SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN
|
|
- Ulrika Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet Christian Dymén Tekn dr
2 Göteborg stads Parkering AB Göteborgs stad, Stadshuset Göteborgs stad, Trafikkontoret Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs universitet Lerums kommun Trafikverket Västra Götalandsregionen Västtrafik White Arkitekter Älvstranden Utveckling 2
3 PROGRAM Inledning av Lennart Persson, kontorschef Föredrag med Hanna Wennberg och Christian Dymén Frågor/diskussion Slut
4 Välfärdsperspektivet Hygglig standard Trivsam miljö Rättvisa Social hållbarhet Målet Medlet Problemlösningskapacitet Förmåga att lösa problem Hantera intressen Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ramarna
5 Jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor i ett samhälle har samma status och respekt och att alla människor är lika mycket värda. Det innefattar bland annat att alla människor har lika rättigheter enligt lagen, men handlar också om ekonomisk jämlikhet (t ex lika tillgång till arbete, utbildning och sjukvård). Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter i samhället i sin helhet. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen. Jämställdhet innebär inte att göra och vara lika det handlar om att ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att påverka samhället och sitt eget liv oavsett kön. 5
6 Transportplaneringen påverkar jämställdheten och jämlikheten på många olika sätt Möjligheten att resa och förflytta sig påverkar inkluderingen av människor i samhället. Transportsystemet ett medel för tillgänglighet till arbete/studier och därmed för ekonomisk jämlikhet. Utformningen av transportsystemet kan också påverka fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Transportsystemet kan också vara en social investering i ett område och det kan vara forum för möten och samspel mellan grupper. I transportplaneringen fördelas ofta resurser, t ex vid prioritering av olika investeringar, vilket bidrar till positiva och negativa konsekvenser för olika grupper och områden. Det är viktigt att säkerställa att ingen grupp systematiskt gynnas eller missgynnas. 6
7 Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Direktiv och målsättningar på olika nivåer 7
8 Direktiv och målsättningar på olika nivåer 8
9 REGERINGENS DIREKTIV TILL TRAFIKVERKET Trafikverket ska redovisa vad social hållbarhet innebär när det gäller transportinfrastruktur och hur social hållbarhet kan integreras i transportplaneringen. Redovisningen ska omfatta hur olika gruppers tillgänglighet, rörlighet och livskvalitet i övrigt påverkas av transportsystemets utformning och funktion samt vilken betydelse transportsystemet har för integrationen av nyanlända i samhället. Infrastrukturen kan genom sin utformning bidra till ett mer sammanhållet samhälle där allas rätt till tillgänglighet värnas. Direktiv för åtgärdsplaneringen för planperioden (Bilaga 1 till N2017/02312/TIF m.fl.) Direktiv och målsättningar på olika nivåer 9
10 Rättighetsperspektivet Utifrån vems värderingar utformas samhället? Social exkludering Låginkomsttagare Personer utan tillgång till bil Personer med funktionsnedsättningar Barn och unga Äldre Minoritetsgrupper och invandrargrupper Boende på landsbygd Tillgänglighetsplanering i UK Chapman & Weir (2008) Diskrimineringsgrunder Vem får del av samhällets investeringar? Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskrimineringslag 2008:567 Nationella mål, t ex transportpolitiska målen Barn 0-5 Flickor 6-17 / Pojkar 6-17 Kvinnor / Män Kvinnor 65+ / Män 65+ Personer med funktionsnedsättning Boende i olika regioner i Sverige (landsbygd resp. tätort) Trafikantgrupper (gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer) Engelbrektsson (2005) 10
11 Transportsystemet skapar social nytta genom Investeringen i sig som sänder ut signaler om att ett område och dess invånare är viktiga och prioriterade. Funktionaliteten där välfungerande transportsystem skapar tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, service och andra väsentligheter i samhället en förutsättning för ett fungerande vardagsliv och inkludering i samhället och bidrar till stärkt socialt kapital i områden. Överbryggande och sammanbindande möten där kollektivtrafik inte bara ses som en transportmöjlighet utan också ett gemensamt rum och möjlighet att skapa och utveckla sociala relationer i och mellan grupper/områden. Nyttoperspektivet
12 Samlad konsekvensbedömning av en regional transportplan SM CK 16
13 Social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen uppdrag för Trafikanalys (Trivector Rapport 2015:39) SKB är en process, inte bara ett dokument 17
14 Varför? SM CK SMOCK svarar mot det behov av samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur som finns, t ex för regionala transportplaner. SMOCK ger möjlighet att integrera MKB och SKB och ger därmed möjlighet att dra nytta av de synergieffekter som finns mellan sociala och miljömässiga konsekvenser. SMOCK utgår från kunskap och statistik om sociala och miljömässiga konsekvenser av transportinfrastruktur. SMOCK är inte bara ett dokument det är ett avstamp för en levande SKB-process. MKB Klimat Hälsa Landskap SKB Jämställdhet Jämlikhet 18
15 Vad? SM CK SMOCK beskriver Lagar, mål och strategier som planen ska bedömas mot. Nuläget för de grupper som konsekvensbedömningen gäller. Kriterier som konsekvensbedömningen ska göras mot. SMOCK bedömer Bedömningsmatris som bedömer och presenterar konsekvenser av föreslagna åtgärder gentemot uppställda kriterier. Kartbilder som genom geografisk fördelningsanalys kompletterar konsekvensbedömningen för vissa kriterier. SMOCK beaktar Principer för medfinansiering av åtgärder inom planen. SKB är en process, inte bara ett dokument Trivector Rapport 2015:39. Social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen. Uppdrag för Trafikanalys. 19
16 Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen åtgärder investeringens storlek (kr) Bedömningsmatris med konsekvensbedömning för planens 149 föreslagna åtgärder varav hälften är namnsatta åtgärder och hälften är en pott för åtgärder som ska medfinansieras. kriterier/ mål 20
17 Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen Geografisk fördelningsanalys visar att socioekonomiskt svaga områden är förfördelade. Socioekonomiskt index Andel åtgärder Andel befolkning 4: Hög socioekonomisk status 30 % 3 % 5 73 % 12 % 6 90 % 52 % 7 53 % 28 % 8: Låg socioekonomisk status 5 % 5 % Socioekonomiskt index är en sammanvägning av tre kriterier: andel förvärvsarbetande, andel invånare utan gymnasieexamen och andel invånare med ekonomiskt bistånd. Ju högre index desto lägre socioekonomisk status. Indexet är framräknat per SAMS-område. 21
18 Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen I den geografiska fördelningsanalysen kan även diversitetsindex och ohälsotal användas som tillsammans med socioekonomiskt index för att identifiera områden med risk för utsatthet och utanförskap, dvs. områden som bör beaktas särskilt i fortsatt arbete. Norberg Diversitetsindex är en sammanvägning av antal födelseländer i ett område och andel utlandsfödda i förhållande till andra områden. Ohälsotal är genomsnittligt antal sjukdagar per person i ett område. Sala Surahammar Skultuna Skinnskatteberg Kolsva Västerås Kungsör Arboga 22
19 SMOCK beaktar SM CK En stor del av resurserna i transportplaner tilldelas potter planen är därför ett viktigt verktyg för att styra resursfördelningen. I en SMOCK kan principer ställas upp för hur kommande investeringar ska prioriteras utifrån måluppfyllelse. Exempel på principer för beaktande av social konsekvenser: Åtgärder som medfinansieras av länsplanen för att bidra till att öka fysisk aktivitet bör framförallt tilldelas områden med höga ohälsotal. En större andel medel tilldelas socioekonomiskt svaga områden och framförallt de med risk för utanförskap. Åtgärder som medfinansieras av länsplanen ska bidra till att öka tillgängligheten för gång-, cykel- eller kollektivtrafikanter. 23
20 Prioritering av cykelåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv 24
21 3H-modellen är en modell för att medvetandegöra och strukturera kring olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar i samhällsplaneringen. Innehållet i modellen (kriterier, indikatorer etc.) anpassas till aktuella planen/projektet. Inkludera olika gruppers förutsättningar och värderingar i beslutsfattande Problemformulering Alternativgenerering Fastställande av plan/lösning Förstå vad olika grupper tycker är viktigt vid utformning av transportsystemet Trygghet Trafiksäkerhet Miljö och hållbarhet Förstå hur olika gruppers resmönster ser ut i dagsläget Mängd resor Färdmedel Ärende/målpunkt Tankemodell framtagen av Trivector Traffic AB 25
22 Förstå hur kvinnors och mäns resmönster skiljer sig åt i dagsläget Genom en resvaneundersökning vet vi att kvinnor cyklar mer än män, men att det är en liten skillnad. Kvinnor cyklar oftare, medan män cyklar längre sträckor. Den informationen kan vi använda för att resonera kring betydelsen av regionala cykelstråk utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Resvaneundersökningen visar också att kvinnor cyklar oftare för inköp och för att hämta/lämna barn jämfört med män. Det ger oss information om vilka målpunkter som är viktiga för kvinnor. 30% 25% 22% Källa: Resvaneundersökning i Skåne 2013, uttag av data för boende i Lunds kommun (delresor, N = 6373). 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 20% 15% 10% 5% 0% 41% Cykelresornas fördelning på reslängd (km) 29% 25% 25% 24% 17% 26% 26% 23% 12% 10% 3% 2% 4% 3% 2% 3% < Ärende för cykelresor 13% Kvinnor 8% Män 14% 11% 3% 2% 18% 14% 10% 5% 2% 0% Kvinnor Män 26
23 Förstå hur kvinnors och mäns resmönster skiljer sig åt i dagsläget Kvinnliga arbetsplatser/målpunkter Manliga arbetsplatser/målpunkter Uppgifter från SCB om dagbefolkning visar var kvinnliga resp. manliga arbetsplatser finns. Detta tillsammans med uppgifter om var skolor och annan service finns gör att jämställdhetspotentialen för respektive länk i cykelnätet kan bedömas. Nova Lund SUS IDEON LTH Sankt Larsområdet 27
24 Förstå vad kvinnor och män tycker är viktigt vid utformning av transportsystemet Kvinnors och mäns värderingar i 3Hmodellen har operationaliserats genom en trygghetsbedömning: Vilken potential har en satsning på en saknad länk i cykelnätet att öka tryggheten för cyklister och därmed främja kvinnors mobilitet? Tryggheten är bedömd utifrån hur befolkat det är och vilken passiv övervakning som förekommer, typ av separering från motortrafik och skyltad hastighetsgräns samt förekomst av belysning. De 71 bedömda länkarna i cykelnätet fördelar sig enligt tabellen till höger. Trygghetspotential Regionala cykelvägnätet Lund Byarna Totalt Stor Måttlig Liten Totalt
25 Inkludera både kvinnors och mäns förutsättningar och värderingar i beslutsfattande Att kvinnor finns med i planeringsprocessen är bra, men räcker inte. Att vara är kvinna är inte garanti för att se till att kvinnors förutsättningar och värderingar inkluderas i beslutsfattande. Kvinnor kan också vara skolade i maskulina normer och värderingar. Analysen för Lunds kommun visade att det inte gick att uttala sig om hur kvinnor/män var delaktiga i beslutsprocesser relaterade till de olika länkarna i investeringsplanen. Även om kommunen arbetar aktivt med olika former för dialog och samråd, finns det ett behov av ökad systematik vad gäller inkluderandet av olika grupper i dialogen. Detta är även ett generellt behov för samhällsplaneringen. Problemformulering Av vem formuleras problem och hur? Alternativgenerering Vilka normer råder? Vem blir lyssnad på? Fastställande av plan Vilka/vems perspektiv beaktas? Hur görs prioriteringar? 29
26 Sammanvägd bedömning Stor potential att gynna kvinnors cyklande Måttlig potential att gynna kvinnors cyklande Liten potential att gynna kvinnors cyklande Länk Resvanor och målpunkter Trygghet Delaktighet i beslutsprocesser Sammanvägd bedömning 1 Stor Måttlig i.u. Stor 2 Liten Måttlig i.u. Liten 3 Stor Stor i.u. Stor 4 Måttlig Stor i.u. Måttlig 5 Måttlig Stor i.u. Måttlig 6 Måttlig Måttlig i.u. Liten 7 Måttlig Liten i.u. Liten 8 Stor Stor i.u. Stor 9 Måttlig Måttlig i.u. Liten Trivector Rapport 2017:51: Genusanalys av föreslagen inriktning för utveckling av cykelinfrastrukturen i Lunds kommun 30
27 Kommunens beslutsunderlag Bedömning av potential för ökad cykling Objekt A Jämställdhet Liten Måttlig Stor 31
28 Det viktigaste tycker jag egentligen är de resonemang om respektive stråk som förs [...] Vi får en tyngre argumentation kring vissa saknade länkar i det regionala nätet. Emma Berginger, ordförande i tekniska nämnden 32
29 Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik 33
30 Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik uppdrag för Västra Götalandsregionen (Trivector Rapport 2014:32) Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik resefterfrågan / behov Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc. Fysisk tillgänglighet Diskriminering/ exkludering i kollektivtrafiken Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra Känsla av inte vara välkommen och inkluderad Otrygghet och rädsla för brott och hot om våld, trakasserier etc. Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafik
31 Kön Könsöverskridande identitet / uttryck Etnisk tillhörighet Religion / annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder: barn Ålder: äldre Risk för diskriminering eller exkludering Diskrimineringsgrund / resenärsgrupp Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafik Otrygghet, rädsla för brott och för hot, våld och trakasserier Känsla av att inte vara välkommen och inkluderad Fysiska hinder i kollektivtrafiken Kollektivtrafiken inte planerat utifrån olika behov/förutsättningar Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik (Trivector Rapport 2014:32)
32 STRATEGISK PLANERING AV KOLLEKTIVTRAFIK Planeras kollektivtrafiken utifrån olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar på övergripande/strategisk nivå? Hur möts specifika behov och förutsättningar kopplat till resandet och målpunkter (hur, när och vart man reser) för olika grupper? Görs sociala konsekvensbedömningar? Inkluderar nulägesbeskrivningar, konsekvensbedömningar, bristanalyser, prioriteringar och utvärderingar alla grupper? Görs kontinuerlig dialog med alla grupper? Finns synpunktshantering i olika format och rutiner för hur kundservice ska bemöta olika grupper? 36
33 37 Trivector
34 TFP och andra målstyrande Regional systemanalys Regional transportplan Åtgärdsvalsstudie Prioritering av infrastruktur Utredning av lokaliseringsalternativ Trafikplaner (trafikutbud) Detaljutformning Detaljplan Väg-/järnvägsplan Rättighetsperspektivet: Sociala aspekter i en konsekvensbedömning Delaktighet Vardagsliv Samspel och sammanhållning Folkhälsa Trygghet Tillgänglig utformning strategidokument a i regionala strategier b 38
35 3H-modellen som struktur för en enkel checklista för hur de sju diskrimineringsgrunderna beaktas för en plan/projekt i strategisk planering av kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen. Grupp/perspektiv Svarar planen/projektet mot gruppens behov och förutsättningar vad gäller hur, när och vart man reser? Svarar planen/projektet mot gruppens värderingar och prioriteringar vad gäller tillgänglighet, trygghet etc.? Har gruppen haft möjlighet till inflytande i samråd/dialog i planen/projektet? Funktionshinder Äldre Barnperspektivet Jämställdhet Etnicitet och religion +/- +/- - HBTQ Socioekonomi +/- +/- - Om - anges ovan: På vilket sätt svarar planen/ projektet inte mot gruppens resande? Kan/bör det hanteras? På vilket sätt svarar planen/ projektet inte mot gruppens värderingar och prioriteringar. Kan/bör det hanteras? Varför har gruppen inte inkluderats i samråd/dialog? Kan/bör det hanteras? - Trivector PM 2017:66: Systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i strategisk planering av kollektivtrafik rekommendationer med förslag på checklistor/mallar. 39
36 Mobilitetslösningar som social investering 40
37 41 Trivector
38 42 Trivector
39 Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Direktiv och målsättningar på olika nivåer 46
40 Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet Christian Dymén Tekn dr
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Läs merSOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN
SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet Lena Smidfelt Rosqvist Tekn dr, Forskningschef PROGRAM Inledning av Lena Fredriksson, kontorschef
Läs merSOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN
SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet social hållbarhet social hållbarhet ekologisk hållbarhet ekonomisk
Läs merTrivector. Samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur
Samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur Varför? O svarar mot det behov av samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur som finns, t ex för regionala transportplaner. O ger möjlighet
Läs merSOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN
SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet Christian Dymén Tekn dr Järfälla kommun KTH Länsstyrelsen Stockholm RISE SLL Trafikförvaltningen
Läs merJÄMSTÄLLDHET OCH TRANSPORTER
JÄMSTÄLLDHET OCH TRANSPORTER KVINNOR, MÄN OCH MILJÖ - DEL 2 FORUM FÖR MILJÖSMART KONSUMTION 30 OKTOBER Christian Dymén Trafikkonsult och forskare 1 VILKA ÄR VI? Christian Dymén Tekn dr Planering och beslutsanalys
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs mer14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Läs merKunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet
Kunskap till handling Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet 17 globala mål för hållbar utveckling En del i hållbar utveckling Ekologisk Ekonomisk Social Social Ekonomisk Ekologisk Hållbar utveckling
Läs merAtt integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Läs merMångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016
Mångfald inte bara en fråga om rättvisa Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald handlar om likheter och olikheter Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Läs merLikabehandling - handlingsplan 2013-2015
Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
Läs merFörslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merMiljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Läs merSocial hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Läs merHUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON
HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON HÅLLBARHET DE TRE DIMENSIONERNA Social hållbarhet är målet för samhället, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering
Läs merHur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?
Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet? Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Läs merPer Hansson, Vårforum del Vårforum Per Hansson, Region Kronoberg Del 2
Vårforum 2017 06 15 Per Hansson, Region Kronoberg Del 2 Innehåll 1 Sammanfattning och inledning...3 2 Regionala investeringar i Kronobergs län 2018 2029.11 3 Uppdrag och nationella riktlinjer..27 4 Utgångspunkt
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet #cykelstrategi Näringsdepartementet 1 Första nationella cykelstrategin Syftet
Läs merPlan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Anna Johansson Infrastrukturminister #cykelstrategi Näringsdepartementet 1
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs meröver förslaget till nationell transportplan
30 november 2017 Yttrande över förslag till Nationell transportplan 2018 2029 Inledning Nätverket för Jämställdhet i transportsektorn (nedan kallat Nätverket) har fått tillfälle att yttra sig över förslaget
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merMångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY
POLICY 1(6) Susanna Göransdotter, 0586-481 85 susanna.goransdotter@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Dokumenttyp Policy Dokumentet gäller Kommunkoncernen Revideringar Beslutsinstans
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merCykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam
Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,
Läs merJämlik hälsa. en mänsklig rättighet
Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras
Läs merREGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION
REGIONAL CYKELPLAN Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION CYKELN, EN DEL AV DET GODA LIVET 2 Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling 3 VARFÖR SKA CYKLINGEN ÖKA? 4 SAMHÄLLSEKONOMISK
Läs merMIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator
2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merLikabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog
Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Läs merMångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret
1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,
Läs merPOLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet
POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merFörskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR
TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR 2019 Innehåll Till dig som barn -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Till dig som vårdnadshavare
Läs merRegional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017
Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget
Läs merTjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2018 till och med våren 2019 Innehållsförteckning Handlingsplan mot diskriminering
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Läs merPlan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Västra Kållereds förskolor 2019
Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering Västra Kållereds förskolor 2019 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechefen Beskriv barns delaktighet: I början
Läs merTeknikbingo Bricka 1
Teknikbingo Bricka 1 Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merElektronikbingo Bricka
Elektronikbingo Bricka Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merLikabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15
2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan
Läs merVARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?
VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL? Almedalen 2019-07-03 Erik Stigell, PhD Trafikkonsult 8 goda skäl till att satsa på cykling 2 1. LITEN KLIMATPÅVERKAN 3 2. INGA HÄLSOFARLIGA AVGASER OCH PARTIKLAR 4 3.
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst
Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018 Inledning Älmhults kommuns värdegrund Vi som är anställda på Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens
Läs merLerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning
LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (6) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter På Lerums Gymnasium behandlar vi varandra med respekt.
Läs merÖversiktsplan för Borås
Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Läs merPlan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18 Innehållsförteckning Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18... 1 Vision... 2 Verksamhetsmål
Läs merJämställdhets- och likabehandlingsplan
1 Jämställdhets- och likabehandlingsplan 2017-2019 Ersätter Jämställdhetsplan 2013-2016 (Jämställdhet, mångfald och likabehandling) Diskrimineringslagen(2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merLagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2
Läs merVÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?
VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation? Anna Clark, Hanna Wennberg & Björn Wendle Trivector Traffic PROGRAM Inledning av Björn Wendle Anna Clark presenterar:
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merInfrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Läs merTillgänglighetspolicy för Finspångs kommun
Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2017 Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete
Läs merRegional cykelplan för Uppsala län
2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merPLAN FÖR MÄNNISKORÄTTS- BASERAT ARBETE I VÄSTARVET
PLAN FÖR MÄNNISKORÄTTS- BASERAT ARBETE I VÄSTARVET 2018 2020 Inledning De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla
Läs merFörebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Läs merNystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Nystads förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
Läs merNationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Läs merLikabehandlingsplan
Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merJämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merRegional gång- och cykelstrategi. för Västmanlands län
Regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län Innehållsförteckning 1 Gång- och Cykelstrategi för Västmanlands län... 3 2 Handlingsplan... 4 3 visionen om Västmanland - ett län med rätt gång- och
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merMusik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För
Läs merMotion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning
2011 09 26 171 370 Kommunstyrelsen 2012 02 13 34 86 Arbets och personalutskottet 2012 01 30 23 54 Dnr 11.550 008 septkf34 Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning i gymnasiet Ärendebeskrivning
Läs merUddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs mer