1-Ê ]Ê,, 6-/ Ê" Ê,Ê --" ÊUÊ/,9 \Ê 1, ÊÓään. OcH IngEmaR

Transkript

1 777 *," - FOTO: ÊUÊ "/"\Ê Ê " marléne,]ê HamSTRöm 1-Ê ]Ê, Ê -/,& ]Ê,/]Ê, Ê2006, 6-/ Ê" Ê,Ê --" ÊUÊ/,9 \Ê 1, ÊÓään KjELL HOLmnER, OcH IngEmaR HanSSOn,/Ê " TRYcK: munkreklam Årsredovisning Tanums kommun 2007

2 Balansomslutning Investeringar Resultat 595,3 mkr 33,8 mkr 16,8 mkr Antal anställda Invånarantal Utdebitering 21,99 kr mer att läsa Kommunens hemsida: Fördjupning om Tanum: Kommunens organisation: Statistik om Tanum: Fler länkar: Utan titel I Utan titel I I Utan titel I I I Konstnär Agneta Stening Agneta Stening är verksam som skulptör och konstnär och är sedan 1997 bosatt strax utanför Grebbestad. Redan i mitten av 1980-talet kom hon att arbeta med granit vid Konstnärernas kollektivverkstad i Gerlesborg. Agneta Stenings stora offentliga utsmyckningar kan ses främst i Östergötland, bland annat i Finspång, Linköping och Norrköping. I Tanum kan hennes arbeten ses bland annat vid skola, förskola och i bostadsområden i Grebbestad. Agneta Stenings konst och skulpturer finns förutom i Sverige representerade i Tyskland, Kroatien, Schweiz och Storbritannien. Inspirationen hämtar Stening i historia, natur och arkitektur. De konstverk som illustrerar Tanums budget, delårsrapport och årsredovisning för 2007 är gjorda i norsk marmor.

3 Innehåll 4 Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist (c) 5 Oppositionsrådet Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Gerd Melin (s) 6 Sammanfattning En positiv utveckling i kommunen. 8 Omvärld Tanums invånarantal uppgick vid årsskiftet till Arbetslösheten är 1,9 procent i kommunen. 11 Kommunala jämförelser Benchmarking mellan Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad. 16 Övergripande mål Kommunen har angett fyra utvecklingsområden, boende, infrastruktur, näringsliv samt landets bästa skola. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 Redovisningsmodell och -principer Beskrivning av redovisningsmodell, analysmodell samt beskrivning av de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen. Kommunen följer i allt väsentligt rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. 21 Resultaträkning med resultatanalys Kommunens och en sammanställd (koncern) resultaträkning samt analys av årets resultat, intäkter och kostnader. Kommunens resultat uppgår till 16,8 mkr. 24 Kassaflödesrapport Kommunens och en sammanställd (koncern) kassaflödesrapport samt analys av likviditetsutveckling. Kommunens likviditetsförändring uppgår till -7,9 mkr. 26 Balansräkning med analys av finansiell ställning Kommunens och en sammanställd (koncern) balansräkning samt analys av tillgångar, skulder och eget kapital. Kommunens soliditet uppgår till 45 procent. 29 Notförteckning Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna, resultaträkning, kassaflödesrapport och balansräkning. 34 Riskbedömning Kommunen utsätts bland annat för finansiella risker, borgensåtaganden samt skador på kommunens egendom. 36 VA-redovisning Enligt ny VA-lagstiftning ska denna verksamhet särredovisas. 39 Driftsredovisning Kommunen har en budgetavvikelse på 11,5 mkr. Kommunen har visat på positiva budgetavvikelser under hela 2000-talet. 40 Investeringsredovisning Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 32,6 mkr. 42 Miljöredovisning I miljöarbetet har områdena livsmedel, transporter och energi prioriterats. 46 Personalredovisning Kommunens strategiska målsättning är att skapa förutsättningar för att kunna behålla och utveckla kompetent personal. Sjukfrånvaron sjunker till 6,4%. 49 Välfärdsredovisning Redovisning av medborgarnas hälsa och välbefinnande. NÄMNDERNAS REDOVISNING En redovisning av resultat, nämndernas målsättning och kvalitetsgarantier och en uppföljning av dessa. 53 Kommunstyrelsen 57 Tekniska nämnden 63 Miljö- och byggnadsnämnden 67 Barn- och utbildningsnämnden 75 Omsorgsnämnden 80 Kommunrevisionen 82 Presentation av kommunstyrelsen samt beslut och revisionsberättelse KOMMUNALA BOLAG 84 Tanums Bostäder AB En sammanfattande redovisning av kommunens helägda bostadsbolag. Resultatet uppgår till 1,9 mkr. 86 Tanums Hamn & Turism AB En sammanfattande redovisning av kommunens helägda turism- och hamnbolag. Resultatet uppgår till 0,2 mkr. 88 Rambo AB Kommunens ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambos resultat uppgår till 3,4 mkr. 90 Tioårsöversikt Kommunens resultat och balansräkning över tio år. 92 Ekonomisk översikt av verksamheterna Resultaträkningar för nämndernas olika verksamheter. 94 Begreppsförklaring 95 Organisation

4 Ekonomi under kontroll ger möjligheter Innevarande mandatperiods första verksamhetsår gav ett mycket bra resultat, 16,8 miljoner kronor. Nämnderna tog ansvar för tilldelade ekonomiska ramar och bedrev en god verksamhet för kommuninvånarna. För mig är god ekonomisk hushållning den viktigaste politiska frågan. Har vi god kontroll på intäkter och kostnader innebär det att vi har möjlighet att göra investeringar som utvecklar Tanums kommun. Egentligen är det samma förutsättningar som gäller för den egna plånboken eller kortet. I det kommunala ekonomiska ansvaret är volymen större och skattepengar måste hanteras på effektivt och ansvarsfullt sätt. Under de senaste fyra åren har sammanlagt cirka 100 miljoner kronor amorterats på kommunens låneskuld, vilken nu är ungefär 174 miljoner kronor. Att kommunen gjort kraftiga amorteringar ger politiken en god ekonomisk grund att stå på inför kommande åtaganden. En stabil kommunal ekonomi ger också en trygghet för nämnderna och den verksamhet de ansvarar för. Tanums kommun siktar mot minst invånare senast Med de 57 detaljplaner som finns under arbete är det uppsatta målet fullt realistiskt att nå. Den övergripande planeringen är ett nödvändigt underlag för att gå vidare till nästa steg i planeringsprocessen, arbetet med detaljplaner. Övergripande planering är kostsamt och kräver stora arbetsinsatser av både tjänstemän och politiker. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Hamburgsund har under året varit mycket aktivt. När kommunfullmäktige i juni 2008 antar planen för Hamburgsund har arbetet med fördjupade översiktplaner för kommunens fyra största tätorter genomförts. Under hösten 2007 påbörjades arbetet med översiktlig planering för vindkraft i kommunen. En översiktlig planering där olika intressen vägs mot varandra är grunden för ett framgångsrikt planeringsarbete och ska utgöra ett bra beslutsunderlag i den kommande politiska beslutsprocessen. Högst troligt kommer det att bli en livlig diskussion om i vilka geografiska områden etablering av vindkraftverk bör ske och hur många verk som ska etableras i kommunen. Den 4 oktober varslades samtliga i personalen (326) om uppsägning från IAC i Tanumshede. Efter semestern 2008 kommer tillverkningen i fabriken att avslutas. För personalen, dess familjer och kommunen i stort ett mycket negativt besked. Kommunledningen startade omedelbart arbetet med att på olika sätt försöka lindra konsekvenserna av fabrikens nedläggning. Avvecklingen av kommunens största privata arbetsplats kommer givetvis att påverka kommunen på olika sätt. Men det ger också möjligheter och är en utmaning att få nya verksamheter i de stora ytorna som de välunderhållna privatägda fabriksbyggnaderna består av. Den italienska kommunen Capo di Ponte är Tanums senaste vänort. Under några hektiska dagar i slutet av augusti manifesterades detta genom ett besök av en grupp från Italien under ledning av borgmästaren Francesco Manella. I dagens kommunpolitiska arbete ingår som en naturlig del samarbete med andra kommuner. De fem nordbohuslänska kommunerna samarbetar inom bland annat turist- och besöksnäringen. Samverkan inom EU-programmet Leader är ett projekt som riktar sig mot landsbygdsutveckling. Fyrbodals kommunalförbund är bland annat en länk till Västra Götalandsregionen som ger möjligheter till så kallade tillväxtmedel i en icke ringa omfattning. Fyrbodal är också en viktig medspelare beträffande arbetet med kommande infrastrukturplanering för perioden Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden kan vi tillsammans åstadkomma en fortsatt utveckling för Tanums kommun. Clas-Åke Sörkvist (c) Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Framtiden skapar vi tillsammans Vilka ansträngningar gjorde vi under 2007 för att vi skulle röra oss i riktning mot invånare, och var ansträngningarna de rätta? Vi minskade de facto med sju personer. Väldigt mycken tid och energi lades på frågor som rör delar av vår fysiska miljö, jag tänker framför allt på den exploatering i attraktiva lägen i vår kommun, som blir allt tydligare i takt med stigande priser och hägrande förtjänster. Projektet Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling startades under 2007, bland annat med syfte att sätta fokus på användningen av mark och vatten i ett långsiktigt hållbart perspektiv. Behovet av ett nytt stort avloppsreningsverk för att bättre värna vår miljö och möta den stora efterfrågan på boende i, eller i nära anslutning till, våra kustsamhällen ökar. En gigantisk investering för en kommun av Tanums storlek. Planering och byggnation av gång- och cykelvägar har ännu inte tagit riktig fart. Vi väntar fortfarande på att en jämställdhetsplan ska ta form och börja arbetas efter. Kanske borde vi fundera över konsekvenserna av att det från Tanums kommun flyttar ut runt trettio kvinnor i åldern år, netto, varje år. Att demografin är en viktig sak att studera om man är intresserad av vad som händer i kommunen fick vi klart för oss på ett seminarium om jämställdhet i december. Vad drar jag då för slutsats? Jo, vi behöver bli en kommun som tydligt signalerar att vi tänker på vad som är viktigt för kvinnor och barn, till exempel trygga miljöer, bra förskolor och skolor, nya företag som attraherar unga kvinnor, bättre villkor och utvecklings- och karriärmöjligheter för dem som arbetar i offentlig verksamhet. Det som är viktigt för kvinnor och barn är ju också ofta bra för männen, vice versa har hittills inte haft samma starka koppling. Projektet Konst i offentlig miljö, som pågått under 2007 och fortsätter in i 2008, kopplar på ett nyskapande sätt ihop kultur, miljö och hälsa i vår samhällsplanering. Tanums kommun börjar komma ifatt resten av landet när det gäller tillgång till förskola. Andelen barn som vistas i någon form av kommunal barnomsorg ökar med sex procentenheter sedan föregående år. Både antal barn och genomsnittlig placeringstid ökar. Ett orosmoln som seglade upp under 2007 är det eventuella införandet av ett vårdnadsbidrag. Kalkylen som barn- och utbildningsnämnden gjort visar att ett införande kommer att kosta minst två miljoner och oppositionen ser att, förutom denna direkta konsekvens, kommer det att sinka arbetet med att skapa landets bästa skola. Deltagande i vår förskoleverksamhet är för många barn en viktig förutsättning för att lyckas väl i grundskola och gymnasium. Självklart ser vi också en mängd andra icke önskvärda biverkningar för både föräldrar och samhälle. Den för vår kommun så viktiga vuxenutbildningen brottas med ekonomiska problem, en följd av förändrade och minskade statliga bidragsformer. Riktig valfrihet är en skolgång som ger möjlighet att själv välja väg i framtiden, eller välja om. Omsorgsnämnden har det bekymmersamt. Kostnaderna för placeringar skjuter i höjden. När ska omsorgsverksamheten få utvecklas? När ska det märkas i medelstilldelningen att våra äldre är en grupp som vi månar om? Om den styrande majoriteten anser sig ha råd med att införa vårdnadsbidrag bör den nog stanna upp och tänka efter om det inte finns en annan prioritering som borde göras. Med ett balanserat underskott på två miljoner och en budget 2008 delvis baserad på ett bokslut 2007 där man satt till alla klutar för att hålla kostnaderna nere, kommer 2008 att bli rejält tungt för omsorgsnämnden att ta sig igenom. Orättfärdigt både mot våra olika grupper av omsorgstagare och mot dem som har som sitt yrke att sörja för deras möjlighet att färdas väl. Arbetet med en översiktsplan för vindkraft startade under 2007 och staten lämnar bidrag för drygt halva kostnaden för framtagandet. Intresset i kommunen är påtagligt, från att ha handlat om att producera förnyelsebar energi utan att alltför negativt påverka vår fysiska miljö, utmärks intresset nu också av inkomstmöjligheterna för enskilda markägare, vilket i sin tur kan leda till tråkig konkurrens, nedtoning av olägenheter och ett ökat tryck på kommunens plan- och bygglovshantering. Det är därför ytterst viktigt att vi får fram en översiktsplan, som så många som möjligt är väl insatta i och känner sig överens om och där samhällsnyttan och allmänintresset väger tungt. Gerd Melin (s) 2:a vice ordförande i kommunstyrelsen 5

6 Sammanfattning Arbetsmarknaden i Tanum är fortsatt stark. Arbetslösheten är låg och det skapas nya jobb inom framförallt handel och turism. De större företagen minskar dock sin sysselsättning. IAC, som är kommunens största arbetsplats, har aviserat att man planerar att lägga ner verksamheten i Tanumshede sommaren 2008 varvid 300 arbetstillfällen försvinner. Efterfrågan på bostäder är fortsatt stark. Kommunen har under året arbetat med olika planer som ska ge förutsättning till att fler bostäder kan byggas. Kommunen har påbörjat ett arbete, tillsammans med företrädare för det lokala näringslivet, att ta fram åtgärder för att åstadkomma ett positivt och bra näringslivsklimat. Befolkningen minskar Tanums befolkning minskade med sju personer under 2007 och uppgick den 31 december 2007 till personer. Efter att ha legat på i stort oförändrad nivå under 1990-talet har befolkningen ökat med 150 personer sedan år En ökad inflyttning medförde ett positivt inflyttningsnetto på 60 personer. Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer. Under 2007 föddes 93 personer. skatteintäkterna ökar med 20,2 mkr, 4,2 procent. Av resultatet avser 2,4 mkr intäkter från tomtförsäljning. Resultaträkning Belopp i mkr Verksamhetsresultat -474,3-447,7 Skatteintäkter och statsbidrag 498,2 477,9 Finansnetto -7,0-7,8 Resultat 16,8 22,3 Investeringar Årets bruttoinvesteringar uppgår till 33,8 mkr där 4,6 mkr avser markköp i Hamburgsund, 4,0 mkr avser värmeanläggning i Fjällbacka och 11,5 mkr avser VA-anläggningar. Låneskulden minskar Det positiva resultatet de senaste åren och förhållandevis låga investeringsutgifter har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Under 2007 har låneskulden minskat med 40 mkr och uppgår i bokslut 2007 till 174 mkr. Befolkningsutveckling Årets överskott 16,8 mkr Resultatutveckling kommun mkr ,8 22,4 23,8 15,7 5,8 4, Årets resultat uppgår till 16,8 mkr. Tanums kommun har redovisat ett positivt resultat och dessutom klarat balanskravet varje år sedan år Resultatet är sju mkr sämre än förra året. Nettokostnaderna ökar med 26,6 mkr, 5,9 procent, medan Förbättrad soliditet Årets resultat medför att det redovisade egna kapitalet ökar med 16,8 mkr, 6,7 procent, till 250,8 mkr. Eftersom tillgångarna minskar innebär det att kommunens soliditet förbättras. Redovisas pensionsskulden enligt den så kallade blandmodellen uppgår soliditeten till 45 procent. Soliditeten i bokslut 2007 uppgår, när alla skulder inklusive hela pensionsskulden inkluderas, till 5,2 procent vilket är en minskning från 8,3 procent. Detta förklaras av att pensionsförpliktelser som inte inkluderas i skulder eller avsättningar ökar med 35,6 mkr. Sjukskrivningarna fortsätter att minska Antalet anställda minskade under året från till Av de anställda var 83 procent kvinnor. Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Under 2007 minskade sjukfrånvaron från 6,9 procent till 6,4 procent. Det är främst långtidssjukfrånvaron som minskar. Miljö Arbetet med att effektivisera energianvändningen och minska oljeberoendet har givit resultat. Sedan år 2002 har oljeförbrukningen minskat med 68 procent. Miljöbelastningen till följd av transporter minskas genom ökad användning av miljövänligare bränslen, ruttplanering för att minska 6

7 Sammanfattning antalet körda mil, minskning av körda mil med egen bil etcetera. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens kök har ökat och uppgår nu till nio procent. Nämnderna redovisar överskott I princip alla nämnder redovisar överskott i sin löpande verksamhet. Nämndernas samlade överskott mot budget uppgår till 8,5 mkr. Omsorgsnämnden har vänt förra årets underskott till ett mindre överskott i årets bokslut medan tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden redovisar förhållandevis stora överskott mot budget. Miljö- och byggnadsnämndens underskott beror på att vissa engångskostnader finansierats ur tidigare års överskott. Budget- Belopp i tkr avvikelse Kommunstyrelsen 582 Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden -263 Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden 268 Kommunrevisionen 30 Summa nämndsverksamhet Samarbete med näringslivet Viktiga strategifrågor som kommunstyrelsen arbetat med under året har varit boendefrågor, näringslivsutveckling, ekonomisk styrning samt personalstrategiska frågor. En viktig del i kommunens näringslivsarbete är att tillsammans med näringslivet skapa ett gott näringslivsklimat. Räddningstjänsten utförde 236 utryckningar under år 2007, vilket är 43 färre än under VA-taxan sänktes En större bergvärmeanläggning som minskar olje- och elförbrukningen togs i bruk i Fjällbacka. Omfattande investeringar i VA-anläggningar har gjorts för att förbättra kvaliteten på dricksvatten och rening av spillvatten. Den fasta avgiften i VA-taxan sänktes med sex procent från den 1 januari Den totala avfallsmängden har minskat med 700 ton jämfört med Hälften av minskningen avser avfall som går till förbränning eller deponi. Antalet hushåll som komposterar har minskat under året. Kortare handläggningstid på bygglov Intresset från exploatörer att ta fram områden för bostadsbebyggelse i kustzonen är stort. Under året har arbete med tre översiktsplaner och ett fyrtiotal detaljplaner pågått. Åtta detaljplaner har fastställts under året vilka möjliggör byggande av cirka 30 bostäder. Antalet bygglov som avser nybyggnation av bostäder har minskat. Handläggningstiderna för bygglov har kunnat förkortas under året. Inom miljöområdet har tillsyn inom livsmedelsområdet prioriterats. Elevantalet minskar Efterfrågan på barnomsorg fortsätter att öka beroende på att en allt större andel av föräldrarna väljer kommunal barnomsorg. Två nya förskoleavdelningar har startats för att möta den ökade efterfrågan. De två nya avdelningarna är naturförskolor. Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska och uppgår till under 2007 jämfört med under Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ökar och uppgår till 91,9 procent vilket är högre än riksgenomsnittet. Antalet elever i gymnasieskolan börjar nu minska. Tanums gymnasieskola har stärkt sin attraktionskraft genom att bredda programutbudet. Arbetet med att skapa Landets bästa skola har intensifierats. Försörjningsstöd på en låg nivå Behovet av placeringar av barn och ungdomar har ökat under 2007 varvid 17 nya placeringar gjorts. Kostnaderna för försörjningsstöd ligger på en mycket låg nivå. Antalet personer som får stöd i olika former från handikappomsorgen har fortsatt att öka under året. Ett antal platser på särskilt boende har flyttats från Tärnegården i Grebbestad till Hedegården i Tanumshede för att möjliggöra en bättre vård och omsorg. Behovet av hemtjänst har fortsatt att öka och antalet personer som har hemtjänst är nu det högsta under talet. KOMMUNALA BOLAG Förutom den verksamhet som bedrivs av nämnderna bedriver kommunen viss verksamhet genom kommunala bolag. Tanums Bostäder AB Det av kommunen helägda bostadsbolaget Tanums Bostäder AB redovisar en vinst på 1,9 mkr. Det är sjätte året i rad som TBAB redovisar vinst. TBAB:s samliga lägenheter är uthyrda. Tanums Hamn & Turism AB Det nybildade kommunala bolaget, Tanums Hamn & Turism AB, redovisar ett överskott på 0,3 mkr före skatt för sitt första verksamhetsår. Rambo AB Årets resultat, före skatt, blev 4,8 mkr vilket är 1,6 mkr bättre än förra året. Bolaget har under året hanterat ton avfall vilket är en ökning med sju procent jämfört med förra året. Av avfallet har 93 procent kunnat nyttiggöras. 7

8 Omvärld BEFOLKNING Tanums befolkning minskade med sju personer under 2007 och uppgick den 31 december 2007 till personer. Efter att ha legat på i stort oförändrad nivå under 1990-talet har befolkningen ökat med cirka 150 personer sedan år Ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Den senaste tioårsperioden har dock andelen över 65 år minskat något. Befolkningsutveckling Tanum har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Under 2007 flyttade 627 personer till kommunen vilket är 40 personer fler än under Detta gav ett positivt inflyttningsnetto på 60 personer. Under perioden har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på 500 personer Flyttnetto Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer, sedan 1995 har födelsetalen inte överstigit 120 personer något år. Under 2007 föddes 93 personer vilket är något lägre än de genomsnittliga födelsetalen den senaste tioårsperioden Antal födda ARBETSMARKNAD Efter 2006 års relativt snabba ökning av antalet sysselsatta har sysselsättningstillväxten tagit ytterligare fart under Den försvagade konjunkturen har dock inneburit att efterfrågan på arbetskraft börjar vika nedåt. Under 2007 minskade arbetslösheten i riket med 1,3 procentenheter och uppgick i december 2007 till 4,8 procent. Det är främst den Arbetslösa riket öppna arbetslösheten 7,0% som minskat, detta 6,5% 6,4% 6,1% 6,0% 6,0% 6,0% beroende på den snabba ökningen av 5,0% 4,8% antalet jobb. Av det 4,0% totala antalet arbetslösa var 3,5 procent 3,0% 2,0% öppet arbetslösa medan 1,3 procent var 1,0% 0% sysselsatta i arbetspolitiska program Arbetsmarknadssituationen i Tanum har de senaste åren varit bättre än i riket som helhet. I december 2007 var 142 personer i Tanum öppet arbetslösa, 1,9 procent, medan 45 personer, 0,6 procent, var sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder. Den totala arbetslösheten uppgick således till 2,5 procent vilket är en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. De senaste årens förbättring av arbetsmarknaden i Tanum beror främst på ökad sysselsättning inom handel och turism medan antalet anställda i kommunens större företag minskat. Under hösten meddelade IAC, som är kommunens största arbetsplats, att man avser att lägga ner verksamheten i Tanumshede sommaren 2008 vilket innebär att cirka 300 arbetstillfällen försvinner. Arbetsmarknad Tanum ,0% 4.5% 4,0% Beroende på kommunens befolkningsstruktur med en stor andel äldre har kommunen de flesta åren ett negativt födelsenetto. År 2007 uppgick det negativa födelsenettot till -76. Antalet döda uppgick till 169 personer vilket är något lägre än genomsnittet den senaste tioårsperioden. Under perioden har Tanum haft ett negativt födelsenetto på cirka 380 personer. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0% Arbetsmarknadsåtgärder Öppen arbetslöshet Födelsenetto

9 Omvärld BOSTADSMARKNAD Bostadsbyggandet låg under slutet på 1990-talet och början på talet på låga nivåer. De senaste åren har byggandet åter ökat och för närvarande planeras för ett stort antal nya bostäder, främst i kommunens kustsamhällen. Under 2007 har en balans nåtts mellan efterfrågan och utbud på bostadsmarknaden i Tanum Nyproducerade bostäder INTERNATIONELL EKONOMI Den internationella tillväxten har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2006 ökade tillväxten i världsekonomin med 5,4 procent vilket är den högsta noteringen på över 20 år. Även 2007 har tillväxten i världsekonomin varit mycket hög. Utvecklingen på bolånemarknaden i USA har gjort att den amerikanska ekonomin bromsats upp, vilket fått spridningseffekter till stora delar av världsekonomin, samtidigt som ökade energipriser fått inflationen och de långa räntorna att stiga. Under 2008 förväntas tillväxten avta något men ändå ligga kvar på en hög nivå. SVENSK EKONOMI Den svenska konjunkturen går på högvarv. Tillväxten har de senaste åren varit stark och även om tillväxten avtar något under 2008 ligger den kvar på en hög nivå. Skattesänkningar och förbättrad sysselsättning gör att hushållens Inflation köpkraft ökat 3,5% 3,3% under 2007 vilket 3,0% bidragit till stora 2,5% 2,1% 2,0% konsumtionsökningar. Efter att i flera år legat på mycket låga 1,5% 1,4% 1,3% nivåer har den svenska 1,0% 0,9% inflationen tagit 0,5% 0,3% fart i slutet av % och överstiger nu Riksbankens mål på 2,0 procent. Ränteutveckling ,0% Till följd av en ökad inflation har 4,77% 5,0% både de svenska och 4,47% 4,19% 4,7% internationella obligationsräntorna 4,0% 3,41% 3,58% stigit 3,0% 3,3% under året. Den svenska Riksbanken har 2,2% 2,9% 2,0% 2,0% det senaste året fortsatt 1,0% 0% att höja sin styr- ränta från 3,25 procent i början på 2006 till 4,25 procent i 3 mån Stibor 5 år swap februari Däremot har den amerikanska centralbanken under hösten sänkt sin styrränta från 5,25 procent till 3,0 procent. Skälet är den finansiella oro som uppkommit till följd av bolånekrisen i USA. VÄSTSVERIGE Konjunkturen i Västsverige har förstärkts något ytterligare under Det innebär en uppgång för tredje året i följd och att konjunkturen nu är den starkaste i Västsverige sedan dessa mätningar började våren Högkonjunkturen är etablerad i hela regionen och i samtliga branscher. Sysselsättningen har ökat kraftigt sedan i våras och fortsätter att öka. Högkonjunkturen väntas bestå en bra bit in på Resultat kommunsektorn kr/inv prognos KOMMUNSEKTORN Kommunernas ekonomiska resultat försämrades under lågkonjunkturen och hamnade nära noll. Därefter har resultatet förbättrats avsevärt och låg över vad som anses vara nivån för god ekonomisk hushållning både 2006 och Det goda resultatet 2006 beror delvis på engångseffekter avseende pensioner och skatteintäkter års resultat blir enligt redovisade prognoser något sämre än 2006 års resultat beroende på ökade pensionskostnader och ökade kostnader för gymnasieskola och handikappomsorg. UTSIKTER INFÖR FRAMTIDEN Till följd av bland annat finansiell oro har konjunkturen dämpats snabbare än vad de flesta trodde bara för något halvår sedan. Skatteunderlaget bedöms dock öka till följd av fortsatt god sysselsättning vilket tillsammans med det demografiska trycket gör att det finns goda förutsättningar att uppnå goda resultat i kommunsektorn även de kommande åren. På längre sikt är dock inte situationen lika ljus, då kostnaderna för äldreomsorg och pensioner ökar snabbt samtidigt som tillväxten av skatteunderlaget blir lägre. MER ATT LÄSA Statistiska centralbyrån: Arbetsförmedlingen: Sveriges Kommuner och Landsting: Sveriges Riksbank: Boverket: Fler länkar:

10 Svangen

11 Kommunala jämförelser KOMMUNERNA I VÄSTSVERIGE De senaste åren ( ) har det genomsnittliga resultatet bland kommunerna i Västsverige förbättrats, det råder dock stor variation mellan kommunernas resultatnivå. Förbättringen förklaras dels av att ett antal kommuner höjt skatten och en stark tillväxt av skatteunderlaget samtidigt som kostnadsökningarna och investeringarna varit förhållandevis låga. Under åren har Tanums kommun stärkt sin ekonomiska position jämfört med övriga kommuner i Västsverige. Tanums resultat och budgetföljsamhet ligger över genomsnittet medan de finansiella nettotillgångarna är lägre och skattesatsen högre än för genomsnittskommunen. Sammantaget har Tanums kommun en något starkare ställning än genomsnittskommunen i Västra Götaland. Genomsnittligt resultat före EO 3 år Kontroll Resultat före extraord.poster Skattefin. av investeringar Kassalikviditet Budgetföljsamhet 2006 Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Soliditet BENCHMARKING NORRA BOHUSLÄN Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga invånare medan Sotenäs är minst med drygt invånare. Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Under 2007 var befolkningsförändringarna små i alla fem kommunerna. Regionen norra Bohuslän har tappat cirka 700 invånare den senaste tioårsperioden. Under 2007 var regionens befolkning oförändrad storleksmässigt. Risk Finansiella nettotillgångar Befolkningsutveckling Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Finansiella jämförelser Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebiteringen den senaste femårsperioden. Utdebitering 2007 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Utdebitering, kr 21,99 22,49 22,76 21,74 21,99 Resultat Alla fem kommunerna har redovisat positiva resultat de tre senaste åren. Sammantaget över den senaste treårsperioden har Tanum och Lysekil den bästa resultatutvecklingen. Lysekil hade dock flera år med stora underskott i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet. Kommungruppens resultat den senaste treårsperioden ligger över genomsnittet i Västra Götaland. Resultat mkr ,8 23,8 22,4 10,9 18,5 31,3 10,8 19,6 11,1 17,8 15,4 15,2 14,7 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 5,9 8,

12 Kommunala jämförelser Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Alla kommuner har haft en högre kostnadsutvecklingen under 2006 och 2007 än de två föregående åren. Strömstad har haft en betydligt högre kostnadsökning än övriga kommuner den senaste treårsperioden. Strömstads höga kostnadsökning balanseras av att skatteintäkterna ökat i motsvarande grad. Under 2006 och 2007 har nettokostnaden i Tanum ökat snabbare än skatteintäkterna. Det är väsentligt att kostnadsutvecklingen över tiden inte är högre än ökningen av skatteintäkter om Tanum ska behålla en balans i ekonomin. Kostnadsökning, procent ,9 5,6 1,0 5,4 8,3 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -2,8 5,3 3,2 2,9 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket hög soliditet. Under slutet på 1990-talet försämrades den ekonomiska ställningen i de flesta kommuner. Goda resultat de senaste åren har förbättrat soliditeten i kommunerna. Förändrat beräkningssätt avseende Soliditet, procent 40 pensionsskulden har dock inneburit att värdet 30 30,1 21,5 på pensions- 20 skulden ökat kraftigt 10 5,2 under 2007, vilket 0 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad , ,0-40 medfört att alla fem kommunerna redovisar försämrad soliditet under Tanums soliditet motsvarar ett eget kapital på 30 mkr. 4, ,1 4,4 7,6 7,2 7,4 Barnomsorg Kommungruppen redovisar i stort sett en likvärdig resursfördelning till de olika barnomsorgsverksamheterna. Inom förskolan motsvarar denna resurs cirka tre tjänster på 17 barn. Antalet placeringstimmar per barn i genomsnitt varierar mycket mellan kommunerna och förklarar de stora skillnaderna per vistelsetimme. Tanum redovisar den lägsta kostnaden per vistelsetimme för förskolan. Även för fritidshem och familjedaghem är skillnaderna Kostnad per vistelsetimme, förskola kr stora mellan kommunerna avseende kost nad per vistelsetimme Tanum har förhållandevis höga kostnader 150 per vistelsetimme i fritidshem medan kost naden för familjedaghem är låg i Tanum 0 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad jämfört med övriga kommuner. Grundskola Kostnad per elev i grundskolan Jämfört med kommungruppen redovisar Tanums kommun de högsta kostnaderna under verksamhetsåret Tanums kommun har många grundskolor med hög lokalstandard samt höga kostnader för skolskjutsar. Den största enskilda kostnadsposten är undervisningsresursen. Skillnaden Kostnad per elev, grundskola kr mellan kommunerna vad gäller lärartäthet är stor. Munkedal har ,2 tjänster per elever medan Strömstad har endast ,5 tjänster per elever. Tanum har ,1 tjänster per 100 elever. 0 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Kvalitet i skolan Under 2007 gjordes en enkätundersökning för att kartlägga elevers och lärares uppfattning kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och andra områden. Enkäterna har besvarats av elever i år 9. Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Betyg 3,01 3,04 3,21 3,32 3,16 Trivsel 2,98 2,96 3,15 3,39 2,95 12

13 Kommunala jämförelser Det resultat som tydligast kan läsas ut ur enkätresultatet som helhet är att elevernas upplevelse av sin skolgång är mycket lika i de olika kommunerna. Eleverna upplever stor trygghet i sin skolmiljö med relativt små avvikelser mellan kommunerna. Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg. Tanum ligger i denna mätning lägre än de andra kommunerna. Tanumseleverna ger också ett något lägre betyg för sin trivsel i skolan än vad eleverna i de andra kommunerna gör. Gymnasieskola För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Samtliga kommuner ligger över riksgenomsnittet och har förbättrat resultatet under Andel gymnasiebehöriga Procent Tanum 91,9 90,1 92,3 Lysekil 95,6 92,8 94,0 Munkedal 89,7 88,9 94,0 Sotenäs 95,7 88,9 94,1 Strömstad 93,0 86,3 91,4 Diagrammet visar hur stor andel av gymnasieeleverna som slutför sina studier inom fyra år. Av Tanumseleverna är det endast 70 procent som slutför sina Andel elever som slutför gymn. inom 4 år 100% 90% 83% 80% 77% 76% 76% studier vilket är den lägsta siffran i kommungruppen. Högst 70% 60% 50% 40% 30% 20% 70% andel har Munkedal, där 83 procent av eleverna slutför sina gymnasiestudier 10% inom fyra år. 0% Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Kommunerna i norra Bohuslän har höga kostnader för äldreomsorg. Diagrammet redovisar nettokostnader per invånare över 80 år. Tanum har sänkt sin nettokostnad under 2007 medan övriga kommuner redovisar kostnadsökningar. Kvaliteten på särskilda Nettokostnad/inv 80-W tkr boenden har mätts i form av tio 180 olika mått som på olika sätt speglar kvaliteten. Merparten av kvalitets- måtten speglar vårdtagarnas 60 möjlighet 40 till påverkan och 20 0 individuella val. Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Möjlighet till individuella val mäts avseende måltider och fritidsaktiviteter under vardagar respektive helger. Kommunerna får överlag bra betyg under vardagar medan betygen sjunker för helger. Högst kvalitet redovisas i Strömstad och i Tanum. Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Kvalitetsindex Ett annat sätt att mäta kvalitet i verksamheten är att mäta vårdtagarnas nöjdhet. Betyget grundar sig på de tre frågorna Om du tänker på din vård och omsorg i sin helhet. Hur nöjd är du då? Hur väl uppfyller vården och omsorgen dina förväntningar på den? Föreställ dig en vård och omsorg som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt Nöjd ÄBO-index ifrån en perfekt vård 90% och omsorg är den du 80% 80% 76% 79% 78% får? Sammantaget är 70% 60% 50% 40% 61% vårdtagarna på särskilda boenden mycket nöjda med kvaliteten. 30% Nöjdhetsindex är 20% högst för Tanum med 10% 0 80 och lägst för Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Lysekil med

14 Kommunala jämförelser VA-verksamhet VA-taxa Alla fem kommunerna i norra Bohuslän har höga taxor för vatten och avlopp. Tanum sänkte sin taxa den 1 januari 2007 men har fortfarande högst VA-taxa i hela landet. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Tabellen visar årskostnaden för en normalvilla. VA-taxa 2007 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad VA-taxa, kr Fastighetsförvaltning De stora skillnaderna i kostnader mellan kommunerna beror bland annat på stora skillnader i ålder på fastighetsbeståndet i de olika kommunerna vilket ger utslag i skillnader för kapitalkostnader. Sammantaget har kostnaden för fastighetsförvaltning minskat i flera kommuner främst beroende på omställning av värmesystem. Tanums sänkta kostnader beror på lägre underhållskostnader än under 2006 och på att uppvärmningskostnaden minskat. Merparten av de kommunala lokalerna är skolor och omsorgsfastigheter. Tanums lokalkostnad är lägst i kommungruppen när det gäller skollokaler. Tanums låga kostnader för skollokaler beror främst på låga kostnader för uppvärmning och fastighetsunderhåll. Produktion Andelen tillskottsvatten visar hur mycket den renade volymen överstiger den sålda volymen. En låg andel indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckage av regnvatten. Tanums kommun har en hög andel tillskottsvatten. Tanums kommun har många kombinerade spillvattenledningar som resulterar i en hög andel tillskottsvatten. Diagrammet visar Andel tillskottsvatten andelen debiterat % dricksvatten genom 80 inkommande avloppsvatten. Tanums 70 67,6 61, ,9 49,6 kommun har många 50 fritidsabonnemang 40 37,4 som har en schablon för debitering av 10 förbrukad mängd 0 dricksvatten. Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanums kostnader för omsorgslokaler tillhör de dyraste. Detta beror främst på hög standard och relativt nybyggda lokaler och förhållandevis stora ytor per boendeplats. KOSTNAD OMSORGSLOKALER KR/m Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Elförbrukning Nyckeltalen redovisar elförbrukningen för produktion och rening i förhållande till volymen. Ett lågt värde indikerar en effektiv process. Tanum redovisar genomsnittliga värden för kommungruppen både avseende elförbrukningen i vattenverk och avloppsreningsverk. Elförbrukning 2007 kwh/volym Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Vattenverk 0,59 0,83 0,44 0,61 0,37 Avloppsreningsverk 0,86 0,68 1,33 0,51 1,06 Uppvärmningssätt Alla kommunerna har minskat sin oljeförbrukning genom att installera värmepumpar eller ansluta fastigheter till fjärrvärmenät. Sotenäs är den enda kommunen som inte har fastigheter ansluta till fjärrvärme. Tanum och Sotenäs har i högre grad än övriga kommuner satsat på värmepumpar och är också de enda kommunerna som har fastbränsleanläggningar. Uppvärmningssätt El, direktverkande El, värmepump Olja Fjärrvärme Fastbränsle Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad

15 Kommunala jämförelser Personal Tanums sjukfrånvaro ökade kraftigt under början på 2000-talet. Sedan 2003 har sjukfrånvaron minskat. Samtliga kommuner redovisar lägre sjukfrånvaro under 2007 jämfört med Lysekils sjukfrånvaro är väsentligt högre än övriga kommuners sjukfrånvaro. Långstidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har sjunkit men uppgår fortfarande till drygt 60 procent. SJUKFRÅNVARO, TOTAL OCH ANDEL LÅNGTID varav -varav -varav Frånvaro långtid Frånvaro långtid Frånvaro långtid Tanum 6,4% 4,1% 6,9% 4,6% 8,6% 6,2% Lysekil 8,4% 6,1% 9,1% 6,9% 10,2% 8,1% Munkedal 6,3% 3,9% 7,0% 4,9% 8,1% 6,2% Sotenäs 6,6% 4,1% 7,2% 4,7% 9,5% 7,0% Strömstad 5,6% 3,6% 7,2% 5,0% 7,9% 5,9% Frisknärvaron definierad som andelen av de anställda som inte haft någon sjukdag under året, uppgår för Tanum till 40 procent vilket är genomsnittligt för kommungruppen. Strömstad har högst andel frisknärvaro. Diagrammet visar Andel frisknärvaro % hur kvinnors sysselsättningsgrad fördelar sig i kommunerna. Att kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad 50 50,8 41,4 41,5 är en angelägen ,6 36,3 jämställdhetsfråga eftersom det främst är 10 inom kvinnodominerade 0 yrkesområden Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad som ofrivilligt deltidsarbete förekommer. Flera av kommunerna arbetar aktivt med att höja kvinnors sysselsättningsgrader. Lysekil och Strömstad har högst andel heltidsanställda kvinnor. Tanum och Munkedal är de kommuner som har lägst andel heltidstjänster av det totala antalet tjänster. Sysselsättningsgrad kvinnor % ,2 32,0 41,8 19,9 26,1 54,0 26,8 32,1 41,1 21,2 31,8 47,0 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs 16,8 23,1 60,1 Strömstad MER ATT LÄSA Tanum om jämförelser: Sveriges Kommuner och Landsting: Kommundatabas.se: Kommunforskning i Västsverige: Jämförelseprojektet: RKA: Svenskt Vatten: Fler länkar: Deltid 0-74% Deltid 75-99% Heltid 15

16 Övergripande mål VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN För att nå visionen om invånare krävs att kommunen ökar sin befolkning med cirka 100 personer per år. Kommunens befolkningsstruktur gör att det krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Landets bästa skola Näringsliv Boende MÅLSÄTTNING I Tanums kommun ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Stor efterfrågan på bostäder Det pågår ett omfattande arbete med att ta fram fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som ska möjliggöra byggande av fler bostäder. Under 2007 har arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Hamburgsund pågått samtidigt som åtta nya detaljplaner har fastställts byggdes det totalt nio nya enfamiljsbostäder och 35 lägenheter. Tanums kommun har gjort en medborgarenkät under I den anger 65 procent av Tanumsborna att de är mycket nöjda med Tanums kommun som en plats att leva och bo i. Särskilt nöjd är man med den fysiska miljön, möjligheten till fritidsaktiviteter och det faktum att Tanum är en trygg kommun att bo i. Mindre nöjda är Tanumsborna med möjligheten att välja bostad och kostnadsnivån för boende. Tanums kommun är enligt flera undersökningar en av landets dyraste kommuner att bo i. Infrastruktur MÅLSÄTTNING Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Bättre kommunikationer krävs Tanums kommun arbetar aktivt genom kommunalförbundet Fyrbodal, Västra Götalandsregionen och genom egna initiativ för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Ett färdigställande av E6 som motorväg genom Bohuslän är viktigt för kommunens fortsatta utveckling. Öppnandet av en ny flygplats i Moss i Norge förbättrar möjligheten till bra kommunikationer till och från norra Bohuslän. Kommunen har aktivt medverkat till en utbyggnad av bredbandsnätet i Tanums kommun som gör att minst 99 procent av hushåll och företag har tillgång till bredband. I den medborgarenkät som gjordes under 2007 anger Tanumsborna att tillgång till bra kommunikationer är ett av de områden man är minst nöjda med. Landets bästa skola MÅLSÄTTNING Tanum ska ha landets bästa skola. Stort avancemang på rankinglistan Utbildning och kompetensförsörjning är viktiga faktorer för kommunens utveckling. Arbetet med att ta fram en ny skolplan , På väg mot landets bästa skola, har påbörjats. Denna kommer att koppla kvalitetsgarantier och utvärderingsbara mål till de framgångsfaktorer som leder till goda resultat för barn och elever. Tanum satsar mer resurser på skolan än vad genomsnittskommunen gör. I Sveriges kommuner och landstings (SKL) utvärdering av kvaliteten i landets skolor (Öppna jämförelser) får skolan i Tanum ett betyg väsentligt över genomsnittet. I Lärarförbundets ranking av landets skolor har Tanum avancerat mer än 100 platser till 98:e plats. Näringsliv MÅLSÄTTNING Kommunens näringslivsinsatser sker med syfte att stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Nytt samarbete med det lokala näringslivet En positiv befolkningsutveckling förutsätter inflyttning som i sin tur kräver att det finns arbetstillfällen. Kommunens roll är att skapa goda förutsättningar och ett gott näringslivsklimat där antalet arbetstillfällen växer. Kommunen kommer därför att tillsammans med företrädare för det lokala näringslivet ta fram åtgärder för att åstadkomma ett positivt och bra näringslivsklimat. Tanums kommun placerades på plats 206 i Svenskt Näringslivs ranking över lokalt näringslivsklimat, vilket är en försämring med fyra platser från föregående år. I medborgarenkäten ger Tanumsborna näringslivsklimatet i Tanum betyg 5,8 (max 10). 16

17 Övergripande mål GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Ekonomi MÅLSÄTTNING För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till cirka en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. En sådan nivå innebär dels en värdesäkring av det egna kapitalet och ger dels förutsättning att finansiera kommunens investeringar utan att öka upplåningen. Mycket gott resultat Årets resultat på 16,8 mkr ligger väsentligt över den nivå som Tanum angivit för att nå god ekonomisk hushållning. Verksamheter MÅLSÄTTNING Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Medborgarenkät genomförd Det görs löpande mätningar för att fånga brukarnas och medborgarnas åsikter om den kommunala verksamheten. I den övergripande mätning (medborgarenkäten) som gjordes under 2007 gav Tanumsborna den kommunala verksamheten betyget 5,0 (max 10) då man betygsatte kommunens verksamhet. Kommuninvånarna var mest nöjda med barnomsorg, skola och räddningstjänst medan man var mindre nöjda med äldreomsorg och teknisk service. Tanums kostnader för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg är högre än vad som är motiverat utifrån kommunens struktur i en jämförelse med den genomsnittliga kostnaden i landets alla kommuner. Strukturkostnadsindex Barnomsorg 115,7 115,4 128,4 Grundskola 109,1 108,3 99,8 Gymnasieskola 109,4 101,2 104,2 Äldreomsorg 119,0 110,8 113,4 Individ- och familjeomsorg 129,7 105,0 99,9 Personal MÅLSÄTTNING För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Låg personalomsättning För att nå den övergripande målsättningen i personalstrategin har ledarskap, kompetensutveckling och åtgärder för ökad hälsa prioriterats under året. Personalomsättningen är låg och kommunen har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens. Arbetet för ökad hälsa bland de kommunanställda har gjort att sjukfrånvaron kunnat minskas. Fastigheter och anläggningar MÅLSÄTTNING Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Bra underhåll Under 2007 har underhållet av fastigheter och VA-anläggningar legat på en nivå som inte urholkar deras värden, däremot har inte underhållet av gator och vägar uppfyllt denna nivå. Miljö MÅLSÄTTNING Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. I miljöarbetet prioriteras följande områden: energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska. Andelen miljöcertifierade livsmedel ska öka. Bättre miljöarbete inom flera områden Arbetet med att effektivisera energianvändningen och minska oljeberoendet har givit resultat, sedan år 2002 har oljeförbrukningen minskat med 68 procent. Miljöbelastningen till följd av transporter minskas genom ökad användning av miljövänligare bränslen, ruttplanering för att minska antalet körda mil, minskning av körda mil med egen bil etcetera. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens kök har ökat och uppgår nu till nio procent. MER ATT LÄSA Tanums övergripande mål: Tanums medborgarenkät: Fler länkar: 17

18 Långeby

19 Förvaltningsberättelse REDOVISNINGSMODELL Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödesrapport. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport, balansräkning samt driftredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Resultaträkning -Resultat Ekonomisk analys Kassaflödesrapport -Resultat -Förändring likvida medel Ekonomisk analys Balansräkning Likvida medel Eget kapital Ekonomisk analys Riskanalys För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige som övergripande finansiellt mål antagit att resultatet ska uppgå till cirka en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. Detta värdesäkrar det egna kapitalet och skapar förutsättningar för att finansiera kommunens investeringar utan att öka upplåningen. Andra finansiella mål som antagits av kommunfullmäktige är: Utdebiteringen ska hållas oförändrad. Kostnaderna ska inte öka procentuellt mer än skatteintäkter och statsbidrag. Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploatering, ska över en treårsperiod inte överstiga 105 mkr och de ska finansieras med egna medel. Låneskulden ska amorteras med minst tio mkr per år. Likvida medel och tillgängliga garanterade kreditutrymmen ska uppgå till minst 20 mkr. I den finansiella analysen görs en avstämning mot de finansiella målen. Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. REDOVISNINGSPRINCIPER Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. På nästa sida följer en kort beskrivning av några väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. 19

20 Redovisningsprinciper Kommunen har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier, där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna. Kommunen följer i allt väsentligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation avseende markexploatering, vilket innebär att försäljning av tomter redovisas som driftsintäkt och ej sålda tomter redovisas som omsättningstillgång. Anslutningsavgifter för vatten och avlopp intäktsförs med 1/25 och resterande skuldbokförs. Årets förändring av semesterlöneskulden, okompenserad övertid, jour och timlöner i december redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den totala skulden av dessa redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter 15 januari 2008, men är hänförliga till redovisningsåret 2007, har skuldbokförts och belastar 2007 års redovisning. Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive fordran och belastar 2007 års resultat. Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges Kommuner och Landstings prognostiserade belopp. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2007 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har fram till 2006 gjort avsättningar för återställande av avfallsupplaget på Tyft med 9,5 mkr. En ny beräkning av den slutliga kostnaden för att återställa avfallsupplaget är gjord under 2007 och som visar på en total återställningskostnad på 16,1 mkr fram till Detta har medfört att kommunen gör en extra avsättning 2007 på 2,6 mkr. Ytterligare avsättningar kommer att göras fram till 2012 med cirka 1,0 mkr årligen vilket bedöms motsvara kostnaden för deponi avseende nyttjandet av avfallsupplaget mellan Kommunen tillämpar huvudmetoden avseende lånekostnader. Detta innebär att lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Avskrivning på kommunens anläggningstillgångar görs enligt metoden rak avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Kommunen använder sig av SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Komponentavskrivning tillämpas på nya investeringar från och med 2007 inom VA-området enligt följande: 10 år: Övervakningssystem, vattenmätare, instrumentering, elutrustning. 15 år: PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation ARV och VV. 30 år: Distributionsnät vatten, avlopp och dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. 50 år: Matarledningar vatten och avlopp, vattentorn. Kommunens bedömning av vad som anses vara inventarier av mindre värde är satt till ett basbelopp. Koncernens tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig fordran i respektive bolag. Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Koncernen Tanums kommun omfattar aktiebolag i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2007 ingår Tanums Bostäder AB och Tanums Hamn & Turism AB till 100 procent samt Rambo AB till 20,6 procent. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balans- och resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Konsolideringen av koncernbokslutet för år 2007 bygger på ett preliminärt bokslut för Tanums Bostäder AB, Tanums Hamn & Turism AB och Rambo AB. Interna mellanhavanden mellan de i koncernen ingående enheterna har i allt väsentligt eliminerats. Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning. Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. MER ATT LÄSA Rådet för Kommunal Redovisning: Kommunforskning i Västsverige: Sveriges Kommuner och Landsting: Statistiska centralbyrån (SCB): Tanums kommuns årsredovisningar: Fler länkar: 20

21 Resultatanalys Koncernen Tanums kommun RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Verksamhetsresultat Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Skattekostnader Periodens resultat Årets resultat MÅLSÄTTNING För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning och det av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska målet ska resultatet uppgå till cirka en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. Årets resultat för kommunen är 16,8 mkr vilket innebär att kommunens samtliga resultat under 2000-talet varit positiva. Resultatet för 2007 är dock 5,6 mkr lägre än föregående år, detta förklaras främst av minskade intäkter avseende markexploatering. Resultatet exklusive intäkter från markexploatering, 2,4 mkr, motsvarar 2,9 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att kommunens målsättning efterlevs. Kommunens helägda Resultatutveckling kommun mkr bolag, Tanums Bostäder AB och Tanums 25 22, ,8 Hamn & Turism AB, samt det delägda Rambo 16,8 15,7 AB, redovisar posi- 15 tiva resultat. Kommunkoncernens 10 resultat 5 0 5,8 4,9 uppgår till 19,8 mkr vilket är 4,8 mkr sämre än förra året och förklaras av kommunens försämrade resultat. Balansutredning Kommunens resultat påverkas av realisationsvinster på 0,8 mkr för fastighetsförsäljningar, vilka inte får inkluderas i resultatet vid en avstämning mot det lagstadgade balanskravet. Resultatet exklusive realisationsvinster uppgår till 16,0 mkr vilket innebär att kommunen klarar balanskravet. Kommunen har klarat balanskravet varje år sedan det infördes år Intäkter Verksamheternas intäkter för kommunen minskar med 8,4 procent och uppgår till 148,9 mkr. Intäktsminskningen förklaras främst av att specialdestinerade statsbidrag motsvarande cirka 5,7 mkr inom barn- och utbildningsnämnden utbetalas som generellt statsbidrag och att intäkter för hamnar återfinns Intäktsstruktur 2007 kommun 14% i Tanums Hamn & Turism AB. Dessutom har tomtförsäljningen minskat med 3,6 mkr till 23% 2,4 mkr. Som andel av kostnaderna uppgår de verksamhetsanknutna 8% 4% intäkterna till 25,1 pro- 41% cent. Av de totala intäkterna avser 60,8 mkr vatten- och renhållningsavgifter, 11% 21,3 mkr stats- Statsbidrag Vatten- och renhållningsavgifter bidrag, 21,7 mkr äldre- och barnomsorgsavgifter Avgifter äldreomsorg Avgifter barnomsorg samt 11,4 mkr Hyresintäkter Övrigt hyror. 21

22 Resultatanalys Koncernens intäkter har minskat med 5,1 mkr, 2,7 procent. Merparten av intäktsminskningen avser kommunens verksamhet. Kostnader Kommunens verksamhetskostnader har ökat med 14,4 mkr vilket motsvarar 2,5 procent. Den genomsnittliga kostnadsökningen för de två senaste åren är 3,8 procent, en procentenhet högre än för , vilket är ett trendbrott då kommunen sedan 1999 har haft en sjunkande trend avseende kostnadsutvecklingen. Kommunens pensionskostnader ökar med 5,0 mkr till 27,3 mkr. De främsta orsakerna till denna kostnadsökning är ett nytt garantipensionsavtal och nya antaganden avseende medellivslängd och avkastningsränta för avsatt pensionsskuld. Tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämndens kostnader minskar med två procent och omsorgsnämndens med en procent. Personalkostnaderna uppgår till 350,1 mkr, en ökning med 5,5 mkr vilket motsvarar 1,6 procent. Detta är 1,7 procentenheter lägre än avtalsenliga löneökningar. Främsta förklaringarna till detta är minskad personalvolym inom äldreomsorg och att hamnverksamheten har förts över till det kommunala bolaget Tanums Hamn & Turism AB. Köpta tjänster så Kostnadsstruktur 2007 kommun som gymnasieplatser, vårdplatser med mera utgör totalt 5% 4% 59% 164,1 mkr och har ökat med 7,8 mkr. Koncernens verksamhetsanknutna kostnader uppgår 28% till 612,1 mkr. Under 2007 ökade kostnaderna med 20,4 mkr, 3,5 procent. Rambo 4% AB:s kostnader ökar medan Tanums Bostäder AB:s kostnader varit i stort Personalkostnader Bidrag Köpta tjänster oförändrade. Material Övrigt Avskrivningar Avskrivningarna för kommunen har minskat med 1,4 mkr till 29,6 mkr. Som andel av skatteintäkter och statsbidrag har kommunens avskrivningar minskat de senaste fyra åren och utgör nu 5,9 procent. I jämförelse med andra kommuner tar avskrivningarna trots de senaste årens minskning en betydligt större andel av skatteintäkterna i anspråk än för kommungenomsnittet. Koncernens avskrivningar har minskat med 0,7 mkr till 35,9 mkr. Kommunens avskrivningar minskar medan bolagens avskrivningar ökar. Verksamhetsresultat MÅLSÄTTNING Verksamhetskostnaderna ska inte öka mer procentuellt än skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 5,9 procent och för andra året i rad ökar nettokostnaderna mer än skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter har under de senaste två åren ökat från 92,1 procent 2005 till 95,2 procent Verksamhetsresultatets andel av skatteintäkter ,0% 95,0% 94,0% 93,0% 92,0% 91,0% 90,0% 95,2% 93,7% 92,1% 93,8% 95,7% 95,5% Skatteintäkter och generella statsbidrag MÅLSÄTTNING Utdebiteringen ska hållas oförändrad. En ökning av nettokostnaderna som överstiger skatteintäkternas ökning innebär att kostnadsmålet inte uppnås. På sikt får inte kostnaderna öka mer än intäkterna om en långsiktig balans i ekonomin ska kunna bibehållas. Skatteintäkter och statsbidrag ökar med 20,2 mkr, 4,2 procent, och uppgår till 498,2 mkr. Av de totala skatteintäkterna och statsbidragen avser 393,8 mkr, 79 procent, skatteintäkter från Tanums eget skatteunderlag och 108,7 mkr avser ersättning för inkomstutjämning. Skatteintäkter från det egna skatteunderlaget har ökat med 17,8 mkr. Under perioden ökade skatteintäkter och statsbidrag kraftigt varje år. Den genomsnittliga ökningstakten per år har under den perioden varit 5,5 procent. Under 2004 sjönk ökningstakten till 1,8 procent. Till 2007 har skatteintäktsökningen återhämtat sig något men ligger fortfarande 1,3 procentenheter under genomsnittsnivån för SKATTEINTÄKTERNAS UTVECKLING Mkr 498,2 478,0 460,4 447,4 439,7 420,0 Tanums utdebitering uppgår till 21,99 kr, vilket är 1,21 kronor högre än genomsnittet i riket. I budget för 2007 beslutades om oförändrad utdebitering på 21,99 kronor. I och med att utdebiteringen varit oförändrad under året lever kommunen upp till målsättningen om oförändrad utdebitering. Tanums eget skatteunderlag ökade med 3,5 procent vid den senaste taxeringen vilket ligger under den genomsnittliga ökningen i landet. Tanums skattekraft som procent av medelskattekraften i riket har ökat de senaste åren. Kommunens skattekraft för 2007 uppgår till 87 procent vilket är en förbättring med nio procentenhe- 22

23 Resultatanalys ter sedan 1996 då skattekraften uppgick till 78 procent. Detta innebär att kommunens beroende av bidrag för att uppnå medelskattekraften i landet minskar. Tanum har de senaste tre åren varit nettobetalare till både utjämningssystemet för LSS och det generella kostnadsutjämningssystemet. Kommunens avgift för utjämning av LSS-kostnader uppgår till 11,2 mkr medan avgiften till det generella kostnadsutjämningssystemet uppgår till 6,5 mkr. Totalt betalar kommunen 17,7 mkr i utjämningsavgifter vilket är en ökning med 0,9 mkr jämfört med föregående år. Sedan år 2003 har Tanums kommun tappat 29,3 mkr i kostnadsutjämningen. Kommunen har inte kunnat anpassa verksamhetskostnaderna i motsvarande grad. Ränta på låneskuld ,00% 5,22% 5,00% 4,72% 4,68% 4,68% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 3,97% 4,04% Koncernens räntenetto är oförändrat -12,9 mkr. Detta förklaras främst av Tanums kommuns förbättrade räntenetto medan Tanums Bostäder AB har försämrat sitt räntenetto på grund av ökad upplåning och högre medelränta. KOSTNADSUTJÄMNING INKL. LSS Belopp i mkr Kostnadsutjämning -6,5-6,9-5,3 4,2 11,6 7,5 LSS-utjämning -11,2-9,9-5,9-0,3 - - Finansnetto Kommunens finansnetto uppgår till -7,0 mkr vilket är en förbättring med 0,8 mkr. Räntekostnaderna har minskat trots att medelräntan på låneskulden ökat från 3,97 procent till Finansnetto kommun mkr 4,72 procent. Detta 0,0-2,0-4,0 beror på att låneskulden amorterats med 40,2 mkr till följd av de -6,0 senaste årens starka -8,0-7,0 resultat och senareläggning av beslutade -7,8-10,0 investeringar. Det -12,0-12,0-12,5-12,9-14,0-16,0-14,0 högre ränteläget innebär att kommunens ränteintäkter ökar och bidrar till det förbättrade finansnettot. Som andel av skatteintäkter och statsbidrag har räntenettot halverats sedan 2004 och uppgår nu till 1,4 procent. Om räntenettots andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska öka de närmsta åren krävs sannolikt att låneskulden minskas ytterligare. FRAMTID Resultatet i budget 2008 uppgår till 11,0 mkr varav 7,0 avser intäkter från tomtförsäljning. Resultatet är inte tillräckligt för att uppnå kommunens ekonomiska målsättning och uppfylla kommunallagens målsättning om god ekonomisk hushållning. För att nå de ekonomiska målen de kommande åren är det av stor vikt att nämnderna klarar sina budgetramar och därmed begränsar nettokostnadsutvecklingen då mycket talar för att skatteintäkternas ökningstakt kommer att bli lägre de kommande åren. Redan under 2008 finns det en risk att samhällsekonomin bromsar upp kraftigt. I budgeten för 2008 finns investeringar upptagna med 45,0 mkr vilket tillsammans med investeringar på 80 mkr under gör att investeringsvolymen den kommande treårsperioden uppgår till 125 mkr. För att finansiera denna investeringsvolym kommer en nyupplåning att erfordras. De ekonomiska förutsättningarna de kommande åren ser förhållandevis gynnsamma ut även om intäkterna kommer att öka långsammare än tidigare. Det demografiska trycket på kommunens verksamhet ökar inte de närmaste åren. Antalet elever i grund- och gymnasieskola fortsätter att minska samtidigt som de ökade kostnaderna inom äldreomsorgen ligger några år framåt i tiden. 23

24 Kassaflödesrapport Koncernen Tanums kommun Belopp i tkr LÖPANDE VERKSAMHET: Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar (not 8) Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 8) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av korta fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning korta skulder I. Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR: Inköp av materiella tillgångar (not 9) Avyttrande av materiella tillgångar (not 10) Inköp av finansiella tillgångar (not 11) II. Investeringsnetto FINANSIERING: Utlåning Utlåning/ökning av långfristiga fordringar Återbetalning utlåning Upplåning Långfristig upplåning Amortering Övrig finansiering III. Finansieringsnetto FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL

25 Kassaflödesrapport Förändring likvida medel Kommunens likviditet har minskat med 7,9 mkr under året och uppgår per den 31 december 2007 till 26,5 mkr. Medel från den löpande verksamheten har finansierat årets Likviditet kommun mkr investeringar och en 40 del av årets amorteringar ,3 Ytterligare 30 26, ,6 amorteringar på låneskulden har kunnat 20 19,4 19,1 göras genom att sänka 15 likviditetsnivån. Koncernens likviditet 10 har 5 minskat med 2,5 0 7,5 mkr och uppgår till 29,7 mkr vid årets slut. Löpande verksamhet Kommunens resultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar ger ett positivt kassaflöde på 45,2 mkr. Ej likviditetspåverkande poster såsom avsättningar ger ytterligare 4,8 mkr. Ökade korta fordringar och minskade skulder har sammantaget minskat kapitalbindningen med 8,9 mkr. Totalt tillför den löpande verksamheten medel med 59,0 mkr. För koncernen tillför den löpande verksamheten ett positivt kassaflöde på 66,3 mkr. Investeringar MÅLSÄTTNING Kommunens nettoinvesteringar ska finansieras med egna medel. Kommunens nettoinvesteringar under 2007 uppgick till 32,6 mkr. Kommunens nettoinvesteringar har helt kunnat finansieras med överskott från den löpande verksamheten. Detta innebär att kommunens målsättning Nettoinvesteringar kommun mkr ,1 40 uppnåtts under Under de senaste fem åren har nettoinvesteringarna legat på 35 35,0 32,6 33,7 en nivå runt 30 mkr ,8 27, De investeringar som kommunen beslutat om har däremot varit betydligt högre. 5 0 Detta innebär att om nya investeringar tillsammans med tidigare års beslutade ej genomförda investeringar, 67 mkr, skulle genomföras hamnar det totala investeringsbeloppet på cirka 112 mkr. Lägger man även till planer för nytt reningsverk tillkommer ytterliggare 180 mkr. Finansiering måste då göras med nyupplåning i en omfattning som innebär att kommunens räntekostnader kan fördubblas. Koncernens investeringsnetto uppgår till -39,5 mkr. Överskottet från den löpande verksamheten räcker för att kunna finansiera investeringsverksamheten utan upplåning. Finansiering Kommunens sammantagna långfristiga upplåning har minskat med 35,5 mkr. Under året har kommunen tagit upp nya lån med 90 mkr och amorterat med 130 mkr. Lån upptagna hos kreditinstitut har nettoamorterats med 40,1 mkr medan förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och Förändring finansieringsnetto mkr avlopp ökat skulden med 4,6 mkr. Koncernens minskning av 10 2,7 1,0 0 långfristig upplåning -4, ,0 avser kommunen. Tanums Hamn & Turism AB och Rambo AB har ingen långfristig upplåning och ,5 Tanums Bostäder ,0 AB:s nettoupplåning är för 2007 oförändrad. 25

26 Finansiell ställning Koncernen Tanums kommun BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 12) Maskiner och inventarier (not 13) Finansiella anläggningstillgångar (not 14) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: Fordringar (not 15) Förråd Kassa och bank (not 16) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 17) Justeringar (not 17) Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar (not 18) Skulder Långfristiga skulder (not 19) Kortfristiga skulder (not 20) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER (not 21) Pensionsförpliktelser, som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Förvaltade stiftelser Deponerade medel Borgensförbindelser Outnyttjad checkkredit Soliditet 36,0% 33,1% 31,7% 45,0% 41,4% 39,0% Soliditet inkl pensionsförpliktelse 5,3% 7,2% 6,4% 5,2% 8,2% 7,3% 26

27 Finansiell ställning Kommunens balansomslutning har minskat med 10,4 mkr till 595,3 mkr och koncernens balansomslutning har minskat med 5,9 mkr till 769,9 mkr. Anläggningstillgångar Kommunens anläggningstillgångars värde i balansräkningen uppgår till 538,0 mkr vilket är en minskning med 2,0 mkr jämfört med Årets bruttoinvesteringar uppgår till 33,8 mkr medan försäljningar, investeringsbidrag och avskrivningar minskat värdet med 35,8 mkr. Av kommunens totala anläggningar avser 151,9 mkr anläggningar i avgiftsfinansierad verksamhet, varav 105,8 mkr är VA-anläggningar, 22,1 mkr hamnanläggningar och 22,9 mkr hyresfastigheter. Värdet på anläggningar för skattefinansierad verksamhet uppgår till 349,4 mkr. Av den skattefinansierade verksamhetens anläggningar avser 93,7 mkr skolfastigheter och 113,5 mkr äldreomsorgsfastigheter. Koncernens anläggningstillgångar Anläggningstillgångar kommun mkr uppgår till 707,9 mkr, vilket är 600 en 500 minskning med 151,9 159,2 135,1 126,4 1,3 mkr jämfört med 400 förra året. Bruttoinvesteringar på 40,8 mkr 349,4 338,9 365,6 376,4 har ökat värdet medan 0 försäljningar, investeringsbidrag och avskriv- ningar har minskat värdet Avgiftsfinansierad verksamhet Skattefinansierad verksamhet med 42,1 mkr. Kortfristiga fordringar Kommunens kortfristiga fordringar uppgår till 30,1 mkr vilket är en ökning med 4,6 mkr. Av de kortfristiga fordringarna är 14,2 mkr skatter och 4,4 mkr kommunala avgifter. Koncernens kortfristiga fordringar ökade med 2,9 mkr till 31,1 mkr. Likviditet MÅLSÄTTNING Kommunen ska ha en likviditetsreserv på minst 20 mkr. Kommunen och de helägda bolagen Tanums Bostäder AB och Tanums Hamn & Turism AB har ett gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten på koncernkontot redovisas som likviditet i kommunens balansräkning. Båda kommunala bolagen hade ett positivt saldo vid bokslutstillfället. För Tanums Bostäder AB uppgick det till 1,4 mkr och för Tanums Hamn & Turism AB till 6,0 mkr. Likviditeten för kommunen uppgick vid bokslutstillfället till 26,5 mkr vilket är en minskning med 7,9 mkr jämfört med föregående år. Amortering av låneskulden har bidragit till den minskade likviditeten. Kommunen och de kommunala bolagen har tillsammans en kredit på koncernkontot på 20 mkr. Denna kredit var inte utnyttjad vid bokslutstillfället. Likviditet kommun mkr ,5 34,3 25,6 19,4 19,1 Kommunen uppfyller det ekonomiska målet att ha en likviditetsreserv på minst 20 mkr. Koncernens likviditet uppgick vid bokslutstillfället till 29,7 mkr vilket är en minskning med 7,5 mkr jämfört med föregående år. Eget kapital Kommunens resultat på 16,8 mkr innebär en ökning av eget kapital med 6,7 procent. Det egna kapitalet uppgår vid bokslutstillfället till 267,6 mkr. Kommunens eget kapital har sedan 1992 minskat med mer än 300 mkr om justering görs för ändrade redovisningsprinciper avseende pensionsskulden. De goda resultaten under 2000-talet har inneburit en viss återhämtning. Nya antaganden Eget kapital kommun avseende mkr medellivslängd och ,6 avkastningsränta för ,8 228,4 kommunens pensionsförpliktelse 204, ,9 196,0 före 1998 innebär dock att 150 det egna kapitalet 100 inklusive totala pensionsåtagandet minskar 50 med 18,8 mkr till 0 31,0 mkr. Detta är en minskning med 37,8 procent. Årets resultat har ökat kommunkoncernens eget kapital med 19,8 mkr till 277,1 mkr. Både kommunen och samtliga bolag som ingår i koncernen bidrar genom positiva resultat till ökningen av eget kapital. Låneskuld MÅLSÄTTNING Låneskuld ska nettoamorteras med minst tio mkr per år. Kommunens låneskuld består av två poster, förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp och långfristiga lån från kreditinstitut. Totalt uppgår låneskulden till 185,5 mkr varav 174,4 mkr avser lån från kreditinstitut. Det ekonomiska målet för låneskulden avser långfristiga lån från kreditinstitut. Lånen från kreditinstitut har nettoamorterats med 2,

28 Finansiell ställning 40,1 mkr, vilket innebär att kommunens målsättning avseende låneskulden har uppfyllts. De positiva resultaten under 2000-talet har inneburit att kommunen kunnat amortera ner sin låneskuld med cirka 100 mkr sedan Om de investeringar på 67 mkr som är beslutade men ännu ej genomförda, tillsammans med planerade investeringar för 2008 på 45 mkr, verkställs Låneskuld kommun mkr ,5 225,9 230,2 278,2 277,2 274, kommer upplåningen att öka igen. Koncernens låneskuld har minskat med 40,4 mkr till 346,8 mkr. Kommunen har amorterat på låneskulden och Tanums Bostäder AB har en oförändrad låneskuld. Rambo AB och Tanums Hamn & Turism AB har inga långfristiga lån. Pensionsskuld Pensionsskulden består dels av pensioner enligt kollektivavtal intjänade under 1998 och 1999 med 19,9 mkr och dels av pensioner utöver kollektivavtal till ett totalt belopp av 3,7 mkr. Ett nytt avtal om pensioner utöver kollektivavtal slöts under 2007 och ingår i skulden med 1,3 mkr. Utöver den pensionsskuld som redovisas som avsättning i balansräkningen har kommunen förpliktelser för pensioner intjänade före 1998 som redovisas som ansvarsförbindelse och som uppgår till 236,6 mkr. De totala pensionsförpliktelserna uppgår således till 260,3 mkr, en ökning med 38,7 mkr sedan förra året. Ökningen beror på nya antaganden avseende medellivslängd och avkastningsränta som ligger till grund för pensionsskuldsberäkningen i enlighet med rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Totala pensionsförpliktelser Belopp i mkr Skuld Intjänat före ,7 236, ,6 201, ,6 185, ,6 182, ,7 178, ,5 171,7 Pensioner intjänade efter 1999 ingår inte i ovan redovisad pensionsskuld utan har utbetalts för förvaltning av de anställda alternativt har försäkring tecknats som täcker kommunens åtaganden. semesterlöneskulden som uppgår till 24,0 mkr och leverantörsskulder som uppgår till 20,4 mkr. Koncernens kortfristiga skuld har ökat med 9,2 mkr och uppgår till 109,4 mkr. Soliditet Soliditetsutvecklingen påverkas av hur stor andel av tillgångarnas värde som finansieras genom eget kapital. Värdet på kommunens tillgångar minskar med 10,4 mkr, 1,7 procent, främst på grund av minskad likviditet. Kommunens eget kapital ökar med 16,8 mkr, 6,7 procent, beroende på ett positivt resultat. Kommunens soliditet ökar därmed från 41,4 procent till 45,0 procent. I kommunens balansräkning Soliditet exkl pensionsförpliktelse kommun ingår 50% 45% 45,0% 41,4% inte pensionsförpliktelser intjänade före 40% 39,0% 25% 20% 15% 10% 35% 33,5% 32,2% 33,6% 30% Om dessa hade varit redovisade i balansräkningen skulle det egna kapitalet vara betydligt mindre och soliditeten uppgå 5% 0% till 8,2 procent och 5,2 procent Minskningen av soliditeten 2007 förklaras av nya antaganden avseende medellivslängd och avkastningsränta som ligger till grund för beräkningen av pensionsförpliktelser intjänade före Sett över en längre tidsperiod har både koncernens och kommunens soliditet försämrats rejält. Kommunens soliditet låg 1989 på 57,1 procent att jämföra med dagens nivå på 5,2 procent. Koncernens tillgångar Soliditet inkl pensionsförpliktelse kommun 9% 8,2% minskar med 5,9 mkr, 0,8 procent. Eget kapital har ökat med 8% 7% 6% 7,3% 20,0 mkr, 7,8 procent. Eftersom eget kapital 5,2% 5% har ökat och tillgångarnas 4,2% 4% 3,6% värde dess- 3% utom minskat sker en 2% 1% 0% 1,8% ökning av koncernens soliditet. Soliditeten ökar från 33,1 procent till 36,0 procent. I detta mått har inte den del av pensionsskulden som intjänats före 1998 inkluderats. Görs det uppgår koncernens soliditet till 5,3 procent. Kortfristig skuld Kommunens kortfristiga skuld har ökat med 8,4 mkr jämfört med förra året och uppgår till 106,5 mkr. De största enskilda posterna är 28

29 Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter Koncernen Statsbidrag Övriga bidrag Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Vatten- och renhållningsavgifter Slamavgifter Hyresintäkter Hamnavgifter Försäljning av verksamhet Tomtförsäljning Reavinst försäljning av fastigheter Övrigt Summa Tanums kommun Statsbidrag Övriga bidrag Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Vatten- och renhållningsavgifter Slamavgifter Hyresintäkter Hamnavgifter Försäljning av tjänster och verksamhet Tomtförsäljning Reavinst försäljning av fastigheter Övrigt Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Koncernen Personalkostnader Material Köpta tjänster Bidrag Pensionskostnader Fastighetsskatt Övrigt Summa Tanums kommun Personalkostnader Material Köpta tjänster Bidrag Pensionskostnader Övrigt Summa Not 3 Avskrivningar Avskrivningar sker enligt plan på ursprungligt anskaffningsvärde. Avskrivningstiden beräknas på anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Tanums Bostäder AB tillämpar en avskrivningstid på fastigheter på 50 år medan kommunens avskrivningstid är 33 år. Koncernen Inventarier Goodwill Rambo AB Fastigheter och anläggningar Summa Tanums kommun Inventarier Fastigheter och anläggningar Summa Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt Skatteavräkning Summa Not 5 Generellt statsbidrag Sysselsättningsstöd Införandebidrag Bidrag inkomstutjämning Bidrag kostnadsutjämning Kostnadsutjämning för LSS Regleringsbidrag Summa

30 Notförteckning Not 6 Finansiella intäkter Finansiella intäkter avser ränteintäkter och räntebidrag. Koncernen Ränteintäkter Räntebidrag Summa Tanums kommun Ränteintäkter Räntebidrag Summa Not 7 Finansiella kostnader Finansiella kostnader avser räntekostnader samt finansiella kostnader på pensionsskulden. Koncernen Räntekostnader å lån Räntekostnader å pensionsskuld Övrigt Summa Not 9 Inköp av materiella tillgångar Från investeringsredovisningen hämtas årets bruttoinvesteringar och investeringsbidrag. Bruttoinvesteringar minskat med investeringsbidrag utgör nettoinvesteringarna. Koncernen Bruttoinvesteringar Leasingbilar Investeringsbidrag Nettoinvesteringar Tanums kommun Bruttoinvesteringar Leasingbilar Investeringsbidrag Nettoinvesteringar Not 10 Avyttrande av materiella tillgångar Denna post avser försäljning av tillgångar, det vill säga sådana försäljningar som inte har ett direkt samband med investeringsverksamheten. Tanums kommun Räntekostnader å lån Räntekostnader å pensionsskuld Övrigt Summa Not 8 Justeringsposter kassaflödesrapport Koncernen Löpande verksamheten Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar Reavinst/-förlust Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Bokslutsdispositioner Omklassificering till omsättningstillgång Avsättningar Koncernen Försäljning anläggningar Tanums kommun Summa Tanums kommun Sannäs Kärraby Grebbestadområdet Övrigt Summa Not 11 Inköp av finansiella tillgångar Från investeringsredovisningen hämtas årets finansiella investeringar. Tanums kommun Emission Tanums Kommunala Förvaltnings- och Utvecklings AB Tanums kommun Löpande verksamheten Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar Reavinst/-förlust Reavinst leasingbilar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Omklassificering till omsättningstillgång Avsättningar

31 Notförteckning Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Koncernen Anläggningar för avg. finansierad verksamhet Vatten- och avloppsverk Industrifastigheter Hamnar Hyresfastigheter Summa avgiftsfinansierad verksamhet Anläggningar för skattefinansierad verksamhet Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Förskolor/daghem Servicehus Brandstationer Gator och vägar Markreserv Anläggningar under uppförande Övrigt Summa skattefinansierad verksamhet Summa Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Tanums kommun Anläggningar för avg. finansierad verksamhet Vatten- och avloppsverk Industrifastigheter Hamnar Hyresfastigheter Summa avgiftsfinansierad verksamhet Anläggningar för skattefinansierad verksamhet Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Förskolor/daghem Servicehus Brandstationer Gator och vägar Markreserv Anläggningar under uppförande Övrigt Summa skattefinansierad verksamhet Summa Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 13 Maskiner och inventarier Koncernen Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Tanums kommun Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Aktier Andelar Långfristig utlåning Summa Tanums kommun Aktier Andelar Långfristig utlåning Summa Not 15 Fordringar Koncernen Vatten och renhållning Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Hyror och arrenden Statsbidragsfordringar Västtrafik AB Moms Skatteintäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Övrigt Summa Tanums kommun Vatten och renhållning Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Statsbidragsfordringar Västtrafik AB Moms Skatteintäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter TBAB koncernkonto Övrigt Summa

32 Notförteckning Not 16 Kassa och bank Beloppet utgör summan av kassa, bank och lätt realiserbara medelsplaceringar. Koncernen Kassa varav privata medel Bank Summa Tanums kommun Kassa varav privata medel Bank THTAB TBAB:s del i koncernkonto Summa Not 17 Eget kapital Koncernen Ingående eget kapital Insatsemission Kommuninvest Obeskattad reserv RAMBO Årets resultat Utgående eget kapital Not 18 Avsättningar Pensionsskuld Redovisning av pensionsskulden regleras i den kommunala redovisningslagen. Den del av pensionsskulden som uppkommit före 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens ansvarförbindelse för pensionsförpliktelser till personalen uppgår till tkr inklusive löneskatt för Samtliga åtaganden för pensioner är återlånade av kommunen. Ingen extern placering är gjord. Koncernen Pensioner intjänade Garantipensioner Löneskatt Pensionsförpliktelser i balansräkning Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse Summa pensionsförpliktelser Finansiella pensionstillgångar bokfört värde Återlånade medel Återställande av tipp Förskottsinbetald båtplatsavgift Avkastningsgaranti förvaltade medel Latent skatteskuld Summa avsättningar Förändring avsättningar mellan åren Rörelsekapital Anläggningskapital Totalt Tanums kommun Ingående eget kapital varav investeringsfond till VA-verksamhet Insatsemission Kommuninvest Årets resultat varav avsättning till investeringsfond VA-verksamhet 818 Utgående eget kapital Rörelsekapital Anläggningskapital Totalt Tanums kommun Pensioner intjänade Garantipensioner Löneskatt Pensionsförpliktelser i balansräkning Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse Summa pensionsförpliktelser Finansiella pensionstillgångar bokfört värde Återlånade medel Återställande av tipp Förskottsinbetald båtplatsavgift Avkastningsgaranti förvaltade medel Summa avsättningar i balansräkning Förändring avsättningar mellan åren Kommunen har fram till 2006 gjort avsättningar för återställande av avfallsupplaget på Tyft med 9,5 mkr. En ny beräkning av den slutliga kostnaden för att återställa avfallsupplaget är gjord under 2007 och som visar på en total återställningskostnad på 16,1 mkr fram till Detta har medfört att kommunen gör en extra avsättning 2007 på 2,6 mkr. Ytterligare avsättningar kommer att göras fram till 2012 med cirka 1,0 mkr årligen vilket bedöms motsvara kostnaden för deponi avseende nyttjandet av avfallsupplaget mellan

33 Notförteckning Not 19 Långfristig skuld Koncernen Swedbank Handelsbanken SEB Nordea Kommuninvest SBAB Sparbanken Tanum Övrigt varav kortfristig skuld Summa Not 20 Kortfristiga skulder Koncernen Preliminär skatt, dec Arbetsgivaravgift, dec Semesterlöneskuld Leverantörsskulder Upplupna kostnader Förutbetald skatteintäkt Förinbetalda intäkter Årets intjänade pensioner inkl löneskatt Övrigt Summa De långfristiga lånen förfaller till räntejustering enligt följande: % eller senare % Summa % Tanums kommun SEB Nordea Kommuninvest SBAB Övrigt Summa De långfristiga lånen förfaller till räntejustering enligt följande: % eller senare % Summa % Tanums kommun Preliminär skatt, dec Arbetsgivaravgift, dec Semesterlöneskuld Leverantörsskulder Upplupna kostnader Förinbetalda intäkter Förutbetald skatteintäkt Årets intjänade pensioner inkl löneskatt Kommunens skuld till THTAB Kommunens skuld till TBAB Övrigt Summa Not 21 Ställda panter och ansvarsförbindelser Förvaltade stiftelsers och deponerade medels kapital uppgick till tkr. Kommunens förlustansvar för egna hem var den 31 december tkr vilket är 40 procent av den totala låneskulden tkr. Kommunens borgensåtagande till Tanums Bostäder AB var tkr. Enligt beslut i kommunfullmäktige uppgår Tanums Bostäder AB:s möjligheter att uppta lån med borgen från Tanums kommun till tkr. Tanums kommun är enligt beslut i kommunfullmäktige medlem i Kommuninvest Ekonomisk Förening. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Denna borgen är solidarisk. Varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp motsvarande vad borgensmannen lånat via Kommuninvest. Koncernens lån hos Kommuninvest uppgick vid årsskiftet till tkr Förlustansvar för egna hem Borgensåtagande Tanums Bostäder AB Borgensförbindelser föreningar/enskilda

34 Riskbedömning Tanums kommun är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker, såsom finansiella risker, borgensåtaganden, skador på kommunal egendom, störningar i verksamhet och IT-system etcetera. FINANSIELLA RISKER Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest kan kommunen och Tanums Bostäder AB skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 20 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Krediten var vid bokslutstillfället inte utnyttjad. Enligt det finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt bör maximalt 30 procent av låneskulden förfalla inom ett och samma år. Både kommunen och Tanums Bostäder AB uppfyller detta mål. I princip hela 2008 års refinansieringsbehov är säkrat genom att upplåning skett i början på Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. Både Tanums kommun och Tanums Bostäder AB:s räntebindning ligger inom detta intervall. Räntebindning Tanums kommun 4,30 år 4,10 år Tanums Bostäder AB 3,07 år 3,17 år För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindning frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. För att uppnå en väl avvägd ränterisk (genomsnittlig räntebindningstid) i skuldportföljen används ränteswapar och räntetak. Derivat mkr Swapar Räntetak Totalt Tanums kommun Tanums Bostäder AB Summa Kreditrisk Kommun har en kreditrisk på sina utestående fordringar. Totalt uppgick kundfordringarna per den 31 december till 9,4 mkr. Genomsnittlig kredittid på kundfordringarna har varit 30 dagar. Kundförlusterna har under året uppgått till 0,3 mkr varav 0,2 mkr avser kommunens verksamhet och 0,1 mkr avser hyresförluster för Tanums Bostäder AB. Kommunen har fastställda regler för placeringar av likviditet. Hela likviditeten var vid årsskiftet placerad på dagslån i bank vilket uppfyller bestämmelserna om hur likviditeten ska vara placerad. Motpartsrisk Del av upplåningen som sker via Kommuninvest konverteras till svensk valuta via swapavtal. För att minimera motpartsrisken tillåts Kommuninvest endast att göra swapavtal med mycket hög kreditvärdighet. Vid årsskiftet var huvuddelen av avtalen ingångna med motparter vars kreditvärdighet är AAA från minst ett av kreditvärdighetsinstituten Moody s eller Standard & Poor. Kopplat till detta har Kommuninvest ett risklimitsystem, där limiter sätts efter noggrann prövning och riskanalyser kontinuerligt utförs. För att minimera risken i de swapavtal kommunen och Tanums Bostäder AB tecknar, tillåts enbart swapavtal med svenska banker med en kreditvärdighet som ska vara lägst AA från minst ett av kreditvärdighetsinstituten Moody s eller Standard & Poor. BANKAVTAL Kommunen har genomfört en upphandling av banktjänster inklusive checkkredit och betalningsförmedling. Kommunen har utnyttjat optionsmöjligheten i nuvarande avtal varvid avtalet gäller till och med BORGENSÅTAGANDEN Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest som är ett samarbete kring finansiella tjänster. Kommuninvest har 215 medlemmar varav 208 kommuner och sju landsting. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Denna borgen kombineras med ett avtal borgensmännen emellan som innehåller bestämmelser om i vilken ordning en borgensman kan fördela eventuella krav från en långivare. Grundtanken i avtalet är att varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp som motsvarar vad borgensmannen i fråga lånat från Kommuninvest. Tanums kommun och Tanums Bostäder AB hade vid senaste årsskiftet lån hos Kommuninvest med 220,0 mkr motsvarande 65 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. 34

35 Riskbedömning Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige har beslutat om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 155,0 mkr. Vid årsskiftet var 161,6 mkr av borgensramen utnyttjad. Kommunens ansvarsåtagande för statligt reglerade lån för egna hem är 2,5 mkr vilket är 40 procent av den totala låneskulden 6,1 mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för övriga engagemang uppgick vid årets slut till 15 tkr. Borgensförluster Kommunen har inte gjort några borgensförluster under de fem senaste åren. INTERN KONTROLL Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Under 2007 omfattade nämndernas kontroll bland annat uppföljning av verksamhetsmål i form av kvalitetsgarantier samt avtalstrohet. FÖRSÄKRINGSSKYDD Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Kommunen har tecknat ett försäkringsavtal som trädde i kraft den 1 juli 2006 och gäller i tre år med möjlighet att förlänga avtalet i ytterligare två år. Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har upphandlat och tecknat ett försäkringsavtal som gäller under tiden 1 juli 2004 till och med den 30 juni SÄKERHETSARBETE Det kommunala säkerhetsarbetet samordnas under kommunstyrelsen och särskild säkerhetssamordnare har anställts. I kommunens säkerhets-, risk- och skadeförebyggande arbete har under året kommunfullmäktige antagit en risk- och sårbarhetsanalys för Tanums kommun. IT-SÄKERHET Kommunstyrelsen har antagit en plan för IT-säkerhet. För att säkra hög tillgänglighet med få driftstörningar görs kontinuerliga förbättringar av exempelvis backuprutiner, virusskydd, tillgång till reservkraft etcetera. En ombyggnad av kommunens serverrum har gjorts som förbättrar IT-säkerheten. KÄNSLIGHETSANALYS Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. I budgeten för kommande år beräknas befolkningen minska något, 15 personer. Skulle invånarantalet minska med 100 personer minskar de budgeterade skatteintäkterna med 3,8 mkr. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2008 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 118,3 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 11,3 på mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 86,5 procent och påverkas därmed i hög grad av förändringar i inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för 2008 har löneökningarna beräknats till 5,3 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman utgör en ökning av personalkostnaderna med cirka 3,5 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 1,7 mkr. Genom ingångna derivatavtal har ränterisken minskats. En procentenhets höjning av marknadsräntorna innebär att kommunens räntekostnad ökar med 0,8 mkr. MER ATT LÄSA Sveriges Riksbank: Kommuninvest: Krisberedskapsmyndigheten: Sveriges IT-incidentcentrum: Fler länkar: 35

36 VA-redovisning RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Förändring av investeringsfond Justeringspost Periodens resultat 0 0 Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från 1 januari Lagstiftningen ställer bland annat krav på att VA-verksamheten särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. Tilläggsupplysningar Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till tkr, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 686 tkr. Av VA-verksamhetens intäkter utgör brukningsavgifter cirka 95 procent. Inbetalda anslutningsavgifter periodiseras och resultatförs med 1/25 per år. BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier - - Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: Kundfordringar Övriga fordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital: Periodens förändring av investeringsfond Tidgare års avsättning investeringsfond Överuttag från taxekollektivet - - Summa eget kapital Avsättningar: Pensionsskuld Summa avsättningar Skulder: Kommunlån Periodiserade anslutningsavgifter Summa långfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Intäkter VA-verksamhet Brukningsavgifter Anslutningsavgifter Exploatering Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Av verksamhetens kostnader utgör 643 tkr fördelade kostnader från tekniska nämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kostnader för samhällsbyggnadsförvaltningens administration fördelas utifrån uppskattad tid. Nämndskostnader fördelas utifrån andelen ärenden i nämnden. Av kostnaderna utgör 364 tkr fördelade kommuncentrala kostnader. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt kommunkansliet fördelas efter andelen ärenden. IT-kostnader fördelas efter antalet PC. Personalkontoret fördelas efter antalet anställda. Ekonomikontoret, växel och tryckeri fördelas efter andel av bruttokostnader. Finansiella kostnader VA-verksamhetens tillgångar är helt finansierade via kommunlån. Verksamheten belastas med finansiella kostnader avseende ränta på kommunlånet med 4,5 procent. Investeringsfond Avsättning till investeringsfond avser planerad investering i nytt reningsverk för att lösa avloppsfrågan i Grebbestad. Investeringen avser tillskapande av ett gemensamt större reningsverk för Grebbestad, Tanumshede och Fjällbacka eller utbyggnad av nuvarande reningsverk i Grebbestad. Byggandet av etapp ett av det nya reningsverket eller alternativt utbyggnad av nuvarande reningsverk ska stå klar den 1 januari

37 VA-redovisning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna uppgår till ett värde av tkr. Tillgångarna har ökat med gjorda investeringar på tkr. De största investeringarna avser omläggning VA-ledningar, tkr, samt Rabbalshede avlopp, tkr, som omfattar byggande av pumpstation och ledningar till reningsverket. Anläggningarnas värde har minskat med gjorda avskrivningar på tkr. Pensionsskuld och pensionsförpliktelser Verksamhetens upparbetade pensionsskuld motsvarar 1,3 procent av kommunens pensionsskuld. Beräkningen är gjord enligt VAverksamhetens andel av kommunens lönekostnader. Sänkt VA-taxa Minskade kapitalkostnader till följd av bland annat sänkt ränta har gjort att VA-taxan kunde sänktes den 1 januari Sänkningen av VA-taxan innebar att brukningsintäkterna minskade. Detta har delvis kompenserats av att intäkterna från anslutningsavgifterna är högre än beräknat, vilket förklarar överskottet som VA-verksamheten redovisar. Kostnaderna har ökat med nära tkr och beror främst på ökade kostnader för elförbrukning samt ett ökat underhåll av ledningsnätet. MÅLSÄTTNING Verksamheten ska leverera vatten av god kvalitet och smak samt på ett miljömässigt sätt omhänderta och rena avlopp. Flera projekt för att förbättra vattenkvaliteten Verksamheten har under året levererat vattentjänster till cirka hushåll och verksamheter. Målsättningen avseende vattenkvalitet har uppnåtts, inget av de vattenprover som tagits visade på att dricksvattnet varit otjänligt. Tio prover har haft tjänligt med anmärkning, varav de flesta i Lur. Anmärkningarna där har gällt lågt ph samt järn och mangan. Funktionen och resultaten i reningsverken har varit bra, även sommartid då systemet var fullt utnyttjat. Åtta vattenläckor, varav tre större, har lagats under året. Under sommaren infördes bevattningsförbud Såld volym vatten m på grund av kapacitetsproblem i vissa delar av Bolsjöledningen. Den sålda volymen har minskat under med m En del av denna skillnad hänför sig till bevattningsförbudet. Mycket av arbetet har under året varit inriktat på olika projekt för att förbättra kvaliteten på dricksvattnet och förbättra reningen av avloppsvatten. Under året upphandlades och igångsattes den tredje och sista etappen av VA-sanering Heestrand-Slottet-Tegelstrand. Projektet avser framdragning av förbindelsepunkter till fastigheter inom verksamhetsområdet, sanering av dagvatten och överföringsledning som kopplas på tidigare etapper i projektet. Dessa leder avloppet till Hamburgsunds reningsverk. Byggnationen av det nya vattenverket i Lur har påbörjats. Projektet leder till kvalitetsförbättringar på vattnet och bättre resurshållning med råvattnet. För att åtgärda ett föreläggande från länsstyrelsen har arbete påbörjats på Hökebacken i Hamburgsund för att ta bort problemet med att områdets avlopp kontaminerar de egna vattentäkterna och att det därför finns risk för miljö och hälsa. Projektet omfattar byggande av vatten och avlopp samt införande av huvudmannaskap i områdena Strandbacken, Hökebacken och Norra Ejgde, Hamburgsund. I Fjällbacka reningsverk har en luktreduceringsanläggning installerats. Under året har saneringsplan för ovidkommande vatten i spillvattennätet för Grebbestadområdet samt tillståndsansökan för nytt reningsverk inlämnats till tillståndsmyndigheten. I ett led för att leva upp till målsättningen att bidra till en hållbar utveckling har under året en ökad vikt lagts på uppföljning av dagvattnets påverkan på spillvattennätet. Detta gäller både i arbetet med nya detaljplaner och som en uppföljning av gamla detaljplaner. VA-verksamheten Abonnenter tillhör de verksamheter som får lågt betyg av Tanumsborna i medborgarenkäten Betyg 4,4 av maximalt 10,0 innebär också att VA-verksamheten får betyd ligt sämre betyg i Tanum än i andra kommuner. MER ATT LÄSA Svenskt Vatten: Statens VA-nämnd: Fler länkar: 37

38 Fjällbacka

39 Driftsredovisning Budget för perioden Redovisning Budgetavvikelse Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen Tekniska nämnden varav taxefinansierad verksamhet Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen Summa nämndsverksamhet Pensionskostnader Semesterskuldsförändring o timvik dec Kompletteringspension Personalomkostnader Kapitalkostnad Tomtförsäljning Avskrivningar Kommunstyrelsens förfogande Övrigt Summa verksamhet Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Summa efter finansiering Extraordinära poster Totalt Årets resultat uppgår till 16,8 mkr. Kommunen har uppvisat positiva resultat under hela 2000-talet och därmed även klarat balanskravet. Nettokostnaderna ökar med 5,9 procent medan skatteintäkter och statsbidrag endast ökar med 4,2 procent. På sikt får inte kostnaderna öka mer än intäkterna om en långsiktig balans i ekonomin ska kunna bibehållas. Av resultatet avser 2,4 mkr tomtförsäljning. Kommunen har ett budgetöverskott på 11,5 mkr som främst avser nämndernas resultat där tekniska nämndens och barn- och utbildningsnämndens budgetöverskott är strax under fyra mkr vardera. Kommunens budgetöverskott på räntenettot är 5,0 mkr på grund av senarelagda investeringar och amorteringar på låneskulden. Kommunen har däremot budgetunderskott på pensionskostnader med 2,7 mkr. Detta beror främst på nya antaganden avseende medellivslängd och avkastningsränta för kommunens pensionsförpliktelse före I bokslutet uppgår nämndernas budgetavvikelse till 8,5 mkr. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett planerat underskott på 0,3 mkr medan övriga nämnder redovisar överskott. Det är främst två nämnder som redovisar överskott. Tekniska nämnden redovisar ett överskott på 3,9 mkr varav 3,1 mkr avser skattefinansierad verksamhet och förklaras främst av att den milda vintern innebar lägre snöröjningskostnader och låga underhållskostnader. Barn- och utbildningsnämndens budgetöverskott, 3,9 mkr, härrör främst från barnomsorgsverksamhet. 39

40 Investeringsredovisning MÅLSÄTTNING Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploatering, ska över en treårsperiod inte överstiga 105 mkr och ska finansieras med egna medel. Den ekonomiska målsättningen för investeringar innebär att investeringsvolymen i snitt inte får uppgå till mer än 35 mkr per år för att en amortering på låneskulden ska kunna göras. Vidare ska investeringarna finansieras med egna medel års nettoinvesteringar uppgick till 32,6 mkr. Nettoinvesteringarna år 2006 uppgick till 34,4 mkr medan 2005 års nettoinvesteringar uppgick till 27,0 mkr. Totalt innebär det nettoinvesteringar på 94,0 mkr för perioden Målsättningen för investeringar har därmed uppnåtts under perioden. Bruttoinvesteringarna år 2007 uppgick till 33,8 mkr. Av den totala investeringsvolymen svarade investeringar i VA-området för 11,5 mkr, i exploateringsverksamhet för 8,3 mkr och investeringar i fastigheter för 10,0 mkr. Investeringar i inventarier uppgick till 2,1 mkr. Investeringsbidrag erhölls med sammanlagt 1,2 mkr, varav 0,5 mkr utgjorde investeringsbidrag avseende åtgärder torget Grebbestad och 0,5 mkr avsåg bidrag avseende busshållplatsen vid Bygdegårdsplan i Tanumshede. Nettoinvesteringarna 2007 var således 32,6 mkr. Under året har anläggningstillgångar sålts till ett värde av 1,3 mkr. Större investeringsprojekt inom respektive område under 2007 presenteras nedan. Inventarier Under 2007 har anskaffning av inventarier gjorts med 2,1 mkr. Större inventarieinköp under året har varit inköp av klippverktyg till räddningstjänsten 0,4 mkr, lekutrustning till skolgårdar 0,4 mkr samt inköp av kopiatorer 0,4 mkr. Vatten- och avloppsanläggningar Rabbalshede avlopp Under 2007 har 2,3 mkr investerats i ny pumpstation och ledning till reningsverket. Omläggning VA-ledningar Omläggning och renovering av det befintliga ledningsnätet sker kontinuerligt. Den senaste femårsperioden har cirka 10,9 mkr investerats i omläggning av VA-nätet, varav 4,1 mkr under PROJEKT Budget Belopp i tkr 2007 Totalt totalt Inventarier Inventarier Digitalisering av ledningsnät Omläggning VA-ledningar Pumpstationer Reinvesteringar avloppsreningsverk Överföringsledning Heestrand Pågående VA-anläggningar Gator och vägar Gång- och cykelbanor Reinvestering vägbeläggningar Åtgärder torget Grebbestad Övrigt Pågående Gator och parker Pågående Förvaltningsfastigheter Pågående Skolfastigheter Fjällbacka vårdcentral Soprum Hedegården Pågående Omsorgsfastigheter Förbättringsåtgärder Åtgärder handikapplan Brandsynsåtgärder fastigheter Pågående Övriga fastigheter Pågående Hamnar Grebbestadbryggan Övningsfält Västerby Badplatser Pågående Övriga investeringar Exploateringsverksamhet Markköp Exploatering TOTALT Investeringsbidrag NETTOINVESTERING Försäljning anläggningstillgångar NETTO INKL. FÖRSÄLJNING ANL.TILLG

41 Investeringsredovisning Lurs vattenverk Investering avseende nytt vattenverk i Lur, 1,6 mkr. Totalt beräknas projektet kosta 3,3 mkr. Fastigheter Värmeanläggning Fjällbacka Under året har 4,0 mkr investerats i ny bergvärmeanläggning för skola, gymnastiksal och servicehus i Fjällbacka. Förbättringsåtgärder fastigheter Under året har 3,4 mkr investerats i förbättringsåtgärder av kommunala fastigheter. Större ombyggnader och renoveringar har utförts på Grebbestads skola, i kommunhuset samt på idrottshallen och veterinärstationen i Tanumshede. Gator och parker Upprustning av gator och vägar Investeringar i förbättringsåtgärder av det kommunala vägnätet och upprustning av gator har under året uppgått till 0,7 mkr. Bussangöring Fjällbacka Under 2007 har 0,4 mkr investerats i upprustning av busshållplats och parkering vid Stallarna, Fjällbacka. Exploatering Skogsvägen Havstenssund Investering i infrastruktur till åtta villatomter på Skogsvägen i Havstenssund har under 2007 uppgått till 0,9 mkr. Asfalteringsåtgärder Investeringar avseende asfalteringsåtgärder i äldre exploateringsområden har uppgått till 1,1 mkr. Åtgärderna har genomförts främst i Grebbestad och Tanumshede. Beslutade, ej genomförda investeringar De tre senaste årens nivåer på beslutade, ej genomförda investeringar har ökat kraftigt. I bokslut 2007 uppgår den till 66,9 mkr, varav VA uppgår till 24,3 mkr och fastigheter till 18,1 mkr. Investeringsbudgeten för 2008 uppgår till 45,0 mkr. Inför budget 2009 kommer en genomgång av samtliga pågående ej färdigställda projekt att genomföras. Investeringsvolym Investeringsvolymen låg på en hög nivå under hela 1990-talet. I genomsnitt investerades under perioden 1993 till ,7 mkr. Hittills under 2000-talet har investeringsvolymen sjunkit till ett medel på 35,6 mkr per år. De senaste 15 åren har det totalt investerats cirka 650 mkr. Investeringarna har inte helt kunnat finansieras med medel från den löpande verksamheten. Låneskulden har under samma period ökat med cirka 100 mkr. Investeringsvolym, mkr Under perioden har investeringar gjorts med 63,4 mkr i VA-anläggningar, 29,2 mkr i skolfastigheter och 7,2 mkr i omsorgsfastigheter. Investeringar i exploateringsprojekt har gjorts med 32,2 mkr medan inventarier inköpts för 24,5 mkr. Större enskilda VA-investeringar under perioden har bland annat varit nytt vattenverk i Tanumshede. Bland större projekt i gruppen skolfastigheter märks kulturhuset Futura inklusive tillbyggnad för Tanums gymnasieskola samt ombyggnad av Hedeskolan och Ekdungeskolan. Investeringar i omsorgsfastigheter har bland annat omfattat ombyggnad av Kalkåslidens äldreboende. Byggandet av fiskecentrum i Grebbestad är den enskilt största hamninvesteringen NETTOINVESTERINGAR Belopp i tkr Totalt Snitt Inventarier VA-investeringar Exploatering Skolfastigheter Omsorgsfastigheter Övriga fastigheter Hamnar Övrigt Totalt

42 Miljöredovisning Klimatfrågorna har under de senaste åren fått allt mer utrymme i media. Under 2007 har flera rapporter från forskare visat på sambandet mellan den moderna människans leverne och förändringar i vårt klimat. Att Nobels fredspris tilldelades Al Gore och FN:s klimatpanel (IPCC) för deras miljöengagemang är ytterligare ett bevis på hur aktuell klimatfrågan är. Nationella miljökvalitetsmål Efter beslut i riksdagen 2005 har Sverige nu mål för miljökvaliteten inom 16 områden: Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv För att nå miljökvalitetsmålen krävs en förändring i vår livsstil och i vårt konsumtionsmönster. Målsättningen för Tanums kommuns miljöarbete utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. MÅLSÄTTNING Tanums kommuns övergripande miljömålsättning är ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunen ska i all sin verksamhet och i alla beslut bidra till att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning med naturresurser och ett förstärkt kretslopp. I Tanums kommun fokuseras arbetet på tre områden: energi, transporter och livsmedel. Nämnderna har i budget för 2008 antagit mål inom dessa områden som ska följas upp i kommande bokslut. MILJÖREDOVISNING NYCKELTAL Redovisningen sker mot nyckeltal som dels avser kommunen som organisation, dels kommunen som geografiskt område. Energi All energianvändning påverkar miljön mer eller mindre. Den svenska energipolitikens mål är att skapa en effektiv energianvändning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Inom Tanums kommuns verksamhetsområde pågår ett aktivt arbete i syfte att effektivisera energianvändningen samt minska oljeberoendet. De senaste åren har uppvärmning av många av kommunens fastigheter konverterats från olja till fjärrvärme alternativt bergvärme. Under 2007 har bergvärmepump installerats i Fjällbacka skola med gymnastiksal. Förbrukningen av olja i kommunens verksamheter har minskat med 68 procent sedan år Oljeförbrukning m 3 kommunala verksamheter De senaste åren har förbrukningen av el i kommunens lokaler ökat. Ett skäl är konverteringen till bergvärme. Under året har olika åtgärder genomförts för att minska elförbrukningen. Till exempel monteras tryckstyrda pumpar vid byte av cirkulationspumpar. Vid byte av fläktar, monteras fläktar utrustade med tryck- och varvtalsreglering. En annan anledning till den ökade elförbrukningen är ökat antal servrar och datorer. Totalt finns i kommunens verksamhet cirka 60 servrar och över 800 datorer. Ett flertal åtgärder för att minska förbrukningen är planerade eller redan åtgärdade. Till exempel övergång till tunna klienter och anslutning av samtliga enheter vid en arbetsplats till ett grenuttag med avstängningsknapp för att bryta strömmen. Transporter Utvecklingen på transportområdet kommer att ha en avgörande Total elförbrukning MWh kommunala verksamheter

43 Miljöredovisning betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Trafiken har en negativ klimatpåverkan samtidigt som luftföroreningar och buller har stora hälsoeffekter. Det finns många faktorer som avgör trafikens miljöbelastning, utformning av fordon och bränsle, kollektivtrafikens utbyggnad, avstånd till service och storlek på arbetspendling är några exempel. Diagrammet nedan visar att den genomsnittliga körsträckan i Tanums kommun, som geografisk enhet, ligger högt över genomsnittet i riket. Tanums kommun har Körsträcka mil / invånare samlat driften och skötseln av fordon i en kommungemensam bilenhet. Vid 2007 års utgång finns 72 bilar inom bilenheten, varav 33 är möjliga att köra på etanol. Sammanlagt har kommunens bilar gått cirka mil Tanum Riket under året, varav mil var med etanolbilar. Andel miljöbilar av nyregistrerade bilar En projektplan 10,0% 9,3% 9,0% för start av en fordonsgrupp har arbe- 8,3% 8,0% 7,0% 6,0% 5,8% 5,0% 4,3% tats fram. Gruppen ska bland annat arbeta vidare med miljöfrågor. 4,0% 3,7% 3,0% 2,0% 1,0% 0% 2,0% Man kommer att lägga förslag till årliga mål och nyckeltal och ta fram underlag för utvärdering Tanum Riket och uppföljning vad gäller antal miljöbilar, utsläpp, miljövänlig ruttplanering med mera. Antalet mil vid tjänsteresor körda med privatbil minskade under 2007, framförallt på omsorgsförvaltningen, vilket till stor del beror på ökat utnyttjande av kommunens egna bilar. Antal mil vid tjänsteresor med privatbil Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Politiker Övriga Summa Livsmedel Övergång till ekologiska livsmedel bidrar till minskad användning och spridning av gifter. Detta har även betydelse för bland annat biologisk mångfald, ett rikt odlingslandskap. Riksdagen antog år 2006 mål för både ekologisk produktion och konsumtion. Till år 2010 ska 20 procent av åkermarken vara i certifierad ekologisk produktion. Andelen ekologiska livsmedel i den offentliga konsumtionen ska vara 25 procent. Andel KRAV-certifierad åker- och betesmark, Tanums kommun Åkermark 16 % 14 % 12 % Betesmark 18 % 15 % 11 % Antal KRAV-producenter, Tanums kommun Växtodling Djurhållning För att ett tillagningskök ska bli KRAV-certifierat krävs det att KRAV-märkt mat serveras minst en dag per vecka, vilket innebär att 20 procent av maten uppfyller KRAV:s kriterier. I Tanums kommun är tillagningsköken vid skolorna i Tanumshede och Hamburgsund KRAV-certifierade. Äldreomsorgens tillagningskök är inte KRAVcertifierade, men använder ändå en del ekologiska råvaror. Andelen inköpta ekologiska livsmedel i kommunens kostenhet uppgick 2007 till Andel ekologiska livsmedel kostenheten 10,0% 9,1% 9,0% 8,0% drygt nio procent. Det är en ökning med cirka två och en 7,0% halv procentenhet 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0% 6,1% 5,8% 5,5% jämfört med föregående år. Målet är att kostenheten år 2015 ska komma upp i 20 procent ekologiska livsmedel Vatten och avlopp Målsättningen avseende vattenkvalitet har uppnåtts, inget av de vattenprov som tagits visade på att dricksvattnet varit otjänligt. Funktionen och testresultat från reningsverken har också varit bra, även sommartid då systemen varit fullt utnyttjade. Stora åtgärder har under året vidtagits för att ytterligare förbättra kvaliteten på dricksvattnet och reningen av avloppsvattnet. En översyn av kommunens VA-policy pågår i vilken bland annat frågan om källsortering av urin behandlas. 43

44 Miljöredovisning Avfall Den totala avfallsmängden som produceras i Tanums kommun har minskat med cirka 700 ton under 2007, varav den totala mängden som omhändertas via förbränning och deponi har minskat med cirka 340 ton. Den i tabellen redovisade avfallsmängden inkluderar både hushållsavfall och industriavfall. Avfallstyper, ton Återvinning Förbränning Kompostering (inkl mottagen trädgårdskompost samt beräknad hemkompost) Deponi, Tyft (exkl. deponifraktion från Strömstad) Deponi, extern Slam Farligt avfall Summa Mängden återvunnet material, inklusive kompost har minskat med cirka 200 ton jämfört med Minskningen består till största delen av kartong/wellpapp med cirka 180 ton och glas med cirka 120 ton, däremot har papper/tidningar ökat med cirka 80 ton och metallskrot med cirka 20 ton. Insamlad mängd farligt avfall har ökat med cirka 40 ton. Slam från reningsverk och slamavvattnare har minskat med cirka 180 ton. Andelen nyttiggörande/återvinning av allt avfall uppgår till 88 procent. Antalet komposterande hushåll har minskat i andel från 72 till 70,5 procent av det totala antalet abonnenter. Naturvård Under året har arbetet pågått med kommunala naturvårdsåtgärder i form av stängsling för betesdjur vid Ejgdetjärnet samt utarbetande av ett förslag till naturvårdsprogram för Tanums kommun. Åtgärderna finansieras via statsbidrag. Kalkning och vattenvård Det långsiktiga målet med kalkning är att återställa och därefter bibehålla biologisk mångfald. Kortsiktiga mål är uppföljningsbara biologiska och vattenkemiska mål, som till exempel att höja ph över 6,0 och att minska giftverkan av metaller i vattnet. Inom Enningdalsälvens avrinningsområde spreds under året ton kalk. Totalt kalkades i Tanums kommun 77 sjöar och 151 våtmarker. Kontroller har visat att målen har nåtts under I enlighet med EU:s vattendirektiv har Enningdalsälvens Vattendragsförbund under år 2007 ombildats till Enningdalsälvens Vattenråd. Vattenrådets sekretariat har sitt säte i Tanums kommun. Vattenrådets syfte är att skapa lokal delaktighet, engagemang och svara för den lokala förankringen och samverkan inom sitt avrinningsområde. FAKTARUTA Insamlat återvinningsmaterial Komposterbart, ton Glas, ton Papper, ton Kartong, ton Wellpapp, ton Batteri, ton 2,6 4,5 2 Elektronik, ton Kylmöbler, st Metallskrot, ton Metallförpackning, ton Textilier, ton Hårdplastförpackningar, ton Farligt avfall, ton Träflis, ton Antal komposterande hushåll Mängd sopor till förbränning/ extern deponi AKTUELLA MILJÖFRÅGOR I TANUMS KOMMUN Förutom kommunens prioriterade områden har aktuella miljöfrågor i Tanums kommun, under året, varit utarbetade av en reviderad vindkraftsplan och bildandet av Kosterhavets nationalpark, Sveriges första marina nationalpark. I budgeten för 2008 har nämnderna utarbetat miljömål. Miljömålen kommer att följas upp i delårsbokslut och årsredovisning. Vindkraft Det är ett stort tryck på nyetableringar av vindkraftverk i kommunen eftersom vindförhållandena är bra i vårt område. Kommunen har flera riksintressanta områden och ett världsarv inom gränserna. För att möta efterfrågan på nyetableringar av vindkraftverk i kommunen behöver en ny vindkraftsplan utarbetas. Kommunen har för detta ändamål erhållit bidrag från Boverket. Ny vindkraftsplan beräknas bli färdig under första kvartalet Befintliga vindkraftverk I Tanums kommun finns det för närvarande 27 uppförda vindkraftverk som har en sammanlagd effekt på drygt 19 MW. Idag är de största uppförda verken i Tanum de sex vindkraftverk som finns på Mungseröd. Dessa verk har en effekt på 1 MW, vilket enligt Boverket motsvarar hushållsel för cirka 500 villor per verk. Mängden elenergi som, teoretiskt beräknat, produceras i Tanum idag skulle räcka till att försörja cirka villor med hushållsel och motsvarar drygt 20 procent av kommunens totala elenergikonsumtion. 44

45 Miljöredovisning Nya verk på gång Under första halvåret 2008 kommer sex nya vindkraftverk att uppföras vid Hud mellan Rabbalshede och Tanumshede. Dessa blir då Sveriges hittills högsta landbaserade vindkraftverk och kommer ha en effekt på 2,5 MW och en tornhöjd på 100 meter, vilket inräknat rotorspannet ger en totalhöjd på cirka 150 meter. Utöver dessa har fyra vindkraftverk av samma storlek beviljats bygglov vid Kil i norra delen av kommunen. Även ett något mindre verk med en effekt på 800 kw har beviljats bygglov vid Dusgård. Dessutom finns det ett stort antal inkomna intresseanmälningar och vilande bygglov. Totalt avser dessa cirka 60 verk med en sammanlagd effekt på cirka 150 MW. Energiläget i Tanum År 2005 uppgick den slutliga energianvändningen i Tanums kommun som geografiskt område enligt SCB till totalt 549 GWh. Den totala elanvändningen i kommunen uppgick till cirka 166 GWh/år. Förnyelsebara energikällor, sol, vind, vatten och biobränsle, kommer att bli allt viktigare i framtidens energiförsörjning. I Tanums kommun uppskattas omvandlingen under 2006 att uppgå till ungefär 99 GWh förnyelsebar energi, vilket skulle motsvara nära 20 procent av den totala energianvändningen i kommunen. Vindkraften står i dagsläget för en beräknad energiproduktion på cirka GWh/år, vilket motsvarar knappt 7 procent av den totala energiförbrukningen och för drygt 20 procent av den totala elförbrukningen i kommunen. Vindkraften kommer, när alla idag bygglovsbeviljade verken är i drift, stå för 17 procent av den totala energiförbrukningen och för cirka 53 procent av den totala elförbrukningen räknat på hur mycket energi som förbrukades i kommunen Kosterhavets nationalpark Inom kommunens gränser planeras för en ny nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Parken är tänkt att bli Sveriges första marina nationalpark. Enligt planerna ska Kosterhavets nationalpark invigas i september En nationalpark är den finaste status ett naturområde kan få. Nationalparken utgörs huvudsakligen av havsområde, endast en mindre del är landområden. I Väderöfjorden och Kosterfjorden finns landets artrikaste havsområde med miljöer och arter som inte finns i något annat svenskt havsområde. MER ATT LÄSA Sveriges miljömål: Miljömålen i Västsverige: www5.o.lst.se/miljomal Energimyndigheten: Naturvårdsverket om klimatfrågor: Information om miljöfordon och bränslen: Ekologisk matproduktion: Fler länkar: 45

46 Personalredovisning MÅLSÄTTNING Kommunens personalstrategi syftar ytterst till att skapa förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Detta krävs för att kunna tillgodose kommuninvånarnas krav på kommunala tjänster och service av god kvalitet. Under 2007 har hälsa och ledarskap prioriterats i det personalstrategiska arbetet. LÖNEPOLITIK Kommunens långsiktiga lönestrategi utgår från intentionerna i de centrala löneavtalen. Individuell lönesättning ska stimulera medarbetarna och därigenom bidra till en effektiv verksamhet. Särskilda satsningar på lönesamtalsutbildning har gjorts för att öka kvaliteten i lönesamtalen. Löneökningarna för 2007 innebar en höjning av lönenivån med 3,3 procent för alla grupper utom de som är anslutna till Svenska kommunalarbetarförbundet. Deras nya löneavtal var inte nivåhöjande under 2007 utan utbetalades endast som engångbelopp. LEDARSKAP Ledarutvecklingsprogrammet som genomförs tillsammans med Sotenäs kommun löper på. Under 2007 har 13 personer från Tanum gått ledarutbildningen. Syftet med utbildningen är att förbättra ledarskapet och bidra till personlig utveckling och ökad organisationsinsikt. REKRYTERING För att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare måste Tanums kommun vara en attraktiv arbetsgivare med en god personalpolitik. Under året har 96 personer med tillsvidareanställning slutat sin anställning och 102 personer har nyrekryterats. Det har under året varit svårt att rekrytera chefer och handläggare med specialistkompetens. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Avtalet om företagshälsovård har förlängts på oförändrade villkor. Även avtalet med Falck om möjlighet till personlig rådgivning har förlängts. Tyngdpunkten i avtalen ligger på preventiva och promotiva insatser och i mindre utsträckning på behandlande och efterhjälpande insatser. HÄLSOPROJEKT Ett treårigt projekt startades under 2006 med syfte att utveckla de anställdas hälsa. Under 2007 har underlaget för att kunna arbeta med hälsobok- slut färdigställts. Stora delar av barn- och utbildningsförvaltningens och omsorgsförvaltningens verksamheter har under hösten genomfört en arbetsmiljö- och hälsoenkät för att ta fram uppgifter som ska ligga till grund för ett hälsobokslut. Det har också under året genomförts stresshanteringskurser, MåBra-kurser samt en rad olika typer av föreläsningar med varierande teman såsom hälsa, motion, kost, friskfaktorer och stress. SJUKFRÅNVARO Under 2007 har sjukfrånvaron fortsatt att sjunka. Sjukfrånvaron har sjunkit från 6,9 procent under 2006 till 6,4 procent 2007, vilket motsvarar en sjuprocentig Sjukfrånvaro minskning. Sedan 12,0% 2002 har sjukfrånvaron minskat med mer 10,0% 9,6% 9,0% 9,3% 8,6% än 30 procent. 8,0% 8,0% 6,9% 6,4% 7,2% 6,3% I samhällsbyggnadsförvaltningen 6,0% har 4,9% 4,0% sjukfrånvaron ökat under året, medan 2,0% 0,0% den minskat i övriga förvaltningar Sjukfrånvaro (procent av avtalad tid) Kommunstyrelsen 1,5 1,9 2,2 7,9 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3,4 2,4 4,5 4,4 Kultur- och fritidsförvaltningen - 5,7 5,5 5,8 Barn- och utbildningsförvaltningen 5,6 6,9 7,9 7,1 Omsorgsförvaltningen 7,9 8,2 10,6 11,6 Totalt 6,4 6,9 8,6 9,0 Sjukfrånvaron är högre för kvinnor än för män och ökar med åldern. Den högsta sjukfrånvaron finns bland kvinnor över 50 år. Sjukfrånvaro (procent av avtalad tid) Män Kvinnor Män Kvinnor - 29 år 1,2 5,9 1,8 3, år 2,4 7,2 3,0 7, år 2,0 7,6 2,9 8,8 Totalt 2,1 7,3 2,9 7,9 Sjuklönekostnaden var tkr under 2007 jämfört med tkr under Sjuklönekostnaden uppgick till 1,2 procent av den totala lönekostnaden exklusive sociala avgifter. 46

47 Personalredovisning Långtidssjukfrånvaro I Tanums kommun utgör de långa sjukskrivningarna, dvs mer än 59 dagar, fortsatt en stor andel av den totala sjukfrånvaron, trots att den fortsätter att sjunka. Under 2007 uppgick de långa sjukskrivningarna till 64 procent, en minskning med tre procentenheter jämfört med året innan. PENSIONER Kommunens pensionsskuld uppgår till 260,3 mkr. Av pensionsskulden är 20,0 mkr pensioner enligt kollektivavtal intjänade under 1998 och 1999 och 3,7 mkr pensioner utöver kollektivavtal. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 236,7 mkr. SJUKFRÅNVARO (andel långtidssjukskrivna) år 27,1 6, år 63,1 68, år 67,0 68,4 Totalt 63,6 67,2 Vid årets början var 69 personer långtidssjukskrivna, av dessa var 21 personer sjukskrivna på deltid. Vid årets slut hade antalet långtidssjukskrivna minskat till 52 personer varav 14 var sjukskrivna på deltid. Under året hade 17 personer tillkommit till gruppen långtidssjukskrivna medan 24 lämnat gruppen. Av dessa har 13 återgått i arbete. Tio personer har erhållit sjukersättning, sju personer har slutat sin anställning och fyra personer har varit tjänstlediga. PERSONALKOSTNADER Redovisningen avser kostnader för personal anställd i kommunen oavsett anställningsform. Löner och arvoden Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 350,1 mkr att jämföra med 344,6 mkr för år De nya löneavtalen för 2007 innebar ökade lönekostnader med 11,6 mkr. Beroende på att antalet anställda minskat stannar den sammantagna personalkostnadsökningen på 5,4 mkr. LÖNER OCH ARVODEN, tkr Arvode Lön Personalomkostnader Totalt Semester- och övertidslöneskuld Semester- och övertidslöneskuld består av ej uttagen semester och ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Skulden har minskat med 0,9 mkr till 24,2 mkr. SEMESTER- OCH ÖVERTIDSSKULD tkr Semesterskuld Övertidsskuld Totalt Pensionsavtal Genom centrala kollektivavtal har kommunens anställda rätt till tjänstepension grundad på anställning hos arbetsgivaren. Förtroendevalda erhåller pension enligt kommunens reglemente om pensioner till förtroendevalda. Rätten till pension förutsätter att arbetsinsatsen är fastställd till minst 40 procent av heltid och omfattar minst en mandatperiod. Pensionen samordnas med eventuell inkomst av tjänst. För närvarande har kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens Pensionsförpliktelser andre vice ordförande mkr samt ordförandena i miljöoch ,7 byggnadsnämnden, , ,6 19,6 20,7 barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och överförmyndaren rätt till pension för förtroendevalda. 50 Under året har en överenskommelse om särskild Pensionsskuld Intjänat före 1998 avtalspension träffats i samband med en personalavgång. 236,6 201,0 185,4 182,4 178,3 PERSONAL Personalstatistiken baseras på uppgifter vid mätpunkten den 1 november och avser såväl tillsvidare- som visstidsanställd personal. Redovisningen av arbetad tid och frånvaro avser kalenderåret. Anställda tillsvidare och visstid Antalet anställda har minskat under året från till Av de anställda var 91 procent tillsvidareanställda, jämfört med 88 procent året innan. Antal anställda Av det totala antalet anställda arbetar personer, 50 procent, på omsorgsför valtningen, medan personer, 41 procent, arbetar på barnoch utbildningsförvaltningen

48 Personalredovisning Andel anställda per förvaltning 49% 4% 6% 41% Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Sysselsättningsgrad Av kommunens anställda arbetar 523 personer, 48 procent, heltid. Andelen anställda som arbetar heltid är oförändrad jämfört med förra året. Av de deltidsanställda har 298 personer, 27 procent, en sysselsättningsgrad mellan 75 och 99 procent medan resterande 264 personer, 24 procent, arbetar mindre än 75 procent. Av de 523 personer som arbetar heltid är 72 procent kvinnor. Inom vård och omsorg arbetar 420 kvinnor deltid. Ålder och pensionsavgångar personal Medelåldern bland de anställda var 49,6 år, en ökning jämfört med året innan på 0,2 år. I jämförelse med 1998 har medelåldern ökat med 5,6 år, från 44 år till 49,6 år. Av de anställda är 555 personer, 51 procent, över 50 år, medan 203 personer, 19 procent, är över 60 år. Andelen som är över 50 år har ökat de senaste Medelålder åren ,6 49,4 Av de anställda är ,8 67 personer under 30 år, jämfört med 59 personer 47, , , Under året har 20 personer gått i pension. Antalet pensionsavgångar kommer successivt att öka under många år framöver. Könsfördelning personal Av kommunens anställda är 904 personer, 83 procent, kvinnor. Det är främst inom vård och omsorg, skola, barnsomsorg samt städ- och kostverksamhet som andelen kvinnor är särskilt hög. Andelen kvinnor har i stort sett varit oförändrad sedan Av det totala antalet chefer var 44 procent män, jämfört med 53 procent Vid årsskiftet var alla sju förvaltningschefer män. Fördelning av arbetstid i procent Arbetad tid 76,8 75,3 73,2 73,9 Semester/ferier 11,2 11,1 10,7 10,5 Sjukfrånvaro 6,4 6,9 8,6 9,0 Föräldraledighet 3,2 3,1 3,7 2,9 Övrig tjänstledighet 3,1 3,6 3,8 3,7 FÖRTROENDEVALDA Ålder förtroendevalda politiker Av de förtroendevalda är endast 24 personer, 13 procent, under 40 år, medan 67 personer, 38 procent, är 60 år eller äldre. Åldersfördelning förtroendevalda 22% 16% 3% 29% 11% Könsfördelning förtroendevalda politiker Av de förtroendevalda politikerna är 62 kvinnor, 35 procent, och 115 män, 65 procent. Könsfördelningen i de olika politiska församlingarna är: Män Kvinnor Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 8 3 Tekniska nämnden 11 0 Miljö- och byggnadsnämnden 7 4 Barn- och utbildningsnämnden 5 6 Omsorgsnämnden 6 5 MER ATT LÄSA Tanums personalstrategi: Försäkringskassan: Sveriges Kommuner och Landsting: Statistiska centralbyrån (SCB): KPA Pension: Fler länkar: 20% 0-29 år år år år år 70-w Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetade tiden ökade under året från 75,3 procent till 76,8 procent. Semesteruttaget har ökat från 11,1 till 11,2 procent. Den totala sjukfrånvaron minskade från 6,9 procent 2006 till 6,4 procent

49 Välfärdsredovisning Välfärdsbokslutet Ett välfärdsbokslut ska spegla befolkningens hälsotillstånd och välbefinnande över tid. Välfärdsbokslutet ger kunskap om människors livsvillkor och är till för att användas vid politisk styrning och uppföljning. Bokslutet gör inte anspråk på att ha förklaringar till alla uppgifter och förändringar. Årets välfärdsbokslut tar sin utgångspunkt i regeringens övergripande folkhälsomål. Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Välfärdsbokslutet är indelat i elva målområden varav tre målområden presenteras nedan. Hela välfärdsbokslutet presenteras på kommunens hemsida. MÅLOMRÅDE ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv och att individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa, utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Ohälsotal kvinnor 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Ohälsotal Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen (från 2003 sjuk- och aktivitetsersättning) per försäkrad år. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Ohälsotalen för riket fortsätter att sjunka, särskilt för kvinnor som dock ligger klart högre än för män. I Tanum har ohälsotalet för kvinnor sjunkit mer än för män. Tanum ligger högre än riket, särskilt kvinnor. En anledning till att ohälsotalen sjunkit kan vara att försäkringskassan har stramat åt och följer de angivna reglerna för att bevilja sjukskrivning under lång tid. Tanum har en arbets Ohälsotal män 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad marknad som inte ger stora möjligheter till att byta arbete. Om man inte trivs på sitt arbete och blir sjukskriven kan det förklara de högre talen i Tanum jämfört med riket. MÅLOMRÅDE ÖKAD FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till: mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk aktivitet under fritiden, att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor. Idrott och hälsa Elever som inte är godkända i ämnet Idrott och hälsa på grund av att de ej har deltagit, rör förmodligen inte på sig på annat sätt heller. Dessa löper risk att finnas med i gruppen som röker och som har högre alkoholkonsumtion än andra. Man kan befara att deras hälsoläge är sämre jämfört med de elever som är godkända i Idrott och hälsa. Detta är inte belagt men kanske kan kopplas samman i framtida drogvaneundersökningar. Godkänt i ämnet Idrott och hälsa år 9 100% 95% 90% 85% 80% Riket Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad I Sotenäs är alla elever godkända och alla kommunerna ligger långt över riksgenomsnittet

50 Välfärdsredovisning Övervikt hos tioåringar Body mass index (BMI) är det sätt som allmänt används för att räkna fram kroppsvikt i förhållande till längd och på så sätt kunna avgöra om man har övervikt eller undervikt. Som övervikt för barn som är tio år räknas BMI över 19,86 för flickor och 19,84 för pojkar, fetma över BMI 24,11 för flickor och 24,00 för pojkar. Det kan förekomma individuella variationer till exempel när barnet har en tidig fysisk utveckling, men måttet anses ändå relativt tillförlitligt. Övervikt och fetma hos barn har blivit mycket vanligare de senaste 20 åren och andelen överviktiga barn och feta barn i tioårsåldern ligger på mellan 20 och 25 procent på riksnivå. En pågående undersökning vid Göteborgs Universitet/Sahlgrenska akademin visar att övervikten inte har ökat under de senaste fyra åren och det pekar på att kurvan planar ut. Övervikt hos tioåringar 100% 80% 60% 40% 20% Ej överviktiga Överviktiga Feta Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket samt verka för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor och naturliga delar av välfärdspolitiken. Tobaks- och alkoholkonsumtion bland ungdomar Under 2007 gjordes för tredje gången en enkätundersökning bland elever i årskurs 9 i de nordbohuslänska kommunerna. Den första gjordes 2003 och eleverna fick besvara frågor om rökning, alkohol, narkotika och trivsel. I välfärdsbokslutet redovisas två områden, tobak och alkohol, hela undersökningen finns på kommunens hemsida. Andel tobakskonsumenter Med tobakskonsument avses de som snusar, röker eller både röker och snusar. Flickorna i Tanum har minskat sin tobakskonsumtion Andel tobakskonsumenter, flickor 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad % Pojkar Flickor kraftigt, från 38 procent 2005, medan pojkarna ligger kvar på samma nivå. Minskningen för flickorna har skett både vad gäller andel rökare och dagligrökare. Pojkarna har en liten ökning när det gäller Sifforna för Tanum är så låga att det är svårt att dra några generella slutsatser men årets andel överviktiga är den lägsta sedan statistik började föras för fyra år sedan. Nästa år kommer en jämförelse med resultatet i år 8 för gruppen som var 10 år 2004 att göras. Folkhälsorådet arbetar med insatser för att sprida kunskap om bättre kost- och motionsvanor i kommunen framför allt genom att stödja utvecklingsarbete i skolor och förskolor. En ökad uppmärksamhet i media kan visa sig vara betydelsefull för att sprida kunskap hos föräldrar. MÅLOMRÅDE MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser för alkohol- och narkotikapolitiken. Dessa mål ligger fast. Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket. Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet när det gäller dopning är ett samhälle fritt från dopning. Andel tobakskonsumenter, pojkar 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad rökning men en minskning med hälften på snusning varje eller nästan varje dag. De flesta ungdomar som röker köper sina cigaretter själva eller blir bjudna av kompisar. Det sker ett målmedvetet arbete i grundskolan för att minska rökningen, bland annat är det inte tillåtet att röka inom skolans område. Intensivkonsumtion av alkohol Med intensivkonsumtion avses att man vid ett och samma tillfälle dricker minst sex burkar folköl eller fyra burkar starköl eller 18 cl

51 Välfärdsredovisning Intensivkonsumtion av alkohol, flickor 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad starksprit, en gång i månaden eller oftare. Det har skett en minskning av intensivkonsumtion bland pojkarna och en ökning bland flickorna i Tanum. Andel alkoholkonsumenter har sjunkit bland Intensivkonsumtion av alkohol, pojkar 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad både pojkar och flickor med fem procent. De som varit berusade har sjunkit för pojkar men inte för flickor. I Tanum är det var fjärde pojke och något fler flickor som berusar sig en gång i månaden eller oftare. Föräldrars bjudvanor Drygt en fjärdedel av ungdomarna blir bjudna på alkohol hemma. Undersökningen visar att de som blir bjudna hemma intensivkonsumerar oftare, särskilt när man blir bjuden i eget glas. Får man fler än enstaka glas ökar intensivkonsumtionen ytterligare. Detta samband är ändå tydligare bland dem som varit berusade. I gruppen som får mer än enstaka glas hemma är det hela 81 procent som varit berusade, mot hälften i gruppen som inte bjuds hemma Blir bjuden enstaka glas eller mer % 30% 20% 10% 0% Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Föräldrarna ses som den viktigaste gruppen att nå för att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomarna och det sker flera insatser med inriktning att få föräldrarna att bli mer restriktiva. HANDIKAPPLAN Samtliga skolor och förskolor har upprättat likabehandlingsplaner där det framgår hur skolans personal ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling bland annat på grund av funktionshinder. Planerna har följts upp i kvalitetsredovisningarna för Grebbestadskolan har två elever med hörselnedsättning. Skolan har anpassat miljön i lektionssalar och matsal så att bullernivån har minskat. Vid projektering av ombyggnad av Fjällbackaservice har tillgänglighetsutskottet lämnat synpunkter som kommer att beaktas. För att höja kvaliteten och kompetensen har en stor satsning på utbildning gjorts, med hjälp av statliga medel, inom flera områden såsom rehabilitering, demensvård, bemötande, psykiatri, förflyttning, ledarskap, etik, kost och dokumentation. Anhörigstödet har utvecklats i syfte att ge stöd, kunskap, gemenskap och avlastning. En ny dagverksamhet har startats för mycket svårt funktionshindrade personer. Under året har ramp, räcke och två automatiska dörröppnare med tillhörande asfaltering vid Skärgårdshuset i Grebbestad byggts. Hissen vid barn- och utbildningsförvaltningen i Tanumshede är utdömd, en ramp ska ersätta den. MER ATT LÄSA Tanums Handikapplan: Socialstyrelsen om folkhälsa: Folkhälsoinstitutet: Fler länkar: Pojkar Flickor 51

52 Älgafallet

53 Kommunstyrelsen Ordförande: Clas-Åke Sörkvist (c) Kanslichef: Ulf Björkman Ekonomichef: Ulf Ericsson Personalchef: Olle Tillquist Räddningschef: Sven-Eric Laundal Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 21 april Boende och kommunikation, viktigt för utvecklingen Kommunstyrelsen har under året haft god kontroll på att nämndernas tilldelade ekonomiska ramar hållits. Detta har bland annat skett genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och förvaltningschefer. Att fastställda mål och ekonomiska ramar efterlevs är kommunstyrelsens huvuduppgift under verksamhetsåret. Kommunstyrelsen är positiv till den nu föreslagna sträckningen av E6 i och vid Världsarvsområdet och anser det viktigt för kommunens utveckling att färdigställandet av motorväg genom hela Bohuslän prioriteras. Arbetet med fördjupad översiktsplan för Hamburgsund Hamburgö har under året tagit mycket tid i anspråk. Planen kommer att antas av kommunfullmäktige innan halvårsskiftet En fördjupad översiktplan för vindkraft krävs för att kommunen ska få styrning och önskad utveckling för etablering av vindkraftverk. Arbetet med denna översiktsplan startade under hösten. Sveriges första marina nationalpark Kosterhavet är under bildande. Kommunen är positivt inställd till bildandet. Clas-Åke Sörkvist LÅG ARBETSLÖSHET OCH HÖGT TRYCK PÅ FASTIGHETSMARKNADEN Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 583 tkr gentemot den budgetram kommunstyrelsen erhöll av kommunfullmäktige års resultat påverkas av ej budgeterade engångskostnader på tkr avseende översiktsplanering med mera. Arbetsmarknaden i Tanum är fortsatt stark. Arbetslösheten är låg och det skapas nya jobb inom framförallt handel och turism. De större företagen minskar dock sin sysselsättning. IAC, som är kommunens största arbetsplats, har aviserat att man planerar att lägga ner verksamheten i Tanum sommaren 2008 varvid 300 arbetstillfällen försvinner. Efterfrågan på bostäder är fortsatt stark. Kommunen har under året arbetat med olika planer som ska ge förutsättning för att fler bostäder kan byggas. Den medborgarundersökning som kommunen tillsammans med SCB gjorde under våren visade att Tanumsborna är mest nöjda med förskola, grundskola, räddningstjänst samt information och tillgänglighet. Däremot ger medborgarna i Tanum den tekniska verksamheten och äldreomsorgen lägre betyg. Arbetet med att förbättra hälsan och minska sjukfrånvaron bland de kommunalanställda är fortsatt prioriterat. Under 2007 minskade sjukfrånvaron med sju procent, 0,5 procentenheter, till 6,4 procent. 53

54 Kommunstyrelsen KOMMUNLEDNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat KOLLEKTIVTRAFIK Belopp i tkr Intäkter 621 Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Kommunbidrag Förändring eget kapital Överskott trots ökade kostnader Kostnaden för kommunledningen har ökat med tkr, trots detta redovisar kommunledningen ett överskott mot budget. Kostnadsökningar ligger främst inom politisk organisation, bland annat har en halvtidstjänst som oppositionsråd inrättats. Resultatet belastas också av höga kostnader för rekrytering av personal. Överskottet mot budget beror på att alla tjänster inte varit tillsatta under året. MÅLSÄTTNING Kommunledningen ska inrikta sitt arbete mot strategi- och samordningsfrågor. Ett lyckat hälsoarbete, sjukfrånvaron har minskat I sitt arbete med strategifrågor har kommunstyrelsen under året prioriterat boendefrågor, näringslivsutveckling, ekonomisk styrning samt personalstrategiska frågor. Kommunstyrelsen har i sitt arbete med att styra och följa upp den kommunala ekonomin haft fokus på kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning, vilket bland annat resulterat i att verksamhetsuppföljningen i delårsrapporter och årsredovisning utvecklats. Det personalpolitiska arbetet har inriktats på att öka personalens hälsa och minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har under året minskat med sju procent. En viktig personalstrategisk fråga är att stärka ledarskapet. Det sker dels genom bra urvalsförfaranden, dels genom att utveckla verksamma ledare. Ledarutvecklingsprogrammet i samarbete med Sotenäs kommun har under året löpt vidare. I den medborgarundersökning som gjordes under året gav Tanumsborna kommunen bra betyg för tillänglighet och information, däremot ansåg Tanumsborna att möjligheten till påverkan var låg. Kommunens kvalitetsgaranti avseende handläggningstider, tillgänglighet till protokoll och information på hemsidan har kontrollerats och är uppfylld. Inom ramen för projektet Town Twinning genomfördes ett vänortsbesök av kommunens vänort Capo di Ponte i norra Italien. Projektet syftar till att öka utbytet mellan kommunerna inom områdena kultur, näringsliv och skola. Grunden för utbytet är att det i båda kommunerna finns hällristningar som finns upptagna på Unescos lista över världsarv. Oförändrade kostnader Kostnaderna för kollektivtrafik ökade kraftigt under 2004 och Kommunen beslutade därför om kostnadsbesparingar på cirka tkr som genomfördes under 2005 och Besparingarna skedde genom minskad turtäthet på linjetrafiken, bättre utnyttjande av fordon mellan linjetrafiken och skoltrafiken, anpassning av turer mellan linjetrafiken och skoltrafiken samt överförande av skolresor från skoltrafiken till linjetrafiken. Under 2007 har kostnaden för lokaltrafik varit oförändrad jämfört med MÅLSÄTTNING Kommunens invånare ska ha tillgång till lokala och regionala lokaltrafikresor. Färre resenärer En väl fungerande kollektivtrafik gör att många av de bilresor som görs skulle kunna göras med kollektivtrafiken och därmed minska miljöbelastningen. Antalet resenärer som använder kollektivtrafik i Tanum har minskat de senaste åren. Linjetrafiken och skolskjutstrafiken i kommunen är samordnad och i första hand anpassad till att möta skolans behov av transporter samt för arbetsresor morgon och eftermiddag. Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken låg i den senaste mätningen 2006 på 64 procent, vilket är på samma nivå som i tidigare mätningar. Tanumsborna är mindre nöjda med möjligheter till kollektivtrafik än genomsnittet för Västtrafiks resenärer. Tanums kommun har för trafiken samma resegaranti som Västtrafik när det gäller punktlighet och kvalitet och servicenivå. Utbetalning kan ske med högst 300 kronor per gång. NÄRINGSLIV Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ökade kostnader för näringslivsåtgärder Kostnaderna för näringslivsåtgärder uppgår till 823 tkr, vilket är cirka 100 tkr högre än föregående år. Utöver dessa medel lämnar 54

55 Kommunstyrelsen kommunen stöd till olika projekt som delfinansieras med exempelvis EU-medel. Under 2007 har projektmedel utbetalts med 774 tkr. med Ökade lönekostnader har balanserats av att antalet utryckningar minskat jämfört med MÅLSÄTTNING Kommunens näringslivssatsningar sker med syfte att stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. MÅLSÄTTNING Kommunens räddningstjänst ska förhindra, begränsa och förebygga skador på människor, egendom och miljö. Samarbete med näringslivet Ett bra näringslivsklimat med ett väl fungerande näringsliv är en viktig förutsättning för en positiv utveckling av befolkningen och antalet arbetstillfällen i Tanums kommun. En viktig del i detta arbete är att skapa olika mötesplatser för information och erfarenhetsutbyte. Kommunen har anordnat frukostmöten för de större företagen, informationsträffar om offentlig upphandling, livsmedelslagstiftningen och e-handel, ett 60-tal personer har deltagit i nyföretagarinformation och förvaltningschefer och politiker har genomfört cirka 35 företagsbesök. Under sommaren genomfördes sommarträffen för företagare med cirka 200 deltagare. Företagsrådgivning har lämnats inom ramen för Grön affärsutveckling. Under 2007 startade 73 nya företag. I linje med kvalitetsgarantin för närings- Antal nyregistrerade företag liv har näringslivsutvecklaren ordnat gemensamma genomgångar med förvalt ningar i ärenden som rör företagsfrågor. 10 I Svenskt Näringslivs enkät, som mäter näringslivsklimatet i kommunerna, hamnade Tanum på plats 206 vilket är en försämring med fyra platser jämfört med förra året. RÄDDNINGSTJÄNST Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Inköp ökade kostnaderna Nettokostnaden för räddningstjänsten ökade med cirka 600 tkr varav 100 tkr beror på minskade intäkter. Av bruttokostnadsökningen förklaras 200 tkr av ökade kapitalkostnader till följd av nyanskaffning av fordon och utrustning. Merparten av den övriga kostnadsökningen beror på ökade kostnader för materialanskaffning och inventarier. Personalkostnaderna är oförändrade jämfört Färre utryckningar under 2007 Räddningstjänsten är organiserad med två räddningsstationer, en i Tanumshede och en i Hamburgsund. Stationen i Tanumshede fungerar som huvudstation. Kommunerna Tanum, Strömstad, Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Uddevalla bildar en räddningsregion med samverkan mellan räddningstjänsterna i respektive kommun. Tanum och Strömstad har ett särskilt samarbete avseende befälsberedskap. Räddningstjänsten utförde 236 utryckningar Antal utryckningar Räddningstjänsten under år 2007, vilket är färre än under Antalet bränder ökade från 61 stycken 2006 till bränder 2007 medan 150 antalet trafikolyckor 100 minskade med nio 50 stycken till Räddningstjänsten har under året haft svårigheter att rekrytera deltidsbrandmän. Inför 2008 sker en utökning av antalet heltidsanställda brandmän. Räddningstjänsten tillhör de kommunala verksamheter som allmänheten har störst förtroende till. Av Tanumsborna anser 72 procent att räddningstjänsten fungerar bra. Företagens eget ansvar för skadeförebyggande arbete och brandskyddsdokumentation har ökat med anledning av lagen Lag om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten har utfört tillsyn/särskild tillsyn på 49 företag och organisationer under året. Räddningstjänsten har utfärdat en kvalitetsgaranti som anger att den första brandbilen ska lämna räddningsstationen inom fem minuter från mottaget larm. Under 2007 har räddningstjänsten klarat att leva upp till kvalitetsgarantin. INVESTERINGAR Årets bruttoinvesteringar uppgår till tkr varav tkr avser markköp, tkr detaljplaner och 420 tkr inventarier för räddningstjänsten. PERSONAL Sjukfrånvaron bland kommunstyrelsens personal ligger kvar på en låg nivå. Under 2007 uppgick sjukfrånvaron till 1,5 procent. 55

56 Kommunstyrelsen Det är fortsatt svårt att rekrytera deltidsbrandmän till räddningstjänsten. Personal Antal anställda Andel kvinnor 55% 51% 50% Andel deltidsanställda 14% 18% 14% Sjukfrånvaro 1,5% 1,9% 2,2% Åldersstruktur 33% 24% 2% 17% 24% -29 år år år år 60- FRAMTID Det är viktigt för kommunens utveckling att kommunens befolkning ökar. För att skapa förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling prioriterar kommunstyrelsen arbetet inom kommunens fyra utvecklingsområden: boende, näringsliv, infrastruktur och landets bästa skola. I syfte att skapa ett av landets bästa näringslivsklimat samarbetar kommunen med näringslivet för att förbättra företagens förutsättningar. I kommunens miljöarbete prioriteras områdena energi, transporter och livsmedel. Kommunallagens bestämmelse om god ekonomisk hushållning ställer ökade krav på ekonomisk styrning och uppföljning av både finansiella och verksamhetsmål, som ligger till grund för att kommunen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning. Inom det personalpolitiska arbetet fortsätter satsningen på ökad hälsa. Ledarutvecklingsprogrammet fortsätter de kommande åren och ska kompletteras med program för blivande ledare i syfte att stärka ledarförsörjningen. MER ATT LÄSA Tanums kommunstyrelse: Räddningsverket: Näringsliv och arbete i Tanum: Företag i Tanum: Svenskt Näringsliv: Västtrafik: Världsarvet hällristningarna: Kosterhavet: Ny vänort: Capo di Ponte: Fler länkar: 56

57 Tekniska nämnden Ordförande: Hans Bjerklinger (m) Förvaltningschef: Kenneth Eriksson Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital varav taxefinansierat Justering Balanserat resultat* varav taxefinansierat Bra förutsättningar inför 2008 Den ambitionsnivå som var inriktningen i 2007 års budget stördes av de snäva ekonomiska ramar som kommunen tvingats anta. Kompetens, erfarenhet och personkemi har varit starkt bidragande anledningar till att vi har klarat de åtaganden som innefattades i budgeten för Resultatet för 2007 skapar goda förutsättningar för verksamhetsåret Ett antal viktiga händelser under 2007: Nya regler för försäljning av kommunala tomter. Ny prissättning av kommunala tomter. Fortsatt intensivt arbete med projektet Nytt reningsverk. Framtagande av reviderat förslag till VA-policy. Utredning av gång- och cykelvägar i kommunen. Utredning av reservvattenförsörjning. Ett samarbetsprojekt med grannkommunerna. Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 21 april Tack samtliga för ett bra arbete under Hans Bjerklinger ETT MYCKET GOTT RESULTAT Tekniska nämnden har ansvaret för de kommunala uppgifterna inom de tekniska försörjningsområdena, lagstadgade trafikuppgifter samt är kommunens trafiksäkerhetsansvariga nämnd. Nämndens ambition är att leverera de tjänster som uppdraget omfattar med en uppfattad god service och verka för ett hållbart samhälle genom att bidra till att de nationella miljömålen nås. Tekniska nämnden redovisar ett överskott med tkr, vilket är en förbättring med drygt tkr jämfört med föregående år. Av överskottet avser tkr den skattefinansierade verksamheten och 865 tkr den intäktsfinansierade verksamheten. Trots stora asfalteringsåtgärder under året kvarstår fortfarande ett stort behov. Årets vägunderhåll uppgår till cirka två kronor per kvadratmeter och år. Ett normalt underhåll är cirka 6,50 kr per kvadratmeter. Detta gör att målsättningen en god vägstandard året runt inte nåtts. Energistatistiken visar på en minskning av energianvändningen med två procent jämfört med Den totala avfallsmängden har, jämfört med 2006, minskat med cirka 700 ton. Andelen nyttiggörande/återvinning av den totala avfallsmängden, som tas omhand inom kommunen, har ökat med en procent jämfört med Mycket av arbetet har under året varit inriktat på olika projekt för att förbättra kvaliteten på dricksvattnet och förbättra reningen av avloppsvatten. Bland annat har den tredje och sista etappen av VA-sanering Heestrand-Slottet-Tegelstrand påbörjats och en ombyggnad av vattenverket i Lur startat. 57

58 Tekniska nämnden SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET GATOR OCH PARKER Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Överskottet används till underhåll 2008 Årets överskott på tkr beror dels på att kostnaderna för vinterväghållning blev lägre än beräknat, på grund av den milda vintern, och dels på att kostnaderna för gatuunderhåll medvetet lagts på en låg nivå för att ha en buffert för oförutsedda kostnader för exempelvis vinterväghållning års överskott kommer att användas till ett ökat underhåll av gator och vägar under Ett normalt underhåll är cirka 6,50 kr per kvadratmeter. Detta gör att målsättningen en god vägstandard året runt inte nåtts. Ambitionen är att hela tiden förbättra vägunderhållet så att målsättningen en bra vägstandard kan hållas. Gång- och cykelvägar ska byggas ut med 1 km/år enligt kvalitetsgarantin. Detta har inte gjorts under året trots tilldelade medel. Garantin om att akuta vägskador ska åtgärdas inom en vecka har uppfyllts. Det har även garantin om kontroll av gatubelysning. Den har kontrollerats tre gånger under året och inga klagomål har förekommit. Den medborgarundersökning som gjorts visar att skötsel av gator och vägar samt tillgången till gång- och cykelvägar hör till de områden som Tanumsborna är minsta nöjda med. FASTIGHETSFÖRVALTNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat MÅLSÄTTNING Verksamheten ska erbjuda trafikanterna en säker trafikmiljö, bra vägstandard, parkeringsplatser inom rimliga gångavstånd och ändamålsenlig gatubelysning. Kostnadsfri snöröjning till de flesta helårsboende. Stort behov av asfaltering Under året har nya regler utarbetats för snöröjning på vägar tillhörande vägsamfälligheter. Detta medför att de vägsamfälligheter som vill ha kommunal snöröjning ska erlägga plogningsersättning i statsbidraget till kommunen. Detta har lett till att cirka hälften av 110 vägsamfälligheter tecknat avtal om kommunal snöröjning. Kvalitetsgarantin lovar att snöröjning ska ske för permanentboende vid 10 cm snödjup och detta har uppfyllts under året. Totalt har nära tkr lagts på asfaltering av vägar. De främsta insaterna har gjorts i Hamburgsund, Grebbestad och Tanumshede, varav cirka tkr i Tanumshede. Bussangöringen på Stallarna, Fjällbacka, har iordningställts för cirka 420 tkr. Bussvändslingor har färdigställts i Fåglekärr, Havstenssund, Vägunderhåll , kr/m 2 3,50 på Resö och vid Futura i Tanumshede. 3,09 3,00 2,92 2,50 Trots stora asfalteringsåtgärder under 2,29 2,00 året finns det fortfarande ett stort kvarstå- 1,50 1,00 0,87 ende behov. Årets vägunderhåll uppgår till 0,47 0,50 0,36 0,00 cirka två kronor per kvadratmeter och år. Kommunbidrag Förändring eget kapital Sänkta räntor minskade kostnaderna Sänkta räntor har inneburit att verksamhetens kapitalkostnader minskat och därigenom har också de hyror som förvaltningarna betalar kunnat sänkas. Fastighetsförvaltningen redovisar ett överskott med tkr. Överskottet mot budget beror på minskade kostnader för VA, underhåll och reparationer. MÅLSÄTTNING Verksamheten ska ha en resurseffektiv förvaltning av lokal- och bostadsbeståndet, hög beläggningsgrad och nöjda hyresgäster. Fler fastigheter efter omorganisationen Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens lokal- och bostadsbestånd, totalt m 2. Verksamheten förvaltar även badplatser, lekplatser och vissa friluftsanläggningar. Fastighetsavdelningen har under året, på entreprenad, haft teknisk förvaltning, drift och underhåll av Tanums Bostäder AB:s lokal- och bostadsbestånd. Fortlöpande samtal, med bland annat lokalsamråd, har hållits med hyrande verksamheter i syfte att följa upp energistatistik, rutiner och hyresgästernas behov. En statusbesiktning för planering av underhåll och investeringsbehov har under året utförts på fastigheter som övertogs från kultur- och fritidsförvaltningen. Besiktningen innefattar även en byggnadsvårdsplan på 13 kulturfastigheter. Årets fastighetsunderhåll har uppgått till 50 kronor per kvadratmeter vilket är något lägre än föregående år. Energistatistiken visar på en minskning av energianvändningen med två procent jämfört 58

59 Tekniska nämnden med Den främsta orsaken är den milda vintern. En grönyteutredning blev klar vid årets slut. Syftet är att undersöka samordningsvinster vid en gemensam skötsel av kommunens samlade grönytor. I slutet av året driftsattes kommunens största bergvärmeanläggning för skola, idrottshall och servicehus i Fjällbacka. Större ombyggnader och renoveringar har utförts på Grebbestads skola, i kommunhuset samt på idrottshallen och veterinärstationen i Tanumshede. TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VATTEN OCH AVLOPP Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Balanserat resultat Sänkt VA-taxa Minskade kapitalkostnader till följd av bland annat sänkt ränta har gjort att VA-taxan kunde sänkas från den 1 januari Sänkningen av VA-taxan innebar att brukningsintäkterna minskade. Detta har delvis kompenserats av att intäkterna från anslutningsavgifterna är högre än beräknat, vilket förklarar det budgetmässiga överskottet som VA-verksamheten redovisar. Kostnaderna har ökat med nära tkr vilket främst beror på ökade kostnader för elförbrukning samt ett ökat underhåll av ledningsnätet. Intäkter VA-verksamhet Belopp i tkr Brukningsavgifter Anslutningsavgifter Exploatering Övriga intäkter MÅLSÄTTNING Verksamheten ska leverera vatten av god kvalitet och smak samt på ett miljömässigt sätt omhänderta och rena avlopp. Flera projekt för att förbättra vattenkvaliteten Verksamheten har under året levererat vattentjänster till cirka hushåll och verksamheter. Målsättningen vad gäller vattenkvalitet har uppnåtts, inget av de vattenprover som tagits visade på att dricksvattnet varit otjänligt. Tio prover har haft tjänligt med anmärkning, varav de flesta i Lur. Anmärkningarna där har gällt lågt ph samt järn och mangan. Därmed har kvalitetsgarantin att alla abonnenter ska ha ett gott och hälsosamt dricksvatten i tillräcklig mängd uppfyllts. Funktionen och resultaten i reningsverken har under året varit bra, även sommartid då systemet var fullt utnyttjat. Åtta vattenläckor, varav tre större, har lagats under året. Enligt kvalitetsgarantin ska leveransbrott inte vara längre än 24 timmar. Inom fem timmar bör hushållen kunna tillgodoses med dricksvatten via vattenpost eller vattentank. Verksamheten har inte haft något leveransavbrott som varat så länge och därmed är garantin uppfylld. Under sommaren infördes bevattningsförbud på grund av kapacitetsproblem i vissa delar av Bolsjöledningen vid fullt utnyttjande. Skillnaden mellan 2006 och 2007 i försåld mängd är m 3. En del av denna skillnad hänför sig till bevattningsförbudet. Mycket av arbetet har under året varit inriktat på olika projekt för att förbättra kvaliteten på dricksvattnet och förbättra reningen av avloppsvatten. Under året upphandlades och igångsattes den tredje och sista etappen av VA-sanering Heestrand-Slottet-Tegelstrand. Projektet avser framdragning av förbindelsepunkter till fastigheter inom verksamhetsområdet, sanering av dagvatten och överföringsledning som kopplas på tidigare etapper i projektet. Dessa leder avloppet till Hamburgsunds reningsverk. Byggnationen av det nya vattenverket i Lur har påbörjats. Projektet leder till kvalitetsförbättringar på vattnet och bättre resurshållning med råvattnet. För att åtgärda ett föreläggande från länsstyrelsen har arbete påbörjats vid Hökebacken i Hamburgsund för att ta bort problemet med att områdets avlopp kontaminerar de egna vattentäkterna och att det därför finns risk för miljö och hälsa. Projektet omfattar byggande av vatten och avlopp samt införande av huvudmannaskap i områdena Strandbacken, Hökebacken och Norra Ejgde, Hamburgsund. I Fjällbacka reningsverk har en luktreduceringsanläggning installerats. Under året har saneringsplan för ovidkommande vatten i spillvattennätet för Grebbestadområdet samt tillståndsansökan för nytt reningsverk inlämnats till tillståndsmyndigheten. Som ett led för att leva upp till målsättningen att bidra till en hållbar utveckling har under året en ökad vikt lagts på uppföljning av dagvattnets påverkan på spillvattennätet. Detta gäller både i arbetet med nya detaljplaner och som en uppföljning av gamla detaljplaner. VA-verksamheten tillhör de verksamheter som får lågt betyg av Tanumsborna i medborgarenkäten. Betyg 4,4 av maximalt 10,0 innebär också att VA-verksamheten får betydligt sämre betyg i Tanum än i andra kommuner. 59

60 Tekniska nämnden RENHÅLLNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Återvinningscentralerna har under året infört betalsystem när småföretagare och verksamheter lämnar avfall. Samtidigt skärptes betalrutinerna för mottagning av bygg-, reparations- och rivningsavfall. Hushållens grovavfall ingår i renhållningsabonnemanget och mottages utan kostnad. Öppettiderna på återvinningscentralerna följer det som garanteras. Det är öppet dagtid alla vardagar samt minst en kväll och lördag varje vecka på någon av de två centralerna. Balanserat resultat Avfallstyper Ett knappt plusresultat Intäktsökningen beror på taxehöjning för att kompensera höjd förbränningsskatt samt ökade avfallsmängder. De ökade kostnaderna beror främst på ökad avsättning för återställande av avfallsanläggningen på Tyft. Kalkylen för återställande av befintligt avfallsupplag inom Tyfts deponiområde under åren uppdaterades och uppgår nu till cirka tkr. I 2007 års bokslut finns nu drygt tkr avsatta Återvinning Förbränning Kompostering Deponi Slam Farligt avfall MÅLSÄTTNING Verksamheten ska arbeta för att minska avfallsmängden som behandlas via förbränning och deponi, genom att stimulera till källsortering och kretsloppstänkande och öka utsorteringen av farligt avfall. Minskning av källsorterande hushåll Den totala avfallsmängden har, jämfört med 2006, minskat med cirka 700 ton och nära hälften av minskningen, 340 ton, beror på att avfallet som behandlas via förbränning och deponi minskat. Materialåtervinningen har minskat med cirka 200 ton och farligt avfall har ökat med cirka 40 ton, en ökning med 16 procent. Andelen nyttiggörande/återvinning Avfall till förbränning och deponi av ton den totala avfallsmängden som tas omhand inom kommunen har ökat med en procent jämfört med Andelen hushåll som källsorterar sitt avfall för kompost har minskat något och uppgår numera till 70 procent. Den sänkta taxan för komposthämtning, drygt 400 kr per år, var inte tillräcklig åtgärd för att bibehålla andelen komposterande. Alla hushåll och verksamheter har informerats och erbjudits möjlighet att källsortera för kompostering enligt kvalitetsgarantin. En kundundersökning har genomförts tillsammans med Rambokommunerna Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Tanum. Resultatet visade att renhållningsabonnenterna överlag ger verksamheten ett bra betyg, 3,8 till 4,5 på en femgradig skala. Områden där verksamheten behöver förbättras är i första hand tömningsfrekvens och nedskräpning av återvinningsgårdar samt förbättrad information om renhållning till abonnenterna. Kvalitetsgarantin lovar att återvinningsgårdar för tidningar och förpackningar ska finnas i varje samhälle. Miljöstationerna, som är sju till antalet, ska finnas kvar. Båda garantierna är uppfyllda. Samarbetet inom renhållningsverksamheterna mellan kommunerna i norra Bohuslän utvecklas kontinuerligt. En gemensam upphandling av insamling av hushållsavfall inom Munkedal, Sotenäs och Tanums kommun sker under INVESTERINGAR Bruttoinvesteringarna under 2007 uppgår till nära tkr. Av investeringsbeloppet avser tkr värmeanläggning i Fjällbacka, tkr förbättringsåtgärder avseende fastigheter, tkr exploateringsverksamhet och tkr VA-verksamhet. PERSONAL Mycket arbete har skett under året gällande rekrytering till nya och befintliga tjänster. Omsättningen på vissa tjänster inom förvaltningen är hög och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden, främst bland yngre anställda, gör att det pågår rekryteringsarbete mer eller mindre kontinuerligt. Ett större rekryteringsarbete förestår i och med att 27 procent av de anställda kommer att gå i pension inom sju år. 60

61 Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen hade 67 personer anställda vid mättillfället 1 november 2007, varav 18 procent var deltidsanställda. Personalen bestod av 40 män och 27 kvinnor med en åldersstruktur enligt nedan. Åldersstruktur 27% 33% 7% 15% 18% -29 år år år år 60- år De anställda personerna fördelade sig enligt nedan på följande anställningsformer: Personal Antal anställda Andel kvinnor 40% 42% 40% Andel deltidsanställda 18% 23% 23% Sjukfrånvaro 3,3% 2,4% 4,5% Sjukfrånvaron har under året ökat från 2,4 procent till 3,3 procent och nära 70 procent av sjukfrånvaron beror på långtidssjukskrivning. Det är cirka 70 procent av de anställda som varit friska under hela året. FRAMTID En plan för utbyggnad av gång- och cykelvägar för hela kommunen kommer att färdigställas under Målet är kunna bygga minst 1 km nya gång- och cykelvägar varje år. Inom fastighetsområdet är en utredning om eventuell konkurrensutsättning påbörjad och ska redovisas under våren Fastighetsavdelningen ska skapa en städorganisation som sköter lokalvården för samtliga kommunala fastigheter. Den nya VA-lagstiftningen 2007 kommer att leda till att kommunen får större krav på sig att ansluta fastigheter till det kommunala VA-nätet. Översyn av verksamhetsområden bör göras. Vikten av ett tidigt beslut under 2008 om utökad reningskapacitet av avlopp i Grebbestad kan inte nog betonas för att kunna utveckla samhället på ett bra och långsiktigt sätt. Kommunens centrumområden behöver en extra översyn med tanke på långsiktig utformning med material som är valda utifrån kvalitet, miljö och funktion. Det offentliga rummet bör i högre grad utformas för att skapa attraktiva samhällen. FAKTARUTA Gator Belagd yta vägar, m Vägunderhåll inkl reinvestering, kr/m 2 2,29 0,36 2,92 Antal belysningspunkter, st Kostnad/belysningspunkt exkl. kapitalkostnad, kr Parkeringsanmärkningar VA Antal VA-abonnenter, st Täckningsgrad, procent Försåld vattenmängd, m Tillverkad och inköpt vattenmängd, m Vattensvinn, % Renhållning Antal renhållningsabonnenter, st Antal komposterande hushåll, st Mgd sopor till förbränning och extern deponi, ton Intern deponi, ton Fastighetsförvaltning Förvaltad yta, m 2 BRA Fastighetstyper: Skollokaler, m Barnomsorgslokaler, m Äldreomsorgslokaler, m Industrilokaler, m Övriga lokaler och fastigheter, m Tillsyns- och skötselkostnad, kr/m Förbrukningskostnad, kr/m Administrationskostnad, kr/m Underhållskostnad, kr/m Energiförbrukning, MWh varav olja, MWh MER ATT LÄSA Tanum om jämförelser: Svenskt Vatten: Statens VA-nämnd: Rambo AB: Avfall Sverige: Avfallsportalen: Förpacknings- och tidningsinsamlingen: Fler länkar: 61

62 Gullbringa

63 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande: Rolf Hermansson (c) Förvaltningschef: Kenneth Eriksson Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 21 april Bättre service på bygglovsärenden och detaljplaner I budget 2007 planerade nämnden ett underskott på 600 tkr genom att ianspråktaga tidigare års ackumulerade överskott. De tillförda medlen har i första hand använts till kostnader i samband med införande av ny livsmedelslagstiftning, två projekt inom miljöbalkens område och arbete med ofinansierade planarbeten. En fortsatt stor efterfrågan på nya bostäder ställer krav på nya detaljplaner. En prioritering bland de pågående planarbetena har gjorts under året. En förstärkning på planavdelningen får dock anses nödvändig i form av rekrytering av fysisk planerare och ett större utnyttjande av konsulttjänster. För att skapa underlag för en fortsatt verksamhetsutveckling mot en effektivare och mer serviceinriktad organisation har beslut tagits om bland annat en enkätundersökning för att närmare undersöka hur kunderna uppfattar kommunens hantering av bygglovsärenden. Nämndens ambition är att höja servicenivån och att korta handläggningstiderna. Rolf Hermansson MÅNGA ÖVERSIKTSPLANER OCH DETALJPLANER Miljö- och byggnadsnämnden har ansvaret för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggnadsväsendet samt kommunens kartor och geografiska informationssystem. Verksamheten syftar till att främja en långsiktigt hållbar utveckling inom miljö- och samhällsplaneringsområdet. Årets underskott är 263 tkr, vilket är nära 340 tkr bättre än budgeterat. I budget 2007 planerades projektinsatser för 600 tkr, som skulle finansieras av det balanserade överskottet. Det underskott som blivit 2007 förklaras helt av de projekt som drivits under året. Omfattningen av kommunens fysiska planering är fortsatt stor. Kustzonsprojektet, ett samarbete mellan de fem nordbohuslänska kommunerna, syftar till att utveckla en gemensam strukturplan för byggande och utveckling för de nordbohuslänska kommunerna. Under året har arbete pågått med tre planer på översiktsplanenivå och dessutom ett 40-tal detaljplaner. Det totala antalet inkomna ärenden ligger kvar på en hög nivå, däremot har antalet bygglov om nybyggnation minskat. Den genomsnittliga handläggningstiden för förhandsbesked och bygglov har sänkts med 40 respektive 15 procent. I den genomförda tillsynsplanen för livsmedel prioriterades kontrollbesök vid anläggningar som har högst risk, enligt den riskklassificering som gjorts, exempelvis restauranger och tillagningskök på äldreboenden. 63

64 Miljö- och byggnadsnämnden FYSISK PLANERING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ny tjänst som fysisk planerare Kostnadsökningen beror bland annat på att en ny tjänst som fysisk planerare har inrättats och att konsult har anlitats för att hjälpa till med handläggning av kommunens många pågående detaljplaner för att svara upp mot det stora behovet av planering som finns inom kommunen. Resursförstärkning har kunnat finansieras med ökade intäkter från planarbete. MÅLSÄTTNING Verksamheten ska arbeta för en hållbar utveckling. Den fysiska miljön ska resultera i en god samhälls- och landskapsmiljö. Verksamhetens uppgift är att värna om kvaliteter i den byggda miljön och landskapet. Kvaliteterna i den byggda miljön kan uttryckas så den ska uppfylla högt ställda krav på att vara funktionell, tekniskt hållbar och estetiskt tilltalande. Många detaljplaner på gång Omfattningen av kommunens fysiska planering är fortsatt stor. Det finns ett stort intresse från enskilda intressenter att exploatera för ny bostadsbebyggelse i kustzonen. En utveckling som skapar goda förutsättningar både för verksamheter, turism och attraktivt boende kan endast uppnås genom en långsiktig och genomtänkt fysisk planering. Kustzonsprojektet, ett samarbete mellan de fem nordbohuslänska kommunerna, syftar till att utveckla en gemensam strukturplan för byggande och utveckling för de nordbohuslänska kommunerna. Under året har också ett arbete påbörjats med att ta fram riktlinjer för byggande på berg i kommunen. Under året har arbete pågått med tre planer Antal färdigställda planer på översiktsplanenivå. När det gäller för djupad översiktsplan 12 för Hamburgsund har planarbetet fortsatt i den riktning 6 6 som, i samarbete med ortens invånare, diskuterades fram under den så kallade charetten Under 2007 har ett färdigt planförslag varit ute på samråd. Relativt få synpunkter har inkommit, vilket får tolkas som att planförslaget är både genomarbetet och väl förankrat. Inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har under året genomförts i Hamburgsund. Materialet har använts som underlag för den fördjupade översiktsplanen för detta område och som underlag för prövning av bygglov och förhandsbesked. De övriga planerna på översiktsnivå är: Översiktsplan för Vindkraft som ett tillägg till gällande översiktsplan på temat vindkraft. Planen delfinansieras av Boverket. Planstudie för Tanums-Rörviksområdet mellan Grebbestad och TanumStrand, en uppföljning till den fördjupade översiktsplanen för Grebbestad som antogs Den omfattande översiktliga planering som genomförts under senare år innebär en god planberedskap på översiktlig nivå. På den mera detaljerade nivån har arbete under året skett med ett fyrtiotal detaljplaner, varav åtta har avslutats genom beslut om antagande. BYGGLOV Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Bygglovstaxan höjdes Intäkter och kostnader ligger på ungefär samma nivå som förra året trots att antalet bygglov för nybyggnation minskat. De minskade intäkterna för nybyggnation kompenseras av att taxan för bygglov höjts och att antalet bygglov för ombyggnationer ökat. MÅLSÄTTNING Genom myndighetsutövning och rådgivning ska kommunen verka för en god byggnadskultur, en god estetiskt tilltalande samhälls- och landskapsmiljö samt ett kretsloppsanpassat byggande. Kvaliteterna i den byggda miljön kan uttryckas så att varje byggnad ska uppfylla högt ställda krav på att vara funktionell, konstruktivt riktigt byggd och estetiskt tilltalande. Verksamhetens uppgift är att värna om den byggda miljöns kvalitet. Verksamheten ska bedrivas med en hög servicenivå. Kortare handläggningstid på bygglov Antalet inkomna ärenden ligger kvar på en hög nivå och har under året uppgått till Antalet oavslutade ärenden har ökat och uppgår vid årets slut till 658. Bygglov har lämnats för 38 nya enbostadshus och för 48 nya fritidshus, vilket är en minskning med 20 procent jämfört med Det totala antalet ärenden är dock oförändrat beroende på att antalet bygglov för ombyggnationer ökat. Den genomsnittliga handläggningstiden för förhandsbesked och 64

65 Miljö- och byggnadsnämnden bygglov har sänkts med 40 respektive 15 procent. Att handläggningstiderna har kunnat sänkas beror främst på en förbättrad prioritering i ärendehandläggningen. Kvalitetsgarantin som lovar att bekräftelse på mottagen ansökan, med uppgift om handläggare samt ärendets diarienummer, ska skickas inom en vecka är uppfylld. I den medborgarenkät som kommunen genomfört gav Tanumsborna kommunens hantering av bygglov betyget 3,9 på en tiogradig skala. Nämnden beslutade därför att under 2008 skicka ut en enkät där ytterligare frågor ställs för att få fram material till förbättringar inom verksamheten. Nyanställningen av en bygglovshandläggare med antikvarisk utbildning har förbättrat verksamhetens förutsättningar att hantera bygglovsfrågor inom de många kulturhistoriskt intressanta miljöerna på ett tillfredställande sätt. MILJÖVERKSAMHET Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Livsmedelstillsynen gav ökade kostnader och intäkter De minskade kostnaderna och intäkterna jämfört med 2006 beror på att i 2006 års belopp ligger höga engångskostnader och intäkter för projektet Restaurering av Ejgdetjärnet. Exklusive detta projekt har kostnaderna ökat beroende på nya åtaganden inom livsmedelstillsyn. Denna verksamhetsökning finansieras med ökade intäkter från livsmedelstillsyn. Verksamhetens underskott mot budget, med 219 tkr, beror på att projekten Inventering av hamnar och båtupptagningsplatser och Nya allmänna råd för enskilda avloppsanläggningar finansierats ur tidigare års överskott. MÅLSÄTTNING Verksamheten syftar till att främja hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. För att främja uppdraget, En hållbar utveckling, ska det kontinuerligt finnas resurser för att bedriva informations- eller rådgivningsprojekt. Verksamheten ska arbeta mot de nationella miljömålen. Taxetäckningen av kostnaderna ska öka. Miljöbalken Tillsynsverksamheten har under året prioriterat bland annat tillsyn på verksamheter som betalar årlig avgift, information om inomhusmiljö, egenkontroll till fastighetsägare med flerbostadshus samt inventering av kyltorn som gjorts för att ha aktuella register vid eventuellt legionellautbrott. Särskilda projekt som genomförts under året var Hamnar och båtupptagning och Nya allmänna råd för enskilda avlopp. Antalet inkommande ärenden, tillstånd, dispenser och remisser, ligger totalt på samma nivå som föregående år. Kommunen lämnar garantier för att resultat från analyserade vattenprov, avseende mikrobiologisk analys från dricksvattenbrunnar som inlämnas till miljö- och byggnadsnämnden, ska erhålla rådgivning senast en vecka efter inlämnat vattenprov om provet är otjänligt. Fastställda rutiner finns som gör att garantin uppfylls. Djurskydd och miljöskydd inom lantbruk Verksamheten, som har tillsyn över alla djur som inte är vilda, består till största delen av uppsökande tillsyn. Inom kommunen finns ungefär 330 lantbruk med Antal inspektioner (djurskydd) djur och ungefär 215 lantbruk utan djur. 120 Under året genomfördes inspek- tioner på 88 objekt Inkomna anmälningar prioriteras och kvalitetsgarantin uppfylls. Handläggning av anmälningar ska påbörjas inom två arbetsdagar. Livsmedel I kommunen finns cirka 175 objekt där tillsyn ska utövas enligt ny livsmedelslagstiftning, som innebär att alla befintliga objekt ska omprövas samt att fler objekt än tidigare ska registreras/godkännas. I den genomförda tillsynsplanen för 2007 prioriterades kontrollbesök vid anläggningar Antal livsmedelsärenden som har högst risk 180 enligt den riskklassificering som gjorts, exempelvis restauranger 120 och tillag ningskök på äldreboenden Förutom kontrollbesök på dessa 20 anläggningar 0 har även kontrollbesök på sommarverk- samheter prioriterats. Under året genomfördes 57 stycken kontrollbesök. Tillräckliga resurser finns för att följande kvalitetsgarantier ska uppfyllas: Beslut för godkännande av livsmedelsanläggning ska vara hos den som sökt inom 20 arbetsdagar efter det att ett komplett bedömningsunderlag lämnats in och lokalen besiktigats. Den som sänt in en ansökan om godkännande av livsmedelsanläggning ska inom 20 arbetsdagar i normalfallen få ett besked om handlingarna behöver kompletteras. 65

66 Miljö- och byggnadsnämnden Under året har livsmedelsinspektörerna givit råd och information till verksamhetsutövare om den nya livsmedelslagstiftningen. Naturvård Arbetet med naturvårdsprogram för Tanums kommun samt naturvårdsåtgärder vid Ejgdetjärnet och Klätta rikkärr har fortskridit under året och kommer att avslutas under Inom Enningsdalsälvens Kalkningskostnader tkr avrinningsområde spreds under året ton kalk Totalt kalkades sjöar och 151 våtmarker i syfte att minska försurningen av mark och vatten. Kalkningen i 500 Tanums kommun har som vattenkemiskt mål att phvärdet ej ska understiga 6,0 i sjöar och vattendrag. För de laxförande vattendragen Långevallsälven och Enningdalsälven ska ph-värdet ej understiga 6,3. Kontroller visar att kvalitetsgarantin har nåtts under INVESTERINGAR Under året har det investerats nära 70 tkr i handläggarsystemet för ärendehantering, som påbörjades FRAMTID Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet beror i stort på byggnadsutvecklingen i kommunen samt på miljölagstiftningens inriktning. Konflikter mellan natur/landskapsskydd och önskemål av exploatering i kustzonen ställer höga krav på avvägningar mellan vad som kan exploateras och inte. Kommunens intressanta läge innebär att kommunen måste bedriva en aktiv samhällsplanering och exploatering av mark och vatten, så att den viktiga resursen hav, kust och natur används på ett hållbart sätt även för framtida generationer. Samhällena expanderar och större insatser krävs för att de ska utvecklas som attraktiva, där hänsyn tas till både byggnaders och det offentliga rummets utformning. Inom miljöområdet är det på förslag att förstatliga djurskyddstillsynen. För att försöka effektivisera verksamheterna sker samverkan med kommunerna i norra Bohuslän. FAKTARUTA Fysisk planering Antal antagna planer Antal villatomter i antagna planer Bygglov Antal diarieförda bygglovsärenden Antal slutförda bygglovsärenden Antal överklagade beslut Bygglov enbostadshus Bygglov fritidshus Medelvärde handläggningstid bygglov, dagar Medelvärde handläggningstid förhandsbesked, dagar MER ATT LÄSA Planering i Tanum: Bygglov i Tanum: Kustzonprojektet: Vattenmyndigheterna: Vindkraftsplanering för Tanum: Boverket: Kalkning: Livsmedelsverket: Jordbruksverket, djurtillsyn mm: Fler länkar: 66

67 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Bengt Mattsson (fp) Förvaltningschef: Lennart Christensson Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 21 april På väg mot landets bästa skola När man pratar bokslut och årsredovisning går det inte att undvika ordet ekonomi blev ett väldigt bra ekonomiskt år för barn- och utbildningsnämnden med nära fyra miljoner i överskott. Ett sådant imponerande resultat visar på ett mycket stort ansvarstagande på alla nivåer i verksamheten. Överskottet, efter vissa justeringar, tillhör enligt nämndens ekonomiska styrprinciper verksamheterna och kan användas när verksamheterna själva vill. Så GRATTIS och TACK alla ni som bidragit till det fina resultatet. Som alltid under ett år händer det väldigt mycket både stort och smått. Övertagande av verksamhet från tidigare kultur- och fritidsnämnden, som kultur, fritid och föreningsstöd, omorganisation av skolverksamheten i Tanumshede och en fortsatt utbyggnad av kulturförskolorna är några exempel på frågor som stått på agendan under året. Nämnden arbetar också vidare mot målet Landets bästa skola, ett uppdrag som kommunfullmäktige gett nämnden. Vi har under året noterat positiva effekter i ranking och enkäter från våra brukare som pekar på att vi är på rätt väg. Bengt Mattsson ELEVANTALET MINSKAR Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för det offentliga skolväsendet från förskoleklass till gymnasium och kommunal vuxenutbildning i Tanums kommun. Därutöver ansvarar nämnden för barnomsorgsverksamheten, folkbiblioteket, kultur, fritidsverksamhet och arbetsmarknadsenheten. Nämndens kostnader har ökat med tkr, 5,4 procent. Den relativt stora nettokostnadsökningen orsakas av att barnomsorgsverksamheterna ökar i omfattning genom ökad volym inom samtliga barnomsorgsformer samt att de specialdestinerade statsbidragen från och med 2007 ingår i kommunbidraget. Nämnden beslutade i budget för 2007 att förstärka det balanserade överskottet med 500 tkr för att skapa ett ekonomiskt utrymme vid minskad elevvolym. Därutöver redovisas ett överskott inom barnomsorgsverksamheten med tkr samt 566 tkr inom Arbetsmarknadsenheten. Barn- och utbildningsnämndens samlade resultat innebär ett överskott på tkr. Elevantalet fortsätter att minska inom grundskolan vilket ger en endast marginell kostnadsökning mellan åren för denna verksamhet. Även antalet gymnasieelever börjar nu minska. De stora sammanlagda volymminskningarna som prognostiserats för nämnden får dock genomslag senare än beräknat då barnomsorgen vuxit kraftigt de senaste åren. Efterfrågan på barnomsorgsplatser är nu nära riksgenomsnittet. Arbetet med att ta fram en ny skolplan , På väg mot landets bästa skola, fortsätter. Denna kommer att koppla kvalitetsgarantier och utvärderingsbara mål till de framgångsfaktorer som leder till goda resultat för barn och elever. Samarbetet kring kvalitetsutveckling tillsammans med sju andra kommuner i Bohuslän och Dalsland har resulterat i en gemensam organisation för kollegial utvärdering. Dessutom skapas gemensamma kompetensutvecklingsdagar något som möjliggör ökad kvalitet till lägre kostnad. 67

68 Barn- och utbildningsnämnden BARNOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Överskott inom barnomsorgsverksamheterna Verksamhetens nettokostnader har ökat med tkr jämfört med Intäktsminskningen beror på minskat statsbidrag då det riktade bidraget till personalförstärkningar inom förskolan upphörde våren 2007 och ingår nu i ramen. Antalet barn ökade med 57 mellan åren 2006 och 2007 liksom den genomsnittliga placeringstiden. Andelen barn som har någon form av barnomsorg uppgår nu till 82 procent 2007 jämfört med 76 procent Samtliga barnomsorgsverksamheter redovisar ett överskott. Familjedaghemsverksamhetens överskott är 357 tkr. Ökad placeringstid utan att antalet tjänster ökar är en effekt av det nya dagbarnvårdareavtal som tecknades hösten Fritidshemmen redovisar ett överskott på 464 tkr. Ökat prestationsanslag har under perioden inte fullt ut tagits i anspråk för personalförstärkningar. Denna försiktighet är sannolikt kopplad till det strukturella behovet att minska personalstyrkan inom grundskolan. Under 2007 har en jämförelse gjorts mellan de inkomstuppgifter som lämnats till förvaltningen och de som lämnats till skattemyndigheten för verksamhetsåret Utfallet innebär att barnomsorgsavgifterna justerats genom en tilläggsdebitering på 260 tkr. Vidare redovisar gemensam administration, ledning och gemensamma barnomsorgsposter ett överskott på 336 respektive 186 tkr. Anslaget för de kooperativa förskolorna redovisar ett överskott på 67 tkr. Förskolans överskott Placeringstid barnomsorg på tkr har tillfälliga orsaker. Stats- h/v 30 27,2 26,9 26,4 bidraget för personalförstärkning 2006 har 25 24,0 23,9 22,6 20 inte tagits i anspråk. 15,2 14, ,6 Utökningen har finansierats inom ram och 10 godkänts av Skolverket. 5 Planerad byggnation av ny förskola i Grebbestad har inte påbör- Förskola Fritidshem Familjedaghem jats och resulterar i ett outnyttjat kommunbidrag. Barnen har beretts barnomsorgsplats inom rektorsområdets övriga barnomsorgsavdelningar. MÅLSÄTTNING Barnomsorgen ska erbjuda omsorg och pedagogisk verksamhet inom förskolan för barn i åldrarna ett till fem år, i familjedaghem för åldrarna ett till tolv år och i fritidshem för åldrarna sex till tolv år. Som alternativ barnomsorgsform ska även kooperativa förskolor finnas. Nya naturförskolor med kulturhistorisk inriktning Tanums kommun erbjuder barnomsorg inom kommunens elva förskolor, tio fritidshem, familjedaghem och fyra kooperativa förskolor. Totalt erbjuds 875 barnomsorgsplatser inom kommunen. Kvalitetsgarantin om att alternativa barnomsorgsformer ska erbjudas uppfylls. Likaså att barnomsorg ska erbjudas inom tre månader. Det är dock inte alltid förstahandsvalet kan erbjudas. De senaste årens ökade efterfrågan på plats i förskola fortsätter. Två nya förskoleavdelningar har därför startats, Världsarvsförskolan i samarbete med Vitlycke museum och Hornbore förskola i samarbete med Hornbore by. Båda dessa är naturförskolor med kulturhistorisk inriktning och ger barnen möjlighet till pedagogisk verksamhet som sannolikt är unik i landet. Enkäter har för andra gången genomförts bland föräldrar med barn i förskola. Dessutom har motsvarande enkät delats ut till föräldrar med barn i familjedaghem för första gången under I dessa enkäter har föräldrarna viktat ett antal påståenden och sedan poängsatt dessa utifrån upplevd kvalitet. Gemensamt för båda enkäterna är att barnets trygghet och trivsel anses viktigast liksom att hemmet snabbt kontaktas vid problem. Dessa påståenden får också de högsta poängtalen. Bland det man anser minst viktigt är att som förälder ha förtroende för rektor. Detta påstående får också relativt låga poängtal. Som helhet är man mycket nöjd med verksamheterna som får värden över fem av sex möjliga. Kvalitetsgarantin om väl fungerande rutiner för överlämnande mellan förskola och skola uppfylls ännu inte överallt i kommunen. GRUNDSKOLA Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Överskott tack vare god kostnadsmedvetenhet Antalet elever fortsätter att minska och uppgår till under 2007 jämfört med under Ett minskat elevantal ger minskade ramar till verksamheten. Nettokostnaden ökar med 574 tkr vilket motsvarar endast 0,5 procent mellan åren. Intäktsminskningen orsakas av att det specialdestinerade statsbidraget nu i sin helhet ligger i kommunbidraget. För att möta denna minskning har antalet tjänster 68

69 Barn- och utbildningsnämnden minskats med åtta. Dessutom har effektiviseringarna i lokalutnyttjandet fortsatt. Nettokostnaden per elev ökar från till kronor per elev. Detta förklaras Kostnad/elev grundskola kr till stor del av den redovisningstekniska effekten av att de tidigare riktade statsbi dragen nu ligger i ramen. Grundskolan redovisar ett litet överskott på totalt 55 tkr. Årets överskott härleds till god kostnadsmedvetenhet i verksamheten. MÅLSÄTTNING Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den ska ge behörighet för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Fler gymnasiebehöriga elever i Tanum än riksgenomsnittet Tanums kommun erbjuder tillsammans med friskolan på Resö grundskoleverksamhet inklusive förskoleklass för sexåringar på nio orter. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är 91,9 procent jämfört med motsvarande siffra för riket som är 89,5 procent. För Tanums del är detta en förbättring jämfört med Detta förklaras delvis av att den sommarskola som genomfördes 2007 möjliggjorde för fler elever att nå godkänt betyg i basämnena. En av kvalitetsgarantierna avser läsutveckling från och med förskoleklass till år 3. Alla elever ska kunna läsa flytande och med god förståelse och nämnden bedömer att denna garanti uppfylls. Som framgår av nedanstående tabell fortsätter antalet elever i grundskolan att minska ytterligare några år. Detta leder bland annat till en betydande personalminskning. Genom prestationsanslagets konstruktion har detta hittills dock kunnat ske samtidigt som personaltätheten ökat. Antalet lärare per 100 elever har ökat med cirka 30 procent från 1997 och är nu i nivå med rikssnittet. Även 2007 genomfördes Elevtal grundskola en enkät för att få en bild av hur föräldrarna upplever kvaliteten i grundskolan. Liksom i enkäterna i barnomsorgen viktar 600 föräldrarna först påståenden och 0 poängsätter därefter Svarsfrekvensen var denna gång lägre än föregående år, liksom även poängtalen även om dessa fortfarande ligger över 4 av 6. Rutinerna för utskick måste ses över för att få bättre svarsfrekvens. Det är däremot svårt att se någon tydlig orsak till de lägre poängtalen. Liksom tidigare anser föräldrarna att trygghet och trivsel, liksom snabb kontakt från skolan vid problem är viktigast. Skolan ska ta kontakt med hemmet samma dag om en elev är frånvarande utan anmälan. Denna garanti uppfylls i stort. Dessa påstående får också höga poängtal. Påståendet Jag är som helhet nöjd med skolverksamheten får medelvärdet 4,3 på en sexgradig skala mot 4,6 året dessförinnan. GYMNASIESKOLA Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Fler elever från andra kommuner Verksamhetens nettokostnad ökar med tkr. Elevantalet minskar med fem elever, främst inom Tanums gymnasieskola, som dock kompenserar denna minskning med ökat elevantal från andra kommuner. Kostnaden för köp av utbildningsinsatser ökar med 4,4 procent. Val av praktiska program påverkar kostnadsutvecklingen. Den egna gymnasieskolan redovisar fortsatt ett lägre pris per elev, jämfört med köpta platser utanför kommunen, vilket var en av förutsättningarna för etablerandet av Tanums gymnasieskola. Totalt motsvarar detta en besparing på tkr jämfört med om dessa utbildningsplatser hade köpts utanför kommunen. KOSTNAD PER PLATS GYMNASIUM Belopp i kr Tanum Köpta platser Totalt redovisar gymnasiet ett underskott på -354 tkr fördelat på ett överskott för köp av utbildningar på 96 tkr och ett underskott på 450 tkr för Tanums gymnasieskola. MÅLSÄTTNING Gymnasieskolan ska ge utbildning som är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning. Utbildningen ska leda till yrkesarbete och stimulera till eftergymnasiala studier. Det individuella programmets huvudsyfte är att komplettera elevernas utbildning för att möjliggöra en övergång till ett nationellt program. Populär gymnasieskola i Tanum Efter några år av kraftig ökning har nu antalet gymnasieelever börjat minska. Tanumseleverna har i princip rätt att fritt söka gym- 69

70 Barn- och utbildningsnämnden nasieort och de flesta väljer som tidigare Uddevalla medan en minskande andel föredrar Strömstad. Tanums gymnasieskola har stärkt sin attraktionskraft 2007 bland annat genom att erbjuda Hantverksprogrammet - frisör. Detta har lett till ett betydligt större söktryck än tidigare med höjda intagningspoäng och fler elever från andra kommuner som följd. Inför hösten 2008 har programutbudet utökats med Omvårdnadsprogrammet. En diskussion om samarbete med Strömstad pågår men har ännu inte lett till några konkreta resultat. I Futura har ett nytt elevutrymme inretts i källarplanet för att skapa bättre förutsättningar för eleverna att umgås under lediga stunder. Detta kommer även att minska belastningen på biblioteket, som hittills har fungerat även som elevutrymme. Med detta är Futura färdigbyggt och väl anpassat för sina verksamheter. Den elevenkät som årligen genomförs visar mycket goda värden överlag. Undantag är skolmaten, något som dock åtgärdats genom alternativa rätter. Andelen elever som fullföljde sin gymnasieutbildning inom fyra år uppgår till 70 procent, vilket är en minskning från föregående års 78 procent. Då den övervägande delen av gymnasieeleverna studerar i andra kommuner är det svårt att närmare analysera denna minskning. Av IV-programmets 17 elever var 13 behöriga till nationellt program vid läsårets slut. 64 procent av kommunens 20-åringar har grundläggande behörighet för eftergymnasiala studier vilket överensstämmer med riket. Fyrbodals gymnasieskola har haft fortsatt svårt att finna bra former för samverkan. Ett benchmarkingarbete, där Tanum varit pådrivande, har gjorts för Elevtal gymnasiet att ta fram underlag 700 för gemensam prislista. En sådan har även testats i kommunerna för att se om utfallet innebär stora 300 ekonomiska konsekvenser för någon enskild kommun Resultaten är ännu inte sammanställda. VUXENUTBILDNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Dyrare med köpta tjänster Det specialdestinerade statsbidraget har upphört och ligger nu i kommunbidraget, vilket förklarar intäktsminskningen. Under året har verksamheten inte lyckats anpassa personalbemanningen i enlighet med budgetförutsättningarna samtidigt som kostnaderna för köpta tjänster har blivit dyrare än budgeterat. Totalt redovisar verksamheten ett underskott med 732 tkr. För att nå ekonomisk balans under verksamhetsåret 2008 kommer anslaget för administration och ledning att reduceras. Vissa neddragningar av kursutbudet kommer att göras och lärartätheten inom Svenska för invandrare (Sfi) kommer att minska. Möjligheten för vuxna att söka utbildning i annan kommun kommer att försvinna. MÅLSÄTTNING Den kommunala vuxenutbildningen ska ge grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Inom samma organisation ska också utbildning för vuxna som är förståndshandikappade, svenska för invandrare samt uppdragsutbildning bedrivas. Samarbete för fortsatt bra kursutbud Regeringen fattade inför 2007 beslut om att minska statsbidraget för vuxenutbildningen. Samtidigt förändrades studiestödsvillkoren, vilket ledde till något minskat antal studerande under Samarbetet med framför allt Strömstad fortsätter på vuxenutbildningens område för att kunna erbjuda ett fortsatt brett kursutbud, såväl inom grundläggande Heltidsstuderande och gymna- sial vuxenutbildning som inom högskoleutbildning på di stans. Svenska för 80 invandrare erbjuds på Lärcentrum för både tanums- och strömstadselever. 0 BIBLIOTEK Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Litteraturpedagog, nyinrättad tjänst Kostnaderna ökar med 463 tkr medan intäkterna minskar med 442 tkr. Kostnadsökningen beror på inrättande av en ny tjänst, litteraturpedagog. Kostnader för inköp av media har ökat med 39 procent samtidigt som kultur- och bibliotekschefstjänsten har varit vakant under större delen av året. Intäkterna minskar genom mindre 70

71 Barn- och utbildningsnämnden lönebidrag samt mindre intäkter för biblioteksdatasamarbetet i norra Bohuslän. MÅLSÄTTNING Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt ska alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. MÅLSÄTTNING Barn och unga ska få möjlighet att lära känna sin egen lokala kultur och historia samt ges ökade möjligheter till kulturupplevelser och utövande. Vuxenkulturen bedrivs i syfte att ge kommunen en tydlig kulturprofil genom att vara pådrivande i kultur- och kulturmiljöfrågor. Detta ska ske i nära samarbete med lokala kulturföreningar och regionala institutioner. Ökat läsintresse bland barn och ungdomar Huvudbiblioteket är förlagt till kulturhuset Futura i Tanumshede, tillsammans med Lärcentrum. Filialer finns på orterna Hamburgsund, Fjällbacka och Östad. Den samlade utlåningen av media i Tanums bibliotek minskar för andra året i följd en trend som tycks vara likadan i stora delar av landet. Samtliga enheter visar vikande statistik, huvudbiblioteket dock endast med drygt 100 utlån på en volym över Ett viktigt undantag från Utlånade media den negativa utvecklingen utgör skön litteratur för barn som ökar. Denna ökning har ett samband med litteraturpedagogens arbete, som varit mycket framgångsrikt när det gäller att öka barns och ungdomars läsintresse. Ökar gör också utlåningen av e-böcker och besöken på den publika katalogen på nätet. Denna katalog är gemensam för norra Bohusläns bibliotekssamarbete och utgör ett exempel på förbättrad service till medborgarna genom kommunalt samarbete. KULTUR Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Kulturen under samma tak Barn- och ungdomskulturen arrangerar teaterföreställningar och andra utåtriktade kulturaktiviteter för barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasieskola. För barn- och ungdomskultur finns en kvalitetsgaranti beslutad som anger att alla elever ska ges möjlighet att se en professionell föreställning minst åtta gånger under sin grundskoletid. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att denna garanti uppfylls. Biblioteket arrangerar kompetensutveckling i barn- och ungdomslitteratur. Vuxenkulturverksamheten omfattar allmänkultur, konst och kulturföreningsbidrag. Egna arrangemang består främst av konsertserien Tonerna de gå musik i norra Bohuslän och konstutställningar i Galleri Ranrike. Nämnden har också en teaterlokal i kulturhuset Futura, där teaterföreställningar, konserter och föreläsningar äger rum i egen regi samt i samarbete med föreningar och näringsliv. UNGDOM OCH FRITID Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Låga kostnadsökningar ger mer plus Intäkterna minskar med 182 tkr och kostnaderna ökar med endast 20 tkr. Försäljning av kioskverksamhet på fritidsgårdarna har minskat genom borttagande av godisutbud. Under 2007 har verksamheten organiserats under respektive rektorsområde. Litet överskott 2007 Kostnaderna minskar med 347 tkr och intäkterna minskar med 363 tkr. Under 2007 har verksamheten inte blivit utförd i samma omfattning som under Orsaken till detta är vakans på tjänsten som kultur- och bibliotekschef. 71

72 Barn- och utbildningsnämnden MÅLSÄTTNING Genom stöd till föreningslivet och egen verksamhet som riktar sig till ungdomar ska ett allsidigt utbud av fritidsverksamhet erbjudas. Frivilligt engagemang viktigt för ungdomar Kommunen stödjer ideella initiativ genom att betala ut drifts- och investeringsbidrag till föreningar av olika slag, såsom kulturföreningar och idrottsföreningar. Detta viktiga område, som bygger på ett stort frivilligt engagemang hos många människor, har ännu inte funnit sina former efter omorganisationen. Det kommer därför att ägnas särskild uppmärksamhet under Förvaltningen utövar myndighetstillsyn enligt Lotteriinspektion för registrering av tillståndspliktiga lotterier inom kommunen. Ungdomsverksamheten omfattar kommunens sex fritidsgårdar, skollovsarrangemang och många andra aktiviteter till stöd för kommunens ungdomar. För att möta och förhindra ökning av drogbruk samt effekter av andra problem runt kommunens ungdomar, har förvaltningen aktivt deltagit i samverkan med polis, sociala myndigheter, föreningar och skolor. På detta område beslutades kvalitetsgarantier av kultur- och fritidsnämnden. En garanti som avser fritidsgårdsverksamheten anger att all sådan verksamhet ska vara drogfri. Verksamheten lever upp till denna garanti. Fritidsgården i Tanumshede drivs av egen anställd personal i kommunala lokaler, medan de övriga drivs av timanställd personal i blandat kommunala och externa lokaler. På några av dessa platser sker det i samarbete med lokala föreningar. INVESTERINGAR Under året har barn- och utbildningsnämnden investerat för tkr. Under 2007 har ombyggnad skett av källarutrymmet i Tanums gymnasieskola. Här kommer gymnasieeleverna att vistas på ledig tid och även disponera ett utrymme för elevrådsexpedition. Kontorsutrymme finns också för vaktmästare och IT-pedagog. Nämnden har inventerat och kompletterat lekutrustning i utomhusmiljön. Detta arbete kommer att fortsätta under PERSONAL Antalet anställda minskar som en konsekvens av minskade elevkullar inom grundskolan. Personalen inom barn- och utbildningsförvaltningen har under de senare åren kört cirka mil per år vid tjänsteresor med egna bilar. Under 2006 redovisades en kraftig Personal Antal anställda Andel kvinnor 77% 77% 77% Andel deltidsanställda 27% 29% 33% Sjukfrånvaro 6% 7% 8% minskning till mil. För 2007 har antalet mil minskat ytterligare och uppgår nu till mil. Kommunens egna leasingbilar har använts i större utsträckning än tidigare. Den positiva trenden för sjukfrånvaron fortsätter glädjande nog även Personal Antal anställda Andel kvinnor 77% 77% 77% Andel deltidsanställda 27% 29% 33% Sjukfrånvaro 6% 7% 8% Åldersstruktur 30% 18% 6% 20% 26% -29 år år år år 60- år FRAMTID Barn- och utbildningsnämndens verksamheter påverkas i hög grad av regeringens aviserade förändringar på barnomsorgens och skolans område. En sådan förändring är vårdnadsbidraget som kommunerna får möjlighet att införa vid halvårsskiftet En utredning har tagits fram av förvaltningen som visar på organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av ett vårdnadsbidrag i kommunen. Inom barnomsorgen har det också talats om en utökning av den allmänna förskolan till att omfatta även treåringar. Båda dessa reformer innebär sannolikt ökade kostnader för kommunen. Det ökande antalet fristående gymnasieskolor kommer att innebära stor konkurrens på en krympande marknad inom Fyrbodal. Det finns en uppenbar risk att etablerade gymnasieskolor kommer att slås ut i ett kortsiktigt perspektiv, särskilt som friheten för elever att söka utbildningsort nu blir större. Tanums elever har redan den friheten sedan länge, varför påverkan på Tanums gymnasieskola inte behöver bli så stor. En överkapacitet på gymnasieplatser riskerar dock sammantaget att driva upp kostnaderna, varför en gemensam prislista inom Fyrbodal är önskvärd som kontrollinstrument. Inom grundskolan fortsätter elevantalet att minska, vilket medför ett strukturellt överskott på personal. Förvaltningen har för avsikt att försöka undvika uppsägningar genom att konsekvent använda befintlig tillsvidareanställd personal på de vakanser som uppstår. Ibland fungerar dock inte detta eftersom kraven på kompetens och behörighet inte motsvarar tillgänglig personal. Uppsägningar kan därför inte helt uteslutas. Under 2008 kommer kultur- och fritidsområdet att ges fastare former tack vare att organisationen nu är komplett och det utveck- 72

73 Barn- och utbildningsnämnden lingsarbete som påbörjats under 2007 kommer att intensifieras. Målsättningen är bland annat ett utökat samarbete med föreningar och andra aktörer, utveckling av Futura som arena för kulturella aktiviteter samt ökade kulturella insatser för barn och ungdomar. En familjecentral kommer hösten 2008 att starta i Hedeskolans bottenplan. I denna kommer mödravårdscentral, barnavårdscentral, ungdomsmottagning, kurator från IFO samt en öppen förskola att samverka. Målet är att genom ett nära samarbete kunna erbjuda bättre stöd till alla familjer genom bland annat föräldrastödskurser och andra förebyggande insatser. Denna verksamhet kommer att ge bättre förutsättningar för förskola och skola att tidigt sätta in rätt åtgärder. MER ATT LÄSA Tanums barn- och utbildningsverksamhet: Skolverket: Fyrbodals gymnasieskola: Tanum om jämförelser: Nyckeltal barnomsorg och skola: Tanums bibliotek: Tonerna de gå/musik i Väst: Fler länkar: FAKTARUTA Volymnyckeltal Förskolan Skolbarnsomsorg Familjedaghem Kooperativ Grundskola/förskoleklass Särskola Gymnasieskolan Köp av utbildningsplatser Tanums gymnasieskola Musikskolan Antal medialån, bibliotek Kvalitetsnyckeltal - Andel elever som når målen i de nationella proven år 5 70% 78% 79% - Andel elever som når målen i de nationella proven år 9 92% 86% 91% - Andel elever som är behöriga till gymnasiestudier 92% 90% 92% - Andel elever i årskurs 9 som har betyg i samtliga ämnen 81% 81% 80% - Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 213,0 214,0 208,0 - Andel elever som har avgångsbetyg från gymnasieskolan inom fyra år 70% 78% 73% - Andel som börjar högskola/ universitet inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier 31% 42% 31% - Snittpoäng på en 6-gradig skala på påståendet "Förskolan fungerar som helhet bra eller mycket bra" 5,4-5,3 - Snittpoäng på en 6-gradig skala på påståendet "Grundskolan fungerar som helhet bra eller mycket bra" 4,3 4,6 4,6 73

74 Vy från Hamburgö

75 Omsorgsnämnden Ordförande: Roger Wallentin (c) Förvaltningschef: Hans Svensson Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 21 april Bra verksamhet trots tufft ekonomiskt år Det känns bra att omsorgsnämnden har vänt trenden och kan redovisa ett överskott för 2007 på 268 tkr. Med de förändringar och sparåtgärder som nämnden fått vidta har det varit ett jobbigt år, både för personalen ute i verksamheterna och på förvaltningen, att utifrån de förutsättningar som finns bedriva en bra verksamhet och ge våra vårdtagare en god vård och omsorg. Efter att under de senaste åren ha dragit ner på antalet särskilda boendeplatser ser vi ett ökat behov både inom hemtjänsten och på särskilt boende. Under 2007 har nämnden diskuterat att förändra boenden med ökad specialisering, så kallade demenscenter, men frågan har lagts på hyllan. Tanums kommun har en vision att vara invånare år Kommunen har angett fyra utvecklingsområden; boende, infrastruktur, näringsliv och landets bästa skola. Det är viktigt att alla kommunala verksamheter arbetar gemensamt mot samma mål. Min vision för framtiden är att vi ska ha ett femte utvecklingsområde som berör omsorgsnämndens verksamhet. Vi behöver kanske inte kalla det för landets bästa omsorg, för det kan vara svårt att mäta kvaliteten på vård och omsorg. Men att Tanums kommun ska jobba för en egen modell utifrån de behov och förutsättningar vi har och att vi kan skapa en trygghet för våra kommuninvånare som ska vara på lika villkor och gälla alla skeden i livet. Detta kan ge positiva signaler så att fler vill bosätta sig i vår omsorgskommun, som har både kust och inland. Roger Wallentin ÖVERSKOTT TACK VARE ETT FLERTAL ÅTGÄRDER Omsorgsnämndens verksamhetsområde omfattar både barn och äldre, vilket gör att de flesta kommuninvånare någon gång i livet kommer i kontakt med nämndens verksamhet. Till ansvarsområdet hör individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och äldreomsorg. Nämnden ansvarar dessutom för kommunens kostverksamhet, som lagar mat till skolor och äldreboenden. Omsorgsnämndens ambition är att alla invånare i kommunen ska ges möjlighet att leva ett gott liv med trygghet i sin livssituation. Individ- och familjeomsorgens verksamhet har under året varit hårt belastad, då ovanligt många ärenden rörande barn resulterat i familjehemsplaceringar. Ökningen av antalet ärenden inom handikappomsorgen har fortsatt även under Störst ökning har skett inom insatsen daglig verksamhet. Äldreomsorgen har under året flyttat särskilda boendeplatser för demenssjuka från Tärnegården i Grebbestad till Hedegården i Tanumshede för att möjliggöra en bättre vård och omsorg. Omsorgsnämnden redovisar ett överskott på 268 tkr. Ett underskott kunde undvikas genom ett flertal åtgärder, bland annat inköpsoch utbildningsstopp. 75

76 Omsorgsnämnden INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ökade kostnader för familjehem Den främsta orsaken till individ- och familjeomsorgens underskott är de kraftigt ökade kostnaderna för placeringar av barn i familjehem. Kostnaderna för barnplaceringar i familjehem har dubblerats jämfört med Denna kostnadsökning vägs upp av färre institutionsplaceringar för både barn och vuxna. Samtidigt har kostnaderna för försörjningsstöd minskat med drygt tio procent. Socialstyrelsen kräver numera att kommunerna ska handlägga barnärenden med ett betydligt starkare barnperspektiv än tidigare. Detta har inneburit att fler barn har familjehemsplacerats i ett tidigare skede än förut. Fler familjer med sociala problem har också bidragit till ärendeökningen. Flera institutionsplaceringar av barn och vuxna har avslutats under året. I några fall har ärendena överförts till familjehem. MÅLSÄTTNING Kommunens individ- och familjeomsorg stödjer familjer och enskilda med målet att stärka förmågan att leva ett självständigt liv och att behovet av försörjningsstöd minskar. Särskilt engagemang, bland annat med förebyggande insatser, ska ägnas åt att agera i och följa ärenden som rör barn och ungdom. Fler familjehemsplaceringar Socialstyrelsen har utfärdat nya rekommendationer om att kommunerna i ärenden som rör barn ska arbeta utifrån Barns Behov i Centrum (BBIC). BBIC syftar till att stärka barns ställning i den sociala barnavården. Målet är att barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser som andra barn. Den nya utredningsmetodiken har för Tanums kommun inneburit att betydligt fler barn har placerats i familjehem under året. Under året har några placeringar avslutats och 17 stycken tillkommit. I januari 2007 var åtta barn placerade i familjehem. I slutet av året var 20 barn placerade i familjehem. Då flera av barnen som omhändertogs under 2007 är mycket unga, blir följden att placeringarna och kostnaderna kommer att fortsätta under många år. Placeringar Institution barn (dygn) Familjehemsvård barn (dygn) Institution vuxna (dygn) Familjehemsvård vuxna (dygn) Summa (dygn) Färre behöver försörjningsstöd Kommunfullmäktiges mål att behovet av försörjningsstöd ska minska har uppfyllts, då försörjningsstödet under 2007 har minskat ytterligare. Både kostnaderna och antalet ärenden ligger på den lägsta nivån på 2000-talet. Tanum följer den nationella trenden med lägre kostnader för försörjningsstöd och färre bidragsmottagare. Med anledning av nedläggningen av en av kommunens största arbetsplatser samt vid eventuella konjunkturförändringar finns risk för ökat behov av försörjningsstöd i framtiden. Försörjningsstöd Bidragsmånader Hushåll Genomsnittlig bidragstid (mån) 4,1 4,7 4,4 Total kostnad (kr) Individ- och familjeomsorgens ansvar utökas År 2007 var ett år då många nya arbetsuppgifter lades på individoch familjeomsorgen. Exempel på detta är krav från lagstiftaren att socialtjänsten ska erbjuda fördjupade stödinsatser för unga lagöverträdare samt förbereda för att kunna erbjuda medling vid brott. Vidare ställs ökade krav när det gäller kvinnofridsarbete, varför individ- och familjeomsorgen har beslutat att projektanställa en person som ska arbeta med detta. För att personer som tvångsvårdas för psykiska funktionshinder snabbare ska slussas ut från sjukhusen, ägnas arbete åt att förbereda för sociala insatser inför en ny vårdform. Verksamhetsansvaret för den kommunala psykiatrin flyttades från handikappomsorgen till individ- och familjeomsorgen i början av året. Motivet var att förbättra för de brukare som har stöd från både individ- och familjeomsorg och kommunal psykiatri. HANDIKAPPOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Underskott inom personlig assistans Budgetunderskottet förklaras främst av volymförändringar inom personlig assistans. Enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS) har brukare rätt att välja vem som ska utföra assistansen. Under 2007 har ett assistansärende i Tanums kommun övergått till privat utförare med ökade kostnader som följd. Arbetsmiljöskäl har framtvingat personalförstärkning och personalhandledning i några verksamheter. Dessa kostnader har vägts upp av effekterna av det inköps- och utbildningsstopp som gällt under hela

77 Omsorgsnämnden MÅLSÄTTNING Målsättningen är att den enskilde ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Fler bostäder med särskild service behövs Utifrån målsättningen har funktionshindrade rätt att få stöd och service för att kunna leva som andra och aktivt kunna delta i samhället. Stödet och servicen ska vara anpassat till den enskildes behov. Inom verksamhetsområdet finns bland annat bostäder med särskild service, daglig verksamhet, korttidsboende och personlig assistans. Antalet personer med insatser i form av bostad med särskild service, daglig verksamhet och korttidsvistelse har fortsatt att öka. Under 2007 fick cirka 70 personer hjälp och stöd från handikappomsorgen i form av olika insatser. Under 2007 har fem beslut tagits om bostad med särskild service. Samtliga beslut har verkställts inom de tre månader som kvalitetsgarantin utlovar. Behovet av insatser enligt LSS kommer att fortsätta öka, främst vad gäller daglig verksamhet och bostad med särskild service. Nya, unga brukare tillkommer och bostäderna och den dagliga verksamhetens utformning kan behöva ändras utifrån de nya brukarnas behov. Handikappomsorgens brukare är ofta unga, vilket innebär att deras behov ska tillgodoses under mycket lång tid. En ökning av antalet brukare innebär över lång tid en bestående ökad verksamhet. Planering har därför påbörjats för att utöka antalet platser i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Insatser Personlig assistans, personer Personlig assistans, utförda timmar Korttidsboende i stödfamiljer Personer i gruppboende i Tanum Arbetstagare daglig verksamhet Personlig assistans Om en person har ett assistansbehov som är mindre än 20 timmar i veckan har den personen rätt till personlig assistans enligt LSS. Det är då kommunen som finansierar assistansen. Den som har ett assistansbehov som överstiger i genomsnitt 20 timmar i veckan, ansöker hos försäkringskassan och kan få rätt till statlig assistansersättning enligt lagen om assistansersättning, LASS. Oavsett omfattningen av den personliga assistansen har brukaren rätt att själv bestämma hur assistansen ska organiseras. Antal utförda timmar personlig assistans har minskat jämfört med Detta förklaras dels av att ett assistansärende har övergått till privat utförare, vilket innebär att kommunen endast redovisar de första 20 timmarna per vecka. Vidare har antalet beviljade timmar inte använts fullt ut. Orsaken till detta är bland annat en förhöjd åldersstruktur bland brukarna. Personalen inom handikappomsorgen har en genomgående hög kompetens som väl möter målgruppens behov. Över 80 procent av personalen har omvårdnadsutbildning eller likvärdig utbildning. Handikappomsorgen har haft få rekryteringar under året och inga bekymmer med att få personal med de rätta kvalifikationerna. Till det interkommunala utjämningsystemet för LSS-kostnader betalade Tanum ,1 mkr. Hur ökningen av antalet brukare och ökade verksamhetskostnader kommer att påverka utjämningssystemet för Tanums del är inte möjligt att förutspå. Utjämningen beror på hur Tanums kostnader utvecklas i relation till övriga kommuner i landet. ÄLDREOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Omstruktureringar gav överskott Äldreomsorgens kostnader har minskat med cirka 2,9 procent främst till följd av det inköps- och utbildningsstopp som har gällt hela året. Under 2006 redovisade äldreomsorgen en högre kostnadsnivå på grund av vissa engångskostnader, vilket också är en bidragande orsak till kostnadsminskningen mellan 2006 och Intäktsökningen beror till stor del på ökade intäkter för trygghetslarm. Antalet personer med trygghetslarm har ökat med drygt 20 procent på två år. Äldreomsorgens överskott beror dels på att omstruktureringen av platser på två vårdavdelningar gjort det möjligt att minska personaltätheten både dag- och nattetid samt att det beslutade inköpsoch utbildningsstoppet givit effekt. Personalkostnaderna har dock varit högre än beräknat beroende på personalförstärkningar vid förhöjd vårdtyngdsbelastning. MÅLSÄTTNING Målsättningen är att äldre ska kunna känna sig trygga och bo kvar hemma så länge de önskar. Satsningar ska göras på förebyggande verksamhet. Hemtjänsten får fler brukare Alla invånare som har fyllt 80 år under 2007 har erbjudits hembesök av en sjuksköterska. Hembesökets syfte var att ge information om vilka tjänster kommunen, primärvården och andra aktörer kan erbjuda. I hembesöket ingick också ett hälsosamtal. Av de 68 personer som erbjöds hembesök var det 37 personer som tackade ja. I några av fallen ledde besöket till att personen fick insatser från äldreomsorgen. Ett plusjobbsprojekt med hemvaktmästare har bedrivits även 77

78 Omsorgsnämnden under Syftet var främst att minska fallolyckor för äldre personer genom att erbjuda hjälp med exempelvis att byta glödlampor och gardiner samt att säkra hemmet genom så kallade snubbelronder. Trots omfattande informationsinsatser har hemvaktmästaren inte använts i förväntad omfattning. Projektet pågår till och med augusti Antalet personer Hemtjänsttagare med hemtjänst var det högsta under talet. För att kunna planera och 150 kvalitetssäkra verksamheten har ett ITbaserat system för 100 planering och uppföljning i hemtjänsten 50 0 och hemsjukvården tagits i bruk under I systemet kan man jämföra vad den enskilde faktiskt har fått för hjälp i förhållande till vad den enskilde har beviljats. Nästan full beläggning på de särskilda boendena Antalet boendeplatser var vid årets slut 163 för särskilt boende. Beläggningsgraden på de särskilda boendena har varit 95,8 procent, det vill säga motsvarande 156 platser har använts under året. En avdelning för särskilt boende på Hedegården och en på Tärnegården har haft intagningsstopp för att möjliggöra en verksamhetsförändring i form av flyttning av platser för demenssjuka. Detta har påverkat beläggningsgraden för För korttid och rehabilitering fanns 27 platser. Under sommaren var korttidsvården för demenssjuka stängd. Ett våningsplan på Fjällbackaservice skulle under året ha byggts om. Ombyggnationen har skjutits på framtiden. Under tiden ska en strukturutredning avseende särskilda boendeplatser i kommunen genomföras. Statistiska centralbyrån genomförde under våren en medborgarenkät. Resultatet för Platser särskilt boende Tanums kommun 180 visade att äldreomsorgen enligt medbor garna är ett område 120 där fortsatta förbättringsåtgärder behövs Under 2005 genomfördes en Nöjd Kund-Index-undersökning i hemtjänsten Befintliga platser Utnyttjade platser i kommunerna i norra Bohuslän. Samma undersökning genomfördes under 2007 och resultatet visade för Tanums del även nu på en hög andel nöjda hemtjänsttagare. Kommunen har en kvalitetsgaranti för särskilt boende som bland annat lovar välkomstsamtal, kontaktperson och att man ska komma ut i friska luften. Garantin är uppfylld för INVESTERINGAR Under 2007 har investeringar gjorts till en kostnad av 48 tkr, varav 46 tkr har investerats i en avfallskvarn till Tanumskolans kök. PERSONAL Under 2007 har omsorgsnämnden fortsatt att arbeta med åtgärder för att minska sjukskrivningar och ohälsotal. Ett led i detta är att stärka ledningsorganisationen inom äldreomsorgen genom kompetenshöjning i form av ledarskapsutbildning. En omorganisation inom individ- och familjeomsorgen har haft som syfte att tydliggöra rollerna och öka möjligheterna till specialisering och därmed intresseinriktning. Kvartalsvisa personalvårdsronder för varje chefsområde har fortsatt under Syftet är att på ett systematiskt sätt följa upp all personal och dess frånvaro samt att komma med förslag till åtgärder. Långtidssjukskrivningarna har minskat och ett antal personer har kunnat återgå i tjänst. Övertidskostnaderna för förvaltningen har minskat med cirka 40 procent från En av orsakerna är den bemanningsenhet som startades under hösten Sjuklön Kostnader (tkr) Åldersstruktur 34% 18% 6% 17% 25% -29 år år år år 60- Personal Antal anställda Andel kvinnor 96% 96% 96% Andel deltidsanställda 80% 79% 82% Sjukfrånvaro 8,0% 8,2% 9,0% 78

79 Omsorgsnämnden FRAMTID I 2008 års budgetram för individ- och familjeomsorgen finns inga medel för nya placeringar, varför en finansieringsdialog får ske i samband med varje nytt placeringsbeslut. Individ- och familjeomsorgen kommer under 2008 att börja erbjuda medling vid brott samt satsa på ökat kvinnofridsarbete. Diskussioner pågår i kommunen om mottagande av ensamkommande flyktingbarn, vilket kommer att beröra individ- och familjeomsorgen. Inom handikappomsorgen kommer nya behov av mer arbetslivsanknuten sysselsättning/daglig verksamhet att uppstå för att tillgodose de nya, yngre brukarnas behov och önskemål. Verksamheterna kan på olika sätt behöva anpassas till de nya behoven. Den dagliga verksamheten och särskilt boende i egen regi kommer 2008 att ha ökat med 80 procent jämfört med Under 2008 kommer en genomgång av kommunens behov och lokalisering av äldreomsorgens särskilda boendeplatser att genomföras. Personalrekrytering av aktuella yrkesgrupper kommer att fortsätta att vara en stor fråga. I det sammanhanget är det av strategisk betydelse att relevant utbildning finns i kommunen. Hösten 2008 startar en omsorgsutbildning på kommunens gymnasieskola, vilket förväntas underlätta rekrytering till omsorgsförvaltningen. Att Tanums kommun kan vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda anställningsvillkor är av största vikt för att trygga personalförsörjningen i framtiden. MER ATT LÄSA Tanums omsorgsverksamhet: Tanum om jämförelser: Sveriges Kommuner och Landsting: Kommundatabas.se: Jämförelseprojektet: RKA: Barnombudsmannen: Fler länkar: FAKTARUTA Belopp i kr INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Nettokostnad per invånare 0-w Försörjningsstöd Antal hushåll Total kostnad Placering barn Placeringsdygn Total kostnad Placering vuxna Placeringsdygn Total kostnad HANDIKAPPOMSORG Nettokostnad per invånare Gruppboende Antal personer på egna platser Nettokostnad per gruppboendeplats Dagcenter Antal arbetstagare Nettokostnad per dagcenterplats Personlig assistans Antal personer med personlig assistans Antal utförda timmar personlig assistans ÄLDREOMSORG Nettokostnad per invånare 80-w Särskilda boenden Antal utnyttjade platser Nettokostnad per plats Hemtjänst Antal personer med trygghetslarm 31 dec Antal personer med matdistribution 31 dec Antal personer med hemtjänst 31 dec Antal hemtjänsttimmar (beviljade) Nettokostnad/hemtjänsttimme

80 Kommunrevision Ordförande: Berit Carlsson (c) Revisionskonsult: Öhrlings PriceWaterhouseCoopers Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Balanserat resultat* *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 21 april Ökade arvodeskostnader Det är en uttalad ambition att de kommunala revisorerna ska öka den egna aktiviteten och detta tillsammans med att antalet revisorer utökats är förklaringen till att arvodeskostnaderna stigit under Satsningar på utbildning och erfarenhetsutbyte inom Samrev har också medfört ökade kostnader. Kostnadskontroll och viss senareläggning av planerade projekt har medfört att kostnadsökningen kunnat begränsas utan att de övergripande revisionella målen övergivits. MÅLSÄTTNING Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och granska om räkenskaperna är rättvisande och nämndernas kontroll tillräcklig. Jämförande perspektiv ger mervärde Revisorernas strategi är att inom revisionsnätverket Samrev och gemensamma projekt öka effektiviteten. Det stora antalet nyvalda revisorer har dock bromsat utvecklingstakten. Huvuddelen av revisorernas planering och granskning ges numera ett jämförande perspektiv vilket ger ett mervärde för de enskilda kommunerna. Granskning av den interna kontrollen har inriktats på: rapportering av övertid kontanthantering inom biblioteksverksamheten och Lärcentrum fakturering av hemtjänstavgifter momsrutiner avseende omsorgsfastigheter Nämndernas tillsyn enligt internkontrollreglementet har följts upp och granskningen av delårsrapport och årsredovisning har gjorts utifrån god redovisningssed och bestämmelserna om god ekonomisk hushållning. Förvaltningsrevisionen har inriktats på kommunens förmåga att erbjuda palliativ vård så att den, med utgångspunkt från patientens och närståendes val, kommer alla till del på lika villkor. FRAMTID Den pågående utredningen om den kommunala revisionens oberoende och organisation kommer inte att redovisa sitt resultat förrän under våren Den osäkerhet som detta medför stör inte bara det framtidsarbete som pågår inom Samrev utan påverkar också det utvecklingsarbete som bedrivs av STAREV och Sveriges Kommuner och Landsting. Förhoppningsvis kan frågan avgöras under 2008 så att de kommunala revisorerna i Tanum och resten av landet kan fokusera på den kvalitets- och metodutveckling som är viktig framöver. Trots osäkerheten fortsätter revisorerna inom Samrev med sitt samarbete och under 2008 kommer en ny upphandling av konsulttjänster att genomföras. MER ATT LÄSA STAREV Riksrevisionen: Sveriges Kommuner och Landsting: Öhrlings PricewaterhouseCoopers: Fler länkar: 80

81 Bullaren

82 Kommunstyrelsens sammansättning avser mandatperioden 1 januari december 2010 Presentation av kommunstyrelsen Bakre raden fr. v. Lennart Larson (m) Byggkonsult, född 1954, Bullaren, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Tidigare ledamot i kommunstyrelsen Per Fyrvik (s) Elektriker, född 1956, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Även ledamot i barn- och utbildningsnämnden. Hans Schub (m) Projektledare, född 1960, Fjällbacka, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Siv Bergström (mvt) Lärare, född 1948, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen sedan februari 2005 samt under perioden Främre raden fr. v. Marcus Toreld (c) Landsbygdsföretagare, född 1974, Grimslätt, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Även ledamot i miljö- och byggnadsnämnden. Bengt Mattsson (fp) F d kommunalråd, född 1937, Grebbestad, ledamot i kommunstyrelsen sedan Ordförande i kommunstyrelsen Ordförande i barn- och utbildningsnämnden fr o m Rolf Hermansson (c) Målaremästare, född 1945, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Tidigare ordförande i byggnadsnämnden och fr o m 1999 i miljö- och byggnadsnämnden. Clas-Åke Sörkvist (c) Polis, född 1947, Hamburgsund, ledamot i kommunstyrelsen sedan 1990, ordförande i kommunstyrelsen fr o m Gerd Melin (s) Ekonom, född 1945, Kville, ledamot i kommunstyrelsen och oppositionsråd fr o m Helen Danielsson (m) Receptionist, född 1963, Hamburgsund, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Karl Erik Hansson (c) Lantbrukare, född 1952, Lur, ledamot i kommunstyrelsen fr o m

83 Beslut Kommunstyrelsen överlämnar med denna årsredovisning sin redovisning för 2007 till kommunfullmäktige. Med anledning av årsredovisningen föreslås kommunfullmäktige besluta: -att nämndernas överskott respektive underskott balanseras i ny räkning år 2008 och -att fastställa resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse för år Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande Gerd Melin Ledamot i kommunstyrelsen Rolf Hermansson Ledamot i kommunstyrelsen Hans Schub Ledamot i kommunstyrelsen Karl-Erik Hansson Ledamot i kommunstyrelsen Helen Danielsson Ledamot i kommunstyrelsen Lennart Larson Ledamot i kommunstyrelsen Marcus Toreld Ledamot i kommunstyrelsen Bengt Mattsson Ledamot i kommunstyrelsen Siv Bergström Ledamot i kommunstyrelsen Per Fyrvik Ledamot i kommunstyrelsen Revisionsberättelse för år 2007 Vi har granskat räkenskaperna och nämndernas verksamhet och, genom utsedda lekmannarevisorer i Tanums Bostäder AB, Tanums Hamn & Turism AB och Rambo AB, verksamheten i dessa företag under år Granskningen har, vad avser kommunen, utförts i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt genomförts på det sätt och med det resultat som redovisats i det sakkunniga biträdets årsrapport och anlitad revisionsbyrås sammanfattande rapport vilka biläggs denna berättelse. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen i allt väsentligt är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutat. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2007 godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed. Vi tillstyrker att kommunstyrelsen, övriga nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Tanumshede Berit Carlsson Ordförande Thomas Martinsson Vice ordförande Bertil Engdahl Jan Kronlund Magnus Wintzell 83

84 Tanums Bostäder AB Ordförande: Kurt Svedberg (fp) Verkställande direktör: Ulf Ericsson Belopp i tkr RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster Resultat BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bruttoinvesteringar Personalkostnader Stark efterfrågan på lägenheter Ekonomin fortsätter att utvecklas på ett bra sätt. För sjätte året i rad kunde bolaget redovisa en vinst. Överskottet i 2007 års bokslut blev 1,9 mkr. Bolagets effektiviserings- och besparingsprogram har minskat driftskostnaderna med 3,5 mkr samtidigt som en fortsatt god uthyrning och låga räntekostnader har gjort det positiva resultatet möjligt. Glädjande är också att den starka efterfrågan på bostäder gjort det möjligt att bygga nya lägenheter för första gången på nästan 20 år. Under 2005 byggdes åtta nya lägenheter i Östad och under 2006 kunde 14 nya lägenheter i Grebbestad tas i bruk. Under 2008 kommer Tanums Bostäder att bygga ytterligare åtta lägenheter i Grebbestad. Jag hoppas att denna utveckling fortsätter och att vi kan nyproducera ett antal lägenheter varje år, min vision är att Tanums Bostäder AB ska komma upp i cirka lägenheter. Ett större lägenhetsbestånd gör bolaget ekonomiskt starkt, vilket ökar förutsättningen att även i framtiden ha ett bra underhåll på befintliga lägenheter, samt en god utomhusmiljö och bra service för våra hyresgäster. Kurt Svedberg NYBYGGNATIONER PLANERAS Tanums Bostäder AB ska tillhandahålla ändamålsenliga bostäder för helårsboende i en god boendemiljö för alla typer av hushåll. Bolaget har totalt 592 lägenheter. Ekonomin fortsätter att utvecklas på ett bra sätt. Överskottet i 2007 års bokslut blev 1,9 mkr. De effektiviseringsåtgärder bolaget genomfört har inneburit sänkta kostnader med cirka 3,5 mkr. Däremot har kostnaderna för räntor och avskrivningar ökat. Efterfrågan på bostäder är fortsatt god. Under 2007 har i princip alla, 99 procent, lägenheter varit uthyrda under hela året. I den kvalitetsmätning bolaget genomfört ger hyresgästerna ett högt betyg när de anger hur nöjda de är med sitt boende. Bolaget planerar för nybyggnation av lägenheter i Grebbestad, Fjällbacka, Tanumshede och Östad. Sammantaget omfattar planarbetet åtta olika områden som innebär nybyggnation av cirka 185 lägenheter. Målsättningen är att kunna bygga nya lägenheter per år. 84

85 Tanums Bostäder AB Sjätte året med vinst Årets resultat uppgår till tkr vilket är en förbättring med 144 tkr, åtta procent, jämfört med förra året. Det är sjätte året i följd som Tanums Bostäder Resultatutveckling tkr AB redovisar vinst. Det goda resultatet förklaras dels av en god uthyrning och låga räntor samt av att det effektiviseringsoch besparingspro- gram som bolaget 500 arbetat med givit effekt Intäkter Hyresintäkterna uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr, sex procent, sedan förra året. Bostadshyrorna höjdes den 1 februari med i genomsnitt 1,9 procent vilket på årsbasis gav ökade intäkter med cirka 600 tkr. Efter höjningen uppgår genomsnittshyran till 890 kronor per kvadratmeter. Kostnader Driftskostnaderna har kunnat hållas i princip oförändrade, tkr, jämfört med förra året, trots höjda priser för uppvärmning och el. Detta har kunnat ske genom besparings- och effektiviseringsåtgärder. Bolaget har tagit beslut om kostnadsminskande åtgärder som vid fullt genomslag ger kostnadsminskningar på årsbasis med tkr. Underhållskostnaderna uppgick till tkr vilket är på samma nivå som under Årets avskrivningar uppgår till tkr och har ökat med cirka 550 tkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökade avskrivningar för de fastighetsrenoveringar och nybyggnationer som genomförts. Finansnettot uppgår till tkr, en försämring med tkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökad upplåning. Investeringar Investeringarna under året uppgår till tkr. Större investeringar under året har varit ombyggnad av fastigheterna på Höjden i Tanumshede med tkr och färdigställande av 14 lägenheter i Grebbestad för tkr. Låneskuld I slutet på 2006 nyupplånades 25 mkr för att finansiera ny- och ombyggnation av fastigheter. Under 2007 har låneskulden varit oförändrad, 161,3 mkr. Hela låneskulden är upptagen med kommunal borgen som säkerhet. Soliditet Bolagets soliditet uppgår till 11,7 procent vilket är 0,9 procentenheter högre än föregående år. Det egna kapitalet har genom årets resultat på 1,9 mkr ökat med åtta procent. Det egna kapitalet uppgår i bokslut 2007 till 22,6 mkr. Inga tomma lägenheter Bolaget har totalt 592 lägenheter fördelade på 293 lägenheter i Tanumshede, 109 lägenheter i Grebbestad, 151 lägenheter i Fjällbacka och 39 lägenheter i Östad. Under 2007 har inga nya lägenheter färdigställts. Miljö En omställning av uppvärmningssystemen i bolagets fastigheter pågår för att minska oljeberoendet. Sedan 2001 har oljeförbrukningen minskat med 700 kubikmeter. Uthyrning Antalet tomma lägenheter har legat på en låg nivå under hela året. I genomsnitt har 1,0 procent av lägenheterna varit outhyrda. Fler nöjda hyresgäster En kvalitetsmätning har genomförts under hösten Mätningen visade att de allra flesta av hyresgästerna är nöjda med sitt boende hos Tanums Bostäder AB. Som sammanfattande omdöme om sitt boende gav hyresgästerna betyget 4,2, maxbetyg 5,0, vilket är något högre betyg än vid den senaste mätningen som genomfördes under FRAMTID För 2008 har bolaget träffat en överenskommelse med hyresgästföreningen som innebär hyreshöjningar med 2,5 procent. Bolagets arbete med att sänka driftskostnaderna fortsätter. Under 2008 kommer ytterligare åtgärder för att minska energiförbrukningen att vidtas. Bolaget planerar för nybyggnation av lägenheter i Grebbestad, Fjällbacka, Tanumshede och Östad. Målsättningen är att kunna bygga nya lägenheter per år under förutsättning att de ekonomiska förutsättningarna att bygga hyresrätter med rimliga hyror finns. Under 2008 kommer bolaget att bygga åtta nya hyreslägenheter i Grebbestad. MER ATT LÄSA Tanums Bostäder AB: SABO: Fler länkar: 85

86 Tanums Hamn & Turism AB Ordförande: Rune Hermansson (c) Verkställande direktör: Anders Eklund Belopp i tkr RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat Resultat BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bruttoinvesteringar Personalkostnader Tanum ännu mer attraktivt En av Tanums kommuns viktigaste näringsgrenar är besöksnäringen och då inte minst tillgången till våra kustområden med möjlighet att lägga till med fritidsbåtar, både vid de av kommunen drivna hamnanläggningarna men även vid våra naturhamnar. Sjöfarten samt fiskenäringen är också viktig för en kustkommuns fortlevnad, även om verksamhetens storlek inte är lika betydande som den varit under storhetstider bakåt i historien. Detta var en av orsakerna till att kommunfullmäktige under 2007 beslutade starta det kommunalt helägda Tanums Hamn & Turism AB (THTAB). Av kommunens ägardirektiv framgår bland annat att Syftet med bolagets verksamhet är att med iakttagande av de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna utveckla kommunens hamnverksamhet, turist- och besöksnäring samt åtgärder för utveckling av näringslivet och sysselsättningen i kommunen. Styrelsens intentioner är att tillsammans med kommunens övriga aktörer inom bland annat turism, fiske och övrig besöksnäring göra Tanums kommun till ett ännu mer attraktivt alternativ i vår region, ett arbete som vi tror att vi gör bäst genom ett samarbete med övriga kommuner i området. En annan stor händelse som kommer att påverka och få stor betydelse för bolagets framtida verksamhet är den planerade och med stor sannolikhet kommande Kosterhavets nationalpark. Rune Hermansson POPULÄRA HAMNAR Tanums Hamn & Turism AB:s uppdrag är att svara för drift och utveckling av kommunala gästhamnar, småbåtshamnar och fiskeoch handelshamnar, samt ansvara för turistverksamheten med turistanläggningar, hemsida och besöksmål. Bolaget driver 2007 sitt första verksamhetsår. Överskottet i 2007 års bokslut blev 310 tkr före skatt och 223 tkr efter skatt. Under året har beläggningen i gästhamnarna varit god, drygt gästhamnsnätter, trots det dåliga vädret. Antalet nätter var något sämre än de senaste årens utfall. Beläggningen i småbåtshamnarna är 100 procent och köerna till båtplatserna är långa. I Capo di Ponte i norra Italien, kommunens nya vänort, finns liksom här ett stort hällristningsområde. Samarbete ska utvecklas för att våra likheter ska utnyttjas bättre i framtiden. I juli 2007 anlöpte ostindiefararen Götheborg Tanums kommun och Grebbestads hamn för ett uppskattat besök i fyra dagar. 86

87 Tanums Hamn & Turism AB Ett positivt första år Tanums Hamn & Turism AB driver år 2007 sitt första verksamhetsår. Årets resultat uppgår till 310 tkr före skatt och 223 tkr efter skatt. Totalt uppgår intäkterna till tkr, varav hamnverksamhetens intäkter är tkr och turismverksamhetens intäkter är tkr. Rörelsekostnaderna uppgår totalt till tkr. Av dessa är tkr hamnverksamheten och tkr kostnader för turistverksamheten. Soliditet Bolagets soliditet uppgår till 72,6 procent. Årets investeringsverksamhet med 569 tkr har efter avskrivningar ökat bolagets anläggningstillgångar med 542 tkr. Det egna kapitalet har genom årets resultat på 223 tkr ökat med fyra procent och uppgår i bokslut 2007 till tkr. Hamn och turism viktiga utvecklingsfaktorer Hamnverksamheten består av tre hamnslag, gästhamnar, småbåtshamnar och fiske- och handelshamnar. Hamnanläggningar och byggnader upplåtes till bolaget genom ett förvaltningsavtal med kommunen. De hamnanläggningar som bolaget förvaltar har en åldersstruktur som gör att behovet av underhållsåtgärder är förhållandevis högt. Löpande under de senaste åren har stora medel lagts på underhåll och ombyggnader, och detta kan förväntas pågå under överskådlig tid. Bolaget har gästhamnar på sju platser, Hamburgsund, Fjällbacka, Grebbestad, Resö, Havstenssund, Sannäs och Kalvön. Under året har beläggningen i gästhamnarna varit god, det dåliga vädret till trots. Antalet gästhamnsnätter uppgår till , vilket är lite sämre än de senaste årens utfall. De största gästhamnarna, i Grebbestad, Fjällbacka, Hamburgsund och Resö, drivs av lokala entreprenörer medan övriga hamnar drivs av egen personal. Bolaget har genomfört stora arbetsinsatser med underhåll för att öka säkerheten i hamnarna. Bolaget har småbåtshamnar på tio platser, Sponslätt, Rådalen, Hamburgsund, Sälvik, Fjällbacka, Kämpersvik, Grebbestad, Edsvik, Havstenssund och Resö. Som vanligt är beläggningen 100 procent på bolagets småbåtsbryggor och köerna till båtplats är långa och ökar över tid. Antalet fasta småbåtsplatser uppgår till cirka För att möta önskemålen om fler platser pågår intensivt arbete för att hitta effektiviseringar i befintliga hamnar och helt nya hamnlägen. Bolaget har fiskehamnar i Hamburgsund, Fjällbacka, Grebbestad, Havstenssund och Resö. Tanum är till antalet yrkesfiskare den fjärde största kommunen i landet och de är spridda över alla de större hamnarna. Den största anläggningen är Tanums Fiskecentrum i Grebbestad med ismaskineri, lådförråd och drivmedelsanläggning. Turism Verksamhetsområdet Turism utförs på kommunens uppdrag enligt en särskild verksamhetsplan och är uppdelat på två delar, turistanläggningar och turistkontoret. Bolaget inriktar arbetet på turist- och näringslivsstödjande åtgärder, för att skapa utvecklingsmöjligheter inom besöksnäringen så att den kan bli en än viktigare tillväxtmotor. Detta arbete bedrivs i nära samverkan med kommunens näringslivs- och strategiska utvecklingsresurser. Bolaget samverkar med regionala turist- och näringslivsorganisationer, näringslivet och Tanum Turist för den övergripande utvecklingen av besöksnäringen med bland annat ansvar för varumärket Bohuslän och Tanums kommuns del i den nordbohuslänska strategin för turismen. Bolaget svarar för turistkontoret och den kommunala turisthemsidan Bolaget arbetar med övergripande besöksnäringsmarknadsföring för kommunen, bland annat genom medverkan på mässor, övergripande informationsinsatser etcetera. Destinations- och produktutvecklingsarbete drivs i nära samverkan med näringslivet i kommunen samt medverkan i det kommunövergripande arbetet med utveckling av Tanums kommun. I juli 2007 anlöpte ostindiefararen Götheborg Tanums kommun och Grebbestads hamn för ett mycket uppskattat besök. Målet med besöket var att stärka varumärket Tanum. FRAMTID Hamn- och turistverksamheten utgör viktiga faktorer för att utveckla besöksnäringen i kommunen, vilket i sin tur är en stor tillväxtfaktor för Tanum framåt. Bolaget ska i än större grad se hamnarna som kommersiella anläggningar inom besöksnäringen. På olika sätt ska strävan vara att leverera ett bredare tjänsteutbud till båtägarna firar Vitlycke Museum tio år som visitors center i Tanums Världsarvsområde. Tillsammans med företrädare för markägare, Vitlycke Museum, Västarvet och näringslivet i kommunen ska bolaget fortsätta mot målet att varsamt nyttja Världsarvet i marknadsföring, som företagsprofilering, i utbildning och flera andra sätt. Dessutom ska samverkan med kommunens senaste vänort, Capo di Ponte i Valcamonica-dalen i norra Italien, utvecklas. MER ATT LÄSA Tanums hamnverksamhet: Tanums turistverksamhet: Fakta om Västsvensk turism: aspx Fler länkar: 87

88 Rambo AB Belopp i tkr RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Resultat BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bruttoinvesteringar Personalkostnader MÅLSÄTTNING Rambo AB ska tillhandahålla en för kommuninvånare och näringsliv miljömässig/ekonomisk, ändamålsenlig och säker avfallsbehandling som med hjälp av sortering och återvinning hushållar väl med tillgängliga resurser och som faller väl i linje med en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Starkare samarbete Rambo AB har under 2007 hanterat ton avfall. Av de hanterade mängderna har 93 procent kunnat nyttiggöras i någon form medan resterande sju procent lagts på deponi. Samarbetet kring renhållningsfrågor mellan kommunerna i norra Bohuslän har intensifierats under året. Under året uppförde bolaget en ny återvinningscentral i Lysekil. Miljöprövningsdelegationen har godkänt bolagets ansökan om att kunna använda Sivik i Lysekil som deponi i ytterligare 15 år. Miljöstyrningsrådet har nominerat Rambos miljöledningsarbete till European EMAS Award. FRAMTID Människors växande miljömedvetande och skärpt lagstiftning leder till ökade krav på avfallshanteringen och en mer långtgående återvinning. Rambo AB står inför betydande investeringar i olika avfallsanordningar. Främst handlar det om upprustning och utbyggnad av återvinningscentraler och upplagsytor. MER ATT LÄSA Rambo AB: Avfall Sverige: Avfallsportalen: Förpacknings- och tidningsinsamlingen: Fler länkar: Ett år med positivt resultat Resultatet uppgår till tkr vilket är tkr bättre än föregående års resultat. Före bokslutsdispositioner och skatt uppgår årets resultat till tkr. Årets vinst har ökat det egna kapitalet som i bokslutet uppgår till tkr. Bolaget har inga långfristiga lån. Soliditeten uppgår till 65 procent. Likviditeten uppgår till tkr. Årets investeringsverksamhet uppgår till tkr. 88

89 Fjällbacka