SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN

Transkript

1 SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet Christian Dymén Tekn dr

2 Järfälla kommun KTH Länsstyrelsen Stockholm RISE SLL Trafikförvaltningen Spacescape Stockholms stad Sundbybergs stad Trafikverket Vinnova 2

3 PROGRAM Inledning av Paulina Soliman, kontorschef Föredrag med Hanna Wennberg och Christian Dymén Frågor/diskussion Slut

4 ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet social hållbarhet social hållbarhet ekologisk hållbarhet ekonomisk hållbarhet Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar om rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande.

5 Välfärd / Rättvisa Problemlösningskapacitet ekologisk hållbarhet social hållbarhet Uthållighet Flexibilitet ekonomisk hållbarhet Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar om rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande.

6 Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Direktiv och målsättningar på olika nivåer 6

7 Direktiv och målsättningar på olika nivåer 7

8 REGERINGENS DIREKTIV TILL TRAFIKVERKET Trafikverket ska redovisa vad social hållbarhet innebär när det gäller transportinfrastruktur och hur social hållbarhet kan integreras i transportplaneringen. Redovisningen ska omfatta hur olika gruppers tillgänglighet, rörlighet och livskvalitet i övrigt påverkas av transportsystemets utformning och funktion samt vilken betydelse transportsystemet har för integrationen av nyanlända i samhället. Infrastrukturen kan genom sin utformning bidra till ett mer sammanhållet samhälle där allas rätt till tillgänglighet värnas. Direktiv för åtgärdsplaneringen för planperioden (Bilaga 1 till N2017/02312/TIF m.fl.) Direktiv och målsättningar på olika nivåer 8

9 Rättighetsperspektivet Utifrån vems värderingar utformas samhället? Social exkludering Låginkomsttagare Personer utan tillgång till bil Personer med funktionsnedsättningar Barn och unga Äldre Minoritetsgrupper och invandrargrupper Boende på landsbygd Tillgänglighetsplanering i UK Chapman & Weir (2008) Diskrimineringsgrunder Vem får del av samhällets investeringar? Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskrimineringslag 2008:567 Nationella mål, t ex transportpolitiska målen Barn 0-5 Flickor 6-17 / Pojkar 6-17 Kvinnor / Män Kvinnor 65+ / Män 65+ Personer med funktionsnedsättning Boende i olika regioner i Sverige (landsbygd resp. tätort) Trafikantgrupper (gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer) Engelbrektsson (2005) 9

10 Kollektivtrafik skapar social nytta genom Investeringen i sig som sänder ut signaler om att ett område och dess invånare är viktiga och prioriterade. Funktionaliteten där en välfungerande, trygg och pålitlig kollektivtrafikinfrastruktur skapar förutsättningar för ökat överbryggande socialt kapital utöver att bidra till att skapa tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, service och andra väsentligheter i samhället. Överbryggande och sammanbindande möten där kollektivtrafik inte bara ses som en transportmöjlighet utan också ett gemensamt rum och möjlighet att skapa och utveckla sociala relationer. Nyttoperspektivet

11 Varför? Sociala nyttor av investering i kollektivtrafik exempel från Sverigeförhandlingen 11

12 SOCIALA NYTTOR I SVERIGEFÖRHANDLINGEN Bedömning och kvantifiering av de sociala nyttorna som påverkas av en mängd lokala processer med t ex det sociala kapitalet som en utgångspunkt och måttstock. Resultatet redovisas med + och -. (Sverigeförhandlingens Metoder och redovisning av nyttoberäkningar i Sverigeförhandlingen ) Olika angreppsätt för bedömningen (Winter, 2015): Tunnelbana som investering i socialt kapital (2013 års Stockholmförhandling) och socioekonomiska olikheter Social konsekvensanalys med kvalitativa resonemang utifrån olika aspekter Maslows behovstrappa Spatial Mismatch Förbättrad hushållsekonomi 12

13 SOCIALT KAPITAL Graden av tillit i olika relationer Mäts ofta i termer av tillit till grannar, trygghet, valdeltagande, föreningslivsaktivitet etc. Socialt kapital mellan människor: 1. Överbryggande socialt kapital mellan människor som är olika, dvs. inte tillhör samma grupp (bridging) 2. Sammanbindande socialt kapital mellan människor som är lika, dvs. tillhör samma grupp (bonding) Socialt kapital mellan invånare och institution: 3. Länkande socialt kapital (linking)

14 OBJEKT 1 Indikatorer Socioekonomiskt index Station 1 Station 2 Station 3 Station 4 Station 5 Jämförelsetal (lägsta och högsta värdet i regionen) , högt är svagt Tillit till grannar 3 % 7 % 5 % 6 % 11 % 3-14 % Valdeltagande 79 % 78 % 79 % 82 % 88 % % Otrygghet 12 % 11 % 14 % 12 % 18 % 6-24 % Ohälsotal , högt är hög ohälsa Social nytta Objekt 1 Objekt 2 Objekt 3 Investeringen Funktionaliteten -/+ + + Överbryggande möten ++ -/+ -/+ Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen Stockholms läns landsting,

