Boendeplan inom nämnden för personer med funktionsnedsättnings verksamhetsområde

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning inom nämnden för personer med funktionsnedsättnings verksamhetsområde Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner sociala nämndernas förvaltnings förslag till boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde för perioden Ärendebeskrivning Sociala nämndernas förvaltning har tagit fram en plan som beskriver behovet av bostäder med särskild service inom nämndens verksamhetsområde. Planen belyser olika aspekter som är viktiga att beakta för planering avseende behovet av bostäder med särskild service för nämndens målgrupper för perioden

2 Dnr: NF-2017/ Nämnden för personer med funktionsnedsättning Sociala nämndernas förvaltning Västerås Heléne Karlsson

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Kommunstyrelsens ansvar för samhällsplanering och bostadsförsörjning... 3 Ansvarsområdet för Nämnden för personer med funktionsnedsättning... 4 NÄMNDENS MÅLGRUPPER... 5 NÄMNDENS ARBETE MED BOENDEFRÅGOR... 6 BESKRIVNING AV BOENDEFORMER INOM NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE... 7 Faktorer som påverkar behoven av bostäder med särskild service... 8 BOSTADSMARKNADEN I VÄSTERÅS... 8 DEMOGRAFI... 8 LIVSLÅNGT BOENDE... 9 HETEROGEN MÅLGRUPP... 9 FÖRÄNDRINGAR I LAGSTIFTNING... 9 KORTTIDSBOENDE LSS KORTTIDSBOENDE SOL TIDIGARE BYGGNATIONER/INHYRNINGAR AV BOSTÄDER INOM NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE NÄMNDENS BEHOV AV BOSTÄDER MED SÄRSKILD SERVICE BESLUTADE PÅGÅENDE UTÖKNINGAR AV BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE PLANERING FÖR ATT MÖTA BEHOVEN UNDER PLANERINGSPERIODEN

4 Inledning Syftet med boendeplanen är att få en bild av nämndens bostadsbehov i ett längre perspektiv och för att kunna tillgodose behoven av bostäder för nämndens målgrupper. Sedan boendeplanen 2015 antogs har det skett förändringar i omvärlden som har påverkat demografi och befolkningsunderlaget i kommunen. Syftet med den nya boendeplanen är att skapa en mer aktuell och samlad bild av behovet av bostäder för nämndens verksamhetsområde. Sammanfattning Det totala behovet för bostad med särskild service för nämndens målgrupper beräknas uppgå till cirka lägenheter per år fördelat på olika boendeformer såsom gruppbostad eller servicebostad. Personerna i nämndens målgrupper bor länge i sina bostäder med anledning av att det föreligger ett varaktigt behov av stöd, service och omvårdnad. Det handlar således oftast om behov av ett boende i ett livslångt perspektiv. Målsättningen är dock att det ska finnas en viss rörlighet och omsättning mellan de olika boendeformerna, då verksamheterna innehåller olika omvårdnadsnivåer för målgruppens skiftande behov. Det ska vara möjligt för personer inom de olika bostadsformerna att på sikt kunna flytta från en gruppbostad till en servicebostad, eller tvärtom, för att ha stöd, service och omsorg utifrån det aktuella behovet. Nämnden har under de senaste åren tillskapat fler servicebostäder för att möjliggöra en rörlighet mellan de olika bostadsformerna. Detta är dock en utveckling som kan ta många år och ofta inte möjligt alls. Antalet bostäder som tillskapats under den senaste 10-årsperioden har inte varit i paritet med behovet varför det finns ett uppdämt behov av nya bostäder. Kommunstyrelsens ansvar för samhällsplanering och bostadsförsörjning Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Syftet med planeringen för Västerås ska vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder, till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. 3

