HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

Transkript

1 HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

2 HÅLLBARHET DE TRE DIMENSIONERNA Social hållbarhet är målet för samhället, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning för hållbar utveckling Ekologisk Social Ekonomisk 9/20/2017 2

3 VAD ÄR SOCIAL HÅLLBARHET? Grundläggande mänskliga behov Självförverkligande Trygghet Ett fungerande vardagsliv Vara en del av samhället Livskvalitet, lycka och välmående Hur kan en socialt hållbar utveckling uppnås? Möjlighet att påverka Delaktighet Rättvisa samma möjligheter

4 JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET OCH RÄTTVISA Jämställdhet jämlikhet mellan könen, kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet Jämlikhet alla individers lika värde

5 VI BEHÖVER FRÅGA OSS VEM?

6 STORA SOCIALA SKILLNADER Vi som bor här kan våra gränser och vet vilka gränser vi inte har, om en svensk skulle flytta in här skulle det inte gå" (15årig tjej i Fittja centrum)

7 VAD VET VI OM DE SOM BOR DÄR VI PLANERAR? 9/20/2017 7

8 VILKA NÅR VI UT TILL UNDER SAMRÅD? Berörs P1 P2 Aktiv P4 P3 9/20/2017 8

9 TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN Framtagande av vägplan 20 kilometer ny sträckning av väg 259 från E4/E20 vid Skärholmen/ Kungens kurva till väg 73 vid Haninge centrum. Förbättra kommunikation för flera trafikslag

10

11 SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING Ej lagstadgat. Social konsekvensbeskrivning (SKB) är en metod för att förstå vägens påverkan på de människor som kommer bo och vistas i närheten av vägen. Syftet med SKB:n är att minska negativ påverkan på människors vardagsliv, trygghet och boendemiljö. Påverkan på människors hälsa beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). SKB och MKB har flera kontaktytor

12 KARTLÄGGA UTIFRÅN SOCIOEKONOMI Grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar drabbas oftare av planeringens negativa effekter som buller och luftföroreningar. Forskning visar att vissa grupper oftare marginaliseras i planering, bland annat; personer med låg inkomst, personer utan tillgång till bil, barn och unga, äldre, personer med utländsk bakgrund, 9/20/

13 KARTLÄGGA UTIFRÅN SOCIOEKONOMI Risk för bullerstörningar i områden med socioekonomiskt sämre förutsättningar. Från MKB: Projektet bidrar inte till måluppfyllelse av folkhälsomålet eftersom att det finns en risk för att de områden som i störst utsträckning kan komma att ta del av vägens nackdelar såsom ökat buller kan komma använda vägen i minst utsträckning eftersom dessa områden även har låg biltillgång. 9/20/

14 VILKA KOMMER PÅ ÖPPET HUS? Resursstarka äldre män är de som är bäst representerade på samråd. Få besökare från Botkyrka i de inledande samråden Uppsökande samrådsmöten Öppet hus/ samrådsmöten bör alltid kompletteras med uppsökande verksamheter 9/20/

15 DIALOGER OCH INVENTERING Vi vet ofta väldigt mycket om hur grodorna i ett område där vi ska bygga rör sig 9/20/

16 SAMMANFATTNING Länsstyrelsen ser positivt på att Trafikverket har tagit fram en social konsekvensbeskrivning. Dess slutsatser är relevanta i den fortsatta planeringen och lokaliseringen av vägen. Det är viktigt att problematisera de sociala konsekvenserna och komma med förslag på åtgärder för att minska dessa. Vi behöver arbeta in ett Vem? i MKB Socioekonomisk data i MKB bidrar med nya perspektiv som tydligt belyser rättvisefrågor och miljörättvisa. Arbetet med social hållbarhet i projektet ger en mer nyanserad bild av hur människor påverkas mot bakgrund av att vissa grupper i samhället är mer känsliga för störningar och därav kräver särskild hänsyn. Sammanvägningen av resultatet från den sociala konsekvensbeskrivningen med mer traditionella MKB-aspekter (såsom buller) bedöms vara i linje med bla: - De transportpolitiska målen - De jämställdhetspolitiska delmålen - Folkhälsomålen

17 ALLAS BIDRAG TILL SOCIALT ANSVARSTAGANDE 9/20/

18 TACK! 9/20/