15 Konsekvensbedömning av en regional transportplan 15

16 Social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen uppdrag för Trafikanalys (Trivector Rapport 2015:39) SKB är en process, inte bara ett dokument 16

17 KONSEKVENSBEDÖMNING Samlade konsekvensbedömningar för transportinfrastruktur Behov av samlade konsekvensbedömningar för transportinfrastruktur, t ex för regionala transportplaner Integrera MKB och SKB MKB ska innehålla: Klimat, Hälsa, Landskap SKB utgår från Jämställdhet Jämlikhet Synergieffekter mellan sociala och miljömässiga konsekvenser Olika grupper av människor påverkar och förhåller sig till klimatet och miljön på olika sätt 17

18 SMOCK-MODELLEN Vad en konsekvensbedömning bör innehålla: 1. En beskrivning av vilka lagar, mål och strategier som konsekvensbedömningen ska bedömas mot 2. En beskrivning av nuläget för de grupper av människor som bedömningen gäller 3. Kriterier som bedömningen ska göras mot 4. En bedömning av föreslagna åtgärder 5. Tillämpning 18

19 SMOCK-MODELLEN Lagar och Mål Jämställdhet innebär enligt det jämställdhetspolitiska målet lika rättigheter för kvinnor och män. Ett tillstånd när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. De ska ha lika mycket makt att påverka både sina egna liv och samhället. Det transportpolitiska målet stipulerar att transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Jämlikhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. 19

20 Hänsynsmålen Spår åtgärder investeringens storlek (kr) Kriterier och bedömning Namnsatta åtgärder väg GCåtgärder Koll. TS och effektivisering Funktionsmålet Tillgänglighet mål Klimat Folkhälsa Landskap Trafiksäkerhet Jämställdhet 20

21 SMOCK-MODELLEN Geografiska kriterier och bedömningar Hur föreslagna åtgärdsinvesteringar fördelas på olika grupper av människor och Hur åtgärdernas tillgänglighetsförbättringar, men också försämringar i tillgänglighet, miljö och hälsa, i olika områden påverkar olika grupper av människor utifrån syftet att öka det sociala kapitalet. Etnicitet och socioekonomi samvarierar i den geografiska segregeringen Tre index skapas för att kartlägga områdena Socioekonomiskt index (arbete, utbildning, ekonomiskt bistånd) Diversitetsindex (Födelseland och utlandsfödda Ohälsotal (sjukdagar med sjukpenning) 21

22 Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen

23 Norberg Sala Surahammar Skinnskatteberg Skultuna Kolsva Västerås Kungsör Arboga 23

24 Hur föreslagna åtgärdsinvesteringar fördelas på olika grupper av människor Systemperspektiv: Inte bara de som bor i ett område gynnas. Socioekonomiskt index Andel av åtgärderna som gynnar ett område med indexet Andel av Västmanlands SAMS-områden Andel av Västmanlands befolkning som bor i ett område med indexet Index 4 30 % 4 % 3 % Index 5 73 % 23 % 12 % Index 6 90 % 46 % 52 % Index 7 53 % 22 % 28 % Index 8 5 % 5 % 5 % Tabell 5-1 Åtgärdernas fördelning på områden med olika socioekonomiskt index 24

25 TILLÄMPNING En stor del av resurserna tilldelas potter Länsplanen är därför ett levande dokument för att guida resursfördelningen 25

26 TILLÄMPNING Åtgärder som medfinansieras av länsplanen ska bidra till att öka tillgängligheten för gång-, cykel- och/eller kollektivtrafikanter Åtgärder som medfinansieras av länsplanen bör öka tillgänglighet för gång-, cykel- och/eller kollektivtrafikanter och bidra till att restidskvoten mellan kollektivtrafik och biltrafik minskar. I det arbetet är det viktigt att stärka bytespunkterna där övergång mellan kollektiv-, gång-, och cykel-trafik sker. Vid nybyggnad av vägar och anläggning av 2+1-vägar bör parallella cykelvägar och gångvägar anläggas. Länsplanen bör eftersträva att aktivt bidra till att kollektiv-, gång-, och cykelåtgärder genomförs i socioekonomiskt utsatta områden En större andel (i förhållande till befolkningen i området) tilldelas socioekonomiskt utsatta områden och framförallt de särskilt utsatta områdena, jämfört med socioekonomiskt starka områden. Då länsplanen medfinansierar gång- och cykelvägar bör trygghetsaspekten beaktas. Anläggning av väg och belysning bör ske samtidigt. Åtgärder som medfinansieras av länsplanen bör bidra till ökad upplevd trygghet Åtgärder som medfinansieras av länsplanen för att bidra till att öka den fysiska aktiviteten bör framförallt tilldelas områden med höga ohälsotal 26

27 Prioritering av cykelåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv 27

28 3H-modellen en tankemodell för att medvetandegöra och strukturera kring olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar i samhällsplaneringen. Hjärna Vilket inflytande har män och kvinnor på beslut? Hjärta Vilka värderingar har män och kvinnor? Hand(ling) Hur reser män och kvinnor? Tankemodell framtagen av Trivector Traffic AB

29 Genusanalys av föreslagen inriktning för utveckling av cykelinfrastrukturen uppdrag för Lunds kommun

30 Det viktigaste tycker jag egentligen är de resonemang om respektive stråk som förs [...] Vi får en tyngre argumentation kring vissa saknade länkar i det regionala nätet. Emma Berginger, ordförande i tekniska nämnden 30

31 Kommunens beslutsunderlag Bedömning av potential för ökad cykling Objekt A Jämställdhet Liten Måttlig Stor 31

32 Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik 32

33 Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik uppdrag för Västra Götalandsregionen (Trivector Rapport 2014:32) Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik resefterfrågan / behov Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc. Fysisk tillgänglighet Diskriminering/ exkludering i kollektivtrafiken Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra Känsla av inte vara välkommen och inkluderad Otrygghet och rädsla för brott och hot om våld, trakasserier etc. Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafik

34 Kön Könsöverskridande identitet / uttryck Etnisk tillhörighet Religion / annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder: barn Ålder: äldre Risk för diskriminering eller exkludering Diskrimineringsgrund / resenärsgrupp Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafik Otrygghet, rädsla för brott Känsla av att inte vara välkommen och inkluderad Fysiska hinder i kollektivtrafiken Kollektivtrafiken inte planerat utifrån behov/förutsättningar Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik (Trivector Rapport 2014:32)

35 STRATEGISK PLANERING AV KOLLEKTIVTRAFIK Planeras kollektivtrafiken utifrån olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar? Hur möts specifika behov och förutsättningar kopplat till resandet för olika grupper? T ex vad gäller kollektivtrafikens täckning och trafikeringstider, utformning osv. Görs kontinuerlig dialog med alla grupper? Görs sociala konsekvensanalyser? Inkluderar nulägesbeskrivningar, konsekvensanalyser, bristanalyser, prioriteringar och utvärderingar alla grupper? Finns synpunktshantering i olika format och rutiner för hur kundservice ska bemöta olika grupper? Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik (Trivector Rapport 2014:32) 35

36 Följa upp Checklistor, kontrollfrågor Nyckeltal/indikatorer Genomföra Planera, Utforma, Bygga, Drifta Konsekvensbedömning Checklistor och kontrollfrågor Upphandla Socialt ansvarstagande Krav och uppföljning Systematiskt arbete med strategisk planering av jämlik kollektivtrafik Förstå situationen Kartläggning av nuläget Förstå processen Organisera och samverka Organisation, roller och mandat Nätverk och dialog Utbildning Kommunikation Konkretisera och formulera mål Ta fram en strategi Konsekvensbedömning Checklistor och kontrollfrågor 36

37 FOKUS Trivector Från TFP till kund Trafikplan Målstyrning Nulägesbeskrivning Uppföljning Regionala målbilder/ strategier Strategier, handlingsplaner och riktlinjer Affärsplan Affärsutvecklingsplaner P Upphandling Socialt ansvarstagande Kompetenskrav Kontroll / uppföljning Prioritering i senare skeden, t ex utformning Konsekvensbeskrivning Viktigt att få med sociala konsekvenser i tidigt skede, t ex vid prioritering av infrastrukturinvesteringar. Här finns en viktig koppling till nationell och regional infrastrukturplanering samt även till kommunernas översiktsplanering/utvecklingsplaner

38 Mobilitetslösningar som social investering 38

39 VAD ÄR EN SOCIAL INVESTERING? Förebyggande insats som minskar offentliga/privata aktörers framtida kostnader samtidigt som mänskliga och samhälleliga vinster görs. Rikta resurser mot tidiga insatser tidigt i livet och/eller tidigt när ett problem uppstår. Genomförs för att uppnå social hållbarhet kopplar samtidigt samman sociala och ekonomiska dimensioner av hållbarhet. Social Return of Investment (SROI) är ett internationellt etablerat koncept för att förstå och styra effekter och värdeskapande ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. 39

40 Med stöd från: SROI PÅ SVENSKA Hållbarhetsavkastning av investeringar (HAI) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Påverkan Värdeskapande Lindängen Centrum 40

41 Hållbarhetsavkastning av investeringar (HAI) Intressenter Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Vem eller vad påverkas? Vilka resurser används / investeras? Värdet av resurserna Vad genomförs? Kvantitativa konsekvenser av aktiviteter Effekter Indikatorer Förändringens omfattning Nyttoperiod Avtrappning Påverkan Värdeskapande Kontrafaktisk situation Tillskrivning Förflyttning Beskrivning av monetär proxy Monetär proxy Totalt värde år 1 Totalt värde år 2 Totalt värdeskapande 41

42 Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Direktiv och målsättningar på olika nivåer 42

43 Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet Christian Dymén Tekn dr