Att lusa Pelle En studie om kartläggning i teori och lärares praktik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lusa Pelle En studie om kartläggning i teori och lärares praktik"

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Att lusa Pelle En studie om kartläggning i teori och lärares praktik Sofia Fagerberg Emma Fust Examensarbete 15 hp Höstterminen 2007 Handledare: Katarina Herrlin Humanvetenskapliga Institutionen

2 HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga Institutionen Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Att lusa Pelle En studie om kartläggning i teori och lärares praktik Sofia Fagerberg och Emma Fust Katarina Herrlin ABSTRACT Syftet med studien var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning för att se och bedöma elevers läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 57 respondenter. Utifrån syftet formulerades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? samt vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever? Resultatet visade att samtliga 57 respondenter använde sig av kartläggning i någon form för att se och bedöma elevers läsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gånger per termin och att LUS (Läsutvecklingsschema) var det kartläggningsmaterial som de använde sig av i störst utsträckning. Sin egen professionella bedömning angav den största andelen av de svarande (40 stycken) som den främsta metoden vid kartläggning av elever. Vidare i arbetet framkom att lärarna i studien likt flera forskare som presenteras häri, var ense om att de moment som lärarna fokuserar på vid en kartläggning, till exempel fonologisk medvetenhet och ordavkodning, är sådana delar som anses vara goda förutsättningar för att elever ska utvecklas till goda läsare.

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Svenska elevers läsförmåga Läsningens grunder Från delar till helhet Från helhet till delar Sammanfattning Läsning utifrån två perspektiv Sammanfattning Kartläggning Innehåll Utformning Lärarens roll Elevens roll Föräldrars betydelse för barns läsutveckling Sammanfattning Portfoliometoden- ett sätt att bedöma och se utveckling Jag kan och Jag kan mera- material för Portfolio Sammanfattning SYFTE METOD Metodval Undersökningsgrupp Undersökningsinstrument Genomförande Databearbetning Metodkritik Validitet och reliabilitet RESULTAT Resultatöversikt Respondenternas bakgrund Verksamhetsområde Lärares verksamma tid och användande av kartläggning Utbildning Grad av kartläggning Kartläggning - varje dag eller en gång per termin Olika sätt att bedöma elevers läsförmåga Kartläggning - hur? Metoder vid kartläggning Kartläggningsmaterial Kartläggning varför?... 33

4 5.5.1 Anledningar till val av kartläggningsmetod Anledningar till kartläggning Kartläggning vad? Vid kartläggning lägger läraren vikt vid olika moment DISKUSSION Respondenternas bakgrund Kartläggning - varje dag eller en gång per termin Kartläggning sker på olika sätt Tron har stor betydelse för val av kartläggningsmetod Lärare lägger stor vikt vid elevernas språkliga medvetenhet Fortsatt forskning Avslutande diskussion REFERENSLISTA BILAGOR... 47

5 3 1 INTRODUKTION Den unga läraren tycker att hon har en bra 1:a klass. Eleverna kastar sig över uppgifterna med lust och energi. Föräldrarna är tillfreds och läraren är nöjd med sitt arbete. Men vid ett läsprov i maj månad visar det sig att klassen ligger en bra bit under skolans och kommunens genomsnitt. (Elbro, 2006, s 11) Som ensam lärare i en klass med 25 elever kan det vara svårt att följa upp och se var varje elev befinner sig i sin läsutveckling. Då kan det behövas ett hjälpmedel som på ett överskådligt sätt visar hur eleven ligger till. Kartläggning av läsutveckling kan ses som ett sådant redskap och kan hjälpa läraren att arbeta vidare med en elev utifrån den nivå den befinner sig på. Även eleven och dennes föräldrar kan med hjälp av kartläggning få en inblick i elevens läsutveckling, och kan i och med det bli mer delaktiga i undervisningen. Utifrån detta blev vi intresserade av att ta reda på om lärare kartlägger elever inom läsutveckling och i så fall, varför de gör det. Vidare ville vi få reda på vad de lägger vikt vid i samband med en kartläggning och på vilket sätt denna kartläggning sker. I Kursplanen i svenska står att: Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer krav på förmåga att kunna hantera, tillgodogöra sig och värdera texter. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla (Skolverket, 2000, s 1). Läroplanen, Lpo 94, påtalar vikten av att eleverna behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt (Utbildningsdepartementet, 1994). Eleverna ska kunna uttrycka sina tankar och idéer i tal och skrift. Detta går i linje med läroplanens övergripande kunskapsmål som säger att skolan har ansvar att ge eleverna kunskaper som anses nödvändiga för att bli en aktiv samhällsmedlem (a.a). Som medborgare i dagens samhälle kommer man inte undan utan att kunna läsa. Genom läsning öppnas många dörrar för att kunna ta del av all information som finns omkring oss.

6 4 2 BAKGRUND I detta kapitel presenteras forskning kring svenska elevers läsförmåga. Därpå beskrivs hur läsinlärningen går till och två perspektiv, individualpsykologiska och socialinteraktionistiska, vilka ser läsinlärning ur olika synvinklar. Vidare läggs fokus på begreppet kartläggning med hänseende på innehåll, utformning och lärarens samt elevens roll. Därefter går att läsa om föräldrars betydelse för barns läsutveckling. Till sist görs en presentation av olika metoder som finns inom detta område. 2.1 Svenska elevers läsförmåga Flera olika organisationer genomför undersökningar för att kartlägga hur elever länder emellan läser (Skolverket, 2006). PISA (Program for International Student Assessment) är en organisation, som OECD står bakom. PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en organisation som ligger under IEA (The International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Även undersökningen RL (Reading Literacy) finns inom denna organisation. Ytterligare en undersökning är NU 03-provet (Nationell utvärdering) som är producerat av Skolverket. Ur ett internationellt perspektiv läser svenska elever bra. Genom PIRLS undersökning kom det fram att elever i år tre och år fyra är goda läsare, där de svenska eleverna i år fyra presterar bäst i jämförelse med jämnåriga i andra länder. PISA grundar sig på resultat från 15-åringar och visar att även där presterar de svenska eleverna bra i internationell jämförelse (a.a). Trots goda resultat i de här undersökningarna visar undersökningen RL att läskompetensen hos svenska elever har försvagats under en tioårsperiod, från 1991 fram till 2001 (Skolverket, 2006). Det är främst elevernas förmåga att efterbearbeta texter som brister (Skolverket, 2003b). Som exempel kan nämnas att jämföra innehåll mellan olika texter, att generalisera och dra slutsatser samt att kunna förutse händelseförlopp. Resultatet som RL 2001 (trendstudie) visar, har ingen naturlig förklaring, men några tänkbara faktorer som Skolverket (2006) redovisar är att eleverna haft bristande

