Innehåll. 4 Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist kommenterar året som gått.

Transkript

1 Innehåll 4 Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist kommenterar året som gått. 6 Sammanfattning En sammanfattande beskrivning av årsredovisningen. 8 Omvärld, Befolkning, Arbetsmarknad, Näringsliv Tanums invånarantal minskar efter fem års ökning och uppgick vid årsskiftet till Arbetslösheten är 4,6 procent i Tanum, 1,3 procent lägre än riket totalt. I kommunen finns företag. 11 Kommunala jämförelser Benchmarking mellan Tanum, Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Strömstad. Här redovisas olika jämförelser mellan dessa kommuner. 15 Övergripande mål En beskrivning av kommunens viktigaste utvecklingsområden och en avstämning av kommunens övergripande målsättningar. 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 Redovisningsmodell- och principer Beskrivning av redovisningsmodell, analysmodell samt beskrivning av de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen. Kommunen följer i allt väsentligt rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. 19 Resultaträkning med resultatanalys Kommunens och en sammanställd (koncern) resultaträkning samt analys av årets resultat, intäkter och kostnader. 22 Finansieringsanalys Kommunens och en sammanställd (koncern) finansieringsanalys samt analys av likviditetsutveckling. 24 Balansräkning med analys av finansiell ställning Kommunens och en sammanställd (koncern) balansräkning samt analys av tillgångar, skulder och eget kapital. 27 Notförteckning Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna, resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. 32 Driftsredovisning Kommunen gör ett resultat på 23,8 mkr, detta är det sjätte året i följd som kommunen har ett positivt resultat. 33 Investeringsredovisning Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 27,0 mkr vilket är den lägsta nettoinvesteringsnivån de senaste sex åren. 35 Riskbedöming En samlad bedömning av kommunens exponering för olika risker. 37 Miljöredovisning Kommunen ska i all verksamhet och i alla beslut bidra till att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning av naturresurser och ett förstärkt kretslopp. 40 Personalredovisning Kommunens strategiska målsättning är att skapa förutsättningar för att kunna behålla och utveckla kompetent personal. 44 Välfärdsredovisning Redovisning av medborgarnas hälsa och välbefinnande. 46 NÄMNDERNAS REDOVISNING På de följande sidorna redovisas respektive nämnds verksamhet, mål och resultat. 47 Kommunstyrelsen 51 Tekniska nämnden 56 Miljö- och Byggnadsnämnden 60 Kultur- och Fritidnämnden 64 Barn- och Utbildningsnämnden 70 Omsorgsnämnden 75 Kommunrevisionen 76 BESLUT OCH REVISIONSBERÄTTELSE 77 KONCERNPRESENTATION 78 Tanums Bostäder AB En sammanfattande redovisning av kommunens helägda bostadsbolag. 79 RAMBO AB 80 Tioårsöversikt Kommunens resultat och balansräkning över tio år. 82 Ekonomisk översikt av verksamheterna Sammanställning av resultaträkningar för nämndernas olika verksamheter. 84 Begreppsförklaring

2 Kommunstyrelsens ordförande I fjolårets årsredovisning skrev jag, Tillsammans åstadkom vi Tanums kommuns bästa bokslutsresultat någonsin. Nu siktar vi framåt och gör även 2005 till ett framgångsrikt år. Det var precis vad vi gjorde, personal, förvaltningar och politiker åstadkom 2005 ett ekonomiskt resultat på 23,8 miljoner kronor, nu är detta kommunens bästa resultat hitintills. För sjätte året i rad redovisar kommunen ett positivt resultat och klarar balanskravet. Gott ekonomiskt resultat ger stabilitet och trygghet och goda möjligheter att klara de mål som kommunens olika verksamheter satt de närmaste åren. Resultatet för 2005 har gjort det möjligt att amortera låneskulden med 48 miljoner kronor. Med dagens relativt låga räntenivå är bedömningen att kommunens totala låneskuld inte är grund till någon större oro. Jag anser ändå att kommunen även framledes bör skapa ett resultat som möjliggör ordentliga amorteringar. Är man satt i skuld är man inte fri. Nämnderna har i stort klarat sina verksamhetsmål. Den stora belastningen på miljö- och byggnadsnämnden kvarstår. Det verkar finnas ett aldrig sinande behov om bygglov och arbete med nya detaljplaner. För att kommunen fortsatt skall utvecklas inom sektorn boende och verksamhetslokaler kommer nämnden att förstärka organisationen under Sjukfrånvaron har minskat till, 8,6 procent, men målet som satttes upp 2002 att halvera sjukfrånvaron har inte uppnåtts. Insatser görs fortlöpande för att sänka sjukfrånvaron. Under 2006 kommer en hälsoutvecklare att projektanställas. Tanums befolkning minskade under 2005 med 65 personer och uppgår därmed till personer. Denna minskning har föregåtts av att Tanums befolkning innan 2005 ökat fem år i följd. Sedan 1999 har befolkningen ökat med 183 personer. Befolkningsminskningen 2005 fördelas lika på inflyttningsöverskott och negativt födelsenetto. Sysselsättningen har under 2005, liksom ett antal år tillbaka, varit relativt hög. Öppna arbetslösheten är i medeltal under året cirka 4,5 procent. Detta trots att det varit lite oroligt hos branschkänsliga företag som Extrafilm och Lear. Vilken sträckning som E 6 skall ha genom Världsarvet, trafikplatsernas lägen och vilka trafikplatser som kommer att genomföras i Tanums kommun, diskuteras ständigt mellan kommunen och företrädare för Vägverket. Trots återkommande förändringar kan Vägverket under sen höst 2006 förmodligen starta bygget av E6 delen Rabbalshede Pålen. Sammantaget har 2005 varit ett resultatmässigt mycket bra ekonomiskt år. Intresset är fortsatt stort för att bygga och bo i kommunen. Arbetslöshetssiffrorna ligger på en acceptabel nivå, men kan givetvis bli ännu lägre. Kommunens större företag och hantverksföretagare har god orderingång. Turismnäringen som sysselsätter i runda tal 400 årsarbetare kan därmed anses som ett av kommunens största företag. Det politiska samarbetsklimatet är bra, förvaltningar och personal gör ett mycket gott arbete till fromma för oss alla i Tanums kommun. Jag tycker att vi står bra rustade inför 2006 års utmaningar och möjligheter. Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande 4

3 Kommunstyrelsens sammansättning avser mandatperioden 1 januari december 2006 Presentation av kommunstyrelsen Lennart Larson Ronny Larsson Bakre raden fr. v. Lennart Fredlund (fp) Byggnadsarbetare, född 1947, Fjällbacka, ledamot i kommunstyrelsen sedan december Kristina Frigert (m) Lärare, född 1951, Grebbestad, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Bengt Widengård (s) Färjförare, född 1939, Hamburgsund, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Karl Erik Hansson (c) Lantbrukare, född 1952, Lur, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Främre raden fr. v. Bengt Mattsson (fp) Lärare, född 1937, Grebbestad, ledamot i kommmunstyrelsen sedan Ordförande i kommunstyrelsen Ordförande i barn- och utbildningsnämnden fr o m Berndt Hansson (kd) Född 1943, Fjällbacka, ersättare. Clas-Åke Sörkvist (c) Polisman, född 1947, Hamburgssund,ledamot i kommunstyrelsen sedan 1990, ordförande i kommunstyrelsen fr o m Gerd Melin (s) Ekonom, född 1945, Kville, ersättare. Mona Svegås (s) Förskollärare, född 1949, Grebbestad, ledamot i kommmunstyrelsen fr o m Även ledamot i omsorgsnämnden. Rolf Hermansson (c) Målarmästare, född 1945, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Tidigare ordförande i byggnadsnämnden och fr o m 1999 i miljö- och byggnadsnämnden. Siv Bergström (mvt) Lärare, född 1948, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen sedan februari 2005 samt under perioden Frånvarande ordinarie ledamöter: Lennart Larson (m) Byggkonsult, född 1954, Bullaren, ledamot i kommunstyrelsen fr o m Tidigare ledamot i kommunstyrelsen Ronny Larsson (s) Diversearbetare, född 1955, Rabbalshede, ledamot i kommunstyrelsen sedan

4 Sammanfattning BEFOLKNING Tanums befolkning minskade under 2005 med 65 personer och uppgår därmed till invånare. Denna minskning har föregåtts av fem års befolkningsökning. Sedan 1999 har befolkningen ökat med 183 personer. Befolkningsminskningen 2005 fördelas lika mellan ett inflyttningsunderskott och ett negativt födelsenetto. Befolkningsutveckling Låneskuld Det positiva resultatet har gjort det möjligt att finansiera årets investeringsverksamhet med interna medel och dessutom amortera på låneskulden. Låneskulden, inklusive leasingåtaganden, minskar med 48 mkr och uppgår i bokslut 2005 till 230,2 mkr. Låneskuld kommun Mkr ,2 278,2 277,2 274,5 279,5 259, EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat uppgår till 23,8 mkr. Det är sjätte året i följd som kommunen redovisar ett positivt resultat och klarar därmed balanskravet. Resultatet förklaras av att nettokostnadsökningen stannar på en procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökar med tre procent. Av resultatet avser 5,9 mkr tomtförsäljningar. Kommunen budgeterade ett resultat på 10,9 mkr. Resultatet är 12,9 mkr bättre än budgeterat vilket främst förklaras av nämndernas överskott på 7,3 mkr samt att räntekostnaderna blev 3,2 mkr lägre än budgeterat. Resultatutveckling kommun Mkr ,8 Soliditet Årets resultat medför att det redovisade egna kapitalet ökar med 23,8 mkr (11,6 procent) till 228,4 mkr. Eftersom tillgångarna samtidigt minskar innebär det att kommunens soliditet förbättras. Soliditeten i bokslut 2005 uppgår till 7,3 procent när alla skulder inklusive hela pensionsskulden inkluderas. Redovisas pensionsskulden enligt den så kallade blandmodellen uppgår soliditeten till 39,0 procent. PERSONAL Antalet anställda har under året minskat från till personer. Av dessa var 968 personer (89 procent) tillsvidareanställda. Under 2005 uppgår sjukfrånvaron till 8,6 procent jämfört med 9,0 procent Cirka 72 procent av den totala sjukfrånvaron utgörs av långtidssjukfrånvaro ,7 5,8 4,9 5,3 3, MILJÖ Oljeförbrukningen fortsätter att minska. Under året förbrukades 277 kubikmeter vilket är en halvering jämfört med Minskningen 2005 beror bland annat på att uppvärmningssystemen på några fastigheter konverterats från olja till bergvärme. Investeringar Årets bruttoinvesteringar uppgår till 28,2 mkr varav 6,5 mkr avser investeringar i VA-anläggningar, 5,0 mkr avser exploateringsverksamhet och 6,0 mkr avser investeringar i fastigheter. NÄMNDERNAS RESULTAT Nämndernas positiva resultat beror främst på låga kostnadsökningar och på ett överskott inom den avgiftsfinansierade verksamheten. I bokslutet uppgår nämndernas budgetavvikelse till 7,3 mkr. Kommunstyrelsens underskott förklaras i huvudsak genom att del 6

5 Sammanfattning av tidigare års överskott använts för att finansiera främst projektkostnader under Tekniska nämndens överskott ligger helt inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Barn- och utbildningsnämndens underskott beror på tillfälliga obalanser som uppstått i anslutning till start av arbetsmarknadsverksamheten. Omsorgsnämnden redovisar överskott inom såväl handikapp- som äldreomsorgen beroende på låga kostnadsökningar inom dessa verksamheter. Budget- Resultat avvikelse Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen Summa nämndsverksamhet VERKSAMHET Här följer en kortfattad presentation av den verksamhet som nämnderna bedrivit under Kommunstyrelsen Arbete har pågått med fördjupade översiktsplaner för Grebbestad och Tanumshede. Kollektivtrafiken i form av linjetrafik är till övervägande delen anpassad till att möta skolans behov av skolskjutsar samt för arbetsresor morgon och eftermiddag. Under 2005 och 2006 genomför kommunen besparingar som innebär minskad turtäthet på linjetrafiken. Räddningstjänsten utförde 350 utryckningar under år 2005, vilket är två fler än under Tekniska nämnden Grebbestads avloppsreningsverk har byggts om för att öka kapaciteten och medge fortsatt utbyggnad av bostäder i Grebbestad. Avfallsmängden har ökat med ton. Av den totala avfallsmängden nyttiggörs eller återvinns cirka 86 procent. Miljö- och byggnadsnämnden Detaljplanearbete pågår med cirka 65 planer. Under året har nio planer fastställts. Bygglov har lämnats för 70 nya småhus och 46 nya fritidshus. Inom miljöområdet har tillsynsverksamheten prioriterats. Kultur- och fritidsnämnden Antalet gästnätter i de kommunala gästhamnarna fortsätter att öka och uppgick under 2005 till Ungdomsverksamheten har prioriterats bland annat genom satsningar på fritidsgårds- och förebyggande verksamhet. Arbetet med att utveckla Tanums världsarv fortsätter. Barn- och utbildningsnämnden Efterfrågan på förskoleplatser har ökat. Resurstilldelningen till barnomsorgen har förändrats med konsekvens att barngrupperna blivit större. En ny naturförskola har öppnats i Grebbestad. Antalet elever i grundskolan minskade med 80 elever till Statliga och kommunala resurstillskott har använts till att öka lärartätheten. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat. Tanums gymnasieskola är nu fullt utbyggd. Sammanlagt får 150 elever sin gymnasieutbildning i Tanum. Omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgen har intensifierat arbetet för att öka möjligheterna till vård och behandling på hemmaplan av barn och ungdomar. Under året minskades antalet platser i äldreomsorgen genom att en avdelning på Hedegården stängdes, samtidigt som en utökning av hemtjänsten skedde. KOMMUNALA BOLAG I koncernen Tanums kommun ingår det helägda Tanums Bostäder AB och det delägda Rambo AB. Tanums Bostäder AB Årets resultat uppgår till tkr. Efterfrågan på och uthyrning av bostäder är fortsatt god. Under 2005 har i princip samtliga lägenheter varit uthyrda. Ombyggnationen av 66 lägenheter i Tanumshede har färdigställts. Nybyggnation av åtta lägenheter har skett i Östad samtidigt som byggnation av 14 lägenheter i Grebbestad har påbörjats. Rambo AB Resultatet uppgår till tkr. Rambo har under 2005 hanterat ton avfall, en ökning med sex procent jämfört med Av de hanterade mängderna har 89 procent kunnat nyttiggöras i någon form medan resterande elva procent har lagts på deponi. 7

6 Omvärld BEFOLKNING Efter att ha ökat i fem år i följd minskade Tanums befolkning under 2005 med 65 personer och uppgår per den 31 december 2005 till personer. Minskningen beror på lika delar negativt födelseoch inflyttningsnetto. Tanums kommun har en befolkningsstruktur där andelen 65 år och äldre är högre än genomsnittet i riket. Den senaste tioårsperioden har dock andelen över 65 år minskat något. Befolkningsutveckling Efter att ha legat på en ganska konstant nivå under flera år ökade utflyttningen under Totalt uppgick utflyttningen till 614 personer vilket är den högsta siffran under den senaste 15-årsperioden. Inflyttningen uppgick till 583 personer vilket betyder att inflyttningsnettot blev -31 personer Flyttnetto Efter en ökning av antalet födda 2004 sjönk födelsetalet tillbaka under 2005 och stannade på 103 personer. Sedan babyboomen" i början på 1990-talet har födelsetalen legat kring 100 personer Antal födda Beroende på kommunens befolkningsstruktur med en stor andel äldre har kommunen de flesta åren ett negativt födelsenetto. År 2005 blev det negativa födelsenettot endast 32 personer trots det låga födelsetalet. Detta beroende på att antalet döda uppgick till 135 personer vilket är den lägsta siffran under den senaste 20-årsperioden Födelsenetto ARBETSMARKNAD Utvecklingen på arbetsmarknaden har länge varit svag. Trots en hög tillväxt har inte sysselsättningen ökat. Förklaringen till detta är bland annat en snabb produktivitetsutveckling och utflyttning av jobb. En viss ökning av antalet sysselsatta skedde dock under senare delen av Ökade arbetsmarknadsåtgärder har hållit tillbaka den 8

7 Omvärld öppna arbetslösheten, som dock ligger över regeringens mål på 4,0 procent. Arbetslösa riket ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 4,3% 5,5% 4,9% 4,0% 4,0% Arbetsmarknadssituationen i Tanum har de senaste åren varit bättre än i riket som helhet. I december 2005 var 248 personer i Tanum öppet arbetslösa, 3,3 procent, medan 96 personer, 1,3 procent, var sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder. Den totala arbetslösheten uppgick således till 4,6 procent vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Under senare delen av 2005 minskade sysselsättningen vid några av kommunens större företag. Detta uppvägs till viss del genom ökad sysselsättning inom handel och turism. Arbetsmarknad ,7% INTERNATIONELL EKONOMI Den internationella konjunkturen dämpades under senare delen av 2005, bland annat till följd av höga oljepriser och en viss åtstramning av den ekonomiska politiken. Den starka utvecklingen i Kina, som får en allt större betydelse för världsekonomin, driver dock tillsammans med låga internationella räntor och goda företagsvinster på den globala tillväxten. Utvecklingen inom Euroområdet släpar efter även om en viss förbättring av arbetsmarknaden kan skönjas. Inom de nya EU-länderna är den ekonomiska utvecklingen stark. Globalt låg inflation har inneburit att de internationella obligationsräntorna legat på en mycket låg nivå. Den amerikanska centralbanken och den Europeiska centralbanken har höjt sina styrräntor det senaste året. Tecken på ökad inflation gör att ytterligare räntehöjningar är sannolika. SVENSK EKONOMI Svensk ekonomi fortsätter att växa i god takt efter en mindre svacka i slutet av 2004 och början av Tillväxten förväntas bli stark även under 2006 och Drivkraften bakom tillväxten är främst ökade investeringar och en stigande konsumtion. Sysselsättningsutvecklingen har varit svag de senaste åren men förväntas stärkas under I takt med en stegvis förbättrad arbetsmarknad väntas inflationstakten som varit mycket låg de senaste åren stiga successivt. Består de höga energipriserna ökar pressen uppåt på priserna. 7,0% 6,0% 6,2% 5,7% Inflation ,0% 4,7% 4,7% 4,3% 4,0% 4,3% 4,5% 3,6% 3,0% 3,7% 3,6% 3,3% 2,0% 2,6% 1,0% 0,0% Arbetsmarknadsåtgärder Öppen arbetslöshet 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 1,0% 2,7% 2,1% 1,3% 0,3% 0,9% BOSTADSMARKNAD Under större delen av 1990-talet präglades bostadsmarknaden i Tanum av låg efterfrågan och många tomma lägenheter. Sedan 1999 har efterfrågan på bostäder ökat med följd att antalet tomma lägenheter minskat samtidigt som fastighetspriserna ökat. En viss avmattning av efterfrågan har dock kunnat märkas under senare delen av Bostadsbyggandet låg under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet på låga nivåer. De senaste åren har byggandet åter ökat och för närvarande planeras för ett stort antal nya bostäder, främst i kommunens kustsamhällen. 0,0% En ökad inflation innebär att Riksbanken successivt kommer att höja räntorna från dagens mycket låga nivå Nyproducerade bostäder

8 Omvärld Ränteutveckling ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 4,98% 4,14% 4,47% 4,15% 3,33% 3,15% 3,85% 3,90% 4,10% Rörlig 2,92% 5 år 2,1% 1,6% VÄSTSVERIGE Konjunkturen i Västsverige har återhämtat sig efter det bakslag som inträffade under det första halvåret Även om förbättringen är tydlig fortsätter emellertid det ekonomiska läget att hålla sig inom de ramar som betecknas som normal konjunktur. Uppgången sedan i våras har varit bred i samtliga delregioner i Västsverige. Det finns goda förhoppningar om att konjunkturen ytterligare förstärks något till våren Även om den ekonomiska aktiviteten utvecklas klart bättre under hösten än tidigare under året hänger sysselsättningen fortfarande inte med. Sysselsättningen har emellertid utvecklats något bättre än vad som förutsågs i våras. KOMMUNSEKTORN Många kommuner hade problem att få ekonomin att gå ihop under en stor del av 1990-talet. Sektorn som helhet redovisade underskott under åren Sedan 1999 har kommunsektorn sammantaget visat ett positivt resultat även om variationen mellan kommunerna varit stor. Efter ett överraskande bra resultat 2004 har kostnadsutvecklingen i kommunerna varit fortsatt låg under Detta tillsammans med ökade resurstillskott, bland annat i form av ökade statliga bidrag, gör att kommunsektorn visar ett bra resultat även Antalet kommuner som redovisar underskott minskar dessutom kraftigt. Många kommuner har använt resurstillskotten till att konsolidera ekonomin och fokusera på god ekonomisk hushållning istället för att använda de nya resurserna till ökad verksamhet. Resultat kommunsektorn kr/inv Kommunernas resurser har allt mer koncentrerats till kärnverksamheterna vård, skola och omsorg. Kostnaderna ökar inom gymnasieskola samt inom äldre- och handikappomsorg främst beroende på en ökning av antalet brukare. Däremot minskar antalet elever inom grundskola och barnomsorg vilket ger lägre kostnader för dessa verksamheter. UTSIKTER INFÖR FRAMTIDEN På några års sikt är de kommunalekonomiska förutsättningarna ovanligt goda. Skatteunderlaget förväntas öka betydligt mer under perioden än vad de gjorde under föregående femårsperiod. Samtidigt befinner vi oss i en demografisk mellanperiod där förändringen av befolkningens ålderssammansättning mildrar behovsökningen. Trots dessa goda förutsättningar lever flertalet kommuner inte upp till målsättningen för god ekonomisk hushållning prognos

9 Kommunala jämförelser KOMMUNERNA I VÄSTSVERIGE De två senaste åren ( ) har det genomsnittliga resultatet bland kommunerna i Västsverige förbättrats. Förbättringen förklaras dels av att ett antal kommuner höjt skatten men också av låga kostnadsökningar. Detta i kombination med förhållandevis låga investeringsutgifter gör att kommunernas handlingsutrymme förbättrats. Under åren har Tanums kommun stärkt sin ekonomiska position jämfört med övriga kommuner i Västsverige. Tanums resultat, kassalikviditet och budgetföljsamhet ligger över genomsnittet medan Tanums finansiella nettotillgångar är lägre än för genomsnittskommunen. Sammantaget har Tanums kommun en något starkare finansiell ställning än genomsnittskommunen i Västra Götaland. Diagrammen visar Tanums relativa styrka jämfört med övriga kommuner i Västra Götaland på en betygsskala: ett till fem, där fem är högsta värde. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Tanum 2004 Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Resultat före extraord.poster Kassalikviditet Budgetföljsamhet Tanum 2002 Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Resultat före extraord.poster Soliditet BENCHMARKING I NORRA BOHUSLÄN Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga invånare medan Sotenäs är minst med drygt invånare. Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Risk Finansiella nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Tanum 2003 Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Resultat före extraord.poster Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Befolkningsutveckling Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 11

10 Kommunala jämförelser Finansiella jämförelser Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebiteringen den senaste treårsperioden. UTDEBITERING 2005, kr Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Utdebitering 21,99 22,49 22,76 21,74 21,99 Resultat Tanum, Strömstad och Munkedal har haft positiva resultat de senaste tre åren. År 2005 redovisar alla fem kommunerna positiva resultat. Sammantaget över hela treårsperioden har Tanum den bästa resultatutvecklingen. Resultat Mkr ,8 15,7 5,8 31,3 11,1 7,9 4,9 8,5 5,9 1,3 17,8 14,714,4 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -8,4-11, Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Tanum har de senaste åren haft låga kostnadsökningar vilket medfört att verksamhetens nettokostnader tar en allt mindre del av tillgängliga skatteintäkter och statsbidrag. Tanum är också den kommun vars nettokostnader är lägst i relation till skatteintäkter och statsbidrag, vilket är nödvändigt för att skapa utrymme att finansiera Tanums höga kostnader för avskrivningar och räntor. NETTOKOSTNAD/SKATTEINTÄKT O STATSBIDRAG PROCENT Tanum 92,1 93,8 95,7 Lysekil 93,2 101,0 98,6 Munkedal 95,9 96,3 96,1 Sotenäs 98,8 97,9 99,8 Strömstad 97,8 97,2 98,7 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket hög soliditet. Tanum har genom goda resultat de tre senaste åren kunnat öka sin soliditet. Tanums soliditet motsvarar ett eget kapital på 43 mkr. Soliditet ,3 3,6 1,8 Grundskola Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -11,2-13,2-12,2-35,1-41,2-36, ,444,6 44,9 30,8 26,724,9 Kostnad per elev i grundskolan Jämfört med kommungruppen redovisar Tanums kommun högre kostnader under verksamhetsåret Tanums kommun har många grundskolor med hög lokalstandard, vilket påverkar kostnaderna. Kommunens struktur gör att bland annat kostnader för skolskjutsar är höga. Under 2005 ligger undervisningsresursen nära genomsnittskostnaden för kommungruppen. Jämfört med 2003 och 2004 redovisar kommunen en högre kostnadsökning för undervisning än övriga kommuner. KOSTNAD PER ELEV GRUNDSKOLA Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Gymnasiebehörighet För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Tanums resultat ligger över riksgenomsnitt men något lägre än genomsnittet för kommunerna i norra Bohuslän. 12

