Boendeplan inom äldrenämndens ansvarsområde

Transkript

1 Diarienr 2014/116-ÄN-753 Sociala nämndernas förvaltning Äldrenämnden Boendeplan inom äldrenämndens ansvarsområde I syfte att få en bild av bostadsbehoven i ett längre tidsperspektiv har äldrenämnden uppdragit till förvaltningen att utarbeta en boendeplanering för nämndens målgrupper. Sociala nämndernas förvaltning har anlitat konsultföretaget PwC för ett utredningsuppdrag med uppgiften att allsidigt belysa de aspekter som påverkar eller kan påverka framtida behov av bostäder för nämndens målgrupper. Rapporten redovisades för äldrenämnden den 26 november I samband med detta beslutades att ge förvaltningen i uppdrag att med rapporten som underlag utarbeta en konkret handlingsplan med specifika åtgärder för att planera och tillgodose behoven av bostäder med särskild service inom nämndens område fram till PwCs rapport återfinns som bilaga 1 till denna rapport. Sammanfattande beskrivning av behovet av särskilt boende fram till 2030 Den demografiska utvecklingen innebär en stor ökning av gruppen 65 år och äldre fram till år 2030 och även därefter. Från dagsläget till år 2030 kommer denna åldersgrupp att öka med cirka personer eller cirka 25 %. För bedömning av behovet av särskilt boende är det i huvudsak åldersgruppen 80 år och äldre som utgör underlag för planeringen. Denna åldersgrupp ökar med drygt personer, vilket motsvarar en ökning med cirka 60 %. I PwC-rapporten Kartläggning och analys av behovet av särskilt boende för äldre konstateras: Med utgångspunkt från åldersstrukturen år 2012 kan en framskrivning göras av det framtida förväntade behovet av platser i särskilt boende. Framskrivningen utgår från antal platser i särskilda boenden år Beräkningarna bygger på att samma andel av åldergrupperna år, år, år, år och 90+ som år 2012 bor i särskilt boende kommer att vara i behov av detta även i framtiden. En rak framskrivning utifrån demografin visar att platsbehovet år 2030 beräknas uppgå till ca platser. Detta innebär en ökning med ca 670 platser jämfört med dagsläget. Ökningstakten är relativt konstant fram till ca år 2020, varefter en snabbare ökning kan skönjas. Efter diskussioner utifrån såväl PwC-rapporten som övriga kända och överblickbara faktorer som kan påverka behovet av särskilt boende, gör sociala nämndernas förvaltning bedömningen att det totala behovet av platser i särskilt boende år 2030 ligger i den nivå som anges i rapporten cirka platser. Runt årsskiftet 2014/2015 färdigställs det särskilda boende på Bäckby (vård- och omsorgsboende) med 120 lägenheter som nu är under byggnation. Boendet kommer att ID:

2 2 (8) heta Hälleborgs äldreboende. I samband med detta avvecklas sammanlagt 30 platser fördelade på två enheter (Pettersbergs gruppboende och återstående del av Treklangens ålderdomshem). Vidare avvecklas 18 gruppboendeplatser som inrättades runt halvårsskiftet 2013 som tillfälliga platser i avvaktan på att det nya äldreboendet på Bäckby skulle stå klart. Det innebär att nettotillskottet blir 52 lägenheter för permanentboende och 20 lägenheter (platser) för korttidsboende i form av växelvård. Dessa 20 lägenheter kan så småningom användas för permanentboende om behovet av växelvårdsplatser minskar/upphör eller kan tillgodoses på annat sätt. De senast byggda särskilda boendena för äldre i Västerås före den nu pågående byggnationen var Änglamarkens äldreboende med 46 lägenheter 2008 och Mälarhem med 24 lägenheter För planeringsperioden återstår således ett behov av nettotillskott av platser i särskilt boende med cirka 600 platser. Befintliga boenden som kan behöva avvecklas framöver behöver också ersättas med motsvarande antal platser. Det totala tillskottet kan alltså behöva vara av större omfattning än 600 lägenheter/platser. Den här gjorda behovsbedömningen behöver givetvis följas kontinuerligt framöver för att justeras antingen uppåt eller nedåt beroende på förändringar av sådana faktorer som påverkar behovet. Planeringen behöver alltså vara av parerande karaktär och inte statisk utifrån dagsläget. Däremot är bedömningen att det är mycket angeläget att med start omgående se till att förutsättningarna finns (färdiga detaljplaner mm) för att kunna hantera en utökning av ovan nämnda omfattning. Värt att nämna i detta sammanhang är också att tiden för ett enskilt byggprojekt från beslut i äldrenämnden om att påbörja projektet i form av beställning hos fastighetskontoret av en förprojektering till att huset är inflyttningsklart kan variera mellan 3-5 år. Denna variation beror i huvudsak på om färdig detaljplan finns eller inte. Om ny detaljplan måste upprättas åtgår till att börja med tiden för planarbetet, varefter planen kan överklagas och när planen väl har vunnit laga kraft kan så småningom även bygglovet överklagas. Nuvarande bostadsbestånd Bostadsbeståndet avseende permanentboende i särskilda boendeformer inom äldrenämndens ansvarsområde såg vid årsskiftet 2013/2014 ut enligt följande: Servicehus Gruppboende för personer med demenssjukdom Ålderdomshem Totalt 687 lägenheter 487 lägenheter 465 lägenheter lägenheter Dessa är fördelade på sammanlagt 41 objekt(hus) enligt nedan: Servicehus Gruppboende för personer med demenssjukdom Ålderdomshem 10 objekt(hus) 11 objekt(hus) 12 objekt(hus)