7 5 motivation vid provtillfället. Vidare går att läsa att tiden för provet varit olika vid olika tillfällen, vilket kan ses som en faktor till att resultaten skiljer sig. Det vill säga att eleverna i trendstudien, jämfört med eleverna i PIRLS, genomförde provet på kortare tid. Avseende trendstudien i jämförelse med PIRLS är det förvisso av värde att känna till tiden som en förklarande faktor till varför resultaten skiljer sig. Emellertid torde eleverna haft samma tidsram 1991 som Tidsaspekten kan svårligen stå som förklaring till den över tid minskade läskompetensen. (Skolverket, 2006, s 43) En annan förklaring som förs fram är att texterna inte motiverat eleverna tillräckligt för att få ett bra resultat. Även här anser författarna att utformningen varit densamma vid tidigare undersökningar, så detta skulle inte kunna påverka resultaten negativt (Skolverket, 2006). En ny undersökning från PIRLS presenterades i början på december 2007 (Skolverket, 2007b). Den visar att svenska elevers läsning år 2006 ligger fortsatt högt i internationell jämförelse. Däremot pekar resultaten på att eleverna i Sverige inte lyckas lika bra som de gjorde Det är både pojkar och flickor som står för tillbakagången. PIRLS 2006 visar att det är färre svenska elever som når en läsfärdighet på avancerad nivå, hög nivå och mellannivå. Läsning på de här nivåerna innebär bland annat att eleven ska kunna läsa mellan raderna, dra mer avancerade slutsatser från innehållet i texter samt att förstå ett mer avancerat språkbruk, som exempelvis finns i metaforer och bildspråk (a.a). 2.2 Läsningens grunder Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning för att kunna utvecklas. Man kan urskilja två huvudmoment: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man kan identifiera eller känna igen skrivna ord. Förståelse är resultatet av tolkningen av språkliga meddelanden. God läsfärdighet innebär att både avkodning och förståelse fungerar väl. (Nationalencyklopedin, 1993, band 12, s 560)

8 6 Taube (2007) menar att olika barn har olika förutsättningar för att lära sig läsa. Viktiga förutsättningar för att bli en god läsare är att barnen känner igen bokstäver, uppmärksammar dess ljud och har ett stort ordförråd. Vidare menar Taube (2007) att högläsning kan vara en faktor som bidrar till att barn utvecklar en lust till att läsa på egen hand. Ytterligare en betydelsefull aspekt i detta sammanhang är att vuxna som bryr sig om och uppmuntrar barnens läsning, bidrar till att barnen bättre klarar av de krav som den första läsinlärningen innebär. Det finns två övergripande läsinlärningsmodeller. Taube (2007) benämner dessa som Bottom-up och Top-down. Bottom-up-modellen går ut på att lära sig avkoda ord till att förstå innebörden i meningar och texter. Top-down-modellen utgår från förståelsen av en text för att senare fokusera på inlärning av bokstäver och ljud Från delar till helhet Witting (1985) menar att eleven för att lära sig läsa först bör genomgå ett förberedelsearbete som syftar till att lära sig att lyssna på olika ljud i sin omgivning och sätta ord på det man hör. Senare övergår arbetet till att fokusera på språkljud i ord, till exempel var i ordet FAR man hör ett a. Språkljudsarbetet är uppdelat i två delar; ljudenliga ord och ljudstridiga ord där den första delen behandlas först. Här börjar man med de långa vokalerna och vissa konsonanter som tillsammans bildar småord. Efter hand görs orden längre och fler bokstäver tillkommer som eleven ska ljuda samman till ord. När det gäller den ljudstridiga delen framhålls att eleven ska lära sig principer om hur bokstavskombinationer låter, till exempel hur Tj-ljudet kan låta beroende på i vilket sammanhang det står (a.a). Detta är ett exempel på vad Taube (2007) menar med en Bottom-up-modell, det vill säga där processen går från att avkoda ord till att förstå innebörden i meningar och texter. Såväl Elbro (2006) som Taube (2007) refererar till Gough och Tunmer (1986) och visar deras formel för läsning, L=AxS, även kallad The simple view of reading. Detta innebär att den samlade läsfärdigheten består av delarna Avkodning och Språkförståelse (Elbro,

9 7 2006). Om man saknar förmågan att avkoda ord, det vill säga om avkodningsförmågan är noll, blir produkten också noll. Detta innebär då att eleven inte kan läsa. Detsamma gäller om språkförståelsen saknas. Med avkodning menar Elbro (2006) att man identifierar orden vad gäller betydelse, uttal och grammatiska egenskaper. Avkodning innebär inte bara att man kan översätta en bokstav till ett visst ljud, utan att man även vet vad ordet betyder. Språkförståelsen omfattar flera olika delar, bland annat underförstådda betydelser i det man läser, kännedom om olika genrer och en vetskap om hur meningar är uppbyggda. Vidare menar Elbro (2006) att sammanhanget i en text kan hjälpa nybörjarläsaren att förstå texten. Men detta är inget att förlita sig på i längden, utan det är viktigt att eleven lär sig att avkoda orden som de står (Elbro, 2006). Dalby (1992, i Taube, 2007) presenterar även han The simple view of reading. Han har lagt till Motivation som ytterligare en faktor: Läsning=Avkodning x Förståelse av språk x Motivation. Detta innebär att motivation måste finnas med för att läsning ska uppstå. Liberg (1993) liknar utvecklingsförloppet vid läsinlärning vid en u-kurva. Hon talar om både läsning och skrivning där hela hennes modell är uppbyggd på att läsning och skrivning sker parallellt. Liberg (1993) delar upp utvecklingen i olika faser vilka ser ungefär likadana ut för såväl läsutveckling som skrivutveckling. Här fokuseras på läsningen och dess grunder. Det hela inleds med en prefas där barnen tillsammans med till exempel föräldrar låtsasläser och vill få böcker lästa för sig. Detta stadie infaller olika från barn till barn. Nästa fas, fas 1, är begränsat effektivt läsande. Det innehåller fortsatt preläsande, men nu börjar barnen även läsa situationsbaserat. De kan till exempel läsa Brio på leksaksaffärens skylt. Vidare kan de även läsa helord som namn och kortare ord, till exempel på, som och i (a.a). Fas två innebär ett dopp i det grammatiska badet, där barnet nu börjar samtala om sitt språk och blir medvetet om hur och vad det säger (Liberg, 1993). Efter detta kan barnet utljudning och ihopljudning av ord, där ihopljudning anses lättare eftersom ordet är känt sedan tidigare. Sista fasen, fas tre, innebär ett utvecklat effektivt läsande. Nu kan barnet