11 Kommunala jämförelser ANDEL GYMNASIEBEHÖRIGA Tanum 92,3 95,1 88,5 Lysekil 94,0 96,0 95,8 Munkedal 94,0 89,1 91,5 Sotenäs 94,1 95,8 92,5 Strömstad 91,4 85,1 83,0 Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Tanum har de högsta kostnaderna för äldreomsorg av kommunerna i norra Bohuslän. Tanums kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling i äldreomsorgsverksamheten. Sedan 2003 har antalet platser på särskilt boende minskats med cirka 20 och korttids- och rehabiliteringsverksamheten har utvecklats. Siffrorna påverkas i någon mån av variationer i antalet äldre mellan de olika åren. Nettokostnad/inv 80-W Tkr Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Individ- och familjeomsorg Tanums kostnader för individ- och familjeomsorg är näst högst av kommunerna i norra Bohuslän. Kostnadsminskningen mellan 2003 och 2004 beror till största delen på få placeringar av barn, ungdomar och vuxna. Ökningen under 2005 beror främst på ökade kostnader för placeringar samt stöd till förebyggande åtgärder. Nettokostnad/inv 0-W Tkr VA-verksamhet VA-taxa Tanums har högst VA-taxa i hela landet. Den höga taxan beror bland annat på höga kapitalkostnader. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Tabellen visar årskostnad för en normalvilla. VA-TAXA 2005, kr Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad VA-taxa Produktion Andelen tillskottsvatten visar hur mycket den renade volymen överstiger den sålda volymen. En låg andel indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckage av regnvatten. Tanums kommun har en hög andel tillskottsvatten även om andelen har sänkts något under 2005, vilket framförallt beror på utfört saneringsarbete på ledningsnätet. ANDEL TILLSKOTTSVATTEN PROCENT Tanum 55,2 67,7 65,6 Lysekil 57,5 55,5 55,5 Munkedal 58,5 65,2 54,5 Sotenäs 32,4 42,7 37,8 Strömstad 26,0 35,0 19,2 Fastighetsförvaltning Merparten av de kommunala lokalerna är skolor och omsorgsfastigheter. Tanums lokalkostnad är lägst i kommungruppen, när det gälller skollokaler. Omsorgslokalerna är dock bland de dyraste främst beroende på hög standard och relativt nybyggda lokaler. Lokalkostnaderna har ökat i samtliga kommuner främst beroende på höjda energipriser. KOSTNAD SKOLLOKALER kr/m Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad KOSTNAD OMSORGSLOKALER kr/m Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad

12 Kommunala jämförelser Personal Tanums sjukfrånvaro ökade kraftigt under början på 2000-talet. Sedan 2003 har sjukfrånvaron minskat något. Jämfört med övriga kommuner i norra Bohuslän har Tanum en genomsnittlig sjukfrånvaro. Drygt 70 procent av den totala sjukfrånvaron förklaras av långstidssjukfrånvaro. SJUKFRÅNVARO, TOTAL OCH ANDEL LÅNGTID varav -varav -varav Frånvaro långtid Frånvaro långtid Frånvaro långtid Tanum 8,6% 6,2% 9,0% 6,4% 8,8% 5,9% Lysekil 10,2% 8,1% 9,7% 7,8% 9,9% 7,8% Munkedal 8,1% 6,7% 8,1% 6,0% 8,8% 6,6% Sotenäs 9,5% 7,0% 9,4% 7,1% 9,8% 7,2% Strömstad 7,3% 5,4% 8,2% 5,8% 7,8% 5,2% 14

13 Övergripande mål Tanums kommunfullmäktige fastställer ett antal policyer, strategier, övergripande mål och verksamhetsmål för den samlade kommunala verksamheten. Vissa av målen är av mer övergripande karaktär som personalstrategi, översiktsplan, finansiella mål etcetera medan andra mål är utformade för styrning av nämndernas verksamhet. I detta avsnitt sker en redovisning och uppföljning av de övergripande målsättningar som kommunfullmäktige fastställt. UTVECKLINGSSTRATEGI Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boende- och verksamhetsmiljöer av hög kvalitet. Kommunfullmäktige har antagit en utvecklingsstrategi som är en plattform för de åtgärder som görs för att utveckla Tanum till en attraktiv kommun att bo och verka i. I strategin anges de tre huvudområden som ska vara prioriterade i utvecklingsarbetet. Boende I Tanum ska det finnas attraktiva boendemiljöer. I översiktsplanen anges mål och förutsättningar för boendeutvecklingen. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Nya boendeområden med olika boendeformer skall tillskapas i eller i anslutning till befintliga samhällen och tillgodose behovet för helårsboende. Infrastruktur Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Bra väg- och järnvägsförbindelser är av stor vikt. En snabb utbyggnad av E 6:an genom hela Bohuslän är angelägen. Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i norra Bohuslän vidtagit åtgärder som ger regionen en god infrastruktur för IT-kommunikation. Grundskola Tanum ska ha landets bästa grundskola. Utbildning och kompetensförsörjning är den långsiktigt viktigaste frågan för Tanums utveckling. Innevånarnas kompetens behöver fortlöpande anpassas till de nya krav som ställs av samhället och arbetslivet. En nyckelroll i denna uppgift har grund- och gymnasieskolan. 15

14 Övergripande mål EKONOMISKA MÅL I kommunallagen och i det så kallade balanskravet anges att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning. Tanums kommun har utifrån detta antagit ett övergripande finansiellt mål. En samlad uppföljning av kommunens ekonomiska mål sker under avsnittet Ekonomisk analys. Övergripande finansiellt mål Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse Kommunens resultat på 23,8 mkr innebär att man både uppfyller det övergripande finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt och det lagstadgade balanskravet. PERSONALPOLITIK God kommunal service kräver kompetenta och motiverade medarbetare. För att Tanums kommun skall vara en attraktiv arbetsplats krävs en genomtänkt strategi om hur detta mål ska nås. I avsnittet personalredovisning sker en uppföljning av kommunens personalstrategiska arbete. Personalstrategi För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Måluppfyllelse För att nå den övergripande målsättningen i personalstrategin har ledarskap, kompetensutveckling och åtgärder för ökad hälsa prioriterats under året. Personalomsättningen är låg och kommunen har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens. MILJÖPOLICY Kommunen har antagit en miljöpolicy och prioriterade områden för miljöarbetet. En särskild redovisning av miljöarbetet sker i avsnittet Miljöredovisning. Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. I miljöarbetet prioriteras följande områden: energi, livsmedel och transporter. Måluppfyllelse Förbrukningen av olja och el har minskat bland annat till följd av energisparåtgärder och omställning av värmesystem. Andelen närproducerade och/eller KRAV- odlade livsmedel är oförändrade jämfört med förra året. Merparten av kommunens bilar är så kallade kombibilar vilket medger tankning av etanolbränsle. Antalet körda mil är i princip oförändrat jämfört med föregående år. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Kommunens näringslivssatsningar ska stödja utvecklingen av befintliga företag och skapa nya sysselsättningstillfällen i kommunen. Måluppfyllelse Neddragningar vid några av kommunens större företag har medfört ett minskat antal arbetstillfällen inom industrin. Detta har delvis kompenserats genom att antalet arbetstillfällen ökar inom handel och turism. Under året har det startat 67 nya företag i Tanum. I Svenskt näringslivs företagarbarometer får Tanum ranking 196 vid en mätning av företagsklimatet. INFORMATION Informationsverksamheten ska underlätta den ömsesidiga kontakten mellan medborgare och de kommunala organen och mellan väljare och valda. Måluppfyllelse Kommunen ger ut en tidning två gånger per år som delas ut till alla hushåll. Webbplatsen tanum.se som är kommunens officiella hemsida ger möjlighet till information om kommunens verksamhet, nyttjande av kommunens serviceutbud samt kommunikation mellan politiker, tjänstemän och invånare. Hemsidan har under 2005 fått en ny layout och struktur som underlättar användandet. VERKSAMHETSMÅL Kommunfullmäktige fastställer mål för verksamheten i form av verksamhetsinriktningar och kvalitetsgarantier. Särskild uppföljning mot dessa mål sker under redovisningen av respektive nämnds verksamhet. Verksamhetsinriktningar Kommunfullmäktige fastställer för varje verksamhetsområde en övergripande målsättning. Utifrån denna målsättning bör varje nämnd ta fram operativa verksamhetsmål. Kvalitetsgarantier I arbetet med att ta fram tydliga mål för verksamheten och att tydliggöra de kommunala tjänsternas innehåll för kommuninnevånarna arbetar Tanums kommun med att ta fram kvalitetsgarantier för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för kvalitetsgarantier är att göra tydligt vad medborgarna har rätt att vänta sig av kommunala tjänster. 16

15 REDOVISNINGSMODELL Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. Förvaltningsberättelse Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning samt driftredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Kommunfullmäktige har antagit följande finansiella mål: Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. Kostnaderna ska inte öka procentuellt mer än skatteintäkterna. Utdebiteringen ska hållas oförändrad. Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploatering, ska över en treårsperiod inte överstiga 105 mkr och de ska finansieras med egna medel. Kommunens likviditetsreserv ska uppgå till 20 mkr. Låneskulden ska amorteras med minst tio mkr per år. I den finansiella analysen görs en avstämning mot de finansiella målen. Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet ställer krav på att kommunens intäkter skall överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. REDOVISNINGSPRINCIPER Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att en 17

16 Redovisningsprinciper skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2005 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Nedan följer en kort beskrivning av några väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Leasing av maskiner och inventarier, där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna, klassificeras som finansiell leasing. Egendom, som disponeras genom finansiella leasingavtal ingångna 2003 eller senare, redovisas i balansräkningen som anläggningstillgångar. Tillhörande förpliktelser redovisas som räntebärande skulder. I resultaträkningen delas leasingkostnaden upp i avskrivningar och ränta. Övrig leasing klassificeras som operationell leasing. För operationella leasingavtal redovisas den årliga leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen. Avtal avseende finansiell leasing ingångna innan 2003 redovisas inom linjen. Kommunen följer i allt väsentligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation avseende markexploatering, vilket innebär att försäljning av tomter redovisas som driftsintäkt och ej sålda tomter redovisas som omsättningstillgång. Årets förändring av semesterlöneskulden, okompenserad övertid, jour och timlöner i december redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den totala skulden av dessa redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter 13 januari 2006 men är hänförliga till redovisningsåret 2005, har skuldbokförts och belastar 2005 års redovisning. Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive fordran och belastar 2005 års resultat. Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Ekonomistyrningsverkets prognostiserade belopp. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2005 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998, redovisas som ansvarsförbindelse. Koncernens tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig fordran i respektive bolag. Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Koncernen Tanums kommun omfattar aktiebolag i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2005 ingår Tanums Bostäder AB och Tanums Kommunala Förvaltnings- & Utvecklings AB till 100 procent samt Rambo AB till 20,6 procent. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balans- och resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Konsolideringen av koncernbokslutet för år 2005 bygger på ett preliminärt bokslut för Tanums Bostäder AB och Rambo AB. Interna mellanhavanden mellan de i koncernen ingående enheterna har i allt väsentligt eliminerats. Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning. Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. 18

17 Resultatanalys Koncernen Tanums kommun RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Jämförelsestörande poster (not 4) Verksamhetsresultat Skatteintäkter (not 5) Generella statsbidrag (not 6) Finansiella intäkter (not 7) Finansiella kostnader (not 8) Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära poster Skattekostnader Periodens resultat Årets resultat Kommunens övergripande finansiella mål innebär att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens resultat uppgår till 23,8 mkr vilket är en förbättring med 8,1 mkr jämfört med föregående år. Det är sjätte året i följd som kommunen redovisar ett positivt resultat och därmed klarar det lagstadgade balanskravet. Det goda resultatet förklaras till viss del av intäkter från tomtförsäljningar med 5,9 mkr och att den affärsdrivande verksamheten givit ett överskott med 5,0 mkr. Rensat från dessa poster uppgår resultatet till 12,9 mkr. Resultatutveckling kommun Mkr ,8 15,7 En låg kostnadsutveckling inom skola och äldreomsorg samt det låga ränteläget är andra väsentliga orsaker till resultatet. Resultatet innebär också att kommunen har ett tillräckligt resultat för att klara det övergripande finansiella målet. Koncernens resultat uppgår till 25,9 mkr, en förbättring med 9,2 mkr jämfört med 2004 års resultat. Av koncernens resultat avser 1,6 mkr Tanums Bostäders resultat och 0,5 mkr Rambo. Intäkter De verksamhetsanknutna intäkterna har ökat med tre procent och uppgår till 157,8 mkr. Verksamhetens intäkter som finansiering av den kommunala verksamheten har ökat i betydelse de senaste åren. Som andel av kostnaderna ökar verksamhetsanknutna intäkter från 27,8 procent till 28,7 procent. Av de totala intäkterna avser 56,6 mkr vatten- och renhållningsavgifter, 24,2 mkr statsbidrag, 21,9 mkr äldre- och barnomsorgsavgifter samt 11,9 mkr hyror. Avgifterna för vatten- och renhållning samt äldreomsorg har ökat medan statsbidragen minskat sedan förra året. Koncernens intäkter har ökat med 6,9 mkr (4,0 procent) där 1,6 mkr av intäktsökningen avser ökade hyresintäkter för Tanums Bostäder AB ,8 4,9 5,3 3,

18 Resultatanalys Intäktsstruktur 2005 kommun 15% 27% 8% 36% 3% 11% Statsbidrag Vatten- och renhållningsavgifter Avgifter äldreomsorg Avgifter barnomsorg Hyresintäkter Övrigt Verksamhetsresultat Verksamhetens nettokostnader ökade 2005 med 4,4 mkr (1,0 procent) samtidigt som skatteintäkter och statsbidrag ökade med 13 mkr (2,9 procent). Detta innebär att verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och statsbidrag minskar från 93,8 procent 2004 till 92,1 procent Den låga kostnadsökningstakten 2004 och 2005 skapar förutsättningar för en långsiktig balans i ekonomin och är nödvändig för att finansiera kommunens förhållandevis höga kostnader för räntor och avskrivningar. Verksamhetsresultatets andel av skatteintäkter Kostnader Verksamhetskostnaderna har ökat med 2,4 mkr (0,4 procent). Den låga kostnadsökningen förklaras av låga kostnadsökningar inom framförallt äldre- och handikappomsorg samt inom grundskolan. Personalkostnaderna som svarar för 60 procent av kommunens kostnader har ökat med 7,6 mkr (2,4 procent) till 331,5 mkr. Personalkostnadsökningen är lägre än löneökningar till följd av nya löneavtal vilket innebär att personalvolymen minskat under året. Köpta tjänster så som gymnasieplatser, vårdplatser etcetera utgör totalt 143,2 mkr och har minskat med 10,6 mkr. Större delen av minskningen avser minskat köp av externa vårdplatser inom handikappomsorgen. Kostnadsstruktur 2005 kommun 27% 4% 5% 4% 60% Personalkostnader Bidrag Köpta tjänster Material Övrigt Koncernens verksamhetsanknutna kostnader uppgår till 562,6 mkr. Under 2005 ökade kostnaderna med 2,3 mkr (0,4 procent). Avskrivningar Kommunens avskrivningar har minskat med 0,2 mkr till 31,3 mkr. Som andel av skatteintäkter och statsbidrag utgör kommunens avskrivningar 6,8 procent. Avskrivningarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag har minskat de senaste åren men ökat i ett längre tidsperspektiv. I jämförelse med andra kommuner tar avskrivningarna en betydligt större andel av skatteintäkterna i anspråk än för kommungenomsnittet. Koncernens avskrivningar har minskat med 0,3 mkr till 36,2 mkr. 96,0% 95,0% 94,0% 93,0% 92,0% 91,0% 90,0% 92,1% 93,8% 95,7% 95,5% Skatteintäkter och generella statsbidrag Utdebiteringen ska hållas oförändrad 95,6% 94,8% Skatteintäkter och statsbidrag ökar med 13,0 mkr (2,9 procent) och uppgår till 460,4 mkr. Av de totala skatteintäkterna och statsbidragen avser 351,3 mkr (76 procent) skatteintäkter från Tanums eget skatteunderlag, 109,1 mkr avser ersättning för inkomstutjämning. Under perioden ökade skatteintäkter och statsbidrag kraftigt varje år. Den genomsnittliga ökningstakten per år under den perioden var 5,5 procent. Från och med 2004 är ökningstakten lägre, för 2004 ökade Tanums skatteintäkter med 1,8 procent och 2005 var ökningen 2,9 procent. Det är viktigt att anpassa verksamhetskostnaderna efter denna lägre ökningstakt. SKATTEINTÄKTERNAS UTVECKLING Mkr 460,4 447,4 439,7 420,0 400,5 377,9 Tanums utdebitering höjdes under 2004 och uppgår till 21,99, vilket är 1,19 kronor högre än genomsnittet i riket. I budget för 2005 beslutades om oförändrad utdebitering på 21,99 kronor. I och med att utdebiteringen varit oförändrad under året lever kommunen upp till målsättningen om oförändrad utdebitering. Tanums eget skatteunderlag ökade med 3,79 procent vid den senaste taxeringen vilket är över den genomsnittliga ökningen i lan- 20

19 Resultatanalys det. Tanums skattekraft ligger dock fortfarande under rikets genomsnitt men har ökat de senaste åren och uppgår nu till cirka 86 procent. Från att ha varit mottagare i kostnadsutjämningssystemen är Tanum nettobetalare till både utjämningssystemet för LSS och det generella kostnadsutjämningssystemet. Kommunens avgift för utjämning av LSS-kostnader uppgår till 5,9 mkr medan avgiften till det generella kostnadsutjämningssystemet uppgår till 5,2 mkr. Totalt betalar kommunen 11,1 mkr i utjämningsavgifter. sänkta räntekostnader som främst beror på sänkta marknadsräntor. I ett längre perspektiv tar dock räntenettot en allt större andel av skatteintäkter och statsbidrag i anspråk. År 1991 uppgick räntenettots andel av skatteintäkter och statsbidrag till endast 0,5 procent. Kommunens relativt stora låneskuld gör kommunen känslig för räntehöjningar. Sedan 1994 har den genomsnittliga räntan på låneskulden minskat från 10,03 procent till 4,04 procent i 2005 års bokslut. KOSTNADSUTJÄMNING INKL. LSS Belopp i mkr Kostnadsutjämning -5,3 4,2 11,6 7,5 6,1 4,7 Ränta på låneskuld 6,00% 5,00% 4,68% 4,68% 5,22% 5,29% 5,64% LSS utjämning -5,9-0, ,00% 4,04% Finansnetto Både kommunens och koncernens finansnetto har försämrats under året. Kommunens räntenetto har försämrats med 0,5 mkr till 12,5 mkr. De ökade räntekostnaderna beror på engångskostnader för förtida inlösen av äldre ofördelaktiga krediter. Både den genomsnittliga låneskulden och den genomsnittliga räntesatsen på låneskulden har sänkts under året. Finansnetto kommun Mkr 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Koncernens negativa räntenetto har ökat med 1,1 mkr till 17,9 mkr. De ökade räntekostnaderna förklaras dels av en ökad upplåning som Tanums Bostäder gjort samt av engångskostnader för förtida inlösen av krediter. -10,5-11, ,5-12,0-12,0-12,5-12,5-13,0-12,9-13,5-14,0-14,5-14,0-14,2-14,2 Som andel av skatteintäkter och statsbidrag är räntenettot oförändrat 2,7 procent. Sedan 1997 har andelen minskat från 4,5 procent. Minskningen beror på samverkan mellan ökade skatteintäkter och 21

20 Finansieringsanalys Koncernen Tanums kommun FINANSIERINGSANALYS Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN: Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar (not 9) Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 9) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av korta fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning korta skulder I. Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR: Inköp av materiella tillgångar (not 10) Avyttrande av materiella tillgångar (not 11) Inköp av immateriella tillgångar Avyttrande av immateriella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrande av finansiella tillgångar Justering för rörelsekapitalets förändring (not 9) II. Investeringsnetto FINANSIERING: Utlåning Utlåning/ökning av långfristiga fordringar Återbetalning utlåning Upplåning Långfristig upplåning Amortering Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering Justering för rörelsekapitalets förändring III. Finansieringsnetto FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL

21 Finansieringsanalys Förändring likvida medel Kommunens likviditet har minskat med cirka 6,2 mkr under året och uppgår per den 31 december till 19,4 mkr. Försämringen beror på att hela det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten använts för amortering av låneskulden. Dessutom har en ytterligare amortering skett som därmed minskat likviditeten. Koncernens likviditet har minskat med 6,6 mkr och uppgår till 23,4 mkr i 2005 års bokslut. Nettoinvesteringar kommun Mkr ,7 28,8 27, ,1 29,4 55,7 Likviditet kommun Mkr ,6 19,4 19,1 20,0 25,6 Finansiering Låneskulden ska amorteras med minst tio mkr per år Löpande verksamhet Kommunens resultat exklusive avskrivningar innebär ett positivt kassaflöde på 70,5 mkr. Resultatet på 23,8 mkr tillsammans med ej likviditetspåverkande poster som avskrivningar bidrar med 55,0 mkr till det positiva kassaflödet. Minskade fordringar har förbättrat kapitalbindningen och därmed frigjort rörelsekapital vilket också bidragit till det positiva kassaflödet. För koncernen tillför den löpande verksamheten ett positivt kassaflöde på 63,5 mkr. Investeringar Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploateringar, ska över en treårsperiod inte överstiga 105 mkr och de ska finansieras med egna medel. 2,5 Kommunen har nettoamorterat låneskulden med 48,0 mkr. Amorteringsutrymmet har skapats genom överskott i den löpande verksamheten. Koncernen har amorterat låneskulden med 21,3 mkr. Kommunen har amorterat på låneskulden medan Tanums Bostäder upptagit nya lån. Förändring låneskuld kommun Mkr , ,0-48,0 2,7 20,2 30,9 Kommunens nettoinvesteringar under 2005 uppgick till 28,8 mkr. Under 2005 har anläggningstillgångar sålts för 0,1 mkr vilket innebär att årets investeringsnetto är -28,7 mkr. Kommunens nettoinvesteringar har helt kunnat finansieras med överskott från löpande verksamheten. Detta innebär att kommunens målsättning uppnåtts under Koncernens investeringsnetto uppgår till 48,8 mkr. Överskottet från den löpande verksamheten räcker för att kunna finansiera investeringsverksamheten utan upplåning. 23

22 Finansiell ställning Koncernen Tanums kommun BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Immateriella anläggningstillgångar: Goodwill (not 12) Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 13) Maskiner och inventarier (not 14) Finansiella anläggningstillgångar (not 15) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: Fordringar (not 16) Förråd Kassa och bank (not 17) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 18) Justeringar och ändrad redovisningsprincip (not 18) Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar (not 19) Skulder Långfristiga skulder (not 20) Kortfristiga skulder (not 21) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER (not 22) Pensionsförpliktelser, som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Förvaltade stiftelser Deponerade medel Borgensförbindelser Finansiella leasingavtal före Outnyttjad checkkredit Soliditet 31,7% 28,3% 27,0% 39,0% 33,5% 32,2% Soliditet inkl pensionsförpliktelse 6,4% 3,3% 2,4% 7,3% 3,6% 1,8% 24