3 3 (8) Hus med både ålderdomshem och gruppboende Totalt 6 enheter/hus 41 enheter/hus Förteckning över samtliga särskilda boenden finns i bilaga 2. Beträffande det befintliga beståndet av särskilda boenden har en genomgång skett av vilket behov som föreligger att avveckla boenden utifrån bristande lokalmässiga förutsättningar att bedriva verksamheten. Följande boenden har aktualiserats för diskussion om eventuell avveckling: Gude gruppboende. Ett gruppboende med 25 lägenheter beläget i centralt läge i staden på Karlsgatan. Utökades vid årsskiftet 2012/2013 med två lägenheter (till 25 lgh) genom ombyggnad i lokalerna eftersom behovet av ytterligare platser i särskilt boende var stort. Anledning till diskussion om eventuell avveckling är att det är ett relativt litet boende, men främst utformningen i fyra våningar med 6-7 lägenheter per våning, vilket kräver en högre bemanning. Efter diskussion och beslut i äldrenämnden nyligen kommer avveckling dock inte att vara aktuell åtminstone de närmaste åren utifrån att inga platser i särskilt boende kan avvaras innan de kan ersättas med motsvarande nyproduktion. Ett skäl som bör finnas med i framtida diskussion om eventuell avveckling är det centrala läget i staden. Det är det enda boendet av denna karaktär i ett så centralt läge i staden. Hagalidsgården gruppboende. Ett gruppboende med 32 lägenheter i stadsdelen Haga. En större skolenhet Hagaskolan avvecklades i mitten av 1990-talet och idag är hela det tidigare skolområdet omvandlat till bostadsområde med bostäder av varierande karaktär. Två av de tidigare skolbyggnaderna byggdes om till detta gruppboende för personer med demenssjukdom och bands samman med en glasad gång. Bra läge i staden och trevligt integrerat som en del i detta relativt nya bostadsområde. Stor och fin tomt. Anledning till diskussion om eventuell avveckling är utformningen av boendet med de sex mindre boendeenheter som gruppboendet består av spridda dels i två huskroppar, dels i olika våningsplan, vilket gör boendet mer personalkrävande och svårarbetat. I boendeseminarium med äldrenämnden - som ett led i framtagande av denna boendeplan höjdes många röster för att åtminstone tillsvidare behålla Hagalidsgården. En eventuell framtida avveckling kräver en ersättning av motsvarande antal platser genom nybyggnation. Rösegården gruppboende. Ett gruppboende med 52 platser, varav 48 permanentplatser, beläget på Skälby. Det enda särskilda boendet inom äldrenämndens ansvarsområde som inte består av fullvärdiga lägenheter. Den äldre delen består av mindre boenderum utan eget hygienrum samt gemensamma utrymmen. Den nyare delen som byggdes till i mitten av 1990-talet består av något större boenderum med egna hygienrum. Att detta gruppboende varit föremål för diskussion om eventuell avveckling är just utformningen med boenderum istället för fullvärdiga lägenheter. Inget förslag till avveckling föreligger utifrån i detta sammanhang förda diskussioner eller erfarenheter i övrigt. Södergårdens gruppboende. Ett gruppboende med 18 lägenheter beläget på Viksäng. Gruppboendet är insprängt i ett flerbostadshus och fördelat på tre våningsplan (vån 1 3) med sex lägenheter samt gemensamma utrymmen på vardera planet. I markplan samt på våningarna 4 8 finns ordinära bostadslägenheter. Såväl gruppboendets storlek och utformning som husets utformning i övrigt är en exakt parallell till Pettersbergs gruppboende som kommer att avvecklas under hösten Anledningen till diskussion om avveckling är alltså att den argumentation som gällt för Pettersberg även gäller här. Boendet är relativt litet (18 lgh) och är dessutom fördelat på tre våningsplan, vilket gör det mer svåröverskådligt och kräver högre bemanning.

4 4 (8) Eftersom äldrenämnden inte kan avvara platser i särskilt boende utan tvärtom behöver ytterligare platser, kan avveckling av Södergårdens gruppboende inte ske förrän motsvarande antal platser kan ersättas i form av nybyggnation. Förslagsvis kan detta ske i samband med något av de nedan föreslagna färdigställandena av nya boenden åren 2018 eller 2020, som då behöver innehålla 18 lägenheter utöver behovet av nettotillskott. Servicehusen. Utöver de ovan specificerade boendena som varit föremål för diskussion om avveckling eller inte, har servicehusens vara eller inte vara som särskild boendeform alltså med krav på biståndsbeslut - diskuterats. Den gemensamma uppfattningen bland de tjänstemän i förvaltningen som arbetat med frågan och de politiker i nämnden som deltagit i boendeseminarierna om boendeplanerna är att behålla servicehusen som särskild boendeform tills vidare. Någon tidsaspekt uttalas alltså inte i denna boendeplan. Detta ställningstagande ligger helt i linje med äldrenämndens beslut , 159 att tills vidare behålla servicehusen - med tillägget att det skulle gälla för en tidsperiod om åtminstone 6-10 år. I utredningen Servicehusen i Västerås utredning om framtida användning som nämnda beslut avsåg, framfördes bland annat följande argument: Servicehusen utgör en så stor andel av hela beståndet av särskilda boenden (43%) att en avveckling i ett kortare tidsperspektiv riskerar att ställa Västerås stad inför mycket stora problem när det gäller möjligheten att kunna verkställa beslut om särskilt boende med därpå följande risk för sanktionsavgifter. En avveckling av servicehusen helt eller delvis, momentant eller successivt - ställer krav på att ersätta åtminstone en del av det avvecklade antalet lägenheter med nybyggnation av annat särskilt äldreboende motsvarande gruppboende eller ålderdomshem (eller annan benämning). Servicehusen har en stark ställning bland pensionärerna i Västerås, vilket utöver alla ovan anförda argument skulle innebära en pedagogisk utmaning att förklara en avveckling. Dessa argument är lika aktuella idag som de var Dessutom tillkommer ytterligare ett tungt vägande argument för att behålla servicehusen som har sin grund i äldrenämndens beslut avseende riktlinjer för särskilt boende. Nämnden beslutade anta följande tillägg i riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen när det gäller särskilt boende i servicehus för dem som är 90 år och äldre: Hög ålder, över 90 år, hos den enskilde ska särskilt beaktas vid bedömning av behov av särskilt boende. Detta om den enskilde också - är otrygg - är ofrivilligt ensam - är hänvisad till att vistas ensam i sin bostad - känner sig isolerad - inte kan leva ett aktivt liv eller - inte kan ha inflytande över sin vardag samt är i behov av regelbunden daglig tillsyn Utöver argumentationen ovan kan avslutningsvis och sammanfattningsvis konstateras att i det perspektiv av behov av nybyggnation som speglas upp i denna boendeplan föreslå avveckling av servicehusen bedöms inte vara realistiskt.

5 5 (8) Behov av och planering för ytterligare bostäder åren Förprojektering är genomförd utifrån tidigare beslut i äldrenämnden av utbyggnad av Vallonens äldreboende i Skultuna som idag innehåller 35 servicehuslägenheter och 5 ålderdomshemslägenheter. Utbyggnaden är projekterad i form av en ny huskropp som sammanlänkas med den nuvarande byggnaden i markplan. Tillbyggnaden kommer att vara ett vård- och omsorgsboende med 30 lägenheter fördelade på tre våningsplan. 12 lägenheter kommer att ersätta Solglimtens gruppboende i Skultuna för personer med demenssjukdom som därmed avvecklas på grund av icke funktionella lokaler. Nettotillskottet blir alltså 18 lägenheter. Någon tidplan finns inte framtagen i detta skede, men bedömningen är med hänsyn tagen till tid för detaljprojektering, upphandling, byggtid samt tid för pågående detaljplanearbete att ett färdigställande kan vara aktuellt i mitten av Detta nettotillskott med 18 lägenheter beräknas tillsammans med ovan nämnda pågående byggnation av Hälleborgs äldreboende - som är färdigt runt årsskiftet 2014/ klara av att tillgodose det förväntade behovet till och med år Förprojektering är planerad sedan en tid och kommer nu att påbörjas för en ombyggnad av Gryta korttidsboende för personer med demenssjukdom. Avsikten är att göra Gryta till ett demenscentrum, innebärande att korttidsboende/växelvård blir kvar i samma omfattning som i dagsläget, men i ombyggda och mer ändamålsenliga lokaler, vilket bland annat innebär enkelrum med egna hygienrum och färre boende per avdelning/enhet än dagens 24 personer, vilket är för mycket med tanke på målgruppen. Demenscentrum är vidare tänkt att innehålla lokaler för dagverksamhet samt lägenheter för permanentboende. Innan förprojektering är genomförd är det vanskligt att uttala sig om omfattningen av det permanenta boendet. Tillgängliga lokalytor samt vissa utbyggnadsmöjligheter inom befintlig tomtyta möjliggör uppskattningsvis ett permanentboende med lägenheter. Även om inte permanentboendedelen kan bli större än så, är det av stort värde med ett demenscentrum som innehåller samtliga nämnda funktioner: korttidsboende/växelvård, dagverksamhet och permanentboende. Gryta är en viktig lokalmässig resurs att slå vakt om med ett bra läge i staden samt hela byggnaden i markplan. Någon tidplan för projektet finns inte i dagsläget, då projektet just håller på att påbörjas, men en erfarenhetsmässig uppskattning skulle kunna vara ett successivt färdigställande under För åren beräknas behovet av tillskott av platser i särskilt boende vara sammanlagt 95 platser, relativt jämnt fördelade över de fyra åren. Det beräknade tillskottet av lägenheter för permanentboende i Gryta demenscentrum tillgodoser en del av detta behov beräknat behov år Detta innebär att planering behöver ske för en utökning som ger ett nettotillskott på cirka platser under perioden En arbetshypotes i dagsläget skulle kunna vara ett nytt boende med detta antal platser år Behov av och planering för ytterligare bostäder åren Under åren beräknas behovet av nettotillskott vara cirka 470 lägenheter/platser, varav i genomsnitt 40 platser per år under åren för att öka till drygt 50 platser per år under perioden

6 6 (8) Planeringsförutsättningar bör skapas för att under hela 10-årsperioden kunna anskaffa 6 8 nya vård- och omsorgsboenden om vardera lägenheter. Utöver de ovan nämnda projekten som är under planering/projektering mer eller mindre långt framskridna - finns ytterligare några mer eller mindre konkreta idéer som diskuterats. Aroseken har presenterat förslag till utbyggnad/tillbyggnad av två befintliga äldreboenden där de är fastighetsägare, dels Karlslunds servicehus, dels Tre små hus som är ett mindre gruppboende på Bäckby för personer med demenssjukdom. Vad avser utbyggnad av Karlslund innehåller förslaget två nya huskroppar med sammanlagt cirka 70 lägenheter för vård- och omsorgsboende. Detta innebär dels att en del av det framtida behovet tillgodoses och dessutom i ett centralt och attraktivt läge i staden. Vidare skapar denna förtätning och utbyggnad av ett befintligt servicehus en äldreboendeanläggning som består av samtliga boende-/omvårdnadsformer: servicehus, ålderdomshem och gruppboende för personer med demenssjukdom. Tre små hus är en relativt liten enhet som med fördel skulle kunna byggas ut, vilket bland annat påverkar driftekonomin i positiv riktning. En mindre och en större utbyggnad har skisserats. Nya detaljplaner krävs i båda fallen, men förslagen bedöms vara intressanta att gå vidare med. Fastighetskontoret har nyligen presenterat ett förslag för äldrenämnden avseende nytt användningsområde för Wenströmska skolan och området runt omkring denna. Förslaget som i detta skede är mer av en idéskiss som är uppbackad av ekonomiska kalkyler för att spegla den ekonomiska realismen i förslaget innehåller bland annat möjligheter att tillskapa ett särskilt boende för äldre (vård- och omsorgsboende). Med den utformning av och det innehåll i förslaget som presenterades för äldrenämnden en hel del ytterligare bostäder av varierande karaktär (trygghetsboende skulle till exempel kunna utgöra en del), kan det definitivt vara intressant att tillgodose en del av det framtida behovet av särskilt boende för äldre här. Studier av befintliga särskilda boenden har visat att i något eller några fall skulle tillbyggnad kunna ske med ett mindre antal lägenheter. Det är här på sin plats att även nämna att byggnation i dagsläget pågår av ett vård- och omsorgsboende helt i privat regi. Det är Attendo som låter bygga ett boende med 54 lägenheter av samma karaktär (vård- och omsorgsboende) som är aktuellt för äldrenämndens behov, dock helt utan att det finns någon beställning av detta från äldrenämnden. Det beräknas vara färdigt i november Utöver ovan nämnda möjligheter att tillgodose en del av behovet av ytterligare platser i särskilt boende under perioden fram till 2030 behövs en planberedskap i form av detaljplaner som möjliggör byggnation av åtminstone 5 nya vård- och omsorgsboenden i storleksordningen lägenheter - samt gemensamhetsutrymmen vardera. Det är viktigt att denna planering påbörjas snarast. Vad avser geografisk lokalisering av särskilda boenden i staden gäller principen att ha en så jämn spridning över staden som möjligt. I dagsläget är spridningen relativt jämn, med en något större andel i den västra delen av staden. I det fortsatta arbetet kan lämpligen inriktningen vara att en större andel av nytillskott lokaliseras till de östra stadsdelarna.

7 7 (8) Den äldre befolkningen kommer att fortsätta att öka även efter 2030, vilket medför behov av ytterligare tillskott av platser i särskilt boende. Då är det förmodligen aktuellt med avveckling av ytterligare något eller några boenden, vilket ökar behovet av nytillskott. En sammanfattande tabell över de ovan beskrivna behoven återfinns i bilaga 3. Kommunstyrelsens ansvar för bostadsförsörjningen Denna boendeplan behandlar planering för de typer av boenden som utgör äldrenämndens ansvar särskilda boenden - som kommunen har ansvar för att inrätta utifrån 5kap. 5 i socialtjänstlagen: Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Antalet personer i Västerås som är 65 år eller äldre uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till cirka personer. Av dessa bor cirka 6 % i någon av äldrenämndens särskilda boendeformer. År 2030 beräknas åldersgruppen 65 år och äldre uppgå till drygt personer. Andelen av åldersgruppen som behöver bo i någon särskild boendeform bedöms vara ungefär densamma. De särskilda boendeformerna utgör givetvis en del av stadens totala bostadsförsörjning, men är som synes en relativt marginell del av bostadsförsörjningen för hela åldersgruppen 65 år och äldre. Tillgången på bra bostäder som möjliggör kvarboende långt upp i åren och i de allra flesta fall livet ut är en mycket viktig del av stadens samlade bostadsförsörjning. En del av utbudet på den ordinära bostadsmarknaden kan lämpligen utgöras av mer profilerade boenden - såsom till exempel trygghetsboenden - med inriktning mot äldre personer såsom 70+, 75+. Ansvaret för kommunal planering för bostadsförsörjningen är en kommunövergripande fråga som ytterst vilar på kommunstyrelsen. Arbetet med äldrenämndens boendefrågor Utifrån de behov av särskilda boenden som har konstaterats föreligga för nämndens målgrupper, sker ett nära och kontinuerligt samarbete mellan sociala nämndernas förvaltning, fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret. Sedan många år finns en arbetsgrupp etablerad med representanter från dessa förvaltningar/kontor som träffas 2 3 gånger per termin för att se till att tillräcklig beredskap finns i form av bland annat detaljplaner för att möjliggöra erforderlig byggnation. Allmän bevakning av fastighetsmarknaden samt kontakter med olika fastighetsägare är också löpande uppgifter som fastighetskontoret utför på uppdrag av och i nära samarbete med sociala nämndernas förvaltning. I sociala nämndernas förvaltning sker bevakning och planering av boendefrågor för alla tre sociala nämnderna äldrenämnden, individ- och familjenämnden och nämnden för funktionshindrade. I detta arbete ingår även att bevaka huruvida boenden som av någon anledning avvecklas för en nämnds räkning, eventuellt kan användas för någon av de andra nämndernas behov. Detta har skett i ett flertal fall.

8 8 (8)