Utbytesseminarium i Göteborgs Stad

Transkript

1 Utbytesseminarium i Göteborgs Stad Förmiddag (Lunch ) Detta möte var med Referensgrupp för västermodellen, det är representanter (Enhetschefer + verksamhetschefer) från Göteborgs stads arbete med västermodellen vilket också är den del av projektet som följeforskas. Hur många deltagare: 8 st från referensgruppen plus Gun processledare, Jeanette forskare och Annie praktikant, tar anteckningar. Västra Göteborg, Västra Hisingen, Östra Göteborg, Mötet var en summering av det gångna året med projektet/arbetet med västermodellen. - Återkoppling från socialsekreterarnas enkäter (Jeanette presenterar) Jeanettes presentation återges inte. Referensgruppen verkade samstämmig i sina kommentarer/hur de mottog presentationen. Det som framkom under förmiddagen i denna presentation samt i referensgruppens kommentarer, överensstämmer med åsikterna och erfarenheterna som framkom under eftermiddagen i den stora medarbetargruppen. Några saker ur förmiddagspresentationen och samtalen var återkommande under hela dagen: Speciellt återkom frågan om urval av barn att intervjua: Förändringar önskemål: standardisera så alla nås. Förkorta process. Olika idéer dels försöka fånga in de som de vet har mycket att säga, alternativt slumpmässigt urval. Samstämmigt i att struktur kring urvalet behövs, men inte samstämmighet i hur göra det bäst. Att intervjua aktuella barn eller avslutade fall, för och nackdelar presenterade under mötet: - aktuella barn hur påverkar det barnens svar av att deras ärende är igång? Jeanettes kommentar. På em uppkom en del erfarenheter kring det. Referensgruppen gav inte så mycket kommentarer. Metodguiden: också återkommande flera gånger under dagen: bra i stort sett. Hur göra den flexibel, gentemot åldrar, funktionshinder, olika barns behov, hur göra när de inte vill svara. - Förbättringsområden utifrån de förslag som framkommit (urval, intervjufrågor, seminarium) Överlag positiv process, men med klara förbättringsområden. 1 (11)

2 Urval om vi ska kunna dra nytta: ha urvalet systematiserat och invävt i verksamheten. Olika tankar: Inte intervjua alla, men har ett systematiserat urval. Alt en månad per år, där alla intervjuas eller liknande, olika enheter i stadsdelen gör olika år, så att röster alltid kommer in, men alla behöver inte varje år utföra intervjuer,. Vikten av att varje enhet eller stadsdel hittar ett sätt som fungerar där. De flesta vill inte ha ett styrt förfarande, även om alla ser vikten av systematisering inom varje enhet, men som då kan få ske på olika sätt. Östra Göteborg: Svårighet att få tag på barn att intervjua. Vikten av att inte bara intervjua under exempelvis en månad, då får de inget underlag. Referensgruppen efterfrågar tydlighet i hur tänka kring olika grupper Åldrar, kön, faser de befinner sig i gällande placering, funktionsvariationer Får svar att det inte är fokus med spridning, utan att få in svar. Erfarenheten hittills är dessutom att svaren verkar likartade oavsett grupp. Men samtidigt en poäng att kolla svar gentemot dessa faktorer påverkar eventuellt och kan ge viktig info. Socialarbetarrollen vs socialsekreterarrollen vilka ska intervjuas av resp grupp. Dessutom frågan om spridning genus, etc. Viktigt att ha kvar de placerade barnens röster i materialet. Men samtidigt viktigt att se att det är olika ärenden som infon kommer fram kring, placerade/långvariga ärenden eller kortvariga där ärendet kanske snarare gäller föräldrarnas situation i första hand men där barnet är med också. Diskussion om hur man kan göra: En kan ha som uppdrag att ringa runt/kontakta. För att möta upplevelsen av att det är en trasslig process att få tag i barn att intervjua. Urvalet behöver inte göras till en stor grej att fastna i, utan budskapet till referensgruppen är att poängen är att få in röster. Fokus kanske snarare på att intervjua fler avslutade fall än pågående. Problemet i fallen med de placerade barnen är att de då är vuxna. Kräver alltså olika förhållningssätt till olika grupper av barn/ärenden. Systematisera koll på vilka som redan intervjuats? Intervjutillfälle: Likheter och skillnad/ev överlapp med Karlstadsmodellen diskuterades: slutsatsen var att K- modellen är en annan sorts intervju i syfte att utvärdera effekt i barnets individuella utveckling, medan västermodellen har som syfte att se hur barnen upplever mötet med socialtjänsten och specifikt delaktigheten = feedback till verksamheten. Diskussion gällde som ovan avslutat fall kontra pågående, för och nackdelar med det. Vikten av att de avslutade fallen inte intervjuas långt efteråt pga minnet av det upplevda försvinner. Svårighet enl vissa att de aktuella i kortare ärenden vågar säga vad de tycker när det är inne i processen. I dessa fall kanske bättre med intervjutillfälle efter avslutat fall. Intervjumetodik/guiden tydligt att det finns en skillnad mellan intentionen att intervjuguiden ska vara ett stöd som varje intervjuare använder flexibelt, och användningen av den. upplevts som svåranvänd, tung med mycket info först och sedan frågorna. 2 (11)

3 alla har gjort lite olika men många har trott att de ska använda den rakt av utan anpassning till situation/barn. Alla överens om att frågorna behöver vara flexibla inte slaviskt följa intervjuguiden. Många lyfter att frågorna upplevs svåra. Många menar att det upplevts positivt att träna på att ställa frågor. En del har gjort rollspel kring frågorna först. Otydlighet: Vilken kontext ska barnet prata om? Svårt för en del att synka den verksamhet man själv jobbar i och den som barnet befinner sig i och som hen bara kan uttala sig om. Saker som kan tas med i intervjuguiden som inte är med nu som uppkommit som ämnen: miljön på socialtjänsten, bl a. Referensgruppen och Jeanette/Gun lyfte viktiga punkter kring intervjusituationen: förbereda de intervjuade på frågorna i förhand, göra intervjun mer flexibel, mer samtalslik, anpassade frågor till barnet i varje situation. Vikten av att avbryta intervjun och bemöta barnet om hen börjar prata om något viktigt utanför intervjuguiden. Det ska däremot inte redovisas i transkriberingen. Jeanette föreslår förändringsarbete med intervjuguiden, några anmäler att de kan lägga en viss tid på att vara stöd i den utvecklingen: Anette och Teresa Lägga till att tänka på kring transkribering. Arbeta om den så att intervjuguiden blir mer av ett stöd två dokument, ett med bakgrund för intervjuaren. En annan med frågorna. Ta bort numreringen och mer få fram tematisk guide. Transkriberingen: Vikten av att göra den själv. Självreflektion och lärande. Kräver samsyn i arbetsgruppen så att tid finns till det. Seminarierna: Det har gjorts olika i de olika verksamheterna med seminarierna. Referensgruppen efterfrågar mer stöd i hur utforma och tänka kring seminarierna. Alla har gjort på olika sätt, halvdagar, heldagar, några timmar. Västra Hisingen: de fyra grupperna redovisat på enhetsnivå. Gemensamt på em det de vill gå vidare med. Välja ut vad som ska in i rapport i nästa steg. Brett inbjudet på enheten inkl utförare. För mycket att ha det så varje gång. Frågan är hur göra. Nu blir det kanske två rapporter. Västra Göteborg: två halvdagar. Intervjuerna lästes igenom i transkriberad form innan. Gick igenom på seminariet i korsgrupper ta fram vad de sett resultat tre huvudområden. Med 40 pers. Östra Göteborg: Alla läste alla intervjuer, med förberedda frågor. Strukturerat seminarie som blev bra trots kortare tid (knapp fm). Förslag: 3 (11)

4 Behovet av att avsätta tillräckligt med tid för att både hinna gå igenom intervjuerna och summera/samla erfarenheterna. En förmiddag räcker inte nödvändigtvis, men i vissa fall har det räckt. Ha med sig frågeställningar vid läsning så man vet vad kolla efter. De flesta deltagarna har fått läsa alla transkriberingar innan vikten av att de då vet varför de läser. Här behövs stöd och tydlighet från projektet/efterfrågar tydlighet. Lägga in ansvariga för förändringsarbetet som seminarierna kommer fram till. Ha en tydlig ledning på seminarierna, teman och syfte. Förberedelse och struktur. Dokumentation av grupparbeten och diskussioner så att de kan ta vara på det som framkommer. Bra att ha bakgrundsdata innan man börjar läsa intervjun, så att läsningen blir vettig. Mindre stadsdelar svårt med anonymiteten i och med att alla förstår vilka det handlar om hur göra? Spelar det någon roll? Positiva erfarenheter: De flesta har bjudit in brett på enheten, positivt att många var med på seminarierna spridningen inom enheten. Vikten av uppföljning och systematisering: Rädsla för att det inte blir omhändertaget det som kommer fram. Hänger på att intervjuerna fungerar gentemot barnen. Viktiga punkter: frågorna anpassade bättre till barnen, inte så låsta frågor, mer anpassat material, möjlighet att lägga till frågeområden lokala kontexten som är relevant att fråga kring. Hänger också på ett systematiserat urval: Avslutade ungdomar kan vara väldigt bra för att få in mer varierade svar. Ganska omgående efter avslutat ärende. Var befinner sig grupperna/enheterna efter sommaren i projektet? Flera upplever att nytag krävs för att det inte ska rinna ut i sanden. Känner sig lite osäkra på hur gå vidare med processen. (?) De flesta har inte skrivit ihop rapport ännu, även om de flesta är i den processen. Alla får inte komma till nämnden med sin rapport, enligt tanken med årshjulet. Upplevelse av att frågan inte är stor i den egna stadsdelen i i alla fall ett fall (Anki). Rapporten: Svårt få ihop rapporten för några - svårt veta vad som ska med och vad som är vad vems röster ska fram, hur. Sammanställa och göra slutsatser från barnens röster. Vad är barnens röster? inte helt enkelt när göra rapporten (?). Osäkerhet kring seminarierna och/eller att olika avdelningar och enheter inom en stadsdel gör på olika sätt, resulterat i olika saker att samla i rapporten. Behov av stöd kring hur tänka och göra inför rapporten vad ska in. 4 (11)

5 Materialunderlag: De flesta har fått in ganska lite material tycker de själva, ett fåtal intervjuer. Barnenkäterna: Olika ärenden ger olika svar kring vad de tycker om kontakten med socialsekreterare: Barnsekreterare-ärenden blir bättre i.o.m. annan sorts/långvarig kontakt. Föreberedels inför kontakt får vara lite olika i olika verksamheter. Uppkommit i väldigt många fall barn tycker det är svårt att få tag på sina socialsekreterare. Sms kontakt snabbt är efterfrågat. - Hur tänker respektive enhet på fortsättningen 2019 med Västermodellen Alla uppger att de är positiva till att fortsätta i projektet men med mer stöd/riktlinjer i form av struktur enligt ovan punkter. Arbetar vidare med det de fått fram: mycket tankar kring hur arbeta bättre med barnen. många tycker att det är en utvecklande process att jobba med detta. Vikten av att fråga barnen mer, ge info många gånger med mera. Västra Hisingen: Dagordning. Förbereda barnen är poängen i deras förändringsarbete. Även gällande familjeplacerade barn kring var de ska hamna. Mer info i förväg till barnen. De tycker att de förändringspunkter som framkommit som viktiga är genomförbara! Diskussion om intervall: Upplevelse att man inte hunnit bearbeta det som gjorts innan nästa grupp ska intervjuas. Vikten av att hinna sätta igång åtgärder innan nästa omgång intervjuer. Vikten då av att inte det är samma som intervjuar varje år. Dela upp, kan sättas i system vilka som ska utföra intervjuer inom en stadsdel eller enhet. Dela erfarenheter mellan enheter som tar in feedback in i årshjul med mera, så att det delas i stadsdelen och alla får erfarenheterna till sig. Förslag gäller: Vartannat år bättre intervall (kontrast till em-tycker varje år viktigt), varje enhet/stadsdel hitta ett fungerande sätt Viktigt att det inte går för lång tid utan att en rutin kommer igång kring intervjuerna. Systematisering Få in arbetet i måldokument, årshjul med mera. Verksamhetsutvecklarna nyckelpersoner in i utvecklingsplanerna med erfarenheter från intervjuerna/seminarierna. - Referensgruppens fortsättning Alla är positiva till denna grupps fortsättning få följt hur verksamheten fortgår. Behov av mer stöd och följning, annars risk att arbetet faller ur. Denna kan träffas en gång /termin exvis. Inte positiva till att ingå i referensgrupp kring breddningen. Bättre med två referensgrupper där de nya är för sig. Olika faser och olika frågor de vill ha stöd i, tycker denna grupp. Verksamhetsutvecklarna däremot kan vara en brygga från denna första fas till nästa. 5 (11)

6 -Breddinförande, vad kan vi skicka med till andra stadsdelar De fick frågan om de kan tänka sig att delta, eller skicka medarbetare, i kickoff 18 okt med nya stadsdelar. För att ge erfarenheter in i breddningsprocessen av projektet med västermodellen. Gärna verksamhetsutvecklare. Gun hör av sig och följer upp om deras tips på medarbetare. Specifika frågor, med svar Fråga också om det behöver översättas och om de vill ha plastade kort. Med frågorna Nej, behövs inte Översätta breven till andra språk? Tolkcentralen inte gett respons. Ska det göras? Ja, det behövs. Gun tar tag i det Eftermiddagen Hotell Kusten: Erfarenhetsseminarium Västermodellen Närvarande enheter: Centrum, Majorna-Linné, Västra Hisingen (fyra enheter), Västra Göteborg (2 enheter familjehem och funktionshinder), Social resursförvaltning Gun presenterar erfarenheter (bara antecknat det hon sa, inga diskussionskommentarer) De poängterar att de tycker att man kan dra överlagslutsatser ur materialet, intervjuer med 84 barn. Viktiga saker att bära med sig (finns i Guns slides). Huvuddraget är att barnen i intervjuerna har varit positiva till kontakterna med socialtjänsten i hög grad. Har gett många konkreta tips kring hur kontakten kan bli bättre gentemot socialsekreteraren: förberedelse, kringsamtal med barnen kring varför olika möten, kontaktsituationer. Barnen vill gärna träffa den som har ärendet. Vill vara med på avstämningar även när det gäller föräldrarna. För att veta vad det handlar om. Veta om/när insatsen avslutas. Delaktighetsbegreppet lite svårt att förklara i intervjusituationen. Röster, erfarenheter kring det presenteras också. Röster från medarbetare: frågorna är svåra. Barnen tycker frågorna varit upprepande. Urvalet: Oftast aktuella ärenden vågar barnen då säga det de tycker om de har en pågående utredning? Ta tag i hur göra ett bredare urval (jmfr förmiddagen). Bra träffa barnen i annat sammanhang än det vanliga. 6 (11)

7 Berättar om förmiddagens poäng om att frekvensen med hur stadsdelar o enheter jobbar vidare på olika sätt. Men alla positiva till att fortsätta Jeanette presenterar följeforskningsresultat (inga anteckningar om det, inga diskussioner) återkoppling på medarbetar- och barnens enkäter till dem som varit med och utfört processen. De får till sig det barnen svarat på sin enkät barnen överlag positiva Introduktion gruppdiskussioner och sitta i mer blandade grupper. Frågor att diskutera: Ingen verkar förvånad över samstämmigheten i barnens upplevelser av kontakt med socialtjänsten. Gun lyfter fram det som mycket positivt att trots litet underlag per stadsdel/enhet så visar svaren att socialtjänsten verkar ge liknande upplevelse över hela staden. Och att det övergripande intrycket är att de är positiva till den kontakt de har med socialtjänsten Uppgift 1: Vad var bra, vad tar man med sig? Upplever man att modellen har ökat barns delaktighet och i fall på vilket sätt? Vad tar jag med mig in i mitt arbete utifrån det här? Utspridda på sex bord/grupper. 20 min. Inför gruppdiskussionerna blandades deltagarna i olika stadsdelar/enheter. Alla satt med sina verksamheter men fick splittra upp sig. Också blandade deltagare enhetschefer, medarbetare som alla varit med i processen i sin enhet. Översta bordet mot väggen: Inför kontakt: Ringa först enklare att vara tydlig, svara på följdfrågor, bättre kontakt. Brevet sen. Intervju som positivt: En annan sak att höra deras röst vad de tycker o tänker. Ett värde i sig kontra att läsa om vad barn tycker. Intervjuguiden: Anpassa efter ålder. Hur gå vidare med det? Inte ett problem, erfarenhet att det gick bra att anpassa den 9åring, tolk, kognitiva problem. Utförare om erfarenhet från intervjuerna: barnen med vid uppstart, uppföljning o avslut, oavsett om utförarna bara träffar föräldrarna. Så är det inte alltid i praktiken Upprepa varför man är inne i familjen, oavsett om man är länge i en familj. De glömmer. Bortfall/dold grupp: Vad tycker de som inte vill bli intervjuade? Vad är anledningen till att de säger nej? Man blir nyfiken. Självreflektion i och med att det inte är ens egna barn man handlägger som intervjuas. Mitten nedåt: 7 (11)

8 Har modellen ökat barns delaktighet? För tidigt att säga. Precis påbörjat process i vissa stadsdelar, i andra konkreta åtgärder redan pärm för familjehemsplacerade: medarbetare med mera fotograferade och info samlat. Arbete pågår men för tidigt med slutsatser.! Återkoppla till de intervjuade med bred efteråt: detta har vi tagit med som erfarenheter från dig, tack. Bra idé tycker Jeanette/Gun: Mall skissas fram, varje enhet får fylla i vad de jobbar vidare med. Barns delaktighet skiljer sig om det är familjehemsplacerade barn eller kortare kontakter. Vikten av att återkoppla till dem som avslutats fort att de får reda på varför de gick genom utredning som avslutats: Vad handlade det om, vilka beslut, varför tydlighet. Nederst mot fönster: Intervjuare: påminnelse om att ha med barnen i möten o samtal. Delaktigheten lyfts som viktig för de som intervjuats. Förändringar blev synliga som man kan göra direkt i verksamheten som inte behöver påverka verksamheten neg men som påverkar barnen positivt. Behöver inte vara så svårt. De positiva barnen. Kul att ha med sig inför fortsättningen. Seminariet: bidragit till delaktighet fokus på barns delaktighet skapar medvetenhet om frågan barns röst kommer på agendan. Arbetet framåt: för tidigt att säga. Men viktigt att det blir en del av målarbete med mera. Tidig ännu att veta om effekt samma i denna grupp. Överst mot fönster: intervjuarna: tydligheten kring beslut kring barnet/ärendet för barnen. Delaktigheten ökat: de har lagt fokus på det, kommit ganska långt. Tankar väcks o diskuteras iom projektet, Att det är viktigt att hålla i med delaktighet under hela ärendets gång följa upp när avslut hur då mäta effekten hos barnen? Hur följa över tid? ett barns erfarenhet: delaktighet i familjesituation på socialen är viktigt. Familjebehandlingen. Delaktighet behöver inte vara att besvara frågor utan att delta i olika sammanhang. Mitten mot dörren: roligt. Intervjuerna kravlösa upplevelser. Synpunkter där man inte själv gjort sakerna. Att inte utvärdera sin egna verksamhet utan höra om andra ärenden. Intervjun: vissa frågor o uttryck svåra. Hur förklara i stunden, svårt. Delaktighetsbegreppet hur prata om det utan att använda begreppet. Upplevelse av att det är lite akademiska frågor bara tanken på barnets delaktighet ger kanske effekt även om det hittills inte strukturellt har ändrats. På individplanet hos utförare. Vikten av att bygga in det i ärendegången. Men hur? intervjun borde ske i samband med att ett ärende avslutas. Ska inte gå så lång tid eftersom barnen inte kommer ihåg annars. Men också: bra att få veta under ärendets gång då kan ju förändringar göras direkt. Som en följning av själva ärendet kvalitetshöjare. 8 (11)

9 Högst upp mot väggen viktigt att få egen tid att prata om vad de tycker, tycker barnen. barnen har OLIKA önskemål om vilken kontakt de vill ha. Just mötesform är inte grejen, utan sms, tel, eller annat. Individuellt vad de tycker. Men de flesta vill på något sätt ha mer kontakt med sin socialsekreterare. frågorna: abstrakta frågorna svåra beroende på ålder o funktionsvariation. Man kan gå igenom frågor o begrepp innan bandaren sätter igång bra erfarenheter. Hur jämförbart blir materialet om man lägger upp intervjusituationerna olika? Intervjuaren ska använda guiden flexibelt, men vad är det då för material som samlas in? Bortfallet: de som inte vill vara med försöka hitta dem ändå för att få reda på vad som är den springande punkten. Så inte bara de positiva hörs! Bortfall på de negativa rösterna är farhågan Uppgift 2. Vad tycker man ska ändras till nästa omgång? Och hur? Var gärna specifik? Vu el CF eget bord, Ny uppdelning på de andra 5 grupperna. Grupp 5: Frågorna: Skalor i frågorna. Smileys bra. Seminariet: Hur man kommer fram till vad man ska jobba vidare med. Hur göra det. Bortfall: boka mer nära i tiden, och med större vana att tillfråga om intervju så minskar nog bortfallet. Vilka missas vid bortfallet? Överst vid fönstret: Intervjuguiden: Åldersanpassa samt tillföra funktionsvariationsaspekt samt verksamhetsanpassa. Hur? Vill ha olika färdiga varianter. Rädda att det nu anpassas så mycket att det inte blir jämförbart material. Goda förberedelser inför intervjuerna tydligt avsatt tid så att intervjuaren hinner gå igenom och göra frågorna till sina egna. Ta fram gemensam mall vad tänka på. Samsyn på avdelningen/enheten så att anpassning hinns med. Info går förlorad vid transkriberingen. Betydelsefullt vem som transkriberar bortfall på gester med mera. Transkribera själva. Gå igenom materialet ordentligt, gemensamt. Återkoppla till den intervjuade efteråt. Nederst fönster: Anpassa språket: som de ovan. Sekretess står det i intervjuguiden hur efterleva det sedan följs det? Eller inte säga att det är sekretess? Intervjuerna: Hur mkt tid så att det blir bra. Cheferna införstådda i tidsåtgången. Samordnare och utförare också. 9 (11)

10 Uppföljningen av arbetet så att det inte rinner ut i sanden, av projektet och intervjuerna. Mittenbordet längst ned Intervjun: Hur beskriva sig själva? Och rollen? Yngre barn förstår inte alltid vem de ska prata om vid intervjun. Anpassa intervjun efter ålder: Abstrakt värld för barnen har viss insyn men svårt att uttala sig om olika roller inom socialtjänsten. Vad är olika yrkesbeskrivningar, vad gör de, vilka har de själva träffat inte lätt för barn att veta. Urvalskriterier vilka är de? När i tid bör intervjuerna utföras efter kontakt? Minska bortfallet genom att intervjua från samma grupp? Lättare att få till intervjuer då. Nederst vid väggen: Urvalsprocessen. Ser behovet av att effektivisera den, men hur? Tydligt att enheterna gör på OLIKA sätt. Systematisera: Informera alla barn om att du kan komma att bli kontaktad? Ha en strategi för hur komma i kontakt med de som ska intervjuas. Starta kontakt på ett bra sätt Hur ofta använda modellen? Varje år? Vill ha struktur i det. Leder till bortprioritering annars. Bör vara varje år, men uppdelning inom enheterna så att inte alla anställda alltid intervjuar exempelvis. Chefer o VU: Frekvens på intervjusjok: Varje eller vartannat år? Hur få snurr? Bör vara återkommande in i årshjul på fungerande sätt. Ska formaliseras viktigt så att det inte försvinner. Förenkla urvalsprocessen. Viktigt. Få in i struktur kring varje ärende att fråga om du eller ditt barn kan intervjuas få till ett underlag. Blandat intresse från politiken vilken roll ska det ha i politiska delaktighetsmålen? Hur göra här? Gun: nån form av rapport kommer spridas till politiska nivån, men oklart hur göra. Jeanette: erfarenhet att politiker ofta tycker att denna typ av rapporter ändå är intressanta Hur göra bra seminarier? Struktur hur lägga upp dem. Pålästa innan i materialet med mera. Hur planerar ni att gå vidare? cheferna och VU: Årsrapport ska justeras innan skickas in Kriscentrum för kvinnor. Få in detta i de ordinarie verksamheterna. Årshjul. Så att det blir meningsfullt för de som utför. Behövs systematik. APTn. Lednings- och plattformsarbetet. Hur göra detta och att staden gör lika. Hur jobba med det som kommer fram på seminarierna och i rapporten? Inte klart i enheten. Att fånga allt som sagts, förslagen som uppkommit och att det kommer in i verksamhet. 10 (11)

11 Sommaren emellan, men nu dags att sätta igång. Jeanette säger att de tar till sig allt som framkommit under dagen, speciellt vikten av tydligare ramar. Men betonar samtidigt flexibiliteten. Kan några vara med på seminariet som typ lotsar den 18 okt??? mail skickas till chefer som kan skicka vidare. För anteckningarna Annie Frid, GR 11 (11)