23 Finansiell ställning Kommunens balansomslutning uppgår till 585,8 mkr, en minskning med 24,6 mkr, medan koncernens balansomslutning ökat med 3,4 mkr till 733,7 mkr. Anläggningstillgångar Kommunens anläggningstillgångars värde i balansräkningen har minskat med 2,6 mkr. Årets bruttoinvesteringar uppgår till 30,0 mkr medan försäljningar, investeringsbidrag och avskrivningar minskat värdet med 32,6 mkr. Av kommunens totala anläggningar avser 135,1 mkr anläggningar i avgiftsfinansierad verksamhet, varav 110,4 mkr är VA-anläggningar. Värdet på anläggningar för skattefinansierad verksamhet uppgår till 365,6 mkr. Av den skattefinansierade verksamhetens anläggningar avser 101,4 mkr skolfastigheter och 144,1 mkr äldreomsorgsfastigheter. Anläggningstillgångar kommun Mkr ,1 356,6 Koncernens anläggningstillgångar uppgår till 683,4 mkr vilket är en ökning med 12,7 mkr jämfört med förra året. Bruttoinvesteringar på 50,2 mkr har ökat värdet medan försäljningar, investeringsbidrag och avskrivningar minskat värdet med 37,5 mkr. Värdeökningen förklaras främst av investeringar i hyresfastigheter. Kortfristiga fordringar Kommunens kortfristiga fordringar har minskat med 15,6 mkr under året främst på grund av att Tanums Bostäder minskat sitt utnyttjande av internkrediten på koncernkontot. Koncernens kortfristiga fordringar minskar med 2,6 mkr till 25,4 mkr. Likviditet 126,4 120,7 110,7 376,4 378,1 390, Avgiftsfinansierad verksamhet Skattefinansierad verksamhet Kommunen ska ha en likviditetsreserv på minst 20 mkr Kommunen och Tanums Bostäder har ett gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten på koncernkontot redovisas som likviditet i kommunens balansräkning. Tanums Bostäder utnyttjade vid bokslutstillfället 2,3 mkr av internkrediten på koncernkontot. Likviditeten för kommunen uppgick vid bokslutstillfället till 19,4 mkr en minskning med 6,2 mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten som använts för att amortera låneskulden. Kommunen och Tanums Bostäder har tillsammans en kredit på koncernkontot på 20 mkr. Denna kredit var inte utnyttjad vid bokslutstillfället. Kommunen uppfyller det ekonomiska målet att ha en likviditetsreserv på minst 20 mkr. Likviditet kommun Mkr Koncernens likviditet uppgick vid bokslutstillfället till 23,4 mkr vilket är en minskning med 6,6 mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på amortering av låneskulden. Eget kapital Kommunens resultat på 23,8 mkr innebär en ökning av eget kapital med 11,6 procent. Kommunens eget kapital uppgår i bokslut 2005 till 228,4 mkr. Efter justering för kommunens totala pensionsåtagande uppgår det egna kapitalet till 43,0 mkr. Eget kapital Mkr , ,4 25,6 204,6 19,1 196,0 188,9 191,1 187, Kommunens eget kapital har sedan 1992 minskat med nära 350 mkr om justering görs för ändrade redovisningsprinciper avseende pensionsskulden. Sedan 1999 har en viss ökning av eget kapital skett. Årets resultat har ökat koncernens egna kapital med 26,1 mkr till 232,6 mkr. Såväl kommunen som Tanums Bostäder AB och Rambo AB bidrar genom positiva resultat till ökningen av eget kapital. 2,5 20,0 25,6 25

24 Finansiell ställning Låneskuld Låneskulden ska nettoamorteras med minst tio mkr per år. Positiva resultat och senareläggning av investeringar har gjort att amortering kunnat ske av låneskulden. Kommunens låneskuld har minskat under året med 48,1 mkr och uppgår vid årsskiftet till 230,2 mkr. I låneskulden ingår lån avseende leasingfinansiering av fordon med 5,6 mkr. Utöver befintlig låneskuld finns 18,8 mkr i beslutade lån som ej upptagits beroende på senareläggning av planerade investeringar. Kommunens målsättning avseende låneskuld har uppnåtts. Låneskuld kommun Mkr ,2 278,2 277,2 274,5 279,5 259, Koncernen har minskat låneskulden med 21,3 mkr. Koncernens låneskuld uppgick vid årsskiftet till 366,5 mkr. Minskningen beror på kommunens amortering av låneskulden. Tanums Bostäder AB har ökat sin låneskuld under året för att finansiera om- och nybyggnationer av fastigheter. Rambo AB har inga långfristiga lån. Pensionsskuld Pensionsskulden består dels av pensioner enligt kollektivavtal intjänade under 1998 och 1999 med 17,1 mkr samt pensioner utöver kollektivavtal med ett totalt värde av 1,5 mkr. Utöver den pensionsskuld som redovisas som avsättning i balansräkningen har kommunen förpliktelser för pensioner intjänade före 1998 som redovisas som ansvarsförbindelse och som uppgår 185,4 mkr. De totala pensionsförpliktelserna uppgår således till 204,0 mkr, en ökning med 2,0 mkr sedan förra året. Pensioner intjänade efter 1999 ingår inte i ovan redovisad pensionsskuld utan har utbetalts för förvaltning åt de anställda alternativt har försäkring tecknats som täcker kommunens åtaganden. Kortfristig skuld Både kommunens och koncernens kortfristiga skuld är i princip oförändrad jämfört med förra året. Den största enskilda posten är semesterlöneskulden som uppgår till 26,6 mkr. Soliditet Soliditetsutvecklingen påverkas av hur stor andel av tillgångarnas värde som finansieras av eget kapital. Kommunens tillgångars värde har minskat med 24,6 mkr (4,0 procent) främst avseende minskade omsättningstillgångar. Kommunens egna kapital ökar med 23,8 mkr (11,6 procent) beroende på ett positivt resultat. Kommunens soliditet ökar därmed från 33,5 procent till 39,0 procent. Om hänsyn tas till hela pensionsskulden inklusive den del som redovisas som ansvarsförbindelse ökar kommunens soliditet från 3,6 till 7,3 procent. Sett över en längre tidsperiod har både koncernens och kommunens soliditet försämrats rejält. Kommunens soliditet låg 1989 på 57,1 procent att jämföra med dagens nivå på 3,6 procent. Soliditet inkl pensionsförplikelse kommun 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 7,3% 3,6% 1,8% 4,2% 3,8% 2,4% Pensionsförpliktelser Mkr ,6 19,6 20, ,4 182,4 178,3 21,5 171,7 23,7 21,5 168,8 173,1 Pensionsskuld Intjänat före 1998 Koncernens tillgångar har ökat med 3,4 mkr (0,5 procent). Eget kapital har ökat med 26,0 mkr (12,6 procent). Eftersom eget kapital ökat mer procentuellt än tillgångarnas värde sker en ökning av koncernens soliditet. Soliditeten ökar därmed från 28,3 procent till 31,7 procent. I detta mått har inte den del av pensionsskulden som intjänats före 1998 inkluderats

25 Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter Koncernen Statsbidrag Övriga bidrag Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Vatten- och renhållningsavgifter Slamavgifter Hyresintäkter Hamnavgifter Försäljning av verksamhet Tomtförsäljning Reavinst försäljning av fastigheter Övrigt Summa Tanums kommun Statsbidrag Övriga bidrag Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Vatten- och renhållningsavgifter Slamavgifter Hyresintäkter Hamnavgifter Försäljning av tjänster och verksamhet Tomtförsäljning Reavinst försäljning av fastigheter Övrigt Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Koncernen Personalkostnader Material Köpta tjänster Bidrag Pensionskostnader Fastighetsskatt Reaförlust samt nedskrivningar Övrigt Summa Tanums kommun Personalkostnader Material Köpta tjänster Bidrag Pensionskostnader Fastighetsskatt Reaförlust samt nedskrivningar Övrigt Summa Not 3 Avskrivningar Avskrivningar sker enligt plan på ursprungligt anskaffningsvärde. Avskrivningstiden beräknas på anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Tanums Bostäder AB tillämpar en avskrivningstid på fastigheter på 50 år medan kommunens avskrivningstid är 33 år. Koncernen Inventarier Goodwill Rambo AB Fastigheter och anläggningar Summa Tanums kommun Inventarier Fastigheter och anläggningar Summa Not 4 Jämförelsestörande poster Koncernen Avg för samutnyttjande av P-platser Försäljningspris exploateringsfastigheter Bokfört värde sålda exploateringsfastigheter Anslutningsavg VA exploatering före Summa Tanums kommun Avg för samutnyttjande av P-platser Försäljningspris exploateringsfastigheter Bokfört värde sålda exploateringsfastigheter Anslutningsavg VA exploatering före Summa

26 Noter 2005 Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt Skatteavräkning Övriga skatteintäkter Summa Not 6 Generellt statsbidrag Generella statsbidrag Sysselsättningsstöd Införandebidrag Bidrag inkomstutjämning Kostnadsutjämning Kostnadsutjämning för LSS Regleringsbidrag Summa Not 7 Finansiella intäkter Finansiella intäkter avser ränteintäkter och räntebidrag. Koncernen Ränteintäkter Räntebidrag Summa Not 9 Justeringsposter kassaflödesrapport Koncernen Löpande verksamheten Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar Reavinst/-förlust Nedskrivning Eliminering koncerninterna köp Utb till kyrkan Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Justering lön dec bokat mot eget kap Justering intäkter tomt, parkering före Justering kostnader tomt, parkering före Bokslutsdispositioner Omklassificering till omsättningstillgång Avsättningar Investeringsverksamheten Justering för rörelsekapitalets förändring Justering intäkter tomt, parkering före Justering kostnader tomt, parkering före Tanums kommun Ränteintäkter Räntebidrag Summa Not 8 Finansiella kostnader Finansiella kostnader avser räntekostnader samt finansiella kostnader på pensionsskulden. Koncernen Räntekostnader å lån Räntekostnader å pensionsskuld Övrigt Summa Tanums kommun Räntekostnader å lån Räntekostnader å pensionsskuld Övrigt Summa Tanums kommun Löpande verksamheten Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar Reavinst/-förlust Nedskrivning Utb till kyrkan Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Justering lön dec bokat mot eget kap Justering intäkter tomt, parkering före Justering kostnader tomt, parkering före Omklassificering till omsättningstillgång Avsättningar Investeringsverksamheten Justering för rörelsekapitalets förändring Justering intäkter tomt, parkering före Justering kostnader tomt, parkering före

27 Noter 2005 Not 10 Inköp av materiella tillgångar Från investeringsredovisningen hämtas årets bruttoinvesteringar och investeringsbidrag. Bruttoinvesteringar minskat med investeringsbidrag utgör nettoinvesteringarna. Koncernen Bruttoinvesteringar Leasingbilar Investeringsbidrag Nettoinvesteringar Markreserv Exploateringsområden industri Exploateringsområden bostäder Anläggningar under uppförande Övrigt Summa Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Tanums kommun Bruttoinvesteringar Leasingbilar Investeringsbidrag Nettoinvesteringar Not 11 Avyttrande av materiella tillgångar Denna post avser försäljning av tillgångar, d v s sådana försäljningar som inte har ett direkt samband med investeringsverksamheten. Koncernen Koncerninterna köp Försäljning anläggningar Tanums kommun Summa Tanums kommun Gläntan Håkebacken Övrigt Summa Not 12 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen Goodwill Rambo AB Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Koncernen Anläggningar för avg. finansierad verksamhet Vatten- och avloppsverk Industrifastigheter Hamnar Hyresfastigheter Anläggningar för skattefinansierad verksamhet Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Förskolor/daghem Servicehus Brandstationer Gator och vägar Tanums kommun Anläggningar för avg. finansierad verksamhet Vatten- och avloppsverk Industrifastigheter Hamnar Hyresfastigheter Anläggningar för skattefinansierad verksamhet Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Förskolor/daghem Servicehus Brandstationer Gator och vägar Markreserv Exploateringsområden industri Exploateringsområden bostäder Anläggningar under uppförande Övrigt Summa Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 14 Maskiner och inventarier Koncernen Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Tanums kommun Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

28 Noter 2005 Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Aktier Andelar Långfristig utlåning Summa Tanums kommun Aktier Andelar Långfristig utlåning Summa Not 16 Fordringar Koncernen Vatten och renhållning Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Hyror och arrenden Statsbidragsfordringar Västtrafik AB Moms Skatteintäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Övrigt Summa Tanums kommun Vatten och renhållning Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Hyror och arrenden Statsbidragsfordringar Västtrafik AB Moms Skatteintäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter TBAB koncernkonto Övrigt Summa Not 17 Kassa och bank Beloppet utgör summan av kassa, bank och lätt realiserbara medelsplaceringar. Koncernen Kassa Bank varav privata medel Summa Tanums kommun Kassa Bank TBAB:s del i koncernkonto varav privata medel Summa Not 18 Eget kapital Koncernen Ingående eget kapital Insatsemission Kommuninvest Nyemission RAMBO Obeskattad reserv Återställande av tipp (ändr. redov. princip) Löneskuld dec (ändr. redov. princip) Årets resultat Utgående eget kapital Rörelsekapital Anläggningskapital Totalt Tanums kommun Ingående eget kapital Insatsemission Kommuninvest Återställande av tipp (ändr. redov. princip) Löneskuld dec (ändr. redov. princip) Årets resultat Utgående eget kapital Rörelsekapital Anläggningskapital Totalt Not 19 Avsättningar Redovisning av pensionsskulden regleras i den kommunala redovisningslagen. Den del av pensionsskulden som uppkommit före 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens ansvarförbindelse för pensionsförpliktelser till personalen uppgår till tkr inkl löneskatt för Samtliga åtaganden för pensioner är återlånade av kommunen. Ingen extern placering är gjord. Koncernen Pensioner intjänade Garantipensioner Löneskatt Summa pensionsskuld Återställande av tipp Förskottsinbetald båtplatsavg Avkastningsgaranti förvaltade medel Latent skatteskuld Summa avsättningar

29 Noter 2005 Tanums kommun Pensioner intjänade Garantipensioner Löneskatt Summa pensionsskuld Återställande av tipp Förskottsinbetald båtplatsavg Avkastningsgaranti förvaltade medel Summa avsättningar Not 20 Långfristig skuld Koncernen Spintab SEB Nordea Kommuninvest SBAB Europeiska Investeringsbanken Övrigt (Leasing) varav kortfristig skuld Summa De långfristiga lånen förfaller till räntejustering enligt följande: % % % 2010 eller senare % Summa % Tanums kommun Spintab SEB Nordea Kommuninvest SBAB Europeiska Investeringsbanken Övrigt (Leasing) Summa De långfristiga lånen förfaller till räntejustering enligt följande: % % % 2010 eller senare % Summa % Not 21 Kortfristiga skulder Koncernen Preliminär skatt, dec Arbetsgivaravgift dec Semesterlöneskuld Leverantörsskulder Upplupna kostnader Förutbetald skatteintäkt Förinbetalda intäkter Årets intjänade pensioner inkl löneskatt Övrigt Summa Tanums kommun Preliminär skatt, dec Arbetsgivaravgift dec Semesterlöneskuld Leverantörsskulder Upplupna kostnader Förinbetalda intäkter Förutbetald skatteintäkt Årets intjänade pensioner inkl löneskatt Kommunens skuld till TBAB Övrigt Summa Not 22 Ställda panter och ansvarsförbindelser Förvaltade stiftelsers och deponerade medels kapital uppgick till tkr. Kommunens förlustansvar för egna hem var den 31 december 2005, tkr vilket är 40 procent av den totala låneskulden tkr. Kommunens borgensåtagande till Tanums Bostäder AB var tkr. Enligt beslut i kommunfullmäktige uppgår Tanums Bostäder AB:s möjligheter att uppta lån med borgen från Tanums kommun till tkr. Tanums kommun är enligt beslut i kommunfullmäktige medlem i Kommuninvest Ekonomisk Förening. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Denna borgen är solidarisk. Varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp motsvarande vad borgensmannen lånat via Kommuninvest. Koncernens lån hos Kommuninvest uppgick vid årsskiftet till tkr. Tanums kommun Förlustansvar för egna hem Borgensåtagande Tanums Bostäder AB Borgensförbindelser föreningar/enskilda Summa

30 Driftsredovisning Budget för perioden Redovisning Budgetavvikelse Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen Summa nämndsverksamhet Pensionskostnader Semesterskuldsförändring o timvik dec Kompletteringspension Personalomkostnader Kapitalkostnad Tomtförsäljning Avskrivningar Kommunstyrelsens förfogande Övrigt Summa verksamhet Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Summa efter finansiering Extraordinära poster Totalt Årets resultat uppgår till 23,8 mkr. Det är sjätte året i följd som kommunen redovisar ett positivt resultat och dessutom klarar balanskravet. Resultatet förklaras av att nettokostnadsökningen stannar på en procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökar med tre procent. Av resultatet avser 5,9 mkr tomtförsäljning. Kommunen budgeterade ett resultat på 10,9 mkr. Resultatet är 12,9 mkr bättre än budgeterat vilket främst förklaras av nämndernas överskott på 7,3 mkr samt av att räntekostnaderna blev 3,2 mkr lägre än budgeterat. Nämndernas positiva resultat beror främst på låga kostnadsökningar. I bokslutet uppgår nämndernas budgetavvikelse till 7,3 mkr varav 1,5 mkr förklaras av engångsposter. I bokslutet redovisar kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden underskott medan övriga nämnder redovisar överskott. Kommunstyrelsens underskott förklaras i huvudsak genom att del av tidigare års överskott använts för att finansiera främst projektkostnader under Barn- och utbildningsnämndens underskott beror på tillfälliga obalanser som uppstått i anslutning till start av arbetsmarknadsverksamheten. Tekniska nämndens överskott ligger helt inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Omsorgsnämnden redovisar överskott inom såväl handikapp- som äldreomsorgen. 32

31 Investeringsredovisning Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploatering, ska över en treårsperiod inte överstiga 105 mkr och ska finansieras med egna medel. Den ekonomiska målsättningen för investeringar innebär att nettoinvesteringarna i snitt inte får överstiga 35 mkr per år. Vidare ska investeringarna finansieras med egna medel års nettoinvesteringar uppgick till 27,0 mkr. Nettoinvesteringarna år 2004 uppgick till 33,7 mkr medan 2003 års nettoinvesteringar uppgick till 27,6 mkr. Totalt innebär det nettoinvesteringar på 88,3 mkr för perioden Det innebär att målsättningen avseende nettoinvesteringar har uppnåtts under perioden Bruttoinvesteringarna år 2005 uppgick till 28,2 mkr. Av den totala investeringsvolymen svarade investeringar i VA-området för 6,5 mkr, i exploateringsverksamhet för 5,5 mkr och investeringar i fastigheter för 6,1 mkr. Investeringar i inventarier uppgick till 4,2 mkr. Investeringsbidrag erhölls med sammanlagt 1,3 mkr, vilka till största delen utgörs av bidrag från Räddningsverket för stabiliseringsåtgärder. Utöver detta har nya leasingkontrakt avseende bilar ingåtts till ett värde av 1,8 mkr. Nettoinvesteringarna 2005 var således 28,7 mkr. Under året har anläggningstillgångar sålts till ett värde av 0,1 mkr. Större investeringsprojekt inom respektive område under 2005 har varit: Inventarier Under 2005 har anskaffning av inventarier gjorts med 4,2 mkr. Större inventarieinköp under året har varit kommunens andel av bredbandsutbyggnaden, 0,6 mkr samt inköp och installation av geografiskt informationssystem (GIS), 0,5 mkr. Vatten och avlopp Heestrands avloppsreningsverk Investering har under 2005 gjorts med 2,2 mkr i en överföringsledning för avlopp från Heestrand-Slottet-Tegelstrand till Hamburgsunds avloppsreningsverk. Total investeringsutgift uppgår till 10,4 mkr. Omläggning VA-ledningar Omläggning och renovering av det befintliga ledningsnätet sker kontinuerligt. Den senaste femårsperioden har cirka 6,0 mkr investerats i omläggning av va-nätet, varav 1,6 mkr under Total Projekt 2005 Totalt budget Inventarier Gemensamt avloppsreningsverk Kämpersviks avloppsreningsverk Omläggning VA-ledningar Pumpstationer Pågående Reinvesteringar avloppsreningsverk Smedgatan, Fjällbacka Överföringsledning Heestrand VA-anläggningar Arkiv plan- och byggavd Bostäder Brandsyneåtgärder fastigheter Förbättringsåtgärder Övriga fastigheter Pågående Förskolor Skolor Skolfastigheter Pågående Ombyggnad Kalkåsliden Omsorgsfastigheter Pågående Sannäs småbåtshamn Hamnar Badplatser Gator och vägar Pågående Ridhus Heane Övningsfält Västerby Övrigt Övriga investeringar Exploateringsverksamhet Exploatering TOTALT Investeringsbidrag NETTOINVESTERING Försäljning anläggningstillgångar -65 Leasingbilar NETTOINVESTERING

32 Investeringsredovisning Fastigheter Värmeanläggning Hamburgsundskolan och Sjökanten, Hamburgsund Under året har 2,0 mkr investerats i bergvärmeanläggningar för dessa fastigheter. Kalkåslidens äldreboende Under året färdigställdes ombyggnaden av Kalkåslidens äldreboende. Utgiften under 2005 uppgick till 2,0 mkr. Total utgift uppgår till 3,6 mkr. Hamnar Småbåtshamn Sannäs Utbyggnad av småbåtshamnen i Sannäs gav 33 nya båtplatser. Investeringsutgiften uppgick till 0,9 mkr. Övriga investeringar Grebbestadsbryggan Under året har stabilitetshöjande åtgärder vid Grebbestadsbryggan utförts till ett belopp av 2,0 mkr. Investeringsbidrag har erhållits med 0,6 mkr. Ridhus Heane Tillbyggnad av ridhuset vid Heane har gjorts till ett belopp av 0,6 mkr. Investeringsvolym Investeringsvolymen har legat på en hög nivå under hela 1990-talet och framåt. Totalt uppgår investeringarna de senaste 15 åren till cirka 703 mkr. Investeringsvolymen har varit för hög för att kunna finansieras av överskott från den löpande verksamheten. Under samma period har låneskulden ökat med cirka 160 mkr. Investeringsvolym, Mkr Under perioden har investeringar gjorts med 52,4 mkr i VA-anläggningar, 52,4 mkr i skolfastigheter och 6,1 mkr i omsorgsfastigheter. Investeringar i exploateringsprojekt har gjorts med 27,4 mkr medan inventarier inköpts för 29,2 mkr. Större enskilda VAinvesteringar under perioden har bland annat varit nytt vattenverk i Tanumshede. Bland större projekt i gruppen skolfastigheter märks kulturhuset Futura inklusive tillbyggnad för Tanums gymnasieskola samt ombyggnad av Hedeskolan och Ekdungeskolan. Investeringar i omsorgsfastigheter har bland annat omfattat ombyggnad av Kalkåslidens äldreboende. Byggandet av fiskecentrum i Grebbestad är den enskilt största hamninvesteringen. Utöver genomförda investeringar finns beslut om ytterliggare investeringar för 18,8 mkr som senarelagts Nettoinvesteringar Totalt Snitt Inventarier VA-investeringar Exploatering Skolfastigheter Omsorgsfastigheter Övriga fastighet Hamnar Övrigt Summa

33 Riskbedömning Tanums kommun är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker, såsom finansiella risker, borgensåtaganden, skador på kommunal egendom, störningar i verksamhet och IT-system etcetera. FINANSIELLA RISKER Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest kan kommunen och Tanums Bostäder AB skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 20 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Krediten var vid bokslutstillfället inte utnyttjad. Enligt det finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt bör maximalt 30 procent av låneskulden förfalla inom ett och samma år. Både kommunen och Tanums Bostäder uppfyller detta mål. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. Både Tanums kommun och Tanums Bostäders räntebindning ligger inom detta intervall. Räntebindning Tanums kommun 3,46 år Tanums Bostäder AB 2,80 år Derivat mkr Swapar Räntetak Totalt Tanums kommun Tanums Bostäder AB Summa För att förlänga den genomsnittliga räntebindningstiden och därmed minska ränteriskerna för den korta delen av låneportföljen har kommunen ingått ränteswapavtal och avtal om räntetak. Det sammanlagda nominella beloppet på derivatinstrumenten var vid årsskiftet 235 mkr, varav det nominella beloppet för Tanums kommun uppgick till 162 mkr. Kreditrisk Kommunen har en kreditrisk på sina utestående fordringar. Totalt uppgick kundfordringarna per den 31 december till 3,8 mkr. Genomsnittlig kredittid på kundfordringarna har varit 30 dagar. Kundförlusterna har under året uppgått till 0,6 mkr varav 0,3 mkr avser kommunens verksamhet och 0,3 mkr avser hyresförluster för Tanums Bostäder. Kommunen har fastställda regler för placeringar av likviditet. Hela likviditeten var vid årsskiftet placerad på dagslån i bank vilket uppfyller bestämmelserna om hur likviditeten ska vara placerad. 35

34 Riskbedömning Motpartsrisk Del av upplåningen som sker via Kommuninvest konverteras till svensk valuta via swapavtal. För att minimera motpartsrisken tillåts Kommuninvest endast att göra swapavtal med mycket hög kreditvärdighet. Vid årsskiftet var huvuddelen av avtalen ingångna med motparter vars kreditvärdighet är AAA från minst ett av kreditvärdighetsinstituten Moody s eller Standard & Poor. Kopplat till detta har Kommuninvest ett risklimitsystem, där limiter sätts efter noggrann prövning och riskanalyser kontinuerligt utförs. För att minimera risken i de swapavtal kommunen och Tanums Bostäder tecknar, tillåts enbart swapavtal med svenska banker med en kreditvärdighet som ska vara lägst AA från minst ett av kreditvärdighetsinstituten Moody s eller Standard & Poor. BANKAVTAL Kommunen har genomfört en upphandling av banktjänster inklusive checkkredit och betalningsförmedling. Avtalet löper över perioden 1 januari 2005 till och med 31 december 2007 med möjlighet till två års förlängning. BORGENSÅTAGANDEN Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest som är ett samarbete kring finansiella tjänster. Kommuninvest har 177 medlemmar varav 171 kommuner och sex landsting. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Denna borgen kombineras med ett avtal borgensmännen emellan som innehåller bestämmelser om i vilken ordning en borgensman kan fördela eventuella krav från en långivare. Grundtanken i avtalet är att varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp som motsvarar vad borgensmannen i fråga lånat från Kommuninvest. Tanums kommun och Tanums Bostäder hade vid årsskiftet lån hos Kommuninvest med 270,0 mkr motsvarande cirka 75 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige har beslutat om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 165,0 mkr. Vid årsskiftet var 136,6 mkr av borgensramen utnyttjad. Kommunens ansvarsåtagande för statligt reglerade lån för egna hem är 2,5 mkr vilket är 40 procent av den totala låneskulden på 6,1 mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för övriga engagemang uppgick vid årets slut till 15 tkr. Borgensförluster Kommunen har inte gjort några borgensförluster under de fem senaste åren. INTERN KONTROLL Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en kontroll av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Under 2005 omfattade nämndernas kontroll bland annat verksamhetskritiska IT-system, efterlevnaden av personalpolitiska riktlinjer och de ekonomiska styrprinciperna. FÖRSÄKRINGSSKYDD Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Upphandling av ett försäkringsskydd pågår. Ett nytt avtal kommer att tecknas från och med den 1 juli Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har upphandlat och tecknat ett nytt försäkringsavtal som gäller under tiden 1 juli 2004 till och med den 30 juni IT-SÄKERHET Kommunstyrelsen har antagit en plan för IT-säkerhet. För att säkra en hög säkerhet med få driftstörningar görs kontinuerliga förbättringar av exempelvis backuprutiner, virusskydd och tillgång till reservkraft. Under 2005 har uppföljning gjorts av tidigare granskningar av säkerheten i verksamhetskritiska IT-system. KÄNSLIGHETSANALYS Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. I budgeten för kommande år beräknas befolkningen vara oförändrad. Skulle invånarantalet minska med 100 personer minskar de budgeterade skatteintäkterna med 4,0 mkr. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2006 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 111,6 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 6,9 på mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 86 procent och påverkas därmed i hög grad av förändringar i inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för 2006 har löneökningarna beräknats till 3,0 procent, om löneökningarna istället blir 4,0 procent ökar lönekostnaderna med 3,3 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 2,3 mkr. 36

35 Miljöredovisning Personalredovisning Välfärdsredovisning Miljöredovisning Tanums kommuns övergripande miljömål är ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunen ska i all verksamhet och i alla beslut bidra till att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning med naturresurser och ett förstärkt kretslopp. I arbetet prioriteras områdena energi, transporter och livsmedel. ENERGI Under hösten 2005 påbörjades arbetet med att revidera kommunens energiplan. Enligt lagen om kommunal energiplanering ska energiplanen vara aktuell och främja hushållning med energi. Planen ska vara klar under hösten 2006 och innehålla mål antagna av kommunfullmäktige för hur kommunens framtida energiförsörjning och användning ska se ut. Energislag andel ,0% Olja 58,0% El Fjärrvärme 17,0% Hösten 2004 togs fjärrvärmeanläggningen i Tanumshede i bruk. Kommunala, privata samt Tanums Bostäders fastigheter har anslutits. Dessutom har en större industrifastighet kopplats in. Andelen olja vid uppvärmning av kommunens och Tanums Bostäders fastigheter var för procent. Detta kan jämföras med 2003 då andelen var 79 procent. Anläggningen har byggts och drivs av Vattenfall AB. Avtalstiden är 15 år. Minst 85 procent av bränslet som används ska utgöras av biobränsle. Minskad oljeförbrukning för de nu anslutna fastigheterna uppgår till cirka 950 kubikmeter. Oljeförbrukning m 3 kommun

36 Miljöredovisning Förbrukning av el, exklusive uppvärmning av kommunens lokaler, har minskat från 70,1 kwh/m till 68,8 kwh/m 2 under Kommunen har under året fortsatt arbetet med att genomföra effektiviseringsåtgärder som syftar till att få ner energiförbrukningen. Exempel på åtgärder är närvarostyrning av ljus och ventilation samt sänkning av temperaturen i lokaler som endast används som förråd. Elförbrukning MWh kommun TRANSPORTER Tanums kommun har samlat driften och skötseln av fordon i en bilenhet. Totalt fanns det 59 fordon inom enheten vid 2005 års utgång. Av dessa kan 24 fordon drivas med alternativbränslet etanol (E85), vilket var ett av urvalskriterierna vid kommunens senaste upphandling av personbilar. Övriga fordon inom enheten är specialbilar och modeller där alternativ bränsledrift ännu inte finns att tillgå. Under året kördes kommunens fordon cirka mil, en ökning med mil. Av antalet körda mil var 35 procent ( mil), körda med bilar som drivs med E85. Antal mil vid tjänsteresor med privatbil Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Politiker Övriga Summa LIVSMEDEL För att ett tillagningskök ska bli KRAV-certifierat krävs att KRAVmärkt mat serveras minst en dag per vecka, vilket innebär att 20 procent av maten uppfyller KRAV:s kriterier. I Tanums kommun är skolans tillagningskök i Tanumshede och Hamburgsund KRAVcertifierade. Äldreomsorgens tillagningskök är inte KRAV-certifierade, men köper ändå in en del ekologiska råvaror. Totalt inköptes livsmedel av kommunens köksenhet för tkr under 2005 varav 279 tkr är ekologiska livsmedel, det vill säga 5,8 procent. Kommuncaféets inköp av ekologiska och närodlade produkter uppgår till cirka 50 procent av de totala inköpen. Kravlivsmedel köksenheten 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 5,8% 5,5% NATURVÅRD Naturvårdsverket har godkänt en förlängning av pågående LIP-projekt (Lokalt investeringsprogram) för Ejgdetjärnet fram till 31 december Projektets syfte är att återskapa våtmarksområdet. Genom en dämning på 75 centimeter erhålls cirka 18 hektar våtmark. Dämningsvallen ska utformas med ett överfall så att naturliga fluktuationer i vattenståndet kan erhållas. Röjning inom det kommunala naturreservatet Sannäsfjordens alskogar och betesmarker har fortsatt under Det stängslade området betas av får. Vid Bryggeridammen i Grebbestad har grävning utförts, främst som en åtgärd för att öka andelen öppen vattenspegel eftersom det gynnar den större vattensalamandern genom att igenväxningen tillfälligt hindras. Kommunen beviljades under året statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Projekten omfattar framtagande av naturvårdsprogram, samt stängsling vid Ejgdetjärnet och Klätta rikkärr. Projekten kommer att påbörjas under KALKNING Inom Enningdalsälvens avrinningsområde spreds under året ton och inom Örekilsälvens avrinningsområde, Fjällevadsbäcken, spreds 216 ton kalk. Spridning av kalk gjordes främst med hjälp av helikopter. Kalkningsverksamheten finansieras helt med statsbidrag. Genom vattenprovtagning, kontroll av bottendjur och elfiske i vattendrag samt nätprovfiske har det konstaterats att målsättningarna med kalkningsverksamheten har uppfyllts under AVFALLSHANTERING Den totala avfallsmängden till förbränning och deponi har ökat med cirka 600 ton under Dessutom har vid avfallsanläggningen på Tyft deponerats cirka ton utsorterad deponifraktion från Strömstads kommun. Den i tabellen redovisade avfallsmängden inkluderar både hushållsavfall och industriavfall. 5,3% 38

37 Miljöredovisning Avfallstyper, ton Återvinning Förbränning Kompostering Deponi, Tyft Deponi, extern Slam Farligt avfall Summa Mängden återvunnet material, inklusive kompost, har ökat med cirka 800 ton jämfört med Förändringen beror till största delen på att mängden träflis har ökat med cirka ton medan metallskrot har minskat med cirka 200 ton. Insamlad mängd farligt avfall har ökat med 30 ton. Slam från reningsverk och slamavvattnare har ökat med cirka 300 ton. För Hamburgsunds återvinningscentral fortsätter ökningen både vad gäller mottagen avfallsmängd och antalet besökare. Under 2005 tog återvinningscentralen emot cirka m 3 avfall. Andelen nyttiggjort/återvunnet avfall som tas omhand från hushåll och industri inom Tanums kommun är oförändrad 86 procent. Antalet komposterande hushåll har trots ökat antal, minskat i andel från 74 till 73 procent av det totala antalet abonnenter. NATIONELLA MILJÖMÅL Riksdagen har antagit 15 nationella miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbart på lång sikt. Strävan är att man till nästa generation, år 2020, ska ha löst de stora miljöproblemen. Enligt beslut i kommunstyrelsen ska nämnderna i sin ordinarie verksamhet arbeta efter de nationella miljömålen. Några av de indikatorer som används för att följa upp nationella miljömålen är energianvändning samt CO 2 -utsläpp. Diagrammen nedan avser mätområde Tanum som geografiskt område. Energianvändning KWh/inv Tanum Hushåll Service Transport Industri CO 2 -utsläpp kg/inv Tanum Hushåll Service Transport Industri Andelen skyddad mark av den totala arealen i Tanums kommun uppgick 2004 till 14,9 procent. Motsvarande andel i riket uppgick till cirka 10 procent. Andelen FSC-certifierad skog av den totala skogsarealen i Tanums kommun uppgick till 4,2 procent. Motsvarande andel i Västra Götalandsregionen var 10,2 procent. Andelen certifierad skog i riket var 43,9 procent. FSC står för Forest Stewardship Council. I en FSC-certifierad skog tas hänsyn både till miljön och olika rättviseaspekter. Skyddad totalareal, ha efter skyddsform, Tanums kommun Naturreservat Naturvårdsområde Djurskyddsområde Andel skyddad areal i procent av total areal 14,9 14,9 15,1 FAKTARUTA Insamlat återvinningsmaterial Komposterbart, ton Glas, ton Papper, ton Kartong, ton Wellpapp, ton Batteri, ton Elektronik, ton Kylmöbler, st Metallskrot, ton Metallförpackning, ton Textilier, ton Hårdplastförpackningar, ton Farligt avfall, ton Träflis, ton Mängd sopor till förbränning/ extern deponi, ton Antal komposterande hushåll

38 Personalredovisning Kommunens personalstrategi syftar ytterst till att skapa förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Detta krävs för att kunna tillgodose kommuninvånarnas krav på kommunala tjänster och service av god kvalitet. Det personalstrategiska arbetet kräver aktiva insatser inom områdena kompetensförsörjning, lönepolitik, arbetsmiljö, ledarskap och organisation. Under 2005 har tyngdpunkten legat på arbetsmiljö och hälsa, inte minst genom det nya avtalet för företagshälsovård, som har en annorlunda inriktning än tidigare och som har kompletterats med ett personalvårdsprogram. LÖNEPOLITIK Kommunens långsiktiga lönestrategi utgår från intentionerna i de centrala löneavtalen. Individuell lönesättning ska stimulera medarbetare och bidra till en effektiv verksamhet. Under 2005 innebar budgetuppräkning att målet med löneöversynen var att uppfylla miniminivåerna i löneavtalen och tillämpa individuell lönesättning. Löneökningar för 2005 innebar en höjning av lönenivån med 2,5 procent. REKRYTERING En viktig utmaning är att skapa en konkurrenskraftig personalpolitik som gör Tanum till en attraktiv arbetsgivare så att kommunen kan rekrytera och behålla de medarbetare vi behöver. Under året har 105 personer med tillsvidareanställning slutat sin anställning och 72 personer har nyrekryterats. Det har under året varit svårt att rekrytera vissa handläggare med specialistkompetens samt förskollärare och fritidspedagoger. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) fungerar allt bättre i kommunen. En undersökning visar att SAM fungerar väl på de undersökta arbetsplatserna. Under året har nya avtal angående företagshälsovård och personalvårdsprogram börjat gälla. Den nya leverantören av företagshälsovård är Sandöhälsan AB medan Nordic Mental Corporation (NMC) står för personalvårdsprogrammet. Inriktningen på företagshälsovården är framförallt preventivt och promotivt arbete och i betydligt mindre utsträckning behandlande/efterhjälpande. Personalvårdsprogrammet via NMC har mottagits positivt och de hjälpinsatser som gjorts följer det mönster som är vanligt på svenska arbetsplatser. Totalt 61 personer har sökt hjälp hos NMC, vilket motsvarar 5,6 procent av de anställda. SJUKFRÅNVARO Under 2005 har sjukfrånvaron successivt minskat. Kommunen har antagit en målsättning att halvera sjukfrånvaron år 2005 jämfört med sjukfrånvaron 2002, vilket skulle innebära en minskning från 9,6 procent till 4,8 procent. Under 2005 har sjukfrånvaron minskat till 8,6 procent. Under året har trenden varit minskande, vilket ger förhoppningar om en fortsatt nedgång under Som högst var sjukfrånvaron 10,5 procent i mars och som lägst 7,5 procent i november. Sjukfrånvaro ,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 4,1% 4,4% 4,9% 6,3% 8,0% Sjukfrånvaron har under 2005 sjunkit inom kommunstyrelsen, omsorgsförvaltningen och inom kultur- och fritidsförvaltningen, medan den har stigit inom barn- och utbildningsförvaltningen och inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Sjukfrånvaro (procent av avtalad tid) Kommunstyrelsen 2,2 7,9 7,5 8,5 Samhällsbyggnadsförvaltningen 4,5 4,4 3,3 4,9 Kultur- och fritidsförvaltningen 5,5 5,8 5,4 9,3 Barn- och utbildningsförvaltningen 7,9 7,1 5,8 7,7 Omsorgsförvaltningen 10,6 11,6 9,0 12,4 Totalt 8,6 9,0 7,2 9,6 Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män och ökar med åldern. Den högsta sjukfrånvaron finns bland kvinnor över 50 år. Under året har sjukfrånvaron för kvinnor minskat i alla åldersgrupper. Sjukfrånvaro (procent av avtalad tid) Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total -29 år 1,6 5,3 4,5 1,3 6,1 5, år 5,4 8,4 8,0 3,3 9,1 8, år 6,4 10,6 9,7 7,7 10,9 10,2 Totalt 5,8 9,3 8,6 5,7 9,8 9,0 9,3% 9,6% 7,2% 9,0% 8,6% 40

39 Personalredovisning Under 2005 har en förändring gjorts avseende arbetsgivarens kostnadsansvar vid sjukskrivningar. Förändringen innebär en minskning av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna med 0,24 procentenheter, vilket har inneburit en minskad kostnad på cirka 585 tkr. Förändringen innebär också att den tredje sjuklöneveckan har tagits bort. Omläggningen är en bidragande orsak till att kommunens kostnader för sjuklön har minskat med 627 tkr. Samtidigt får arbetsgivaren betala 15 procent av sjukpenningen till försäkringskassan för sina heltidssjukskrivna, från och med den tredje sjukskrivningsveckan. Tanums kommun har under 2005 betalat 887 tkr i sådan särskild sjukförsäkringsavgift. Sammantaget ger detta en minskning av kommunens sjuklönekostnader med 325 tkr. Långtidsfrånvaro I Tanums kommun utgör de långa sjukskrivningarna en mycket stor andel av den totala sjukfrånvaron. Under 2005 uppgick den till 72 procent av den totala sjukfrånvaron, en ökning med en procentenhet från I åldersgruppen år svarar långtidssjukfrånvaron för 77 procent av den totala sjukfrånvaron. Andelen långtidssjukskrivna är något högre bland kvinnor än bland män. Den högsta andelen finns bland kvinnor över 50 år. Antalet personer som någon gång under 2005 varit långtidssjukskrivna uppgick till 165 personer, vilket är 14 personer fler än under Detta pekar på att andelen partiellt sjukskrivna ökar. Under året har undersökningar visat att vi har ett större flöde mellan arbete och långtidssjukfrånvaro och vice versa än vi tidigare varit medvetna om. Det innebär att potentialen att framgångsrikt arbeta med rehabilitering är stor. Kombinationen minskande total sjukfrånvaro och ökande andel långtidssjukfrånvaro indikerar att det framförallt är den korta, kostsamma och verksamhetsstörande sjukfrånvaron som minskar. Sjukfrånvaro (andel långtidssjukskrivna) år 43,4 49, år 67,8 64, år 76,7 76,3 Totalt 72,4 70,7 PERSONALADMINISTRATIVT SYSTEM Kommunen införskaffade i slutet av 2002 ett nytt personaladministrativt IT-stöd. Arbetet med att successivt decentralisera lönehanteringen har fortsatt under året och är nu i det närmaste avklarat. Under året har ytterligare 200 personer fått tillgång till självservicemodulen och totalt har nu 900 personer tillgång till denna modul. PERSONALKOSTNADER Redovisningen avser kostnader för personal anställd i kommunen oavsett anställningsform. Löner och arvoden Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 331,5 mkr att jämföra med 323,9 mkr för år Ökningen på 7,6 mkr utgjordes av höjda löner till följd av nya löneavtal. Löner och arvoden Arvode Lön Personalomkostnader Totalt Semester och övertidsskuld Semester och övertidsskuld består av ej uttagen semester och ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Skulden har minskat med 0,3 mkr till 26,6 mkr. Semester- och övertidsskuld Semesterskuld Övertidsskuld Totalt PENSIONER Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 18,6 mkr. Av pensionsskulden är 17,1 mkr pensioner enligt kollektivavtal intjänade under 1998 och 1999 och 1,5 mkr pensioner utöver kollektivavtal. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 185,4 mkr. Pensionsförpliktelser Tkr Pensionsskuld Intjänat före 1998 Pensionsavtal Genom centrala kollektivavtal har kommunens anställda rätt till tjänstepension grundad på anställning hos arbetsgivaren. Förtroendevalda erhåller pension enligt kommunens reglemente om pensioner till förtroendevalda. Rätten till pension förutsätter att arbetsinsatsen är fastställd till minst 40 procent av heltid och omfattar minst en mandatperiod. Pensionen samordnas med eventuell inkomst av tjänst. Kommunstyrelsens tidigare ordförande, Bengt Mattson, har intjänat full pension. Clas-Åke Sörkvist som varit ord

40 Personalredovisning förande i kommunstyrelsen sedan 2001 har intjänat full pension efter tolv år som heltidspolitiker. Ingen kommunalt anställd har några pensionsavtal tecknade utöver vad som gäller i kollektivavtal. PERSONAL Personalstatistiken baseras på uppgifter vid mättidpunkten den 1 november och avser såväl tillsvidare- som visstidsanställd personal. Redovisningen av arbetad tid och frånvaro avser kalenderåret. mellan 75 och 99 procent medan resterande 288 personer (27 procent) arbetar mindre är 75 procent. Av de 597 personer som arbetar deltid är 566 (95 procent) kvinnor, varav 428 av dessa kvinnor arbetar inom vård- och omsorgsverksamheten. Under de senaste tre åren har ett arbete med så kallad flytandetid pågått i syfte att kunna erbjuda anställningar inom äldreomsorgen med högre sysselsättningsgrad. Andel heltidsanställda Anställda tillsvidare och visstid Antalet anställda har under året minskat från till personer. Omsorgsförvaltningen redovisar en mindre ökning av antalet anställda medan övriga förvaltningar redovisar en minskning. Av de anställda var 90 procent tillsvidareanställda. 46% 44% 42% 40% 45% 43% 42% 42% 41% 40% 38% Antal anställda Fördelningen av andelen tillsvidareanställda per nämnd har inte förändrats jämfört med förra året. Av det totala antalet anställda arbetar 538 personer på omsorgsförvaltningen (49 procent) medan 441 personer (40 procent) arbetar på barn- och utbildningsförvaltningen. Andel anställda % Ålder och pensionsavgångar Medelåldern bland de anställda var 48,8 år. För kvinnor var medelåldern 48,6 år och för män 49,4. I jämförelse med 1998 har medelåldern bland de anställda ökat med 4,8 år från 44,0 år till 48,8 år. Låg personalrörlighet är en förklaring till den ökande medelåldern Medelålder 48,8 47,4 46,2 46,8 45,0 45,3 Av de anställda är 525 personer (48 procent) över 50 år medan 174 personer (16 procent) är över 60 år. Andelen av de anställda som är över 50 år har ökat de senaste åren. Av de anställda är 61 personer under 30 år jämfört med 64 personer Under året har 33 personer gått i pension. Antalet pensionsavgångar kommer successivt att öka under många år framöver. 3% 6% 2% Kommunstyrelsen Åldersfördelning Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen 16% 6% 18% 0-29 år år 49% 40% Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen 16% år år år Sysselsättningsgrad Av kommunens anställda arbetar 488 personer (45 procent) heltid. Andelen personer med heltid har ökat jämfört med förra året. Av de deltidsanställda har 309 personer (28 procent) en sysselsättningsgrad 16% 28% 60-w 42

41 Personalredovisning Könsfördelning Av kommunens anställda är 901 personer (83,0 procent) kvinnor. Det är främst inom vård och omsorg, skola, barnomsorg samt städoch kostverksamhet som andelen kvinnor är särskilt hög. Andelen kvinnor har i stort sett varit oförändrad sedan Högst andel kvinnor, 96 procent, har omsorgsförvaltningen och lägst andel kvinnor, 35 procent, har kultur- och fritidsförvaltningen. Av det totala antalet chefer var 50 procent män, jämfört med 54 procent Vid årsskiftet var sju av åtta förvaltningschefer män. Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetade tiden minskade under året från 73,9 procent till 73,2 procent. Den ökade frånvaron beror framför allt på ökat uttag av föräldraledighet. Den totala sjukfrånvaron minskade från 9,0 procent 2004 till 8,6 procent Semesteruttaget har ökat från 10,5 procent till 10,7 procent. Fördelning av arbetstid (procent) Arbetad tid 73,2 73,9 75,4 71,1 Semester/ferier 10,7 10,5 11,0 10,5 Sjukfrånvaro 8,6 9,0 7,2 9,6 Föräldraledighet 3,7 2,9 2,4 3,1 Övrig tjänstledighet 3,8 3,7 4,0 5,7 43

42 Välfärdsredovisning Ett välfärdsbokslut ska spegla befolkningens hälsotillstånd och välbefinnande över tid. Årets välfärdsbokslut utgår från de nationella folkhälsomålen. Det gör inte anspråk på att omfatta alla målen utan fokuserar på de områden Folkhälsorådet prioriterar. HÄLSA Ohälsotal Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen (från 2003 sjuk- och aktivitetsersättning). Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Ohälsotal ,8 47,9 62,0 57,7 57,2 58,6 51,2 52,1 51,9 38,5 38,8 38,6 38,3 33,1 34,9 35,1 34,7 Ohälsotalet för män i Tanum har under flera år legat konstant men 2005 sänktes det något. Kvinnornas ohälsotal höjdes i sin tur ungefär lika mycket så det samlade ohälsotalet är på samma nivå som föregående år. Tanums ohälsotal ligger över regionens för både män och kvinnor. Stor andel av kvinnorna i Tanum arbetar inom offentlig sektor vilket kan vara en förklaring. Tobaks- och alkoholkonsumtion bland ungdomar Under 2005 gjordes för andra gången en enkätundersökning bland elever i årskurs nio i de nordbohuslänska kommunerna. Den första gjordes 2003 och eleverna fick besvara frågor om rökning, alkohol, narkotika och trivsel. Man kan se en något minskande tendens i användningen av stimulerande medel vilket också visar sig nationellt. I välfärdsbokslutet redovisas två områden men hela undersökningen finns hos Folkhälsorådet. Det sker ett målmedvetet arbete i grundskolan för att minska rökningen. SMART är en kontraktsmetod där eleverna förbinder sig att inte använda tobak. 51, ,6 34,3 Tanums kommun, kvinnor Tanums kommum, män Regionen, kvinnor Regionen, män Tobakskonsumenter, procent 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 28% 38% 38% 21% 31% 35% 34% Pojkar 2005 Pojkar 2003 Flickor 2005 Flickor 2003 Tanum Samtliga Med tobakskonsument avses de som snusar, röker eller både röker och snusar. Pojkarna i Tanum har minskat sin tobakskonsumtion vilket även gäller om man lägger ihop alla kommunerna. Flickorna i Tanum har däremot ökat sin konsumtion vilket inte gäller om man lägger ihop samtliga kommuner där det minskat något. Pojkarna har minskat sin konsumtion både när det gäller snusning och rökning. Flickornas ökning beror på att fler röker, men däremot har dagligrökarna minskat. Intensivkonsumtion alkohol, procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 35% 25% 44% 28% 21% 21% 30% 28% Pojkar 2005 Pojkar 2003 Flickor 2005 Flickor 2003 Tanum Samtliga Med intensivkonsumtion avses att man vid ett och samma tillfälle dricker minst sex burkar folköl eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit, en gång i månaden eller oftare. Det har skett en minskning av intensivkonsumtion bland eleverna i Tanum vilket även gäller om man ser till samtliga kommuner, men i Tanum är det fortfarande var fjärde pojke och var femte flicka som berusar sig en gång i månaden eller oftare. Föräldrarna ses som den viktigaste gruppen att nå för att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomarna och det sker flera insatser med inriktning att få föräldrarna att bli mer restriktiva. Överviktiga i år 4 För andra året i rad redovisas skolhälsovårdens siffror över antal överviktiga barn i år 4 i BMI (Body mass index). Som övervikt för 44