10 8 läsa längre texter och anpassa sitt läsande efter typ av text, med andra ord är barnet nu en utvecklad läsare. Olika barn tar sig igenom de här faserna olika fort. Liberg (1993) skriver att barn som innan de börjar skolan har god kunskap om språkljuden och bokstäverna, med andra ord är fonologiskt medvetna, har en mycket god prognos att knäcka läskoden. Även Lundberg (2006) skriver att det finns ett starkt samband mellan tidig fonologisk medvetenhet och att senare blir en god läsare. Vidare menar Lundberg (2006) att den kritiska punkten för att bli en god läsare ligger i att kunna gå från att använda språket på ett implicit sätt, till att använda det på ett explicit, mer uttryckligt sätt. Användandet av skriftspråket kräver ett medvetande om fonemen, språkljuden, och en medveten kontroll av hur dessa kan bli ändrade, utbytta och återuppbyggda (Lundberg, 2006). Rayner, Foorman, Perfetti, Pesetsky och Seidenberg (2002) jämför helordsmetoden kontra ljudningsmetoden. De skriver att forskning tydliggjort vikten av att förstå hur bokstäver och ljud hänger samman. Författarna menar vidare att läsundervisning som tydligt visar på reglerna av hur olika bokstäver låter, blir mer framgångsrik än undervisning som inte gör det. De ser en balans av de båda läsinlärningsmetoderna som det ultimata för att lära barn att läsa. Genom att använda helordsmetoden som ett komplement till ljudningsmetoden underlättas läsningen för eleverna och gör att den känns rolig och meningsfull (a.a) Från helhet till delar Smith (2003) representerar en metod som Taube (2007) benämner som en top-downmodell för läsinlärning. Med det menas att förståelsen av en text är viktigare än att lära sig ljud och bokstäver. Smith (2003) menar att barn lär sig att läsa just genom att läsa. Det blir här lärarens uppgift att underlätta läsprocessen. Smith (2003) förespråkar helordsmetoden och menar att vi känner igen ord på samma sätt som vi känner igen andra saker i vår omgivning. Han är emot fonetiken, det vill säga att vi översätter bokstäver till ljud och på så sätt genom ljudning får fram rätt ord.

11 9 Greaney (2003) skriver om att denna metod var den enda som användes på Nya Zeeland under 1970-talet fram till början på 1980-talet. Under denna tid ansågs det att elever lärde sig att läsa lika naturligt som de lärde sig att tala. En annan tanke var att man inte skulle dela upp läsandet i små beståndsdelar och att om eleven fick vistas i en miljö rik på böcker och litteratur lärde de sig läsa genom det. Det utarbetades särskilda läsprogram av utbildningsdepartementet som gällde hela landet, vilka gick ut på att lära elever att läsa genom just helordsmetoden. Från 1980-talet och framåt kom man genom många studier, bland andra PIRLS och olika psykologiska studier, fram till att denna metod inte passade för läsinlärning för alla elever. Många barn kräver undervisning i fonologisk medvetenhet för att kunna utveckla ett läsflyt. Trots dessa bevis används fortfarande idag helordsmetoden på Nya Zeeland för alla elever oavsett deras skillnader i läsförmåga (Greaney, 2003) Sammanfattning Wittings (1985) metod för läsinlärning kännetecknas av ihopljudning av bokstavsljud som utökas successivt. Hennes synsätt står i kontrast till Smiths (2003) helordstänkande som går ut på att barn lär sig att läsa genom att läsa. Helordsmetoden är en läsinlärningsmodell där man utgår från helheten för att gå vidare till delarna. Nya Zeeland är ett av världens länder som använder sig av helordsmetoden som läsinlärningsmodell för alla barn (Greaney, 2003). Rayner m fl. (2002) anser att en blandning av ljudningsmetoden och helordsmetoden är det ultimata för en god läsinlärning. Taube (2007) och Elbro (2006) menar att läsningen består av två delar: Avkodning och Språkförståelse. Även Motivation ser de som en viktig del. Dessa delar är beroende av varandra på så sätt att om en elev saknar någon av delarna uteblir god läsning. Liberg (1993) menar att läsutvecklingen hos barn kan liknas vid en u-kurva, som innehåller tre faser som barn ska ta sig igenom för att bli goda läsare.

12 Läsning utifrån två perspektiv Liberg (1993) skriver att det individualpsykologiska perspektivets syn på inlärning riktas mot individens sätt att tillägna sig kunskap och hur denne använder sig av sina kunskaper. Utifrån detta synsätt ser man läsandet som en process där skrivna tecken tolkas i hjärnans syncentrum för att föras över till talspråkscentrum. Talspråkscentrat innehåller en mental grammatik, vilket innebär att där finns komponenter för ljud, uttal och satser. Denna mentala grammatik utvecklas i samband med att talet växer fram. Barn som har svårt att höra var i ett ord ett visst ljud hörs har alltså svårigheter att bli medveten om språkets olika delar, det vill säga har en begränsad fonologisk medvetenhet. Liberg (1993) pekar på att det råder delade meningar om huruvida den fonologiska medvetenheten är en förutsättning för eller en följd av läsinlärande (s.14). Forskningen inom detta område menar att man för att stödja barnets tidiga läsutveckling bör öva upp den fonologiska medvetenheten (a.a). Ur ett socialinteraktionistiskt perspektiv ses läsinlärning i ett mer övergripande sammanhang där lyssnande, talande, läsande och skrivande samspelar och därmed stödjer varandras utveckling (Liberg, 1993). Språket är till för kommunikation och omgivningen har stor betydelse för tillägnandet av det. Det fungerar inte att endast kunna de språkliga momenten, som till exempel att producera meningar och ha ett gott ordförråd. Man måste även kunna använda sitt språk så tillvida att man kan argumentera, ställa frågor och klargöra vad man menar i olika sammanhang (a.a). I Skolverkets rapport Mål för alla (2007a) hänvisar Fischbein till sin egen forskning och säger att: Den visar på att det inte i pedagogiska sammanhang ensidigt går att studera bara individens utveckling eller bara den omgivande miljön. (s 63) Hon menar att individens biologiska förutsättningar och faktorer i miljön samspelar med varandra. Ett exempel på detta är att läraren styr undervisningen mot ett uppsatt mål men ger eleverna mer eller mindre eget utrymme att påverka undervisningens upplägg och

13 11 hur man genomför den. Ju mer eget utrymme eleven får, desto mer kommer elevens individuella erfarenheter och anlag att påverka hur undervisningen bedrivs (Skolverket, 2007a). Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2000) menar att det är av stor vikt att eleven blir delaktig i skolans arbete och sitt eget lärande. Vid utvärderandet av elevens prestation är det viktigt att grunda det på elevens delaktighet både i hur denne lär sig och hur den på bästa sätt kan utvecklas vidare. Även Fischbein (Skolverket, 2007a) är av den meningen att barnets egna möjligheter att få ta ansvar för sitt lärande är viktig. Ett dilemma som lärare har idag är hur man ska kunna arbeta för att eleverna ska nå kunskapsmålen, samtidigt som alla blir delaktiga och får komma till tals. Till detta kommer att som lärare kunna dokumentera de framsteg som varje elev gör, för att genom det motivera eleven till fortsatt lärande (Skolverket, 2007a) Sammanfattning I kapitlet diskuteras två olika synsätt på läsning: individualpsykologiskt och socialinteraktionistiskt (Liberg, 1993). Inom det individualpsykologiska perspektivet riktas kunskapen mot individen som tolkar och tillägnar sig den. Läsningen ses som en process där hjärnan tolkar det ögat ser och för över denna information till talspråkscentrum. I detta perspektiv har den fonologiska medvetenheten en stor roll. Det socialinteraktionistiska perspektivet innebär att språket utvecklas i kommunikation med andra människor. Omgivningen har stor betydelse för inlärningen av språk (a.a). Fischbein (Skolverket, 2007a) menar att dessa båda synsätt samspelar med varandra i en pedagogisk miljö. Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2000) betonar vikten av att låta elever bli delaktiga i utvärderandet av sin egen läsutveckling. Även Fischbein (Skolverket, 2007a) håller med i detta och anser att det är viktigt att dokumentera elevers framsteg för att motivera till fortsatt lärande.

14 Kartläggning Det finns en mängd olika kartläggningsmaterial att tillgå och alla syftar till att på något sätt få reda på var eleven befinner sig i sin läsutveckling. De olika materialen ser väldigt olika ut och innehåller även varierade rubriker för kartläggning. Nedan beskrivs tre olika material som kan användas för att kartlägga elevers läsutveckling. Dessa är: God Läsutveckling (Lundberg och Herrlin, 2005); LUS (Läsutvecklingsschema) (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006) och Språket Lyfter (Skolverket, 2003a) Innehåll En skillnad mellan kartläggningsmetoderna är att LUS (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006) utgår från helheten till delarna när det gäller läsning och att alla delar krävs för att man ska kunna läsa. Därför kan man inte enbart fokusera på exempelvis avkodning och mena att det är den som utvecklas. God läsutveckling (Lundberg och Herrlin, 2005) ser delarna som utgångspunkt för läsning. Detta innebär att den fonologiska medvetenheten ligger till grund för läsinlärningen. I materialet Språket lyfter (Skolverket, 2003a) framgår inte någon utgångspunkt för läsinlärning. Lundberg och Herrlins (2005) metod God läsutveckling är tänkt att användas från förskoleklass upp till år fyra. Materialet är uppdelat i fem dimensioner som alla samspelar med varandra. Fonologisk medvetenhet är den första dimensionen. Det innebär att man förstår hur ord kan delas upp i mindre bitar, så kallade fonem. Förstår man detta kan man även förstå att bokstäver motsvarar olika ljud som kan sättas ihop till olika ord. Med Ordavkodning som är den andra dimensionen, menas att man kan känna igen det skrivna ordet och att detta så småningom sker med allt större automatik. Den tredje dimensionen, Flyt i läsningen, innebär att man kan få liv i meningar, det vill säga att man kan pausa vid rätt tillfällen och betona ord på rätt ställen. För övrigt ska man kunna läsa med rätt satsmelodi och tillräckligt snabbt för att kunna komma ihåg innehållet i längre meningar, som i sin tur är grundläggande för förståelsen för en text. Läsförståelse är den fjärde dimensionen och betyder att man kan koppla det man läser till egna, tidigare erfarenheter. Med det menas även att man kan läsa mellan raderna och

15 13 gå bortom textens absoluta betydelse. Slutligen den femte dimensionen, Läsintresset, är enligt författarna en av de viktigaste dimensionerna. Utan ett läsintresse kan det vara svårt att lyckas gå framåt i de andra dimensionerna (a.a). (Se bilaga 1) Nya LUS är ett annat verktyg för kartläggning (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006). Första LUS kom Därefter kom ytterligare en upplaga 2001 med ett komplement till den första fasen i materialet. Fortsättningsvis i detta arbete benämns Nya LUS enbart LUS. Det riktar sig för användning från förskolan upp till gymnasiet ( LUS bygger på tre olika faser bestående av ett antal olika punkter (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006). Utforskande fasen är den första och grundläggande fasen. Den innebär bland annat att eleven känner till läsriktningen, läser ord i texter med hjälp av helordsbilder och tar hjälp av bilder för att lättare förstå en text. Nästa fas är den Expanderande fasen. Med det menas att eleven nu har flera olika lässtrategier och läser enklare kapitelböcker med färre och färre bilder. Läsningen sker så gott som flytande och eleven väljer egna böcker och läser mycket och ofta. Sista fasen är Litterat läsande som innebär att eleven nu behärskar att läsa mellan raderna och kan dra slutsatser kring innehållet i en text. Under denna fas förekommer även läsning av olika genrer (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006). (Se bilaga 2) Språket Lyfter, avsedd att användas från förskoleklass till år fem, är en kartläggningsmetod där muntlig kommunikation är en central del (Skolverket, 2003a). Det finns även underlag att använda för år sex till nio, men i detta arbete presenteras materialet för skolans tidigare år. Språket Lyfter är indelat i två delar; Kommunikation och Att utveckla förmågan att läsa och skriva. Kommunikationsdelen är i sin tur uppdelad i tre bitar som fokuserar på språklig aktivitet, samarbetsförmåga och uttrycksförmåga. Den andra delen, Att utveckla förmågan att läsa och skriva, är uppdelad i områdena skriva, läsa och skrivteknisk förmåga. Varje del är här uppdelad i olika observationspunkter som följer elevens utvecklingsgång. Eftersom barn utvecklas i olika takt kan man inte alltid följa observationspunkterna i kronologisk ordning (a.a). (Se bilaga 3)

16 Utformning Gemensamt för God läsutveckling (Lundberg och Herrlin, 2005); LUS (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006) och Språket Lyfter (Skolverket, 2003a) är att de har ett schema som läraren fyller i efter vad eleven kan, klarar av och behöver utveckla. God läsutveckling har även ett schema för eleven, som denne får fylla i på egen hand (Lundberg och Herrlin, 2005). God läsutvecklingsschemat är indelat i fem dimensioner vilka innefattar olika antal faser som visar på vad eleven ska kunna under varje dimension För att tydligare se vad eleven utvecklar från varje kartläggningstillfälle menar författarna att man med fördel kan använda olika färger när man fyller i schemat (Lundberg och Herrlin, 2005). (Se bilaga 1) Språket Lyfter skiljer sig från God Läsutveckling och LUS genom att vara ett observationsschema (Skolverket, 2003a). Schemat är inte så detaljerat beskrivet angående elevens läsförmåga, utan innehåller mer öppna påståenden för läraren att observera utifrån. Språket Lyfter är uppdelat i materialets två delar och efter elevens ålder. Första delen är kommunikation och den andra delen är Att utveckla förmågan att läsa och skriva (a.a). (Se bilaga 3) Till skillnad från Språket Lyfter är LUS uppdelat i ett stegsystem där läraren fyller i elevens namn och kryssar i när han/hon anser att eleven behärskar ett moment (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006). De många rutorna ger inget utrymme för lärarens egna anteckningar, utan lämnar endast plats för det datum då eleven uppnådde just det momentet. (Se bilaga 2) Gemensamt för de olika kartläggningsmetoder som beskrivs här är att de är tänkta att användas i det dagliga arbetet i klassrummet. Beroende på vilken metod som används varierar frekvensen av hur ofta schemat fylls i. God Läsutveckling bör under förskoleklass och år ett fyllas i regelbundet, ungefär varannan månad (Lundberg och Herrlin, 2005). Senare kan det ske med längre mellanrum. Varken LUS (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006) eller Språket Lyfter (Skolverket, 2003a) anger hur ofta

17 15 materialet är tänkt att fyllas i. De båda fokuserar bara på att kartläggningen ska göras kontinuerligt under skolåret Lärarens roll Lundberg och Herrlin (2005); Skolverket (2003a) och Allard, Rudqvist och Sundblad (2006) är alla överens om att läraren har en viktig roll vid kartläggning. Allard, Rudqvist och Sundblad (2006) betonar att en och samma lärare bör stå för kartläggningen i en klass, för att få en så likvärdig bedömning som möjligt. Vidare menar de att man som lärare lär känna eleven på ett bättre sätt genom en kartläggning och att man skulle gå miste om detta genom att låta dela upp arbetet mellan flera lärare. Lundberg och Herrlin (2005) påtalar vikten av en mer objektiv kartläggning som inte riskerar att blanda in lärarens egen subjektiva syn på eleven. Eftersom deras dimensioner utgår från lärarens bedömning finns en risk att det blir alltför subjektivt. För att undvika detta menar författarna att det kan vara lämpligt att komplettera bedömningen med vissa objektiva test (a.a). Syftet med LUS är att ge läraren möjligheter till förståelse för var i läsutvecklingen en elev befinner sig (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006). Utifrån denna bedömning kan läraren bli hjälpt med att planera det fortsatta arbetet att utveckla elevens läsförmåga. Dessa tankar går igen i det som Skolverket (2003a) och Lundberg och Herrlin (2005) skriver. Alla menar att man som lärare genom en kartläggning får hjälp att följa en enskild elevs läsutveckling och även möjlighet att se hur man kan hjälpa eleven vidare Elevens roll Allard, Rudqvist och Sundblad (2006); Lundberg och Herrlin (2005) samt Skolverket (2003a) påvisar alla att kartläggningen kan bli ett medel för eleven att få syn på sin egen utveckling och i och med det få möjlighet att bli mer delaktig i undervisningen. I materialet God Läsutveckling (Lundberg och Herrlin, 2005) medföljer en sida, Min läsutveckling, som är till för eleven att själv fylla i. Den ser likadan ut som lärarens schema, förutom att språket är lättare och att alla påståenden börjar med Jag. (Se bilaga

18 16 2) I materialet Språket Lyfter är det tänkt att lärarens observationer av en elev ska ligga till grund för att eleven själv får ta del av sin läsutveckling (Skolverket, 2003a). Genom detta skapas förutsättningar för att lärare och elev tillsammans ska kunna planera det fortsatta arbetet. Lundberg och Herrlin (2005) och Carlström (2001) är ense om vikten av att föra samtal med eleven om var den befinner sig i sin läsutveckling och att eleven själv får komma med förslag till fortsatt arbete och utveckling. Detta är något som stärker deras självförtroende, vilket i sin tur är av stor vikt för inlärning i allmänhet (Carlström, 2001). Även Taube (1997) stödjer dessa tankar och menar att eleven genom delaktighet i bedömningsarbetet blir medveten om hur inlärning sker på bästa sätt. Därigenom får eleven ökad självkännedom och kan lättare utvecklas vidare Föräldrars betydelse för barns läsutveckling Saint-Laurent och Giasson (2005) skriver om vikten av att föräldrar läser och skriver mycket tillsammans med sina barn när de håller på att lära sig läsa, för att de ska utvecklas till goda läsare. De hänvisar i sin artikel till Dickinson and Tabors (1991); Hannon (1987); Teale (2003) och Whitehurst (1988) som alla menar att det är av stor betydelse att föräldrarna inte bara läser för sina barn, utan att de även bjuder in dem i diskussioner kring det som de läser högt om. De pekar på vikten av att som förälder ställa frågor om innehållet i texten, dra paralleller och låta sina barn bli aktiva lyssnare och så småningom läsare på egen hand. Även Taube (2007) anser att högläsning är positivt för barnens läsutveckling. Hon pekar bland annat på faktorer som att barnens ordförråd ökar och att de bygger upp en förståelse för hur berättelser vanligtvis är uppbyggda. Som viktigaste faktor menar hon att lusten att lära sig läsa själv stimuleras i och med högläsning. Precis som Saint- Laurent och Giasson (2005) menar Taube (2007) att högläsningen blir mer givande om föräldern eller den som läser högt för barnet stannar upp och talar med barnet om det lästa. Allard, Rudqvist och Sundblad (2006) menar även de att om man läser

19 17 tillsammans med någon som redan kan läsa utvecklas barnens förmåga att också läsa på egen hand. Föräldrarnas roll vid en kartläggning är inte helt olik elevens roll. Tanken enligt Lundberg och Herrlin (2005) är att föräldrarna i och med en kartläggning får möjlighet att bli delaktiga i sina barns läsutveckling. Vidare kan det bidra till att skapa ett bra underlag för samtal med föräldrarna där man visar på elevens starka och svaga sidor. Allard, Rudqvist och Sundblad (2006) och Skolverket (2003a) skriver inget specifikt om föräldrarnas roll vid kartläggning i sina material Sammanfattning Kartläggning kan vara ett sätt för lärare, elev och föräldrar att få syn på var i läsutvecklingen eleven befinner sig. Delaktighet i detta arbete stärker elevens självförtroende. Saint-Laurent och Giasson (2005) och Taube (2007) menar att högläsning kan bidra till att göra sitt barn till god läsare. Vidare i det här kapitlet har tre kartläggningsmodeller beskrivits. God Läsutveckling innehåller olika dimensioner som samspråkar med varandra och ger en helhetsbild av elevens läsutveckling (Lundberg och Herrlin, 2005). Underlaget avser att användas från förskoleklass till år fyra. LUS är ett läsutvecklingsschema som läraren fyller i efter hand då eleven har uppnått vissa punkter (Allard, Rudqvist och Sundblad, 2006). Det innehåller tre faser som eleven ska ta sig igenom under sin skolgång. Materialet är tänkt att användas från förskolan till gymnasiet ( I Språket lyfter står muntlig kommunikation i centrum (Skolverket, 2003a). Materialet är indelat i två delar som i sin tur är uppdelade i mindre delar. Denna kartläggningsmetod sträcker sig från förskoleklass upp till år nio. 2.5 Portfoliometoden- ett sätt att bedöma och se utveckling I en portfolio samlar eleven och läraren material som eleven producerat (Taube, 1997). Här fokuseras inte bara på färdiga produkter, utan man kan även se elevens väg fram till det slutgiltiga målet. Denna metod syftar till att bedöma elevers resultat i förhållande till

