Det blir trist utan orkidéer näktergalar och lövgrodor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det blir trist utan orkidéer näktergalar och lövgrodor"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Magisteruppsats 20 p Det blir trist utan orkidéer näktergalar och lövgrodor En studie av en lägerskolas betydelse för lärande om hållbar utveckling Things become dull without orchids, nightingales and green frogs A study of the importance of a stay at a campschool On learning for a sustainable society Karin Nilsson Utbildningsvetenskap med inriktning mot Praktisk pedagogik poäng Vårterminen 2006 Handledare: Boel Westerberg Examinator: Sven Persson

2 2

3 SAMMANFATTNING En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling. Flertalet av eleverna i undersökningen har en miljösyn där människan framstår som en förstörare. På lägerskolan får de insikt i att människan även kan vara med och skapa en för människan positiv miljö. Uppsatsen visar värdet av autentiska situationer för lärandet, samt dialogens styrka som metod för lärande. Pedagogens roll och kunskap är enligt denna undersökning av mycket stor betydelse för lärandet på lägerskolan. Det praktiska arbetets betydelse för att skapa mening och för att minnas framstår också klart. Att se det stora i det lilla är en röd tråd genom lägerskolans verksamhet och undersökningen visar att flertalet elever utvecklat sin naturrelation. Eleverna har svårare för att föra över kunskap om talets landskap till vår tid. För - och efterarbete av en lägerskola framstår som mycket viktigt om det ska bli ett lärande för en hållbar utveckling. Nyckelord: lägerskola, hållbar utveckling, människan och landskapet, natursyn, dialogpedagogik, praktiskt arbete, sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer. 3

4 4

5 INNEHÅLL 1 Bakgrund Min pedagogiska bakgrund Allmän bakgrund Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Disposition Olika styrdokument för hållbar utveckling Skollag Läroplaner Kursplaner Sveriges miljömål Internationella överenskommelser Hur stämmer verkligheten med styrdokumenten? Miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling Natursyn Intresse för naturvetenskap Utomhuspedagogik och lärande utomhus Allmänt om utomhuspedagogik och lärande utomhus Lägerskola Hörjelgården Teoretiska perspektiv och analysmetoder Sociokulturellt perspektiv Autentiska frågor Integrerat lärande Naturrelation. Jag - Det och Jag - Du relation Elever som turister Metod, urval och genomförande Metod Observation Kvalitativ intervju Urval Genomförande Genomskinlighet och undersökningens giltighet Resultat och tolkning Observationsresultat av Hörjeldagarna Resultat och analys av observationer och av de kvalitativa intervjuerna Redovisning och tolkning av teman i insamlat material Lärande utomhus och arbete med praktiska uppgifter Den fysiska miljön Naturupplevelser och gemenskap Pedagogiken och kommunikationen Dåtid, nutid och framtid Slutdiskussion Svar på mina frågeställningar

6 På vilka sätt skapar eleverna tillsammans med lägerskolans pedagog kunskap kring hur människan påverkar landskapet? Hur resonerar aktuella 11 - åriga elever kring natur- och miljöfrågor och går deras resonemang att koppla till deras lägerskolevistelse? På vilka sätt kan aktuella 11 - åriga elever koppla den kunskap de skaffat sig på Hörjelgården till vår tid, framtid och hållbar utveckling? På vilka sätt kan en lägerskola på Hörjelgården komplettera lärandet inom den ordinarie skolverksamheten och vilken roll spelar platsen för lärandet? Slutord Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

7 1 Bakgrund 1.1 Min pedagogiska bakgrund Jag har arbetat i skolans värld sedan början av talet, och min första tjänst var som NO - lärare på en högstadieskola. I det omgivande samhället fanns det under denna period ett växande miljöintresse och engagemang. Själv påverkades jag starkt bl.a. av en enskild kvinnas kamp mot kemiföretaget BT-Kemis nedgrävda gifttunnor i Teckomatorp samt händelserna kring Lomma Eternitfabrik, där företagets vinst under många år gått före de anställdas liv och hälsa. Miljöfrågorna handlade oftast om olika ämnen som kunde förgifta oss själva och/eller omgivningen. En alternativ miljörörelse växte fram. Den inriktade sig på olika produkter som oblekt papper, mat odlad utan konstgödsel och bekämpningsmedel m.m. Som NO - lärare såg jag, och även mina kolleger, miljöfrågorna huvudsakligen som något som tillhörde naturvetenskapen. Ofta var miljöfrågorna placerade längst bak i läroböckerna och det berodde ofta på personligt engagemang i vilken omfattning frågorna togs upp. Jag var själv en av dessa eldsjälar som engagerade mig i miljöundervisning. Några exempel på miljöundervisning under denna tid var att skolan organiserade temadagar kring olika miljöfrågor, och att vi skickade ut eleverna till att granska i vilken omfattning olika affärer hade miljövänliga produkter. Under de tillfällen då jag var ute i naturen med eleverna studerade de bland annat hur naturen påverkats av försurning eller övergödning. Mycket av iakttagelserna byggde på att mäta och räkna. Många elevers blickar slocknade av allvarets tyngd och fokuseringen på problembeskrivningar. Jag åkte också iväg på lägerskola med de klasser jag hade undervisning i. Planering av lägerskola upptog många klassrådstimmar och engagerade eleverna. Lägerskolan fyllde ofta en stor social funktion, men lika ofta blev jag besviken på det pedagogiska innehållet. I slutet av åttiotalet fick skolor, i den kommun jag då tjänstgjorde i, möjlighet att söka kommunala pengar för olika skolprojekt, och där sökte jag pengar för att utveckla en skolträdgård med elever. Detta blev för mig en vändpunkt. Miljöarbetet kompletterades nu med att arbeta mer lokalt, konkret och framtidsinriktat. Detta ledde också så småningom till att jag började arbeta på Naturskolan i Lund med fortbildning av skolpersonal i natur- och miljöfrågor. På Naturskolan var honnörsorden naturkänsla, närmiljö och ett undersökande arbetssätt. Ger vi eleverna positiva naturupplevelser lär de sig tycka om naturen och då kommer de också att värna om den, var tankar som styrde stor del av vår verksamhet. Att 7

8 lära in ute, var en paroll som Naturskolan i Lund delade med många andra naturskolor i landet. Naturskolans uppdrag var att stödja skolornas natur- och miljöarbete. Bakgrunden till att många kommuner startade naturskolor var bristen på naturvetenskaplig kompetens framförallt bland pedagoger som arbetade med de yngre eleverna samt en önskan från kommunerna att utveckla miljöundervisningen på skolorna. Under världsmiljömötet som FN anordnade 1992 i Rio de Janeiro myntades begreppet Agenda 21 som står för dagordning för det tjugoförsta århundradet (Naturvårdsverkets hemsida, 2006). I ovan nämnda handlings - och förändringsdokument skriver man om utbildning 489 gånger på dokumentets cirka 550 sidor (Wickenberg, 2005). I Agenda 21 - dokumentet betonas underifrånperspektiv och i Sverige likt många andra länder delegerades arbetet ut till kommunerna. Aktivt Agenda 21 - arbete satte igång i många kommuner och på många arbetsplatser. I Lunds kommun, där jag arbetade, stod Naturskolan för fortbildning av förskolans och skolans personal. Handlingsplaner skrevs och mycket Agenda 21 - arbete förverkligades och pågår fortfarande. Men mycket fastnade också på sopsorteringsnivå. Skolorna skulle leva som de lärde och kunna visa i praktisk handling att de arbetade med miljöfrågor. Organisationer som Håll Sverige Rent arrangerade kurser och utfärdade ett miljöcertifieringssystem, Grön Flagg, i Sverige. Miljöcertifiering har fått stor spridning framförallt bland skolor som arbetar med elever som går de tidigare skolåren. Miljöundervisningen hade i mitt tycke en tendens mot moraliserande, snarare än mot handlingskompetens. Med handlingskompetens menar jag att elever utvecklar en kompetens att som enskilda elever vilja ta ställning till och agera i olika miljöfrågor. Ett begrepp som skapades redan på sjuttiotalet var hållbar utveckling. Det står för en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Här innefattas både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Detta begrepp finns med i många regeringsförklaringar och kommunala handlingsplaner men har ännu inte fått något brett genomslag i skolan. Miljöfrågorna har utvecklats från att vara lokala till att bli mer komplexa och globala och för att förstå orsakerna till problemen krävs det att man studerar olika intressen mellan grupper av människor och konflikter som dessa kan ge upphov till. Exemplet ovan kring Lomma Eternitfabrik skulle kanske idag studeras utifrån olika gruppers intressen. De som drev fabriken ville tillverka så mycket eternit som möjligt och därigenom tjäna pengar. De som arbetade där hade dubbla intressen: att få ha kvar sina arbeten men också att vara friska. Dessa motsättningar måste 8

9 förstås och lösas för att det ska bli hållbart. Naturvetenskapen kan beskriva en problematik men lösningarna är inte entydiga och berör hela samhällsutvecklingen. Så var ju fallet även med frågor som var aktuella på sjuttiotalet, men då var skolans miljöundervisning mer fokuserad på naturvetenskapliga förklaringar. Även om vi fortfarande mäter och räknar så har pedagogiska metoder såsom värderingsmetodik, rollspel och andra metoder för att arbeta med attityder och värderingar blivit vanligare. Denna miljöresa har jag varit med om under min tid som lärare. Men jag kan inte säga att det är det senaste sättet att bedriva miljöundervisning som är det enda rätta. Jag tror fortfarande att möten med natur är en bra väg mot ett miljöengagemang. Eller som Stefan Edman uttrycker det: Allt lärande för en ekologiskt och socialt mer hållbar utveckling på Jorden borde få sin förankring och näring i en lustfylld upplevelse i naturen. Förundran ger aptit på fakta, den gör oss ödmjuka och villiga att vörda naturen och våra medmänniskor. Och insikten om att vi - hur tekniskt begåvade vi än blir - aldrig kan överleva om vi i högmod, tillväxtyra eller dumdristighet försöker klippa navelsträngen med naturens grundläggande processer och kretslopp (Pedagogiska magasinet, nr , s. 14). När jag tjänstgjorde på naturskolan arbetade jag under några år parallellt i skolår 4-6 en dag i veckan. Jag åkte även med dessa på lägerskola och vid ett av dessa tillfällen åkte vi till en gård som heter Hörjelgården. Jag har mycket positiva erfarenheter av den verksamhet som äger rum där. Här tycker jag att det finns en bra balans mellan de olika typer av miljöundervisning som jag beskrivit ovan. Jag menar att här finns många kvaliteter som jag svårligen kan åstadkomma inom den ordinarie skolverksamheten, och att pedagogerna på Hörjelgården tar upp svåra och sammansatta frågeställningar. Men jag kände mig också frågande inför hur mycket elever i skolår 4-6 kan utveckla begreppsförståelse kring abstrakta frågor som människans nyttjande av landskap och naturresurser. Därför blev jag nyfiken på och ville undersöka vilket lärande som äger rum under en lägervistelse på Hörjelgården. Det senaste året har det pågått en diskussion i skolvärlden om skolorna har rätt att ta ut avgifter för att anordna verksamheter utanför skolan. Skolverket har tydligt markerat att detta inte är acceptabelt genom att vi har en skola för alla och att den är avgiftsfri (Westerberg, 2005). Detta kan komma att drabba verksamheter som Hörjelgården. Det ger ytterligare en anledning till att jag med denna uppsats vill undersöka vilket lärande som äger rum på den 9

10 aktuella lägerskolan. Jag har fått tillåtelse av personal som arbetar på Hörjelgården att använda gårdens namn. Jag ser det som befogat att använda Hörjelgårdens namn eftersom det enligt mig är en unik verksamhet som svårligen kan jämföras med andra lägerskolor. 1.2 Allmän bakgrund För att kunna sätta in mina personliga erfarenheter av miljöundervisning i ett större och mer generaliserande sammanhang började jag att söka information kring vad som är skrivet om miljöundervisning. Under 2001 gjordes en kartläggning och utvärdering av miljöundervisningen i Sverige (Skolverket, 2002a). Denna undersökning byggde på enkäter och intervjuer med lärare och skolledare. De fick då ta ställning till vilken av tre olika beskrivna sätt att bedriva miljöundervisning som stämde bäst med deras sätt att undervisa. Underlaget var hämtat ur olika styrdokument (se nedan). De som genomförde aktuell undersökning kallade dessa tre sätt att beskriva sin undervisning på för miljöundervisningstraditioner (Sandell et al, 2003). Författarna skriver här att dessa kan ses som historiska beskrivningar av miljöundervisning. Traditionerna har fått namn efter sina huvudsakliga inriktningar och har fått följande benämningar: Faktabaserad miljöundervisning; Normerande miljöundervisning; Undervisning om hållbar utveckling; De betonar att detta är en förenkling men användbar som redskap för att diskutera miljöundervisning. I den första traditionen, den Faktabaserade traditionen, ser man miljöproblemen i huvudsak som ett kunskapsproblem. Satsar vi bara mer på forskning och information så kommer vi att lösa problemen. Skolans uppgift är här att ge vetenskapliga fakta om bakgrund och orsaker till miljöproblemen. Eleverna förväntas att på egen hand ta ställning och handla efter denna kunskap. Den faktabaserade miljöundervisningen dominerade enligt författarna framförallt under 1960 och talen (Sandell et al, 2003) ägde en kärnkraftsomröstning rum som även påverkade skolans miljöundervisning. Den tradition som kallas den Normerande 10

11 miljöundervisningen utvecklades. Här utvecklas synen på att människan behöver vägledning i sina miljövänliga val. Människan är en del av naturen och hon bör anpassa sig efter naturens lagar och miljöproblemen löses i huvudsak genom att människan ändrar sina värderingar mot ett mer miljövänligt håll. I skolan arbetar man utifrån ett samband mellan kunskap, värderingar och beteende. Den tradition som är aktuell nu är Undervisning om hållbar utveckling. Författarna (Sandell et al, 2003) ser denna som ett resultat av att samhällsdebatten kring miljöproblematiken utvecklas mot att bli osäkrare och mer global. Här sätts de demokratiska aspekterna i fokus. Det finns konflikter mellan olika mänskliga intressen och alla människors synpunkter och värderingar är viktiga. I skolan är det viktigt att lära eleverna att aktivt och kritiskt värdera olika alternativ. Natur - och samhällsvetenskapliga såväl som moraliska och etiska perspektiv ska finnas med i undervisningen. Speglar jag min egen skolbakgrund mot denna beskrivning känner jag delvis igen mig. Under den period som beskrivits, har miljöfrågorna minskat när det gäller opinion och engagemang. Miljöarbete har enligt min mening blivit mer etablerat och vardagligt och globalt och lokalt på samma gång. Stefan Edman har nyligen myntat ordet glokalt för detta synsätt (2005). Ett exempel på detta är diskussioner kring växthuseffekten. Vi får ofta olika information om situationen beroende på viken forskare som intervjuas. Det är en global fråga där västvärldens livsstil i hög grad påverkar tredje världens levnadsvillkor. Olika diskussioner kring Kyotoavtal m.m. visar på tydligt sätt intressemotsättningar i världen kring både orsaker till och lösningar av växthusproblematiken. Denna fråga påverkar eller kommer antagligen att påverka varje människas livsstil. Diskussioner om koldioxidutsläpp diskuteras i varje kommun o.s.v. Miljöfrågorna berör i stort sett alla aspekter av samhällslivet och är en viktig demokratisk fråga. Men i denna komplexa verklighet behövs också, enligt min mening, den ödmjukhet som Stefan Edman skriver om (se kap.1.1). En ödmjukhet som kan få sin näring och förankring genom naturupplevelser. Lärarutbildaren Finn Mogensen (1999) menar att den viktigaste uppgiften för lärande för hållbar utveckling är att ge eleverna en god medvetenhet och vilja till ställningstagande. De ska inse värdet av den egna individuella insatsens betydelse i diskussioner och handling. Eleverna ska utveckla mod och vilja att handla och ta ansvar i frågor om vår framtid både individuellt och kollektivt. 11

12 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Jag vill undersöka en grupp 11 - åriga elevers lärande kring natur- och miljöfrågor på en lägerskola. 2.2 Frågeställningar 1. På vilket sätt skapar eleverna tillsammans med lägerskolans pedagog kunskap kring hur människan påverkar landskapet? 2. Hur resonerar aktuella 11 - åriga elever kring natur - och miljöfrågor och går deras resonemang att koppla till deras lägerskolevistelse? 3. På vilka sätt kan aktuella 11 - åringar koppla den kunskap de skaffat sig på Hörjelgården till vår tid, framtid och hållbar utveckling 4. På vilka sätt kan en lägerskola på Hörjelgården komplettera lärandet inom den ordinarie skolverksamheten och vilken roll spelar platsen för lärandet? 12

13 3 Disposition I kapitel 4-7 tar jag upp olika styrdokument och kunskapsområden som jag menar är viktiga för förståelsen av vilket lärande som äger rum på den aktuella lägerskolan och av barns naturoch miljösyn. Vidare beskriver jag den litteratur och forskning jag funnit inom adekvata kunskapsområden. I kapitel 8 skriver jag om de teoretiska perspektiv och analysmetoder jag använt för att få svar på mina frågeställningar. Sedan följer ett kapitel som handlar om vilka metoder jag använt för att få svar på mina frågeställningar samt giltigheten i min undersökning. I kapitel 10 redovisar och tolkar jag mina resultat från genomförda observationer och intervjuer. Här tolkar jag i huvudsak mina resultat i förhållande till min litteraturgenomgång i kapitel 5-7 samt till mina teoretiska perspektiv i kapitel 8. I kapitel 11 kopplar jag sedan samman resultaten från kapitel 10 till mina frågeställningar från kapitel 2 och gör en kort sammanfattning. Som bilaga 1 har jag ställt samman olika begrepp som förekommer i texten tillsammans med begreppens betydelse. 13

14 4 Olika styrdokument för hållbar utveckling Förskolan och skolan har idag olika styrdokument som styr verksamheten. Vi har en skollag (1985), läroplan för förskolan Lpfö98 (2005) läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (2003) läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 (2003), samt olika kursplaner (Skolverkets hemsida). Här refererar jag till de skrivningar i styrdokumenten som stödjer lärande för hållbar utveckling. Det finns ett flertal andra styrdokument som är aktuella för Hörjelgårdens verksamhet men jag väljer att begränsa mig till dem som styr lärande för hållbar utveckling. Enskilda kommuner och skolor kan också ha egna styrdokument som styr arbetet med lärande för hållbar utveckling. 4.1 Skollag Nuvarande skollag är från 1985 (1985: 1100) och fastställs av riksdagen. I nuvarande skollag är inte hållbar utveckling nämnt, men i 1 kap.2 anges att: Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Skollag 1 kap.2. Skolverkets hemsida). Lite längre ner i texten står det: Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Skollag 1 kap. 2. Skolverkets hemsida). 4.2 Läroplaner Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro samt sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. I Lpo94 och Lpf94 har man lyft fram fyra övergripande perspektiv som ska vara närvarande i all undervisning: det historiska, det etiska, det internationella samt miljöperspektivet. Om det sistnämnda står följande att läsa i Lpo94: Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och att skaffa sig ett mer personligt förhållningssätt till övergripande och globala 14

15 miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling ( SKOLFS 1994:2, s. 2. Skolverkets hemsida). Det fastslås i samtliga läroplaner att all undervisning ska vila på demokratins grund och att skolan ska utveckla förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och hjälpa eleverna att inse konsekvenser av olika alternativ. I Lpo94 och Lpf94 står vidare att eleverna ska utvecklas i förmågan att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på både kunskaper och egna erfarenheter. 4.3 Kursplaner Kursplanerna anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. År 2000 gjordes en revidering av kursplanerna och enligt en genomgång som gjordes när Sverige ingick överenskommelsen Baltic 21 Education (se nedan) finns det tydliga mål för undervisning i miljö- och utvecklingsfrågor i nio av arton ämnen. I naturorienterande ämnen heter det att: Undervisningen ska bidra till samhällets strävan att skapa en hållbar utveckling och att utveckla omsorgen om människor och natur (Skolverkets hemsida, 2006). Ett syfte i samhällsorienterande ämnen är att: Kunskapen ska ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar utveckling (Skolverkets hemsida, 2006). 4.4 Sveriges miljömål Sveriges riksdag har bestämt 15 miljömål som Sverige ska verka för. I inledningsportalen står följande: Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De 15 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs (Naturvårdsverkets hemsida, 2006). 15

16 4.5 Internationella överenskommelser Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt ord som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen (Kofi Annan, SOU 2004 : 104; s 31). Det finns en lång rad internationella överenskommelser som Sverige deltagit i och skrivit under. Agenda 21 har jag nämnt. Jag nöjer mig med att ta upp två andra överenskommelser och rekommendationer. Baltic 21 är en Agenda 21 för Östersjöregionen. Den antogs Baltic 21 Education är en överenskommelse som preciserar samarbetet, när det gäller utbildning för hållbar utveckling. I denna handlingsplan uppmanas politiker på alla nivåer att verka för hållbar utveckling. FN:s generalförsamling antog i december 2002 en resolution, 57/254, som proklamerar FN:s Dekad för utbildning för hållbar utveckling med start UNESCO tilldelas rollen att leda arbetet (Andersson et al, 2005). UNESCO har i en rapport till generalförsamlingen i FN 2004 rekommenderat följande sex kännetecken för utbildning för hållbar utveckling: - Ämnesövergripande och holistisk: lärande för hållbar utveckling ska vara integrerad i hela läroplanen och inte utgöra ett separat ämne; - Grundad på värderingar: det är centralt att de underliggande värderingarna görs uttalade så att de kan granskas, debatteras, testas och tillämpas; - Kritiskt tänkande och problemlösande: skapa tillförsikt när man tar itu med dilemman och utmaningar mot en hållbar utveckling; - Metodpluralism: ord, konst, drama, erfarenhet varierad pedagogik ska forma processerna; - Deltagande beslutsfattande: de lärande deltar i beslut om hur de ska lära sig; - Lokalt relevant: utbildningen tar upp såväl lokala som globala problem på det språk som de lärande själv använde (SOU 2004: 104, s. 42). 4.6 Hur stämmer verkligheten med styrdokumenten? Under kapitel 1.2 skrev jag om en utvärdering som gjorts kring lärande för hållbar utveckling. Det var Myndigheten för skolutveckling som gjorde denna undersökning genom att intervju av personal på ett visst antal skolor i Sverige (Skolverket, 2002a. Skolverkets hemsida). Där konstaterar utvärderarna att lärande för hållbar utveckling ännu inte fått något brett genomslag 16

17 i skolorna. Miljöfrågorna kommer ofta in naturligt i förskolan och grundskolans tidigare år (Ericson, 2004). Sämre är det när eleverna blir äldre. Det är organisationen som förhindrar det man vill uppnå enligt artikeln. Ett annat problem som anges är betygsättningen. Undervisning i hållbar utveckling syftar till att lära eleverna ta ställning i komplexa frågor, att se sammanhang och kunna argumentera. Dessa färdigheter är svåra att betygsätta, enligt lärarna. 4.7 Miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling Även om ordet miljöundervisning mer och mer får ge vika för begreppet lärande för hållbar utveckling använder jag i huvudsak begreppet miljöundervisning i min uppsats. För tillfället används begreppen parallellt. Lärande för hållbar utveckling är ett vidare begrepp än miljöundervisning genom att det innefattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet (bilaga 1). 17

18 5 Natursyn Människans naturrelation och hur vi ser på naturen har stor betydelse för miljö - undervisningen. Naturbegreppet är kulturellt betingat. Hur vi ser på naturen beror på det samhälle vi lever i, hur vår uppväxt ser ut samt vilka attityder som vi möter i skolan kring natur. Lärande av kunskap i natur/miljö är samtidigt ett lärande av natursyn (Sandell et al, 2003). Miljö- och naturresursproblem har återkommit i mänsklighetens historia. Våra relationer till landskapet har förändrats i takt med förändringen från ett jordbrukarsamhälle till ett industrisamhälle och vidare till det informationssamhälle vi lever i idag. När människan blev jordbrukare investerade hon sin muskelkraft i landskapet genom att gräva diken, göra stängsel m.m. Människan var fortfarande starkt knuten till jorden men på ett annat sätt än under jägarsamlarstadiet. I och med jordbrukarsamhället blev det en uppdelning mellan det kultiverade, odlade och den okultiverade miljön. Vi började skilja mellan tama och vilda djur, kulturväxter och ogräs samt civilisation och vildmark. Människan anpassade sig fortfarande i hög grad till landskapet, men anpassade samtidigt landskapet till sin produktion av mat m.m. Naturen var både en välsignelse och en förbannelse. Industrisamhället som utvecklades under slutet av talet i Sverige, styrdes enligt Sandell et al (2003) av en natursyn som bottnar i en mekanisk och framtidsoptimistisk världsbild. Enligt den mekaniska världsbilden uppfattar vi naturen som en stor, komplicerad och själlös maskin. Ett exploaterande, vetenskapligt och mekanisk synsätt har enligt författarna flera paralleller med ett manligt och patriarkaliskt perspektiv. Idag delar vi in vårt landskap efter olika användningsområden som produktion av mat, boende, undervisning, handel, friluftsliv, vildmark o.s.v. Vår natursyn idag är till stor del fritidsrelaterad, men går vi bara några generationer tillbaka hade varje barn någon anknytning till bondesamhället, där de skaffade sig en viss förståelse för kopplingen mellan vår överlevnad och naturen. Idag åker vi i huvudsak ut till naturen för att få spänning, upplevelser, kontemplation m.m. Naturen vi tidigare värjde oss mot är idag föremål för skydd som inrättandet av nationalparker och naturreservat. 18

19 Det finns en hel del undersökningar kring svenskars natursyn. En som undersökt detta är professor Nils Uddenberg. Han kom fram till att mötet med naturen för många innebär starka existentiella upplevelser: Att träda ut i naturen var för många av våra informanter att träda in ett sammanhang större än människan. I skogen, på sjön, bland bergen eller på stranden inte i kyrkan fick de tillgång till det heliga (Uddenberg, 1995, s. 56). Professor Carl Reinhold Bråkenhielm (2001) har undersökt kopplingen mellan svenskar syn på religion och natur. Genom intervjuer har han undersökt svenskar attityder mellan 1980 och Han menar att naturens ordning har blivit den nya katekesen. Vi hyser inte längre någon större tilltro till att tekniken kan lösa våra problem. Bråkenhielm ser stora likheter mellan vår natursyn och generella drag inom religioner. Som en källa för tillflykt och för att få kraft och inspiration. Enligt hans undersökning menar 79 % av svenska befolkningen, att vi måste respektera naturens ordning oavsett hur det påverkar människans välfärd. Ammi Wohlin skriver i Utomhusdidaktik (2004) att många av oss har rötter i den bondekultur som funnits i Sverige i århundraden. Folkvisa, poesi, myter och sagor är tätt sammanvävda med vardagen de flesta levde i. Detta är en miljö som utvecklats genom att människan tvingats leva på gränsen till överlevnad, och som har en historia som är viktig att känna till för att förstå vår tid och kanske också framtiden. Flera författare har under de senaste åren tagit upp det de kallar den biologiska analfabetismen Den som först myntade uttrycket var Fredrik Sjöberg (2001). Svenskar har en lång tradition av att känna till och kunna identifiera många arter i vår natur. Denna allmänbildning om naturen tillskrivs av många Carl von Linné och kallas ibland den linneanska traditionen. Karin och Ola Magntorn skriver om detta i Utomhusdidaktik (2004). De har jämfört kursplanerna i biologi i Sverige, USA, Storbritannien och Australien. Sverige är det land som har tydligast mål för artkunskap av dessa. I kursplanen för biologi står det: Att känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer samt att känna till deras livsmiljö (Lpo94, s. 53. Skolverkets hemsida). Författarna beskriver en undersökning de gjort om elevers kunskap om bilar i jämförelse med träd i deras närmaste omgivning. Elever i årskurs nio fick tio bilder på vanliga bilar och tio 19

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011 StefanTörnblom 1 - Innehållsförteckning HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 1 - ELEVENS

Läs mer