Det blir trist utan orkidéer näktergalar och lövgrodor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det blir trist utan orkidéer näktergalar och lövgrodor"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Magisteruppsats 20 p Det blir trist utan orkidéer näktergalar och lövgrodor En studie av en lägerskolas betydelse för lärande om hållbar utveckling Things become dull without orchids, nightingales and green frogs A study of the importance of a stay at a campschool On learning for a sustainable society Karin Nilsson Utbildningsvetenskap med inriktning mot Praktisk pedagogik poäng Vårterminen 2006 Handledare: Boel Westerberg Examinator: Sven Persson

2 2

3 SAMMANFATTNING En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling. Flertalet av eleverna i undersökningen har en miljösyn där människan framstår som en förstörare. På lägerskolan får de insikt i att människan även kan vara med och skapa en för människan positiv miljö. Uppsatsen visar värdet av autentiska situationer för lärandet, samt dialogens styrka som metod för lärande. Pedagogens roll och kunskap är enligt denna undersökning av mycket stor betydelse för lärandet på lägerskolan. Det praktiska arbetets betydelse för att skapa mening och för att minnas framstår också klart. Att se det stora i det lilla är en röd tråd genom lägerskolans verksamhet och undersökningen visar att flertalet elever utvecklat sin naturrelation. Eleverna har svårare för att föra över kunskap om talets landskap till vår tid. För - och efterarbete av en lägerskola framstår som mycket viktigt om det ska bli ett lärande för en hållbar utveckling. Nyckelord: lägerskola, hållbar utveckling, människan och landskapet, natursyn, dialogpedagogik, praktiskt arbete, sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer. 3

4 4

5 INNEHÅLL 1 Bakgrund Min pedagogiska bakgrund Allmän bakgrund Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Disposition Olika styrdokument för hållbar utveckling Skollag Läroplaner Kursplaner Sveriges miljömål Internationella överenskommelser Hur stämmer verkligheten med styrdokumenten? Miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling Natursyn Intresse för naturvetenskap Utomhuspedagogik och lärande utomhus Allmänt om utomhuspedagogik och lärande utomhus Lägerskola Hörjelgården Teoretiska perspektiv och analysmetoder Sociokulturellt perspektiv Autentiska frågor Integrerat lärande Naturrelation. Jag - Det och Jag - Du relation Elever som turister Metod, urval och genomförande Metod Observation Kvalitativ intervju Urval Genomförande Genomskinlighet och undersökningens giltighet Resultat och tolkning Observationsresultat av Hörjeldagarna Resultat och analys av observationer och av de kvalitativa intervjuerna Redovisning och tolkning av teman i insamlat material Lärande utomhus och arbete med praktiska uppgifter Den fysiska miljön Naturupplevelser och gemenskap Pedagogiken och kommunikationen Dåtid, nutid och framtid Slutdiskussion Svar på mina frågeställningar

6 På vilka sätt skapar eleverna tillsammans med lägerskolans pedagog kunskap kring hur människan påverkar landskapet? Hur resonerar aktuella 11 - åriga elever kring natur- och miljöfrågor och går deras resonemang att koppla till deras lägerskolevistelse? På vilka sätt kan aktuella 11 - åriga elever koppla den kunskap de skaffat sig på Hörjelgården till vår tid, framtid och hållbar utveckling? På vilka sätt kan en lägerskola på Hörjelgården komplettera lärandet inom den ordinarie skolverksamheten och vilken roll spelar platsen för lärandet? Slutord Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

7 1 Bakgrund 1.1 Min pedagogiska bakgrund Jag har arbetat i skolans värld sedan början av talet, och min första tjänst var som NO - lärare på en högstadieskola. I det omgivande samhället fanns det under denna period ett växande miljöintresse och engagemang. Själv påverkades jag starkt bl.a. av en enskild kvinnas kamp mot kemiföretaget BT-Kemis nedgrävda gifttunnor i Teckomatorp samt händelserna kring Lomma Eternitfabrik, där företagets vinst under många år gått före de anställdas liv och hälsa. Miljöfrågorna handlade oftast om olika ämnen som kunde förgifta oss själva och/eller omgivningen. En alternativ miljörörelse växte fram. Den inriktade sig på olika produkter som oblekt papper, mat odlad utan konstgödsel och bekämpningsmedel m.m. Som NO - lärare såg jag, och även mina kolleger, miljöfrågorna huvudsakligen som något som tillhörde naturvetenskapen. Ofta var miljöfrågorna placerade längst bak i läroböckerna och det berodde ofta på personligt engagemang i vilken omfattning frågorna togs upp. Jag var själv en av dessa eldsjälar som engagerade mig i miljöundervisning. Några exempel på miljöundervisning under denna tid var att skolan organiserade temadagar kring olika miljöfrågor, och att vi skickade ut eleverna till att granska i vilken omfattning olika affärer hade miljövänliga produkter. Under de tillfällen då jag var ute i naturen med eleverna studerade de bland annat hur naturen påverkats av försurning eller övergödning. Mycket av iakttagelserna byggde på att mäta och räkna. Många elevers blickar slocknade av allvarets tyngd och fokuseringen på problembeskrivningar. Jag åkte också iväg på lägerskola med de klasser jag hade undervisning i. Planering av lägerskola upptog många klassrådstimmar och engagerade eleverna. Lägerskolan fyllde ofta en stor social funktion, men lika ofta blev jag besviken på det pedagogiska innehållet. I slutet av åttiotalet fick skolor, i den kommun jag då tjänstgjorde i, möjlighet att söka kommunala pengar för olika skolprojekt, och där sökte jag pengar för att utveckla en skolträdgård med elever. Detta blev för mig en vändpunkt. Miljöarbetet kompletterades nu med att arbeta mer lokalt, konkret och framtidsinriktat. Detta ledde också så småningom till att jag började arbeta på Naturskolan i Lund med fortbildning av skolpersonal i natur- och miljöfrågor. På Naturskolan var honnörsorden naturkänsla, närmiljö och ett undersökande arbetssätt. Ger vi eleverna positiva naturupplevelser lär de sig tycka om naturen och då kommer de också att värna om den, var tankar som styrde stor del av vår verksamhet. Att 7

8 lära in ute, var en paroll som Naturskolan i Lund delade med många andra naturskolor i landet. Naturskolans uppdrag var att stödja skolornas natur- och miljöarbete. Bakgrunden till att många kommuner startade naturskolor var bristen på naturvetenskaplig kompetens framförallt bland pedagoger som arbetade med de yngre eleverna samt en önskan från kommunerna att utveckla miljöundervisningen på skolorna. Under världsmiljömötet som FN anordnade 1992 i Rio de Janeiro myntades begreppet Agenda 21 som står för dagordning för det tjugoförsta århundradet (Naturvårdsverkets hemsida, 2006). I ovan nämnda handlings - och förändringsdokument skriver man om utbildning 489 gånger på dokumentets cirka 550 sidor (Wickenberg, 2005). I Agenda 21 - dokumentet betonas underifrånperspektiv och i Sverige likt många andra länder delegerades arbetet ut till kommunerna. Aktivt Agenda 21 - arbete satte igång i många kommuner och på många arbetsplatser. I Lunds kommun, där jag arbetade, stod Naturskolan för fortbildning av förskolans och skolans personal. Handlingsplaner skrevs och mycket Agenda 21 - arbete förverkligades och pågår fortfarande. Men mycket fastnade också på sopsorteringsnivå. Skolorna skulle leva som de lärde och kunna visa i praktisk handling att de arbetade med miljöfrågor. Organisationer som Håll Sverige Rent arrangerade kurser och utfärdade ett miljöcertifieringssystem, Grön Flagg, i Sverige. Miljöcertifiering har fått stor spridning framförallt bland skolor som arbetar med elever som går de tidigare skolåren. Miljöundervisningen hade i mitt tycke en tendens mot moraliserande, snarare än mot handlingskompetens. Med handlingskompetens menar jag att elever utvecklar en kompetens att som enskilda elever vilja ta ställning till och agera i olika miljöfrågor. Ett begrepp som skapades redan på sjuttiotalet var hållbar utveckling. Det står för en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Här innefattas både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Detta begrepp finns med i många regeringsförklaringar och kommunala handlingsplaner men har ännu inte fått något brett genomslag i skolan. Miljöfrågorna har utvecklats från att vara lokala till att bli mer komplexa och globala och för att förstå orsakerna till problemen krävs det att man studerar olika intressen mellan grupper av människor och konflikter som dessa kan ge upphov till. Exemplet ovan kring Lomma Eternitfabrik skulle kanske idag studeras utifrån olika gruppers intressen. De som drev fabriken ville tillverka så mycket eternit som möjligt och därigenom tjäna pengar. De som arbetade där hade dubbla intressen: att få ha kvar sina arbeten men också att vara friska. Dessa motsättningar måste 8

9 förstås och lösas för att det ska bli hållbart. Naturvetenskapen kan beskriva en problematik men lösningarna är inte entydiga och berör hela samhällsutvecklingen. Så var ju fallet även med frågor som var aktuella på sjuttiotalet, men då var skolans miljöundervisning mer fokuserad på naturvetenskapliga förklaringar. Även om vi fortfarande mäter och räknar så har pedagogiska metoder såsom värderingsmetodik, rollspel och andra metoder för att arbeta med attityder och värderingar blivit vanligare. Denna miljöresa har jag varit med om under min tid som lärare. Men jag kan inte säga att det är det senaste sättet att bedriva miljöundervisning som är det enda rätta. Jag tror fortfarande att möten med natur är en bra väg mot ett miljöengagemang. Eller som Stefan Edman uttrycker det: Allt lärande för en ekologiskt och socialt mer hållbar utveckling på Jorden borde få sin förankring och näring i en lustfylld upplevelse i naturen. Förundran ger aptit på fakta, den gör oss ödmjuka och villiga att vörda naturen och våra medmänniskor. Och insikten om att vi - hur tekniskt begåvade vi än blir - aldrig kan överleva om vi i högmod, tillväxtyra eller dumdristighet försöker klippa navelsträngen med naturens grundläggande processer och kretslopp (Pedagogiska magasinet, nr , s. 14). När jag tjänstgjorde på naturskolan arbetade jag under några år parallellt i skolår 4-6 en dag i veckan. Jag åkte även med dessa på lägerskola och vid ett av dessa tillfällen åkte vi till en gård som heter Hörjelgården. Jag har mycket positiva erfarenheter av den verksamhet som äger rum där. Här tycker jag att det finns en bra balans mellan de olika typer av miljöundervisning som jag beskrivit ovan. Jag menar att här finns många kvaliteter som jag svårligen kan åstadkomma inom den ordinarie skolverksamheten, och att pedagogerna på Hörjelgården tar upp svåra och sammansatta frågeställningar. Men jag kände mig också frågande inför hur mycket elever i skolår 4-6 kan utveckla begreppsförståelse kring abstrakta frågor som människans nyttjande av landskap och naturresurser. Därför blev jag nyfiken på och ville undersöka vilket lärande som äger rum under en lägervistelse på Hörjelgården. Det senaste året har det pågått en diskussion i skolvärlden om skolorna har rätt att ta ut avgifter för att anordna verksamheter utanför skolan. Skolverket har tydligt markerat att detta inte är acceptabelt genom att vi har en skola för alla och att den är avgiftsfri (Westerberg, 2005). Detta kan komma att drabba verksamheter som Hörjelgården. Det ger ytterligare en anledning till att jag med denna uppsats vill undersöka vilket lärande som äger rum på den 9

10 aktuella lägerskolan. Jag har fått tillåtelse av personal som arbetar på Hörjelgården att använda gårdens namn. Jag ser det som befogat att använda Hörjelgårdens namn eftersom det enligt mig är en unik verksamhet som svårligen kan jämföras med andra lägerskolor. 1.2 Allmän bakgrund För att kunna sätta in mina personliga erfarenheter av miljöundervisning i ett större och mer generaliserande sammanhang började jag att söka information kring vad som är skrivet om miljöundervisning. Under 2001 gjordes en kartläggning och utvärdering av miljöundervisningen i Sverige (Skolverket, 2002a). Denna undersökning byggde på enkäter och intervjuer med lärare och skolledare. De fick då ta ställning till vilken av tre olika beskrivna sätt att bedriva miljöundervisning som stämde bäst med deras sätt att undervisa. Underlaget var hämtat ur olika styrdokument (se nedan). De som genomförde aktuell undersökning kallade dessa tre sätt att beskriva sin undervisning på för miljöundervisningstraditioner (Sandell et al, 2003). Författarna skriver här att dessa kan ses som historiska beskrivningar av miljöundervisning. Traditionerna har fått namn efter sina huvudsakliga inriktningar och har fått följande benämningar: Faktabaserad miljöundervisning; Normerande miljöundervisning; Undervisning om hållbar utveckling; De betonar att detta är en förenkling men användbar som redskap för att diskutera miljöundervisning. I den första traditionen, den Faktabaserade traditionen, ser man miljöproblemen i huvudsak som ett kunskapsproblem. Satsar vi bara mer på forskning och information så kommer vi att lösa problemen. Skolans uppgift är här att ge vetenskapliga fakta om bakgrund och orsaker till miljöproblemen. Eleverna förväntas att på egen hand ta ställning och handla efter denna kunskap. Den faktabaserade miljöundervisningen dominerade enligt författarna framförallt under 1960 och talen (Sandell et al, 2003) ägde en kärnkraftsomröstning rum som även påverkade skolans miljöundervisning. Den tradition som kallas den Normerande 10

11 miljöundervisningen utvecklades. Här utvecklas synen på att människan behöver vägledning i sina miljövänliga val. Människan är en del av naturen och hon bör anpassa sig efter naturens lagar och miljöproblemen löses i huvudsak genom att människan ändrar sina värderingar mot ett mer miljövänligt håll. I skolan arbetar man utifrån ett samband mellan kunskap, värderingar och beteende. Den tradition som är aktuell nu är Undervisning om hållbar utveckling. Författarna (Sandell et al, 2003) ser denna som ett resultat av att samhällsdebatten kring miljöproblematiken utvecklas mot att bli osäkrare och mer global. Här sätts de demokratiska aspekterna i fokus. Det finns konflikter mellan olika mänskliga intressen och alla människors synpunkter och värderingar är viktiga. I skolan är det viktigt att lära eleverna att aktivt och kritiskt värdera olika alternativ. Natur - och samhällsvetenskapliga såväl som moraliska och etiska perspektiv ska finnas med i undervisningen. Speglar jag min egen skolbakgrund mot denna beskrivning känner jag delvis igen mig. Under den period som beskrivits, har miljöfrågorna minskat när det gäller opinion och engagemang. Miljöarbete har enligt min mening blivit mer etablerat och vardagligt och globalt och lokalt på samma gång. Stefan Edman har nyligen myntat ordet glokalt för detta synsätt (2005). Ett exempel på detta är diskussioner kring växthuseffekten. Vi får ofta olika information om situationen beroende på viken forskare som intervjuas. Det är en global fråga där västvärldens livsstil i hög grad påverkar tredje världens levnadsvillkor. Olika diskussioner kring Kyotoavtal m.m. visar på tydligt sätt intressemotsättningar i världen kring både orsaker till och lösningar av växthusproblematiken. Denna fråga påverkar eller kommer antagligen att påverka varje människas livsstil. Diskussioner om koldioxidutsläpp diskuteras i varje kommun o.s.v. Miljöfrågorna berör i stort sett alla aspekter av samhällslivet och är en viktig demokratisk fråga. Men i denna komplexa verklighet behövs också, enligt min mening, den ödmjukhet som Stefan Edman skriver om (se kap.1.1). En ödmjukhet som kan få sin näring och förankring genom naturupplevelser. Lärarutbildaren Finn Mogensen (1999) menar att den viktigaste uppgiften för lärande för hållbar utveckling är att ge eleverna en god medvetenhet och vilja till ställningstagande. De ska inse värdet av den egna individuella insatsens betydelse i diskussioner och handling. Eleverna ska utveckla mod och vilja att handla och ta ansvar i frågor om vår framtid både individuellt och kollektivt. 11

12 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Jag vill undersöka en grupp 11 - åriga elevers lärande kring natur- och miljöfrågor på en lägerskola. 2.2 Frågeställningar 1. På vilket sätt skapar eleverna tillsammans med lägerskolans pedagog kunskap kring hur människan påverkar landskapet? 2. Hur resonerar aktuella 11 - åriga elever kring natur - och miljöfrågor och går deras resonemang att koppla till deras lägerskolevistelse? 3. På vilka sätt kan aktuella 11 - åringar koppla den kunskap de skaffat sig på Hörjelgården till vår tid, framtid och hållbar utveckling 4. På vilka sätt kan en lägerskola på Hörjelgården komplettera lärandet inom den ordinarie skolverksamheten och vilken roll spelar platsen för lärandet? 12

13 3 Disposition I kapitel 4-7 tar jag upp olika styrdokument och kunskapsområden som jag menar är viktiga för förståelsen av vilket lärande som äger rum på den aktuella lägerskolan och av barns naturoch miljösyn. Vidare beskriver jag den litteratur och forskning jag funnit inom adekvata kunskapsområden. I kapitel 8 skriver jag om de teoretiska perspektiv och analysmetoder jag använt för att få svar på mina frågeställningar. Sedan följer ett kapitel som handlar om vilka metoder jag använt för att få svar på mina frågeställningar samt giltigheten i min undersökning. I kapitel 10 redovisar och tolkar jag mina resultat från genomförda observationer och intervjuer. Här tolkar jag i huvudsak mina resultat i förhållande till min litteraturgenomgång i kapitel 5-7 samt till mina teoretiska perspektiv i kapitel 8. I kapitel 11 kopplar jag sedan samman resultaten från kapitel 10 till mina frågeställningar från kapitel 2 och gör en kort sammanfattning. Som bilaga 1 har jag ställt samman olika begrepp som förekommer i texten tillsammans med begreppens betydelse. 13

14 4 Olika styrdokument för hållbar utveckling Förskolan och skolan har idag olika styrdokument som styr verksamheten. Vi har en skollag (1985), läroplan för förskolan Lpfö98 (2005) läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (2003) läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 (2003), samt olika kursplaner (Skolverkets hemsida). Här refererar jag till de skrivningar i styrdokumenten som stödjer lärande för hållbar utveckling. Det finns ett flertal andra styrdokument som är aktuella för Hörjelgårdens verksamhet men jag väljer att begränsa mig till dem som styr lärande för hållbar utveckling. Enskilda kommuner och skolor kan också ha egna styrdokument som styr arbetet med lärande för hållbar utveckling. 4.1 Skollag Nuvarande skollag är från 1985 (1985: 1100) och fastställs av riksdagen. I nuvarande skollag är inte hållbar utveckling nämnt, men i 1 kap.2 anges att: Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Skollag 1 kap.2. Skolverkets hemsida). Lite längre ner i texten står det: Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Skollag 1 kap. 2. Skolverkets hemsida). 4.2 Läroplaner Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro samt sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. I Lpo94 och Lpf94 har man lyft fram fyra övergripande perspektiv som ska vara närvarande i all undervisning: det historiska, det etiska, det internationella samt miljöperspektivet. Om det sistnämnda står följande att läsa i Lpo94: Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och att skaffa sig ett mer personligt förhållningssätt till övergripande och globala 14

15 miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling ( SKOLFS 1994:2, s. 2. Skolverkets hemsida). Det fastslås i samtliga läroplaner att all undervisning ska vila på demokratins grund och att skolan ska utveckla förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och hjälpa eleverna att inse konsekvenser av olika alternativ. I Lpo94 och Lpf94 står vidare att eleverna ska utvecklas i förmågan att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på både kunskaper och egna erfarenheter. 4.3 Kursplaner Kursplanerna anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. År 2000 gjordes en revidering av kursplanerna och enligt en genomgång som gjordes när Sverige ingick överenskommelsen Baltic 21 Education (se nedan) finns det tydliga mål för undervisning i miljö- och utvecklingsfrågor i nio av arton ämnen. I naturorienterande ämnen heter det att: Undervisningen ska bidra till samhällets strävan att skapa en hållbar utveckling och att utveckla omsorgen om människor och natur (Skolverkets hemsida, 2006). Ett syfte i samhällsorienterande ämnen är att: Kunskapen ska ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar utveckling (Skolverkets hemsida, 2006). 4.4 Sveriges miljömål Sveriges riksdag har bestämt 15 miljömål som Sverige ska verka för. I inledningsportalen står följande: Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De 15 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs (Naturvårdsverkets hemsida, 2006). 15

16 4.5 Internationella överenskommelser Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt ord som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen (Kofi Annan, SOU 2004 : 104; s 31). Det finns en lång rad internationella överenskommelser som Sverige deltagit i och skrivit under. Agenda 21 har jag nämnt. Jag nöjer mig med att ta upp två andra överenskommelser och rekommendationer. Baltic 21 är en Agenda 21 för Östersjöregionen. Den antogs Baltic 21 Education är en överenskommelse som preciserar samarbetet, när det gäller utbildning för hållbar utveckling. I denna handlingsplan uppmanas politiker på alla nivåer att verka för hållbar utveckling. FN:s generalförsamling antog i december 2002 en resolution, 57/254, som proklamerar FN:s Dekad för utbildning för hållbar utveckling med start UNESCO tilldelas rollen att leda arbetet (Andersson et al, 2005). UNESCO har i en rapport till generalförsamlingen i FN 2004 rekommenderat följande sex kännetecken för utbildning för hållbar utveckling: - Ämnesövergripande och holistisk: lärande för hållbar utveckling ska vara integrerad i hela läroplanen och inte utgöra ett separat ämne; - Grundad på värderingar: det är centralt att de underliggande värderingarna görs uttalade så att de kan granskas, debatteras, testas och tillämpas; - Kritiskt tänkande och problemlösande: skapa tillförsikt när man tar itu med dilemman och utmaningar mot en hållbar utveckling; - Metodpluralism: ord, konst, drama, erfarenhet varierad pedagogik ska forma processerna; - Deltagande beslutsfattande: de lärande deltar i beslut om hur de ska lära sig; - Lokalt relevant: utbildningen tar upp såväl lokala som globala problem på det språk som de lärande själv använde (SOU 2004: 104, s. 42). 4.6 Hur stämmer verkligheten med styrdokumenten? Under kapitel 1.2 skrev jag om en utvärdering som gjorts kring lärande för hållbar utveckling. Det var Myndigheten för skolutveckling som gjorde denna undersökning genom att intervju av personal på ett visst antal skolor i Sverige (Skolverket, 2002a. Skolverkets hemsida). Där konstaterar utvärderarna att lärande för hållbar utveckling ännu inte fått något brett genomslag 16

17 i skolorna. Miljöfrågorna kommer ofta in naturligt i förskolan och grundskolans tidigare år (Ericson, 2004). Sämre är det när eleverna blir äldre. Det är organisationen som förhindrar det man vill uppnå enligt artikeln. Ett annat problem som anges är betygsättningen. Undervisning i hållbar utveckling syftar till att lära eleverna ta ställning i komplexa frågor, att se sammanhang och kunna argumentera. Dessa färdigheter är svåra att betygsätta, enligt lärarna. 4.7 Miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling Även om ordet miljöundervisning mer och mer får ge vika för begreppet lärande för hållbar utveckling använder jag i huvudsak begreppet miljöundervisning i min uppsats. För tillfället används begreppen parallellt. Lärande för hållbar utveckling är ett vidare begrepp än miljöundervisning genom att det innefattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet (bilaga 1). 17

18 5 Natursyn Människans naturrelation och hur vi ser på naturen har stor betydelse för miljö - undervisningen. Naturbegreppet är kulturellt betingat. Hur vi ser på naturen beror på det samhälle vi lever i, hur vår uppväxt ser ut samt vilka attityder som vi möter i skolan kring natur. Lärande av kunskap i natur/miljö är samtidigt ett lärande av natursyn (Sandell et al, 2003). Miljö- och naturresursproblem har återkommit i mänsklighetens historia. Våra relationer till landskapet har förändrats i takt med förändringen från ett jordbrukarsamhälle till ett industrisamhälle och vidare till det informationssamhälle vi lever i idag. När människan blev jordbrukare investerade hon sin muskelkraft i landskapet genom att gräva diken, göra stängsel m.m. Människan var fortfarande starkt knuten till jorden men på ett annat sätt än under jägarsamlarstadiet. I och med jordbrukarsamhället blev det en uppdelning mellan det kultiverade, odlade och den okultiverade miljön. Vi började skilja mellan tama och vilda djur, kulturväxter och ogräs samt civilisation och vildmark. Människan anpassade sig fortfarande i hög grad till landskapet, men anpassade samtidigt landskapet till sin produktion av mat m.m. Naturen var både en välsignelse och en förbannelse. Industrisamhället som utvecklades under slutet av talet i Sverige, styrdes enligt Sandell et al (2003) av en natursyn som bottnar i en mekanisk och framtidsoptimistisk världsbild. Enligt den mekaniska världsbilden uppfattar vi naturen som en stor, komplicerad och själlös maskin. Ett exploaterande, vetenskapligt och mekanisk synsätt har enligt författarna flera paralleller med ett manligt och patriarkaliskt perspektiv. Idag delar vi in vårt landskap efter olika användningsområden som produktion av mat, boende, undervisning, handel, friluftsliv, vildmark o.s.v. Vår natursyn idag är till stor del fritidsrelaterad, men går vi bara några generationer tillbaka hade varje barn någon anknytning till bondesamhället, där de skaffade sig en viss förståelse för kopplingen mellan vår överlevnad och naturen. Idag åker vi i huvudsak ut till naturen för att få spänning, upplevelser, kontemplation m.m. Naturen vi tidigare värjde oss mot är idag föremål för skydd som inrättandet av nationalparker och naturreservat. 18

19 Det finns en hel del undersökningar kring svenskars natursyn. En som undersökt detta är professor Nils Uddenberg. Han kom fram till att mötet med naturen för många innebär starka existentiella upplevelser: Att träda ut i naturen var för många av våra informanter att träda in ett sammanhang större än människan. I skogen, på sjön, bland bergen eller på stranden inte i kyrkan fick de tillgång till det heliga (Uddenberg, 1995, s. 56). Professor Carl Reinhold Bråkenhielm (2001) har undersökt kopplingen mellan svenskar syn på religion och natur. Genom intervjuer har han undersökt svenskar attityder mellan 1980 och Han menar att naturens ordning har blivit den nya katekesen. Vi hyser inte längre någon större tilltro till att tekniken kan lösa våra problem. Bråkenhielm ser stora likheter mellan vår natursyn och generella drag inom religioner. Som en källa för tillflykt och för att få kraft och inspiration. Enligt hans undersökning menar 79 % av svenska befolkningen, att vi måste respektera naturens ordning oavsett hur det påverkar människans välfärd. Ammi Wohlin skriver i Utomhusdidaktik (2004) att många av oss har rötter i den bondekultur som funnits i Sverige i århundraden. Folkvisa, poesi, myter och sagor är tätt sammanvävda med vardagen de flesta levde i. Detta är en miljö som utvecklats genom att människan tvingats leva på gränsen till överlevnad, och som har en historia som är viktig att känna till för att förstå vår tid och kanske också framtiden. Flera författare har under de senaste åren tagit upp det de kallar den biologiska analfabetismen Den som först myntade uttrycket var Fredrik Sjöberg (2001). Svenskar har en lång tradition av att känna till och kunna identifiera många arter i vår natur. Denna allmänbildning om naturen tillskrivs av många Carl von Linné och kallas ibland den linneanska traditionen. Karin och Ola Magntorn skriver om detta i Utomhusdidaktik (2004). De har jämfört kursplanerna i biologi i Sverige, USA, Storbritannien och Australien. Sverige är det land som har tydligast mål för artkunskap av dessa. I kursplanen för biologi står det: Att känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer samt att känna till deras livsmiljö (Lpo94, s. 53. Skolverkets hemsida). Författarna beskriver en undersökning de gjort om elevers kunskap om bilar i jämförelse med träd i deras närmaste omgivning. Elever i årskurs nio fick tio bilder på vanliga bilar och tio 19

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Odelsbergsskolan. Tema Vår Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer