Kvalitetssäkring av Vads skola för läsåret 2010/2011

Transkript

1 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde Kvalitetssäkring av Vads skola för läsåret 2010/2011 Postadress SMEDJEBACKEN Telefon vx Telefax E-post/hemsida

2 Inledning Vad skola är den lilla, hemtrevliga byskolan som är belägen i byn Vad mellan Söderbärke och Fagersta. Skolan är godkänd miljöskola enligt Skolverkets kriterier och har skogen och sjön på bekvämt gångavstånd. På Vads skola går elever i förskoleklass, år 1, 2 och 3. Antalet elever på skolan höstterminen 2010 var 79. Vid Vads skola tillagar man maten från grunden det egna skolköket. Kök och matsal är nybyggt under höstterminen 2009 och invigdes i januari I samband med ombyggnationen så byggdes skolan även ihop med den intill liggande förskolan Lillgården. Förskolan och Vads skolas fritidshem har ett nära samarbete vid öppningar och stängningar. Skoldagen börjar kl och avslutas kl Var är vi? Måluppfyllelse Skolans verksamhet styrs av nationella mål och lokala mål. Samtliga pedagoger genomför varje höst och vår en sammanställning av elevernas måluppfyllelse i relation till målen i samtliga ämnen. Där kan man utläsa att i år 1-2 befaras 2 elever inte nå målen i svenska och matematik när de går ur år 3. Ytterligare 3 elever befaras att inte nå målen i svenska och 2 elever befaras att inte nå målen i matematik. När det gäller år 3 så väljer vi att redovisa resultaten av de nationella proven. Nationella prov i år 3 Under vårterminen 2011 genomförde eleverna i år 3 nationella prov i ämnena matematik och svenska. Nedan redovisar vi resultaten från proven. Matematik: Elever som klarat samtliga delmål: 9 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 1 3 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 2 2 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 3 0 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 4 2 av 16 Svenska: Elever som klarat samtliga delmål: 8 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 1 5 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 2 1 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 3 1 av 16 Elever som klarat alla delmål utom 4 1 av 16

3 Förutsättningar Personal: Förskoleklassens förutsättningar har varit att man varit 2 heltidspedagoger i klassen som bestod av 18 elever. I år 1-3 har man varit 5,7 pedagoger samt 0,35 assistent pga en särskoleinskriven elev. År 1-3 har bestått av 61 elever. Samtliga pedagoger på skolan är behöriga. I de 5,7 pedagogerna ligger även 50% specialpedagog. Vad skola består av ett arbetslag. Lokaler: Vads skola består av en tvåvånings tegelbyggnad där förskoleklass och år 1 befinner sig på bottenvåningen medan år 2 och 3 huserar på övervåningen. På varje våning finns ett extra klassrum som kan användas vid behov. Skolan har nyligen fått ett nytt tillagningskök och matsal. På skolan finns en liten gymnastiksal där f-klass och år 1 har sin idrott, medan år 2 och 3 bussas till den fulistora idrottshallen i Söderbärke. Lärarna delar på ett personalrum. Utemiljö: Det finns en stimulerande utemiljö som lockar till lek och aktivitet. Skolgården består av gröna ytor, asfaltsytor, en grusfotbollsplan samt en skog. På nära avstånd finns tillgång till skog och vatten som utnyttjas med jämna mellanrum. Material/utrustning Skolan har ingått i ett matematik projekt som lett till inköp av laborativt material i ämnet matematik. Det finns mycket material i ämnet svenska, först och främst läsmaterial som består av läsförståelse, ordförståelse m.m. Det finns mycket gammalt material på skolan som delvis eller helt inte går att använda idag, t.ex. kartböcker, stora kartor, ordlistor. På skolan finns det 5 st elevdatorer och 1 st dator som är till lärarna. Reflektion/analys Förutsättningarna för att måluppfyllelsen ska öka är relativt god. Vi har god elevkännedom tack vare att vi är en liten skola och har gemensamma konferenser där vi diskuterar elever och måluppfyllelse. Skolan har utbildad och engagerar personal. Specialpedagogen utför gemensamma överenskomna tester som är lika i hela kommunen. Utifrån dessa tester så planerar vi insatser för elever i behov av särskilt stöd. Den fantastiska utemiljön stimulerar till lek, aktivitet och spontanitet. Det som begränsar oss är tillgång till datorer och nytt material, framförallt laborativt material i många ämnen.

4 Lägesbedömning Det som fungerat bra hos oss är att alla lärare ser alla elever. Vi har lyckats skapa en lugn och trygg skolsituation för våra elever. En förutsättning för att höja måluppfyllelsen är att det råder trygghet och studiero. Våra gemensamma konferenser leder till erfarenhetsutbyte, pedagogiska diskussioner och resonemang. Vi har väl inarbetade rutiner vilket ger ordning och reda samt en tydlig struktur. Tryggheten bidrar till flexibilitet. Eleverna känner att vi har positiva förväntningar inför deras lärande, att vi ger eleverna känslan av att lyckas och att vi gör dem medvetna om att de lyckats. Att detta stämmer kan ni se sist i detta dokument där ni kan läsa resultatet av elevernas trivselenkät som eleverna besvarade vårterminen Feedback som ger feedback är själva grundbulten för framgång. Även en mycket god föräldrasamverkan är en framgångsfaktor. Vi har väl fungerade rutiner för upprättande av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Vårt matematikprojekt har lett till nya inköp och utbildning av personal. Laborativt material har ökat lusten och förståelsen hos eleverna. En förutsättning för att öka måluppfyllelsen är flera datorer till skolan. Lärarna behöver först och främst en personlig dator. Vi måste få fler elevdatorer och många fler program till datorerna. I Lgr 11 finns det tydliga mål som ska uppnås i årskurs 3: Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram Med dagens utrustning på skolan blir dessa mål omöjliga att genomföra. Skolan i Vad saknar nytt material och framförallt laborativt material i flertalet ämnen, bl.a. teknik, No. Vidare så behövs det nya inköp av klassrumsuppsättningar av kartböcker och ordlistor (behövs ej om det istället kommer datorer). En tydlig kompentsutvecklingsplan för alla anställda behöver upprättas. Rutinen kring uppföljning och genomförande av åtgärdsprogram bör utvecklas. Det är inte bara elever i behov av särskilt stöd som har rätt till stöd - även duktiga elever måste få utmaningar för att utvecklas så långt de kan. Detta kan leda till att vårt meritvärde i år 9 blir bättre inom några år.

5 Vart ska vi? Visionen för Vad skola Alla elever ska nå målen i samtliga ämnen i alla årskurser En vision är en gemensam bild av ett önskat framtida tillstånd. En bild av hur verksamheten bör se ut på längre sikt. Visionen ska fungera som en kompass för utvecklingsarbetet. Verksamhetsmål för Vad skola Alla elever i behov av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram som utvärderas var 6e vecka. Våra skriftliga omdömen utgår från lokal pedagogsikt planering Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov Mål är något man ska uppnå, förvärva, förverkliga genom att genomföra insatser. Till skillnad från vision är mål något som måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera. Vårt uppdrag enligt Lgr 11är bl.a. att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen, samt att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov Vi behöver skapa väl fungerande rutiner för uppföljning av våra åtgärdsprogram. Vi behöver även låta duktiga elever få utvecklas så långt de kan. För att finna dessa elever som är i behov av särskilt stöd kommer vi att införa kontrollstationer i framför allt ämnet svenska. Specialpedagog kommer att ansvara för att dessa blir genomförda och rapporterade till rektor som beslutar om utredning och eventuellt åtgärdsprogram. Vi behöver förbättra datortätheten ganska markant i Vad skola. Detta är tyvärr inget som vi råder över själva då det till större delen handlar om ekonomi. Uppdrag Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleven ska tillägna sig kunskaper. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleven utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden. Genom ett miljöperspektiv får de möjlighet både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att

6 kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Det etiska perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. Resurser För att kunna arbeta mot verksamhetens mål så behövs en specialpedagog som är drivande i arbetet kring åtgärdsprogram. Detta finns på Vad skola idag. Utbildad personal, vilket också finns på Vad skola idag, är ett måste för att höja måluppfyllelsen. Datorproblemet är något som måste lösas. Ska pedagogerna arbeta med Lpp måste det finnas tillgång till fler datorer. Åtgärder Vi måste införa tätare möten mellan rektor och specialpedagog för att fånga upp alla elever i behov av särskilt stöd. Vidare tänker vi införa täta kontrollstationer där framförallt den så viktiga tidiga läsningen hamnar i fokus. Vi planerar att införa ett årshjul som berättar när och vilka tester som ska genomföras i år 1-3. Allt för att fånga upp hur många som behöver åtgärdsprogram. Dessa åtgärdsprogram ska sedan följas upp inom 6 veckor. Lpp ska skrivas i varje undervisningsmoment. I detta formulär ska det stå vilka kunskapsmål som eleverna förväntas inhämta, samt hur de ska få visa upp sina förmågor. Eleverna måste tidigt tränas i att veta vilka mål de ska arbeta emot. För att veta vilka olika kunskapsnivåer elever befinner sig på har vi nytta av våra kontrollstationer. Utifrån dessa tester kan vi sedan individualisera elevernas utbildning. Detta moment kräver en helt annan flexibilitet hos både personal, elever och föräldrar än vad vi är vana med från den traditionella skolan.

7 Hur gör vi? Planering och strategi Dessa tre verksamhetsmål har vi kommit överens om: *Alla elever i behov av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram som utvärderas var 6 vecka. *Våra skriftliga omdömen utgår från lokal pedagogsikt planering *Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov Dessa tre mål kan bidra till att höja meritvärdet och vår position i jämförelse med andra skolor. För att alla elever ska bli godkända i alla ämnen krävs det att vi har fullstädig kontroll över vilka som behöver stöd och i vilka moment. På så vis kan vi fördela resurser efter behoven. Undervisning som anpassas efter individen kommer att öka lusten att vilja förkovra sig avsevärt. Alla har rätt att få utvecklas så långt det går. Processen kommer att hållas vi liv enligt följande arbetsmodell för vårt arbete att kvalitetssäkra vår verksamhet. Vi ska införa ett årshjul där det står när och vad som ska göras under hela läsåret (administratör) Vi ska även upprätta ett årshjul över våra kontrollstationer (specialpedagog) Vi kommer att dokumentera alla elever som ska utredas (rektor) Elevenkäter genomförs i november (administratör) Feedback till elever angående enkäten i december (rektor) Elevintervjuer genomförs i januari (rektor) Föräldraenkät genomförs i mars (administratör) Feedback till föräldrar i april (rektor) Utvärdering av våra verksamhetsmål och kvalitetssäkring klar senast i juni (arbetslagsvis) Den slutgiltiga skriftliga rapporten ska vara klar senast den 15 september. Då träder även våra nya verksamhetsmål i kraft (rektor) För att hålla diskussion vid liv hela läsåret kommer vi att planera in gemensamma konferenser där våra verksamhetsmål diskuteras (rektor)

8 Redovisning av elevernas svar på trivselenkäten vårterminen 2011

9

10 Söderbärke Fredrik Hedlund, rektor