Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 Regionstyrelsens 24-timmarsmöte oktober Båsenberga Hotel & Konferens Vingåker Program torsdag 24 oktober Gemensam lunch Välkommen till regionstyrelsens 24-timmarsmöte! Viking Jonsson Jämställd regional tillväxt i Sörmland Vi har regeringens uppdrag att arbeta med jämställd regional tillväxt där målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Här tar vi avstamp i Värmland och diskuterar vad vi behöver göra i Sörmland. Introduktion Göran Norberg Verksamheten 2014 Vilka områden vill regionstyrelsen fokusera på och vilka satsningar behövs? Göran Norberg med flera Ögonblicksbild över den sörmländska besöksnäringen Vad pågår i arbetet med Destinationsutvecklingen? Vad säger den enskilde företagaren? Catharina Frändberg och Thomas Neuendorf ca Slut på dagen Gemensam middag Såklart jag tänker jämställt och allt sån t där! Kerstin Brezina, Anders Nilson och Julia Fries Skuggstrukturer och nätverk Gerd Lindgren Nedslag i Sörmland Bo Wictorin Paus Hur ska vi få till det på ett bra sätt i Sörmland? Göran Norberg Har du frågor? Kontakta Annika Gamsäter, eller annika.gamsater@region.sormland.se

10 Externa medverkande Program fredag 25 oktober Kerstin Brezina Xpandera AB Julia Fries Xpandera AB Anders Nilson Xpandera AB Gerd Lindgren professor i sociologi Karlstad universitet Joakim Kärnborg kommundirektör Linköpings kommun Anna Zingmark chefskonsult tillväxtanalys Ramböll Management AB Thomas Neuendorf vd Båsenberga Hotel & Konferens Återblick från gårdagen Viking Jonsson Innovationer i Sörmland Sedan ett antal år arbetar vi med att utveckla innovationsklimatet genom den så kallade Innovationsmotorn. Det ska resultera i bästa tänkbara service och kvalitet till innova törer och entreprenörer och på lång sikt fler lönsamma företag och arbetstillfällen. Hur arbetar Östergötland?Hur ligger vi till i Sörmland och vad behöver vi göra? Paus Introduktion Göran Norberg och Astrid Trautsch Vi ligger i vinnarspåret! Ett lokalt och regionalt perspektiv från Östergötland Joakim Kärnborg Vad har vi åstadkommit med Innovationsmotorn? Anna Zingmark Hur långt har vi kommit med den regionala innovationsstrategin? Astrid Trautsch Vilka blir de viktigaste insatserna i Sörmland? Diskussion Styrelsemöte inklusive partigruppsmöten Avslutning med gemensam lunch Medverkande från förbundskontoret Göran Norberg Catharina Frändberg Åsa-Karin Blomqvist Carina Jönhill Nord Monica Swärd Bo Wictorin Astrid Trautsch

11 Regionförbundets verksamhet 2014 Styrelsens inriktningsdiskussion Båsenberga

12 Uppläggning Tanken är att under ca 2 timmar diskutera inriktningen av regionförbundets verksamhet 2014 och även kommande år. Utgångspunkten är Sörmlandsstrategin 2020 men även den medlemsdialog som genomförts under året. En sammanfattning av dialogen kommer att presenteras vid mötet. Arbetspasset inleds med att förbundskontoret ger sin bild av de mest angelägna insatserna för regionförbundet under 2014 och framåt. Denna bildserie utgör underlag för presentationen. Efter presentationen genomförs ett grupparbete som ska utmynna i en gemensam inriktnings- och prioriteringsdiskussion

13 Satsningsområden enligt Sörmlandsstrategin Övergripande arbete kring Sörmlandsstrategin 2020 Analys och ökad kunskap Uppföljningar och Tematisk utvärdering Strukturbilder och koppling till fysisk planering Stöd för Strukturfondsarbete Göra Sörmlandsstrategin 2020 känd Förstärkning av förbundskontoret

14 Satsningsområden enligt Sörmlandsstrategin Mål 1 Förutsättningar för utbildning och arbete samt möjlighet till rekrytering av rätt kompetens Kompetensplattformen och kompetensberedningen Yrkeshögskolan Mälardalen Arbetsmarknadskunskap Vård- och omsorgscollege / Teknikcollage Stöd till insatser för att minska ungdomsarbetslösheten

15 Satsningsområden enligt Sörmlandsstrategin Mål 2 Samband med omvärlden Genomförande och uppföljning av infrastrukturplaner En Bättre Sits processen Genomförande av cykelstrategin Bredbandsutbyggnaden Utredningar kring Ostlänken / Skavsta Ökad samverkan kring kollektivtrafikfrågor Internationellt arbete

16 Satsningsområden enligt Sörmlandsstrategin Mål 3 Konkurrenskraftigt näringsliv Innovationsstrategi för Sörmland Utveckling av besöksnäringen Stärka växande företag Utveckla sörmländska tillverkningsindustrins styrkor Utvecklat stöd till företagande bland invandrare, IFS Stöd till miljödriven affärsutveckling

17 Satsningsområden enligt Sörmlandsstrategin Mål 4 Hållbara och attraktiva livsmiljöer Analys av bostadsmarknaden i Sörmland Studie kring landsbygdens betydelse för utvecklingen i Sörmland Utveckling av produktionen och användandet av Biogas i länet Fortsatt jämställdhetsintegrering i regionala utvecklingsarbetet

18 Regionförbundets beräknade intäkter och kostnader egna medel 2014

19 Statliga medel 2014 Tillkommer 12,48 miljoner i 1:1 anslag (statliga regionala utvecklingsmedel, samma nivå som 2013) samt ytterligare ca 5 miljoner i statliga medel för tillväxtfrämjande åtgärder. Utrymme 2014 Huvudverksamhet ur egen budget Statliga medel (inkl. överföring fr. 2013) Redan intecknade kostnader Disponibelt 20,1 Mkr ca 19,0 Mkr - ca 22,0 Mkr ca 17 Mkr

20 Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland! Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se

21

22 RS 28, bil 1 Datum Dnr Regionförbundets delårsrapport januari augusti 2013 Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(44)

23 REGIONFÖRBUNDETS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE... 3 HUVUDVERKSAMHET... 4 DET REGIONALA UTVECKLINGSPROGRAMMET... 4 Uppdrag Att utveckla och genomföra Sörmlandsstrategin MÅL 1 I SÖRMLANDSSTRATEGIN Uppdrag En säkerställd tillgång på kompetens och höjd utbildningsnivå... 6 MÅL 2 I SÖRMLANDSSTRATEGIN Uppdrag Hållbara transporter och effektiv infrastrukturplanering... 9 Uppdrag Internationell samverkan MÅL 3 I SÖRMLANDSSTRATEGIN Uppdrag Ett näringsliv med goda förutsättningar Uppdrag En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Uppdrag Ett gynnsamt innovationsklimat Uppdrag Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder MÅL 4 I SÖRMLANDSSTRATEGIN Uppdrag Beakta de genomsyrande perspektiven ÖVRIGT Uppdrag En aktiv kommunikation och medlemsdialog POLITISK STYRNING FÖRBUNDSKONTORET REGIONFÖRBUNDETS EKONOMISKA UTFALL OCH PROGNOS HUVUDVERKSAMHETENS EKONOMI SIDOVERKSAMHETENS EKONOMI FoU i Sörmland Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland POLITISKA STYRNINGENS EKONOMI FÖRBUNDSKONTORETS EKONOMI BUDGETAVSTÄMNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER Sid 2(44)

24 Regionförbundets förvaltningsberättelse Regionförbundet Sörmland gick in i 2013 med två större uppdrag utöver den ordinarie verksamhetsplanen. Det var dels uppdraget att upprätta en ny regional plan för transportinfrastrukturen , dels uppdraget att delta i programskrivningen inför EU:s nya strukturfondsperiod. Båda dessa uppdrag är viktiga för länet vilket gjort att de har prioriterats i förbundets arbete under våren och kommer även att prioriteras under hösten. Parallellt med den regionala infrastrukturplanen har även Trafikverkets förslag till nationell åtgärdsplan varit ute på remiss och där har ett remissarbete genomförts tillsammans med övriga intressenter i regionen. Under våren har regionförbundets ledning genomfört en medlemsrunda där vi på politisk nivå diskuterat mål och ambitioner inom de områden som prioriterats i det regionala utvecklingsprogrammet, Sörmlandsstrategin Detta kommer att följas upp under hösten för att utgöra en grund för verksamhetsplaneringen inför 2014 och framåt. Den nya programperioden för EU:s strukturfonder öppnar för möjligheten att växla upp de resurser som regionförbundet och dess medlemmar gemensamt vill göra. Till detta kommer att regeringen beviljat Sörmland ett extra utvecklingsstöd på totalt 10 miljoner kronor under två år. I Sörmlandsstrategin är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. För att utforma en tydlig inriktning på detta område tillsattes i början av året en politisk kompetensberedning som hittills haft två möten och påbörjat arbetet med att välja ut de mest strategiska frågorna för länet. Ett annat prioriterat område är stödet till innovationer som kan leda till nya företag och nya arbetstillfällen men även till högre kvalité och bättre effektivitet. Här pågår just nu dels arbetet med en ny innovationsstrategi för Sörmland, dels en utvärdering av de insatser som gjorts på innovationsområdet under senare år. Vidare har en upphandling genomförts för att få en professionell utförare av det regionala turismuppdraget. Parallellt med det har destinationsutvecklingsprojektet gått vidare på ett positivt sätt. Under senare delen av augusti arrangerade regionförbundet AER:s sommarskola (Assembly of European Regions) på ett mycket uppskattat sätt. Länet fick ta emot drygt 130 deltagare från 18 länder varav hälften var ungdomar. Sommarskolan fokuserade på hållbar grön tillväxt. Redovisning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins mål och EU 2020:s prioriteringar har ett antal politiskt prioriterade uppdrag formulerats. I verksamhetsplanen för 2013 har nio olika uppdrag angivits som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. Uppdragen omfattar flera olika verksamhetsområden vilka bedöms som viktiga för länets/regionens hållbara tillväxt. Dessa är: Infrastruktur och transporter, Näringsliv och arbetsmarknad, Utbildning och kompetensförsörjning samt Miljö- och klimatfrågor. För varje uppdrag har projekt och aktiviteter utformats. För dessa projekt och aktiviteter angavs mål som ska uppnås under året. Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projekt- och aktivitetsnivå och redovisas i denna delårsrapport. Sid 3(44)

25 Huvudverksamhet Det regionala utvecklingsprogrammet Uppdrag Att utveckla och genomföra Sörmlandsstrategin 2020 Regionförbundets uppgift är att driva på genomförandet av Sörmlandsstrategin 2020 samt att följa upp dess mål och strategier. Under 2013 koncentreras arbetet dels på att utveckla våra arbetsmetoder, dels på att göra Sörmlandsstrategin 2020 mer känd. Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt Introduktion av Sörmlandsstrategin 2020 Projektmål Uppföljning av mål Projekt Målet är att föra ut och förankra Sörmlandsstrategin 2020 hos medlemmarna samt partners inom och utom länet. Sörmlandsstrategin ska uppfattas som hela länets utvecklingsprogram och att ansvaret för genomförandet ska fördelas mellan ett flertal aktörer i länet. Projektet har påbörjats och går in i en intensivare fas under hösten. Under våren har Sörmlandsstrategin 2020 distribuerats till våra prioriterade målgrupper, det vill säga ledande politiker och tjänstemän i landsting och kommuner. Den nya strategin har även presenterats och förankrats i de nätverk som regionförbundet samordnar. Strategi för regional fysisk planering Projektmål Målet är att, med utgångspunkt från Sörmlandsstrategin 2020, konkretisera strategierna och koppla länets utveckling tydligare samman med det fysiska utvecklingsperspektivet. Det ska ge stöd till kommunerna och landstinget i deras utvecklingsplanering och också positionera länet i en större geografi. Uppföljning av mål Uppstart av projektet har genomförts och en första del med att ta fram bra underlagsmaterial har påbörjats. Processen och förankringen med framförallt länets kommuner är en viktig del av projektet och det kommer att förstärkas under senare halvan av året. Sid 4(44)

26 Projekt Projektmål Uppföljning av mål Analyssamverkan i Mälardalen Målet är att tillsammans med de regionala organen i Västmanland, Örebro och Östergötland bygga en organisation för regionala analyser samt att påbörja uppbyggnaden av en gemensam databas. Uppbyggnaden av en gemensam organisation mellan de tre länen har påbörjats. Projektet leds av Regionförbundet Sörmland med särskilt komptensstöd från Östsam. En första upphandling av grunddata från SCB har genomförts. Samtliga kommuner och landstinget i Sörmland medverkar. Aktivitet Genomförande och uppföljning av Sörmlandsstrategin 2020 Aktivitetsmål Målet är dels att driva på genomförandet, dels att samordna och följa upp de insatser som görs för att nå målen i Sörmlandsstrategin Ett nytt regionalt arbetssätt ska etableras för att genomföra målen och strategierna i Sörmlandsstrategin Utveckling av förbundskontorets arbetssätt för ovanstående kommer att hanteras som ett internt projekt under året. Uppföljning av mål Under våren har ett projekt genomförts med syfte att utforma ett internt arbetssätt för regionförbundets arbete med att driva, genomföra och följa upp Sörmlandsstrategin De förslag som kommit fram kommer till en del att övervägas och införas succesivt. Sid 5(44)

27 Mål 1 i Sörmlandsstrategin 2020 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Att ha ett arbete är en av de viktigaste faktorerna för god livskvalitet. God tillgång till och hög kvalitet på utbildning är i sin tur en nödvändig förutsättning för att komma in i arbetslivet. En fungerande arbets- och utbildningsmarknad bidrar till välfärdens utveckling, till god folkhälsa och till att motverka utanförskap. Uppdrag En säkerställd tillgång på kompetens och höjd utbildningsnivå På kompetensområdet har den regionala kompetensplattformen fortsatt att vara en viktig funktion för regionförbundet för att kommunicera med länets olika aktörer. Plattformen har etablerat sig och många frågor kan kanaliseras och lyftas vidare till det politiska bordet eller andra aktörer via plattformen. Frågan om utbildningsväsendets svårighet att utbilda rätt antal vård- och omsorgspersonal och personer med teknisk utbildning har belysts på olika sätt under året. Detta kommer att bli en av kompetensberedningens frågor att diskutera. Sid 6(44)

28 Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt Regional kompetensplattform Projektmål Regeringsuppdraget fortsätter och projektet ska uppfylla nedan angivna ambition i samarbete med länets aktörer på området. Analyser och studier tas fram och kommuniceras till berörda parter. Mötesplatser där näringslivet, kommunerna och utbildningsanordnare kan träffas ska anordnas för att matcha behov och utbud av kompetens. I regeringens villkorsbrev beskrivs kompetensplattformarnas syfte enligt följande: Kompetensplattformar ska inrättas för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Varje län ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Uppföljning av mål Under året har rapporten Sörmland 2030 en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos diskuterats i olika forum. Ett pilotprojekt med temat arbetsmarknadskunskap i skolan har startats. Planeringen av dialogen mellan regionförbundet och arbetsförmedlingen har också påbörjats. En ansökan för att ta del av Tillväxtverkets utlysta extrapengar för kompetensplattformarna förbereds. Plattformen var även med på länsstyrelsens och regionförbundets konferens Framtidens arbetsmarknad. Projekt Projektmål Uppföljning av mål YH-Mälardalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att, tillsammans med Västmanland och Örebro, driva en storregional funktion för samverkan kring yrkeshögskoleutbildningar. Målet är att få fler YH-utbildningar i regionen. Dessutom ska projektet ha mynnat ut i ett förslag på en permanent form att driva verksamheten vidare i. En viktig del av YH-Mälardalens arbete är att erbjuda processtöd till de utbildningsanordnare som söker tillstånd att starta YHutbildningar. Processtödjaren i Sörmland arbetar halvtid. YH- Mälardalen ligger med 33 procent beviljade utbildningar över riksgenomsnittet på 28 procent. I Sörmland beviljades sju nya utbildningar. Under året har också en arbetsgrupp arbetat fram ett förslag till fortsatt drift av projektet i ny form. Sid 7(44)

29 Projekt Projektmål Satsning på Mälardalens högskola Att säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Högskolan har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Samarbetet är utformat i en överenskommelse. Uppföljning av mål Högkolan har via samarbetet kunnat satsa på följande tre områden: Tvärvetenskaplig teknik hälsoteknik, entreprenörskap i skolan och högskolans roll i regionen med avseende på nytta, värde och tillväxt. Regionförbundet har också deltagit vid högskolans olika arrangemang och aktiviteter, exempelvis konferensen Högskola och samhälle i samverkan, HSS Projekt Projektmål Uppföljning av mål Beredning för kompetensfrågor I beredningen ska frågor om länets behov av kompetens, den låga utbildningsnivån, entreprenörskap i skolan, gymnasiesamarbete med mera kunna diskuteras. I beredningen ska både politiker och tjänstemän ingå. Under våren startade kompetensberedningen och sju ledamöter ur regionförbundets styrelse valdes. Beredningen har haft tre möten. Uppdraget har formulerats och två frågor har valts ut att fokusera kring. Dessa är: den stora brist på kompetent arbetskraft som råder inom teknik-, naturvetenskap-, vård- och omsorgsområdet samt att många inte slutför sin grund- eller gymnasieutbildning med godkända betyg. Sid 8(44)

30 Mål 2 i Sörmlandsstrategin 2020 Sörmland har starka samband med omvärlden Starka samband med omvärlden innebär möjligheter för människor att ta del av större utbud av utbildning, fritid och arbete. Sörmland har särskilda förutsättningar genom korta avstånd till större befolkningscentra och regionala kärnor i hela Stockholm-Mälardalen och Östergötland. En väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik är en grundläggande förutsättning för Sörmlands utveckling. Genom starka internationella samband till omvärlden ges möjligheter för näringslivet till en ökad konkurrenskraft och för besöksnäringen att växa. Uppdrag Hållbara transporter och effektiv infrastrukturplanering Första halvåret av 2013 har helt dominerats av att ta fram en remissversion av en ny regional plan för transportinfrastruktur för Sörmland Arbetet har skett genom en politisk process med en särskild beredningsgrupp för uppdraget som inte var känt vid framtagandet av verksamhetsplanen för Uppdraget kom från regeringen först vid årsskiftet och har därmed varit väldigt intensivt och har, i viss mån, fått genomföras på bekostnad av insatser i några av de övriga projekten som var planerade för året. Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt Godsstudie, regionalfondsprojekt i sju län i Stockholm- Mälarregionen Projektmål Uppföljning av mål Ta fram kunskapsunderlag om hur godstransporter sker inom, genom samt in och ut ur länet. Alla slags godstransporter omfattas och koppling finns till det pågående strukturfondsprojektet, SATSA - Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, vilket ingår i En Bättre Sits. Projektet har genomförts och avslutats i och med en regional redovisning den 25 april samt att rapporten tagits fram och distribuerats. Projektmålet är helt uppfyllt. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Implementering och genomförande av cykelstrategin Ta fram en modell och struktur för hur cykelstrategins delar ska genomföras och stödja övriga berörda parter i dess arbete. Detta har på grund av det regionala planarbetet inte genomförts i sin helhet, däremot har regionförbundet i sitt förslag till regional plan infört en utbyggnadsplan för det regionala cykelnätet i länet. Därmed har målet uppfyllts delvis. Sid 9(44)

31 Projekt Projektmål Uppföljning av mål Storregionala samverkansprojekt inom EBS - En bättre sits och ÖMS Östra Mellansverige Aktivt medverka i de pågående storregionala samverkansprojekten och ta fram planeringsunderlag för Sörmland och dess omvärld. Det storregionala samarbetet har fått skjutas upp på grund av uppdraget från regeringen med den regionala och nationella infrastrukturplaneringen och kommer att tas upp och startas formellt den 26 september. Uttagningar av projektgrupper har dock gjorts, både politiska och tjänstemannaberedningar. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Utredningar inom hållbara transporter, Ostlänkens vidare planering samt bytespunkter för en effektiv kollektivtrafik Ta fram material som stödjer medlemmarnas planering och arbete för att utveckla och stärka de regionala sambanden och de hållbara transportsystemen inom länet och över länsgränserna. En rapport angående Skavstas utveckling har tagits fram under det första halvåret, därmed är målet delvis uppfyllt. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Upprätta en regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland Ta fram en ny regional plan i en bred och väl förankrad politisk process. Remissversionen remitteras brett och under lång tid så att en ny version kan beslutas av regionstyrelsen i december och kan skickas till regeringen för beslut om fast ram och därefter fastställelse i regionstyrelsen under Målet har uppfyllts i förhållande till tidplanen, remissversionen är fortfarande ute på remiss. Sid 10(44)

32 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Genomförande och uppföljning av länsplanen för regional transportinfrastruktur Utifrån de rutiner som är beslutade genomföra den regionala planen i nära samverkan med Trafikverket, kommunerna, Kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen och landstinget. Målet har uppfyllts, planen genomförs och följs upp kontinuerligt. Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Bredband Ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen. Stödet till länsstyrelsen har ännu inte utbetalats. Aktivitet Delta i framåtsyftande utvecklingsprojekt: Ostlänken, Räta Linjen och Biogas Öst Aktivitetsmål Som delägare i Nyköping- Östgötalänken AB följa arbetet dels via styrelsen, dels via tjänstemannaberedning För samverkansprojekt som Räta Linjen och eventuellt ytterligare projekt (E22-gruppen med flera) delta och stötta kommuner samt övriga parter Medlemskap i organisationen Biogas Öst inklusive medverkan i projekt om produktion och distribution av biogas. Diskussioner kring ett djupare samarbete pågår. Uppföljning av mål Målen har uppfyllts i olika grader, regionförbundet har stött och följt projekten i den mån det varit möjligt. Sid 11(44)

33 Uppdrag Internationell samverkan Sörmland har nytta av influenser från omvärlden som kan omsättas i nya kunskaper och erfarenheter inte minst från Europas regioner och EU:s institutioner. Regionförbundet har under året fokuserat dels på ökad kunskap om EU:s sammanhållningspolitik, dels på goda relationer med medlemmarna i AER (Assembly of European Regions). Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt AER:s sommarskola Projektmål Uppföljning av mål Involvera unga vuxna i Europa i arbetet med EU:s strategi EU 2020 samt att bidra till att AER:s ungdomsnätverk Youth Regional Network engageras tydligare i frågor kring regional utveckling. Målet är också att stärka AER:s ungdomsnätverk samt att få fler sörmländska ungdomar engagerade i deras arbete. Sommarskolan genomfördes i Sörmland augusti med ca 130 deltagare från 18 länder. Ungefär hälften av dessa var ungdomar eller unga vuxna. Temat för sommarskolan var Hållbar grön tillväxt, vilket stämmer väl med strategin EU Basort under veckan var Nyköping och studiebesök gjordes i Eskilstuna, Mariefred, Ökna samt Stockholm. Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Nätverk för EU-samordnare Utveckla nätverket för länets EU-samordnare så att de kan stödja sina lokala politiker i det internationella och europeiska arbetet. Med anledning av 2013 års ledningskonferens i Bryssel kommer särskilda insatser att vidtas innan och efter konferensen. Detta för att följa upp det som politikerna kommer fram till i Bryssel när det gäller strukturfondernas nya programperiod som påbörjas Särskilda insatser har vidtagits under året genom förberedande studiebesök på SEF-kontoret i Stockholm, deltagande i regionstyrelsemöte inför ledningskonferensen samt ytterligare två sammanträden för att följa upp det som kom fram vid ledningskonferensen i Bryssel. Sid 12(44)

34 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Medlemsavgifter till Stockholmregionens Europaförening (SEF) och Assembly of European Region (AER) Fortsätta att utveckla regionförbundets engagemang och medlemskap i nämnda organisationer, bland annat genom att arrangera en ledningskonferens till Bryssel och en sommarskola i Sörmland under sommaren Medlemsavgifterna är betalda. Utöver genomförandet av sommarskolan har regionförbundet varit representerat i arbetet inom AER med fokus på ungdoms- och utbildningsfrågor. Ett medvetet arbete har under året gjorts för att öka kunskaperna hos kommunoch landstingsledningarna om EU och sammanhållningspolitiken. Bland annat genomfördes ledningskonferensen i Bryssel den maj. Sid 13(44)

35 Mål 3 i Sörmlandsstrategin 2020 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Ett starkt näringsliv och en hög grad av innovation och förnyelse är centrala frågor för en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Företagen behöver bli fler och befintliga företag behöver växa. Regionen behöver ett flexibelt och konkurrenskraftigt näringsliv som tar tillvara på möjligheter och står starkt vid förändringar. Uppdrag Ett näringsliv med goda förutsättningar Sörmland arbetar likt andra regioner i Europa med tillväxt. Tillväxt är en förutsättning för att kunna påverka de utmaningar som vi står inför. Några av de mest angelägna utmaningarna är den demografiska utvecklingen, en ökad arbetslöshet, finansiell instabilitet och ökad global konkurrenskraft. Regionförbundet medfinansierar och driver en rad målinriktade aktiviteter för ett förbättrat näringsliv och därmed ökad tillväxt och sysselsättning. Sid 14(44)

36 Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt Kompetens för tillväxt (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Via kompetenscheckar underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till kompetens från universitet och högskolor i närområdet. I projektet samverkar Östsvenska Handelskammaren, Almi, Mälardalens högskola och Linköpings universitet. Uppföljning av mål Projektet som startade 2011 är i sitt slutskede. 70 företag har beviljats kompetenscheckar och höjt sin kompetens eller konkurrenskraft genom samarbete med studenter eller forskare vid Linköpings universitet eller Mälardalens högskola. Alla sörmländska kommuner är representerade. Projektet har medfinansierats av regionalfonden. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling Utifrån handlingsprogrammets mål genomföra utvecklingsinsatser i samråd med länets näringslivschefer. I samarbete med kommunerna och med medverkan av näringslivscheferna har det under året pågått studier och workshops kring länets viktigaste utvecklingsbranscher. En länsomfattande studie och en kommunstudie har genomförts. Projekt Projektmål Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektet är ett tioårigt projekt under Vinnovas Vinnväx-program som avslutas Projektet arbetar inom områdena fält-robotik, industrirobotik och hälsorobotik. Regionförbundet följer att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Vinnova överväger en förlängning av projektet. Uppföljning av mål Vinnova har under våren tagit beslut om att förlänga projektet ytterligare fem år. I Eskilstuna har Robot Application Center öppnat i anslutning till Munktell Science Park. Området fältrobotik har fortsatt sitt arbete med att starta en nationell utvecklingsplattform (SFÄR). Robotdalen anses här vara Sid 15(44)

37 den naturliga nationella samordnaren. Även inom området industrirobotik strävar man efter att få status som naturlig nationell samordnare. Resultatet och arbetsmetoden i delprojektet Robot till tusen sprids nu över hela landet. Inom hälsorobotiken har ett samarbete med IC2- institutet i Austin, Texas, etablerats. Projektet har medfinansierats av regionalfonden. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Nova Med Tech (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Utveckla nya idéer inom det medicintekniska området. Projektet fokuserar på att stärka de entreprenöriella aktiviteterna för att säkerställa att resultaten omsätts i kliniskt användbara produkter som kommersialiseras. Projektet som medfinansierats av regionalfonden och ytterligare 16 offentliga medfinansiärer har en projektbudget på 65 miljoner kronor för de tre åren. Projektet lider nu mot sitt slut. Regionförbundet medfinansierar Katrineholms kommuns deltagande i projektet. Projekt Projektmål Främja kvinnors företagande Under programperiodens två sista år utlysa projektpengar till projekt inom ordinarie företagsfrämjande system. Detta i enlighet med den förstudie som genomfördes under Regionförbundet tar också över administrationen av programmet som tidigare handlades av länsstyrelsen. Uppföljning av mål Under våren gjordes en utlysning som vände sig till företagsfrämjande organisationer och nätverk med företagsfrämjande verksamhet. Tolv projekt sökte pengar och fem beviljades. Projekten, som ska drivas under 2013 och 2014, har precis startat. Länsstyrelsen och Tillväxtverket är medfinansiärer. Den förra periodens projekt löper vidare och avslutas successivt under perioden. Sid 16(44)

38 Projekt Projektmål Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden är ett komplement till traditionell bankfinansiering i regionen. Regionförbundet bidrar till administrationen av Sörmlandsfonden tillsammans med länsstyrelsen. Uppföljning av mål Sörmlandsfonden har ännu inte gjort någon investering i något företag. Flera företag har presenterat sina idéer för affärsängelnätverket Sörmlandsnästet. Sörmlandsfonden har i några fall godkänt investeringarna men affärsänglarna och företagen har inte kommit överens om villkoren. Under april genomfördes två heldagsworkshops för entreprenörer i Eskilstuna och Katrineholm. I Nyköping har en finansieringsdag genomförts. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Teknikcollege (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Följa upp att samverkansprojektet mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga, bland annat om behov av kompetens. Teknikcollege har under våren inlett ett samarbete med Östsvenska Handelskammarens projekt Trampolinen. Tillsammans ska de informera på högstadiet om vägen till arbete på de olika teknikföretagen i regionen. Företagen har en nycketroll i Teknikcollege och är också aktiva när det gäller teknikutbildningars inriktning och utformning. Sid 17(44)

39 Projekt Projektmål Uppföljning av mål Miljödrivna marknader (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Skapa en plattform för forskning på miljöteknikens område i syfte att utveckla samverkan mellan små och medelstora företag och offentliga aktörer. Projektet är i en uppbyggnadsfas av en affärsutvecklingsplattform för att utveckla regional kompetens. En kartläggning av miljöteknikföretag i Västmanland och Sörmland angående företagens verksamhet, marknad och utvecklingsbehov har gjorts. 21 miljöteknikföretag har intervjuats. Projekt Projektmål Uppföljning av mål MITC Mälardalen Industrial Technology Center (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Få till en samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens högskola. Målet är att planera, finansiera och koordinera utbildnings-, utvecklingsoch forskningsprojekt tillsammans. En plattform med medverkande från tillverkningsindustrin, Mälardalens Högskola, kommunerna, Teknikcollege och skolan har etablerats. Tio parter har kopplats till samarbetet. MITC fokuserar på fyra områden: innovation, effektivare produktutveckling, effektivisering av produktion samt energi och miljöeffektivisering. Respektive fokusområde har en ansvarig koordinator som arbetar med företagen och MDH för att matcha behov samt genomföra valda aktiviteter. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Utveckling av de kulturella och kreativa näringarna (KKN) Ta fram en handlingsplan och påbörja genomförandet av den utifrån erfarenheter från tidigare projekt. Projektet fanns inte med i budgeten för 2013 och beslut har tagits under året av regionsstyrelsen. Projektet har startat och medfinansieras av landstinget, länsstyrelsen och regionförbundet. En handlingsplan är under framtagande. Projektet samarbetar med Tillväxtverkets arbete Generator för att sprida information om KKN till företagsfrämjare. Ett samarbete med projektet för destinationsutveckling har inletts. Sid 18(44)

40 Aktivitet Aktivitetsmål Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, basuppdrag Följa upp genomförandet av den politiskt beslutade ägaranvisningen. Enligt denna är Almis uppdrag att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering med utlåning till små och medelstora företag. Uppföljning av mål Uppdraget rapporteras löpande via rapporter och insyn i styrelsen Genom av regionen utsedda styrelseledamöter. Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Almi regionspecifikt uppdrag (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Utforma ett regionspecifikt uppdrag kring företagsrådgivning i Östra Mellansverige samt följa upp genomförda insatser. I projektet Företagrådgivning Östra Mellansverige samverkar de fem Almibolagen i Östra Mellansverige och erbjuder på så sätt företagen en bredare och mer fördjupad företagsrådgivning. Femlänsprojektet FÖM är en fortsättning på det tidigare strukturfondsprojektet med samma inriktning. Projektet rapporterar till Tillväxtverket och regionförbundet tar del av rapporterna. I det regionspecifika uppdraget ingår även de nationellt initierade insatserna: ägarskiften, kvinnor och mentorskap. FÖM-projektet arbetar med att stärka ledarroller, varumärkesfrågor samt innovativa och föränderliga affärsmodeller. Under 2013 har 30 företag fått stöd. Sju externa konsulter är kontrakterade. Sid 19(44)

41 Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Almi IFS Via IFS verksamhet ska ett flertal företagare med invandrarbakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Nystartade invandrarföretag ska också få rådgivning. En speciell satsning på invandrarkvinnor ingår också. IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja invandrarföretagandet i Sverige. Syftet är att hjälpa och stödja personer med utländsk bakgrund att starta eller att utveckla befintliga företag. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin och för människors jämställdhet och kulturella integration. IFS affärsrådgivning har under året fått många nya kunder men håller även kontakt med de befintliga kunderna. De två rådgivarna har haft 406 rådgivningstillfällen och träffat totalt 198 olika kunder hittills i år. Antal nystartade företag i år är 74 varav 13 har startats av kvinnor och 61 av män. IFS arbetar även med de nationella initierade insatserna: invandrarkvinnor, nyföretagande och invandrarkvinnor lönsamhetsstyrning. Sid 20(44)

42 Aktivitet Aktivitetsmål Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Träffa en överenskommelse om samverkan kring tillväxtprojekt i länet, bland annat genom insatser för internationalisering i sörmländska företag, samt följa upp genomförda insatser. Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin Följande insatser ska genomföras: Internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland, administrativt bidra till förverkligandet av ett partnerskap för hanteringen av tillväxtverkets olika checkar för företagsstöd, genomföra projektet Trampolinen som har som syfte att skapa kontakter mellan grundskolan och företag samt fortsätta initiativet kring former för samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor. Uppföljning av mål Handelskammaren har deltagit i flera internationaliseringsprojekt i länet bland annat Internationell handel i Katrineholm och samarbete kring exportmognad i projektet för destinationsutveckling. Handelskammaren leder det partnerskap som hanterar Tillväxtverkets program för checkar för affärsutveckling och internationalisering. Hittills har tretton företag erhållit checkar. Projektet Trampolinen har under våren sökt nya företag. Företagen som deltar blir faddrar för en eller två skolklasser från åk 7 till 9. Deltagande kommuner är Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Flen och Eskilstuna. Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Samarbete med Nyföretagarcentrum Träffa överenskommelse om samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland. Regionförbundet medfinansierar Nyföretagarcentrums verksamhet i Nyköping och Strängnäs. Sid 21(44)

43 Aktivitet Aktivitetsmål Ung företagsamhet Medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UFföretagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Uppföljning av mål Ung Företagsamhet har haft sitt bästa verksamhetsår någonsin. Länet hade 982 UF-företagare och den regionala UF-mässan lockade över besökare när den arrangerades i Nyköping i mars. På SM i UF-företagande representerades länet av tio sörmländska UF-företag. Under våren fortsatte föreningens arbete med entreprenörskap i grundskolan och över barn och ungdomar i länets grundskolor genomförde utbildningskonceptet Vårt Samhälle och Se Möjligheterna vilket gör Sörmland till Sveriges främsta UF-region på entreprenörskap i grundskolan. Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Reglab Medlemskap och deltagande i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts bland annat regioner, myndigheter och forskare för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna. Regionförbundet är medlem och har under året deltagit i lärprojekt och seminarier bland annat de som handlat om kompetensplattformar och innovationsindex. Aktivitet Aktivitetsmål Uppföljning av mål Landsbygdsutveckling Ta fram en matstrategi kopplat till offentlig upphandling av mat samt matturism som framtidsnäring. Utveckla småföretag och service på landsbygden via utlysning av utvecklingsmedel. Utveckla kommersiell och offentlig service i länet via utlysning av utvecklingsmedel. Projektet fanns inte med i budgeten för 2013 och beslut har tagits under året av regionsstyrelsen. Regionförbundet är med och finansierar en tjänst på länsstyrelsen som ska arbeta med att uppfylla projektmålen. Sid 22(44)

44 Uppdrag En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Besöksnäringen är en av de näringar som växer allra starkast. Internationellt sett (enligt OECD) är Sverige ett av de länder som har störst möjligheter att utveckla besöksnäringen i världen och att öka omsättningen samt skapa fler arbetstillfällen. För att ta till vara de möjligheter som finns med denna bransch gäller det att arbetet genomförs på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Besöksnäringen är en komplex näring som berör en rad olika branscher. För att få besöksnäringen att växa krävs att de berörda branscherna kan samverka sinsemellan och skapa attraktiva produkter tillsammans. Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt Destinationsutveckling Projektmål Den regionala strategi som beslutats under 2012 anger det långsiktiga målet att fördubbla omsättningen i besöksnäringen. För att förverkliga det måste ett omfattande destinationsutvecklingsarbete genomföras. Regionförbundet ska också ansvara för att ta fram en handlingsplan för att nå det långsiktiga målet. Nationellt ska Sörmland arbeta för att bli en av Sveriges 35 destinationer som marknadsförs internationellt. Uppföljning av mål Den upphandlade konsulten Svedest AB har fortsatt arbetet med destinationsutvecklingen. I varje kommun finns en eller flera coacher som leder och guidar företagen i arbetet med att utveckla sina koncept och produkter. Coacherna träffas regelbundet för att stämma av uppnådda resultat och planerar för fortsatta aktiviteter. Företagen i näringen har träffats i både stora och små grupper. Ett gemensamt beslut har tagits att det är kring Slott och herresäten som nya produkter och erbjudanden ska växa fram. Innan sommaren hade ett 40-tal bokningsbara tredagarspaket tagits fram. Ett välbesökt medieseminarium har genomförts. Sid 23(44)

45 Projekt Projektmål Uppföljning av mål Det regionala turismuppdraget, inklusive ett eventuellt regionalfondsprojekt Slutföra den upphandling av det regionala turismuppdraget som påbörjades under Därefter följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandlingen. Skapa ett regionalfondsprojekt med syfte att åstadkomma konkurrenskraft för företag inom outdoor -marknaden och hitta möjligheter till internationell affärsutveckling. Fortsatt implementering av konceptet Skavsta Access för etablering av fler flyglinjer till Skavsta. Upphandlingen slutfördes och avtal tecknades med Sörmlands Turismutveckling AB. Det nya avtalet justerades med att i fortsättningen ha tyngdpunkt på destinationsutveckling. Insatser kring hållbar besöksnäring och Skavsta Access ingår också i det nya avtalet. En ansökan om att genomföra ett regionalfondsprojekt innehållande bland annat exportmognad beviljades av Tillväxtverket under sommaren. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Hållbar besöksnäring (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) En nationell modell för kvalitets- och hållbarhetssäkring ska i detta pilotprojekt testas och vidareutvecklas. I projektet kommer företagare att få möjlighet att utveckla sitt företag och sina produkter med en hållbar inriktning. Ett nationellt system kommer att vara klart år Ett kvalitets- och hållbarhetssystem för svensk besöksnäring har tagits fram. 25 verksamheter i Sörmland och Västmanland har säkrats genom det nya systemet. Andra intresserade företag har fått möjlighet att ta del av kunskapshöjande seminarier, nätverk och övrig information. Från och med 2014 inryms ansvaret inom det ordinarie regionala uppdraget. Sid 24(44)

46 Uppdrag Ett gynnsamt innovationsklimat Innovationer och förnyelse i företag och i övriga samhället är en viktig drivkraft för tillväxt i en region. Sörmland befinner sig i dag i den situationen att det finns få forskningsintensiva miljöer i länet. Ett komplett innovationssystem måste ta hand om alla sorters innovationer, oavsett om de kommer fram ur forskning eller i företag, organisationer eller via idérika personer oavsett kön, ålder och bakgrund. Sid 25(44)

47 Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt Fler innovationer helt enkelt - en del av Innovationsmotorn Projektmål Uppföljning av mål Projektet ska: Vidareutveckla ett fungerande innovationssystem; i en region med brist på forskningsintensiva innovationsmiljöer uppmuntra unga människor över gymnasienivå, personer med utländsk bakgrund och småföretagare att våga förverkliga sina idéer: öka antalet idéer till innovationssystemet samt få fler idéer att bli kommersiella produkter på marknaden, inte minst inom miljöområdet och bland tjänstenäringarna. Projektet, som är ett regionalfondsprojekt, börjar lida mot sitt slut. Det har varit fortsatt stort behov av innovationsrådgivning och projektet har därför utökats mer fler rådgivningstimmar. De fyra noderna i Katrineholm, Nyköping, Eskilstuna och Strängnäs har besökts för att diskutera eventuell fortsatt verksamhet efter projekttidens slut. Ett större arbete med att ta fram en regional innovationsstrategi har påbörjats. En regional arbetsgrupp har tillsatts för detta och en seminarieserie löper under året. Regionstyrelsen har beslutat att innovationsarbetet ska vara Sörmlandsstrategins tema för utvärdering Aktivitet Aktivitetsmål Munktell Science Park Utveckla ett djupare samarbete med Munktell Science Park för att stärka det sörmländska innovationssystemet. Samarbetet är utformat i en överenskommelse och ska tillföra ökad kompetens med bland annat innovationsstöd, stöd till företag i tidiga skeden och inkubatorsverksamhet. Munktell Science Park ska utvecklas till ett kompetenscentrum för hela länets innovationssystem. Uppföljning av mål Kontakter med Innovationsmotorns noder har etablerats. Inkubatorn Creates tjänster erbjuds för företag i hela Sörmland.. Regionförbundet tar del av Munktell Science Parks verksamhet bland annat genom en adjungerad plats i AB Jernmaufakturs (officiellt namn) styrelse. Munktell Science Park har under året fått en ny ägare i form av Eskilstuna kommunföretag. Sid 26(44)

48 Uppdrag Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Sverige omfattas av två strukturfonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden syftar till att minska den regionala obalansen inom EU. Europeiska socialfonden är inriktad på att motverka och förhindra arbetslöshet. Under EU:s innevarande budgetperiod har vi tillsammans i Östra Mellansverige (Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland), haft totalt 1,6 miljarder kronor från EU:s strukturfonder till vårt förfogande för olika utvecklingsprojekt. Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Aktivitet Slutförande av arbetet med nuvarande strukturfondsperiod och förberedelser inför den kommande perioden. Aktivitetsmål Uppföljning av mål Målet är att stödja det återstående arbetet inom nuvarande strukturfondsperiod samt att underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja befintliga EU-medel på ett effektivt sätt. Ett annat mål är att aktivt delta i programskrivningen och andra förberedelser inför den kommande perioden. Under våren har ett intensivt arbete med programskrivningen för den regionala utvecklingsfonden pågått. Intresset från olika nationella och regionala aktörer har varit stort. Många har velat vara med och påverka programskrivningarna och därför gjort inspel av olika art. De regionalt tillväxtansvariga fick uppdraget att skriva det regionala programmet. Under sommaren blev det också klart att landets tillväxtansvariga även fått uppdraget att skriva handlingsplaner för socialfonden. Handlingsprogrammet för socialfonden skrivs nationellt och regionernas ansvar är att tolka det och därefter skriva regionala handlingsplaner. Sid 27(44)

49 Mål 4 i Sörmlandsstrategin 2020 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Ett attraktivt Sörmland lockar fler människor att bosätta sig i regionen och ger de människor som redan bor här ett gott liv. Sörmland är unikt genom sin flerkärniga ortsstruktur, den täta kopplingen mellan angränsande län, större städer, landsbygd, naturmiljö och vatten. Geografin och tillgängligheten ger förutsättningar för unika och attraktiva livsmiljöer. Attraktiviteten är nära kopplad till övriga målområden i Sörmlandsstrategin. Att människor har tillgång till arbete är till exempel grundläggande för en regions attraktivitet. Uppdrag Beakta de genomsyrande perspektiven Hållbarhet och attraktivitet binds samman i Sörmlandsstrategins fjärde mål men dessa perspektiv är också nära kopplade till övriga målområden i strategin. Mål 4 har beaktats i projekt och aktiviteter som finns redovisade under andra uppdrag så som bland annat Hållbara transporter och effektiv infrastrukturplanering, En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring samt Att utveckla och genomföra Sörmlandsstrategin Sid 28(44)

50 Övrigt Uppdrag En aktiv kommunikation och medlemsdialog På det här området har årets första åtta månader framförallt präglats av förankringen av Sörmlandsstrategin 2020, dess fyra mål och tillhörande strategier. Den nya strategin har genomsyrat det mesta vi har kommunicerat, bland annat i nyhetsbrev och på hemsida. Under våren genomfördes också den årligen återkommande ledningskonferensen som i år var förlagd till Bryssel för att öka kännedomen om förutsättningarna för den nya strukturfondsperioden och sammanhållningspolitiken. Vidare fortsätter arbetet med de uppskattade Morgonsofforna där Oxelösunds kommun beslutat sig för att bli medarrangörer i Nyköping. Under den första halvan av 2013 har även arbetet med att byta publiceringsverktyg på hemsidan påbörjats. Sid 29(44)

51 Projekt och aktiviteter inom uppdraget 2013 Projekt Ledningskonferens 2013 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar går ledningskonferensen till Bryssel med anledning av den nya programperioden för strukturfonderna med start från Uppföljning av mål I år var inriktningen att öka kunskapen och förståelsen om EU:s strategi EU2020 med särskilt fokus på EU:s långtidsbudget och sammanhållningspolitik. Målet var att deltagarna skulle ha en djupare insikt om att vi i Sörmland ska vara aktiva när det gäller att ta vara på strukturfondernas möjligheter under kommande strukturfondsperiod vilket också infriades. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Morgonsoffor Marknadsföra och öka kännedomen om Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller företagande, marknadsföring och regional utveckling. Morgonsoffor arrangeras numera i samtliga kommuner i länet med undantag av Strängnäs och Trosa. Nytt för i år är att Oxelösund har gått med som medarrangör till Morgonsoffan i Nyköping/Oxelösund. Ett mycket framgångsrikt arbete bedrivs också i den så kallade KFV-regionen där de tre involverade kommunerna turas om att vara värd. Även Gnesta har välbesökta morgonsoffor och i anslutning till politikerveckan i Almedalen var Regionförbundet Sörmland med och arrangerade en Morgonsoffa tillsammans med bland annat Gnesta kommun och Mälardalsrådet. Projekt Projektmål Uppföljning av mål Mediakommunikation Upprätta en plan för kommunikation med media. Arbetet med att upprätta en sådan plan har inte påbörjats ännu. Sid 30(44)

52 Aktivitet Kommunikationsplan 2013: hemsida, nyhetsbrev, sociala medier, informationsmaterial, marknadsföring, mediabevakning, event och nätverkande Aktivitetsmål Byta publiceringsverktyg på hemsidan så att den blir lättare att uppdatera för ansvariga strateger och projektledare. Uppdatera startsidan på hemsidan minst en gång i veckan. Publicera elva nyhetsbrev. Vara aktiva i sociala medier. Regionförbundet Sörmlands Facebook-sida ska uppdateras kontinuerligt med intressanta inlägg om verksamheten. Marknadsföra regionförbundet i de sammanhang där det finns en tydlig koppling till verksamheten och där det känns relevant. Arrangera ett eventuellt event eller en mötesplats om medlemmarna så önskar. Utveckla de två nätverk som redan finns för informatörer i länet genom att erbjuda kontinuerliga träffar med kompetensutveckling och nätverksbyggande på agendan. Uppföljning av mål Projektet med att byta publiceringsverktyg på hemsidan har påbörjats men kommer inte att hinna avslutas innan året är slut. I anslutning till politikerveckan i Almedalen arrangerade regionförbundet ett välbesökt gruvseminarium tillsammans med Mälardalsrådet. Med anledning av att regionförbundet firar 10-års jubileum i år har en särskild vandringsutställning tagits fram som nu ska ut på turné till medlemmarna. Under juli månad premiärvisades den på NK-villan i Nyköping. Ett arbete med att utveckla det lilla informationsnätverket, som består av länets informationschefer, har påbörjats. I övrigt har de uppsatta aktivitetsmålen infriats. Sid 31(44)

53 Politisk styrning Regionstyrelsen har under perioden haft fyra sammanträden. Dessa har, förutom interna diskussioner och beslut, innehållit information från följande externa aktörer: Munktell Science Park (uppdraget från Sörmlandsfonden), Almi Stockholm Sörmland AB (uppföljning av sammanslagningen av de båda verksamheterna), länsstyrelsen (EU:s program för landsbygdsutveckling), Jens Nilsson, EU-parlamentariker och Sveriges Kommuner och Landsting (Den framtida sammanhållningspolitiken och strukturfonderna), Organisationen Jobba i Västerås (Arbetsmarknadskunskap i skolan), Svensk Destinationsutveckling AB (projektet Destinationsutveckling Sörmland) och Sörmlands Turismutveckling AB (Det regionala turismuppdraget). Arbetsutskottet har under perioden genomfört sex sammanträden, inklusive ett extra sammanträde om den regionala planen för transportinfrastruktur. Regionstyrelsen tillsatte i början av året två beredningar. Beredningen för regional transportinfrastruktur med nio ledamöter samt beredningen för kompetensfrågor med sju ledamöter. Förbundskontoret Regionförbundet har en central roll i Sörmlandsstrategin 2020 genom att vara en viktig resurs i det regionala arbetet att samordna och följa upp strategin. Under 2013 har kontoret påbörjat arbetet med att utveckla och anpassa regionförbundets processer och metoder för att få genomslag med det regionala arbetssätt som beskrivs i Sörmlandsstrategin Övriga insatser under 2013 är bland annat en fortsatt utveckling av diariehanteringen och digitalisering av handlingar. Sid 32(44)

54 Regionförbundets ekonomiska utfall och prognos Delårsrapporten visar förbundets ekonomi under tiden januari augusti innevarande år och ett prognostiserat resultat för hela året. Den fastställda budgeten för 2013 är 46,65 miljoner kronor. Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundet har följande finansiella mål för 2013: Budget i balans (om inte synnerliga skäl finns). Eget kapital på en nivå som ger finansiell handlingsberedskap, det vill säga 12 miljoner kronor. Nivån för kassalikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) ska överstiga 100 procent. Avser kvoten kortfristiga fordringar + kassa + bank och kortfristiga skulder. För Regionförbundet Sörmland gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Undantag från lagkravet får göras restriktivt om synnerliga skäl finns. Synnerliga skäl kan vara ett eget kapital med realiserbara tillgångar som överstiger vad som bedöms utgöra rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Eftersom regionförbundet har ett eget kapital som ligger på en god nivå fastställdes i verksamhetsplanen och budgeten för 2013 att delar av det egna kapitalet kan tas i anspråk för projekt och aktiviteter inom regionförbundets verksamhetsområden som inte gått att projektsätta eller definiera under framskrivandet av verksamhetsplanen. Att använda det egna kapitalet ska ge möjlighet att agera på områden som är viktiga för länets långsiktigt hållbara utveckling. Det egna kapitalet för perioden är 17,35 miljoner kronor och överstiger därmed det fastställda målet på 12 miljoner kronor. Utfallet för regionförbundet för perioden januari augusti visar ett underskott på -1,47 miljoner kronor. Om utfallet för EU 2020 Going Local inkluderas, där regionförbundet som lead partner handhar budgeten och redovisningen för hela interregprojektet, hamnar det på -1,48 miljoner kronor för perioden. Bedömningen är att regionförbundets verksamhet kommer att visa ett överskott vid årets slut på tre miljoner kronor. Regionförbundets huvudverksamhet kommer enligt prognosen att överskrida budgeten. Orsaken till detta är i första hand det beslut som styrelsen tagit om överföringen av två miljoner kronor till kollektivtrafikmyndigheten. I verksamhetsplanen och budgeten för 2013 lämnades ett utrymme på 0,53 miljoner inom huvudverksamheten för projekt, utredningar eller dylikt som kan aktualiseras under verksamhetsåret och som inte gick att projektsätta eller definiera under framskrivandet av verksamhetsplanen. Under året har beslut fattats om nya projekt och aktiviteter som överstiger det beloppet. Samtidigt har regionförbundet erhållit ett högre statligt 1:1 anslag på fem miljoner kronor jämfört med budget. Sid 33(44)

55 Helårsprognosen om ett överskott på tre miljoner kronor är beräknad utifrån de projekt och aktiviter som fanns med i verksamhetsplanen för året samt de beslut om nya projekt och aktiviteter som tagits hitintills under Kostnaderna för förbundskontoret beräknas bli lägre än i budgeten främst på grund av att en del föräldraledigheter inte ersatts med vikarier. Kostnaderna för den politiska ledningen beräknas bli i nivå med budget. Kassalikviditeten för perioden är 247 procent och överstiger därmed målet på 100 procent. Huvudverksamhetens ekonomi Huvudverksamhetens nettokostnader som ska finansieras med regionförbundets egna medel är budgeterade till 17,83 miljoner kronor för hela året (24,59 miljoner kronor i kostnader och 6,76 miljon kronor i externa intäkter). Till detta kommer statliga, regionala utvecklingsmedel på 12,48 miljoner kronor som regionförbundet disponerar för projektverksamhet, det så kallade 1:1-anslaget. Dessa medel ingår inte i förbundets budgetomslutning utan är en särskild projektbudget där regionförbundet har beslutanderätt över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Under året har regeringen beslutat att öka 1:1 anslaget för Sörmland till 17,48 miljoner för Projekten som får stöd från anslaget finns med i verksamhetsplanen för 2013, främst inom områdena näringsliv, arbetsmarknad, utbildning och kompetensförsörjning. Inrapportering av genomförda och förbrukade projektmedel kommer under hösten att göras till Tillväxtverket för att regionförbundet ska få del av de anvisade regionala, statliga utvecklingsmedlen. Sid 34(44)

56 Ekonomisk sammanställning uppdrag inom huvudverksamheten Uppdrag Budget helår Utfall period Prognos helår Att utveckla och genomföra Sörmlandsstrategin 2020 En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Hållbara transporter och effektiv infrastrukturplanering Internationell samverkan Ett näringsliv med goda förutsättningar En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Ett gynnsamt innovationsklimat Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Kommunikation och medlemsdialog TOTAL NETTO- KOSTNAD Kommentar till utfall och prognos Avvikelse budgetprognos Utöver antagen budget har regionstyrelsen fattat beslut om kostnader på näringslivsområdet med kronor för stöd till kulturella näringar och landsbygdsutveckling. Regionalfondsprojektet Fler innovationer inom ramen för Innovationsmotorn har inte erhållit medfinansiering från Tillväxtverket som är förvaltande myndighet i samma utsträckning som kostnader i projektet uppkommit. Dessa kommer troligen inte att regleras fullt ut förrän under Under året har en upphandling av det regionala turismuppdraget genomförts. En upphandlingskonsult anlitades för detta. Kostnaderna fanns inte budgeterade. Förarbetena inför den nya strukturfondperioden med skrivningar av både program och handlingsplan för regionalfonden och socialfonden har krävt och kommer att kräva stort engagemang under året både i form av pengar och personella resurser. Budgeten för hela området beräknas dock att hålla. Beredningen för kompetensfrågor har precis påbörjat sitt arbete. Kostnaderna för deras olika initiativ kommer sent under året. 1 Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2013 på kronor. Sid 35(44)

57 Under året har två miljoner kronor utbetalats till Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet i enlighet med särskilt beslut i regionstyrelsen, dessa var inte budgeterade och därför är utfallet för budgetposten Infrastruktur och transporter högre än det budgeterade. Skälen till att uppdraget Internationell samverkan har ett negativt utfall beror bland annat på att det inte fanns några pengar avsatta i budgeten för ej specificerat internationellt arbete. När det gäller uppdraget kommunikation och medlemsdialog har kostnaderna för ledningskonferensen överskridit budgeten, medans kostnaderna för byte av publiceringsverktyg på hemsidan inte kommer att belasta årets budget eftersom arbetet har blivit försenat. Sidoverksamhetens ekonomi FoU i Sörmland Regionförbundet är formell huvudman för FoU i Sörmland (tidigare benämnd FoU Äldre), men från och med 2008 bedrivs verksamheten av Eskilstuna kommun enligt ett avtal mellan parterna. De medlemsintäkter som fakturerats av regionförbundet har i sin helhet överförts till kommunen. Därmed har det blivit ett nollresultat och kommer så att vara även vid årsslutet. Eskilstuna kommun har sagt upp avtalet om verksamheten från och med Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland Kommuner och landsting i Sörmland har enats om en avsiktsförklaring för stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling. Verksamheten ska bedrivas i projektform med Regionförbundet Sörmland som formell projektägare. Projektet leds av länsstyrgruppen för närvård. Länet har beviljats statliga medel via SKL till en gemensam tjänst som processledare/social handläggare. Prognosen för helåret är att projektet uppnår ett nollresultat. Politiska styrningens ekonomi Kostnaderna för den politiska styrningen avser sammanträdesarvoden till regionförbundets förtroendevalda samt fasta arvoden till styrelsens presidium och arbetsutskott. Kostnader för regionförbundets revisorer ingår också. För hela året är budgeterat en kostnad på 2,1 miljoner kronor för den politiska styrningen och för perioden är utfallet cirka 1,1 miljon kronor. Vid årets slut beräknas kostnaden bli 2,1 miljoner, det vill säga i nivå med budget. Förbundskontorets ekonomi Årsbudgeten för förbundskontorets kostnader uppgår till 16,3 miljoner kronor. Kostnaden för perioden är 10,61 miljoner kronor, vilket är ca lägre jämfört med budgeten för perioden. Vid årets slut beräknas kostnaden bli 15,99 miljoner, det vill säga cirka kronor lägre än budget. Sid 36(44)

58 De budgeterade personalkostnaderna för perioden uppgår till 8,07 miljoner kronor och utfallet är 7,46 miljoner. Det förklaras främst av att vissa föräldraledigheter samt sjukskrivningar inte ersatts med vikarier. Personalkostnader har också finansierats inom ramen för vissa projekt som finansieras av EU-bidrag. Helårsbudgeten för personalkostnader är 12,1 miljoner och prognosen för helåret beräknas till 11,35 miljoner. I det är avsättning till pensionsstiftelsen inräknad, vilket sker framöver. Antalet tillsvidareanställda vid kontoret uppgår för närvarande till 18 personer, varav fjorton kvinnor och fyra män. Regionförbundet kompletterar också sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Länsstyrelsen har under perioden överfört statliga medel till regionförbundet på 1,26 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Övriga kostnader för förbundskontoret som till exempel kostnader för lokaler, kontorsmaterial och tjänster är budgeterade till 4,2 miljoner och beräknas i helårsprognosen bli 4,64 miljoner. Sid 37(44)

59 Budgetavstämning i mkr Utfall period Budget 2013 Prognos helår Avvikelse budgetprognos Utfall helår 2012 Intäkter Medlemsavgifter 23,03 34,54 34,55 +0,01 33,56 Ersättning personal Länsstyrelsen 1,26 1,85 1,89 +0,04 1,88 Externa intäkter projekt och aktiviteter huvudverksamhet 4,43 6,76 7,58 +0,82 7,28 Sidoverksamhet 3,51 3,1 3,95 +0,85 3,91 Övrigt 2 0,11 0,40 0,40 0,0 0,62 Summa 32,34 46,65 48,37 1,72 47,25 Projektfinansiering statliga regionala medel 1:1 Tillväxtverket 3 4,97 12,48 17,48 +5,0 12,48 Summa 4,97 12,48 17,48 5,0 12,48 Summa intäkter 37,31 59,13 65,85 6,72 59,73 Kostnader Politisk styrning -1,07-2,10-2,10 0,0-1,85 Förbundskontoret -10,61-16,30-15,99-0,31-13,86 Huvudverksamhet -23,44-37, ,18 +3,11-46,11 Sidoverksamhet -3,53-3,1-3,95 +0,85-3,92 Övrigt 5-0,13-0,56-0,63 +0,07-0,50 Summa kostnader -38,78-59,13-62,85 3,72-66,24 Resultat -1,47 0,005 3,0 3,0-6,51 Resultat inkl. EU 2020 Going Local 6-1,48 0,005 3,0 3,0-6,64 Resultaträkning (tkr) Utfall Utfall Delår Delår Not Främst återbetalning av avtalsförsäkringar (FORA) och ränteintäkter 3 Särskild projektbudget. De statliga regionala medlen ingår inte i regionförbundets budgetomslutning. 4 Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2013 på 0,53 miljoner. 5 Bland annat medlemsavgift för Mälardalsrådet och kommunchefsträffar. 6 Inklusive utfall för EU 2020 Going Local där regionförbundet som lead part handhar budgeten och redovisningen för hela interregprojektet. Sid 38(44)

60 Rörelsens intäkter mm Nettointäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Periodens resultat Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL Balansräkning (tkr) Delår Delår Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier, datorer och installationer Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Sid 39(44)

61 Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser enl KPA 31 aug Tillgångar i pensionsstiftelse 1 jan Regionförbundets leasingavtal är operationella Sid 40(44)

62 Kassaflödesanalys (tkr) Utfall Utfall Delår Delår Likvida medel vid periodens början 1 jan Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Summa tillförda medel Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar 0 0 Investeringar i övriga anläggningstillgångar Erhållen likvid vid försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Summa nettoinvesteringar FINANSIERING Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar 0 0 Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder 0 0 Summa finansiering 0 0 Förändring av likvida medel Likvida medel vid periodens slut 31 aug Sid 41(44)

63 Noter Delår Delår Not 1 Nettointäkter Medlemsavgifter Regionala medel länsstyrelsen Uppdragsintäkter Summa nettointäkter Not 2 Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Övriga intäkter, avser främst projektet Analyssamverkan Summa övriga rörelseintäkter Not 3 Övriga externa kostnader Lokalkostnader Kontors- och förbrukningsmaterial Redovisning / revision Övriga konsulttjänster Konferenser och kurser Telefon och porto, kopiering mm Resekostnader Information Konsulter för projekt Utgivna bidrag Föreningsavgifter Övriga kostnader Summa övriga externa kostnader Medlem Avgift för 2013 helår (kr) Medlem Avgift för 2013 helår (kr) Landstinget Sörmland Flens kommun Eskilstuna kommun Trosa kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Katrineholms kommun Gnesta kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Sid 42(44)

64 Not 4 Personalkostnader Löner och ersättningar till anställda Arvoden, uppdragstagare Bilersättningar, traktamenten Delsumma löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Not 5 Avskrivningar Årets avskrivningar Nedskrivningar 0 0 Summa avskrivningar Not 6 Materiella anläggningstillgångar Ingående ack. anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangeringar, försäljningar mm 0 0 Utgående ack. anskaffningsvärden Ingående ack. avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar, försäljningar mm 0 0 Utgående ack. avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Ostlänken AB, org.nr: , ägarandel 17,1% Aktier Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, org.nr: , ägarandel 8,5% Not 8 Övriga fordringar Regionförbundets skatt Skattekonto Ersättning för mervärdesskatt Övriga fordringar Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter EU projekt Övriga förutbet kostnader och uppl intäkter Sid 43(44)

65 Not 10 Likvida medel Bankmedel likvidkonto Bankmedel projekt, EU 2020 Going Local Bankmedel Escrow Handkassa 2 2 Summa Not 11 Kortfristiga placeringar Penningmarknadsfond Mega Not 12 Eget Kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Utgående eget kapital Not 13 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Internt överf kostn. EU-projekt Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter Semesterlöneskuld och upplupna löner Pensionsskuld Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Kundfakturor periodiserade i RD Summa Not 14 Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner 31 aug Löneskatt 24,26 % Summa Pensionsreserv i SKL s pensionsstiftelse 31 dec f.g. år Insättning under 2012/ Summa Not 15 Leasingavtal mm Regionförbundets samtliga leasingavtal är operationella Sid 44(44)

66

67

68

69

70

71

72 29/2013, RS, bil 1 Ägardirektiv till styrelsen för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms län landsting (40,5%) samt Regionförbundet Sörmland (8,5%). Ägarna tydliggör i dessa ägardirektiv sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver de förutsättningar som framgår av gällande bolagsordning och de samverkansavtal som föreligger mellan ägarna. Dessa direktiv är styrande för bolagets verksamhet efter beslut som fattats vid årsstämma under våren 2013 med innebörd att ägarna senare under året överlämnar ett ägardirektiv och att detta ska vara styrande för bolagets verksamhet. 1 Uppdrag Almi ska bidra till tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt inom bolagets verksamhetsområden i Stockholms och Sörmlands län. 2 Vision, affärsidé och värdegrund Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Almis affärsidé är att med finansiering och rådgivning erbjuda unika möjligheter under företagandets olika skeden med våra kunders framgång som mål. Almis värdegrund består av att medarbetare känner glädje i arbetet är flexibla i tanke och handling och är affärsmässiga i utförandet. 3 Mål Bolaget ska i sin verksamhet uppnå följande mål: 1. Avkastningen i låneverksamheten ska uppgå till 2 procent över en treårsperiod. 2. Bolaget ska under 2014 bevilja lån till ett belopp som senare fastställs i dialog med bolaget. 3. Andelen kundtid ska på sikt uppgå till minst 80 procent. 4. I snitt ska varje finansieringsrådgivare få beviljat 4 nya lån per månad. 5. Det antal kunderbjudanden inom rådgivningsverksamheten som ska levereras under 2014 och som senare fastställs i dialog med bolaget. 6. I snitt ska varje medarbetare leverera 10 kunderbjudanden inom rådgivningsverksamheten per månad. Parterna noterar att målstrukturen kommer att ses över och att bolaget ska tillämpa de reviderade målen när dessa fastställts. 29,RS, Bil 1 Ägardirektiv Almi sthlm sorml agardir Sid 1(4)

73 29/2013, RS, bil 1 4 Verksamhet Bolagets verksamhet ska i enlighet med uppdraget, visionen och affärsidén vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och utlåning till små och medelstora företag och bidra till tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks. Samverkan med kommersiella aktörer ska eftersträvas. Den centrala insatsen är den analys av företaget och företagaren som kan leda till en finansierings- eller rådgivningsinsats. Insatserna ska ha ökat fokus på insatser i tidig fas särskilt vad gäller innovation och kunskapsintensiv verksamhet. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men vissa erbjudanden och resurser ska i första hand erbjudas företag med hög potential att växa medan övriga företag får ett mer begränsat utbud av tjänster och rådgivningstimmar. Bolaget ska öka kännedomen om Almis erbjudanden och aktivt söka nya kunder. 4.1 Låneverksamheten Bolaget ska i kommission tillhandahålla samtliga finansieringsformer som ingår i koncernens produktutbud. Bolaget ska verka för att tillgodose behovet av marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag som kan finansieras av Almi. Bolaget ska i ökad utsträckning inrikta låneverksamheten mot tidiga skeden i företags livscykel samt tidiga skeden av produkt- eller tjänsteutveckling och förnyelseprocesser Låneverksamheten ska tillföras de resurser som krävs för att nå avkastningskravet och övriga mål. 4.2 Rådgivningsverksamheten Bolaget ska tillhandahålla Almis nationella kunderbjudanden. Dessa är: 1. Alla innovationserbjudandena 2. IFS-rådgivning 3. Lönsamhetsstyrning 4. Mentorprogram 5. Kunskapsseminarier Därutöver ska bolaget genomföra uppdrag om särskilda satsningar mot olika målgrupper. Omfattningen av mentorprogrammen och av insatserna inom IFS-rådgivning ska utföras enligt särskild överenskommelse och ska ligga på minst samma nivå som föregående år. Bolaget ska i första hand rikta rådgivningsinsatser mot bolagets lånekunder. Bolaget ska upphandla tjänster inom rådgivningsverksamheten i syfte att i ökad utsträckning kunna erbjuda spetskompetens inom nya områden samt öka kundernas valmöjligheter. 5 Övriga anvisningar Bolaget ska i övrigt - samverka med Almi Invest Stockholm AB och Almi Invest Östra Mellansverige AB vad gäller såddkapital och ägarkapital i tidig tillväxtfas, 29,RS, Bil 1 Ägardirektiv Almi sthlm sorml agardir Sid 2(4)

74 29/2013, RS, bil 1 - arbeta för en effektiv samverkan med inkubatorverksamhet som stöds av affärsområde Inkubation på såväl regional som nationell nivå, - på uppdrag av Regionförbundet Sörmland medverka till den regionala utvecklingen via insatser som regleras och finansieras i separata överenskommelser. - tillämpa den koncerngemensamma prissättningsmodellen, - bedriva ett kontinuerligt arbete för att öka kostnadseffektiviteten varvid resurser som frigörs genom effektiviseringar och synergier ska användas för ökade insatser i tidig fas, - utveckla genusperspektivet i hela verksamheten så att kvinnor och män bemöts på lika villkor samt - uppmärksamma den påverkan på samhälle miljö och människa som såväl den egna verksamheten har som våra produkters och tjänsters påverkan hos våra kunder och aktivt medverka i den satsning på hållbart företagande som görs inom koncernen. 6 Finansiering av verksamheten Om bolagets finansiering för 2014 träffas överenskommelse i särskild ordning. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av sin verksamhet genom medel från bl a regionala aktörer eller EU. Detta ägardirektiv har upprättats i fyra originalexemplar, varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2013 Nyköping den 2013 Stockholms läns landsting Regionförbundet Sörmland Torbjörn Rosdahl Viking Jonsson Stockholm den 2013 Almi Företagspartner AB Göran Lundwall 29,RS, Bil 1 Ägardirektiv Almi sthlm sorml agardir Sid 3(4)

75 29/2013, RS, bil 1 Anslag 2014 Stockholm Sörmland Regional Moderbolag Sthlm Sörml ägare, total Ägarandel 51% 40,5% 8,5% 49% Summa Basanslag, not Innovationssatsning, not Särskilda satsningar, se spec TOTAL Not 1: Varav IFS-rådgivning Varav ordinarie mentor Not 2: Regionförbundet Sörmland finansierar detta med särskilda medel. Spec särskilda satsningar Mentor import/exp Förstärkning IFS-rådgivning Köpa Företag kvinnor Nyför rådgivn inv kvinnor Löns styrn inv kvinnor Skuggstyrelser Styrelsekraft SUMMA ,RS, Bil 1 Ägardirektiv Almi sthlm sorml agardir Sid 4(4)

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96 RS 32, bil 1 Datum Dnr Regionförbundets mötesplan 2014 Presidieberedningar (beslutade av presidiet) Arbetsutskottet Kl Regionstyrelsen Kl Tisdag 14 januari Torsdag 6 februari Torsdag 27 februari Tisdag 18 februari Torsdag 20 mars Torsdag 3 april Tisdag 25 mars - - Tisdag 22 april Onsdag 21 maj Torsdag 5 juni Tisdag 17 juni Torsdag 14 augusti Torsdag 28 augusti Tisdag 26 augusti Torsdag 9 oktober Torsdag 30 oktober Tisdag 21 oktober Torsdag 20 november Torsdag 4 december Tisdag 11 november - - Tisdag 9 december Januari 2015 Februari 2015 Ledningskonferensen: Måndag 14 april onsdag 16 april Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(1)

97

98 RS 33, Bil 1 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning inom Östra Mellansverige Kortversion av programförslaget från ÖMS

99 1(22) Information och läshänvisningar för kortversionen av det operativa programmet för regionalfonden i Östra Mellansverige I följande dokument finner en kortversion av det operativa programmet för regionalfonden för Östra Mellansverige för perioden Vi valt att presentera texterna i en sammanfattande text för att läsaren ska kunna: se vilka prioriteringar som finns utpekade. få en hanterbar textmassa då det fullständiga programmet är ett mycket omfattande dokument rent omfångsmässigt. Denna version skickades till Näringsdepartementet den 30 september Förhandling av det slutgiltiga dokumentet kommer att ske mellan Kommissionen, Näringsdepartementet och Östra Mellansverige under hösten Med anledning av detta kan vissa ytterligare justeringar/uppdateringar komma att göras löpande under hösten Längst bak i dokumentet finner ni även en finansieringsplan för fördelningen av medel för de olika insatsområdena. Sifforna i absoluta tal är ännu inte helt fastställda av Kommissonen utan utgår ifrån förhandsinformation från Näringsdepartementet som vi har tagit del av. Beräkningarna är gjorda i Euro.

100 2(22) 1 Bakgrund och skäl för val av insatsområden 1.1 Programmet bidrar till EUs strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Europa står under de kommande sju åren inför en rad utmaningar. Några av de mest angelägna är den demografiska utvecklingen, en hög arbetslöshet, finansiell instabilitet och ökad globalisering. I detta läge är en rad målinriktade investeringar för ökad tillväxt och sysselsättning nödvändiga för Europas medlemsstater och regioner. De fonder som ingår i den gemensamma strategiska ramen (GSR) 1 utgör här ett viktigt och kompletterande inslag till nationella och regionala insatser för ökad hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Regionen Östra Mellansverige (ÖMS) är en bland Europas många strukturfondsregioner som aktivt vill ta itu med dessa utmaningar. Regionen, som består av Uppsala, Västmanland, Sörmland, Östergötland samt Örebro län, utgår i sitt program för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF eller regionalfonden) från de prioriteringar som finns i de ingående länens regionala utvecklingsplaner (RUP) och utvecklingsstrategier (RUS). Dessa syftar till att länsvis skapa goda förutsättningar för en smart, hållbar tillväxt för alla. Här har strategier formulerats för att möta dessa utmaningar och ställda sida vid sida uppvisar de många likheter. Vid en genomgång visar prioriteringarna på regional nivå att de har tydliga kopplingar till EU:s tillväxtstrategi Europa Därigenom bidrar länen till att EU och medlemsländerna uppnår hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. Kopplingarna till länens RUS/RUP säkerställer också ett tydligt underifrånperspektiv vilket är viktigt för att satsningarna ska ha ett aktivt regionalt ägarskap. Precis som Europa 2020 är hållbar utveckling ekologisk, social och ekonomisk ett övergripande perspektiv som också kommer prägla och forma strukturfondsarbetet i Östra Mellansverige. Hållbarhetsperspektivet handlar i det här sammanhanget om att tillväxten ska ske med positiva effekter på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Medlen från regionalfonden ska användas till insatser som bidrar till en hållbar utveckling i sig över sektorsgränserna, till att ändra eller bygga upp strukturer för långsiktigt hållbar tillväxt, samt till en territoriell sammanhållning mellan alla platser inom Östra Mellansverige men även att skapa en hållbar tillväxt tillsammans med länderna i Östersjöregionen i enlighet med Östersjöstrategin. Europa strategin bygger på tre prioriteringar som förstärker varandra och skapar utrymme för hållbar utveckling. Dessa är smart tillväxt som handlar om att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, hållbar tillväxt som ska främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi samt tillväxt för alla som kan nås genom att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Det operativa programmet för Östra Mellansverige har utformas i samma anda och bygger på 1 EU-fonder som ingår i den gemensamma strategiska ramen är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

101 3(22) de prioriteringar som finns inom Europa Bland annat förväntas programmet bidra till en ökad sektorssamordning, att flera fonder involveras i prioriterade projekt och att satsningar kopplas upp mot regioner utanför Östra Mellansverige och sammanhang i andra europeiska länder. EU har inför den nya programperioden formulerat 11 tematiska mål som strukturfondernas medel ska användas till och som regionerna förväntas välja mellan. EU-kommissionens krav på regionerna att välja ut ett fåtal tematiska mål kallas för en tematisk koncentration och syftar till att strukturfondernas medel ska användas till ett antal områden där de förhållandevis gör störst nytta. Östra Mellansverige har valt ut följande tematiska mål: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag. Stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Hållbar stadsutveckling. Nedan följer en kort introduktion till hur ovan nämnda tematiska mål dels svarar upp mot olika utmaningar inom Östra Mellansverige, dels bidrar till att hitta hållbara lösningar på övergripande frågor inom hela EU. 1.2 Insatsområde 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation En angelägen del av Europa strategin är ökad innovation och forskning samt ökad sysselsättningsnivå. Innovativa idéer bör i ökad grad omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen. En viktig åtgärd för att uppnå detta mål är att förbättra villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation samt utveckla samarbetet mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv. Sverige är en av de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen sett till innovationskapaciteten men saknar system för att kommersialisera innovationen. 2 Östra Mellansverige (inklusive Stockholms län) står för 50 % av Sveriges totala FoU utgifter och rankas som en av de främsta innovationsregionerna inom EU. Regionen har mycket goda förutsättningar för innovation och förnyelse i jämförelse med flertalet europeiska regioner. Även om innovations- och företagsklimatet i Östra Mellansverige är mycket bra i jämförelse med många regioner i Europa är kommersialiseringen av innovativa produkter och utvecklingen av snabbväxande innovativa företag i Sverige och Östra Mellansverige under EU-genomsnittet. Företagen i den svenska innovationsmiljön tycks tappa förmågan att behålla och dra till sig företagens FoU-investeringar och innovationskedjor. Sveriges uppsatta FoU- 2 Kommissionens ståndpunkt om utveckling av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden , sid 4 och 6.

102 4(22) mål är att minst 4 % av BNP ska investeras i FoU (detta för att bidra till EU:s mål att minst 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU). Detta mål hänger samman med en önskan om att bryta en negativ trend där FoU-intensiteten har sjunkit från 4,13 % år 2001 till 3,42 % år Dessutom finns en tydlig trend att FoU-investeringar koncentreras till ett fåtal stora företag, vilket ytterligare gör Sveriges, och Östra Mellansveriges, ställning sårbar. Det finns även mycket stora skillnader mellan kommuner inom Östra Mellansverige gällande tilldelade forskningsresurser och hur stor andel som investeras i innovationer. Östra Mellansverige bör därför eftersträva en spridning av den nytta som dessa resurs- och kunskapscentra utgör. Likaså ser vi en inriktningskoncentrering av de investeringar i innovation som sker inom Östra Mellansverige, där teknisk innovation utgör merparten av investeringarna. Organisatoriska eller marknadsinnovationer är något svagare och de sociala 3 samt ekologiska innovationerna är de förhållandevis minst utvecklade områdena och måste stärkas ytterligare. Samtliga strategiska program som ligger till grund för strukturfonderna betonar att stärkt innovation och forskning är avgörande för en smart och hållbar tillväxt för alla. För att bidra till att uppnå innovationsmålet i Europa 2020-strategin ska därför Östra Mellansverige skapa förutsättningar för ett förbättrat innovationsklimat och stärka processer, produkttjänsteutveckling, stärka olika nätverk och kluster för att blanda annats säkerställa att små och medelstora företag också blir en naturlig del av innovationsutvecklingen. 1.3 Insatsområde 2: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Ett starkt näringsliv och en väl fungerande arbetsmarknad utgör viktiga fundament för att Östra Mellansverige ska klara sig i en alltmer tilltagande internationell konkurrens. Regionen har en stark, exportinriktad och högteknologisk industri med en stor kompetens hos de anställda. Industrin har successivt minskat sin andel av sysselsättningen i regionen de senaste 30 åren till följd av automatisering och rationaliseringar. Dock är många företag underleverantörer, serviceföretag med flera inom andra branscher beroende av industrin för sin utkomst. Tillverkningsindustrin är därmed motorn för en stor del av näringslivet i många delar av regionen. Företagen utsätts för ständiga strukturomvandlingar med risk för nedläggning av vissa företag samtidigt som många familjeföretag har svårt att lösa generationsskiftet och riskerar att läggas ner. Därför är det viktigt med väl utbyggda strukturer samt generellt sett bra klimat för att företag ska kunna starta och utvecklas. Östra Mellansverige vill bidra till att öka sysselsättningen och tillväxten. Det sker genom att både stödja och bevara en stark, diversifierad och konkurrenskraftig, ofta industriell, bas där främjande av tillväxten i nya små och medelstora företag står i centrum. Målsättningen är att förverkliga ett mer gynnsamt företagsklimat genom att avlägsna hinder, dra nytta av globaliseringen samt underlätta kommersialiseringen av innovationer. Ett utpekat hinder för tillväxt är bristen på kompetent arbetskraft. Därför behöver Östra Mellansverige säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen till små och medelstora 3 Social innovation definieras här som en helt ny tjänst eller produkt som skapas inom den sociala ekonomin.

103 5(22) företag. Samma grupp av företag är också i behov av fungerande strukturer för riskkapital och stöd för ökad internationalisering. För att möta de utmaningar som Europa, Sverige och Östra Mellansverige står inför gällande demografiutveckling, välfärd och ökad global konkurrens, behövs satsningar inom socialt företagande och social ekonomi 4 men också sociala innovationer. Detta är även något som EU kommissionen uppmanar till i flera strategiska dokument kopplat till strukturfonderna. 5 För att uppfylla Europa 2020-strategins mål med 20 % ökad andel av förnybara energikällor och energieffektivisering krävs ett klimatsmart entreprenörskap och företagande och fler företag inom denna sektor. En uppskattning inom Europa 2020-strategin är att över en miljon nya arbetstillfällen kommer att skapas i Europa genom att sträva efter att uppfylla de energispecifika målen. Det är viktigt att Östra Mellansverige är en del av denna utveckling. 1.4 Insatsområde 3: Att stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Östra Mellansverige ska i enighet med Europa 2020-strategins målsättningar hjälpa EU att nå energi- och klimatmålen 20/20/20, d.v.s. minska växthusgasutsläppen med minst 20 % från 1990 års nivåer, öka andelen förnybara energikällor till 20 % samt höja energieffektiviteten med 20 %. Sverige och Östra Mellansverige ligger redan i framkant på området förnybar energi, energieffektivitet och minskad koldioxidutsläpp i jämförelse med många regioner i EU. De mål som är uppsatta i framtagna regionala energi- och klimatstrategier i Östra Mellansverige överensstämmer med eller är ambitiösare än de nationella och Europeiska klimat- och energimålen. I Europa 2020-strategin pekas ett antal samhällsutmaningar ut som speciellt viktiga att arbeta med kopplat till energiområdet. Dessa är bland annat ren, säker och effektiv energiförsörjning, resurseffektivitet och hushållning med råvaror, hållbart jordbruk samt smarta, gröna och integrerade transporter. Därför blir det viktigt att aktivt stödja en omställning till en koldioxidsnål ekonomi genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. Det ska ske genom att den offentliga sektorn går före, visar på vägar till handling och samarbetar med näringslivet. Insatserna ska samtidigt bidra till att det sker en grön strukturomvandling av ekonomin genom tillväxt i miljötekniksektorn och mindre energiintensiv konsumtion. För att minska de miljöskadliga utsläppen och främja en hållbar framtid behöver Östra Mellansverige satsa mer på forskning och innovation för att finna hållbara alternativ samt ställa om till effektiv och förnybar energi inom industri- och transportsektorn. Samtidigt måste energieffektiviteten fortsätta att öka. Genom att bidra till energi- och resurseffektiva företag stärks företagens konkurrenskraft på den svenska och internationella marknaden. Därför kommer inriktningen i programmet främst vara att på olika sätt främja ökad användning av koldioxidsnål teknik, energi- och resurseffektivitet och användningen av 4 Definieras här som icke offentliga organisationer med samhälleliga mål. 5 Europa 2020 strategin, Initiativ för social företagande (SBI), GSR etc.

104 6(22) förnybar energi i små och medelstora företag för att minska utsläppen och öka företagens konkurrenskraft. 1.5 Insatsområde 4: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Östra Mellansverige är en region med stor arbetspendling och prognoser visar på att de mindre lokala arbetsmarknaderna blir allt färre till antalet. Detta ställer krav på miljö- och klimatanpassade transportsystem, då transporter är en bidragande orsak till utsläpp och klimatförändringar. Trots att användningen av kollektivtrafik ökat i regionen är bil det i särklass vanligaste färdmedlet. Ett hållbart kollektivt transportnät efterfrågas för att underlätta pendlingsmöjligheterna inom Östra Mellansverige. Detta innebär att det finns behov av att utveckla tillgängliga miljömässiga och koldioxidsnåla transportalternativ. En miljömässig omställning är en av grunderna i EU:s samtliga strategiska dokument, allt för att minska miljöpåverkan och förbättra livskvaliteten för invånarna, och därmed en smart, hållbar tillväxt för alla. Det finns även påtagliga fördelar med att Östra Mellansverige präglas av att de funktionella arbetsmarknadsområdena kommit att omfatta allt större geografiska områden. Stora arbetsmarknadsområden har god tillgång på arbetskraft, jobb, spetskompetens och kapital. Detta gör dem attraktiva för såväl inflyttare som pendlare. Regionförstoringen drivs i hög grad framåt av kommunikationer. Det är viktigt att använda dessa fördelar och säkerställa förbättrad tillgänglighet genom regionförstoring och regionintegrering, genom att knyta samman funktionella regioner samt genom utveckling av hållbara transportsystem. Hur transportsystemet i Östra Mellansverige utvecklas är avgörande för arbetsmarknadens utveckling och därmed sysselsättning och tillväxt. Samtidigt är det alla transporter som sammantaget står för en avgörande andel av utsläppen och därmed klimatpåverkan. Därför är det avgörande att samhället väljer lösningarna som tillgodoser båda dessa aspekter samtidigt. Trenden är att koldioxidutsläppen från transportsektorn har slutat att öka. Att fortsätta denna trend och att minska dessa utsläpp måste prioriteras vid en grön omställning. Transportsektorn är även en viktig näring i Östra Mellansverige, där flera nationella och internationella logistikcentrum samsas på en begränsad geografisk yta. Östra Mellansverige har med sitt logistiskt centrala läge i Skandinavien en nyckelfunktion när det gäller att utveckla och erbjuda logistiktjänster och effektiva transportlösningar. Denna konkurrensfördel är beroende av utvecklingen av ett gränsöverskridande transportsystem samt ett transportsystem som även knyter samman strategiskt viktiga målpunkter inom landet. En del i EU-arbetet är det transeuropeiska nätverket för transporter (TEN-T) 6. Tanken med detta är att väl utbyggd infrastruktur ska ge medborgare i unionen, ekonomiska aktörer samt regioner och städer bättre förutsättningar att utnyttja fördelarna med ett EU utan inre gränser. Genom att öka den internationella tillgängligheten ges också tillgång till större marknader. Vinster för såväl klimatet som ekonomin uppnås genom att utveckla mer effektiva logistiklösningar. 6 I stomnätet för TEN-T inom Östra Mellansverige ingår: Södra stambanan, Västra stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Värmlandsbanan, E18 och E4

105 7(22) 1.6 Insatsområdet Hållbar stadsutveckling Tillsammans har Östra Mellansverige fem av Sveriges åtta största städer inom sin region. Dessa städer är viktiga noder och stödjepunkter i en funktionellt sammanhängande region kring Mälardalen. Det är på denna flerkärniga struktur som Östra Mellansverige vill bygga sin regionala attraktivitet och konkurrenskraft. Kring de större städerna pågår en betydande regionförstoring där städerna är viktiga motorer för tillväxt i hela regionen. Genom att satsa på hållbar stadsutveckling kan verktyg utvecklas för att möta de specifika utmaningar av stads- och samhällskaraktär kopplade till transportsystem, attraktivitet och integration som städerna står inför. För perioden har vikten av städers utveckling lyfts fram av EU-kommissionen. Städerna ska enligt EU-kommissionen ses som de självklara tillväxtmotorerna i regionerna. Utmaningen blir både bredare och mer komplex när kraven på en hållbar utveckling som uppmuntrar till smarta innovativa lösningar som också uppmuntrar till inkludering av utsatta grupper i samhället. Ute i många regioner ses stadsutvecklingsfrågorna som integrerade perspektiv i de prioriterade områden som pekats ut i RUP:ar och RUS:ar, och därmed något svårare att direkt identifiera. Östra Mellansveriges har däremot inför den här programperioden haft en ingående dialog med de större städerna för att få en inblick i städernas arbete med hållbar stadsutveckling. I dessa kontakter har det bland annat kommit fram att de större städerna gärna ser att gemensamma plattformar skapas för lärande och samt att gemensamma utvecklingsinsatser kommer till stånd som är kopplade till hållbar utveckling, ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Östra Mellansverige har valt att ha en territoriell ansats kring insatsområdet vilket innebär att programmet kommer att prioritera/öronmärka vissa aktiviteter riktade till stadsutveckling. På så vis vävs stadsutvecklingsperspektivet in i de övriga valda insatsområdena. Fokus kommer att ligga på aktiviteter som stödjer en förbättrad strategisk planering för en mer koldioxidsnål framtid, hållbara transporter med fokus på kollektivtrafik samt aktiviteter som tar avstamp i en social och kompetensförstärkande dimension. 2 Krav vid urval Det övergripande målet med detta program är att det i sin helhet bidrar till att öka Östra Mellansveriges sammantagna regionala tillväxt, konkurrenskraft och attraktivitet. För att nå dit finns vissa urvalskriterier och ställda krav som ska användas för att prioritera bland satsningar och projekt ska kan föremål för finansiering. Dessa baseras ofta på identifierade svagheter från föregående programperiod Östra Mellansverige ska med bakgrund av detta prioritera satsningar där: Insatser inom olika insatsområden understödjer varandra. Insatserna kan kopplas och understödja andra satsningar inom socialfonden, landsbygdsfond och havs- och fiskerifond samt övriga sektors- och territoriella program.

106 8(22) Tillväxtpotentialen inom de horisontella kriterierna miljö, jämställdhet och integration kan nyttjas. Näringslivets och företagens medverkan prioriteras och säkerställs. Syftet är att vidareutveckla befintliga satsningar inom områden som prioriterats inom programmet och därtill visat sig livskraftiga. Samverkan över kommun- och länsgränser planeras och där internationella inslag finns med. Sektorssamverkan, där så är lämpligt, eftersträvas, exempelvis mellan det offentliga, civilsamhället (byalag, intresseorganisationer), näringslivet och akademin. Flera aspekter såsom tekniklösningar, attityd- och beteendepåverkan, och samhällsplanering integreras. Lärdomar har tillvaratagits liksom de bästa resultaten från tidigare likartade projekt. Projekt av olika slag och med olika syften kan kombineras, ex. förstudier, metodutveckling, så att resultaten från föregående projekt kan bilda den nödvändiga plattformen för efterkommande satsningar. Projekt visar upp vilka bestående effekter och strukturer man vill uppnå och hur detta ska gå till. Ett tydligt ägarskap finns och att detta kommer att utövas aktivt. Utöver ovan nämnda krav finns under specifika insatsområden även specifika principer för urval som ska tas i beaktande. 3 Beskrivning av insatsområden och aktiviteter 3.1 Insatsområde 1: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Detta insatsområde sätter fokus på den innovationspotential som finns i gränslandet mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv. Syftet är att ta tillvara specifika regionala styrkor samt öka kapaciteten till innovationer inom underutvecklade geografiska områden för att bygga upp en ökad konkurrenskraft (smart specialisering). Samverkan mellan aktörer i Östra Mellansverige och Stockholm ska utvecklas för att kunna möta behoven i alla geografiska delar av regionen, både i forsknings- och kunskapsintensiva miljöer och i områden där innovationskraften bärs upp av företag och individer utan koppling till akademi. Företagen behöver även ges bättre förutsättningar att aktivt medverka i befintliga och växande innovativa miljöer. För att det ska bli möjligt behöver samarbetet mellan alla berörda aktörer stödjas av ett generellt sett bra klimat för innovation och entreprenörskap.

107 9(22) Till insatsområdet knyts hållbar stadsutveckling. Här är det framförallt insatser för att systematiskt ta sikte på att utveckla nya hållbara systemlösningar inom miljö-, transport- och det sociala området. Insatsområdet ska också kunna stödja utvecklingen av sociala innovationer i städerna. Det övergripande målet för insatsområdet är att bidra till ökad konkurrenskraft genom värdeskapande kunskapsökning och näringsliv med bredd och spets. Utgångspunkten är regionens styrkeområden och unika profil samt en kreativ miljö för entreprenörskap och innovation. De två investeringsprioriteringarna som Östra Mellansverige har valt att prioritera är: Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av EU- intresse. Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, eko-innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Investeringsprioritering 1: Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av EU- intresse. Universiteten, högskolorna och innovationsmiljöerna i Östra Mellansverige utgör viktiga resurser för regionens innovationsförmåga, kompetensförsörjning och tillväxt. I regionen finns även ett antal stora globala företag, inte sällan utlandsägda, med stark forsknings- och utvecklingsverksamhet samt många kunskapsintensiva företag. Näringslivet är här viktiga samarbetspartners i projekt och beställare av forskning, och kan utgöra en ingång i större europeiska och internationella forskningssamarbeten. Aktörerna i innovationssystemet spelar också en viktig roll för innovatörer och företag. Det är angeläget att utveckla detta system framförallt för ökad samverkan mellan små- och medelstora företag, universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner. I tvärsektoriella och multidisciplinära samarbeten mellan olika vetenskapsområden kan kreativa möten uppstå som gör det möjligt att det kläcks nya idéer och att det sker banbrytande upptäckter. Upptäckterna behöver kunna testas, demonstreras och verifieras under så verkliga förhållanden som möjligt vilket kan ske i forskningsanläggningar och demonstrationsmiljöer där användare, kunder och brukare kan involveras.

108 10(22) I den globala konkurrensen mellan regioner gäller det för Östra Mellansverige att kunna behålla och attrahera kompetens, kapital och företag. Det är därför även viktigt att de olika innovationssystemen inom och mellan länen kopplas samman på ett sätt som stärker Östra Mellansveriges samlade innovationskapacitet. Samma sak gäller innovationssystemets kontaktytor mot motsvarande miljöer och nätverk runt Östersjön men även övriga Europa där Östra Mellansveriges universitet och forskningsmiljöer kan utveckla och stärka samarbeten. Specifikt mål I Östra Mellansverige ska det finnas forsknings- och innovationsmiljöer som attraherar nya privata och offentliga investeringar i FoU, motsvarande minst 4,5 procent av bruttoregionalprodukten (BRP) 7. (Bas: 4.6 % år Eurostat). ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som: Bidrar till ökat utbyte och samarbete mellan Östra Mellansverige och starka forsknings- och innovationsmiljöer inom Sverige och EU. Bidrar till att nya idéer och forskning skapar ökade värden i samhället och näringslivet. Etablerar demonstrationsmiljöer, testbäddar och innovationsslussar Investeringsprioritering 2: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, eko-innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. Samhället befinner sig i en snabb strukturomvandling och näringslivet är utsatt för hårdnande global konkurrens. Genom att man regionalt kan prioritera ett fåtal områden där regionen kan visa upp en relativ styrka kan konkurrensfördelar uppnås genom smart specialisering och utveckling av regionala styrkeområden, liksom ett bättre tillvaratagande av regionens outnyttjade resurser. 7 Året 2009 utgjorde investeringsmässigt en puckel som vare sig tidigare eller senare uppnåtts. Den genomsnittliga nivån under det första decenniet är därmed lägre än värdet för 2009.

109 11(22) Många av regionens företag utgör sedan länge ryggraden i den svenska industrin och är en stark drivkraft för innovation och förnyelse. Exempelvis har forskning som kopplas till patienters behov och industrins kompetens bidragit till att Östra Mellansverige i dag har en konkurrenskraftig life science sektor. På samma sätt har flera klusterinitiativ vuxit fram ur sedan längre verksamma branscher och därefter utvecklats i en Triple Helixmiljö och fått världen som hemmamarknad. Även företagsinkubatorer har fått en väsentligt ökad betydelse inom Östra Mellansverige för det företagsfrämjande arbetet. Kompetensutveckling är i det här sammanhanget mycket mer än bara utbildning. Det är av stor vikt att hitta metoder och modeller för överföring av kunskap och kompetens mellan olika företag, mellan organisationer och mellan branscher. Inom olika kluster och nätverk kan gemensamma lösningar och arbetssätt generera ökad kompetens och bidra till innovationsdriven och smart hållbar tillväxt. För att utveckla och stärka detta kan både socialfond och regionalfond bidra till att stärka och vidareutveckla denna aspekt. Specifikt mål Östra Mellansverige tillhör Europas mest innovativa regioner, tack vare kontinuerlig förnyelse och nya, värdeskapande produkter och tjänster inom alla sektorer och geografier. (källa: European Innovation Scoreboard) ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som: Bidrar till smart specialisering och utveckling av kluster med nationell och global bärkraft. Stimulerar förnyelse genom branschöverskridande samarbeten. Bidrar till innovationsdriven välfärdsektor. Bidrar till införande av teknik med låga koldioxidutsläpp. 3.2 Insatsområde 2: Ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag. De små och medelstora företagen har fått en växande betydelse globalt, nationellt och även inom Östra Mellansverige. Här skapas i allt högre grad de nya arbetstillfällena och även nya former av tjänster och produkter som följer av en samhällsekonomi i omvandling. Dessa företag måste ges de rätta långsiktiga förutsättningarna för tillväxt, både gällande antalet anställda och omsättning. En del av dessa förutsättningar finns genom ett ökat entreprenörskap och förbättrat företagsklimat, men även en ökad tillgång på rätt kompetens, ökad tillgång till regionalt riskkapital samt internationalisering. En ökad tillväxt i de små och medelstora företagen leder till ökad sysselsättning. En ökad sysselsättning kan i sig vara en väg att minska klyftor och utanförskap som inte minst regionens städer brottas med.

110 12(22) Till insatsområdet knyts hållbar stadsutveckling. Här är det framförallt insatser för att systematiskt ta tillvara det latenta entreprenörskapet bland grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden eller som av andra skäl inte kan ta del i samhällsutvecklingen som här sätts i fokus. Insatsområdet ska även stödja olika initiativ som tar sikte på att utveckla sociala innovationer och det sociala entreprenörskapet i städerna. Det övergripande målet för insatsområdet är att stärka konkurrenskraften i små och medelstora företag genom långsiktiga insatser för stärkt entreprenörskap för främst befintliga men även nya företagare, förbättrat företagsklimat, ökad internationalisering och ökad tillgång till riskkapital. De två investeringsprioriteringarna som Östra Mellansverige har valt att prioritera är: Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer. Utveckla och implementera nya företagsmodeller för små och medelstora företag, särskilt för internationalisering Investeringsprioritering 1: Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer. Både näringsliv, offentlig sektor men också civila samhället är i stort behov av ökat entreprenörskap och en högre grad av företagsamhet för att inom sina verksamheter kunna åstadkomma den förnyelse som en hållbar samhällsutveckling kräver. I Östra Mellansverige måste det därför ges bästa möjliga förutsättningar för att skapa fler och växande företag, utveckla/stärka entreprenörskap i nya såväl som etablerade företag, offentlig sektor och det civila samhället. För att öka företagandet bör den entreprenöriella kompetensen och kompetensutvecklingen i vidare mening stärkas. Innovationer behöver inte vara tekniska, utan handlar lika mycket om att utföra uppgifter smartare, att jobba tillsammans över gränser, lära av andra och våga pröva nytt. I sökandet efter det nya, det innovativa, har offentlig sektor, föreningslivet och den ideella sektorn, kombinerat med ökad delaktighet och jämställdhet, stor betydelse. För att nya och befintliga företag ska kunna utvecklas och stärka konkurrenskraften behövs det därför ständigt flöde av ny kompetens. Det kan ske på många olika sätt; genom att nya människor med ny och annan kompetens anställs eller att samverkan mellan utbildningsanordnare och branscher utökas. Det kan även handla om att utveckla den inneboende potentialen för varje medborgare och på så vis bidra till en sysselsättningsvänlig

111 13(22) tillväxt. Inom detta område finns stora beröringspunkter med socialfonden och integrerade satsningar som involverar båda programmen förordas. Specifikt mål I Östra Mellansverige ska väl fungerande privata och offentliga strukturer understödja ett entreprenörskap och företagsamhet som leder till ökad sysselsättning och tillväxt i nya och befintliga företag. ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som: Bidrar till ökat entreprenörskap och företagsamhet. Bidrar till stärkt lokalt och regionalt företagsklimat samt nya företagsetableringar. Ökar tillgången till kapital i olika utvecklingsfaser Investeringsprioritering 2: Utveckla och implementera nya företagsmodeller för små och medelstora företag, särskilt för internationalisering. Den ekonomiska verkligheten blir alltmer globaliserad. Kunder, ägare, leverantörer och konkurrenter till vårt regionala näringsliv finns i allt större utsträckning i andra länder. Graden av internationalisering inom näringslivet, mätt som andel av alla företag som bedriver affärer över nationsgränser, indikerar hur väl företagsamheten förmår att orientera sig i den nya ekonomin. Inom Östra Mellansverige finns stor utvecklingspotential för en ökad internationalisering av de små och medelstora företagen. Företag som vidgat sin marknad internationellt är i genomsnitt mer lönsamma och växer snabbare än företag som stannar lokalt. Små och medelstora företag arbetar även ofta utifrån redan etablerade affärsmodeller. En stor möjlighet öppnas upp om företagen kan tänka större och utveckla dessa modeller. Detta är en förutsättning om företagen ska nå en global marknad. Specifikt mål I Östra Mellansverige ska en ökad global närvaro bland små och medelstora företag, motsvarande minst genomsnittlig andel i landet, bidra till ökad konkurrenskraft, sysselsättning och lönsamhet. (Bas: 25 % år 2011) (källa: Företagens villkor och verklighet 2011, Tillväxtverket) ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som:

112 14(22) Bidrar till stärkt konkurrenskraft i globaliserad ekonomi. 3.3 Insatsområde 3: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer En av de grundläggande pusselbitarna i ett hållbart samhälle är att nå en energi- och resurseffektivitet inom alla samhällssektorer. Utveckling och införande av energi- och klimateffektiv teknik, beteendeförändringar samt samhällsplaneringsinsatser är alla nödvändiga åtgärder för att stödja övergången till en hållbar samhällsstruktur och därmed en koldioxidsnål ekonomi. Utmaningarnas omfattning och behovet av en snabb omställning ställer krav på en högre grad av helhetstänkande. Regionen behöver gemensamma och kostnadseffektiva lösningar som löser flera problem samtidigt. Fokus för insatserna inom detta insatsområde är att energieffektivisera, minska den fossila energianvändningen och få en högre andel förnybar energi. Det ska ske genom att den offentliga sektorn går före, visar på vägar till handling och samarbetar med näringslivet. Insatserna ska samtidigt bidra till att det sker en grön strukturomvandling av ekonomin genom miljödriven tillväxt och mindre energiintensiv konsumtion. I utvecklingen mot en koldioxidsnål ekonomi är städer och stadsutveckling viktiga komponenter. Det är inom och runt de större städerna som klimatutmaningarna märks allra tydligast, men det är också här potentialen är som störst för att hitta hållbara lösningar. Det övergripande målet för insatsområdet är att bidra till förverkligande av nationella och regionala klimat- och energimål samt att främja en resurs- och energieffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. De tre investeringsprioriteringarna som Östra Mellansverige har valt att prioritera är: Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag. Stödja energieffektivitet, smart energihantering och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn. Främja koldioxidsnåla strategier för alla typer av geografier, särskilt för urbana områden Investeringsprioritering 1: Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi företag Energipriserna (inklusive skatter och avgifter) påverkar i hög grad intresset för energieffektivisering. Svenska energipriser har i ett europeiskt perspektiv varit låga och därför har våra industrier och företag en förhållandevis hög energianvändning, speciellt användning

113 15(22) av el, vilket gör att deras konkurrensförmåga blir sämre vid stigande energipriser. På sikt måste samtidigt den fossila energianvändningen upphöra för att vi ska nå uppsatta klimatmål. Fler insatser behövs för att skynda på energiomställning och energieffektivisering. Bedömningar av potentialen för lönsamma energieffektiviseringar bland företagen varierar mellan 15 och 50 procent. Trots flera tidigare insatser finns det behov av att få företag att identifiera energiåtgärder, och sedan genomföra dessa. Här är även kompetensutvecklingsinsatser högst relevanta för att nå uppsatta mål. Specifikt mål Energi- och resurseffektiva företag i Östra Mellansverige bidrar till minskad klimatpåverkan och en konkurrenskraftig region. ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som: Bidrar till energieffektivare företag Insatser för att företag ska omsätta energianalyser i åtgärder såsom energieffektivisering, mer förnybar energi samt utveckling av småskalig energiproduktion. Planering av industriområden/byggnader/affärscentra med mera (Eco parks) med hög energi-/resurseffektivitet och småskalig förnybar energi. Inom denna investeringsprioritering finns specifika principer till grund för urval av projekt: Projekten ska säkerställa att aktiviteter har en tydlig koppling till eller leder direkt till minskade koldioxidutsläpp, sparade kwh eller ökad andel förnybar energi. Projekten ska stimulera marknaden för och driva på efterfrågan på energieffektiva och förnybara produkter och tjänster, utgångspunkten bör tas i marknadsefterfrågan och samhällsutmaningar Stödja energieffektivitet, smart energihantering och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn Bebyggelsestrukturen har stor betydelse för energianvändning och transportbehov. Bostadsoch lokalsektorn svarar för cirka 30 procent av användningen av värmeenergi och cirka 50 procent av användningen av elektrisk energi i Sverige. År 2021 gäller krav på att alla nya

114 16(22) byggnader ska vara så kallade nära nollenergibyggnader. Redan år 2013 ska energiprestanda vid större ombyggnader motsvara nybyggnadskrav. Det är därför av största betydelse att kunskaper sprids som minimerar merkostnader och andra hinder som finns för att bygga väl fungerande byggnader med den mest energieffektiva tekniken. De stora bestånden bostäder som byggdes under åren behöver renoveras och rustas. Nya kostnadseffektiva lösningar måste utvecklas samtidigt som de personer som är inblandade i byggprocessen måste kompetensutvecklas för att kunna implementera nya energi- och koldioxidsnåla metoder att bygga och renovera. En fondsamverkan med socialfonden kan här vara möjlig. Den årliga nyproduktionen utgör endast 1-2% av byggnadsbeståndet och därför är det avgörande att vid renovering göra kraftfulla energieffektiviseringsåtgärder för att de nationella och internationella målen skall kunna nås. Det lokala och regionala perspektivet kommer ha stor betydelse för möjligheter att snabbt reducera energianvändningen för byggnader och på så sätt ställa om energisystemet. Specifikt mål I Östra Mellansverige har energianvändning i bostadshus och offentlig sektor minskat kraftigt till år 2020, samtidigt som fossil energi för uppvärmning fasats ut. ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som: Främjar utveckling av koldioxidsnåla offentliga infrastrukturer och energiförsörjning. Främjar samverkan och kunskapsuppbyggnad för byggande och renovering till näranoll-energihus. Medverkar till minskad energianvändning eller ökad andel förnybar energi genom beteendeförändringar och attitydpåverkan. Inom denna investeringsprioritering finns specifika principer till grund för urval av projekt: Sökande parter bör visa hur projektet säkerställer att aktiviteter har en tydlig koppling till eller leder direkt till minskade koldioxidutsläpp, sparade kwh eller ökad andel förnybar energi Främja koldioxidsnåla strategier för alla typer av geografier, särskilt för urbana områden. Städer, tätorter och landsbygdsområden i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. En av anledningarna är att befolkningen är allt mer rörlig och det är fullt möjligt att ha sin bostad, sitt arbete och sin fritidssysselsättning på olika orter eller kommuner. För att denna utveckling ska bli hanterbar utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv och kunna bidra till ett hållbart och mer energieffektivt samhälle, krävs en väl fungerande och strategisk samhällsplanering för samtliga typer av geografier inom Östra Mellansverige.

115 17(22) Specifikt mål Politiskt förankrade strategier skall ha arbetats fram och implementerats regionalt och lokalt som stödjer övergången till en koldioxidsnål ekonomi. ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som: Främjar rumslig och strategisk planering för en koldioxidsnål ekonomi. 3.4 Insatsområde 4: Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Människor, varor och information ska enklare kunna förflyttas mellan olika knutpunkter i Östra Mellansverige. En större och mer integrerad region gör den mer attraktiv för både människor, företag och andra verksamheter. Framväxten av en flerkärnig region innebär att större orter med sina omland ges bättre förutsättningar att växa och utvecklas på sina egna villkor, samtidigt som kortare restider städerna emellan och till Stockholm skapar bättre förutsättningar för möten, nätverk etc. Insatsområdet ska samtidigt medverka till en omställning till hållbar samhällsutveckling med minskad påverkan på miljön och klimatet. Den täthet av människor, företag, offentliga verksamheter etc. som kännetecknar städernas gör att de sitter på en enorm potential att utveckla exempelvis system för energieffektivisering eller nya hållbara transportlösningar. Utvecklingen av staden är således tätt sammankopplad till regionförstoringens möjligheter och omställningen till en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet för insatsområdet är att bidra till utveckling av en flerkärnig region, bidra till regionförstoring samt att minska transporternas totala miljö- och klimatpåverkan. Den investeringsprioritering som Östra Mellansverige har valt att prioritera är: Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet.

116 18(22) Investeringsprioritering 1: Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet. Pendlingen har ökat kraftigt under senare år. Flest resor görs mellan och till de större städerna. Det är också i dessa stråk pendlingen ökar mest. Stora regioner är med sin goda tillgång till arbetskraft, spetskompetens, och kapital konkurrenskraftiga och attraktiva för företag. Tillgången till jobb, mötesplatser och kulturutbud bidrar till att attrahera många inflyttare. Detta har bidragit till att det kring nodstäderna i Östra Mellansverige idag finns några av Sveriges största regionala arbetsmarknader. Det pågår också en betydande regionförstoring kring dessa städer. Bilen svarar fortfarande för omkring 80 % av alla persontransporter inom Östra Mellansverige. Bilen som regionförstorande transportmedel har dock spelat ut sin roll under överskådlig tid. Det krävs utbyggnad av åtskilliga vägar till motorvägsstandard om bilen fortsatt ska stå för utvidgning av arbetsmarknaden, för att inte nämna trängseln i städerna och den negativa påverkan på miljö och klimat som ökade utsläpp av växthusgaser innebär. Kollektivtrafikresandet med buss och tåg har ökat kontinuerligt i Östra Mellansverige. Kollektivtrafiken, i första hand regionaltågen och expressbussarna, har en viktig funktion att fylla som regionförstorande transportmedel. En väl utbyggd infrastruktur för kollektivtrafik och ett väl fungerande trafiksystem, som binder samman olika trafikslag, kan bidra till större och mer integrerade regioner, med möjligheter till ett långsiktigt hållbart resande. Framförallt på tågsidan är det möjligt att göra stora restidsvinster även i framtiden. Tågets viktigaste förtjänster jämfört med bilen, utöver klimatpåverkan, är de kortare restiderna samt att restiden i många fall kan användas för utbildning och arbete. En utbyggd järnväg för snabba interregionala tågresor är en förutsättning för att klara framtiden med liten klimatbelastning. För att klara en omställning från biltrafik till andra mer klimatanpassade transportmedel är det angeläget att det finns goda förutsättningar att kombinera olika transportslag för att skapa smidiga byten, mellan exempelvis cykel, buss, bil eller tåg. Det är viktigt för städerna att förbättra framkomligheten för kollektivtrafikresenärer, fotgängare och cyklister men detta bidrar också till att landsbygden och de mindre tätorterna på ett enklare sätt kan dra fördel av den tillväxt som skapas i de större städerna. Östra Mellansverige har pekas ut som ett nav för godshantering i Sverige. Godstransporterna i regionen behöver utvecklas och integreras så att alla transportslag samt regionens transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, sjöfart och flyg) och transportnoder (flygplatser, hamnar, kombiterminaler, tågstationer, etc.) används på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt. Specifikt mål Östra Mellansverige ska vara en växande funktionell arbetsmarknad, med hållbara kommunikationer och hög tillgänglighet för människor och gods.

117 19(22) ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som: Stödjer utveckling och införande av innovativa lösningar, teknik och tjänster inom kollektivtrafik och infrastruktur. Främja integreringen mellan olika godstransportslag och transportnoder i regionen. Insatser som medverkar till minskad energianvändning eller ökad andel förnybar energi genom beteendeförändringar genom ökat lärande och attitydpåverkan. Generellt gäller att aktiviteterna i första hand ska stödja förstudier, analyser och utvecklingsprojekt. Mindre investeringar i fysisk infrastruktur som bidrar till nyskapande och innovativa lösningar stöds inom investeringsprioriteringen. Inom denna investeringsprioritering finns specifika principer till grund för urval av projekt. Projekten ska bidra till att fler resenärer väljer kollektivtrafiken framför bilen, i syfte att skapa ett hållbart transportsystem och minska miljöbelastningen, både inom och mellan städer/regionala knutpunkter. Projekten ska bidra till samordning mellan olika transportslagen (väg, järnväg, sjöfart och flyg). Projekt med tydlig koppling till pågående storregionala processer prioriteras 8. 8 Exempelvis En Bättre Sits (EBS), ÖMS-samarbetet för bättre gemensamma kunskapsunderlag för den regionala översiktliga planeringen, samt Trafikplan 2017

118 20(22)

119 21(22) 4 Finansieringsplan Insatsområde Tot EU- Nationell Indikativ fördelning av nationell Total Medfinansieringsgrad stödberättigande andel Medfinansiering medfinansiering (EURO) finansiering kostnad (EURO) Offentlig Privat medfinansiering (EURO) medfinansiering Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation % % Öka små och medelstora företags konkurrenskraft % % Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer % % Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur % % Totalt % Privat medfinansiering medges inom tre insatsområden, men inte vara ett krav för beviljandet av projekt.

120 RS 33, bilaga 2 Datum Dnr Anteckningar från överläggningar mellan Stockholm och Sörmland Tid och plats: i Stockholms stadshus kl. 11:30-13:30 Deltagare: Erik Langby, Ordförande, Kommunförbundet Stockholm Sten Nordin, Finansborgarråd, Stockholms Stad Torbjörn Rosdahl, Finanslandstingsråd, Stockholms läns landsting Madeleine Sjöström, Direktör, Kommunförbundet Stockholm Irene Svenonius, Stadsdirektör, Stockholms Stad Viking Jonsson, Ordförande, Regionförbundet Sörmland Åsa Kullgren, Landstingsstyrelsens ordförande, Landstinget Sörmland Daniel Portnoff, Kommunstyrelsens ordförande, Trosa kommun Göran Norberg, Förbundsdirektör, Regionförbundet Sörmland Syfte: Frågor: Att stärka de politiska kontakterna mellan Stockholm och Sörmland samt att diskutera samarbete kring viktiga gemensamma utvecklingsfrågor. Hälso- och sjukvården Här finns redan att pågående samarbete på olika nivåer. Målet är att få till stånd ett avtal mellan landstingen rörande sörmlänningarnas tillgång till vården i Stockholm. Diskussionerna ledde till att de båda landstingens representanter enades om att ett tydligare uppdrag bör ges och en tidplan bör sättas. Uppdraget ska ges till landstingsdirektörerna. Kollektivtrafiken/regionaltåg Förhandlingarna kring Tågplan 2017 pågår med hjälp av Carl Cederschiöld men ännu återstår en del frågor innan en överenskommelse kan skrivas under. Sörmland behöver Stockholms stöd i dessa förhandlingar. Det övergripande målet är att skapa ett regionaltågsystem för hela Mälardalen, vilket är viktigt för Sörmland som inte har eget underlag för en utbyggd regionaltågtrafik. Stockholms representanter instämde i att Tågplan 2017 är viktig för att få en funktionell storregion i Mälardalen och utlovade stöd för att slutföra förhandlingarna. Sörmlands representanter pekade på att Trafikverkets tilldelning av tåglägen vållar stora problem när det råder kapacitetsbrist på järnvägsspåren. Detta är särskilt tydligt på västra och södra stambanorna in mot Stockholm. Här finns en konflikt mellan ambitionen att skapa konkurrens i den långväga tågtrafiken och att få till stånd en stabil regionaltågtrafik som ger möjlighet till arbets- och studiependling i regionen. Alla närvarande höll med om att principerna för tilldelning av tåglägen bör Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(3)

121 ses över och Stockholms representanter förklarade sig beredda att stödja eventuella initiativ för att åstadkomma detta. Regional infrastruktur/översiktlig planering Från Sörmland framhölls att det behövs fortsatta satsningar på infrastrukturen i Mälardalen om man ska klara regionförstoringen och den önskade tillväxten. Det handlar om tillgängligheten till Stockholm men också om avlastning av trafikflöden som ska passera. Rent konkret framfördes att Sörmland förutsätter att Förbifart Stockholm nu kommer igång som planerat. Samtidigt framhölls att det i nästa tillväxtfas behövs ytterligare avlastning av vägtrafiken in mot Stockholm och då kan en utbyggnad av riksväg 55 vara ett bra alternativ. Den är redan idag kvalificerad för att ingå i det nationella vägnätet men det blir ännu mer nödvändigt om man ser till förbindelsen över Mälaren mellan Strängnäs och Enköping. Både Sörmland och Stockholm har intresse av att denna förbindelse kommer in i den nationella vägplaneringen. Sörmland vill att parterna i Citybaneavtalet håller ihop i uppföljningen av planen. Det är viktigt att vi i grannlänen känner stöd från Stockholm i genomförandet av planen men också i att få till stånd de följdinvesteringar som krävs för att de nya spåren ska få full effekt. Det gäller t ex upprustning av broar och spår från Flemingsberg och hela vägen in till Stockholms C. Regionplanen för Stockholm RUFS står inför en revidering och om något år kan det vara aktuellt med en helt ny plan. I arbetet med de senaste RUFS:arna har sambandet med de omgivande länen blivit allt tydligare. De funktionella sambanden i hela Mälardalen blir allt tydligare och Sörmland vill därför fortsätta att ha ett inflytande på arbetet med en kommande RUFS. Frågor som boendemiljöer, kommunikationer, arbetsmarknad och utbildning är viktiga frågor där det finns gemensamma intressen i en funktionell storregion. Från Stockholms representanter framförde man att informationen i dessa planeringsfrågor varit viktig och klargörande. Näringslivsfrågor Länens gemensamma ALMI Stockholm Sörmland har nu funnits i 3 år och frågan om hur företaget fungerar berördes. Man enades om att diskutera denna fråga i direkta kontakter mellan de berörda ägarna. Sid 2(3)

122 Stockholm Business Alliance har också funnits i ett antal år och även här berördes frågan om man nått de resultat som förväntats, särskilt i de kringliggande länen. Från Stockholms sida framhöll man att diskussioner om bl a detta kommer att föras vid det kommande mötet med intressenterna. Man har bl a konstaterat att ytterligare insatser behövs för att föra ut information kring vad som görs och vilka resultat som kan avläsas. Avslutningsvis konstaterades att överläggningarna varit givande för samtliga deltagare och att en ny överläggning ska hålla i Sörmland före sommaren Vid anteckningarna Göran Norberg Sid 3(3)

123

124

125

126