43 Välfärdsredovisning barn tio år räknas BMI över 19,86 för flickor och 19,84 för pojkar, fetma som BMI över 24,11 för flickor och 24,00 för pojkar. Av tioåringarna i kommunen är 26 procent överviktiga och fem procent har kraftig övervikt. Antalet överviktiga har ökat med några procent sedan Övervikt är ett växande folkhälsoproblem. Om inte trenden bryts kommer övervikt att orsaka dramatiskt ökande sjukvårdskostnader i framtiden. Folkhälsorådet i Tanum stödjer genom arbetsgruppen Maten - rörelsen insatser för bättre kostoch motionsvanor. Fortbildningsinsatser har genomförts för personal och föräldrar i skola och barnomsorg genom Hushållningssällskapet och Friskis&Svettis. Skolorna i kommunen arbetar medvetet med frågorna men det behövs sannolikt ännu mer insatser, framför allt riktade till föräldrar. UTBILDNING Simkunnighet i år 5 En kartläggning som gjordes i början av 2005 visade att tolv elever av 159 (7,5 procent) inte var simkunniga enligt läroplanens krav. År 2004 var fem av 188 elever (2,6 procent) inte simkunniga. Under vårterminen genomfördes simundervisning och på så sätt lyckades fler elever, om än inte alla, nå målen. Kvalitetsgarantin att elever i år 3 ska erbjudas extra träning för att nå målet att kunna simma 25 meter genomfördes 2005 och kan förhoppningsvis förbättra resultaten i framtiden. I Backa skola kunde alla elever i år 5 simma. En förklaring till detta kan vara att de flesta barnen i Bullaren går i sommarsimskola. Övergång till högskolan i inom tre år Fler och fler ungdomar börjar på högskolan började 46 procent inom tre år efter avslutade gymnasiestudier. Tanums kommun har fortfarande färre ungdomar som går över till högskolan inom tre år än genomsnittet i riket. Statistiken gäller de som är folkbokförda i kommunen vilket kan förklara en del av skillnaden. Många ungdomar lämnar kommunen efter gymnasiestudierna och folkbokförs på annan ort. Övergång till högskolan inom tre år efter avslutade gymnasiestudier, i procent År Tanum Samtliga kommuner DELAKTIGHET OCH LIVSMILJÖ Föreningsanslutningar För att få en uppfattning om i vilken utsträckning kommuninnevånarna känner delaktighet i det samhälle de lever i kan föreningsanslutningar och aktivitet studeras. Föreningsanslutningar och aktivitet för barn och ungdomar i Tanum År Antal föreningsanslutningar Totalt antal ungdomar i kommunen Antal anslutningar per ungdom 1,02 0,82 0,75 0,87 0,87 Antal sammankomster Antal deltagartillfällen Antalet föreningsanslutna barn och ungdomar har återigen ökat och är nu det högsta under den redovisade perioden. Antalet ungdomar i denna åldersgrupp (7-25 år) har sjunkit vilket innebär att antalet anslutningar per ungdom ökat. Det är förmodligen så att en del ungdomar inte är medlemmar i någon förening medan andra är medlemmar i flera, men dock kvarstår faktum att vi har fler föreningsanslutningar i förhållande till antalet ungdomar än tidigare år. Antalet sammankomster och deltagartillfällen visar en stigande trend och är det högsta under den redovisade perioden. Det betyder att de föreningsanslutna deltar i fler aktiviteter. Genom Tanum en kommun i rörelse och Onsdagsprojektet sker ett arbete för att påverka barn och ungdomar att bli mer aktiva. Föreningsanslutningar i pensionärsföreningar År Antal föreningsanslutningar Totalt antal pensionärer i kommunen Procent av kommunens invånare 21,8 21,7 21,8 Antal anslutningar per pensionär 0,53 0,48 0,43 Pensionärsföreningarnas medlemsantal har ökat även under Av kommunens invånare är 21,8 procent över 65 år. Förutsatt att medlemmar i pensionärsföreningar i huvudsak är över denna ålder innebär det att 53 procent över 65 år är medlemmar i någon pensionärsförening vilket är fem procentenheter fler än föregående år och därmed har ökningen varit tio procent de senaste två åren. HANDIKAPPLAN Nämndernas egna anläggningar anpassas löpande för att förbättra tillgänglighet och nyttjande för handikappade brukare. Flera badplatser har nya handikappanpassade toalettbyggnader och hjälpmedel för att underlätta möjligheter till bad. Automatiska dörröppnare har installerats i kommunhuset samt på barn- och utbildningskontoret. Anpassning har vidtagits vid en gruppbostad inom Handikappomsorgen samt på äldreboendet Östanvind för att öka tillgängligheten för de boende till uteplats. Vid renoveringen av Kalkåslidens äldreboende har kommunens tillgänglighetsråd varit delaktigt i ombyggnationen. Under året har föreningsbidrag lämnats till elva olika handikappföreningar på totalt 101 tkr, motsvarande bidrag år 2004 var 104 tkr. 45

44 Organisation Nämndernas redovisning KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tanums kommun. I fullmäktige finns 41 ledamöter och 25 ersättare som väljs direkt av väljarna i allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige leds av ett presidium som består av ordförande Bengt Ekelund (m), Gerd Melin (s) förste vice ordförande och Bertil Gedda (c) andre vice ordförande. Mandat i kommunfullmäktige (1 november oktober 2006) Socialdemokratiska arbetarpartiet 10 Centerpartiet 10 Folkpartiet 7 Moderata samlingspartiet 7 Miljö- och vänsterlistan i Tanum 4 Kristdemokraterna 3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunala nämnder Kommunens nämndsorganisation är fastställd av kommunfullmäktige. För alla nämnder finns ett reglemente som anger vilket ansvarsområde varje nämnd har. Nämnderna ska följa de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och det ska ske inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angivit. Nämnderna är ansvariga gentemot fullmäktige och ska regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunfullmäktige Revisorer Överförmyndare Valberedning Valnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Kommunstyrelse Omsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningssnämnd 46

45 Kommunstyrelsen Ordförande: Clas-Åke Sörkvist (c) Kanslichef: Ulf Björkman Ekonomichef: Ulf Ericsson Personalchef: Olle Tillquist Räddningschef: Sven-Eric Laundal Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 24 april Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunens olika verksamheter utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit. Kommunstyrelsen har dessutom ett särskilt ansvar för övergripande ekonomi- och personalfrågor samt näringslivs- och utvecklingsfrågor. I utvecklingsarbetet har frågor kring skola, boende och näringslivsutveckling prioriterats. Ökat fokus har ägnats åt att nå kommunallagens målsättning om god ekonomisk hushållning. Kommunens resultat på 23,8 mkr innebär att kommunen klarat det lagstadgade balanskravet varje år sedan det infördes. I det personalstrategiska arbetet har frågor kring arbetsmiljö prioriterats, bland annat för att öka kommunens hälsotal. Kommunstyrelsens nettokostnad uppgår tkr. Jämfört med föregående år är det en ökning med cirka tkr (2,9 procent). Mot budget redovisar kommunstyrelsen ett underskott på 551 tkr vilket främst beror på att vissa engångsinsatser finansierats ur tidigare års överskott samt att anslagen för kollektivtrafik och fastighetsskatt överskridits. Däremot ger anslagen för administration och service överskott mot budget. KOMMUNLEDNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Nettokostnaden för politisk- och förvaltningsledning uppgår till tkr vilket är tkr lägre än föregående år. Både den politiska ledningen och förvaltningsledningen redovisar överskott mot budget. Kommunledningen ska inrikta sitt arbete mot strategi- och samordningsfrågor. 47

46 Kommunstyrelsen Verksamhet Viktiga strategifrågor som kommunstyrelsen arbetat med under året har varit näringslivsutveckling, ekonomisk styrning samt personalstrategiska frågor. Dessutom har arbetet med kommunens utvecklingsområden boendeutveckling och skola prioriterats. Under året har arbete pågått med fördjupade översiktsplaner för Grebbestad och Tanumshede. Dessutom pågår detaljplanearbete med cirka 65 planer vilket skapar förutsättning för ett stort antal nya bostäder i framför allt Grebbestad och Fjällbacka. Kommunstyrelsen har i sitt arbete med att styra och följa upp den kommunala ekonomin haft fokus på kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning vilket bland annat resulterat i att årsredovisning och delårsrapporter utvecklats. Kommunledningen har haft regelbundna uppföljningsträffar med omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Det personalstrategiska arbetet har inriktats mot att öka hälsan hos kommunens personal. En minskning av sjukfrånvaron har skett, men kommunen har inte nått målet om en halvering av sjukfrånvaron. SERVICE Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Nettokostnaden för serviceenheterna uppgår till tkr vilket är cirka 100 tkr lägre än föregående år. IT-enheten och växeln har minskat sina kostnader medan kostnaderna för tryckeriet är marginellt högre än förra året. Jämfört med budget är kostnaden nästan 500 tkr lägre, främst beroende på låga kostnader för servrar och programvara för IT-verksamheten. Antal förlorade samtal i kö, ,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 11,4% 12,3% 7,3% KOLLEKTIVTRAFIK Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Kostnaderna för kollektivtrafik har ökat kraftigt de senaste åren. Kommunen har beslutat om kostnadsbesparingar på cirka tkr. Under 2005 har kostnadsbesparingar på linjetrafiken och skoltrafiken kunnat genomföras. Detta har sänkt kostnaderna med sammanlagt cirka tkr. Under 2006 kommer resterande besparingar på cirka 500 tkr att genomföras. De av kommunen beslutade kostnadsbesparingarna får därmed full effekt Besparingarna sker genom minskad turtäthet på linjetrafiken, bättre fordonsutnyttjande och anpassning av turer mellan linjetrafiken och skoltrafiken samt överförande av skolresor från skoltrafiken till linjetrafiken. Kommunens invånare ska ha tillgång till lokala och regionala lokaltrafikresor. 6,4% Kommunens serviceenheter, tryckeri, växel/reception och IT-enheten, ska ge hög service till konkurrenskraftiga priser till kommunens förvaltningar och andra användare. Verksamhet För att kunna hålla en hög servicenivå gentemot allmänhet och kommuninvånare ska så många som möjligt av kommunens verksamhetsställen vara anslutna till kommunens centrala växel. För närvarande har växeln drygt 300 anknytningar. Kommunfullmäktige har i en kvalitetsgaranti angivit servicenivåer för växeln bland annat i form av svarstider. I allt väsentligt uppfyller växeln de krav som ställts i kvalitetsgarantin. Verksamhet Kollektivtrafiken i form av linjetrafik är till övervägande del anpassad till att möta skolans behov av skolskjutsar samt för arbetsresor morgon och eftermiddag. Under 2005 och 2006 genomför kommunen besparingar som innebär minskad turtäthet på linjetrafiken. Kommunen är delägare i Västtrafik AB som ansvarar för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Västtrafik har en resegaranti som även omfattar den trafik som berör Tanums kommun. Resegarantin omfattar bland annat punktlighet, kvalitet och servicenivå. För att särskilt arbeta med kvalitetsfrågor har Västtrafik anställt två personer som ska arbeta med kvalitetssamordning. 48

47 Kommunstyrelsen NÄRINGSLIV Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Nettokostnaden för näringslivsåtgärder uppgår till 795 tkr, vilket är lika mycket som förra året och i nivå med budgeten. Utöver dessa medel lämnar kommunen stöd till olika projekt som delfinansieras med exempelvis EU-medel. Under 2005 har projektmedel utbetalats med 815 tkr vilket är lika mycket som under Bland projekt som erhållit bidrag kan nämnas Hornbore Vikingaby och upprättande av strategisk plan för hällristningsområdet Vitlycke. Kommunens näringslivssatsningar sker med syfte att stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. För att öka kommunens attraktionskraft deltar kommunen i olika mässaktiviteter och informationskampanjer. Under året har kommunen deltagit vid Västra Götalandsmässan, TUR 05 och flera andra mässor. Tillsammans med företagsledare från kommunen genomförde kommunen en annonskampanj där Tanums goda företagsklimat marknadsfördes. Bredbandsutbygganden i Tanums kommun färdigställdes under november 2005 och då anslöts växelstationen på Resö till det nationella bredbandsnätet. Därmed är samtliga växlar i kommunen anslutna. Vid slutet av år 2005 fanns det runt bredbandsabonnemang i Tanums kommun. Kommunen har sålt industrimark till företagare i Hamburgsund, Fjällbacka och i Tanums Näringspark, Tanumshede. Totalt har fyra tomter sålts under året. För närvarande finns planlagd industrimark för försäljning endast i Tanumshede och Bullaren. RÄDDNINGSTJÄNST Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Verksamhet Företrädare för kommunen träffar och besöker regelbundet företag i kommunen. Under året har frukostmöten, lokala företagsträffar med kommunens näringslivsgrupp ägt rum i Kville och Grebbestad, dessutom har kommunens förvaltningschefer gjort planerade företagsbesök. Sommarträffen som anordnades för femte året är ett forum för att knyta kontakter mellan företagare i kommunen och företagare som vistas i kommunen under sommaren. Träffen samlade i år 170 deltagare. Under året har avtal träffats om gemensam nyföretagarverksamhet inom Fyrbodal. Information och rådgivning till blivande företagare sker genom Nyföretagarcentrum i Trollhättan. 35 personer har deltagit i nyföretagarinformation i kommunen varav tio gått vidare till enskild rådgivning. Totalt registrerades 67 nya företag i kommunen under Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Nettokostnaderna för räddningstjänsten ökade under 2005 med cirka 200 tkr. En väsentlig del av kostnadsökningen förklaras av räddningstjänstens kostnader för den stora skogsbranden i Bullaren. Skogsbranden är också förklaringen till att bruttointäkter och bruttokostnader är högre än normalt. Kommunens nettokostnad för skogsbranden uppgår till 300 tkr. Kommunens räddningstjänst ska förhindra, begränsa och förebygga skador på människor, egendom och miljö. Antal nyregistrerade företag Verksamhet Räddningstjänsten är organiserad med två räddningsstationer, en i Tanumshede och en i Hamburgsund. Stationen i Tanumshede fungerar som huvudstation. Kommunerna Tanum, Strömstad, Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Uddevalla bildar en räddningsregion med samverkan mellan räddningstjänsterna i respektive kommun. Tanum och Strömstad har ett särskilt samarbete avseende befälsberedskap. Räddningstjänsten utförde 350 utryckningar under år 2005, vilket är två fler än under Antalet bränder har minskat från 67 49

48 Kommunstyrelsen stycken 2004 till 65 bränder 2005 medan antalet trafikolyckor ökade från 36 år 2004 till 46 år En större skogsbrand inträffade i Bullaren vilken krävde släckhjälp från räddningstjänsterna i närliggande kommuner. Antal utryckningar Räddningstjänsten Tillsyn/särskild tillsyn har utförts på elva företag och organisationer under året. Företagens eget ansvar för skadeförebyggande arbete och brandskyddsdokumentation har ökat med anledning av den nya lagen lag om skydd mot olyckor. FRAMTID Kommunens invånarantal minskade under 2005 efter att ha ökat under fyra år i följd. Minskningen under 2005 förklaras främst av en ökad utflyttning. Antalet arbetstillfällen minskade också under året till följd av neddragningar vid några av kommunens större företag. För att befolkning och arbetstillfällen åter ska öka krävs en ökad satsning på näringslivsstödjande åtgärder och framtagande av lämpliga områden för ett attraktivt boende. Kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ställer ökade krav på ekonomisk styrning och uppföljning. Uppföljningen behöver kompletteras med en tydligare uppföljning av mål. Inom det personalpolitiska området kommer hälsoarbetet att prioriteras. Dessutom kommer åtgärder och utbildningar att ske för att stärka ledarskapet. Räddningstjänsten brottas med problem att rekrytera personal. Kommunen behöver i sin organisation finna möjligheter till anställningsförhållanden som medger kombinationstjänster som både tillgodoser räddningstjänstens och andra verksamheters behov PERSONAL Räddningstjänsten har de senaste åren haft problem med rekrytering av deltidsbrandmän. Sjukfrånvaron hos kommunstyrelsens personal har sjunkit under året från 7,9 procent 2004 till endast 2,2 procent Minskningen förklaras främst av sänkt långtidssjukfrånvaro. Åldersstruktur 36% 14% 3% 19% 28% -29 år år år år 60- w Personal Antal anställda Andel kvinnor 50% 54% 58% Andel deltidsanställda 14% 14% 13% Sjukfrånvaro 2,2% 7,9% 7,5% INVESTERINGAR Bruttoinvesteringarna uppgick under året till tkr, varav kommunens andel av bredbandsutbyggnaden uppgick till 566 tkr. Markköp gjordes med 738 tkr. 50

49 Tekniska nämnden Ordförande: Hans Bjerklinger (m) Förvaltningschef: Ann-Carin Andersson Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital varav taxefinansierat Justering Balanserat resultat* varav taxefinansierat Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 24 april Tekniska nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom den tekniska försörjningens områden och lagstadgade trafikuppgifter samt är kommunens trafiksäkerhetsansvariga nämnd. Det är tekniska nämndens ambition att på ett rationellt och ekonomiskt arbetssätt lösa frågor inom ramen för det egna arbetsområdet. Nämnden är anställningsmyndighet för all personal inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen består av alla verksamheter under tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt bistår kommunstyrelsen i handläggning. Nämnden redovisar för andra året ett stort överskott, tkr, vilket är tkr bättre än budget. De senaste två årens överskott hänger i sin helhet samman med de taxefinansierade verksamheterna, vatten och avlopp tkr samt renhållningsverksamhet tkr. Inom vatten- och avloppsverksamheten är det intäkterna som ökat, främst genom många nya anslutningar. Renhållningens överskott beror på ökade intäkter från behandlingsavgifter samt ett stort nettotillskott från slambehandling. De skattefinansierade verksamheterna redovisar underskott med 508 tkr, främst beroende på högre kostnader än ram för beläggningsunderhåll. Den avgiftsfinansierade verksamheten har ett balanserat resultat på tkr. SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Den skattefinansierade verksamheten består främst av gator och parker samt fastighetsförvaltning. I 2005 års bokslut redovisar de skattefinansierade verksamheterna ett underskott med 508 tkr. GATOR OCH PARKER Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital

50 Tekniska nämnden Ekonomisk analys Verksamhetens budget var för året underbalanserad med 727 tkr. Utfallet, -466 tkr, blev 261 tkr bättre än budgeterat, främst beroende på mindre gjorda beläggningsarbeten och överskott inom främst administrations- och parkverksamheten. De senaste årens underskott beror till största delen på höga kostnader för vinterväghållning. En vinter med höga kostnader inom vinterväghållningen brukar balanseras inom det enskilda året genom lägre kostnader för beläggningsunderhåll. Det kommunala gatu- och vägnätet ska erbjuda trafikanterna en säker miljö och en god vägstandard. Parker och övriga allmänna ytor ska vara välskötta. Verksamhetens kvalitetsgaranti avseende gatubelysningen har under året i stort sett följts och de brister som påtalats har åtgärdats. Verksamhet Det kommunala vägunderhållet är fortfarande eftersatt och en upprustning behöver ske. Toppbeläggningar saknas på många områden, vilket innebär kostsamma skador. Större asfalteringsarbeten har under året utförts i Grebbestad och Tanumshede. Den nedlagda kostnaden per kvadratmeter asfalterad väg har ökat med drygt 500 procent till 2,92 kr jämfört med Detta är dock fortfarande under riktvärdet per kvadratmeter som ligger på cirka 6,50 kr. Vägunderhåll , kr/m 2 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2,92 0,47 0,87 3, Det trafiksäkerhetsarbete som kommunen bedrivit de senaste åren sker inom projektet KUSTOM, Kommunsamverkan trafiksäkerhet och miljö. KUSTOM är ett samarbete med två närliggande kommuner och finansieras genom bidrag från Vägverket. Under året har vägföreningen i Hamburgsund börjat arbeta. I Östad och Rabbalshede har förrättningar skett i syfte att bilda vägföreningar. Verksamheten fick i slutet av året ett uppdrag att utreda väghållningsansvaret i kommunens tätorter och det har lett till att arbetet med igångsättandet av vägföreningar har avstannat i avvaktan på ovanstående utredning. Parkeringsövervakning har genomförts från mitten av juni till och med augusti. Totalt utfärdades 640 anmärkningar, vilket är en ökning med 109 procent. Ökningen beror till stor del på provet med 7,02 7,20 parkeringsskivor i Grebbestad. Provet utföll i huvudsak positivt. Parkeringssituationen under högsäsongen är otillfredsställande i främst Grebbestad men även i Fjällbacka. I samband med exploatering av bostadsområdet Ejgdekullen i Hamburgsund har ytterligare en långtidsparkering anlagts. Parkeringsanmärkningar Under året har den befintliga gång- och cykelvägen mellan bostadsområdet Kullen och servicehuset i Fjällbacka upprustas med ny beläggning och belysning. Bidrag har erhållits från Vägverket med 180 tkr. Galärbacken i Fjällbacka har färdigställts med ny beläggning av gatsten och asfalt. Dessutom har ny gatubelysning satts upp. Vägansvaret för Galärbacken har Vägverket, men arbetet har upphandlats och drivits av kommunen. Projektet har delfinansierats av Vägverket. FASTIGHETSFÖRVALTNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Balanserat resultat Ekonomisk analys Årets resultat är 62 tkr. Intäkter och kostnader har ökat jämfört med föregående år men ligger i stort sett som budgeterat. Ett medvetet lägre underhåll har mött de ökade förbrukningskostnaderna. Årets förbrukningskostnader är cirka 600 tkr högre än föregående år och orsaken finns i ökade el- och oljepriser. Den faktiska värmeförbrukningen visar på en besparing på sex procent jämfört med Inom elförbrukningen har en besparing på två procent skett. Kommunens verksamheter ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler. Kommunens lokal- och bostadsbestånd ska förvaltas och hyras ut

51 Tekniska nämnden Verksamhet Fastighetsförvaltningen förvaltar kommunens lokal- och bostadsbestånd som omfattar m 2, vilket är en minskning med 312 m 2 jämfört med Fastighetsförvaltningen har under året haft teknisk förvaltning, drift och underhåll av Tanums Bostäders bostads- och lokalbestånd. Under våren och sommaren 2005 genomfördes lokalsamrådsmöten med främst barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen för att följa upp 2004 års driftstatistik, lokalbehov samt rutiner. Arbetet med kvalitetssäkring av rutinerna kring felanmälan och myndighetskrav för att säkerställa beställda och utförda arbeten har genomförts och uppföljning sker fortlöpande. Information angående energibesparingar till anställda, främst inom skolor och förvaltningslokaler, har genomförts tillsammans med kommunens energirådgivare. Ombyggnation av Kalkåslidens servicehus färdigställdes under våren och inflyttning skedde i maj. Ombyggnationen gjordes för att få ändamålsenliga lokaler enligt arbetsmiljökrav. Förstärkningsarbeten för Grebbestadbryggan påbörjades i september/oktober. Arbetet ska vara färdigställt i april Installation av bergvärme har skett på Sjökanten och Hamburgsundskolan under året. TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Den taxefinansierade verksamheten består av vatten- och avloppssamt renhållningsverksamhet. I bokslut 2005 redovisar de taxefinansierade verksamheterna ett överskott på tkr. VATTEN OCH AVLOPP Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Balanserat resultat Ekonomisk analys Årets resultat, som uppgår till tkr, är cirka tkr bättre än budget. Det är främst intäkterna som avviker från budget med drygt tkr. Brukningsavgifterna har ökat med drygt tkr jämfört med budget och det beror främst på många nyanslutningar, uppföljning av debiterade taxor samt striktare debitering av tjänster. Anslutningsavgifterna har ökat med cirka 500 tkr jämfört med budget och det beror på många anslutningar utanför exploateringsområden. Kostnaderna är cirka 500 tkr högre än budget och beror främst på fler reparationer på ledningar och verk än budgeterat. Anslutningar inom exploateringsområden har medfört ett resultattillskott på tkr. Tillskottet ska finansiera de kapitalkostnader under 25 år som investeringarna genererar till dess att de är avskrivna. Av det balanserade överskottet avser 41 procent anslutningar inom exploateringsområden. Intäkter VA-verksamhet Brukningsavgifter Anslutningsavgifter Exploatering Övriga intäkter Summa Alla abonnenter ska ha ett hälsosamt och gott vatten i tillräcklig mängd. Spillvattnet ska renas så att det minst uppfyller tillsynsmyndigheternas villkor för utsläpp. Kvalitetsgaranti finns för dricksvattnets kvalitet, leverans och beredskap vid larm och fel. Årets uppföljning visar att verksamheten i stort levt upp till ställd garanti. I Lur har dock problem med lågt ph och förhöjd manganhalt förekommit och för att åtgärda problemen har projektering av ett nytt vattenverk påbörjats. Verksamhet VA-ledningar Saneringsarbetet för att minska ovidkommande vatten till avloppsreningsverken fortsätter. Det större arbetet som projekterats under året är dagvattensanering Heestrand-Slottet-Tegelstrand. Andra arbeten är: Ny automatik har installerats i pumpstationen vid badplatsen i Grebbestad samt i pumpstationen i centrala Hamburgsund. En särskild undersökning har under året skett vid pumpstationer med havsnära läge för att upptäcka inläckage av havsvatten. Nyanläggning av VA- och dagvattenledningar har gjorts vid Ejgdekullen i Hamburgsund. I Kämpersvik har en viss sanering och uppdimensionering skett av avloppsledningar. I Sannäs har uppdimensionering skett av dagvattenledningar. Servisventiler och avstängningsventiler har bytts på ett flertal ställen. I Lur spolades hela dricksvattennätet i början på juni för att förbättra dricksvattenkvaliteten. Mindre omfattande spolningar har även gjorts i Fjällbacka och Hamburgsund. Kapacitetsutredningen angående huvudvattensystemet har färdigställts och den visar på vissa brister, främst i Grebbestad och Havstensund. Vattenmätarbyten har gjorts i Tanumshede, Lur och vissa delar av Resö. 176 analyser har gjorts på dricksvattnet varav 17 analyser visade tjänligt med anmärkning. De flesta har varit i Lur och anmärkningen har gällt lågt ph och förhöjd manganhalt. Under året har det lagats fem vattenläckor i kommunen. 53

52 Tekniska nämnden Avloppsreningsverk Grebbestads avloppsreningsverk har byggts om för att klara ökad belastning. I Hamburgsunds avloppsreningsverk har sandhantering anlagts och nytt kontrollprogram har upprättats. I Fjällbackas avloppsreningsverk har slamhanteringen förändrats för att kunna klara sommarens slambelastning. Ny renssil har installerats i Rabbalshede avloppsreningsverk. Tillståndsprocessen för det nya reningsverket Grebbestad-Fjällbacka-Tanumshede har fortsatt även under AVFALL TILL FÖRBRÄNNING O DEPONI Ton Andelen återvinning av allt avfall som tas omhand inom Tanums kommun, exklusive mottagen utsorterad deponifraktion, är oförändrad 86 procent. Andelen hushåll som källsorterar sitt avfall för kompost har minskat något och uppgår till 73 procent av alla abonnemang. Vattenverk Renovering av fasad och tak har skett på vattenreservoaren i Fjällbacka. Byggnation av en förrådsbyggnad har påbörjats vid vattenverket i Tanumshede. Den ska användas till att förvara bland annat beredskapsmaterial. Projektering pågår för nytt vattenverk i Lur. En utredning angående reservvattentäkt till Bolsjön har påbörjats. Avfallstyper Återvinning Förbränning Kompostering RENHÅLLNING Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Avfallstyper 2002 Deponi Slam Farligt avfall Balanserat resultat Ekonomisk analys Det positiva resultatet på tkr beror främst på ökade intäkter. Intäkterna har ökat med drygt tkr jämfört med budget samtidigt som kostnaderna, i princip, hållit budget. Orsakerna till intäktsökningen är ett stort nettotillskott från slambehandlingen och ökade intäkter från behandlingsavgifter. Verksamheten ska arbeta för att minska avfallsmängden, som behandlas via förbränning och deponi, genom att stimulera till källsortering och kretsloppstänkande. Verksamhetens kvalitetsgaranti angående kompostering har uppfyllts. Verksamhet Den totala mängden avfall har, jämfört med 2004, ökat med cirka ton, varav slammängden har ökat med cirka 300 ton. Den ökade avfallsmängden har behandlats via ökad återvinning med 800 ton samt ökad förbränning med 400 ton. Farligt avfall har ökat något och deponering av kommunens avfall har minskat. Den redovisade avfallsmängden inkluderar både hushålls- och industriavfall. Vid Tyft avfallsanläggning har under 2005 mottagits cirka ton utsorterad deponifraktion från Strömstads kommun. Detta medför att verksamhetens målsättning att arbeta för att minska avfallsmängderna inte har gett effekt Återvinning Förbränning Kompostering Deponi Slam Farligt avfall Samarbete inom renhållningsverksamheterna mellan kommunerna i norra Bohuslän utvecklas. Under 2005 har kommunerna i norra Bohuslän tecknat gemensamt skötselavtal för återvinningsgårdarna med Förpackningsinsamlingen. Samarbete har även utvecklats om mottagande av utsorterad deponifraktion. Utredning pågår om möjligheter till utökat samarbete, exempelvis med gemensamma upphandlingar och andra administrativa uppgifter. Utredningen redovisas under våren FRAMTID I takt med den kraftiga utbyggnaden av samhällena, särskilt vid kusten, ställs större krav på infrastruktur som VA, vägar, parkering och gång- och cykelvägar. Här kommer planering och investeringar att krävas utan att någon självklar kostnadstäckning kan ske. Inom en tioårsperiod kommer stora insatser att behövas på VAområdet, både vad avser investeringar i nytt avloppsreningsverk 54

53 Tekniska nämnden som förnyelse av ledningsnätet. Former för finansiering och besparingar i driften måste gå hand i hand med tanke på att kommunen redan idag har hög taxa på VA-området. VA-kostnaderna i framtiden har en stor koppling till hur samhället utvecklas och bebyggs idag. Samhällsplaneringen måste ske även med sikte på framtida kostnader för infrastruktur och inte enbart för att det är acceptabelt i dagsläget. Det finns exempel på byggnation som i långsam takt utökas för att en dag inte uppfylla grundläggande krav på sanitära förhållanden och då kommer kommunala insatser in som kanske inte kan utvecklas rationellt ur ett kostnadsperspektiv. Inom hela den kommunala sektorn och sålunda även bygg-, miljö- och tekniska sektorn kommer samverkan med andra kommmuner att öka i syfte att effektivisera verksamheterna och utnyttja och utveckla kompetenser. upprustning av gator för övertagande av vägföreningar, 620 tkr, samt trafiksäkerhet och miljö, 283 tkr. Vatten och avlopp Den totala investeringen inom verksamheten är tkr. De två största projekten var Heestrands avloppsreningsverk, tkr, och omläggning VA-ledningar, tkr. Lokalförsörjning Totalt har tkr investerats. De största projekten var Grebbestadbryggan, tkr, värmeanläggning på Hamburgsundskolan, tkr, och värmeanläggning Sjökanten, Hamburgsund, tkr. PERSONAL Förvaltningen står inför ett stort rekryteringsarbete. 26 procent av de anställda kommer att gå i pension inom en sjuårsperiod. Vid de senaste årens rekryteringar har det varit svårigheter med att få kvalificerad teknisk personal till kommunen. Åldersstruktur 26% 34% 6% 15% 19% -29 år år år år 60- w Personal Antal anställda Andel kvinnor 40% 38% 36% Andel deltidsanställda 23% 23% 25% Sjukfrånvaro 4,5% 4,4% 3,3% Sjukfrånvaron ligger oförändrad kring 4,5 procent. 60 procent av sjukfrånvaron beror på långtidssjukskrivningar. Av de anställda har 58 procent inte haft någon sjukdag under året. INVESTERINGAR Exploatering Totalt har tkr investerats. Det största projektet var Ejgdekullen, Hamburgsund, tkr. Gator och parker Totalt har tkr investerats under året. De största projekten var FAKTARUTA Belopp i kr Gator Belagd yta, m Kostnad kr/m 2 exkl. kapitalkostnad 2,92 0,47 0,87 Antal belysningspunkter Kostnad/belysningspunkt exkl. kapitalkostnad, kr VA Täckningsgrad, procent Antal VA-abonnenter Försåld vattenmängd, m Tillverkad och köpt vattenmängd, m Renhållning Antal renhållningsabonnenter Antal komposterande hushåll Mängd sopor till förbränning o ext deponi, ton Intern deponi Fastighetsförvaltning Förvaltad yta, m Fastighetstyper: Skollokaler, m Barnomsorgslokaler, m Äldreomsorgslokaler, m Industrilokaler, m Övriga lokaler och fastigheter, m Tillsyns- och skötselkostnad, kr/m Förbrukningskostnad, kr/m Administrationskostnad, kr/m Underhållskostnad, kr/m

54 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande: Rolf Hermansson (c) Förvaltningschef: Ann-Carin Andersson Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 24 april Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsväsendet. Nämnden ska särskilt uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen och ta de initiativ som behövs i miljö- och hälsoskyddsfrågor. I fråga om planläggning, byggande och fastighetsbildning ska nämnden samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens administration av kommunens geografiska informationssystem (GIS). Miljö- och byggnadsnämnden har som ambition att höja servicenivån och korta handläggningstider och att utöka tillsynsverksamheten. Inom bygglovsverksamheten ska tillsynen utökas genom att en ny tjänst som byggnadsinspektör har inrättats. Planavdelningens anhopning av planärenden ska minskas genom anlitande av konsulthjälp som förstärkning till handläggartjänsterna och miljöavdelningens tillsynsverksamhet ska stärkas genom en ökad debitering av utförda tjänster. Nämndens verksamhetsområden ska självfinansieras i högre grad än vad som sker i dag. Nämndens överskott de senaste åren beror på bygglovsverksamheten. Antalet bygglovsärenden har ökat med 26 procent sedan Detta beror främst på den trend som varit med fler nybyggnationer samt om- och tillbyggnationer. FYSISK PLANERING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Både intäkter och kostnader är lägre än föregående år beroende på att en tjänst som fysisk planerare varit vakant under tre månader, vilket givit lägre personalkostnader men också lägre intäkter. Underskottet beror också på planer som verksamheten blivit ålagda att utföra utan att kunna debitera kostnaden för planarbetet. 56

55 Miljö- och byggnadsnämnden Planerna belastar verksamheten med 90 tkr i kostnader och ofakturerade timmar. Den debiterbara tiden har till 58 procent ägnats åt kommuninterna uppdrag och 42 procent åt externa. Kommunen ska ha en god planberedskap för en lämplig utveckling. Den fysiska planeringen ska resultera i en god samhälls- och landskapsmiljö. Den ansvarsfördelning, som kommunen tillämpar för fysisk planering, innebär att arbetet bedrivs som uppdragsverksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden har därför begränsade möjligheter att påverka omfattning och inriktning av planarbeten. Verksamhet I kommunens planberedskap ingår, bland annat, att den kommunomfattande översiktsplanen, ÖP 2002, ska följas upp med fördjupade översiktsplaner för de fyra större samhällena. Ett omfattande arbete med sådana planer, främst för Grebbestad, men även för Tanumshede, har pågått under året. Av de cirka 65 detaljplaner som kommunen avser att ta fram, har aktivt arbete under året pågått med cirka 30, varav nio har avslutats genom beslut om antagande. Kommunens egna planer som antagits består av planen för Edsviks camping, som syftar till att säkerställa att campingens funktion som en övernattningsplats för tillfälliga besökare uppnås samt att gällande brandskyddskrav efterlevs. I avvaktan på att en lämplig framtida användning av området runt före detta Richters konservfabrik i Fjällbacka klarläggs, har delar av de gällande planerna (avstyckningsplan från 1929 och stadsplan från 1927) upphävts. Områdesbestämmelserna för Fjällbacka 187:165, 203:1 med flera ska säkerställa ett skydds- och säkerhetsområde runt avloppsreningsverket. De externa planerna som antagits omfattar: Kville-Bräcke 2:19, 2:70 med flera, Bräcke fritidsby, som ger större byggrätter, med syfte att möjliggöra tillbyggnader till bostäderna inom området. Grebbestad 2:148 syftar till att möjliggöra uppförande av 14 nya lägenheter i flerbostadshus på platsen för en före detta skola. Kärraby 5:56 med flera i Tegelstrand möjliggör sju nya tomter för småhusbebyggelse. Fåraby 1:84 syftar till att skapa utvecklingsmöjligheter för marin verksamhet med försäljning av båtar och båttillbehör, vinterförvaring samt service och reparation av båtar. Tanumshede 3:39 syftar till att skapa utvecklingsmöjligheter för en bilanläggning med försäljning, verkstad och uthyrning av bilar. För att möjliggöra en ändamålsenlig fastighetsbildning inom området väster om Hamnplan i Grebbestad, med avvikelse från gällande fastighetsplan, har delar av denna upphävts. Antal färdigställda planer I samband med utarbetandet av översiktsplanen uttalades målsättningen att kommunen ska kunna erbjuda nya attraktiva tomter. Under åren har nya detaljplaner tagits fram för sammanlagt 150 attraktiva tomter för möjligt helårsboende i kustnära lägen. Digitala ortfoton, flygfotografier, täckande hela kommunens yta har beställts och ska användas för att få ett tydligt och åskådligt underlag för planillustrationer. BYGGLOV Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Intäkterna har ökat med 19 procent jämfört med föregående år och beror till största delen på fler avslutade ärenden. Kostnaderna har ökat med cirka 17 procent jämfört med Kostnadsökningen beror främst på ökade personalkostnader. Resultatet hänger samman med den stora ärendemängden som verksamheten behandlat under året. Genom myndighetsutövning och rådgivning ska kommunen verka för god byggnadskultur och ett kretsloppsanpassat byggande. Verksamheten ska bedrivas med en hög servicenivå. Miljö- och byggnadsnämnden ska ta till vara de möjligheter, som plan- och bygglagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda och ska verka för att lagens föreskrifter om begränsning av bygglovplikten tillämpas. Verksamhetens omfattning är starkt konjunkturberoende och kan endast i mycket begränsad utsträckning påverkas av nämnden. När

56 Miljö- och byggnadsnämnden det gäller rådgivning och service till allmänheten har nämnden större möjligheter att välja ambitionsnivå och att påverka omfattning och inriktning av verksamheten. Sådana myndighetsuppgifter som gäller tillsyn över byggandet, bevakning av olovligt byggande, förfallna byggnader och ovårdade tomter med mera är inte finansierade och kan därför utföras endast i mycket begränsad omfattning. Antalet bygglovsärenden i förhållande till antalet kommuninvånare är högt i jämförelse med många andra kommuner, vilket hänger samman med den omfattande fritidsbebyggelsen och med det dominerande småhusboendet. Verksamhet Verksamheten har under året lämnat bygglov för 70 nya småhus och för 46 nya fritidshus. Detta är en ökning med sex procent jämfört med föregående år. Det totala antalet inkomna ärenden har uppgått till stycken och antalet avslutade ärenden till stycken. Detta medför att ärendebalansen, det vill säga antalet oavslutade ärenden, har ökat något och uppgår vid årets slut till 660 stycken. Beslut under 2005 har ökat med sju procent jämfört med föregående år. Beslutsantalet i miljö- och byggnadsnämnden har minskat medan antalet delegationsbeslut, främst om kontrollplaner, har ökat Beslut om kontrollplaner Övriga delegationsbeslut Nämndbeslut Handläggningstiderna har, särskilt under våren och sommaren, varit otillfredsställande, vilket hängt samman med bristande personalresurser. En ny tjänst som bygglovhandläggare/byggnadsinspektör tillsattes i september för att förkorta handläggningstiderna. Djurskyddsintäkterna har dock inte nått budget, 322 tkr, främst beroende på många klagomålsärenden samt rådgivning till djurägare som inte debiteras. Genom myndighetsutövning, rådgivning och information ska kommunen verka för en god miljö, ett gott djurskydd samt att livsmedel är tjänliga och av god kvalitet. Verksamhet Miljöbalken Prioriteringen är att handlägga inkommande ärenden och detta uttalades också i den antagna tillsynsplanen för året. Den planerade uppsökande tillsynen får stå tillbaka beroende på bemanningssituationen. Under året har dock den uppsökande tillsynen av c-verksamheter i stort sett följt tillsynsplanen för Det som inte har utförts som planerat är tillsynen över kommunala reningsverk. Inom hälsoskydd har uppsökande tillsyn bedrivits på campingplatser. I övrigt har verksamheten arbetat med samhällsplanering, service med vattenprovtagning och analys åt kommuninvånare, utredningar vid förorenade vattentäkter, service med radonmätningar samt allmän information och rådgivning. Verksamhet Djurskydd 2005 är första året med djurskyddstaxa och verksamheten har under större delen av året haft en heltidsanställd djurskyddsinspektör. Under året bedrevs uppsökande tillsyn på häst och lantbrukets djur. Totalt inspekterades 89 objekt. Det totala antalet inspektioner var 119 stycken. Det allmänna omdömet av inspektionerna är att det funnits ett behov av uppsökande tillsyn då majoriteten av inspektionerna lett till någon form av åtgärd. MILJÖVERKSAMHET Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Resultatet för miljöverksamheten uppgår till tkr vilket är 608 tkr sämre än föregående år. Resultatförsämringen beror på att intäkterna minskat vilket främst beror på minskade statliga bidrag till LIP-projektet Anläggande av våtmarker. Projekten har kunnat fortsätta genom en ökad finansiering med kommunbidrag. Intäkterna från djurskyddsverksamheten har ökat med 210 tkr, beroende på att en ny djurskyddstaxa infördes från och med Antal inspektioner (djurskydd) Verksamheten har tillsyn över alla djur som inte är vilda, vilket innebär tillsyn över djur i lantbruk, tävlingsdjur, sällskapsdjur och försöksdjur. Inom kommunen finns det cirka 250 kända gårdar med djur (kor, grisar, får och höns). Antalet hästgårdar har delvis inventerats och antalet bedöms totalt vara cirka 250 stycken

57 Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhet Livsmedel Inom verksamheten har de uppsökande inspektionerna fått stå tillbaka för handläggning av inkommande ärenden. Under 2005 har resurserna räckt till att göra inspektioner på cirka 20 procent av de objekt som borde haft besök. Inspektionerna har i första hand inriktats på storhushåll, med tonvikt på sommaröppna restauranger. Variationen i hur verksamheterna uppfyller lagstiftningens krav är stor. I vissa fall ledde inspektionerna till omedelbara åtgärder i företagen för att åstadkomma rätt förvaringstemperaturer för livsmedel. Under året har 96 livsmedelärenden handlagts. Utöver dessa ärenden har också livsmedelsprovtagning, yttranden i bygglovremisser samt rådgivning utförts under året. Verksamheten har också deltagit i en referensgrupp för den nya livsmedelslagstiftningen som börjar att gälla från och med 1 januari Antal livsmedelsärenden I kommunen finns cirka 145 objekt där tillsyn ska utövas enligt livsmedelslagstiftningen. Verksamhet Naturvård Naturvårdsverket har godkänt en förlängning av pågående LIP-projekt fram till 31 december Förlängningen beror på att laga kraftbeslutet på vattendomen angående Ejgdetjärnet kom i augusti, vilket medfört att anläggningsarbetena senarelagts. Kommunen beviljades under året statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Projekten omfattar framtagande av naturvårdsprogram samt stängsling vid Ejgdetjärnet och Klätta rikkärr. Projekten kommer att påbörjas under Kalkningskostnader Tkr FRAMTID Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet beror i stort på byggnadsutvecklingen i kommunen samt på miljölagstiftningens inriktning. Konflikter mellan natur/landskapsskydd och stort behov av exploatering i kustzonen ställer högre krav på avvägningar mellan vad som kan exploateras och inte. Ny och reviderad lagstiftning är på gång vad gäller såväl planoch byggnadslagen som livsmedelslagstiftningen. Samtidigt som samhället vill ge lagstiftningen en mer flexibel karaktär så förslås förändringar som innebär att kommunens insatser ska öka, vilket ökar behovet av kommunal administration. Brukare av nämndens tjänster är i hög grad fokuserad på delårsboende och verksamheter som drivs under sommaren. Konflikter mellan tillgänglighet till stranden för alla och privat användning av byggnader vid stranden (och i vattnet) kommer troligen att öka och tillsyn kommer att kräva resurser utan att finna täckning i taxor. Kommunens intressanta läge innebär att kommunen måste bedriva en aktiv samhällsplanering och exploatering av mark och vatten, så att viktiga tillgångar som hav, kust och natur används på ett hållbart sätt även för framtida generationer. INVESTERINGAR Investering har skett med 472 tkr i en plattform för kommunens GIS-hantering Verksamhet Kalkning Inom Enningdalsälvens avrinningsområde spreds under året ton och inom Örekilsälvens avrinningsområde, Fjällevadsbäcken, spreds 216 ton till en kostnad av tkr. Spridning av kalk skedde främst med hjälp av helikopter. Kalkningsverksamheten finansieras till 100 procent med statsbidrag. Genom vattenprovtagning, kontroll av bottendjur och elfiske i vattendrag samt nätprovfiske har det konstaterats att målsättningarna har uppfyllts under

58 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Helene Arvidsson (fp) Förvaltningschef: Anders Eklund Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 24 april Nämnden ansvarar för drift och utveckling av fritids-, hamn- och kulturverksamheten samt turismen. Turismen är den näringsgren där kommunen anser att de största framtida utvecklingsmöjligheterna finns. Antal årsarbeten och omsättningen inom turismbranschen är väsentligt högre per kommuninvånare i norra Bohuslän än i landet i övrigt. Nämndens ambition är att utveckla turismverksamheten genom standardhöjning av hamnar, badplatser och rekreationsområden. Nettokostnaden för nämndens verksamhet minskade under året från tkr till tkr. Minskningen beror främst på minskade kostnader för turismverksamheten samtidigt som ökade intäkter inom hamnverksamheten givit ett bättre resultat för denna verksamhet. Budgeten för 2005 baserades på en underbudgetering på 115 tkr. Årets resultat blev 88 tkr vilket är 203 tkr bättre än budgeterat. FRITIDSVERKSAMHET Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Nettokostnaden har minskat från tkr till tkr främst beroende på att intäkterna ökade med 264 tkr jämfört med tidigare år. Detta beror på ökad externfinansiering av en ungdomsvägledartjänst. Kostnaderna ökade med 93 tkr jämfört med föregående år främst genom ökade föreningsbidrag och ökade kostnader för underhåll av anläggningar. Överskottet mot budget beror på att nämnden ökat kommunbidraget under 2005 som en del i en ökad satsning på ungdomsverksamhet samt på ökad externfinansiering av verksamheten. 60

59 Kultur- och fritidsnämnden Nämnden ska stimulera ett allsidigt utbud av fritidsverksamhet, vilket främst ska ske genom stöd till föreningslivet och egen verksamhet som riktar sig till ungdomar. Nämnden har även under 2005 prioriterat resurser till ungdomsverksamhet och föreningsbidrag. Nämnden har arbetat fram kvalitetsgarantier för kommunala fritidsgårdar och för handläggning av ansökningar om föreningsbidrag och lotteritillstånd. Vid uppföljning av dessa framgår att nämnden lever upp till vad garantierna lovar. Verksamhet Antalet besök på fritidsgårdarna var cirka 450 per vecka, vilket överensstämde med målet för året. Antalet öppettimmmar utökades i B- hallen. Målet avseende totala antalet timmar per vecka uppnåddes ej på grund av att fritidsgården i Lur lades ned. Under sommaren drev nämnden IT-caféet Nätet i Fjällbacka. Detta gav positiva effekter genom mindre förekomst och bruk av alkohol och droger bland tonåringar och ungdomar. Kommunens två ungdomsvägledare har fortsatt arbetet med att stödja ungdomar, bland annat genom att förebygga drogmissbruk. Arbetet sker i samverkan med polis, sociala myndigheter, föreningar och skolor och upplevs tillföra trygghet och utvecklingsmöjligheter för många ungdomar i kommunen. 76 olika föreningar har under året erhållit bidrag med totalt tkr vilket är en höjning med 14 tkr jämfört med föregående år. Föreningsbidrag idrotts- och ungdomsföreningar genom kommunbidrag, beroende på de höga kapitalkostnaderna för kajanläggningar. Hamnverksamhetens resultat uppgår till -857 tkr vilket är 573 tkr bättre än föregående år. Resultatförbättringen beror på ökade intäkter i småbåts- och gästhamnarna samt på lägre kapitalkostnader. Gästhamnar Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Gästhamnsverksamheten gav år 2005 ett positivt resultat. Intäkterna blev 169 tkr högre än 2004, beroende på en ökning av antalet gästnätter. Småbåtshamnar Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Småbåtshamnar visar år 2005 ett positivt resultat. Intäkterna blev 279 tkr högre än 2004 beroende på avgiftshöjningar avseende markoch vattenarrenden. Handels- och fiskehamnar Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat handikapp- och pensionärsföreningar samlingslokalsföreningar samhällsföreningar Handels- och fiskehamnars resultat blev ett underskott på tkr vilket är en resultatförbättring med 193 tkr mot föregående år. Resultatförbättringen förklaras främst av minskade kapitalkostnader. HAMNVERKSAMHET Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Kommunens småbåts- och gästhamnar finansieras genom uttag av avgifter medan handels- och fiskehamnarna i huvudsak finansieras Nämnden ska förvalta och utveckla småbåts-, gäst-, fiske- och handelshamnarna i kommunen. Detta ska ske såväl i egen regi som genom att andra intressenter ges förutsättningar att utveckla verksamhet på sina och av kommunen utarrenderade mark- och vattenområden. Verksamhet Antalet gästnätter i de kommunala gästhamnarna har 2005 ökat med cirka 15 procent jämfört med

60 Kultur- och fritidsnämnden Gästnätter kommunala gästhamnar Verksamhet Verksamhetsområdet omfattar allmänkultur, konst, föreningsbidrag samt ansvar för kulturfastigheter. Nämndens egna arrangemang består främst av konsertserien Tonerna de gå musik i norra Bohuslän och konstutställningar i Galleri Ranrike Antalet båtplatser är efter utbyggnad nu cirka Efterfrågan på båtplatser är fortsatt stor. 820 personer står för närvarande i kö till kommunal båtplats jämfört med cirka 600 personer år De största gästhamnarna, Grebbestad, Fjällbacka, Hamburgsund och Resö, drivs av lokala entreprenörer medan övriga hamnar drivs i egen regi. Nämnden är positiv till att utöka antalet hamnar som drivs av båtägare och föreningar. För närvarande pågår arbete med att överföra driften av båtplatser i Spånslätt till privat eller föreningsdriven regi. Arbeten för att utveckla hamnområden i samverkan med lokala näringslivet pågår. Ett exempel är Grebbestad, där en privat entreprenör på av kommunen arrenderat område driver en stor marina med fullservice till båtägare. KULTURVERKSAMHET Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Nettokostnaden för kulturverksamheten är i princip oförändrad jämfört med föregående år. I budgeten för 2005 beslutades om en minskad verksamhetsvolym vilket förklarar minskningen av bruttokostnaderna. Intäkterna har under året minskat med 142 tkr jämfört med föregående år. Detta beror på färre egna arrangemang med lägre intäkter samt lägre försäljningsintäkter på böcker än Nämnden ska vara pådrivande i kultur- och kulturmiljöfrågor, vilket ska ske i nära samarbete med lokala kulturföreningar, studieförbund och regionala institutioner. Verksamheten bedrivs i syfte att ge kommunen en tydlig kulturprofil. Besökande på kulturarrangemang Med anledning av att det gått 50 år sedan andra världskriget slutade invigdes en minnesplats i Grebbestad, till minne av dem som aldrig återvände från havet ofärdsåren Samverkan med Bohusläns och Vitlycke museer för utveckling av samarbetet inom världsarvsområdet har fortsatt i linje med den strategiska planen för Tanums Världsarv. Under året har 19 kulturföreningar och sju studieförbund med verksamhet i kommunen beviljats bidrag på totalt 824 tkr, vilket är åtta tkr högre än föregående år. Kommunens kulturstipendium delades ut till Marita Lobler, Tanumshede, och Eleonor Ryling, Tanumshede. Årets kulturpris hade musik som tema och utdelades till Sven Alfredsson och Kurt Wiklander. TURISMVERKSAMHET Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Verksamhetens intäkter minskade under året med 295 tkr och kostnader med 457 tkr jämfört med föregående år. Det beror främst på att ett av de två EU-medfinansierade projekten, Hållbar Turism Bullaren Kynnefjäll, avslutats. I redovisningen ingår kostnader för projekt Besöksmål Hamburgö med 471 tkr vilket är 277 tkr mer än

61 Kultur- och fritidsnämnden : Nämnden ska samordna och långsiktigt miljömässigt hållbart, i nära samverkan med näringslivet och andra intressenter, stärka och vidare utveckla förutsättningarna för turismnäringen. Därigenom ska befintliga arbetstillfällen säkerställas och nya skapas. Sevärdheter och utflyktsmål ska göras mer kända och tillgängliga. Verksamhet Nämnden har det kommunala övergripande ansvaret för turismen, bland annat för turistkontoret som ligger i anslutning till förvaltningskontoret. Nämnden ansvarar också för webbplatsen Tanum Turist har samordningsansvaret för övriga turistinformationskontor i kommunen, vilka drivs av lokala organisationer och föreningar. Dessutom har Tanum Turist ansvaret för samordning av marknadsföringsaktiviteter och operativt arbete med destinationsutveckling för näringslivet i kommunen. För utveckling av turismförutsättningarna har nämnden varit projektägare i EU-projekten Hållbar Turism Bullaren Kynnefjäll och Besöksmål Hamburgö, där syftet är att utveckla befintliga och nya besöksmål på Hamburgö och förbättra tillgängligheten till dessa. Inom ramen för EU-projektet Kustnära Vandringsleder har nya leder anlagts på två sträckningar av Bohusleden där leden tidigare till stora delar gick på vägar. Kommunen äger campingplatser i Fjällbacka och Edsvik, vilka arrenderas ut till lokala idrottsföreningar. Valö lägergård och Badholmens vandrarhem är också utarrenderade och redovisar en liten minskning av antalet gästnätter jämfört med tidigare år, främst på grund av en dålig försäsong. Ranebo Friluftsgård har uthyrts till privatpersoner, skolor samt föreningar för läger och friluftsaktiviteter och under 2005 kan noteras en kraftig ökad uthyrning, speciellt under sommarhalvåret. Arbetet med att höja standarden på friluftsbaden har fortsatt och vid sex badplatser har nivån för Blå Flagg uppnåtts. PERSONAL Många medarbetare i förvaltningen har lång tjänstetid och många av de anställda är 55 år eller äldre. Personal Antal anställda Andel kvinnor 35% 44% 45% Andel deltidsanställda 35% 25% 20% Sjukfrånvaro 5,5% 5,8% 5,4% INVESTERINGAR Större investeringar som genomförts under året är utbyggnad av Sannäs småbåtshamn, 862 tkr, och tillbyggnad av ridhuset vid Heane 579 tkr. Totalt uppgår bruttoinvesteringarna till tkr. FRAMTID Båt- och sjöliv har vuxit fram som ett viktigt tillväxtområde de senaste åren. Behovet av fler gästhamnsplatser och ökad service i gästhamnarna blir därmed en allt viktigare fråga att arbeta med. För att behålla kvaliteten i kommunens fritids- och kulturverksamhet blir det allt viktigare att samarbeta med föreningar och andra ideella krafter i samhället. För att ge ungdomar i kommunen bra förutsättningar och en god uppväxtmiljö ligger det ett stort ansvar på kommunen att ge olika typer av stöd på samma sätt som nämnden idag gör genom fritidsgårdar, föreningsstöd och andra förebyggande och utvecklande insatser. FAKTARUTA Fritidsgårdar Antal fritidsgårdar Antal timmar/vecka ca Antal besök på fritidsgårdarna per vecka ca Gästnätter Valö, Fjällbacka, lägergård o vandrarhem Badholmen, Fjällbacka Gästhamnar Totalt Åldersstruktur 24% 12% 18% -29 år år Kultur Antal arrangemang Antal besökare *) Antal utställningar år år Småbåtshamnar, fasta båtplatser % 60- w Gästnätter Ranebo, vecka *) varav Norra Bohusbanans 100-årsfirande cirka % 63

62 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Bengt Mattsson (fp) Förvaltningschef: Lennart Christensson Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 24 april Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, kommunal musikskola, folkbibliotek, barn- och ungdomskultur, uppdragsutbildning, arbetsmarknadsenhet och simskola. Nämndens kostnader har ökat med tkr, 1,9 procent. Den relativt låga ökningen beror på att elevantalet fortsätter att minska inom grundskolan samt på genomförda effektiviseringar inom förskoleverksamheten. Nämndens största budgetavvikelse redovisas inom Arbetsmarknadsenheten, som uppvisar ett underskott på tkr. Sammantaget redovisar barn- och utbildningsnämnden ett underskott på tkr. De minskande barnkullarna har nu nått senare delen av grundskolan. Arbetet med att anpassa verksamheten efter de förändrade förutsättningarna har fortskridit under Barn- och utbildningsnämndens strategi att behålla skolorna i Backa, Lur, Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka, Rabbalshede och Hamburgsund innebär att detta arbete inriktas på att föra in andra verksamheter i skollokalerna, samt att säga upp externa lokaler om möjligt. Det trendbrott i antalet födda barn som kunde skönjas 2004 har inte fortsatt under Statistiken visar på 103 födda, en minskning med 20 procent jämfört med Nämnden har fattat beslut om en handlingsplan för arbetet med Landets bästa skola. Det övergripande området för årets utvecklingsarbete är Samsyn på uppdraget. En omfattande kompetensutvecklingsinsats på detta område, främst kopplad till den bedömning som bildar underlag för den Individuella utvecklingsplanen, är beslutad för kommande år. Andra delområden i utvecklingsarbetet är bland annat ökat elevoch föräldrainflytande, kompetensutveckling kring kursplan och läroplan i praktiken, genusperspektivet i barnomsorg och skolverksamhet samt satsningar inom området skola och omvärldsarbete. Skolverket har under hösten genomfört en planerad utbildningsinspektion i kommunens samtliga skolor och förskolor. Lärcentrum har vissa formella brister i huvudsak avseende måldokument och betygsättning. De preliminära rapporterna tecknar en relativt ljus bild av verksamheten i vår kommun. Eleverna trivs och når kunskapsmålen, värdegrundsarbetet fungerar väl och resurserna för barn i behov av särskilt stöd är väl dimensionerade. Några områden att utveckla anges också, såsom elevinflytandet och kvalitetssäkringen av kunskapsbedömningen. 64

63 Barn- och utbildningsnämnden BARNOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Verksamhetens nettokostnader har sänkts med tkr jämfört med 2004 trots att barnantalet är lika för åren 2005 och Kostnadsminskningen beror på nämndens beslut om nytt resursfördelningssystem där antalet timmar sätts i centrum för dimensionering inom förskola och fritidshem. Resultatet har blivit att fler barn kunnat beredas plats i befintliga avdelningar. Platser barnomsorg Förskola Fritidshem Familjedaghem Verksamhet Tanums kommun erbjuder barnomsorg inom kommunens tio förskolor, tio fritidshem, familjedaghem och fyra kooperativa förskolor. Barnomsorgsplats erbjuds inom fyra månader och för närvarande finns det ingen barnomsorgskö. Den analys av kostnaderna inom barnomsorgen som gjordes inför budget 2005 visade att Tanums kostnader låg avsevärt högre än det jämförelsetal som räknats fram i strukturindex. Analysen visade att detta delvis berodde på en kortare genomsnittlig placeringstid än för jämförbara kommuner, en trend som blivit tydlig i Tanum under senare år. Denna utveckling har brutits i och med införandet av den timbaserade resursfördelningsmodellen, som innebär att ett heltidsbarn är definierat till 30 timmars vistelsetid. För fritidshemmen har en motsvarande förändring gjorts i beräkningen av resurser. En konsekvens av denna förändring är att barngrupperna blivit större i flera förskolor, en utveckling som noga måste följas upp och analyseras under kommande år. Den ökande efterfrågan på förskoleplatser i kombination med svårigheter att rekrytera dagbarnvårdare föranledde barn- och utbildningsnämnden att fatta beslut om att inrätta en ny förskola i Rabbalshede från januari I augusti togs den nya naturförskolan i Grebbestad i bruk med en inspirerande utemiljö, där barnen deltar i pedagogisk utomhusverksamhet större delen av dagen året runt. Under året har diskussionen fortsatt med kooperativen i Lur och på Resö. Nämnden beslutade i december att dra tillbaka uppsägningen av det ekonomiska avtalet med Resö. Den genomsnittliga placeringstiden ligger i stort sett kvar på 2004 års nivå. En ökning kan skönjas inom familjedaghemmen, då ett antal fyra- och femåringar med kort placeringstid i stället har beretts plats inom förskolan. Placeringstid barnomsorg ,4 14,6 22,6 26,4 14,7 22,0 Barnomsorgen ska erbjuda omsorg och pedagogisk verksamhet inom förskolan för barn i åldrarna ett till fem år, i familjedaghem för åldrarna ett till tolv år och i fritidshem för åldrarna sex till tolv år. Skollagen anger att kommunen ska erbjuda plats i barnomsorgen inom fyra månader. 27,9 15, ,6 Förskola Fritidshem Familjedaghem GRUNDSKOLA Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Antalet elever minskar till under 2005 jämfört med under Trots minskningen av antalet elever ökar kostnaderna med tkr, vilket motsvarar 1,4 procent. Detta innebär en ökning av kostnaden per elev från kr till kr mellan verksamhetsåren 2004 och Vetskapen om att elevantalet minskar gör att verksamheterna börjar anpassa sig till minskade resurser. Årets överskott härleds till denna kostnadsmedvetenhet. Totalt redovisar grundskolan ett överskott på 505 tkr. 65

64 Barn- och utbildningsnämnden Kostnad/elev grundskola Elevtal Grundskola Samtliga sexåringar ska erbjudas att delta i förskoleklass eller i integrerad verksamhet för sex- och sjuåringar. Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den ska ge behörighet för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Verksamhet Tanums kommun erbjuder tillsammans med friskolan på Resö grundskoleverksamhet inklusive förskoleklass för sexåringar på nio orter. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är 92,3 procent jämfört med motsvarande siffra för riket som är 89,2 procent. BEÖRIGHET TILL GYMNASIUM Tanum 92,3% 95,1% 88,7% Riket 89,2% 90,0% 89,7% De senaste årens statliga och kommunala resurstillskott till skolan innebär i kombination med minskningen av antalet elever att personaltätheten ökar. Från den lägsta nivån, 7,1 lärare per 100 elever, har lärartätheten ökat med 24 procent till hösten 2005, då motsvarande siffra är 8,8 lärare per 100 elever. Andelen utbildade pedagoger ökar bland personalen som en konsekvens av aktiva beslut under På flera av de små skolenheterna medför dock det minskade antalet elever betydande organisatoriska svårigheter. En sammanslagning av Lurs och Hedeskolans rektorsområden har därför beslutats. Likaså har Rabbalshede och Fjällbacka slagits samman till ett rektorsområde. Detta ger större möjligheter att skapa elevgrupper som går över skolhusens gränser och medger en mer flexibel personalplanering. Kvalitetsgarantier Barn- och utbildningsnämnden beslutade inför budgeten för 2005 om kvalitetsgarantier för grundskolan. Nämnden bedömer att verksamheten i huvudsak når de kravnivåer som anges i garantierna. GYMNASIESKOLA Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Verksamhetens nettokostnad ökar med tkr. Ökat elevantal orsakar ökade utbildningskostnader främst för utbildningar utanför kommunen. Den egna gymnasieskolan redovisar ett lägre pris per elev, jämfört med köpta platser utanför kommun, vilket var en av förutsättningarna för etablerandet av Tanums gymnasieskola. Totalt motsvarar detta en besparing på 930 tkr jämfört med om dessa utbildningsplatser hade köpts utanför kommunen. KOSTNAD PER PLATS GYMNASIUM Tanum Köpta platser Köp av utbildningar redovisar ett underskott på 326 tkr, medan Tanums gymnasieskola redovisar ett överskott på 235 tkr. Totalt redovisar gymnasiet ett underskott på 91 tkr. Gymnasieskolan ska ge en utbildning som är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning. Utbildningen ska leda till yrkesarbete och stimulera till eftergymnasiala studier. Det individuella programmets huvudsyfte är att komplettera elevernas utbildning för att möjliggöra en övergång till ett nationellt program. 66

65 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhet Andelen elever som fullföljde sin gymnasieutbildning inom fyra år är lika med riksgenomsnittet på 75 procent. 63 procent av kommunens 20-åringar har grundläggande behörighet för eftergymnasiala studier vilket överensstämmer med riket. Antalet gymnasieelever kulminerar för att inom ett par år börja minska. Tanums gymnasieskola är nu fullt utbyggd med tre årskurser vardera på det arbetsplatsförlagda Yrkesprogrammet och det studieförberedande Fria programmet. Det Individuella programmet har delats i två grupper för att bättre kunna tillgodose elevers olika behov av stöd. Sammanlagt får cirka 150 elever, inklusive elever från andra kommuner, sin gymnasieutbildning i Tanum. Elevtal gymnasiet 700 Ekonomisk analys Under treårsperioden har verksamheten bedrivits med ungefär samma kostnader. För 2005 har särskilda effektiviseringsåtgärder verkställts inom vuxenutbildningen, vilket har medfört en minskning av kommunbidraget under perioden. För 2005 redovisar verksamheten ett underskott på 58 tkr. Tidigare överskott har tagits i anspråk för att täcka underskottet. Den kommunala vuxenutbildningen ska ge grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Inom samma organisation ska också utbildning för vuxna som är förståndshandikappade, svenska för invandrare samt uppdragsutbildning bedrivas. Verksamhet Vuxenutbildningen bedrivs i nära samarbete med Strömstad för att säkerställa ett fortsatt brett kursutbud. Antalet studerande har minskat något, vilket för Tanums del innebär knappt 100 heltidsstuderande på helårsbasis. Svenska för invandrare erbjuds i samarbete med Strömstad. Inom Särvux studerar ett litet antal vuxna Heltidsstuderande En majoritet av gymnasieeleverna studerar liksom tidigare i Uddevalla. Ett närmare samarbete mellan Uddevalla och de kringliggande kommunerna har resulterat i bättre kostnadskontroll samt större möjligheter att följa upp kvaliteten i utbildningen och elevernas studieresultat. Fyrbodals gymnasieskola har bildats som ett resultat av en tidigare utredning. Inom ramen för detta samarbete har hittills en prislista för interkommunala ersättningar tagits fram. Ett gemensamt, webbaserat intagningssystem har även upphandlats och kommer att användas vid intagningen våren VUXENUTBILDNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Högskoleutbildningar på distans har bedrivits i ungefär samma omfattning som tidigare, det vill säga utbildning till lärare, Läris, samt några fristående kurser. ARBETSMARKNADSENHETEN Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Verksamheten uppvisar ett mycket stort underskott i årets bokslut. De initialkostnader som uppstod vid starten i form av lokalanpassningar och materialinköp belastar redovisningen för 2005 med tkr. Utöver ovanstående redovisar verksamhet ett underskott på 530 tkr. Underskottet fördelas mellan Utvecklingscentrum och Bilenheten med 390 respektive 140 tkr. Orsaken till Utvecklingscentrums underskott är otillräcklig täckningsgrad för anställda med någon form av lönebidrag. För Bilenheten är orsaken ökade förbruknings- och kapitalkostnader. 67

66 Barn- och utbildningsnämnden Uppdragshuset redovisar ett underskott på totalt 589 tkr. Eftersläpande beslut och ifrågasättande av tidigare godkända rekvisitioner samt kvarstående lokalkostnader förklarar underskottet. Arbetsmarknadsenheten ska erbjuda vägledande, motiverande och aktiverande insatser för personer som av olika anledningar står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Verksamhet Arbetsmarknadsenheten består av två huvudverksamheter: Utvecklingscentrum, som är samlingsnamnet på den praktiska delen, där till exempel Naturvårdslaget ingår, och Datorteket, som är den mer studieinriktade verksamheten. Sedan 2003 inryms även Bilenheten med ansvar för kommunens bilar i Utvecklingscentrum. Bilenheten ansvarar för ett sextiotal fordon varav omkring hälften drivs med etanol. Inom Datorteket erbjuds arbetsmarknadsprogrammen Datortek, Ungdomsgarantin, Kommunalt program för ungdomar, Aktivitetsgarantin samt feriepraktik. Totalt har 27 personer omfattats av verksamheten inom arbetsmarknadsenheten. EU-projektet Uppdragshuset norra Bohuslän, med syfte att underlätta för arbetslösa och sjukskrivna att komma tillbaka till arbetsmarknaden, avslutades vid årsskiftet efter en projekttid på drygt två år. BIBLIOTEK/BARN- OCH UNGDOMSKULTUR Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Kostnaderna ökar med 168 tkr medan intäkterna ökar med 148 tkr. Intäktsökningen beror på övertidsavgifter, avgifter för förkomna böcker och viss försäljning. Dessutom redovisas ökade intäkter för biblioteksdatasamarbetet i norra Bohuslän. Verksamheten får också statsbidrag för inköp av barn- och ungdomslitteratur. Kostnadsökningen kommer av avtalsenliga löneökningar. Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt ska alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Barn och unga ska få möjlighet att lära känna sin egen lokala kultur och historia. Barn och unga ska ges ökade möjligheter till kulturupplevelser och utövande. Verksamhet I motsats till de flesta bibliotek i landet ökar Tanums bibliotek utlåningen genom nya medier, såsom e-böcker, DVD, video samt dataspel för barn. Utlånade media Utveckling av hemsidan har lett till att antalet besökare på bibliotekets webbplats ökat. Norra Bohusläns biblioteksdatasamarbete med gemensam bibliotekskatalog utvidgas. Samverkanskommunerna har upprättat en gemensam mediaplan. Under 2005 har kommunens biblioteksplan reviderats och en handlingsplan för genomförande är upprättad. En åtgärdsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder har utarbetats. Huvudbiblioteket har en specialutrustad dator med läs- och skrivhjälpmedel. Alla bibliotek har Internetuppkoppling för allmänheten. På huvudbiblioteket har barnbibliotekarien genomfört bland annat bokprat för både elever och lärare. Sammanlagt nio stycken kulturprogram har genomförts under året. Dessa sågs av drygt barn och ungdomar. FRAMTID Den dramatiska minskningen av antalet elever kommer att prägla nämndens arbete i ytterligare några år. För grundskolans del kommer minskningen att innebära färre lärartjänster, något som sannolikt kommer att leda till uppsägningar, även om en stor del av neddragningen kan lösas med naturlig avgång. Ett särskilt problem i detta avseende är att rätt ämneskompetens måste säkerställas. Antalet gymnasieelever är som störst läsåret 2006/2007. Samarbetet inom Fyrbodals gymnasieskola kommer att vara viktigt för framtiden. Dimensioneringen av antalet utbildningsplat- 68

67 Barn- och utbildningsnämnden ser och förläggningen av utbildning är viktiga områden, först när elevantalet ökar och senare, möjligen ännu viktigare, när minskningen börjar. Sannolikt kommer skyldigheten för kommunerna att erbjuda förskoleplats att öka genom lagstiftning. Detta tillsammans med en fortsatt ökande efterfrågan på förskoleplatser gör att Tanum bör planera för en utbyggnad av förskolan, bland annat i Grebbestad. Det riktade statsbidraget till förskoleverksamheten i Tanums kommun kommer att medföra en ökad personaltäthet alternativt mindre barngrupper. Planer och ritningar har tagits fram för ett nytt kombinerat folkoch skolbibliotek i Backa skola. PERSONAL Antalet anställda ökar trots de minskande elevkullarna. Huvudanledningen till detta är de statliga bidragen till personalförstärkningar, de så kallade Wärnerssonpengarna. Sjukfrånvaron ökade från 2003 till början av 2005, men visar därefter en klart sjunkande trend. Åldersstruktur 31% 13% 5% 30% 21% -29 år år år år 60- w Personal Antal anställda Andel kvinnor 77% 77% 76% Andel deltidsanställda 33% 34% 37% Sjukfrånvaro 7,9% 7,1% 5,8% FAKTARUTA Belopp i kr Barnomsorgen Förskola Antal platser Nettokostnad/plats Fritidshem Antal platser Nettokostnad/plats Familjedaghem Antal platser Nettokostnad/plats Kooperativ Antal platser Nettokostnad/plats Grundskolan/förskoleklassen Antal elever Nettokostnad/elev Särskolan Antal elever Nettokostnad/elev Gymnasieskolan, annan kommun Antal elever Nettokostnad/elev Tanums gymnasieskola Antal elever Nettokostnad/elev Vuxenutbildningen Antal heltidsstuderande Nettokostnad/elev Musikskolan Antal elever Nettokostnad/elev Biblioteken Antal medialån Antal medialån/invånare 7,4 7,2 7,3 INVESTERINGAR Under året har barn- och utbildningsnämnden investerat för tkr. Nämnden har under året gjort de avslutande inköpen avseende inventarier till Tanums gymnasieskola. Nämnden har vidare inventerat och kompletterat lekutrustning i utomhusmiljön. Detta arbete kommer att fortsätta under Dessutom har nämnden investerat i en ny förskola i Grebbestad. 69

68 Omsorgsnämnden Ordförande: Bertil Gedda (c) Förvaltningschef: Bo Lundgren Belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat* Bruttoinvesteringar Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 24 april Omsorgsnämndens verksamhetsområde omfattar både barn och äldre, vilket gör att de flesta kommuninvånare någon gång i livet kommer i kontakt med nämndens verksamhet. Till ansvarsområdet hör individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och äldreomsorg. Nämnden ansvarar dessutom för kommunens kostverksamhet, som lagar mat till skolor och äldreboenden. Omsorgsnämnden ska ge invånarna i kommunen en skälig levnadsnivå så att de kan leva ett självständigt liv. Barns bästa ska alltid beaktas. Omsorgsnämnden ska verka för goda arbetsvillkor för sin personal så att de kan utföra ett bra arbete och leva ett friskt liv. Omsorgsnämnden styr och utvecklar sina verksamheter bland annat genom att arbeta med kvalitetsgarantier. Dessa garantier ska betraktas som både ett löfte och en upplysning om vad invånarna har rätt att förvänta sig av nämndens tjänster och service. Omsorgsnämnden redovisar ett överskott på tkr, varav tkr förklaras av förändrad avgiftsdebitering i äldreomsorgen. Resterande del av överskottet förklaras av låga kostnadsökningar i äldreomsorg och handikappomsorg, att planerade åtgärder i form av utbildningar och inköp har senarelagts samt ökade intäkter i handikappomsorgen beroende på att försäkringskassan har beviljat högre ersättning för personlig assistans. Det nationella utjämningssystemet för handikappomsorgen har för Tanums kommun inneburit att kostnadsansvaret för sex boendeplatser har övertagits av andra kommuner. Under året påbörjades en utredning av kostverksamhetens framtida organisation. Utredningen ska utmynna i ett förslag om hur mat till skola och äldreomsorg på bästa sätt ska tillagas i Tanums kommun. Förslaget ska presenteras under Under året minskades antalet platser på äldreomsorgens särskilda boenden ytterligare. Antalet boendeplatser täcker väl nuvarande behov av särskilt boende. Under året har individ- och familjeomsorgens samarbete med barn- och utbildningsnämnden intensifierats för att öka möjligheterna till vård och behandling på hemmaplan för barn och ungdomar. De tre senaste åren har omsorgsnämnden genomfört förändringar och effektiviseringar i verksamheten som resulterat i en god ekonomi. Inför framtiden kommer antalet äldre personer att öka 70

69 Omsorgsnämnden varför fortsatta förändringar kommer att krävas. Handikappomsorgen har hittills haft möjlighet att erbjuda en god omsorg och verkställa beviljade insatser. På grund av det nationella utjämningsssystemet för LSS-verksamhet kommer kostnaderna för Tanums kommun sannolikt att öka. För närvarande ligger kostnaden för socialbidrag på en låg nivå jämfört med de senaste fem åren. Sämre konjunkturer riskerar att öka kostnaderna för socialbidrag. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Verksamhetens nettokostnader har ökat med drygt fyra procent, 800 tkr. Kostnadsökningen förklaras främst av högre kostnader för institutionsplaceringar av barn, ungdomar och vuxna. Under hösten 2005 togs flera beslut om placeringar som kommer att resultera i kostnader även under Nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat med drygt 20 procent, tkr. Minskningen förklaras av färre bidragsmånader samt högre grad av återbetalning. Att försörjningsstödet kan hållas på en låg nivå beror till stor del på arbetsmarknadsläget i kommunen och för närvarande finns inga tendenser till kostnadsökning. Individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott på 128 tkr. Kommunens individ- och familjeomsorg ska arbeta för att antalet personer som behöver försörjningsstöd minskar. Särskilt engagemang ska ägnas åt att agera i och följa ärenden som rör barn och ungdom. Inom individ- och familjeomsorgen finns kvalitetsgarantier bland annat för ekonomiskt bistånd. Kommuninvånarna garanteras att väntetiden från första kontakt till första besök inte överstiger två veckor samt att handläggningstiden för ansökan är högst en vecka. Under en månad 2005 gjordes en mätning av kvalitetsgarantierna och resultatet visade att avdelningen uppfyller dessa. Verksamhet Kommunens individ- och familjeomsorg ägnar sig i huvudsak åt utredningar och insatser för barn, ungdomar och vuxna missbrukare, försörjningsstöd samt familjerätt. Verksamheten är organiserad i två grupper, en behandlingsgrupp och en ekonomigrupp. Behandlingsgruppen arbetar framför allt med utredningar och stödinsatser för barn, ungdomar samt vuxna missbrukare. Ekonomigruppen arbetar i huvudsak med försörjningsstöd. Individoch familjeomsorgens biståndsarbete syftar generellt till att ge erfor- derliga stöd- och biståndsinsatser till de personer som söker hjälp. Bistånd erbjuds även till personer som har behov av sådant och där individ- och familjeomsorgen uppmärksammas på detta behov av andra. Arbetet inom individ- och familjeomsorgen präglas av att förstärka det som fungerar för klienterna, snarare än att fokusera på problemen. För att nå målet om minskat behov av försörjningsstöd har samarbetet fortsatt med kommunens arbetsmarknadsenhet samt försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Under året har Interregprojektet Fokus Rusomsorg inletts. I projektet deltar 13 kommuner från Dalsland, norra Bohuslän och norska Östfold. Projektet ska leda till en bättre livsmiljö och livskvalitet för de invånare i gränsregionen som idag har missbruksrelaterade problem. Ett gränsöverskridande samarbete pågår också i projektet Nätet, som drivs tillsammans med psykiatrin och primärvården i Strömstads och Tanums kommuner. Projektet är en satsning på arbetet med tyngre missbrukare som även har psykiatrisk problematik. De förebyggande insatserna avseende barn och ungdomar fortsätter genom samarbetet med barn- och utbildningsnämnden. Under året anställdes en socialarbetare för att ge stödinsatser till elever med speciella psykosociala behov. En socialsekreterare har också fått i uppdrag att arbeta med elever i första hand vid Ankaret i Fjällbacka och vid IV-programmet på Tanums gymnasieskola. Omsorgsnämnden har också fortsatt att delfinansiera ungdomsvägledartjänster på kultur- och fritidsförvaltningen. Antalet bidragsmånader uppgår till 865, vilket är en minskning med 113 från föregående år, knappt tolv procent. Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat med 30 stycken till 195. Genomsnittlig bidragstid för 2005 är 4,4 månader jämfört med 4, Nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat jämfört med 2004, vilket bland annat förklaras av god arbetsmarknad, striktare bedömning av den del av försörjningsstödet som inte är obligatorisk samt ökad grad av återbetalningar. Försörjningsstöd Bidragsmånader Hushåll Genomsnittlig bidragstid (mån) 4,4 4,3 3,9 Arbete pågår med att ersätta institutionsplaceringar med hållbara hemmaplanslösningar. Till exempel har fler resurspersoner anställts för att ge klienterna stöd på hemmaplan och arbetet är av mer förebyggande karaktär än tidigare. Missbruket av narkotika har gått ned i åldrarna och en ny trend är att äldre etablerade missbrukare allt oftare har kontakt med ungdomar, som på detta sätt leds in i ett missbruk. Individ- och familjeomsorgen har därför tvingats placera en del av dessa ungdomar på institution, då befintliga hemmaplansresurser varit otillräckliga för att få stopp på missbruket. 71

70 Omsorgsnämnden Mellan 2004 och 2005 har det totala antalet placeringsdygn ändå minskat med närmare två helårsplaceringar. Placeringsdygn Institution barn Familjehemsvård barn Institution vuxna Familjehemsvård vuxna Summa HANDIKAPPOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital personlig assistans har minskat från 14 till 13. Antalet utförda assistanstimmar har minskat med Minskningen beror delvis på färre brukare men också på att brukarna har rätt att spara outnyttjade, beviljade timmar. Under året köptes boendeplatser i andra kommuner för totalt tre personer jämfört med nio personer Förändringen beror på att det nationella utjämningssystem som infördes vid årsskiftet 2004/2005 innebar att kommunens betalningsansvar för sex platser på särskilt boende övertogs av vistelsekommunen. Fjorton personer bor i bostad med särskilt stöd, vilket är en ökning med två personer. De två lediga boendeplatser som finns används för korttidsvistelse. Boendet för unga vuxna, Höjden, är i full drift. Korttidsboendet Annies hus har, förutom att tillgodose behov av avlastning, under året haft utrymme att sälja fyra platser till andra kommuner. Behovet av daglig verksamhet klaras med de 19 platser som finns idag. Då antalet arbetstagare blir fler kommer verksamheten att behöva utökas. Ekonomisk analys Ett nationellt utjämningssystem för handikappomsorgen infördes under 2004 i syfte att utjämna kostnader för LSS-verksamheten mellan kommunerna. För handikappomsorgens del innebar detta en budgetminskning för 2005 på sex miljoner kronor samt att kostnadsansvaret för sex boendeplatser lämnades över till andra kommuner. Intäktsökningen beror på att fler korttidsplatser har sålts till andra kommuner och att försäkringskassan har beviljat den ansökan som kommunen gjort avseende förhöjd ersättning för personlig assistans. Handikappomsorgen redovisar ett överskott mot budget på tkr. De som har rätt till stöd enligt lagen om särskilt stöd (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL) ska i den egna kommunen erbjudas den service, stöd och hjälp som erfordras för att den enskilde ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Inom handikappomsorgen fastställdes i december 2005 kvalitetsgarantier för personlig assistans, korttidsvistelse, särskilt boende samt daglig verksamhet. Dessa kommer att följas upp under Verksamhet Verksamheterna är riktade till personer med begåvningshandikapp, autism och autismliknande störningar, vuxenförvärvad hjärnskada, personer med andra fysiska eller psykiska funktionshinder samt personer med varierande arbetshandikapp. Verksamheten ger stöd och hjälp till både barn, ungdomar och vuxna. Större delen av verksamheten regleras av handikapplagen LSS. Under året fick 87 personer stöd och hjälp från handikappomsorgen. Antalet personer med Insatser Personlig assistans Korttidsboende stödfamiljer Personer i gruppboende i Tanum Arbetstagare daglig verksamhet Boendestöd (psykiatri) Daglig sysselsättning (psykiatri) ÄLDREOMSORG Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Ekonomisk analys Äldreomsorgen har sedan 2002 haft en mycket låg kostnadsutveckling. Bruttokostnaderna har från 2004 ökat med knappt en procent, tkr. Den låga kostnadsökningen kan förklaras av minskning av antalet platser på särskilda boenden samt lägre kostnader för matdistribution och särskild kollektivtrafik. Av intäktsökningen beror tkr på förändrad avgiftsdebitering i äldreomsorgen. Behovet av inhyrd personal från bemanningsföretag har fortsatt att minska och kostnaderna har sedan 2003 sänkts med drygt 520 tkr, 72 procent. Kostnaderna för sjuklön har sänkts med knappt 42 procent mellan 2003 och Äldreomsorgen redovisar ett överskott mot budget på tkr. 72

71 Omsorgsnämnden Äldre ska kunna känna sig trygga och bo kvar hemma så länge de önskar. Satsningar ska göras på förebyggande verksamhet. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Inom äldreomsorgen finns kvalitetsgarantier bland annat för välkomstsamtal, bemötandepolicy och arbetsplaner på särskilt boende. Kommuninvånarna garanteras ett välkomstsamtal inom tre dygn från inflyttning, att varje arbetsplats har en skriftlig policy för vad gott bemötande innebär samt att en arbetsplan upprättas inom två veckor. En uppföljning under 2005 visar att verksamheten uppfyller garantierna. Verksamhet Äldreomsorgen är till för äldre och handikappade som är i behov av service, vård och omsorg. Äldreomsorgen ska verka för att äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldreomsorgen ska verka för att ge dem som behöver stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service antog omsorgsnämnden och kommunfullmäktige en äldreomsorgsplan för de kommande tio åren, där syftet är att bedriva fortsatt verksamhet med bra kvalitet och trygghet. En översyn av hemtjänstorganisationen har påbörjats under 2005 för att öka kvaliteten för vårdtagarna, förbättra arbetsförhållandena för personalen samt för att tillvarata resurserna på bästa sätt. Under december 2005 fick 232 personer hjälp från hemtjänsten, vilket är en ökning med 42 personer från december Förutom en normal variation i antal ärenden kan ökningen också förklaras av kommunens satsning på kvarboende i det egna hemmet. Hemtjänst och hemsjukvård till sommargäster har minskat kraftigt jämfört med de senaste åren, drygt 40 procent. Det är för tidigt att säga om minskningen är bestående eller tillfällig. Hemtjänsttagare Mat till personer i det egna hemmet, matdistribution, levereras från Samhall AB. Detta utvärderades under våren 2005 och resultatet visade att majoriteten av brukarna var nöjd med maten. Avtalet med Samhall AB har förlängts med ett år. Planering har påbörjats för att omstrukturera rehabiliteringsoch korttidsverksamheten i kommunen i syfte att ytterligare öka kvaliteten och underlätta möjligheterna till hemmaboende. Under året har planering för korttidsvård av demenssjuka och fysiskt sjuka pågått. Arbetet kommer under 2006 att resultera i en förändrad organisation på Hedegården i Tanumshede. En avdelning med nio platser på Hedegården lades under våren ned på grund av ett antal outnyttjade boendeplatser. Idag bedöms antalet boendeplatser motsvara behovet. Kommunen hade vid årets slut 165 platser för särskilt boende jämfört med 175 platser Antalet nyttjade platser i särskilt boende var 159 jämfört med 173 platser För korttidsvård och rehabilitering fanns platser. Antal dygn med betalningsansvar för utskrivningsklara patienter var två under 2005 att jämföra med fyra Äldreboendet Kalkåsliden i Kville renoverades och antalet platser minskades med en. Återinflyttning skedde i april Särskilt boende Den statliga satsningen på äldreomsorg, Kompetensstegen, innebar att Tanums kommun beviljades drygt 500 tkr för att genomföra kompetenshöjande åtgärder i form av bland annat studiecirklar och erfarenhetsutbyte med grannkommuner. INVESTERINGAR Under 2005 har 216 tkr investerats i ett IT-system för äldreomsorg och handikappomsorg. PERSONAL Under året har arbete med att halvera ohälsotalet och förbättra arbetsmiljön fortsatt. En ny ledningsorganisation för äldreomsorgen har framarbetats. I samarbete med företagshälsovården har en utbildning i rehabiliteringsarbete genomförts för alla arbetsledare. Dessutom har områdesvisa personalronder genomförts av personalsekreterare och sjuksköterska från företagshälsovården i syfte att kartlägga långtidssjukfrånvaro och arbetsmiljö. Olika arbetstidsmodeller har provats under året och frågan kommer fortsatt att vara prioriterad i verksamheten, då väl fungerande scheman med möjlighet till stor flexibilitet kommer att vara en viktig faktor i framtidens personalrekrytering. Omsorgsförvaltningen i Tanums kommun har en stor andel deltidsanställda. Inför 2006 planeras att öka andelen heltidsanställda Befintliga platser Utnyttjade platser 73

72 Omsorgsnämnden genom olika åtgärder; bland annat ska en bemanningsenhet startas. För förvaltningen som helhet har sjuklönekostnaden minskat med nästan 50 procent mellan 2003 och Sjuklön Kostnader (tkr) Åldersstruktur 33% 17% 6% 16% 29% -29 år år år år 60- w Personal Antal anställda Andel kvinnor 96% 96% 96% Andel deltidsanställda 83% 82% 85% Sjukfrånvaro 10,6% 11,6% 9,0% FRAMTID I Tanum är arbetsmarknadsläget fortsatt gott och arbetslösheten relativt låg. Det finns inte heller några lediga bostäder, varför inflyttning till kommunen är svår. En fortsatt god arbetsmarknad gynnar framför allt människors möjlighet till arbete och självförsörjning och socialbidragen kan hållas på en låg nivå. Baksidan är svårigheterna att i konkurrens rekrytera personal till vård och omsorg. Det nationella utjämningssystemet för LSS-verksamhet har för Tanums del inneburit ökade kostnader med cirka fyra mkr. Systemet är oförutsägbart och stor risk finns att det kommer att belasta kommunen ännu mer kommande år. Psykiatrin har lyfts fram som ett prioriterat område och tillsammans med Strömstad kommer Tanum att särskilt arbeta med detta område tillsammans med primärvården och psykiatrin i området (Miltonprojekt). Äldreomsorgen befinner sig i ett vägskäl där en allt mer åldrande befolkning behöver ha insatser från bland annat kommunen i form av vård, omsorg och sjukvårdsinsatser. Under 2005 antog omsorgsnämnden och kommunfullmäktige en plan för äldreomsorgen för de kommande åren. En grundtanke i arbetet är att verksamheterna så långt det är möjligt ska kunna stödja människor i deras hem och naturliga vardag genom omsorg och trygghet. Viktiga tankar att ha med sig inför framtiden är fortsatt uppmuntran och stöd till anhöriga och den enskildes nätverk, då kommunens omsorg allt mer kommer att behöva koncentreras till dem med omfattande vårdbehov. FAKTARUTA Belopp i kr Total nettokostnad vård och omsorg per inv 0-w INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Nettokostnad per inv 0-w Försörjningsstöd Antal bidragsmånader Antal hushåll Genomsnittlig bidragstid, mån. 4,4 4,3 3,9 Kostnad per hushåll Placering barn Placering i antal dygn Total kostnad Kostnad per dygn Placering vuxna Placering i antal dygn Total kostnad Kostnad per dygn HANDIKAPPOMSORG Nettokostnad per inv Gruppboende Antal egna platser Bruttokostnad per plats Nettokostnad per plats Dagcenter Antal arbetstagare Bruttokostnad per plats Nettokostnad per plats Antal personer med personlig assistans Antal utförda timmar personlig assistans ÄLDREOMSORG Nettokostnad per inv 65-w Nettokostnad per inv 80-w Särskilda boenden Antal utnyttjade platser Bruttokostnad per plats Nettokostnad per plats Hemtjänst Antal personer med trygghetslarm 31 dec Antal personer med matdistribution 31 dec Antal personer med hemtjänst 31 dec Antal hemtjänsttimmar Bruttokostnad/hemtjänsttimme Nettokostnad/hemtjänsttimme

73 Kommunrevision Ordförande: Berit Carlsson (c) Revisionskonsult: Öhrlings PriceWaterhouseCoopers Belopp i tkr Intäkter - - Kostnader Verksamhetsresultat Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Balanserat resultat* Personalkostnader *Tanums kommunfullmäktige fattar slutligt beslut vid sammanträde den 24 april bevakar olika sektorer av den kommunala kärnverksamheten. Granskning av den interna kontrollen har inriktats på: verifikationer och utbetalningsrutiner vissa lönerutiner exploatering, investeringar och inventarier Granskning av delårsrapport och årsredovisning har genom ny lagstiftning om god ekonomisk hushållning givits ytterligare en dimension, vilken ställer nya krav på formulering av nämndernas mål och uppdrag. Förvaltningsrevisionen har under året inriktats dels på kommunens upphandling av hantverkartjänster, dels på bygglovshantering och demensvård. Den samverkansorganisation inom revisionsområdet där Tanum ingår har under 2005 blivit medlem i revisionsnätverket STAREV. Ekonomisk analys En förändrad mötes- och aktivitetsplan har medfört lägre kostnader och tillsammans med allmän ekonomisk återhållsamhet lägre nettokostnader. Ett nytt treårigt avtal har efter upphandling tecknats med Komrev. Detta ger, förutom ekonomisk kontroll, trygghet i relationen med revisionskonsulten och säkerställer att kommunens revisorer ges tillgång till uppdaterad kunskap om utvecklingen inom revisions- och redovisningsområdet. Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt granska om räkenskaperna är rättvisande och nämndernas kontroll tillräcklig. Verksamhet Revisorernas strategi, att genom samverkan i gemensamma projekt öka effektiviteten, har fortsatt och vidareutvecklats. Detta har skett genom ökade kontakter mellan andra kommunala revisorer som 75

74 Beslut Kommunstyrelsen överlämnar med denna årsredovisning sin redovisning för 2005 till kommunfullmäktige. Med anledning av årsredovisningen föreslås kommunfullmäktige besluta: -att justera kommunstyrelsens balanserade resultat med -700 tkr till 614 tkr -att justera barn- och utbildningsnämndens balanserade resultat med tkr till tkr -att justera omsorgsnämndens balanserade resultat med tkr till tkr -att nämndernas överskott respektive underskott i övrigt balanseras i ny räkning år 2006 och -att fastställa resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberätttelse för år 2005 Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande Kristina Frigert Ledamot i kommunstyrelsen Rolf Hermansson Ledamot i kommunstyrelsen Ronny Larsson Ledamot i kommunstyrelsen Karl-Erik Hansson Ledamot i kommunstyrelsen Bengt Widengård Ledamot i kommunstyrelsen Lennart Larson Ledamot i kommunstyrelsen Mona Svegås Ledamot i kommunstyrelsen Bengt Mattsson Ledamot i kommunstyrelsen Siv Bergström Ledamot i kommunstyrelsen Lennart Fredlund Ledamot i kommunstyrelsen Revisionsberättelse för år 2005 Vi har granskat räkenskaperna och nämndernas verksamhet och, genom utsedda lekmannarevisorer i Tanums Bostäder AB och Rambo AB, verksamheten i dessa företag under år Granskningen har, vad avser kommunen, utförts i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt genomförts på det sätt och med det resultat som redovisats i det sakkunniga biträdets årsrapport och anlitad revisionsbyrås sammanfattande rapport vilka biläggs denna berättelse. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen i allt väsentligt är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutat. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2005 godkänns. Den är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen. Vi tillstyrker att kommunstyrelsen, övriga nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Tanumshede Berit Carlsson Lars Hognert Sture Olsson Jan Peterson 76

75 Koncernpresentation KONCERNEN TANUMS KOMMUN Förutom kommunen omfattar koncernen följande bolag. Tanums Bostäder AB Tanums Bostäder AB bildades 1995 då merparten av de fastigheter som ägdes av Stiftelsen Tanums Bostäder överfördes till Tanums Bostäder AB. Bolaget som är helägt av Tanums kommun ska äga, förvalta och hyra ut bostäder och fastigheter i Tanums kommun. Tanums Bostäder har totalt 578 lägenheter i Tanumshede, Fjällbacka, Grebbestad och Östad. Rambo AB Regional avfallsanläggning i Mellersta Bohuslän AB (Rambo) är ett kommunalt avfallsbolag som ägs gemensamt av Lysekils, Sotenäs, Tanums och Munkedals kommun. Bolaget bildades Tanums kommun gick in som ägare Tanums ägarandel uppgår till 20 procent. Rambo har som uppgift att tillhandahålla en för kommuninvånare och näringsliv miljömässig/ekonomisk, ändamålsenlig och säker avfallsbehandling, som med hjälp av sortering och återvinning hushållar väl med tillgängliga resurser och som faller väl i linje med en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Tanums Kommunala Förvaltnings- och Utvecklings AB Bolaget som är helägt av Tanums kommun ska äga och förvalta fastigheter och genom delägarskap i andra företag främja den industriella sysselsättningen i kommunen. Bolaget har inte drivit någon verksamhet under året. 77

76 Tanums Bostäder AB Ordförande: Kurt Svedberg (fp) Verkställande direktör: Ulf Ericsson Belopp i tkr RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster Resultat BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bruttoinvesteringar Personalkostnader Ekonomisk analys Årets resultat uppgår till tkr vilket är en förbättring med 127 tkr, åtta procent, jämfört med förra året. Det är fjärde året i följd som Tanums Bostäder redovisar vinst. Det goda resultatet förklaras dels av en bra uthyrning och dels av att det effektiviserings- och besparingsprogram bolaget arbetat med givit effekt. Resultatutveckling TBAB Tkr Intäkter Hyresintäkterna uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr, fem procent, sedan förra året. Av hyresintäkterna avser tkr bostadshyror och tkr lokalhyror. Bostadshyrorna höjdes den 1 januari med i genomsnitt 2,9 procent vilket på årsbasis gav ökade intäkter med cirka 900 tkr. Efter höjningen uppgår genomsnittshyran till 857 kronor per kvadratmeter. Kostnader Driftskostnaderna uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr, åtta procent, jämfört med förra året. Ökningen beror i huvudsak på höjda priser för uppvärmning. Underhållskostnaderna uppgick tkr. Av underhållet har tkr avsett lägenhetsunderhåll medan tkr avsett gemensamt fastighetsunderhåll. Jämfört med 2004 har underhållet minskat med 342 tkr. Finansnetto Finansnettot uppgår till tkr, en försämring med 628 tkr jämfört med föregående år. Av ökningen avser 197 tkr den administrativa avgift som Tanums Bostäder betalar till Tanums kommun för kommunens borgensåtgande i Tanums Bostäder. Resterande del av ökningen beror på att låneskulden ökat till följd av de investeringar som bolaget genomfört. Låneskuld Tanums Bostäders låneskuld har under året ökat från tkr till tkr. Hela låneskulden är upptagen med kommunal borgen som säkerhet. Soliditet Bolagets soliditet uppgår till 11,4 procent vilket är 0,1 procentenheter lägre än föregående år. Årets investeringsverksamhet har ökat bolagets anläggningstillgångar i princip lika mycket procentuellt som bolagets egna kapital ökat genom årets vinst. Det egna kapitalet uppgår till tkr. 78