Smittskydd Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smittskydd Stockholm"

Transkript

1 Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 3/2012, ÅRGÅNG 23 Tema BARN Tarminfektioner hos barn Barnvaccinationer utanför programmet Resistenta pneumokocker MRSA via tvål- och pappershållare?

2 Innehåll 2 Kära läsare! 3 Nyheter i korthet... 3 Barnvaccinationer... 4 Nyheter i korthet Barn är det viktigaste vi har, de är vår glädje idag, men också vår framtid! I detta nummer av Smittskydd Stockholm står därför barnet i fokus. Det handlar om hur vi genom vaccinationer kan skydda barnen från olika smittor, både sådana som finns i vår närhet och sådana som vi kan plocka upp i samband med semesterresor till exotiska platser. Det handlar också om de vanliga infektioner som vi ser hos de minsta barnen, inte minst inom förskolan, och hur vi kan minimera utbredningen av dessa, till exempel luftvägssmitta med resistenta pneumokocker och olika tarminfektioner. Vidare handlar det om att barn (och vuxna också för den delen) klarar att läka ut de vanligaste infektionerna av egen kraft och att antibiotika bara ska användas när det verkligen behövs. Förutom barntemat belyser vi reviderade rutiner för journalmärkning vid fynd av vissa resistenta bakterier och diskuterar om tvål- och pappershållare kan orsaka smittspridning. Slutligen kan ni i kalendariet se höstens alla externa utbildningar. Många av er vet att Ulla Hellström är den som under många år förtjänstfullt planerat och arrangerat allt det praktiska kring våra utbildningar. Tyvärr går Ulla nu i pension och även om vi vetat det ganska länge känns det väldigt konstigt och tomt. Stort tack, Ulla, för dina förnämliga insatser för smittskyddet i länet! Åke Örtqvist Resistenta pneumokocker... 4 Tarminfektioner hos barn... 5 Antibiotikakampanj... 8 Ny journalmärkning MRSA-spridning? Utbildningar Tidningen Smittskydd Stockholm ges ut fyra gånger per år av landstingsenheten Smittskydd Stockholm. Prenumeration och adressändringar: Ansvarig utgivare: Åke Örtqvist Chefredaktör: Rebecka Vyth Redaktör och illustrationer: Johan Sjöblom Tryck: Tryckeriet Landstingsstyrelsens förvaltning Adress: Smittskydd Stockholm, Box 17533, Stockholm Telefon: (växel) Fax: Omslaget: Oljetryck med förlaga av ej angiven konstnär, köpt på gårdsauktion i Jämtland. Stort tack till dr Birgitta Jansson och dr Alexander Wikström för lånet. Utvik: Skolaffisch från serien Record, 50-tal. Tack till Ola på Morkman Reklambyrå och Lars-Göran på Framtidsantiken. Resistensuppföljningen i länet har förbättrats Karolinska Universitetslaboratoriet återrapporterar resistensläget för de olika sjukhusen samt för öppenvården via sin externa webbplats: Karolinska universitetssjukhuset Karolinska universitetslaboratoriet Kliniker Mikrobiologi Antibiotikaresistens Hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) Reviderat dokument från Vårdhygien, Stockholms län: Åtgärder inom förlossnings- och BBvård vid fynd av GAS hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Dokumentet gäller för alla vårdgivare inom Stockholms läns landsting och syftet är att förhindra nya fall av GAS och att spåra smittkällan. Vid fall av GAS ska åtgärder vidtas omgående och Vårdhygien kontaktas. I den reviderade versionen är falldefinitionen utvidgad och rutinerna är förtydligade gällande fynd i öppenvård och handläggning av personal som ingår i utredningen. Dokumentet finns på Sagan om Rödluvan och vargen... känner nog de flesta till, och mer eller mindre bloddrypande varianter har förekommit långt innan berättelsen för första gången sattes på pränt. År 1697 skrev Charles Perrault Le Petit Chaperon rouge, även om det blev Bröderna Grimm som i slutet av 1800-talet författade den mest spridda versionen. Med tiden har nya och samtidigt allt snällare varianter tillkommit; till och med vinflaskan till mormor har förvandlats till oskyldig saft och blott kakorna är kvar (med undantag för Rödluvan i Annakarin Svedbergs tappning, som är mycket ekivok och garanterat barnförbjuden...) Jämmer och pubertet Tolkningar finns det många av. Avskräckande historier syftar till att få små eller stora barn att göra som man säger och därmed inte råka illa ut; att gå i en skog och lämna stigen kunde ju både fordom och nu vara bokstavligt talat livsfarligt. I andra tolkningar gäller att kvinnor ska akta sig för män som först pratar vackert och sedan med hull och hår slukar den kvinna som går utanför normen/stigen. Den österrikiske barnpsykologen Bruno Bettelheim ( ) hävdade på sin tid att Rödluvan kämpar med pubertetsproblem och att hon ännu inte löst sitt elektrakomplex när vargen dyker upp. Vargen i sin tur står för det asociala/animala/sexuella, och när Rödluvan ger efter för hans önskningar blir straffet att mormor dör. Se där en läxa att lära! Smittskydd Stockholm vill inte vara sämre och alltså följer här en ny tolkning, om inte av sagan så åtminstone av omslagsbilden: De värnlösa barnen vandrar genom livets skog där oräkneliga smittsamma faror lurar i buskarna, men minsann: Smittskyddslagen, vaccinationer och vårdprogram håller sin skyddande hand över de aningslösa små liven! Rebecka Vyth HPV-vaccin gratis för kvinnor upp till 26 år Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att HPV-vaccin ingår i läkemedelsförmånen för kvinnor upp till 26 år (tidigare gällde 17 år) från och med 28 juni Detta gäller alltså de som inte får vaccinet via skolan eller catch-up programmet, som ju är gratis. Se även: Beslut Beslut läkemedel Begränsad subvension Hepatit B-vaccination till alla barn i SLL från 2013 Kronisk hepatit B (inokulationsgulsot) är en smittsam sjukdom som kan leda till skrumplever och levercancer. Sjukdomen är fortfarande vanlig i många länder i världen och vaccination mot hepatit B har därför sedan många år erbjudits barn med familjekontakter i sådana länder. I Stockholms län har cirka 35 % av samtliga barn i länet fått denna vaccination de senaste åren. För att säkerställa skyddet för alla barn i länet finns nu ett politiskt beslut på att vaccination mot hepatit B ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från Vaccin mot hepatit B kommer att ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder i kombination med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b och polio (DTP-Hib-polio), i ett så kallat hexavalent vaccin som heter Infanrix Hexa.

3 Barnvaccinationer utanför det allmänna programmet 4 5 Mer information om vaccinationer finns på: Ämnesområden Vaccination TBE-vaccin: Detta kan ges från 1 års ålder och ger generellt ett bra skydd mot sjukdom hos barn. I Sverige har vi dock ytterst få fall av TBE hos barn under 3 år. Karta över riskområde för TBE och mer information finns på: Statistik TBE Hepatit A-vaccin: Från 1 års ålder vid resor i östra Europa, Afrika, Asien och Sydamerika. Två doser med 6-12 månaders mellanrum, men redan efter den första dosen har barnet ett bra skydd. Mässling, påssjuka, röda hund (MPR-vaccin): Ges i barnvaccinationsprogrammet vid 18 månaders ålder och en andra dos vid 6-8 års ålder. Vid resa utanför Norden före 18 månaders ålder bör vaccinationen tidigareläggas eftersom de små barnen har störst risk att drabbas av komplikationer av mässling. Om MPR-vaccin ges första gången före 1 års ålder ska barnet även ha de ordinarie doserna. Hepatit B-vaccin: Ingår från 2013 i barnvaccinationsprogrammet. För övriga barn: inför till exempel utlandsresa bör föräldrarna informeras om möjlighet att samtidigt vaccinera mot hepatit B (kombinationsspruta med hepatit A-vaccin). Tyfoidvaccin: Till barn > 2 år (intramuskulär injektion) eller barn > 5 år (perorala kapslar) vid längre tids vistelse (> 4 veckor) i områden med låg hygienisk standard eller vid besök hos släktingar i Asien (främst Indien och Bangladesh). Vaccin mot japansk encefalit: Ges till barn som ska vistas längre tid/ bosätta sig på landsbygden i de delar av Asien där denna virusorsakade, myggöverförda sjukdom förekommer. Rabiesvaccin: Bör ges liberalt till barn som ska vistas mer än några veckor i framförallt Asien och Afrika. Noggrann information till föräldrarna att undvika all kontakt med djur på gatan och stranden samt att alltid uppsöka sjukvård direkt efter djurbett oavsett föregående vaccination. Gula febervaccin (levande vaccin): Sjukdomen förekommer i Afrika (framförallt västra och centrala) och i Sydamerika. Kan ges från 1 års ålder och måste fyllas på var tionde år. Speciellt intyg krävs för inresa i flera länder. På WHOs webbplats finns aktuell lista över länder och krav på Gula febervaccination: chapters/ith2012en_countrylist.pdf Malariaprofylax: Tas som tabletter framförallt vid resa till Afrika söder om Sahara, utom delar av södra Afrika. Använd impregnerat myggnät nattetid. SMI har rekommendationer gällande malariaprofylax på sin webbplats: Publikationer Publikationer, trycksaker och rapporter Publikationer 2011 Rekommendationer för Malariaprofylax 2011 Helena Hervius Askling Mona Insulander Resistenta pneumokocker: nya riktlinjer Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) utgör en av våra vanligaste infektionsrelaterade dödsorsaker. Att vissa pneumokocker har utvecklat nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, penicillin-non-susceptible Streptococcus pneumoniae) är därför ett allvarligt hot mot folkhälsan. Mer information finns på: PM/Anvisningar Pneumokocker publikationer2012/ Nya gränser, MIC över 1 mg/l, för smittskyddsanmälan och aktiva åtgärder Fynd av PNSP med MIC > 1 mg/l medför att nya rutiner införs i Stockholms läns landsting under hösten Rutinerna innebär större insatser än tidigare hos förskolebarn för att minska risken för spridning av dessa mycket resistenta pneumokocker, men eftersom gränsen för anmälan höjts berörs bara ett fåtal barn och förskolor per år. Detaljerad information kommer att gå ut till alla vårdgivare via Uppdragsguiden och finnas på Smittskydd Stockholms webbplats. Åtgärder vid PNSP hos barn på förskola: Smittskyddsanmälan ska göras. Smittspårning ska genomföras, framförallt i familjen och på förskolan, för att utreda smittspridningen. Förhållningsregler ska ges till vårdnadshavare, som bland annat innebär att barnet inte får vistas i förskolan förrän det har lämnat två negativa odlingar i rad. Åke Örtqvist Vad är MIC? (Minimum Inhibitory Concentration) En bakteries känslighet för ett visst antibiotikum mäts som den lägsta koncentration av läkemedlet som krävs för att bakterien inte ska föröka sig. Vid odlingar görs ofta en så kallad resistensbestämning som baseras på MIC-värden och anges som S, I eller R för varje testat läkemedel. S (Sensitiv) betyder att den testade bakteriestammen är fullt känslig om läkemedlet ges i normal dosering. I (Indeterminant) innebär att bakterien är mindre känslig för läkemedlet och att behandlingseffekten är osäker vid normal dosering. R (Resistent) innebär att behandling med detta preparat inte förväntas hjälpa och att annat antibiotikum ska ges. Tarminfektioner hos barn De flesta tarminfektioner hos barn orsakas av virus, varav Calicigruppen står för merparten av fallen. Vid långvariga utbrott i skolor och förskolor kan det ibland röra sig om två eller fler olika virus/subtyper av samma virus som cirkulerar. Kontakta alltid Smittskydd Stockholm vid misstänkta utbrott. Calicivirus (noro-, och sapovirus) Kallas även vinterkräksjuka. Det är den vanligaste orsaken till utbrott av mag-tarmsymptom på förskolor, skolor och i samband med läger och idrottsturneringar. Inkubationstiden är kort, timmar, och förloppet är oftast häftigt med relativt plötslig debut av kräkningar men ibland även diarréer, feber och muskelvärk. Symptomen är relativt snabbt övergående och de flesta är helt besvärsfria efter 1-2 dygn. Calicivirus är mycket smittsamt, viruset kan utsöndras i avföringen i flera veckor efter symptomfrihet och även intorkade kräkningar i textilier kan smitta. Även om immuniteten efter genomgången calicivirusinfektion är kortvarig, återinsjuknar man inte i samma virus inom några månader. Gastroenteriter orsakade av Calicivirus är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Rotavirus är den vanligaste orsaken till diarréer och kräkningar hos de allra yngsta barnen. Inkubationstiden är 1-3 dagar och typiska symptom är kräkningar följt av vattentunna diarréer och ibland feber. Symtomen kvarstår i 5-8 dagar, ibland längre. Viruset är mycket smittsamt och sprids därför lätt. Det finns två perorala vaccin mot rotavirus (två eller tre doser), som ska ges före 6 månaders ålder. Diagnostik av rotavirus görs med PCR på avföring. Hepatit A När ett barn söker för magont och ibland lätta diarréer, glöms ofta hepatit A bort eftersom det i Sverige är en ovanlig sjukdom. Hepatit A-virus sprids fekalt-oralt och inkubationstiden är 2-6 veckor. De yngsta barnen har oftast inga symptom men utsöndrar virus i avföringen och är därför smittsamma. Äldre barn kan söka med enbart trötthet, illamående och ibland lätt ikterus - det är då viktigt att fråga om eventuell utlandsresa, vaccinationsstatus och symtom hos andra i hushållet. Barn som är födda i Sverige och som reser på semester till föräldrarnas födelseländer (framförallt mellanöstern och Afrika) är särskilt utsatta. Hepatit A- vaccination före resan är en effektiv profylax som också förhindrar inhemska utbrott. Salmonella Barn med Salmonella får gå till förskolan när de är stabilt symtomfria och förskolan har fått hygieninformation som finns på vår webbplats www. smittskyddstockholm.se Ämnesområden Förskolan. (Där finns också mer information om ovanstående sjukdomar och allmänna hygienråd.) Säker diagnostik hindrar smittspridning Vid misstanke om bakterie- och parasitinfektioner krävs oftast upprepad provtagning 1-2 gånger för att hitta smittämnet. I allmän feacesodling ingår diagnostik av Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia. Vid blodiga diarréer bör även provtagning för EHEC ingå, vilket måste anges på remissen. Risken är visserligen störst att drabbas av bakterier och parasiter efter en utlandsresa, men mikrobiologisk diagnostik är viktig även vid inhemska tarminfektioner. Dessa kan bero på utbrott eller smittad mat och man kan då med smittskyddsåtgärder och information stoppa ytterligare smittspridning i samhället. Behandling av bakteriella tarminfektioner Antibiotikabehandling bör undvikas vid bakteriella tarminfektioner utom vid konstaterad shigellainfektion som alltid bör behandlas för att minska smittspridningen. Efter avslutad behandling för Shigella måste barn i förskola lämna tre negativa prov innan de kan börja igen. Barn med konstaterad EHEC-infektion måste lämna ett negativt prov (PCR på feaces är en mer känslig metod än odling) innan de kan gå till tillbaka till förskolan. Parasitinfektioner Giardia Den vanligaste parasitinfektionen hos barn är Giardia, som oftast ger relativt lindriga men ihållande symptom med illaluktande diarréer och magsmärtor. Giardia kan spridas i barngrupper och familjen eftersom smittdosen är låg och barnen ibland har få eller inga symptom. Diagnos ställs med mikroskopi ( cystor och maskägg ). Både symtomatiska och asymtomatiska bärare bör behandlas med antibiotika. Cryptosporidium En annan parasit som också sprids i barngrupper och inom familjen är Cryptosporidium som har en inkubationstid på 2-12 dagar, vanligen 2-7 dagar. Symtomen är vattentunna diarréer och buksmärtor. Cryptosporidios är i de flesta fall självläkande, effektiv behandling saknas. Cryptosporidium diagnostiseras med mikroskopi ( cystor och maskägg ). OBS ange cryptosporidium på remissen eftersom det krävs specialfärgning för att ställa diagnosen. Helena Hervius Askling Mona Insulander

4 6 7

5 Antibiotikakampanj inför skolstarten 8 9 Lagom till skolstarten 2012 drog Stockholms läns landsting igång antibiotikakampanjen MINDRE ANTIBIOTIKA - MER AV EGET FÖRSVAR. Kampanjen vänder sig primärt till småbarnsföräldrar som ska tycka att det är bra när deras barn slipper ta antibiotika i onödan. Anpassat kampanjmaterial har skickats ut till alla husläkarmottagningar, närakuter/jourmottagningar, barnakuter, BVC-mottagningar och alla förskolor i länet. Vårdguiden.se Checklista med argument hjälper läkare Materialet ska, förutom att sprida kunskap till allmänheten om att många lindriga bakterierinfektioner går över utan antibiotika, också vara ett stöd till förskrivare i det dagliga arbetet. Bland annat finns en checklista med argument för läkare i samtal med patient. Föräldrarna kan även hitta mer information på Ökad förståelse för restriktiv förskrivning Strama Stockholm betonar att kampanjens syfte inte är att hålla patienter borta från sjukvården. Man ska söka sjukvård om man är orolig för sig själv eller sitt barn för att få en diagnos och få tips om egenvård och antibiotikabehandling när det gör nytta. Föräldrar och patienter ska förhoppningsvis genom kampanjen få förståelse för att läkaren inte alltid skriver ut antibiotika och att detta är något positivt. Västerbotten skriver ut minst Rent generellt skrivs flest antibiotikarecept ut till barn i åldrarna 0-4 år. I Stockholms län fick förra året 31 % av alla barn i denna grupp minst ett recept på antibiotika. Det är trots allt lägre än 2007 då den siffran var 40 %, så utvecklingen har gått åt rätt håll. I Västerbotten, som har lägst antibiotikaförbrukning totalt sett, fick 17 % av barnen mellan 0 och 4 år minst ett antibiotikarecept Det visar också vilken hög förskrivning vi har av antibiotika till barn i Stockholm. Information om kampanjen och beställning av material till sjukvården finns på: antibiotikakampanj Information om kampanjen till förskolor finns på: www. uppdragsguiden.sll.se/forskola Annika Hahlin Nya Strama-medarbetare Jag heter Charlotta (Lotta) Falk och har börjat arbeta halvtid på Strama. Den andra halvan arbetar jag på närakuten Sabbatsberg som sjuksköterska. Jag är även vårdlärare och har undervisat på olika utbildningsnivåer, senast på sjuksköterskeprogrammets kliniska utbildningsdel inom akut somatik. Jag heter Sofia Hellman, specialist i allmänmedicin och arbetar som husläkare och BVC läkare på Vaxholms Vårdcentral. Dessförinnan tjänstgjorde jag under drygt sju år på Kvartersakuten Matteus vid Odenplan i Stockholm. På Strama Stockholm finns jag två dagar i veckan och arbetar huvudsakligen med anti-biotikarelaterade frågor inom öppenvården. Mer styrka av egen kraft Ta inte antibiotika vid förkylningar det hjälper inte. Om du däremot stannar hemma några dagar och tränar din egen kraft, immunförsvaret, så investerar du i framtiden inför nya infektionstillfällen. Du bidrar också till att minska utvecklingen av motståndskraftiga bakterier. Superbra på alla sätt! Läs mer på vårdguiden.se och antibiotikaellerinte.se.

6 Journalmärkning vid diagnos av multiresistenta bakterier Sprids MRSA och calicivirus via tvåloch pappershållare? Från och med 1 juni 2012 ska alla journaler till patienter som diagnostiseras med MRSA, VRE, ESBL eller ESBL CARBA märkas på samma sätt som för MRSA idag. Mer info finns på: PM/Anvisningar Markning_av_ patientjournaler Det är viktigt att veta om en person är bärare av resistenta bakterier, både för personen själv och för sjukvården. Detta dels för att personen ska få rätt behandling vid en eventuell infektion med dessa bakterier och dels för att avgöra vad som behöver göras för att skydda andra personer från smitta, till exempel vid vård på sjukhus. Sedan flera år tillbaka har därför bärarskap av MRSA noterats i patientens journal. Däremot har inte journaler till patienter som är bärare med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) eller bakterier som bildar extended spectrum betalactamases (ESBL) märkts rutinmässigt. Spridning av svårbehandlade infektioner Vid ett par tillfällen senaste åren har smittspridning av VRE skett inom både akutsjukvård och geriatrisk vård, vilket inte minst resulterat i avsevärda smittspårningsinsatser. Det senaste året har också ett antal patienter som är bärare av bakterier som bildar så kallade ESBL CARBA diagnostiserats i länet. Dessa patienter har ofta vårdats på sjukhus i andra länder, där antibiotikaresistensen är mer utbredd än i Sverige. ESBL CARBA bildande bakterier är resistenta mot flera grupper av antibiotika, som cefalosporiner, karbapenemer, aminoglykosider och kinoloner. Spridning av ESBL CARBA inom vården innebär därför stor risk för att patienter drabbas av infektioner där effektiv behandling är svår eller till och med saknas. Ändrade rutiner från 1 juni Den 15 mars 2012 ändrades smittskyddslagen, så att fall med ESBL CARBA blev kliniskt anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga. Det fanns sålunda starka skäl för att märka journaler även för patienter som drabbas av VRE och ESBL CARBA. Från och med 1 juni 2012, gäller därför att alla journaler till patienter som diagnostiseras med MRSA, VRE, ESBL eller ESBL CARBA ska märkas på samma sätt som för MRSA idag. Risk för stigmatisering? En märkning av journalen får inte innebära att en patient får sämre vård! Erfarenheterna från MRSA visar att märkning av patientjournaler kan innebära viss risk för att patienten får ett mindre bra omhändertagande i vården. Det kan vara att remisser skickas tillbaka, att behandlingar försenas eller till och med helt uteblir. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har alla patienter, oavsett bärarskap av resistenta bakterier, rätt till samma bemötande som andra patienter och får inte undanhållas undersökningar och behandlingar på grund av bärarskapet. Det är alla medarbetares ansvar att se till att patienter som är bärare av resistenta bakterier får vård lika snabbt och av samma kvalitet som en person som är inte är bärare! Åke Örtqvist Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) har nyligen publicerat dokumentet Städning i vårdlokaler förkortat SIV. I litteraturgenomgången har författarna funnit artiklar som bekräftar att tvåldispensrar och hållare för engångshanddukar kan vara källa till smittspridning. I Stockholms läns landsting finns upphandlat Siewerhållare och hållare för Sterisolsystemet, både för tvållösning och handdesinfektionsmedel. Handtagen är tunna och har därför minimal kontakt med användaren. Hållarnas handtag kan också manövreras med underarmen Att rengöra tvåloch desinfektionshandtag regelbundet ska ingå i vårdenhetens städrutin. och därmed undviks kontakten med kontaminerade händer. Hela flaskan/påsen ska bytas Från hygiensynpunkt ska hela flaskan eller påsen bytas 1. Dispensers för tvål och desinfektionsmedel av påfyllnadstyp ska alltså inte användas. Hållare för handtork finns av två typer: dels för vikta pappershanddukar och dels för utdragsrullar. Flera författare har i sina artiklar vittnat om risken för smittspridning via hållare för hygienhjälpmedel 2. Olämpligt utformade och otillräckligt rengjorda tvål- och handdukshållare kan till och med sprida MRSA och calicismitta 3. God tillämpning av basal hygien, rätt utformad utrustning och goda städoch desinfektionsrutiner förebygger smittspridning inom vårdenheter, det vet vi! Mall Kriisa Överläkare Vårdhygien Stockholms län Referenser: 1. Zapka CA, Campbell EJ, Maxwell SL et al. Bacterial Hand Contamination and Transfer after Use of Contaminated Bulk-Soap-Refillable Dispensers. Appl Environ Microbiol 2011;77: Griffith CJ, Cooper RA, Looker N et al. Environmental surface cleanliness and the potential for contamination during handwashing. Am J Infect Control 2002;31: Boyce JM, Havill NL, Otter JA et al. Widespread Environmental Contamination Associated With Patients With Diarrhea and Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus Colonization of the Gastrointestinal Tract. Infect Control Hosp Epidemiol 2007;28(10): Samtliga produkter nedan är upphandlade inom Stockholms läns landsting. Dokument Städning av vårdlokaler (SIV) Åtgärd MRSA ESBL CARBA VRE ESBL Ge patienten adekvat information* ja ja ja ja Anmälan från kliniken enligt smittskyddslagen ja ja ja Smittspåras ja ja ja Förhållningsregler till patienten ja Upplysningsplikt för patienten ja Märkning av journal ja ja ja ja Katrin handduksskåp i plast Katrina Centerbox *Se Sjukdomar välj diagnos Patientinformation Siewerthållare Hållare i Sterisolsystemet Hållare i Sterisolsystemet

7 Avsändare: Smittskydd Stockholm Box Stockholm B SVERIGE PORT BETALT Utbildningar 27 sept - Aktuella smittskyddsfrågor och årets influensakampanj Målgrupp: Lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor Lokal: Lustikulla Konferens 2 okt - Friskare barn på förskolan vems är ansvaret och hur gör vi? Smitta, infektioner och hygien i förskolan (arr: Strama) Målgrupp: Verksamhetschefer på förskolor, chefer och utbildningsansvariga inom kommuner Lokal: ABF-huset, Z-salen 9 okt - Aktuella smittskyddsfrågor och årets influensakampanj Målgrupp: Lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor Lokal: Ersta Konferens 14 nov kväll - Luftvägsinfektioner Antibiotika eller egenvård (arr: Strama) Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor Lokal: Spårvägshallarna nov - Smittspårningskurs som ger smittspårarexamen (7 feb em Uppföljning smittspårningskurs) Målgrupp: Personal inom öppenvården i Stockholms län Lokal: van der Nootska Palatset 21 nov em - Några tumregler infektioner i övre och nedre luftvägarna hos både barn och vuxna (arr: Strama) Målgrupp: Sjuksköterskor Lokal: Landstingshuset 22 nov em - Hepatit B och C vilken hjälp får injektionsmissbrukare? (i samarbete med Convictus) Målgrupp: Personal inom missbruksvården Lokal: NürnbergHuset 28 nov fm - Hepatit B och C vilken hjälp får injektionsmissbrukare? (i samarbete med Convictus) Målgrupp: Personal inom missbruksvården Lokal: NürnbergHuset 4 dec - Aktuella smittskydds- och vårdhygieniska frågor (i samarbete med Vårdhygien) Målgrupp: Medicinskt Ansvariga sjuksköterskor (MAS) Lokal: Fataburen 2 6 dec em - Gemensamma smittskyddsfrågor Målgrupp: Personal på ungdoms- och Sesammottagningar i Stockholms län Lokal: Lustikulla Konferens Anmälan: Smittskydd Stockholm: Strama: Vårdhygien: Klicka på rubriken Utbildning Papper som används till denna tidning är märkt med bland annat FSC och Svanen

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Smittskydd Stockholm

Smittskydd Stockholm Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/213, ÅRGÅNG 24 hepatit B pneumokocker hiv aids antibiotikaförbrukning hepatit C tarminfektioner Statistik 212 klamydia hepatit A MRSA, VRE, ESBL

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010 Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013 1 (13) Enheten för smittskydd och vårdhygien 214-4-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 213 Tabell över anmälda fall under åren 29 213 29 21 211 212 213 Atypiska mykobakterier

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 3/2010, ÅRGÅNG 21

Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 3/2010, ÅRGÅNG 21 Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 3/2010, ÅRGÅNG 21 2 Kära vänner, Här är nu det spännande höstnumret av Smittskydd Stockholm! Det är som vanligt fullmatat och högaktuellt. Visste ni

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Nr 1/2014 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Antalet anmälningar enligt smittskyddslagen har ökat med 25 % från 2012. Anledningen är en ökad smittspridning av klamydia där vi

Läs mer

När Ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt! När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 sidan 1 sidan 2 sidan 3 Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 1 (19) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2015-06-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 Tabell över anmälda fall under åren 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Atypiska mykobakterier

Läs mer

När ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt! När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009 Nr 1/21 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 29 Året har helt dominerats av influensa. Eftersom säsongen 28-29 började med influensafall tidigt, befarade många att det skulle bli mer

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer