Smittskydd Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smittskydd Stockholm"

Transkript

1 Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 3/2012, ÅRGÅNG 23 Tema BARN Tarminfektioner hos barn Barnvaccinationer utanför programmet Resistenta pneumokocker MRSA via tvål- och pappershållare?

2 Innehåll 2 Kära läsare! 3 Nyheter i korthet... 3 Barnvaccinationer... 4 Nyheter i korthet Barn är det viktigaste vi har, de är vår glädje idag, men också vår framtid! I detta nummer av Smittskydd Stockholm står därför barnet i fokus. Det handlar om hur vi genom vaccinationer kan skydda barnen från olika smittor, både sådana som finns i vår närhet och sådana som vi kan plocka upp i samband med semesterresor till exotiska platser. Det handlar också om de vanliga infektioner som vi ser hos de minsta barnen, inte minst inom förskolan, och hur vi kan minimera utbredningen av dessa, till exempel luftvägssmitta med resistenta pneumokocker och olika tarminfektioner. Vidare handlar det om att barn (och vuxna också för den delen) klarar att läka ut de vanligaste infektionerna av egen kraft och att antibiotika bara ska användas när det verkligen behövs. Förutom barntemat belyser vi reviderade rutiner för journalmärkning vid fynd av vissa resistenta bakterier och diskuterar om tvål- och pappershållare kan orsaka smittspridning. Slutligen kan ni i kalendariet se höstens alla externa utbildningar. Många av er vet att Ulla Hellström är den som under många år förtjänstfullt planerat och arrangerat allt det praktiska kring våra utbildningar. Tyvärr går Ulla nu i pension och även om vi vetat det ganska länge känns det väldigt konstigt och tomt. Stort tack, Ulla, för dina förnämliga insatser för smittskyddet i länet! Åke Örtqvist Resistenta pneumokocker... 4 Tarminfektioner hos barn... 5 Antibiotikakampanj... 8 Ny journalmärkning MRSA-spridning? Utbildningar Tidningen Smittskydd Stockholm ges ut fyra gånger per år av landstingsenheten Smittskydd Stockholm. Prenumeration och adressändringar: Ansvarig utgivare: Åke Örtqvist Chefredaktör: Rebecka Vyth Redaktör och illustrationer: Johan Sjöblom Tryck: Tryckeriet Landstingsstyrelsens förvaltning Adress: Smittskydd Stockholm, Box 17533, Stockholm Telefon: (växel) Fax: Omslaget: Oljetryck med förlaga av ej angiven konstnär, köpt på gårdsauktion i Jämtland. Stort tack till dr Birgitta Jansson och dr Alexander Wikström för lånet. Utvik: Skolaffisch från serien Record, 50-tal. Tack till Ola på Morkman Reklambyrå och Lars-Göran på Framtidsantiken. Resistensuppföljningen i länet har förbättrats Karolinska Universitetslaboratoriet återrapporterar resistensläget för de olika sjukhusen samt för öppenvården via sin externa webbplats: Karolinska universitetssjukhuset Karolinska universitetslaboratoriet Kliniker Mikrobiologi Antibiotikaresistens Hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) Reviderat dokument från Vårdhygien, Stockholms län: Åtgärder inom förlossnings- och BBvård vid fynd av GAS hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Dokumentet gäller för alla vårdgivare inom Stockholms läns landsting och syftet är att förhindra nya fall av GAS och att spåra smittkällan. Vid fall av GAS ska åtgärder vidtas omgående och Vårdhygien kontaktas. I den reviderade versionen är falldefinitionen utvidgad och rutinerna är förtydligade gällande fynd i öppenvård och handläggning av personal som ingår i utredningen. Dokumentet finns på Sagan om Rödluvan och vargen... känner nog de flesta till, och mer eller mindre bloddrypande varianter har förekommit långt innan berättelsen för första gången sattes på pränt. År 1697 skrev Charles Perrault Le Petit Chaperon rouge, även om det blev Bröderna Grimm som i slutet av 1800-talet författade den mest spridda versionen. Med tiden har nya och samtidigt allt snällare varianter tillkommit; till och med vinflaskan till mormor har förvandlats till oskyldig saft och blott kakorna är kvar (med undantag för Rödluvan i Annakarin Svedbergs tappning, som är mycket ekivok och garanterat barnförbjuden...) Jämmer och pubertet Tolkningar finns det många av. Avskräckande historier syftar till att få små eller stora barn att göra som man säger och därmed inte råka illa ut; att gå i en skog och lämna stigen kunde ju både fordom och nu vara bokstavligt talat livsfarligt. I andra tolkningar gäller att kvinnor ska akta sig för män som först pratar vackert och sedan med hull och hår slukar den kvinna som går utanför normen/stigen. Den österrikiske barnpsykologen Bruno Bettelheim ( ) hävdade på sin tid att Rödluvan kämpar med pubertetsproblem och att hon ännu inte löst sitt elektrakomplex när vargen dyker upp. Vargen i sin tur står för det asociala/animala/sexuella, och när Rödluvan ger efter för hans önskningar blir straffet att mormor dör. Se där en läxa att lära! Smittskydd Stockholm vill inte vara sämre och alltså följer här en ny tolkning, om inte av sagan så åtminstone av omslagsbilden: De värnlösa barnen vandrar genom livets skog där oräkneliga smittsamma faror lurar i buskarna, men minsann: Smittskyddslagen, vaccinationer och vårdprogram håller sin skyddande hand över de aningslösa små liven! Rebecka Vyth HPV-vaccin gratis för kvinnor upp till 26 år Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att HPV-vaccin ingår i läkemedelsförmånen för kvinnor upp till 26 år (tidigare gällde 17 år) från och med 28 juni Detta gäller alltså de som inte får vaccinet via skolan eller catch-up programmet, som ju är gratis. Se även: Beslut Beslut läkemedel Begränsad subvension Hepatit B-vaccination till alla barn i SLL från 2013 Kronisk hepatit B (inokulationsgulsot) är en smittsam sjukdom som kan leda till skrumplever och levercancer. Sjukdomen är fortfarande vanlig i många länder i världen och vaccination mot hepatit B har därför sedan många år erbjudits barn med familjekontakter i sådana länder. I Stockholms län har cirka 35 % av samtliga barn i länet fått denna vaccination de senaste åren. För att säkerställa skyddet för alla barn i länet finns nu ett politiskt beslut på att vaccination mot hepatit B ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från Vaccin mot hepatit B kommer att ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder i kombination med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b och polio (DTP-Hib-polio), i ett så kallat hexavalent vaccin som heter Infanrix Hexa.

3 Barnvaccinationer utanför det allmänna programmet 4 5 Mer information om vaccinationer finns på: Ämnesområden Vaccination TBE-vaccin: Detta kan ges från 1 års ålder och ger generellt ett bra skydd mot sjukdom hos barn. I Sverige har vi dock ytterst få fall av TBE hos barn under 3 år. Karta över riskområde för TBE och mer information finns på: Statistik TBE Hepatit A-vaccin: Från 1 års ålder vid resor i östra Europa, Afrika, Asien och Sydamerika. Två doser med 6-12 månaders mellanrum, men redan efter den första dosen har barnet ett bra skydd. Mässling, påssjuka, röda hund (MPR-vaccin): Ges i barnvaccinationsprogrammet vid 18 månaders ålder och en andra dos vid 6-8 års ålder. Vid resa utanför Norden före 18 månaders ålder bör vaccinationen tidigareläggas eftersom de små barnen har störst risk att drabbas av komplikationer av mässling. Om MPR-vaccin ges första gången före 1 års ålder ska barnet även ha de ordinarie doserna. Hepatit B-vaccin: Ingår från 2013 i barnvaccinationsprogrammet. För övriga barn: inför till exempel utlandsresa bör föräldrarna informeras om möjlighet att samtidigt vaccinera mot hepatit B (kombinationsspruta med hepatit A-vaccin). Tyfoidvaccin: Till barn > 2 år (intramuskulär injektion) eller barn > 5 år (perorala kapslar) vid längre tids vistelse (> 4 veckor) i områden med låg hygienisk standard eller vid besök hos släktingar i Asien (främst Indien och Bangladesh). Vaccin mot japansk encefalit: Ges till barn som ska vistas längre tid/ bosätta sig på landsbygden i de delar av Asien där denna virusorsakade, myggöverförda sjukdom förekommer. Rabiesvaccin: Bör ges liberalt till barn som ska vistas mer än några veckor i framförallt Asien och Afrika. Noggrann information till föräldrarna att undvika all kontakt med djur på gatan och stranden samt att alltid uppsöka sjukvård direkt efter djurbett oavsett föregående vaccination. Gula febervaccin (levande vaccin): Sjukdomen förekommer i Afrika (framförallt västra och centrala) och i Sydamerika. Kan ges från 1 års ålder och måste fyllas på var tionde år. Speciellt intyg krävs för inresa i flera länder. På WHOs webbplats finns aktuell lista över länder och krav på Gula febervaccination: chapters/ith2012en_countrylist.pdf Malariaprofylax: Tas som tabletter framförallt vid resa till Afrika söder om Sahara, utom delar av södra Afrika. Använd impregnerat myggnät nattetid. SMI har rekommendationer gällande malariaprofylax på sin webbplats: Publikationer Publikationer, trycksaker och rapporter Publikationer 2011 Rekommendationer för Malariaprofylax 2011 Helena Hervius Askling Mona Insulander Resistenta pneumokocker: nya riktlinjer Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) utgör en av våra vanligaste infektionsrelaterade dödsorsaker. Att vissa pneumokocker har utvecklat nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, penicillin-non-susceptible Streptococcus pneumoniae) är därför ett allvarligt hot mot folkhälsan. Mer information finns på: PM/Anvisningar Pneumokocker publikationer2012/ Nya gränser, MIC över 1 mg/l, för smittskyddsanmälan och aktiva åtgärder Fynd av PNSP med MIC > 1 mg/l medför att nya rutiner införs i Stockholms läns landsting under hösten Rutinerna innebär större insatser än tidigare hos förskolebarn för att minska risken för spridning av dessa mycket resistenta pneumokocker, men eftersom gränsen för anmälan höjts berörs bara ett fåtal barn och förskolor per år. Detaljerad information kommer att gå ut till alla vårdgivare via Uppdragsguiden och finnas på Smittskydd Stockholms webbplats. Åtgärder vid PNSP hos barn på förskola: Smittskyddsanmälan ska göras. Smittspårning ska genomföras, framförallt i familjen och på förskolan, för att utreda smittspridningen. Förhållningsregler ska ges till vårdnadshavare, som bland annat innebär att barnet inte får vistas i förskolan förrän det har lämnat två negativa odlingar i rad. Åke Örtqvist Vad är MIC? (Minimum Inhibitory Concentration) En bakteries känslighet för ett visst antibiotikum mäts som den lägsta koncentration av läkemedlet som krävs för att bakterien inte ska föröka sig. Vid odlingar görs ofta en så kallad resistensbestämning som baseras på MIC-värden och anges som S, I eller R för varje testat läkemedel. S (Sensitiv) betyder att den testade bakteriestammen är fullt känslig om läkemedlet ges i normal dosering. I (Indeterminant) innebär att bakterien är mindre känslig för läkemedlet och att behandlingseffekten är osäker vid normal dosering. R (Resistent) innebär att behandling med detta preparat inte förväntas hjälpa och att annat antibiotikum ska ges. Tarminfektioner hos barn De flesta tarminfektioner hos barn orsakas av virus, varav Calicigruppen står för merparten av fallen. Vid långvariga utbrott i skolor och förskolor kan det ibland röra sig om två eller fler olika virus/subtyper av samma virus som cirkulerar. Kontakta alltid Smittskydd Stockholm vid misstänkta utbrott. Calicivirus (noro-, och sapovirus) Kallas även vinterkräksjuka. Det är den vanligaste orsaken till utbrott av mag-tarmsymptom på förskolor, skolor och i samband med läger och idrottsturneringar. Inkubationstiden är kort, timmar, och förloppet är oftast häftigt med relativt plötslig debut av kräkningar men ibland även diarréer, feber och muskelvärk. Symptomen är relativt snabbt övergående och de flesta är helt besvärsfria efter 1-2 dygn. Calicivirus är mycket smittsamt, viruset kan utsöndras i avföringen i flera veckor efter symptomfrihet och även intorkade kräkningar i textilier kan smitta. Även om immuniteten efter genomgången calicivirusinfektion är kortvarig, återinsjuknar man inte i samma virus inom några månader. Gastroenteriter orsakade av Calicivirus är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Rotavirus är den vanligaste orsaken till diarréer och kräkningar hos de allra yngsta barnen. Inkubationstiden är 1-3 dagar och typiska symptom är kräkningar följt av vattentunna diarréer och ibland feber. Symtomen kvarstår i 5-8 dagar, ibland längre. Viruset är mycket smittsamt och sprids därför lätt. Det finns två perorala vaccin mot rotavirus (två eller tre doser), som ska ges före 6 månaders ålder. Diagnostik av rotavirus görs med PCR på avföring. Hepatit A När ett barn söker för magont och ibland lätta diarréer, glöms ofta hepatit A bort eftersom det i Sverige är en ovanlig sjukdom. Hepatit A-virus sprids fekalt-oralt och inkubationstiden är 2-6 veckor. De yngsta barnen har oftast inga symptom men utsöndrar virus i avföringen och är därför smittsamma. Äldre barn kan söka med enbart trötthet, illamående och ibland lätt ikterus - det är då viktigt att fråga om eventuell utlandsresa, vaccinationsstatus och symtom hos andra i hushållet. Barn som är födda i Sverige och som reser på semester till föräldrarnas födelseländer (framförallt mellanöstern och Afrika) är särskilt utsatta. Hepatit A- vaccination före resan är en effektiv profylax som också förhindrar inhemska utbrott. Salmonella Barn med Salmonella får gå till förskolan när de är stabilt symtomfria och förskolan har fått hygieninformation som finns på vår webbplats www. smittskyddstockholm.se Ämnesområden Förskolan. (Där finns också mer information om ovanstående sjukdomar och allmänna hygienråd.) Säker diagnostik hindrar smittspridning Vid misstanke om bakterie- och parasitinfektioner krävs oftast upprepad provtagning 1-2 gånger för att hitta smittämnet. I allmän feacesodling ingår diagnostik av Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia. Vid blodiga diarréer bör även provtagning för EHEC ingå, vilket måste anges på remissen. Risken är visserligen störst att drabbas av bakterier och parasiter efter en utlandsresa, men mikrobiologisk diagnostik är viktig även vid inhemska tarminfektioner. Dessa kan bero på utbrott eller smittad mat och man kan då med smittskyddsåtgärder och information stoppa ytterligare smittspridning i samhället. Behandling av bakteriella tarminfektioner Antibiotikabehandling bör undvikas vid bakteriella tarminfektioner utom vid konstaterad shigellainfektion som alltid bör behandlas för att minska smittspridningen. Efter avslutad behandling för Shigella måste barn i förskola lämna tre negativa prov innan de kan börja igen. Barn med konstaterad EHEC-infektion måste lämna ett negativt prov (PCR på feaces är en mer känslig metod än odling) innan de kan gå till tillbaka till förskolan. Parasitinfektioner Giardia Den vanligaste parasitinfektionen hos barn är Giardia, som oftast ger relativt lindriga men ihållande symptom med illaluktande diarréer och magsmärtor. Giardia kan spridas i barngrupper och familjen eftersom smittdosen är låg och barnen ibland har få eller inga symptom. Diagnos ställs med mikroskopi ( cystor och maskägg ). Både symtomatiska och asymtomatiska bärare bör behandlas med antibiotika. Cryptosporidium En annan parasit som också sprids i barngrupper och inom familjen är Cryptosporidium som har en inkubationstid på 2-12 dagar, vanligen 2-7 dagar. Symtomen är vattentunna diarréer och buksmärtor. Cryptosporidios är i de flesta fall självläkande, effektiv behandling saknas. Cryptosporidium diagnostiseras med mikroskopi ( cystor och maskägg ). OBS ange cryptosporidium på remissen eftersom det krävs specialfärgning för att ställa diagnosen. Helena Hervius Askling Mona Insulander

4 6 7

5 Antibiotikakampanj inför skolstarten 8 9 Lagom till skolstarten 2012 drog Stockholms läns landsting igång antibiotikakampanjen MINDRE ANTIBIOTIKA - MER AV EGET FÖRSVAR. Kampanjen vänder sig primärt till småbarnsföräldrar som ska tycka att det är bra när deras barn slipper ta antibiotika i onödan. Anpassat kampanjmaterial har skickats ut till alla husläkarmottagningar, närakuter/jourmottagningar, barnakuter, BVC-mottagningar och alla förskolor i länet. Vårdguiden.se Checklista med argument hjälper läkare Materialet ska, förutom att sprida kunskap till allmänheten om att många lindriga bakterierinfektioner går över utan antibiotika, också vara ett stöd till förskrivare i det dagliga arbetet. Bland annat finns en checklista med argument för läkare i samtal med patient. Föräldrarna kan även hitta mer information på Ökad förståelse för restriktiv förskrivning Strama Stockholm betonar att kampanjens syfte inte är att hålla patienter borta från sjukvården. Man ska söka sjukvård om man är orolig för sig själv eller sitt barn för att få en diagnos och få tips om egenvård och antibiotikabehandling när det gör nytta. Föräldrar och patienter ska förhoppningsvis genom kampanjen få förståelse för att läkaren inte alltid skriver ut antibiotika och att detta är något positivt. Västerbotten skriver ut minst Rent generellt skrivs flest antibiotikarecept ut till barn i åldrarna 0-4 år. I Stockholms län fick förra året 31 % av alla barn i denna grupp minst ett recept på antibiotika. Det är trots allt lägre än 2007 då den siffran var 40 %, så utvecklingen har gått åt rätt håll. I Västerbotten, som har lägst antibiotikaförbrukning totalt sett, fick 17 % av barnen mellan 0 och 4 år minst ett antibiotikarecept Det visar också vilken hög förskrivning vi har av antibiotika till barn i Stockholm. Information om kampanjen och beställning av material till sjukvården finns på: antibiotikakampanj Information om kampanjen till förskolor finns på: www. uppdragsguiden.sll.se/forskola Annika Hahlin Nya Strama-medarbetare Jag heter Charlotta (Lotta) Falk och har börjat arbeta halvtid på Strama. Den andra halvan arbetar jag på närakuten Sabbatsberg som sjuksköterska. Jag är även vårdlärare och har undervisat på olika utbildningsnivåer, senast på sjuksköterskeprogrammets kliniska utbildningsdel inom akut somatik. Jag heter Sofia Hellman, specialist i allmänmedicin och arbetar som husläkare och BVC läkare på Vaxholms Vårdcentral. Dessförinnan tjänstgjorde jag under drygt sju år på Kvartersakuten Matteus vid Odenplan i Stockholm. På Strama Stockholm finns jag två dagar i veckan och arbetar huvudsakligen med anti-biotikarelaterade frågor inom öppenvården. Mer styrka av egen kraft Ta inte antibiotika vid förkylningar det hjälper inte. Om du däremot stannar hemma några dagar och tränar din egen kraft, immunförsvaret, så investerar du i framtiden inför nya infektionstillfällen. Du bidrar också till att minska utvecklingen av motståndskraftiga bakterier. Superbra på alla sätt! Läs mer på vårdguiden.se och antibiotikaellerinte.se.

6 Journalmärkning vid diagnos av multiresistenta bakterier Sprids MRSA och calicivirus via tvåloch pappershållare? Från och med 1 juni 2012 ska alla journaler till patienter som diagnostiseras med MRSA, VRE, ESBL eller ESBL CARBA märkas på samma sätt som för MRSA idag. Mer info finns på: PM/Anvisningar Markning_av_ patientjournaler Det är viktigt att veta om en person är bärare av resistenta bakterier, både för personen själv och för sjukvården. Detta dels för att personen ska få rätt behandling vid en eventuell infektion med dessa bakterier och dels för att avgöra vad som behöver göras för att skydda andra personer från smitta, till exempel vid vård på sjukhus. Sedan flera år tillbaka har därför bärarskap av MRSA noterats i patientens journal. Däremot har inte journaler till patienter som är bärare med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) eller bakterier som bildar extended spectrum betalactamases (ESBL) märkts rutinmässigt. Spridning av svårbehandlade infektioner Vid ett par tillfällen senaste åren har smittspridning av VRE skett inom både akutsjukvård och geriatrisk vård, vilket inte minst resulterat i avsevärda smittspårningsinsatser. Det senaste året har också ett antal patienter som är bärare av bakterier som bildar så kallade ESBL CARBA diagnostiserats i länet. Dessa patienter har ofta vårdats på sjukhus i andra länder, där antibiotikaresistensen är mer utbredd än i Sverige. ESBL CARBA bildande bakterier är resistenta mot flera grupper av antibiotika, som cefalosporiner, karbapenemer, aminoglykosider och kinoloner. Spridning av ESBL CARBA inom vården innebär därför stor risk för att patienter drabbas av infektioner där effektiv behandling är svår eller till och med saknas. Ändrade rutiner från 1 juni Den 15 mars 2012 ändrades smittskyddslagen, så att fall med ESBL CARBA blev kliniskt anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga. Det fanns sålunda starka skäl för att märka journaler även för patienter som drabbas av VRE och ESBL CARBA. Från och med 1 juni 2012, gäller därför att alla journaler till patienter som diagnostiseras med MRSA, VRE, ESBL eller ESBL CARBA ska märkas på samma sätt som för MRSA idag. Risk för stigmatisering? En märkning av journalen får inte innebära att en patient får sämre vård! Erfarenheterna från MRSA visar att märkning av patientjournaler kan innebära viss risk för att patienten får ett mindre bra omhändertagande i vården. Det kan vara att remisser skickas tillbaka, att behandlingar försenas eller till och med helt uteblir. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har alla patienter, oavsett bärarskap av resistenta bakterier, rätt till samma bemötande som andra patienter och får inte undanhållas undersökningar och behandlingar på grund av bärarskapet. Det är alla medarbetares ansvar att se till att patienter som är bärare av resistenta bakterier får vård lika snabbt och av samma kvalitet som en person som är inte är bärare! Åke Örtqvist Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) har nyligen publicerat dokumentet Städning i vårdlokaler förkortat SIV. I litteraturgenomgången har författarna funnit artiklar som bekräftar att tvåldispensrar och hållare för engångshanddukar kan vara källa till smittspridning. I Stockholms läns landsting finns upphandlat Siewerhållare och hållare för Sterisolsystemet, både för tvållösning och handdesinfektionsmedel. Handtagen är tunna och har därför minimal kontakt med användaren. Hållarnas handtag kan också manövreras med underarmen Att rengöra tvåloch desinfektionshandtag regelbundet ska ingå i vårdenhetens städrutin. och därmed undviks kontakten med kontaminerade händer. Hela flaskan/påsen ska bytas Från hygiensynpunkt ska hela flaskan eller påsen bytas 1. Dispensers för tvål och desinfektionsmedel av påfyllnadstyp ska alltså inte användas. Hållare för handtork finns av två typer: dels för vikta pappershanddukar och dels för utdragsrullar. Flera författare har i sina artiklar vittnat om risken för smittspridning via hållare för hygienhjälpmedel 2. Olämpligt utformade och otillräckligt rengjorda tvål- och handdukshållare kan till och med sprida MRSA och calicismitta 3. God tillämpning av basal hygien, rätt utformad utrustning och goda städoch desinfektionsrutiner förebygger smittspridning inom vårdenheter, det vet vi! Mall Kriisa Överläkare Vårdhygien Stockholms län Referenser: 1. Zapka CA, Campbell EJ, Maxwell SL et al. Bacterial Hand Contamination and Transfer after Use of Contaminated Bulk-Soap-Refillable Dispensers. Appl Environ Microbiol 2011;77: Griffith CJ, Cooper RA, Looker N et al. Environmental surface cleanliness and the potential for contamination during handwashing. Am J Infect Control 2002;31: Boyce JM, Havill NL, Otter JA et al. Widespread Environmental Contamination Associated With Patients With Diarrhea and Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus Colonization of the Gastrointestinal Tract. Infect Control Hosp Epidemiol 2007;28(10): Samtliga produkter nedan är upphandlade inom Stockholms läns landsting. Dokument Städning av vårdlokaler (SIV) Åtgärd MRSA ESBL CARBA VRE ESBL Ge patienten adekvat information* ja ja ja ja Anmälan från kliniken enligt smittskyddslagen ja ja ja Smittspåras ja ja ja Förhållningsregler till patienten ja Upplysningsplikt för patienten ja Märkning av journal ja ja ja ja Katrin handduksskåp i plast Katrina Centerbox *Se Sjukdomar välj diagnos Patientinformation Siewerthållare Hållare i Sterisolsystemet Hållare i Sterisolsystemet

7 Avsändare: Smittskydd Stockholm Box Stockholm B SVERIGE PORT BETALT Utbildningar 27 sept - Aktuella smittskyddsfrågor och årets influensakampanj Målgrupp: Lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor Lokal: Lustikulla Konferens 2 okt - Friskare barn på förskolan vems är ansvaret och hur gör vi? Smitta, infektioner och hygien i förskolan (arr: Strama) Målgrupp: Verksamhetschefer på förskolor, chefer och utbildningsansvariga inom kommuner Lokal: ABF-huset, Z-salen 9 okt - Aktuella smittskyddsfrågor och årets influensakampanj Målgrupp: Lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor Lokal: Ersta Konferens 14 nov kväll - Luftvägsinfektioner Antibiotika eller egenvård (arr: Strama) Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor Lokal: Spårvägshallarna nov - Smittspårningskurs som ger smittspårarexamen (7 feb em Uppföljning smittspårningskurs) Målgrupp: Personal inom öppenvården i Stockholms län Lokal: van der Nootska Palatset 21 nov em - Några tumregler infektioner i övre och nedre luftvägarna hos både barn och vuxna (arr: Strama) Målgrupp: Sjuksköterskor Lokal: Landstingshuset 22 nov em - Hepatit B och C vilken hjälp får injektionsmissbrukare? (i samarbete med Convictus) Målgrupp: Personal inom missbruksvården Lokal: NürnbergHuset 28 nov fm - Hepatit B och C vilken hjälp får injektionsmissbrukare? (i samarbete med Convictus) Målgrupp: Personal inom missbruksvården Lokal: NürnbergHuset 4 dec - Aktuella smittskydds- och vårdhygieniska frågor (i samarbete med Vårdhygien) Målgrupp: Medicinskt Ansvariga sjuksköterskor (MAS) Lokal: Fataburen 2 6 dec em - Gemensamma smittskyddsfrågor Målgrupp: Personal på ungdoms- och Sesammottagningar i Stockholms län Lokal: Lustikulla Konferens Anmälan: Smittskydd Stockholm: Strama: Vårdhygien: Klicka på rubriken Utbildning Papper som används till denna tidning är märkt med bland annat FSC och Svanen

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga

Läs mer

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Introduktion och Hur smittar det?

Introduktion och Hur smittar det? Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30

Läs mer

BARN, infektioner och antibiotika

BARN, infektioner och antibiotika BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen

Läs mer

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling och Kikhosta Finns de? Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Ny faecesdiagnostik med PCR

Ny faecesdiagnostik med PCR Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands. Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för

Läs mer

Smitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA

Smitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA Smitt Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 KIKHOSTA HOS SPÄDBARN... 2 CENTRALT KONTO FÖR SMITTSKYDDSPROVER... 3 TBE-VACCINATION... 3 KLAMYDIATEST VIA NÄTET... 4 SMITTSKYDDSANMÄLAN

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Kikhosta- smittspårning

Kikhosta- smittspårning Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårning mag-tarm sjukdomar Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Aktuellt från Strama Gotland

Aktuellt från Strama Gotland ÅRGÅNG 7, NUMMER 1 2013-01-25 Aktuellt från Strama Gotland R E G I O N G O T L A N D Under 2012 var Stramagruppen aktiv på olika sätt. Alla vårdcentraler och de flesta mottagningarna på Visby lasarett

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008 Information från Smittskyddsenheten Nr, februari Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar 99-7... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar 99-7... Kommentar till sammanställning

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2016 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2016 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007 Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Nytt om influensa Den här säsongen hade vi på Gotland ett första konstaterat fall av influensa i november. Det var en patient som kom hem från Mellanöstern och som smittats

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer