Kallelse/föredragningslista /17 Innovation Akademiska och testbädd primärvård VS /17 Projekt för införande av behovsstyrd vå

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 5 oktober 2017, kl. 9:00 17:00 Plats: Regionkontoret. Fagerviken (plan 5) Hålltider: Kl Kl Kl Kl Kl Gruppmöten Sammanträdet börjar Information om Barnhälsovårdens årsrapport 2016 Verksamhetsföreträdare informerar Information om projektet behovsstyrd vårdgaranti Nina Andusson, utredare Fortsatt sammanträde Kaffe Gruppöverläggning och beslutssammanträde Ca Sammanträdet avslutas Föredragningslista Nr Ärenden Dnr Beslutsärenden 106/17 Val av justerare VS /17 Fastställelse av föredragningslista VS /17 Information om Barnhälsovårdens årsrapport 2016 VS /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober VS /17 Delårsrapport 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde VS /17 Slutrapport Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård VS /17 Akademiskt primärvårdscenter VS

2 Kallelse/föredragningslista /17 Innovation Akademiska och testbädd primärvård VS /17 Projekt för införande av behovsstyrd vårdgaranti VS /17 Systematisk analys och uppföljning av indikatorer för landstingets arbete med kroniska sjukdomar 116/17 Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden 117/17 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende influensa och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper VS VS VS /17 Ersättning vid tvingande flytt Folktandvårdens ledningskontor VS /17 Prislista för Folktandvården KOMPLETTERAS VS /17 Initiering av upphandling av friskvårdslotsning VS /17 Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen i februari 2018 VS /17 Anmälan av inkomna skrivelser VS /17 Anmälan av delegationsbeslut VS

3 Dagordning Beslutsärenden 106/17 Val av justerare 3 107/17 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen /17 Information om barnhälsovårdens årsrapport /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober /17 Delårsrapport 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde /17 Slutrapport Primärvårdens roll i framtidens hälso-och sjukvård /17 Akademiskt primärvårdscenter /17 Innovation Akademiska och testbädd primärvård /17 Projekt för införande av behovsstyrd vårdgaranti /17 Systematisk analys och uppföljning av indikatorer för landstingets arbete med kroniska sjukdomar /17 Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden /17 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende influensa och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper /17 Ersättning vid tvingande flytt Folktandvårdens ledningskontor /17 Prislista för Folktandvården /17 Initiering av upphandling av friskvårdslotsning /17 Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen i februari /17 Anmälan av inkomna skrivelser /17 Anmälan av delegationsbeslut

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Justering Anna-Karin Klomp (KD) utses att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: KOMPLETTERAS Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträdet Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde den 5 oktober 2017 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 2 (2)

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Information om Barnhälsovårdens årsrapport 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen rörande barnhälsovårdens årsrapport för 2016 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde den 5 oktober ges information om barnhälsovårdens verksamhet i primärvården inom Region Uppsala, med utgångspunkt från Barnhälsovårdens årsrapport Bilagor Barnhälsovårdens årsrapport 2016 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 2 (2)

9 årsrapport 2016 årsrapport-bhv-2013.indd :40

10 INNEHÅLL FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 BARNHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN I REGION UPPSALA MÅL OCH MEDEL FÖR ATT SÄKRA KVALITEN... 7 Barnhälsovårdens mål... 7 Barnhälsovårdens arbete... 7 Kvalitetsindikatorer...10 Basta och Cosmic...11 BARNPOPULATION OCH RESURSER...13 BARNS HÄLSA...17 Amning...17 Rökfri miljö...19 Karies...20 Övervikt och fetma...20 Vaccinationer...21 Reflektion barns hälsa...23 FÖRÄLDRASTÖD...24 Hembesök...24 Familjecentral...25 Postnatal depressionsscreening EPDS...26 Föräldragrupper...27 Reflektion föräldrastöd...27 HÄLSOÖVERVAKNING PÅ BVC...28 Nationella barnhälsovårdsprogrammet...28 Besök på mottagning...29 Utfall språk, hörsel och syn...30 Reflektion Hälsoövervakning...30 BARNHÄLSOVÅRDENS LÄNSAVDELNING STÖD TILL PRIMÄRVÅRDEN...32 Tillgänglighet...32 Metodbok Rikshandboken...32 Månadsbladet...32 Kunskapsförmedling undervisning...32 Utbildningsprogram och antal deltagare under GEMENSAM PRAXIS- SAMORDNING MED ANDRA VERKSAMHETER...34 KVALITETSSÄKRING...34 Reflektion Kvalitetssäkring...35 SPECIAL-BVC...35 MEDARBETARE PÅ BARNHÄLSOVÅRDEN...36 Barns Vård och Hälsa...36 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSAKTIVITETER

11 FORSKARGRUPPEN CHILD HEALTH AND PARENTING (CHAP) Vetenskaplig produktion och samarbeten...44 PUBLIKATIONER

12 Förord År 2016 har varit ett år med utmaningar för barnhälsovården. En övergång från pappersjournal till den elektroniska barnhälsovårdsjournalen i Cosmic genomfördes och stor osäkerhet har gällt ifall det årliga uttaget av kvalitetsdata skulle kunna rapporteras motsvarande tidigare års uttag från Basta. Ett uttag av kvalitetsdata för år 2016 från Cosmic har så småningom kunnat göras men det har tyvärr visat sig, liksom i många andra landsting när man gått över till datoriserad journalföring, att bortfallet är mycket stort. Vi anser dock att man trots bortfallet kan se mönster som stämmer överens med tidigare resultat och rapporterar med det förbehåll att siffrorna är mycket osäkra och ska tolkas med försiktighet. I år redovisas inte resultaten på vårdcentralsnivå på grund av detta. Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange orange färg i graferna och där värdena är mer valida med blå färg. Implementeringen av det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet har fortgått. Vissa BVC har lyckats genomföra programmet fullt ut medan andra har haft svårigheter. Trots att dåvarande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen skapade ekonomiska förutsättningar 2015 för att programmet skulle kunna införas har man inte lyckats fullt ut, framför allt beroende på brist på personal, såväl läkare som sjuksköterskor. För att verksamheten ska motsvara barnfamiljernas behov krävs samverkan, framförallt med mödrahälsovård, socialtjänst och förskolan/öppna förskolan t ex familjecentralsverksamhet. Samverkan sker dock inte bara lokalt utan också regionalt och nationellt. Landstingets politiker fastställer och uppdaterar årligen Regelbok för barnhälsovård. Vårdgivarna, såväl offentliga som privata, åläggs att följa denna. För att uppnå de mål som finns definierade i regelboken måste barnhälsovården ha tillräckliga resurser, som fördelas ändamålsenligt. Därför är det viktigt att värna om innehållet i verksamheternas arbete och kunna följa utfallet gentemot målen. Genom kvalitets- och informationssystemet Basta har vi haft goda förutsättningar att följa utvecklingen och ge återkoppling där varje verksamhet kan jämföra sig själva över tid men också med andra vårdcentraler i länet. I och med införandet av den elektroniska barnhälsovårdsjournalen i Cosmic kommer Basta på sikt att försvinna. Under 2016 är det endast vaccinationer som rapporteras i Basta. Arbetet med att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård har avancerat. Detta kommer att ge möjlighet att göra öppna jämförelser på nationell nivå. Denna årsrapport redovisar verksamheten hos barnavårdscentralerna i Uppsala län under 2016 i såväl offentlig som privat regi samt vid Barnhälsovårdens centrala länsavdelning och forskargruppen CHAP. På grund av det stora bortfallet kommer dock inte historiken, som tidigare rapporterats i tabellbilaga, över de senaste tio åren per BVC-lokal att redovisas i denna rapport. Uppsala juni 2017 Margaretha Magnusson Vårdutvecklare Thomas Wallby Vårdutvecklare Maria Engström Barnhälsovårdssamordnare Sara Nielsen Barnhälsovårdssamordnare Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare 3

13 Sammanfattning Antal barn rapporteras i år som antal listade barn. Barnantalet 0-5 år uppgår 2016 till barn och antalet nyfödda under året till 4399 barn. Andelen barn som deltar i hälsoövervakningsprogrammet varierar med åldersgrupp. Andelen 0-åringar, som haft kontakt med barnhälsovården i Uppsala län var 99 % och andelen 1-åringar 98 %. Andel mödrar som ammar då barnet är 4 månader har legat konstant runt 79 % de senaste åren, dock var det 76,1 % 2016 som ammade. Vid 6 månader ligger siffran på 67,3 % jämfört med de senaste 3 årens andel på 71 %. Dessa siffror ska emellertid tolkas med försiktighet på grund av det stora bortfallet. En ökad andel mödrar som ammar finner vi emellertid vid 8 och12 månader. Andelen barn som lever i en rökfri miljö har enligt årets rapport ökat vid 4 veckor men minskat vid 8 månader, 18 månader och vid 4 år. Men resultatet ska tolkas med försiktighet Andel överviktiga 4-åringar har minskat något och andel feta har ökat hos såväl pojkar som flickor. Andel flickor ligger generellt högre än andelen pojkar såväl när det gäller övervikt som fetma. Vaccinationstäckningen är stabil för de vaccinationer som ingår i det nationella programmet, mellan 97 och 98 %. Under 2016 har det tidvis varit brist på olika vacciner vilket kan förklara dels att färre barn med ökad risk för tuberkulossmitta är vaccinerade mot tuberkulos och dels att fler barn än riskbarn är vaccinerade mot hepatit-b. Det senare då det vaccin som normalt använts inte funnits tillgängligt utan ersatts av ett vaccin där också hepatit-b ingår. Uppgift om Hembesök samt Hemgångsdag har stora bortfall varför resultatet för Hembesök inom 30 dagar ska tolkas med stor försiktighet. Enligt rapport för 2016 var det 78 % som fått hembesök inom 30 dagar jämfört med 85 % år Andel mödrar som genomfört EPDS (postnatal depressionsscreening) var 76 %. Data från tidigare år beskrev andelen mödrar som erbjöds EPDS och men för år 2016 baseras uppgiften på antalet faktiskt genomförda EPDS-screeningar. Bortfallet på variabeln är dock stort, ca en fjärdedel saknar uppgift. Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp rapporteras vara drygt 13 %. Pappornas deltagande har minskat från 6,8 % till 2,6 %. Målet för hälsobedömningar av språk, hörsel och syn är att 95 % av barnen ska bedömas. Detta mål uppnås inte för någon av dessa bedömningar, men siffrorna är osäkra. Det föreligger svårigheter att implementera det nationella barnhälsovårdsprogrammet, mest beroende på brist på personal. Barnantalet har ökat och beräknat med ett snitt på 60 nyfödda för en heltidsarbetande sjuksköterska skulle det behövas ytterligare 4,4 heltidstjänster för barnhälsovård i länet. Flera andra landsting i vår region har en rekommendation på nyfödda per heltidsarbetande sjuksköterska. Det finns stor anledning att se över hur många sjuksköterskor som ska arbeta med barnhälsovård. Ett riktmärke för att nå och upprätthålla tillräcklig erfarenhet är ett minimum av 25 nyfödda barn per sjuksköterska och år. Idag är det alltför många vårdcentraler som i har färre barn per sjuksköterska. Att färre antal sjuksköterskor arbetar med barnhälsovård kan göra arbetet mer effektivt genom ett ökat erfarenhetsunderlag och bättre möjligheter att kunna erbjuda god tillgänglighet och föräldragrupper. 4

14 Det finns anledning att se över den dokumentation som ligger till grund för kvalitetsdata i Cosmic. Årets siffror är alltför instabila för att kunna göra rättvisa bedömningar. Resultaten varierar också mellan vårdcentralerna då vissa i högre utsträckning dokumenterat enligt rutin. 5

15 Barnhälsovård i primärvården i Region Uppsala

16 Mål och medel för att säkra kvaliten Barnhälsovårdens mål Barnhälsovårdens mål formuleras i Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården (2014) till att: 1 främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt nå dessa mål kan barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ge individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuda hälsoövervakning av alla barn uppmärksamma förhållanden i barnets närmiljö Barnhälsovårdens arbete Socialstyrelsens Vägledning betonar en perspektivförskjutning av barnhälsovården där det främjande och preventiva arbetet lyfts fram. Detta ska dock inte ske på bekostnad av att det hälsoövervakande perspektivet överges. I samband med att vägledningen togs fram arbetade också professionen (läkare sjuksköterskor och psykologer) med att skapa en pedagogisk modell, tredelningen, där man tänker sig att ett barn kan vandra fram och tillbaka mellan nivåer utifrån behov, se figur 1. Alla barn erbjuds ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Alla barn med ytterligare behov erbjuds samtal, vägledning och insatser efter behov på BVC (t ex ytterligare besök) eller ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare eller socialtjänst. Barnhälsovårdens arbete består således av promotiva och preventiva åtgärder på olika nivåer: Promotiva, allmänt hälsofrämjande åtgärder, är aktiviteter för att upprätthålla eller öka graden av välbefinnande och självförverkligande. Barnhälsovårdens insatser blir inte enbart inriktade på enskilda familjer utan också till verksamheter som har ansvar för den omgivande miljön liksom samhället i stort. Primärpreventiva åtgärder syftar till att barnet inte ska utveckla sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till alla föräldrar och barn. Exempel på detta är att vaccinera barn, uppmuntra till amning, ge information om rökfri miljö, barnsäkerhet, kost mm. Sekundärprevention innebär att tidigt upptäcka sjukdom och funktionsnedsättning för att få optimala möjligheter till behandling. De allmänna hälsoundersökningarna och screeningarna syftar till tidig upptäckt av hälsoproblem. Tertiärprevention innebär att man vid en etablerad funktionsnedsättning skapar förutsättningar för ett så normalt liv som möjligt. Barn med funktionsnedsättning ska erhålla stöd och hjälp så att övrig utveckling blir så optimal och normal som möjligt. 1 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (2014) 7

17 När det gäller psykosocialt stöd använder man sig istället av begreppen universell prevention till hela befolkningen, selektiv prevention till särskilda riskgrupper samt indikerad prevention till familjer eller individer med förhöjd risk på individnivå 2. 2 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt SBU-rapport nr 202. Klassificering av preventiva insatser p 43. Stockholm 8

18 Figur 1. Barnhälsovårdens nationella program 9

19 Kvalitetsindikatorer En grupp representanter för svensk barnhälsovård tog 2005 fram ett antal indikatorer för att mäta kvalitén inom barnhälsovården. Dessa indikatorer skulle kunna användas för att göra öppna jämförelser mellan de olika landstingen i landet, Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Allmänna Barnhuset 2005). SKL har fr.o.m beviljat medel för att bygga upp ett Nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige. Nedanstående är de variabler som kommer att bli aktuella i första hand. Strukturmått: Barnantal, Första barn, Vårdtyngd. Processmått: Föräldrastöd i grupp, hembesök, genomförd EPDS, hälsosamtal amning, genomförd BCG-vaccination av riskbarn, mottagningsbesök, genomförd språk-, hörsel- och syn-screening, utvecklingsbedömning vid 4 år, hälsosamtal om antibiotikabehandling, astma, eksem, rökning eller olycksfall. Resultatmått: Andel kontrollerade barn, amningsfrekvens, andel vaccinerade med BCG-vaccin, andel barn exponerade för tobaksrök, tillväxt och BMI, andel utfall vid språk-, hörsel- och synscreening, andel barn med antibiotikabehandling, astma eller olycksfall. Amning, tobaksrök och andel vaccinerade är också de indikatorer som tagits fram i ett europeiskt samarbete där man definierat ett antal hälsoindikatorer, mått på barns hälsa, Child Health Indicators of Life and Development (CHILD) 3. Strukturella mått handlar om vilka resurser man har till förfogande. Varje sjuksköterska bör ha ett tillräckligt stort barnunderlag, minst ca 25 nyfödda per år, för att säkra att barnkompetensen underhålls. Barnantalet ska inte heller vara för högt, sjuksköterskan ska ha möjlighet att arbeta mot de mål som är satta för verksamheten. En sjuksköterska som har både barnhälsovård och vuxenvård i sin verksamhet bör arbeta minst 20 timmar per vecka med barnhälsovård och barnunderlaget bör utgöras av ca 30 nyfödda. I den målbeskrivning som Vårdförbundet undertecknat anges att en sjuksköterska som enbart arbetar med barn ska ha 55 nyfödda barn på en heltid 4. Detta motsvarar behoven för en medeltung barnavårdscentral. Extra resurser krävs i områden med utsatta grupper. Detta innebär att någon form av vårdtyngdsmätning måste göras med populationen som utgångspunkt. Barnhälsovården i region Uppsala har arbetat fram en mall för att beräkna vårdtyngd där man tar hänsyn till andel förstabarnsföräldrar, andel rökare (socialt tyngdmått) samt barn med BCG-indikation (andel med utländsk härkomst), se bilaga 1, men utifrån 60 nyfödda. I den barnpeng, som utgör ersättning till vårdcentralerna, har man lagt in tolkbehov som en faktor för att få extra ersättning, då kontakt med icke svensktalande familjer tar betydligt längre tid jämfört med svensktalande. Vidare utges strukturersättning för kommuner utanför Uppsala och Enköping. Processindikatorer handlar om hur verksamheten bedrivs. För barnhälsovården avses det hälsoövervakningsprogram som erbjuds och i vilken utsträckning det genomförs, vilket stöd som ges samt vad som erbjuds i det generella föräldrastödet. Såväl struktur-, process- och i viss mån resultatmått kommer att redovisas i denna rapport. Arbetet med att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, BHVQ har fortgått under 2016 och medel har beviljats för fortsatt utveckling. 3 Child Health Indicators of Life and Development (CHILD), Report to the European Commission, September Barnhälsovårdssamordnade/vårdutvecklare i Sverige. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (BHV) Revidering fastställd

20 Basta och Cosmic Resultaten från länets barnhälsovård baserade sig fram till och med år 2015 framförallt på data som BHV-sjuksköterskorna själva rapporterat via statistik- och informationssystemet Basta. Från och med 2016 dokumenterar dock länets BHV-sjuksköterskor i det gemensamma journalsystemet Cosmic och alla data som avser verksamhetsåret 2016, förutom vaccinationer, är därför hämtade från Cosmic. När det gäller vaccinationer har Basta fortsatt haft funktionen att överföra vaccinationsdata till Vaccinationsregistret, ett nationellt hälsoregister. Samtliga på barnavårdscentral (BVC) givna vaccinationer som ges inom barnvaccinationsprogrammet registreras därför i Basta för vidare befordran till Vaccinationsregistret. Barnhälsovårdens länsavdelning i Uppsala län har inhämtat statistik från länets barnavårdscentraler (avseende verksamheten samt uppgifter om barns hälsa sedan Detta skedde under de första 10 åren via individbaserade pappersformulär startade utvecklingen av en databas för barnhälsovårdsdata, Basta, till vilken länets distriktssköterskor själva kunde rapportera fr.o.m Data i Basta registreras i samband med att barnet besökt mottagningen eller fått hembesök. Registreringen, som sker i ett webbformulär till en landstingsgemensam databas-server, övervakas av påminnelsesystem och valideringskontroller för att öka sannolikheten att data lämnas på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Databasens populationsuppgifter uppdateras kontinuerligt via uppdateringsfiler hämtade från Uppsala läns landstings befolkningsregister. Barn som vid någon tidpunkt folkbokförs i Uppsala län införs i registret. Av dessa kvalitetsdata får vi en bild av hur servicen till barnfamiljerna i länet fungerar och resultaten sätts också i relation till de kvalitetsmål som Barnhälsovårdens länsavdelning formulerat i diskussion med Primärvården och beställare. Uppgifterna samlas in på individnivå och rapporteras på vårdcentrals- och länsnivå. På årsbasis rapporteras statistik över amning och föräldrars rökvanor till Socialstyrelsen. Data i Basta används också som underlag för vetenskaplig, registerbaserad, epidemiologisk forskning, såväl inom som utom länet. Det finns i dagsläget endast ett annat liknande register i Sverige - BHV-System i Örebro. Data i dessa båda system utgör unika datakällor som via forskningsstudier kan leda till ny kunskap om barnhälsovårdens förutsättningar och möjligheter att på ett effektivt sätt arbeta med olika hälsofrågor i förskolepopulationen. I en kartläggning presenterad i en magisteruppsats av Maria Engström 5 våren 2014, konstaterades att BVC hade kontakt med de flesta barn, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och det kan även vara ett tecken på att barnet far illa. Information om, och förbättring av rutiner för hur och när data ska registreras är därför viktigt ur kvalitetssäkringssynpunkt. Under året har arbetet med att följa upp dokumentationen av barnhälsovård i Cosmic pågått. Barnhälsovårdsdata från Cosmic kommer också att överföras till det nationella kvalitetsregistret för barnhälsovård, Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ. 5 Engström Maria. Kvalitetssäkring av barnhälsovård i Uppsala län: En analys av det externa bortfallet i Barnhälsovårdens statistik och informationsdatabas (BASTA) Magisteruppsats, Uppsala universitet/institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap

21 Tabell 1. Internbortfall, andel barn som saknar uppgift, på ett antal variabler under 2016 i Uppsala län och dess vårdcentraler. Röda siffror är högre än referensvärdet. Hembesök Språk 3 Hörsel 4 Syn 4 Rökning Erh EPDS BVC-lokal/Åldersgrupp 0 år 3 år 4 år 4 år 4v 8 m 18 m 4 år 0 år Alunda 2,0% 13% 26% 9% 16% 40% 19% 27% 49% Björklinge 3,4% 5% 36% 5% 10% 83% 57% 73% 13% BVC Anna 22,9% 8% 26% 6% 9% 57% 21% 17% 23% Bålstadoktorn 6,7% 17% 19% 15% 16% 51% 58% 58% 20% Bälinge 3,4% 4% 30% 12% 2% 88% 84% 80% 14% Ekeby 7,6% 9% 22% 13% 14% 29% 45% 49% 14% Enköping HLC 4,0% 38% 16% 17% 22% 62% 63% 66% 28% Enköping VC 8,1% 20% 13% 19% 17% 65% 48% 37% 20% Eriksberg 14,1% 11% 39% 20% 19% 75% 48% 41% 22% Familjeläk Bålsta 23,1% 16% 30% 28% 27% 52% 39% 38% 34% Familjeläk Luthagen 4,8% 6% 25% 14% 22% 59% 48% 36% 30% Fjärdhundra 13,2% 12% 9% 12% 29% 32% 48% 26% 11% Flogsta 22,1% 10% 49% 19% 11% 63% 44% 50% 17% Gimo 0,0% 5% 19% 13% 15% 53% 39% 54% 9% Gottsunda 72,4% 22% 44% 18% 30% 87% 62% 67% 45% Gränby 53,8% 38% 56% 19% 19% 76% 72% 66% 42% Heby 19,6% 11% 26% 9% 22% 50% 32% 60% 14% Knivsta 6,1% 11% 8% 7% 11% 63% 39% 34% 14% Knivsta Läkarg 20,7% 22% 12% 9% 17% 37% 9% 14% 17% Knutby 13,6% 25% 0% 17% 27% 80% 79% 75% 5% Kungsgärdet 11,6% 11% 50% 9% 7% 47% 60% 32% 16% Liljefors 15,1% 27% 41% 24% 45% 60% 39% 34% 37% Lille Skutt 15,1% 28% 27% 18% 17% 64% 35% 43% 33% Länna 3,1% 0% 33% 8% 9% 26% 20% 23% 19% Morgongåva 11,8% 0% 19% 19% 18% 58% 36% 25% 12% Nyby 18,3% 18% 51% 13% 21% 62% 37% 49% 52% Pelle Svanlös 56,5% 42% 36% 15% 26% 48% 17% 49% 26% Rasbo 17,6% 17% 46% 8% 18% 66% 61% 51% 18% Samariterhemmet 12,6% 12% 38% 14% 8% 52% 39% 31% 29% Skutskär 30,1% 18% 17% 16% 40% 73% 37% 31% 30% Skärplinge 49,0% 0% 12% 12% 22% 84% 57% 53% 33% Storvreta 10,8% 0% 16% 8% 11% 41% 26% 33% 26% Svartbäcken 5,3% 1% 33% 8% 10% 86% 67% 65% 7% Sävja 32,3% 36% 46% 18% 13% 83% 78% 83% 32% Tierp 6,8% 0% 9% 9% 23% 40% 31% 40% 22% Uppsala Barnc 76,0% 4% 39% 16% 14% 75% 56% 59% 25% Årsta 47,9% 11% 43% 6% 11% 60% 38% 45% 16% Älvkarleby 29,6% 17% 19% 19% 33% 48% 46% 31% 33% Örbyhus 6,1% 0% 11% 13% 20% 38% 23% 24% 10% Öregrund 6,3% 19% 18% 14% 0% 100% 74% 59% 19% Örsundsbro 9,5% 16% 10% 14% 15% 61% 61% 73% 24% Österbybruk 12,5% 23% 14% 10% 28% 42% 26% 12% 30% Östervåla 12,7% 2% 11% 11% 24% 45% 40% 22% 18% Östhammar 4,1% 0% 5% 6% 11% 41% 15% 5% 8% Länet 22,0% 14% 29% 14% 17% 62% 46% 47% 24% Referensvärde 15,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% 12

22 Barnpopulation och resurser Det statistiska materialet grundar sig på antal listade barn 0-5 år i Uppsala län. År 2016 föddes 4399 barn och den totala förskolepopulationen består av barn. Tabell 2 visar antal barn per årskull. Det är en ökning med 1378 barn i förskolepopulationen varav en ökning med åringar. BVC finansieras utifrån en ersättningsmodell baserad på antal listade barn per BVC där en extra ersättning ges för tolkbehov och struktur, se tabell 3. Dessutom utgår en särskild hembesöksersättning. De barnavårdscentraler som bedriver familjecentraler får en årlig ersättning enligt särskild överenskommelse. Barnavårdscentral är fr o m mars 2016 ett tilläggsåtagande till vårdcentral och har ingen egen regelbok. I år är det Uppsala Barncentrum Samariterhemmet, Gottsunda och Svartbäcken som har flest barn listade, se tabell 4. Figur 2 visar också att det är stora skillnader i barnantal mellan olika vårdcentraler. Andel förstabarn av alla nyfödda 2016 utgjordes av knappt 40 %. Tabell 2. Antal folkbokförda barn per redovisningsår och åldersgrupp (0-5 år). Redovisningsår Ålder Totalt 2007* * * 2016 års siffror avser antal listade barn Tabell 3. Ersättning för barnhälsovård 2016 på vårdcentralen Ålder 0 år 1-5 år Ersättning per listat barn 8258 kr 1153 kr Strukturersättning 15 % per listat barn 1239 kr 173 kr Ersättning per barn med tolkbehov 4129 kr 577 kr 13

23 Tabell 4. Barnantal på respektive BVC-lokal under år 1-5 år TOTALT Alunda Björklinge BVC Anna 35* Bålstadoktorn Bälinge Ekeby Enköping HLC Enköping VC Eriksberg Familjeläk Bålsta Familjeläk Luthagen Fjärdhundra 38* Flogsta Gimo Gottsunda Gränby 26* Heby Knivsta Knivsta Läkargrupp 29* Knutby 22** Kungsgärdet Liljefors Lille Skutt Länna 32* Morgongåva 17** Nyby Pelle Svanlös 23** Rasbo 17** Samariterhemmet Skutskär Skärplinge Storvreta Svartbäcken Sävja Tierp Uppsala Barncentrum Årsta Älvkarleby 27* Örbyhus Öregrund 16** Örsundsbro Österbybruk Östervåla Östhammar Länet * 11 vårdcentraler har ett barnantal under 40 nyfödda ** 5 vårdcentraler har ett barnantal under 25 nyfödda vilket innebär att man frångår rekommendationen från Socialstyrelsens vägledning där det anges ett minimiantal på

24 Figur 2. 0-åringar och 1-5 åringar per vårdcentral i Uppsala län Öregrund Knutby Gränby Rasbo Morgongåva Älvkarleby Länna Fjärdhundra Knivsta Läkarg BVC Anna Skärplinge Österbybruk Örbyhus Familjeläk Luthagen Gimo Heby Kungsgärdet Pelle Svanlös Alunda Bälinge Ekeby Östervåla Östhammar Örsundsbro Skutskär Eriksberg Björklinge Lille Sku Bålstadoktorn Nyby Sävja Storvreta Tierp EnköpingVC Familjeläk Bålsta Enköping Hlc Liljefors Flogsta Knivsta Årsta Uppsala Barnc Svartbäcken Go sunda Samariterhemmet 0 år 1-5 år Verksamhetschefer på länets vårdcentraler har lämnat uppgift om hur många timmar BVC-sjuksköterskorna ägnade åt barnhälsovård per vecka under 2016 vilket sammanräknat motsvarar 69,5 heltidstjänster, se tabell 5. Totalt arbetar 115 sjuksköterskor med barnhälsovård. På länsnivå skulle det behövas ytterligare ca 4,4 tjänster, då vi räknat på ett barnantal med 60 barn per heltidsarbetande sjuksköterska, se tabell 5. Den nationella rekommendationen är 55 barn per heltidsarbetande sjuksköterska. I år har ingen vårdtyngdsmätning skett beroende på att data är för osäkra. Detta innebär att vissa vårdcentraler behöver fler sjuksköterskor än vad som föreslås och andra färre. Det är viktigt att notera att på vissa enheter är det fler sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård än vad barnunderlaget motiverar. Detta innebär att man frångår de kvalitetsmått som anges av Socialstyrelsen 6 och Uppsala läns regelbok, att en sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård bör ha ett barnunderlag på minst 25 nyfödda per år samt arbeta 20 timmar i veckan med barnhälsovård. För att få tillräcklig erfarenhet och inte uppleva alltför många problem som obekanta krävs att man träffar tillräckligt många barn och det är visat att det finns fördelar med profilering 7. Det finns således även i år utrymme för att diskutera ytterligare profilering av barnhälsovårdsarbetet. Detta skulle också ge en effektivisering då färre sjuksköterskor behöver uppdateras inom barnområdet. Det som kan diskuteras är sårbarheten vid t ex sjukdom och semestrar. Men akut på en vårdcentral borde den frågan kunna lösas. Ett tillräckligt stort barnunderlag är också en förutsättning för att nå vissa kvalitetsmått, t ex mål kopplade till föräldragrupper. 11 vårdcentraler har ett barnantal under 40 nyfödda vilket gör resultat uttryckta i procentuella andelar känsliga för förändringar. Av dessas har 5 vårdcentraler ett barnantal under 25 nyfödda vilket innebär att man frångår rekommendationen från Socialstyrelsens vägledning där det anges ett minimiantal på Socialstyrelsen. Vägledning av barnhälsovården Magnusson M, Lagerberg D, Sundelin C. Organizational differences in early child health care mothers and nurses experiences of the services. Scand J Caring Sci Sep 2. doi: /j x. [Epub ahead of print] 15