20 18 de gemensamt uppsatta målen. Ett annat syfte är att eleven ska kunna reflektera kring sin egen utveckling och lära sig att utvärdera sin kunskap. Det finns ett tydligt samband mellan undervisningen man bedriver och utvärderingen som utförs efteråt. Portfoliometoden underlättar för eleven att se sin egen utveckling och gör att den tillsammans med sin lärare lättare kan planera fortsatt arbete. Eftersom denna metod är ett instrument för att kunna följa elevers läsutveckling över tid, bör den ses som ett komplement till, till exempel standardiserade tester, för att kunna ge en bättre bild av elevens utveckling (Taube, 1997) Jag kan och Jag kan mera- material för Portfolio Dessa båda material är till för elevens portfolio och riktar sig till elever i de första skolåren, år 1-6 (Gustavsson, 2002; Gundenäs, Hulusjö och Zetterlund, 2003). Materialet är tänkt som ett komplement som på ett överskådligt sätt visar kunskapsmålen som eleven uppnått i bland annat svenska och matematik. Här finns även sociala mål att uppnå. Författarna pekar på vikten av att låta eleven bli delaktig i sin egen utveckling. I och med detta material får eleven färglägga de delmål som han/hon anser sig behärska, därefter daterar läraren och signerar dessa delmål. Detta i sin tur bildar en god grund för upprättandet av den individuella utvecklingsplanen och de mål som eleven ska sträva efter att nå. Vidare blir det lättare för föräldrarna att se sitt barns utveckling på ett konkret sätt. När det gäller ämnet svenska är det uppdelat i delarna tala, läsa och skriva (a.a). (Se bilaga 4) Sammanfattning Portfoliometoden innebär att elevens egenproducerade material samlas (Taube, 1997). Tack vare detta kan man följa elevens utveckling under tid och eleven kan själv vara med och reflektera kring sin utveckling. Denna metod kan ses som ett komplement till standardiserade tester. Materialen Jag kan (Gustavsson, 2002) och Jag kan mera (Gundenäs, Hulusjö och Zetterlund, 2003) är ett portfoliomaterial där eleven själv får fylla i de delmål som han/hon anser sig klara av. Detta material kan på ett överskådligt

21 19 sätt visa elevens utveckling såväl för honom/henne själv som för föräldrar och lärare (a.a).

22 20 3 SYFTE Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning som ett redskap för att se och bedöma elevens läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten. Med utgångspunkt i detta syfte utarbetades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? Vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?

23 21 4 METOD Kapitlet inleds med ett resonemang kring den valda metoden. Vidare presenteras undersökningsgrupp, undersökningsinstrument samt genomförande. Därefter diskuteras hur databearbetningen genomfördes och den metodkritik som framkommit. Kapitlet avslutas med en diskussion kring begreppen validitet och reliabilitet. 4.1 Metodval Enkätundersökning valdes som metod. I och med en enkätundersökning kan man nå ut till många respondenter och för att kunna jämföra de resultat man får in är det viktigt att frågor och svarsformulär ser likadant ut för alla (Trost, 2001). Eftersom resultatet bearbetades statistiskt underlättades arbetet genom att enkätens frågor hade fasta svarsalternativ. En enkätundersökning räknas som kvantitativ eftersom: Med kvantitativt inriktad forskning menar man sådan forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder. (Patel och Davidsson, 2003, s 14) En enkät med hög grad av standardisering har fasta svarsalternativ (Patel och Davidsson, 2003). Med hög grad av standardisering menas att det lämnas mycket lite utrymme för respondenten att svara på annat än just det som efterfrågas. Den enkät som genomfördes och bearbetades i och med detta arbete sågs som en kvantitativ undersökning med hög grad av standardisering. 4.2 Undersökningsgrupp I detta fall delades en likadan enkät ut till 65 respondenter. Enkäten riktade sig till verksamma lärare från förskoleklass upp till år sex. Enkäterna besvarades på åtta olika skolor. Att det blev just dessa skolor föll sig naturligt, då där fanns lärare som vi kände

24 22 sedan tidigare. Detta innebar att ett bekvämlighetsurval gjordes (Trost, 2001). Lärarna kontaktades i det inledande skedet av examensarbetet. Respondenterna som besvarade enkäten visade sig ha olika utbildningar: förskollärare, småskollärare, folkskollärare, lågstadielärare, mellanstadielärare, grundskollärare, tidigarelärare, senarelärare och specialpedagog. Det var inget medvetet urval utan de som arbetade på skolan och som hade lust att svara på enkäten fick göra det. På två av skolorna fanns inte alla klasser representerade. Där gick inga elever i år sex respektive år fyra. 4.3 Undersökningsinstrument Enkäten bestod av 12 frågor av sluten karaktär, vilket innebär att givna svarsalternativ ges och respondenten får välja det alternativ som passar bäst (Patel & Davidsson, 2003). De första fem frågorna var allmänna övergripande frågor om kön, antal år personen arbetat som lärare, i vilken klass den är verksam, vilken utbildning han/hon har samt hur många år personen använt sig av kartläggning för att se och bedöma läsutveckling. Vidare innehöll enkäten mer specifika frågor som behandlade kartläggning. Medvetet kategoriserades frågorna efter det uppställda syftet. Fråga sex och sju motsvaras av syftesfrågan I vilken grad använder sig lärare av kartläggning?. Fråga åtta och nio svarar på frågorna Vad lägger läraren vikt vid när han/hon kartlägger elever? och På vilket sätt sker kartläggningen?. Fråga tio och elva handlar om Varför kartlägger lärare elever?. Sista frågan, fråga tolv, handlar även den om vad läraren lägger vikt vid när han/hon kartlägger, men med fokus på innehåll till skillnad från fråga åtta som fokuserar på val av metod vid kartläggning. (Se bilaga 5) Vid utformandet av enkäten var utgångspunkten syftet, problemformuleringen samt den litteratur som lästs inom ämnesområdet. Två frågor lades till, fråga sju och åtta, vilka hämtades från PIRLS Lärarformulär Huvudundersökning 2001 ( ldbexternal_action/publicationdetails/_rp_publdbexternal_publ_id/253). Enkäten inleddes med ett missivbrev (Trost, 2001). (Se bilaga 5) I detta framgick att tiden för att

25 23 besvara enkäten beräknades till ungefär 15 minuter och att respondenterna skulle vara helt anonyma (Trost, 2001). Enkäten avslutades med ett tack riktat till de svarande. 4.4 Genomförande Inledningsvis gjordes en pilotstudie där fem lärare ingick. Dessa deltog inte i den slutgiltiga enkätstudien. Efter bearbetning av pilotgruppens svar ansåg vi att inga ändringar behövde göras och att vi kunde börja dela ut enkäten på de utvalda skolorna. Förhoppning fanns om att personligen kunna finnas på plats på skolorna då enkäterna besvarades, men då detta inte var möjligt på alla platser, på grund av den geografiska spridningen, skedde genomförandet på olika sätt. I ett fall delades enkäten ut i samband med en skolkonferens och samlades in vid samma tillfälle. I övriga fall delades enkäter ut till en kontaktperson som i sin tur delade ut den till berörda lärare på sin enhet. I samband med detta informerades kontaktpersonen om enkätens utformning muntligt för att kunna besvara eventuella frågor kring den. Uppsamlingen av enkäterna skedde efter tre dagar, då kontaktpersonerna samlat in dessa och vi hämtade dem på berörda enheter. 4.5 Databearbetning Vid bearbetningen av de insamlade enkäterna användes databearbetningsprogrammet SPSS. Eftersom det var första gången vi använde detta program fick vi till en början prova oss fram för att lägga in resultaten. Utifrån frågeställningarna sorterades resultatet i följande svarskategorier: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning?, På vilket sätt sker kartläggningen?, Varför kartlägger lärare elever? samt Vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?. Efter att ha lagt in alla data under olika rubriker diskuterades lämpliga diagram för de olika frågorna. Vi kom fram till att använda oss av stapeldiagram i sju av frågorna. Anledningen till att just den formen valdes var att vi ansåg att de på ett överskådligt sätt visade det resultatet angav. Tabeller användes i tre fall då de många svarsalternativen, enligt oss, blev enklare att tyda. En resultatöversikt gjordes för att på ett överskådligt sätt visa uppställda frågor och dess svar.

26 Metodkritik Målet var att få in minst 60 besvarade enkäter och därför delades det ut 65 stycken. Då flera av de utvalda skolorna var relativt små delades den ut på flera skolor för att få in det förväntade antalet enkäter. Totalt fick vi in 57 enkäter då flera av lärarna på skolorna var frånvarande på grund av sjukdom och utbildningar vid utdelningstillfället. Vi ansåg att antalet enkäter ändå skulle kunna möjliggöra en bearbetning. Vi ställer oss frågande till om vårt deltagande i samband med utdelandet och besvarandet av enkäten, istället för att använda oss av kontaktpersoner, verkligen skulle påverka antalet insamlade enkäter. De respondenter som var frånvarande vid detta tillfälle var frånvarande även dagar efter utdelandet. Det går inte att utläsa från enkäterna vilka svarande som arbetar på samma skola. Det är möjligt att detta ytterligare kan vara en faktor som påverkar resultatet. Det kan vara så att svaren påverkats av om man har kollegor eller ej att arbeta tillsammans med när det gäller kartläggning. På en del enkäter uteblev svar på vissa svarsalternativ. Detta hade kanske kunnat undvikas om vi varit närvarande vid alla utdelningstillfällen eftersom vi då kunnat svara på eventuella frågor från respondenterna. Vi hade informerat kontaktpersonerna muntligt om enkätens innehåll och utformning, men dessa personer kanske inte fanns tillgängliga när den berörde respondenten besvarade just sin enkät. I de frågor där detta inträffade valde vi vid bearbetningen att lägga till en kategori i diagram och tabeller som benämndes svar saknas, för att på så sätt visa att respondenterna inte svarat. I frågan För att kartlägga elevers läsutveckling använder jag fanns ett svarsalternativ som var olika formella test. Då en stor andel av de svarande angav att de i någon grad använder detta sätt skulle kanske en följdfråga om vilket/vilka test det handlar om funnits med i enkäten. Som enkäten var utformad var det svårt att vidareutveckla den kategorin.

27 Validitet och reliabilitet Trost (2001) skriver att med validitet menas att det instrument man väljer att använda sig av ska mäta det som det är avsett att mäta. Vi anser att vårt arbete håller en hög grad av validitet då utformningen och resultatet av enkäten svarar mot det som tas upp i den teoretiska bakgrunden och i våra syftesfrågor. Reliabilitet förklarar Trost (2001) som att en mätning man utför är tillförlitlig och inte låter slumpen påverka hur de svarande svarar. Vi anser att reliabiliteten för vår undersökning är hög på de skolor där den genomfördes. Däremot om man skulle genomföra samma studie igen på andra skolor skulle man säkert få ett annat resultat, detta beroende på olika svarandes erfarenheter och kunskaper. Tillförlitligheten i vår undersökning skulle kanske ha kunnat vara högre om enkäten besvarades på exakt samma sätt för alla respondenter. Vi tänker här till exempel på aspekterna tid, plats och omgivande miljö.

28 26 5 RESULTAT 5.1 Resultatöversikt Forskningsfråga Enkätfråga Rubrik Resultat Se figur Respondenternas Kön? 53 kvinnor, 4 män. bakgrund Respondenternas Vilken klass är du Verksamhetsområde Majoriteten är verksamma i år Figur 1 bakgrund verksam i? 1-3. Respondenternas bakgrund Figur 2 Respondenternas bakgrund Grad av kartläggning Grad av kartläggning Kartläggning hur? Kartläggning hur? Kartläggning varför? Kartläggning varför? Kartläggning vad? Hur länge har du varit verksam lärare? * Hur många år har du använt dig av kartläggning som ett redskap för att se läsutveckling? Har du utbildning som pedagog? Vilken? Jag använder mig av kartläggning för att följa elevers läsutveckling Hur ofta använder du följande sätt för att bedöma elevers läsförmåga? Jag lägger stor vikt vid följande metoder när det gäller att bevaka elevers läsutveckling För att kartlägga elevers läsutveckling använder jag Jag använder mig av denna slags kartläggning för att Jag kartlägger mina elevers läsutveckling för att När jag följer elevers läsutveckling lägger jag vikt vid elevens Lärares verksamma tid och användande av kartläggning. Utbildning Kartläggning varje dag eller en gång per termin Olika sätt att bedöma elevers läsförmåga Metoder vid kartläggning Kartläggningsmaterial Anledningar till val av kartläggningsmetod Anledningar till kartläggning Vid kartläggning lägger läraren vikt vid olika moment Majoriteten av de svarande har varit verksamma i 15 år eller mer. De flesta har använt sig av kartläggning under samma tid. Lågstadielärare, grundskollärare 1-7 var de dominerade svaren bland respondenterna. Majoriteten av de svarande använde kartläggning 1-2 gånger per termin. Lyssna när eleven läser högt, ställer frågor som eleven ska besvara muntligt samt låter eleven sammanfatta det lästa muntligt utgör de sätt som de svarande oftast använder. De svarandes egen professionella bedömning var den klart dominerande metoden. LUS var den metod som de svarande använde sig av i störst utsträckning. Jag tror på den och Den finns redan på min skola var de svarsalternativ som var vanligast bland de svarande. Bättre kunna hjälpa eleverna att nå målen i svenska var det svarsalternativ som flest svarande angav. De svarande lägger stor vikt vid samtliga alternativ; språklig medvetenhet, fonologiska medvetenhet, bokstavskunskap, ordavkodning, ordförståelse, ordförråd, läsförståelse, läshastighet, läsintresse, läsvanor samt skrivutveckling. Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10

29 27 Till varje diagram/tabell ges en kort förklarande text om vad den visar och hur den ska tolkas. Det förekommer frågor där de svarande har missat att ringa in ett alternativ. I dessa fall gjordes vid databearbetningen ytterligare en kategori vilken benämndes svar saknas, vilket kan ses i diagrammen/tabellerna. I vår enkätundersökning deltog sammanlagt 57 lärare. Av dem var 53 stycken kvinnor och fyra stycken män. Totalt delades enkäten ut till 65 personer, vilket visar på ett bortfall på åtta personer. Enkäten finns i sin helhet i bilaga Respondenternas bakgrund Verksamhetsområde Vilken klass är du verksam i? Antal förskoleklass år 1-3 år 4-6 specialpedagog Figur 1. Klasser där de svarande var verksamma. Ovanstående diagram visar i vilka klasser de svarande var verksamma. För att tydliggöra svaren grupperades dem i kategorierna förskoleklass, år 1-3, år 4-6 och specialpedagog. Majoriteten av respondenterna visade sig verksamma i de lägre åldrarna i grundskolan, år 1-3 (31 stycken). Specialpedagogerna fick utgöra en egen kategori då de inte bara var verksamma i en av de övriga kategorierna, utan arbetade från förskoleklass upp till år sex.

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Vad är läsning? En studie om elevers uppfattningar om nyttan med att kunna läsa LÄRARPROGRAMMET. Janette Henze Madeleine Johansson

Vad är läsning? En studie om elevers uppfattningar om nyttan med att kunna läsa LÄRARPROGRAMMET. Janette Henze Madeleine Johansson LÄRARPROGRAMMET Vad är läsning? En studie om elevers uppfattningar om nyttan med att kunna läsa Janette Henze Madeleine Johansson Examensarbete 15 hp Höstterminen 2010 Handledare: Dragana Grbavac Institutionen

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet

Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet i årskurs 1 Susanne af Sandeberg, redaktör Svenska Dyslexiföreningen har fått en hel del signaler från lärare om att Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och

Läs mer

SLUS - ett kartläggningschema

SLUS - ett kartläggningschema LÄRARPROGRAMMET SLUS - ett kartläggningschema En studie om SLUS i praktiken Sofie Tillemark Examensarbete 15 hp Höstterminen 2012 Handledare: Linda Fälth Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet Välkomna! Presentation och förväntningar Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet Obligatoriskt från 1 juli 2019 Fyra aktiviteter Vi berättar och beskriver

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika material: och Hitta matematiken. Nationella

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar

Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar Innehåll Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar 2 Underlag Bildserie 4 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 2 5 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.

Läs mer

Motion om god läsförståelse och pulsträning

Motion om god läsförståelse och pulsträning Grundskolechef Ewa Myhrén 0490-254626 ewa.myhren@vastervik.se 2019-02-14 Dnr 2018/608-109 Barn- och utbildningsnämnden Motion om god läsförståelse och pulsträning Sammanfattning Elin Landerdahl (M) och

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Ämnesprov i årskurs 3

Ämnesprov i årskurs 3 Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Nätverk 1 28 september 2018

Nätverk 1 28 september 2018 Nätverk 1 28 september 2018 Inventering/behovsanalys om språkundervisning Skolverkets kartläggningsmaterial i förskoleklass, Hitta språket Till nästa gång Sammanställning från era svar på frågorna: Vad

Läs mer

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Förra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019

Förra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019 Nätverk 2 2019-02-14 Innehåll: Handlingsplaner Vilken kompetensutveckling behöver förskolorna inom Språk- läs- och skrivutveckling? Sammanställning av nätverkens behovsanalys Språk - Skolverkets kartläggningsmaterial

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -

Läs mer

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll

Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll Innehåll Aktivitet 2. Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll 2 Underlag Bildserie 5 Blankett för individuell kartläggning

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

En jämförelse mellan erfarna och nyutexaminerade lärares arbetssätt

En jämförelse mellan erfarna och nyutexaminerade lärares arbetssätt LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete Hur lär man barn att läsa? En jämförelse mellan erfarna och nyutexaminerade lärares arbetssätt Institutionen för humaniora Åsa Ingemansson & Caroline Andersson Handledare:

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren. 11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och

Läs mer

Den tidiga läsinlärningen

Den tidiga läsinlärningen Den tidiga läsinlärningen En fallstudie av en läsinlärningsmodell med fokus på tidiga insatser Johanna Brunnström Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Examensarbete

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Hur lärare arbetar med barns läs och skrivinlärning

Hur lärare arbetar med barns läs och skrivinlärning LÄRARPROGRAMMET Hur lärare arbetar med barns läs och skrivinlärning En kvalitativ studie om lärares arbete med barns läs- och skrivinlärning Angelica Lindberg Examensarbete 15 hp Höstterminen 2011 Handledare:

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Rektor med vetande 15 mars 2017

Rektor med vetande 15 mars 2017 Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Nyckeln till läsintresse Lärares upplevelse av att stimulera läsintresse Elevers uppfattning om sin läsning

Nyckeln till läsintresse Lärares upplevelse av att stimulera läsintresse Elevers uppfattning om sin läsning LÄRARPROGRAMMET Nyckeln till läsintresse Lärares upplevelse av att stimulera läsintresse Elevers uppfattning om sin läsning Sara Rydh Malin Ydrenius Examensarbete 15 hp Höstterminen 2007 Handledare: Lena

Läs mer

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer