Smittskydd Stockholm

Transkript

1 Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 3/2012, ÅRGÅNG 23 Tema BARN Tarminfektioner hos barn Barnvaccinationer utanför programmet Resistenta pneumokocker MRSA via tvål- och pappershållare?

2 Innehåll 2 Kära läsare! 3 Nyheter i korthet... 3 Barnvaccinationer... 4 Nyheter i korthet Barn är det viktigaste vi har, de är vår glädje idag, men också vår framtid! I detta nummer av Smittskydd Stockholm står därför barnet i fokus. Det handlar om hur vi genom vaccinationer kan skydda barnen från olika smittor, både sådana som finns i vår närhet och sådana som vi kan plocka upp i samband med semesterresor till exotiska platser. Det handlar också om de vanliga infektioner som vi ser hos de minsta barnen, inte minst inom förskolan, och hur vi kan minimera utbredningen av dessa, till exempel luftvägssmitta med resistenta pneumokocker och olika tarminfektioner. Vidare handlar det om att barn (och vuxna också för den delen) klarar att läka ut de vanligaste infektionerna av egen kraft och att antibiotika bara ska användas när det verkligen behövs. Förutom barntemat belyser vi reviderade rutiner för journalmärkning vid fynd av vissa resistenta bakterier och diskuterar om tvål- och pappershållare kan orsaka smittspridning. Slutligen kan ni i kalendariet se höstens alla externa utbildningar. Många av er vet att Ulla Hellström är den som under många år förtjänstfullt planerat och arrangerat allt det praktiska kring våra utbildningar. Tyvärr går Ulla nu i pension och även om vi vetat det ganska länge känns det väldigt konstigt och tomt. Stort tack, Ulla, för dina förnämliga insatser för smittskyddet i länet! Åke Örtqvist ake.ortqvist@sll.se Resistenta pneumokocker... 4 Tarminfektioner hos barn... 5 Antibiotikakampanj... 8 Ny journalmärkning MRSA-spridning? Utbildningar Tidningen Smittskydd Stockholm ges ut fyra gånger per år av landstingsenheten Smittskydd Stockholm. Prenumeration och adressändringar: ingela.josephson@sll.se Ansvarig utgivare: Åke Örtqvist Chefredaktör: Rebecka Vyth Redaktör och illustrationer: Johan Sjöblom Tryck: Tryckeriet Landstingsstyrelsens förvaltning Adress: Smittskydd Stockholm, Box 17533, Stockholm Telefon: (växel) Fax: registrator@smittskyddstockholm.se Omslaget: Oljetryck med förlaga av ej angiven konstnär, köpt på gårdsauktion i Jämtland. Stort tack till dr Birgitta Jansson och dr Alexander Wikström för lånet. Utvik: Skolaffisch från serien Record, 50-tal. Tack till Ola på Morkman Reklambyrå och Lars-Göran på Framtidsantiken. Resistensuppföljningen i länet har förbättrats Karolinska Universitetslaboratoriet återrapporterar resistensläget för de olika sjukhusen samt för öppenvården via sin externa webbplats: Karolinska universitetssjukhuset Karolinska universitetslaboratoriet Kliniker Mikrobiologi Antibiotikaresistens Hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) Reviderat dokument från Vårdhygien, Stockholms län: Åtgärder inom förlossnings- och BBvård vid fynd av GAS hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Dokumentet gäller för alla vårdgivare inom Stockholms läns landsting och syftet är att förhindra nya fall av GAS och att spåra smittkällan. Vid fall av GAS ska åtgärder vidtas omgående och Vårdhygien kontaktas. I den reviderade versionen är falldefinitionen utvidgad och rutinerna är förtydligade gällande fynd i öppenvård och handläggning av personal som ingår i utredningen. Dokumentet finns på Sagan om Rödluvan och vargen... känner nog de flesta till, och mer eller mindre bloddrypande varianter har förekommit långt innan berättelsen för första gången sattes på pränt. År 1697 skrev Charles Perrault Le Petit Chaperon rouge, även om det blev Bröderna Grimm som i slutet av 1800-talet författade den mest spridda versionen. Med tiden har nya och samtidigt allt snällare varianter tillkommit; till och med vinflaskan till mormor har förvandlats till oskyldig saft och blott kakorna är kvar (med undantag för Rödluvan i Annakarin Svedbergs tappning, som är mycket ekivok och garanterat barnförbjuden...) Jämmer och pubertet Tolkningar finns det många av. Avskräckande historier syftar till att få små eller stora barn att göra som man säger och därmed inte råka illa ut; att gå i en skog och lämna stigen kunde ju både fordom och nu vara bokstavligt talat livsfarligt. I andra tolkningar gäller att kvinnor ska akta sig för män som först pratar vackert och sedan med hull och hår slukar den kvinna som går utanför normen/stigen. Den österrikiske barnpsykologen Bruno Bettelheim ( ) hävdade på sin tid att Rödluvan kämpar med pubertetsproblem och att hon ännu inte löst sitt elektrakomplex när vargen dyker upp. Vargen i sin tur står för det asociala/animala/sexuella, och när Rödluvan ger efter för hans önskningar blir straffet att mormor dör. Se där en läxa att lära! Smittskydd Stockholm vill inte vara sämre och alltså följer här en ny tolkning, om inte av sagan så åtminstone av omslagsbilden: De värnlösa barnen vandrar genom livets skog där oräkneliga smittsamma faror lurar i buskarna, men minsann: Smittskyddslagen, vaccinationer och vårdprogram håller sin skyddande hand över de aningslösa små liven! Rebecka Vyth rebecka.vyth@sll.se HPV-vaccin gratis för kvinnor upp till 26 år Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att HPV-vaccin ingår i läkemedelsförmånen för kvinnor upp till 26 år (tidigare gällde 17 år) från och med 28 juni Detta gäller alltså de som inte får vaccinet via skolan eller catch-up programmet, som ju är gratis. Se även: Beslut Beslut läkemedel Begränsad subvension Hepatit B-vaccination till alla barn i SLL från 2013 Kronisk hepatit B (inokulationsgulsot) är en smittsam sjukdom som kan leda till skrumplever och levercancer. Sjukdomen är fortfarande vanlig i många länder i världen och vaccination mot hepatit B har därför sedan många år erbjudits barn med familjekontakter i sådana länder. I Stockholms län har cirka 35 % av samtliga barn i länet fått denna vaccination de senaste åren. För att säkerställa skyddet för alla barn i länet finns nu ett politiskt beslut på att vaccination mot hepatit B ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från Vaccin mot hepatit B kommer att ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder i kombination med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b och polio (DTP-Hib-polio), i ett så kallat hexavalent vaccin som heter Infanrix Hexa.

3 Barnvaccinationer utanför det allmänna programmet 4 5 Mer information om vaccinationer finns på: Ämnesområden Vaccination TBE-vaccin: Detta kan ges från 1 års ålder och ger generellt ett bra skydd mot sjukdom hos barn. I Sverige har vi dock ytterst få fall av TBE hos barn under 3 år. Karta över riskområde för TBE och mer information finns på: Statistik TBE Hepatit A-vaccin: Från 1 års ålder vid resor i östra Europa, Afrika, Asien och Sydamerika. Två doser med 6-12 månaders mellanrum, men redan efter den första dosen har barnet ett bra skydd. Mässling, påssjuka, röda hund (MPR-vaccin): Ges i barnvaccinationsprogrammet vid 18 månaders ålder och en andra dos vid 6-8 års ålder. Vid resa utanför Norden före 18 månaders ålder bör vaccinationen tidigareläggas eftersom de små barnen har störst risk att drabbas av komplikationer av mässling. Om MPR-vaccin ges första gången före 1 års ålder ska barnet även ha de ordinarie doserna. Hepatit B-vaccin: Ingår från 2013 i barnvaccinationsprogrammet. För övriga barn: inför till exempel utlandsresa bör föräldrarna informeras om möjlighet att samtidigt vaccinera mot hepatit B (kombinationsspruta med hepatit A-vaccin). Tyfoidvaccin: Till barn > 2 år (intramuskulär injektion) eller barn > 5 år (perorala kapslar) vid längre tids vistelse (> 4 veckor) i områden med låg hygienisk standard eller vid besök hos släktingar i Asien (främst Indien och Bangladesh). Vaccin mot japansk encefalit: Ges till barn som ska vistas längre tid/ bosätta sig på landsbygden i de delar av Asien där denna virusorsakade, myggöverförda sjukdom förekommer. Rabiesvaccin: Bör ges liberalt till barn som ska vistas mer än några veckor i framförallt Asien och Afrika. Noggrann information till föräldrarna att undvika all kontakt med djur på gatan och stranden samt att alltid uppsöka sjukvård direkt efter djurbett oavsett föregående vaccination. Gula febervaccin (levande vaccin): Sjukdomen förekommer i Afrika (framförallt västra och centrala) och i Sydamerika. Kan ges från 1 års ålder och måste fyllas på var tionde år. Speciellt intyg krävs för inresa i flera länder. På WHOs webbplats finns aktuell lista över länder och krav på Gula febervaccination: chapters/ith2012en_countrylist.pdf Malariaprofylax: Tas som tabletter framförallt vid resa till Afrika söder om Sahara, utom delar av södra Afrika. Använd impregnerat myggnät nattetid. SMI har rekommendationer gällande malariaprofylax på sin webbplats: Publikationer Publikationer, trycksaker och rapporter Publikationer 2011 Rekommendationer för Malariaprofylax 2011 Helena Hervius Askling Mona Insulander Resistenta pneumokocker: nya riktlinjer Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) utgör en av våra vanligaste infektionsrelaterade dödsorsaker. Att vissa pneumokocker har utvecklat nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, penicillin-non-susceptible Streptococcus pneumoniae) är därför ett allvarligt hot mot folkhälsan. Mer information finns på: PM/Anvisningar Pneumokocker publikationer2012/ Nya gränser, MIC över 1 mg/l, för smittskyddsanmälan och aktiva åtgärder Fynd av PNSP med MIC > 1 mg/l medför att nya rutiner införs i Stockholms läns landsting under hösten Rutinerna innebär större insatser än tidigare hos förskolebarn för att minska risken för spridning av dessa mycket resistenta pneumokocker, men eftersom gränsen för anmälan höjts berörs bara ett fåtal barn och förskolor per år. Detaljerad information kommer att gå ut till alla vårdgivare via Uppdragsguiden och finnas på Smittskydd Stockholms webbplats. Åtgärder vid PNSP hos barn på förskola: Smittskyddsanmälan ska göras. Smittspårning ska genomföras, framförallt i familjen och på förskolan, för att utreda smittspridningen. Förhållningsregler ska ges till vårdnadshavare, som bland annat innebär att barnet inte får vistas i förskolan förrän det har lämnat två negativa odlingar i rad. Åke Örtqvist ake.ortqvist@sll.se Vad är MIC? (Minimum Inhibitory Concentration) En bakteries känslighet för ett visst antibiotikum mäts som den lägsta koncentration av läkemedlet som krävs för att bakterien inte ska föröka sig. Vid odlingar görs ofta en så kallad resistensbestämning som baseras på MIC-värden och anges som S, I eller R för varje testat läkemedel. S (Sensitiv) betyder att den testade bakteriestammen är fullt känslig om läkemedlet ges i normal dosering. I (Indeterminant) innebär att bakterien är mindre känslig för läkemedlet och att behandlingseffekten är osäker vid normal dosering. R (Resistent) innebär att behandling med detta preparat inte förväntas hjälpa och att annat antibiotikum ska ges. Tarminfektioner hos barn De flesta tarminfektioner hos barn orsakas av virus, varav Calicigruppen står för merparten av fallen. Vid långvariga utbrott i skolor och förskolor kan det ibland röra sig om två eller fler olika virus/subtyper av samma virus som cirkulerar. Kontakta alltid Smittskydd Stockholm vid misstänkta utbrott. Calicivirus (noro-, och sapovirus) Kallas även vinterkräksjuka. Det är den vanligaste orsaken till utbrott av mag-tarmsymptom på förskolor, skolor och i samband med läger och idrottsturneringar. Inkubationstiden är kort, timmar, och förloppet är oftast häftigt med relativt plötslig debut av kräkningar men ibland även diarréer, feber och muskelvärk. Symptomen är relativt snabbt övergående och de flesta är helt besvärsfria efter 1-2 dygn. Calicivirus är mycket smittsamt, viruset kan utsöndras i avföringen i flera veckor efter symptomfrihet och även intorkade kräkningar i textilier kan smitta. Även om immuniteten efter genomgången calicivirusinfektion är kortvarig, återinsjuknar man inte i samma virus inom några månader. Gastroenteriter orsakade av Calicivirus är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Rotavirus är den vanligaste orsaken till diarréer och kräkningar hos de allra yngsta barnen. Inkubationstiden är 1-3 dagar och typiska symptom är kräkningar följt av vattentunna diarréer och ibland feber. Symtomen kvarstår i 5-8 dagar, ibland längre. Viruset är mycket smittsamt och sprids därför lätt. Det finns två perorala vaccin mot rotavirus (två eller tre doser), som ska ges före 6 månaders ålder. Diagnostik av rotavirus görs med PCR på avföring. Hepatit A När ett barn söker för magont och ibland lätta diarréer, glöms ofta hepatit A bort eftersom det i Sverige är en ovanlig sjukdom. Hepatit A-virus sprids fekalt-oralt och inkubationstiden är 2-6 veckor. De yngsta barnen har oftast inga symptom men utsöndrar virus i avföringen och är därför smittsamma. Äldre barn kan söka med enbart trötthet, illamående och ibland lätt ikterus - det är då viktigt att fråga om eventuell utlandsresa, vaccinationsstatus och symtom hos andra i hushållet. Barn som är födda i Sverige och som reser på semester till föräldrarnas födelseländer (framförallt mellanöstern och Afrika) är särskilt utsatta. Hepatit A- vaccination före resan är en effektiv profylax som också förhindrar inhemska utbrott. Salmonella Barn med Salmonella får gå till förskolan när de är stabilt symtomfria och förskolan har fått hygieninformation som finns på vår webbplats www. smittskyddstockholm.se Ämnesområden Förskolan. (Där finns också mer information om ovanstående sjukdomar och allmänna hygienråd.) Säker diagnostik hindrar smittspridning Vid misstanke om bakterie- och parasitinfektioner krävs oftast upprepad provtagning 1-2 gånger för att hitta smittämnet. I allmän feacesodling ingår diagnostik av Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia. Vid blodiga diarréer bör även provtagning för EHEC ingå, vilket måste anges på remissen. Risken är visserligen störst att drabbas av bakterier och parasiter efter en utlandsresa, men mikrobiologisk diagnostik är viktig även vid inhemska tarminfektioner. Dessa kan bero på utbrott eller smittad mat och man kan då med smittskyddsåtgärder och information stoppa ytterligare smittspridning i samhället. Behandling av bakteriella tarminfektioner Antibiotikabehandling bör undvikas vid bakteriella tarminfektioner utom vid konstaterad shigellainfektion som alltid bör behandlas för att minska smittspridningen. Efter avslutad behandling för Shigella måste barn i förskola lämna tre negativa prov innan de kan börja igen. Barn med konstaterad EHEC-infektion måste lämna ett negativt prov (PCR på feaces är en mer känslig metod än odling) innan de kan gå till tillbaka till förskolan. Parasitinfektioner Giardia Den vanligaste parasitinfektionen hos barn är Giardia, som oftast ger relativt lindriga men ihållande symptom med illaluktande diarréer och magsmärtor. Giardia kan spridas i barngrupper och familjen eftersom smittdosen är låg och barnen ibland har få eller inga symptom. Diagnos ställs med mikroskopi ( cystor och maskägg ). Både symtomatiska och asymtomatiska bärare bör behandlas med antibiotika. Cryptosporidium En annan parasit som också sprids i barngrupper och inom familjen är Cryptosporidium som har en inkubationstid på 2-12 dagar, vanligen 2-7 dagar. Symtomen är vattentunna diarréer och buksmärtor. Cryptosporidios är i de flesta fall självläkande, effektiv behandling saknas. Cryptosporidium diagnostiseras med mikroskopi ( cystor och maskägg ). OBS ange cryptosporidium på remissen eftersom det krävs specialfärgning för att ställa diagnosen. Helena Hervius Askling helena.hervius-askling@sll.se Mona Insulander mona.insulander@sll.se

4 6 7

5 Antibiotikakampanj inför skolstarten 8 9 Lagom till skolstarten 2012 drog Stockholms läns landsting igång antibiotikakampanjen MINDRE ANTIBIOTIKA - MER AV EGET FÖRSVAR. Kampanjen vänder sig primärt till småbarnsföräldrar som ska tycka att det är bra när deras barn slipper ta antibiotika i onödan. Anpassat kampanjmaterial har skickats ut till alla husläkarmottagningar, närakuter/jourmottagningar, barnakuter, BVC-mottagningar och alla förskolor i länet. Vårdguiden.se Checklista med argument hjälper läkare Materialet ska, förutom att sprida kunskap till allmänheten om att många lindriga bakterierinfektioner går över utan antibiotika, också vara ett stöd till förskrivare i det dagliga arbetet. Bland annat finns en checklista med argument för läkare i samtal med patient. Föräldrarna kan även hitta mer information på Ökad förståelse för restriktiv förskrivning Strama Stockholm betonar att kampanjens syfte inte är att hålla patienter borta från sjukvården. Man ska söka sjukvård om man är orolig för sig själv eller sitt barn för att få en diagnos och få tips om egenvård och antibiotikabehandling när det gör nytta. Föräldrar och patienter ska förhoppningsvis genom kampanjen få förståelse för att läkaren inte alltid skriver ut antibiotika och att detta är något positivt. Västerbotten skriver ut minst Rent generellt skrivs flest antibiotikarecept ut till barn i åldrarna 0-4 år. I Stockholms län fick förra året 31 % av alla barn i denna grupp minst ett recept på antibiotika. Det är trots allt lägre än 2007 då den siffran var 40 %, så utvecklingen har gått åt rätt håll. I Västerbotten, som har lägst antibiotikaförbrukning totalt sett, fick 17 % av barnen mellan 0 och 4 år minst ett antibiotikarecept Det visar också vilken hög förskrivning vi har av antibiotika till barn i Stockholm. Information om kampanjen och beställning av material till sjukvården finns på: antibiotikakampanj Information om kampanjen till förskolor finns på: www. uppdragsguiden.sll.se/forskola Annika Hahlin annika.hahlin@sll.se Nya Strama-medarbetare Jag heter Charlotta (Lotta) Falk och har börjat arbeta halvtid på Strama. Den andra halvan arbetar jag på närakuten Sabbatsberg som sjuksköterska. Jag är även vårdlärare och har undervisat på olika utbildningsnivåer, senast på sjuksköterskeprogrammets kliniska utbildningsdel inom akut somatik. charlotta.jonsson-falk@sll.se Jag heter Sofia Hellman, specialist i allmänmedicin och arbetar som husläkare och BVC läkare på Vaxholms Vårdcentral. Dessförinnan tjänstgjorde jag under drygt sju år på Kvartersakuten Matteus vid Odenplan i Stockholm. På Strama Stockholm finns jag två dagar i veckan och arbetar huvudsakligen med anti-biotikarelaterade frågor inom öppenvården. sofia.hellman@sll.se Mer styrka av egen kraft Ta inte antibiotika vid förkylningar det hjälper inte. Om du däremot stannar hemma några dagar och tränar din egen kraft, immunförsvaret, så investerar du i framtiden inför nya infektionstillfällen. Du bidrar också till att minska utvecklingen av motståndskraftiga bakterier. Superbra på alla sätt! Läs mer på vårdguiden.se och antibiotikaellerinte.se.

6 Journalmärkning vid diagnos av multiresistenta bakterier Sprids MRSA och calicivirus via tvåloch pappershållare? Från och med 1 juni 2012 ska alla journaler till patienter som diagnostiseras med MRSA, VRE, ESBL eller ESBL CARBA märkas på samma sätt som för MRSA idag. Mer info finns på: PM/Anvisningar Markning_av_ patientjournaler Det är viktigt att veta om en person är bärare av resistenta bakterier, både för personen själv och för sjukvården. Detta dels för att personen ska få rätt behandling vid en eventuell infektion med dessa bakterier och dels för att avgöra vad som behöver göras för att skydda andra personer från smitta, till exempel vid vård på sjukhus. Sedan flera år tillbaka har därför bärarskap av MRSA noterats i patientens journal. Däremot har inte journaler till patienter som är bärare med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) eller bakterier som bildar extended spectrum betalactamases (ESBL) märkts rutinmässigt. Spridning av svårbehandlade infektioner Vid ett par tillfällen senaste åren har smittspridning av VRE skett inom både akutsjukvård och geriatrisk vård, vilket inte minst resulterat i avsevärda smittspårningsinsatser. Det senaste året har också ett antal patienter som är bärare av bakterier som bildar så kallade ESBL CARBA diagnostiserats i länet. Dessa patienter har ofta vårdats på sjukhus i andra länder, där antibiotikaresistensen är mer utbredd än i Sverige. ESBL CARBA bildande bakterier är resistenta mot flera grupper av antibiotika, som cefalosporiner, karbapenemer, aminoglykosider och kinoloner. Spridning av ESBL CARBA inom vården innebär därför stor risk för att patienter drabbas av infektioner där effektiv behandling är svår eller till och med saknas. Ändrade rutiner från 1 juni Den 15 mars 2012 ändrades smittskyddslagen, så att fall med ESBL CARBA blev kliniskt anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga. Det fanns sålunda starka skäl för att märka journaler även för patienter som drabbas av VRE och ESBL CARBA. Från och med 1 juni 2012, gäller därför att alla journaler till patienter som diagnostiseras med MRSA, VRE, ESBL eller ESBL CARBA ska märkas på samma sätt som för MRSA idag. Risk för stigmatisering? En märkning av journalen får inte innebära att en patient får sämre vård! Erfarenheterna från MRSA visar att märkning av patientjournaler kan innebära viss risk för att patienten får ett mindre bra omhändertagande i vården. Det kan vara att remisser skickas tillbaka, att behandlingar försenas eller till och med helt uteblir. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har alla patienter, oavsett bärarskap av resistenta bakterier, rätt till samma bemötande som andra patienter och får inte undanhållas undersökningar och behandlingar på grund av bärarskapet. Det är alla medarbetares ansvar att se till att patienter som är bärare av resistenta bakterier får vård lika snabbt och av samma kvalitet som en person som är inte är bärare! Åke Örtqvist ake.ortqvist@sll.se Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) har nyligen publicerat dokumentet Städning i vårdlokaler förkortat SIV. I litteraturgenomgången har författarna funnit artiklar som bekräftar att tvåldispensrar och hållare för engångshanddukar kan vara källa till smittspridning. I Stockholms läns landsting finns upphandlat Siewerhållare och hållare för Sterisolsystemet, både för tvållösning och handdesinfektionsmedel. Handtagen är tunna och har därför minimal kontakt med användaren. Hållarnas handtag kan också manövreras med underarmen Att rengöra tvåloch desinfektionshandtag regelbundet ska ingå i vårdenhetens städrutin. och därmed undviks kontakten med kontaminerade händer. Hela flaskan/påsen ska bytas Från hygiensynpunkt ska hela flaskan eller påsen bytas 1. Dispensers för tvål och desinfektionsmedel av påfyllnadstyp ska alltså inte användas. Hållare för handtork finns av två typer: dels för vikta pappershanddukar och dels för utdragsrullar. Flera författare har i sina artiklar vittnat om risken för smittspridning via hållare för hygienhjälpmedel 2. Olämpligt utformade och otillräckligt rengjorda tvål- och handdukshållare kan till och med sprida MRSA och calicismitta 3. God tillämpning av basal hygien, rätt utformad utrustning och goda städoch desinfektionsrutiner förebygger smittspridning inom vårdenheter, det vet vi! Mall Kriisa Överläkare Vårdhygien Stockholms län mall.kriisa@sll.se Referenser: 1. Zapka CA, Campbell EJ, Maxwell SL et al. Bacterial Hand Contamination and Transfer after Use of Contaminated Bulk-Soap-Refillable Dispensers. Appl Environ Microbiol 2011;77: Griffith CJ, Cooper RA, Looker N et al. Environmental surface cleanliness and the potential for contamination during handwashing. Am J Infect Control 2002;31: Boyce JM, Havill NL, Otter JA et al. Widespread Environmental Contamination Associated With Patients With Diarrhea and Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus Colonization of the Gastrointestinal Tract. Infect Control Hosp Epidemiol 2007;28(10): Samtliga produkter nedan är upphandlade inom Stockholms läns landsting. Dokument Städning av vårdlokaler (SIV) Åtgärd MRSA ESBL CARBA VRE ESBL Ge patienten adekvat information* ja ja ja ja Anmälan från kliniken enligt smittskyddslagen ja ja ja Smittspåras ja ja ja Förhållningsregler till patienten ja Upplysningsplikt för patienten ja Märkning av journal ja ja ja ja Katrin handduksskåp i plast Katrina Centerbox *Se Sjukdomar välj diagnos Patientinformation Siewerthållare Hållare i Sterisolsystemet Hållare i Sterisolsystemet

7 Avsändare: Smittskydd Stockholm Box Stockholm B SVERIGE PORT BETALT Utbildningar 27 sept - Aktuella smittskyddsfrågor och årets influensakampanj Målgrupp: Lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor Lokal: Lustikulla Konferens 2 okt - Friskare barn på förskolan vems är ansvaret och hur gör vi? Smitta, infektioner och hygien i förskolan (arr: Strama) Målgrupp: Verksamhetschefer på förskolor, chefer och utbildningsansvariga inom kommuner Lokal: ABF-huset, Z-salen 9 okt - Aktuella smittskyddsfrågor och årets influensakampanj Målgrupp: Lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor Lokal: Ersta Konferens 14 nov kväll - Luftvägsinfektioner Antibiotika eller egenvård (arr: Strama) Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor Lokal: Spårvägshallarna nov - Smittspårningskurs som ger smittspårarexamen (7 feb em Uppföljning smittspårningskurs) Målgrupp: Personal inom öppenvården i Stockholms län Lokal: van der Nootska Palatset 21 nov em - Några tumregler infektioner i övre och nedre luftvägarna hos både barn och vuxna (arr: Strama) Målgrupp: Sjuksköterskor Lokal: Landstingshuset 22 nov em - Hepatit B och C vilken hjälp får injektionsmissbrukare? (i samarbete med Convictus) Målgrupp: Personal inom missbruksvården Lokal: NürnbergHuset 28 nov fm - Hepatit B och C vilken hjälp får injektionsmissbrukare? (i samarbete med Convictus) Målgrupp: Personal inom missbruksvården Lokal: NürnbergHuset 4 dec - Aktuella smittskydds- och vårdhygieniska frågor (i samarbete med Vårdhygien) Målgrupp: Medicinskt Ansvariga sjuksköterskor (MAS) Lokal: Fataburen 2 6 dec em - Gemensamma smittskyddsfrågor Målgrupp: Personal på ungdoms- och Sesammottagningar i Stockholms län Lokal: Lustikulla Konferens Anmälan: Smittskydd Stockholm: utbildning@smittskyddstockholm.se Strama: Vårdhygien: Klicka på rubriken Utbildning Papper som används till denna tidning är märkt med bland annat FSC och Svanen