5 Översiktsplan 2026 anger planeringsinriktningen att Västerås år 2050 består av invånare. Befolkningsutvecklingen de senaste åren pekar dock på att invånarantalet ökar snabbare än så. Behovet av bostäder är därmed ännu större vilket ställer högre krav på en fungerande bostadsförsörjning i kommunen. Det kommande Programmet för bostadsförsörjning utgår från översiktsplanens intentioner och tar höjd för att det kan finnas behov av att tillskapa bostäder till Västerås stad kan genom både programmet och kommunens fysiska planering påverka bostadsbyggandet i önskad riktning. Programmet för bostadsförsörjning och revidering av översiktsplanen beräknas antas av Kommunfullmäktige i december I Västerås Översiktplan 2026 och Vision 2026 Staden utan gränser - anges den framtida inriktningen för hur Västerås ska utvecklas. I Översiktsplanen redovisas strategier och riktlinjer för hur staden tillsammans ska arbeta för att nå visionen och gå mot det långsiktigt hållbara Västerås. Strategierna i översiktsplanen är vägledande för bostadsplaneringen och förstärks genom målen i programmet för bostadsförsörjning. Mål för Västerås bostadsförsörjning BOSTÄDER FÖR ALLA Alla invånare ges förutsättningar att leva i goda bostäder BOSTÄDER FÖR FLER Planera för bostäder till 2050 BOSTÄDER PÅ RÄTT PLATS Bygg staden inåt och i serviceorterna BOSTÄDER PÅ RÄTT SÄTT Bygg hållbart och klimatsmart i samarbete med marknaden Ansvarsområdet för Nämnden för personer med funktionsnedsättning Ansvaret för den kommunala planeringen för bostadsförsörjningen är en kommunövergripande fråga som ytterst vilar på kommunstyrelsen. Det ankommer dock på denna nämnd att åstadkomma sådana lösningar att nämnden kan medverka i samhällsplaneringen på ett effektivt sätt. Ett problem för nämndens målgrupper i sin helhet är den rådande bristen på lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet med en rimlig hyresnivå. Det försvårar också möjligheterna till en boendekarriär från något av nämndens boenden till ordinärt boende. 4

6 Av Socialtjänstlagen 3 kap 2 framgår bl.a. att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter. Socialtjänsten ska genom sitt deltagande i samhällsplaneringen verka för grupper som i olika avseenden är underförsörjda, belysa sambanden mellan sociala problem och samhällsstrukturen. Formerna för socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen har inte närmare preciserats i Socialtjänstlagen. Enligt socialtjänstlagen 2 kap 1 är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Nämndens huvudsakliga uppgifter är att stödja och företräda enskilda individer med särskilda behov av stöd och hjälp. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ett ansvar att tillhandahålla bostäder med särskild service för nämndens målgrupper, i de fall det föreligger särskilda behov av stöd och service. Nämndens målgrupper Enligt reglementet ansvarar nämnden för personer med funktionsnedsättning för personer med funktionsnedsättningar som inte fyllt 65 år vid ansökan. Nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för följande områden: Personer med funktionsnedsättning som inte fyllt 65 år samt, samt för samtliga oavsett ålder som har insatsen boendestöd. Samtliga medborgare som kan räknas till gruppen som ingår i personkretsen enligt 1 LSS, oavsett ålder. Det vill säga personer med intellektuell funktionsnedsättning eller diagnos inom austismspektrum tillstånd, förvärvad hjärnskada i vuxen ålder eller annan varaktig och omfattande funktionsnedsättning som inte beror på normalt åldrande. de uppgifter som åvilar kommunen enligt Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. till personer som inte fyllt 65 år. Nämndens verksamhetsområden Stöd i ordinärt boende avseende o Bistånd enligt socialtjänstlagen såsom Boendestöd och annat stöd i ordinärt boende Sysselsättning Avlösarservice Kontaktperson 5

