och hur påverkar otrygghet deras mobilitet? Vilka faktorer i transportsystemet tycker olika grupper är viktiga? Hur ser genuskontraktet ut, dvs. vad förväntas av kvinnor/män i olika områden baserat på offentlig statistik om representation i politiken, uttag av föräldrapenning, förvärvsfrekvens osv.? Förstå hur olika gruppers resmönster ser ut i dagsläget Mängd resor Färdmedel Ärende/målpunkt Hur ofta och hur långt reser olika grupper med olika färdmedel? Hur fördelar sig resandet till en arbetsplats över dygnet för olika grupper överensstämmer det med kollektivtrafiken? Hur ser tillgängligheten ut med olika färdmedel för olika grupper/ områden? Hur påverkas olika gruppers arbetsmarknadsregioner av kollektivtrafiktillgången? Vilka målpunkter är viktiga för olika grupper? Var finns manliga/ kvinnliga arbetsplatser? Hur ser tillgängligheten till målpunkter ut? Tankemodell framtagen av Trivector Traffic AB 20

21 Prioritering av åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv exempel från Lunds kommun 21

22 Delaktighet i beslutsprocesser för inriktningen Kvinnors/mäns värderingar kring cykling Kvinnors/mäns resvanor och målpunkter för cykelresor 22

23 Förstå hur kvinnors och mäns resmönster ser ut i dagsläget Cykelresornas fördelning på reslängd (km) Genom en resvaneundersökning vet vi att kvinnor cyklar mer än män, men att det är en liten skillnad. Kvinnor cyklar oftare, medan män cyklar längre sträckor. Den informationen kan vi använda för att resonera kring betydelsen av regionala cykelstråk utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Resvaneundersökningen visar också att kvinnor cyklar oftare för inköp och för att hämta/lämna barn jämfört med män. Det ger oss information om vilka målpunkter som är viktiga för kvinnor. Källa: Resvaneundersökning i Skåne 2013, uttag av data för boende i Lunds kommun (delresor, N = 6373). 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 41% 29% 25% 25% 24% 17% 12% 10% 4% 3% 2% 3% < Kvinnor Män Ärende för cykelresor 26% 26% 23% 22% 18% 14% 13% 14% 11% 10% 8% 3% 2% 3% 5% 2% 2% 0% Kvinnor Män 23

24 Förstå hur kvinnors och mäns resmönster ser ut i dagsläget Kvinnliga arbetsplatser/målpunkter Manliga arbetsplatser/målpunkter Uppgifter från SCB om dagbefolkning visar var kvinnliga resp. manliga arbetsplatser finns. Detta tillsammans med uppgifter om var skolor och annan service finns gör att jämställdhetspotentialen för respektive länk i cykelnätet kan bedömas. Nova Lund SUS IDEON LTH Sankt Larsområdet 24

25 Förstå vad kvinnor och män tycker är viktigt vid utformning av transportsystemet Kvinnors och mäns värderingar i 3H-modellen har operationaliserats genom en trygghetsbedömning: Vilken potential har en satsning på en saknad länk i cykelnätet att öka tryggheten för cyklister och därmed främja kvinnors mobilitet? Trygghetspotential Regionala cykelvägnätet Lund Byarna Totalt Stor Måttlig Liten Totalt Tryggheten är bedömd utifrån hur befolkat det är och vilken passiv övervakning som förekommer, typ av separering från motortrafik och skyltad hastighetsgräns samt förekomst av belysning. De 71 bedömda länkarna i cykelnätet fördelar sig enligt tabellen till höger. 25

26 Inkludera både kvinnors och mäns förutsättningar och värderingar i beslutsfattande Att kvinnor finns med i planeringsprocessen är bra, men räcker inte. Att vara kvinna är inte garanti för att se till att kvinnors förutsättningar och värderingar inkluderas i beslutsfattande. Kvinnor kan också vara skolade i maskulina normer och värderingar. Problemformulering Av vem formuleras problem och hur? Alternativgenerering Vilka normer råder? Vem blir lyssnad på? Analysen för Lunds kommun visade att det inte gick att uttala sig om hur kvinnor/män var delaktiga i beslutsprocesser relaterade till de olika länkarna i investeringsplanen. Fastställande av plan Vilka/vems perspektiv beaktas? Hur görs prioriteringar? Även om kommunen arbetar aktivt med olika former för dialog och samråd, finns det ett behov av ökad systematik vad gäller inkluderandet av olika grupper i dialogen. 26

27 Sammanvägd bedömning Stor potential att gynna kvinnors cyklande Måttlig potential att gynna kvinnors cyklande Liten potential att gynna kvinnors cyklande Länk Resvanor och målpunkter Trygghet Delaktighet i beslutsprocesser Sammanvägd bedömning 1 Stor Måttlig i.u. Stor 2 Liten Måttlig i.u. Liten 3 Stor Stor i.u. Stor 4 Måttlig Stor i.u. Måttlig 5 Måttlig Stor i.u. Måttlig 6 Måttlig Måttlig i.u. Liten 7 Måttlig Liten i.u. Liten 8 Stor Stor i.u. Stor 9 Måttlig Måttlig i.u. Liten Trivector Rapport 2017:51: Genusanalys av föreslagen inriktning för utveckling av cykelinfrastrukturen i Lunds kommun 27

28 Kommunens beslutsunderlag Bedömning av potential för ökad cykling Objekt A Jämställdhet Liten Måttlig Stor 28

29 MOBILITY MANAGEMENT SOM ETT VERKTYG FÖR ATT PÅVERKA FLICKOR OCH POJKAR ATT RESA MER HÅLLBART 29

30 MOBILITY MANAGEMENT (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för MM är mjuka åtgärder, som t ex information, kommunikation, kampanjer och bättre utbud. Mjuka åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder, t ex nya spårvagnslinjer, cykelparkering eller cykelbanor. MM-åtgärder kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas av en bra kostnads/nyttokvot. Källa: EPOMM, 30

31 MOBILITY MANAGEMENT, KORTVERSION Mobility Management är mjuka åtgärder för att påverka resan innan den har börjat. 31

32 EXEMPEL 1: MINSKAT RESANDE UNDER OMBYGGNAD AV STALLBACKABRON ÖVER GÖTA ÄLV I TROLLHÄTTAN Mål: Ge relevant information till alla trafikanter som berörs av reparationen av Stallbackabron Mål: Minska antalet fordonspassager över Stallbackabron med 1500 under högtrafik Över 90% kände till projektet Minskning med ca 1000 fordon under högtrafik Mål: Öka kollektivtrafikresandet Vänersborg Trollhättan samt Trollhättan Överby Ökning med ca 400 resenärer per dygn (över älven) Mål: Minska utsläppen av CO 2 under 2010 med 300 ton Minskning med ton CO 2 under

33 EXEMPEL 2: MM I SKOLOR HELA VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN ÅRSKURS 4-6 På egna ben är ett initiativ som syftar till att få barn i åk 4 6 att ta sig till skolan genom att cykla, gå eller åka kollektivt och att skippa de ofta kortare bilresorna. Projektet anordnas av Hållbart resande väst och Göteborgs stad 33

34 Tävling, poängsamling Studiematerial, övningar Enkelt koncept, rapportering, mm Återkoppling resultat genom klassens sida Resultat 2015: 11 kommuner 258 klasser = elever km mindre bilåkning 32 ton sparad CO2 60% har deltagit tidigare 34

35 PLANERA FÖR JÄMLIKA TRANSPORTER 35

36 KONSTATERAR ATT SOCIALA FRÅGOR BÖRJAR FÅ MER UTRYMME När bilnormen utmanas uppmärksammas också de grupper som framförallt har dragit nytta av bilen Transportplaneringen påverkar social inkludering, jämställdhet och jämlikhet på många sätt 36

37 SOCIAL HÅLLBARHET Målet Välfärdsperspektivet Hygglig standard Trivsam miljö Rättvisa Social hållbarhet Medlet Ekonomisk hållbarhet Problemlösningskapacitet Förmåga att lösa problem Hantera intressen Ekologisk hållbarhet Ramarna

38 Möjligheten att resa och förflytta sig påverkar inkluderingen av människor i samhället. Tillgänglighet till arbete/studier påverkar ekonomisk jämlikhet. I transportplaneringen fördelas ofta resurser, t ex vid prioritering av olika investeringar, vilket bidrar till positiva och negativa konsekvenser (sociala nyttor och onyttor) för olika grupper och områden. Det är viktigt att säkerställa att ingen grupp systematiskt gynnas eller missgynnas. Fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet påverkar hur vi reser. Transportsystemet kan vara en social investering i ett område och forum för möten och samspel mellan grupper. Data från enkätundersökning bland föräldrar till elever i åk F-6 på en skola i Eslöv 2018 (N=217). 38

39 Transportsystemet skapar social nytta genom Investeringen i sig som sänder ut signaler om att ett område och dess invånare är viktiga och prioriterade. Funktionaliteten där välfungerande transportsystem skapar tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, service och andra väsentligheter i samhället en förutsättning för ett fungerande vardagsliv och inkludering i samhället och bidrar till stärkt socialt kapital i områden. Överbryggande och sammanbindande möten där transportsystemet inte bara ses som en transportmöjlighet utan också ett gemensamt rum och möjlighet att skapa och utveckla sociala relationer i och mellan grupper/områden.

40 Samlad konsekvensbedömning av en regional transportplan exempel från Västmanlands län 40

41 SM CK Möter behov av samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur, t ex för regionala transportplaner. Möjlighet att integrera MKB och SKB och ger därmed möjlighet att dra nytta av de synergieffekter som finns mellan sociala och miljömässiga konsekvenser. Utgångspunkt i kunskap och statistik om sociala och miljömässiga konsekvenser av transportinfrastruktur. Inte bara ett dokument ett avstamp för en levande SKB-process. MKB Klimat Hälsa Landskap SKB Jämställdhet Jämlikhet 41

42 Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen Mål, fokusområden och kriterier (kr) Åtgärder investeringens storlek (kr) Jämlikhet (tillgänglighet för barn och unga, funktionsnedsättning Kriterier: Omfördelning av resurser från biltrafik till andra färdsätt. Att alternativ till biltrafik stöds och prioriteras, så att en mer transportsnål tillgänglighet främjas. Det handlar om satsningar på kollektiv-, gång-, och cykelåtgärder och samspelet med bebyggelseplaneringen. Klimat, hälsa, landskap En omfördelning av de ekonomiska resurserna samt färdmedelsandelar från biltrafiken till kollektiv-, gång- och cykeltrafik. En transportsnål tillgänglighet. En planering med fokus på kollektivtrafikens samt gång- och cykeltrafikens behov. Ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. Ökad upplevd trygghet. Jämställdhet Jämställt deltagande i utformning av, beslutfattande om och samråd om länsplanen. 42

43 Levande SKB-process En stor del av resurserna i transportplaner tilldelas potter planen är därför ett viktigt verktyg för att styra resursfördelningen. I en SMOCK kan principer ställas upp för hur kommande investeringar ska prioriteras utifrån måluppfyllelse. Exempel på principer för beaktande av social konsekvenser: Åtgärder som medfinansieras av länsplanen för att bidra till att öka fysisk aktivitet bör framförallt tilldelas områden med höga ohälsotal. En större andel medel tilldelas socioekonomiskt svaga områden och framförallt de med risk för utanförskap. Åtgärder som medfinansieras av länsplanen ska bidra till att öka tillgängligheten för gång-, cykel- eller kollektivtrafikanter. 43

44 Länkar till ytterligare läsning kling-och-tillvaxt/lanstransportplan/konsekvensbesomninginfrastrukturplan.pdf c2d7726a53d9/pm-2017_52-kronoberg-nulage-transporter_v1.3.pdf 44

45 STORT TACK FÖR DITT DELTAGANDE Christian Dymén Tekn. dr / Ph.D. Christian.dymen@trivector.se Trivector Traffic Lund Göteborg Stockholm Barnhusgatan 16, SE Stockholm/Sweden Direct Följ oss gärna på LinkedIn, Facebook och Twitter 45