7 o Insatser enligt LSS såsom Personlig assistans Ledsagarservice Avlösarservice Kontaktperson Kortidstillsyn Kortidsvistelse utanför det egna hemmet i stödfamilj eller korttidshem Daglig verksamhet, LSS Bostadsanpassningsbidrag Särskilda boendeformer Bostad med särskild service för vuxna, enligt socialtjänstlagen Bostad med särskild service för vuxna, enligt LSS Bostad med särskild service för barn och ungdom, enligt LSS Inom nämndens målgrupper finns det personer med olika funktionsnedsättningar med behov av bostad med särskild service. Det kan vara personer med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med behov enligt Lagen om stöd och service för personer med funktionsnedsättning, LSS, eller personer med en psykiatrisk diagnos som behöver en bostad med stöd enligt Socialtjänstlagen, SOL. Behoven för de enskilda inom målgrupperna är mycket skiftande, inom såväl LSS som SOL. Bostäderna behöver därför ha olika inriktningar för att möta behoven hos människor med exempelvis intellektuella funktionsnedsättningar, autism, omfattande fysiska omvårdnadsbehov, rörelsenedsättningar, psykiska funktionsnedsättningar, etc. Nämndens arbete med boendefrågor Utifrån de behov av bostad med särskild service som föreligger för nämndens målgrupper, sker ett nära och kontinuerligt samarbete mellan sociala nämndernas förvaltning och berörda förvaltningar inom staden. Samverkansforum finns på ledningsnivå och strateger deltar i olika arbetsgrupper. Allmän bevakning av fastighetsmarknaden samt kontakter med olika fastighetsägare är också löpande uppgifter 6

8 som teknik- och fastighetsförvaltningen utför på uppdrag av och i nära samarbete med sociala nämndernas förvaltning. Inom sociala nämndernas förvaltning sker bevakning och planering av boendefrågor för alla tre sociala nämnderna äldrenämnden, individoch familjenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. I detta arbete ingår även att bevaka huruvida bostäder som av någon anledning avvecklas för en nämnds räkning, eventuellt kan användas för någon av de andra nämndernas behov. Förvaltningen ser ständigt över hur lokaler som blir lediga, kan användas på bästa sätt. Mindre ändamålsenliga lokaler avvecklas när behov inte kvarstår. Västerås stad har kraftsamlat för att öka bostadsbyggandet inom kommunen. Det kommer dock ta tid innan det får full effekt och behovet av bostäder och tillgången på bostäder närmar sig varandra. Förvaltningen arbetar med flera åtgärder för att få fram bostäder. Beskrivning av boendeformer inom nämndens ansvarsområde Bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS Denna insats är ett boende för barn som behöver bo utanför sitt föräldrahem. Dessa lokaler är mindre i sin utformning, med 4-5 platser. Varje barn har ett eget rum som är rymligt, eget badrum samt utrymmen för kläder och annan förvaring. Bostaden ska utgöra en hemlik miljö. Gruppbostad I LSS finns det en insats som benämns bostad med särskilt service, i form av gruppbostad. Den är i sin utformning oftast inrymd i en särskilt utformad solitär byggnad. Kan även inrymmas på i ett flerfamiljshus om lokalen kan hållas samman till en enhet. I gruppbostaden finns även gemensamhets- utrymmen samt personalutrymmen. Servicebostad En annan bostadsform är bostad med särskild service i form av servicebostad. Servicebostad innebär en boendeform där lägenheterna som tillhör servicebostaden ligger insprängda med övriga lägenheter i ett flerfamiljshus. Lägenheterna som tillhör servicebostaden kan vara samlade eller spridda i ett flerfamiljshus, i en eller flera trappuppgångar. Servicebostaden kan innehålla flera lägenheter, ofta cirka 8-12 lägenheter, samt en lägenhet som inrymmer gemensamhetsutrymme samt personalutrymmen. 7

9 Korttidshem LSS Korttidshem är en insats där personer som är både barn, ungdomar och vuxna, vistas ett visst antal dygn per månad. Lokaler och utemiljö behöver vara anpassade för behoven hos dem som vistas där. Personerna ska ha egna rum med eget badrum. I kortidsboendet ska det finnas gemensamhetsutrymmen och gemensamt kök samt personalutrymmen. Bostad med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Dessa bostäder riktar sig till personer med en varaktig psykisk funktionsnedsättning. En del av personerna som behöver en bostad inom denna boendeform kan vara personer som genomgått rättspsykiatrisk vård och som därefter behöver en bostad. De skiftande behoven ställer stora krav på lokalernas utformning och placering. Faktorer som påverkar behoven av bostäder med särskild service Bostadsmarknaden i Västerås Antalet ordinära bostäder ökar utifrån det ökande antalet nybyggda bostäder i Västerås. Utveckling och digitalisering av olika tekniklösningar kan i framtiden öka möjligheterna för fler personer med funktionsnedsättningar att bo i ett ordinärt boende. Det kommer dock även i fortsättningen att finnas behov av bostad med särskild service för nämndens målgrupper Personer som bor i nämndens bostäder med särskild service kan på sikt tillägna sig färdigheter för ett mer självständigt liv och så sätt klara ett boende i en ordinär bostad, med andra former av stödinsatser. En avgörande faktor för att personer som tillhör nämndens målgrupper och bor i en bostad med särskild service ska kunna skaffa sig en bostad i det ordinära bostadsbeståndet är tillgången på mindre lägenheter med rimlig hyra. Inom Västerås stad och framförallt inom tätorten är det en stor efterfrågan på bostäder. Detta har inneburit högre priser på bostadsrätter och längre bostadsköer för hyresrätter. Demografi Det beräknas att ca två procent av befolkningen har en intellektuell funktionsnedsättning och utifrån detta en tillhörighet till personkretsen enligt LSS 1. Av dessa har ca 1 % LSS insatser. Av den offentliga statistiken framgår att % av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa. 8

10 Ungefär 5-10 % uppskattas behöva behandling och av dem beräknas ca en % ha en psykisk funktionsnedsättning enligt definitionen från Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:5) Enligt en utredning som genomfördes av PWC 2013, och de boendeplaner som hittills har genomförts behöver nämnden cirka två nya bostäder med särskild service varje år. Behovet uppgår till lägenheter för att tillgodose behovet ur det demografiska perspektivet. Utifrån att Västerås stad har växande befolkning så ökar således även nämndens målgrupper, utifrån antal och behov. Efterfrågan av bostad med särskild service påverkas också av förändringar i lagstiftningen och eventuella prejudicerade domar vilket i sin tur kan få betydelse för bedömningen av enskildas behov vid ansökan om bostad med särskild service. Livslångt boende Nämndens målgrupper bor länge i sina boenden med anledning av att det föreligger ett varaktigt behov av stöd, service och omvårdnad. Målsättningen är dock att det ska vara en viss omsättning inom boendena. Att personer inom våra boenden till exempel på sikt kan flytta från en gruppbostad flytta till en servicebostad, eller tvärtom, för att ha stöd, service och omsorg utifrån det aktuella behovet. Detta är dock en utveckling som tar många år och ofta inte är möjligt alls. Den ordinarie bostadsmarknaden är idag svår att ta sig in på. Det är långa köer till en bostad med hyresrätt. Det finns en del personer inom nämndernas målgrupper som skulle kunna ta nästa steg i bostadskarriären men som har svårt att hitta en ändamålsenlig lägenhet med en rimlig hyresnivå Heterogen målgrupp Målgruppernas olika behov innebär att det behöver vara olika inriktningar på verksamheterna i de olika bostäderna. Kompetensen i verksamheten utgår från målgruppens behov. Detta kan innebära att en ledig plats inte alltid omedelbart kan erbjudasför att verkställa ett beslut om bostad med särskild service. Förändringar i lagstiftning Rättspraxis har betydelse för efterfrågan av bostad med särskild service. Den begränsade möjligheten att beviljas personlig assistans kan innebära att efterfrågan på bostad med särskild service ökar. Detta innebär sammantaget andra krav på utformningen av bostäder samt på verksamhetens kompetens och innehåll. Även efterfrågan av gruppbostäder för barn och ungdomar samt vuxna befaras öka. 9

11 Korttidsboende LSS Det finns ett stort behov av att ersätta befintliga lokaler som till stor del har små utrymmen och inte är utformade utifrån verksamhetens behov. Korttidsboende SOL I detta sammahang avses målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning som inte har ett somatiskt omvårdnadsbehov. Idag finns inte några sådana platser. För närvarande pågår ett omfattande arbete kring en överenskommelse mellan regionen och staden utifrån den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som ersätter Betalningsansvarslagen. Den nya lagen innehåller bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan och ingå överenskommelser med varandra bl.a. kring tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas. Antalet fristdagar innan kommunens betalningsasansvar inträder kommer sannolikt att minska. Utifrån detta beräknas behovet av korttidsplatser att öka. För närvarande bedöms det inte nödvändigt att tillgodose detta med ett separat korttidsboende. I stället behöver nämnden öronmärka några korttidsplatser inom ramen för kommande nybyggnationer. Tidigare byggnationer/inhyrningar av bostäder inom nämndens ansvarsområde År Nya Platser som Behov Faktisk Befolkningsökning platser avvecklats utökning Hänsyn inte tagen till befolkningsökning Hänsyn inte tagen till befolkningsökning Hänsyn inte tagen till befolkningsökning Summa

12 2017 tillskott med en plats på Lillhärad. Under 2016 färdigställdes inget boende. Under 2015 togs gruppboendet enligt LSS på Hammbacksvägen, 5 platser, samt LSS servicebostaden Öster Mälarstrandmed 6 platser i drift. Under 2014 inrättades inget boende enligt LSS eller SOL inom denna nämnds ansvarsområde. Under 2013 togs fyra stycken gruppboende enligt LSS i drift. Dessa var: Forntidsgatan 1, Forntidsgatan 2, Gråsparvsvägen samt Tågengatans gruppbostad. Totalt 24 platser. Under 2012 till 2013 utökades Malmabergsservicebostad med 5 lägenheter. Under 2012 togs Kartbladsvägens gruppbostad, enligt LSS i drift. 6 platser. Under 2011 togs Skogsgårdens gruppbostad, samt Origovägens gruppbostad enligt LSS i drift. Totalt 12 platser. Under 2010 togs inget boende i drift Under 2009 togs inget boende i drift Under 2008 togs en servicebostad på Malmabergsgatan i drift. 12 platser. Avveckling av platser under perioden Under har nämnden avvecklat två icke fullvärdiga gruppbostäder som då var de sista kvarvarande icke fullvärdiga inom Västerås stad. Sammanlagt 10 platser. Kraven på den egna bostaden har ändrats till att varje bostad ska vara fullvärdig, det vill säga med egen entré, eget kök, sovrum, vardagsrum och badrum. Tidigare kunde bostäderna vara utformade så att den enskilde endast hade ett sovrum och delade alla övriga utrymmen i gruppbostaden med sina grannar. Personerna som bodde i dessa erbjöds plats i de nya bostäderna med särskild service som tillkommit. Under avvecklades två bostäder med särskild service för barn och ungdom då det var ett minskat behov av just denna insats. De barn och ungdomar som bodde på dessa boenden erbjöds plats i gruppbostäder för vuxna då de uppnått vuxen ålder. Detta motsvarade 10 platser. Dessa 20 platser har sammantaget inte inneburit någon utökning av platser och ska därför inte räknas med i behovsanalysen utifrån demografi. Nämnden hade redan ansvar och skyldigheter för dessa personer. 11

13 Sammanfattning av behov och det faktiska utfallet Vid ett antagande att befolkningen i Västerås kommun inte ökat och att behovet inte förändrats så har behovet av två bostäder med särskild service med sammanlagt cirka12-15 platser per år varit relativt sett konstant under de senaste åren. Under perioden (10 år) har det inrättats ca 72 nya platser inom LSS. Det ger ett snitt på 7,2 platser per år som ska ställas mot det uppskattade behovet av platser. Tillskapandet av platser har därför varit i snitt 7,2 platser per år. Eftersom det under samma period har avvecklats 20 platser så är det i praktiken det reella utökning av platser 52. Snitten är således 5,2 nya platser per år som ska jämföras med det uppskattade kända behovet av platser per år. Nämndens behov av bostäder med särskild service Det finns vissa svårigheter med träffsäkerheten i att prognosticera behovet av olika former av bostad med särskild service då det finns flera oförutsägbara faktorer som påverkar behovet och därmed planeringen. Det kan dock konstateras antalet boendeplatser inte har tillgodosetts i tillräcklig omfattning under den senaste 10- årsperioden och att det därför finns ett uppdämt behov av platser som nu behöver byggas. I detta avsnitt beskrivs behoven under 2017 och 2018 för nämndens olika målgrupper. Beslutade pågående utökningar av bostad med särskild service Trossbacken 4 Nordanby Äng 6 Solglimten 12 Havsmannen 6 Totalt

14 Byggnation av gruppboende för barn enligt LSS Trossbacken beräknas kunna tas i drift kvartal 1, 2019, 4 platser. Inhyrning av lägenheter för en servicebostad Nordanby Äng kvartal 4, lägenheter. Solglimten. Äldrenämnden lämnar lokaler i ett nuvarande demensboende då nya Vallonen blir klar årsskiftet Lokalerna kommer att övertas av nämnden för personer med funktionsnedsättning och inrymma en servicebostad för personer med psykiska funktionsnedsättningar. 12 lägenheter. Inhyrning av lokaler för ett gruppboende Havsmannen. Byggnationen har blivit förskjuten. Boendet beräknas nu kunna tas i drift senare delen av lägenheter. Utbyggnation av två gruppbostäder. Inga beslut tagna. Lokes väg och Visthusgatan som idag endast har 4 platser. Genom utbyggnation kunna erhålla en utökning av sammanlagt fyra platser. Byggnation (egen regi) av ersättningslokaler för två korttidsboenden för barn på Stenåldern. Beräknas kunna tas i drift under senare delen av 2019 Behov av att under planeperioden ersätta lokaler för två korttidsboenden LSS p.g.a. att de ej har ändamålsenliga lokaler. Planering för att möta behoven under planeringsperioden Beslutade Solglimten; socialpsykiatri, 12 lägenheter +2 korttidsplatser 2018 Planerade Matboden, servicebostad, 8 lägenhet 2019 Beslutade Trossbacken; barn och ungdomsboende LSS, 4 platser Havsmannen, gruppbostad LSS, 6 lägenheter Stenåldern, korttidsboende LSS 13

15 2020 Ny gruppbostad eller servicebostad i nyetablerat område. Tillberga, ersätta befintlig gruppbostad 2021 Sätra, gruppbostad, 5-6 lägenheter Sätra, servicebostad, 8-10 lägenheter Övriga planerade Utöka Lokes väg, 2 lgh Utöka Visthusgatan, 2 lägenhet Planering efter planperioden 2022 Gotö Barkarö, gruppbostad, 5-6 lägenheter Gotö Barkarö, servicebostad, 8-10 lägenheter 2023 Gäddeholm, gruppbostad, 5-6 lägenheter Gäddeholm, servicebostad, 8-10 lägenheter Nämnden ser även över möjligheter att ta över för målgruppen lämpliga lokaler som andra nämnder lämnar. 14