25 Tabell 5. Barnhälsovårdsresurser i Uppsala län 2016 Barnantal Tjänstebehov Antal sjuksköterskor Vårdcentral (VC) Antal nyfödda 2016 Antal rapporterade BHV- timmar per vecka och VC. Befintligt antal tjänster (40 timmar per vecka) 1 Tjänstebehov utifrån 60 nyfödda/år Antal rapporterade sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård per vårdcentral 2 Alunda/Rasbo ,25 1,1 4 Anna ,5 0,6 1 Bålstadoktorn ,8 2 3 Ekeby ,75 1,3 2 Enköping HLC /Fjärdhundra ,5 3,6 3 Enköping VC ,5 3 Eriksberg ,5 1,1 3 Familjeläkarna ,8 2,4 2 Bålsta Familjeläk. Luthagen ,2 1,4 2 Flogsta ,4 3,2 5 Gimo/Österbybruk ,6 1,6 4 Gottsunda ,4 6 Heby/Morgongåva ,5 1,1 3 Knivsta ,9 3,9 4 Knivsta läkargrupp ,5 0,5 1 Knutby/Länna ,9 0,9 2 Kungsgärdet ,8 0,7 2 Liljefors ,6 3 4 Lille Skutt ,6 2 Nyby ,5 1,7 2 Pelle Svanslös ,4 2 Samariterhemmet ,7 7 Skutskär/Älvkarleby ,4 1,7 6 Storvreta ,6 3 Svartbäcken/ Bälinge ,25 7,2 11 Björklinge Sävja ,1 1,6 3 Tierp/Skärplinge/ ,4 4,1 7 Örbyhus Uppsala Barncentrum ,6 4,2 5 Årsta/Gränby ,2 4,9 5 Öregrund ,4 0,3 1 Örsundsbro ,3 1,2 3 Östervåla ,9 1,2 2 Östhammar ,95 1,2 2 Total ,5 73, De fetstilsmarkerade siffrorna i kolumn tjänstebehov motsvarar de vårdcentraler där det utifrån barnantal skulle krävas mer resurser. Dock måste hänsyn till vårdtyngd tas. Det har i år inte varit möjligt att göra vårdtyngdsberäkning. 2. De rödmarkerade siffrorna är de vårdcentraler där fler sjuksköterskor arbetar med barnhälsovård än vad barnantalet medger enligt Socialstyrelsens Vägledning 2014 (25 nyfödda/sjuksköterska). 16

26 Barns hälsa Amning Mål: 77 % ammas vid 6 månader. Resultat: 67,3 % Amning är en skyddsfaktor för såväl barn som mor. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk. Mål: 87 % ammas vid 4 månader. Resultat: 76,1 % Under 2012 introducerade Livsmedelsverket nya råd för späd- och småbarn. Detta innebär att barn från 4 månaders ålder kan ges pyttesmå smakprover högst ett kryddmått 8. Barn som fått sådana har hittills klassificerats som delammade. Från och med 2014 infördes ytterligare en ny kategori, övervägande ammade, för barn som förutom bröstmjölk bara fått pyttesmå smakprover eller enstaka mål av annan kost. Övervägande ammade är en statistiskt sett en delmängd av delvis ammade. I början av 70-talet ammade 6 % av mödrarna i Sverige sina barn vid 6 månaders ålder (hel- + delamning) Motsvarande siffra för Uppsala län 2016 var drygt 71 %. I Sverige minskade helamning vid sex månader under perioden 1950 till 1970 från 40 % till under 10 %. Därefter skedde en stadig ökning av andel mödrar som ammade sina barn.2006 inleddes dock en successiv minskning av amningsfrekvensen såväl nationellt som i Uppsala län. Figur 3 visar någon amning i Uppsala län (hel+ delamning) under de sista tio åren. Andel barn som ammas vid 1 veckas ålder har i ett 10- års perspektiv minskat från 97,8 % till 96,1 %. Det är visat att den initiala amningen har stor betydelse för om mamman fortsätter amningen. Minskningen vid 2 månaders ålder är i tioårsperspektivet nästan 4 procentenheter http :// 17

27 Figur 3. Amning (hel- + del) vid 1v samt 2, 4, 6, 9 och 12 månader i Uppsala län ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån 20,0% 10,0% 0,0% Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala. Från och med 2014 anges amning vid 8 månader. I Uppsala län ammades år % av 4-månadersbarnen och 77 % av 6-månadersbarnen. Dessa siffror fungerar som mål för amning i Uppsala läns Amningsstrategi från År 2016 ammades drygt 76 % vid 4 månader, figur 4, och drygt 67 %, figur 5, vid 6 månader. Amning före och vid 6 månader fortsätter att minska medan amning längre än 6 månader ökar. Det är viktigt att komma ihåg att kategorin övervägande amning, som idag klassas som delamning utgör nästan 15 % vid 4 månader och knappt 16 % vid 6 månader. Figur 4. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 4 månaders ålder , samt övervägande amning från 2014 i Uppsala län. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Hel Övervägande Del Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått

28 Figur 5. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 6 månaders ålder , samt övervägande amning från 2014 i Uppsala län. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Hel Övervägande Del Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått. Skillnaderna mellan länets vårdcentraler är stora. Andel ammade barn var mellan 61,3 % och 92,5 % vid 4 månader och 38,9 % och 94,3 % vid 6 månader. Att en högre andel ammar vid 6 månader jämfört med vid 4 månader är inte sannolikt utan en förklaring kan vara ett lågt barnantal på vårdcentralen samt bortfallet spelar roll. Rökfri miljö Att få växa upp i en rökfri miljö är viktigt för barns hälsa. Andel barn som exponerats för tobaksrök i hemmet i Uppsala län var ,2 % då barnen var 4 veckor, 0,4 % för mödrar och 1,5 % för fäder. Med ett bortfall på 17 % bör siffrorna tolkas med försiktighet. Vid 8 månader var det 9,3 % som utsattes för rök i sin närmiljö, med ett bortfall på 65 %, vid 18 månader var det 9,8 % samt vid 4 år 9,7 %. Att göra en närmare analys av siffrorna känns skakigt med Andel barn som exponeras för tobaksrök: 4 veckor 2,2 % 8 mån 9,3 % 18 mån. 9,8 % tanke på det stora bortfallet. Vi kan dock konstatera att Uppsala säkert ligger lägre än de siffror som anges på nationell nivå. I Socialstyrelsens rapport från 2016 med barn födda 2014 i riket var det 4 % av mödrarna som rökte och 10 % av fäderna då barnen var 4 veckor, motsvarande siffror för Uppsala län var för mödrar 2,9 % vid 4 veckor och 3,1 % vid 8 månader, för fäderna 8,2 % vid 4 veckor och 7,8 % vid 8 månader. Skillnaderna över tid visas i figur 6 men ska tolkas med viss försiktighet. Skillnaderna är stora mellan vårdcentralerna när det gäller rökning men också när det gäller bortfallet, se tabell 1. De områden där rökfrekvensen är hög är framförallt invandrartäta områden. Resultaten stämmer väl med vad som framkommit i en studie av Wallby och Hjern Wallby T, Hjern A. Parental region of birth, socio-economic status and infants' exposure to second-hand smoke. ActaPaediatr Nov;97(11): Epub 2008 Aug

29 Figur 6. Andel rökare i barnets hemmiljö 4 veckor, 8 och 18 månader samt 4 år i Uppsala län ,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 4 v 8 m 18m 4 år Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått. Karies En viktig indikator på barns hälsa är deras tandstatus. Folktandvårdens statistik för 2016 i Uppsala län visar att 97 % av 3-åringarna och 85 % av 6-åringarna var kariesfria. Det är i stort samma siffror som för Med kariesfri menas att barnet aldrig haft karies, dvs. man har ingen aktiv karies eller fyllningar. Övervikt och fetma Övervikt och fetma hos barn är en riskfaktor för oönskade konsekvenser i vuxenlivet. Från och med period 2006 har vi information om längd och vikt på förskolebarnen i länet. På dessa data beräknas Body Mass Index anpassade för barn över 2 år, s.k. ISO-BMI 11. Bortfallet på tillväxtdata för 4-åringar brukar vara större än för övriga åldrar. Detta bortfall förklaras främst av att tidpunkten för att göra denna mätning ska ligga inom plus/minus 2 månader från 4-årsdagen och alla 4-åringsundersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Av 4-åriga pojkar i Uppsala län hade 8 % övervikt och 1,9 % fetma. För flickornas del var det 10,3 % som hade övervikt och 2,4 % som hade fetma. Figur 7 visar hur utvecklingen varit de senaste tio åren och vi kan konstatera att den tendens till en minskning över tid som vi sett då det gäller övervikt såväl hos pojkar som hos flickor verkar hålla i sig. Däremot är siffrorna mer svårtolkade när det gäller fetma. Pojkarna ligger överlag lägre än flickorna för såväl övervikt som fetma. 11 Cole, T.J., et al., Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ., (7244): p

30 Figur 7. Andel pojkar och flickor med övervikt respektive fetma vid 4 år i Uppsala län ,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Pojkar Övervikt Flickor Övervikt Pojkar Fetma Flickor Fetma Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafen med en orange färgskala. Vaccinationer Vaccinationsdata hämtas från Basta och baseras på antal folkbokförda barn medan man i andra län utgår ifrån antalet barn man har inskrivna på respektive BVC. Uppsala läns resultat för vaccinationer under barnets andra levnadsår ligger därför något lägre än landet i övrigt. Andel vaccinerade barn har legat relativt konstant de sista åren. Av länets 2- åringar är knappt 98 % vaccinerade mot DTP (difteri, stelkramp, kikhosta), polio Andel 2-åringar vaccinerade mot DTP, Polio, Hib 97,7 % MPR 96,1 % Tuberkulos 58,9 % (Riskbarn) Hepatit-B vaccinerade 48,5 % samt infektion orsakad av Hib (Haemofilus influenzae typ B). Pneumokockvaccination särredovisas inte men följer i stort DTP, polio och Hib siffrorna, se figur 8. Andel 2-åringar vaccinerade mot MPR (mässling, påssjuka och röda hund har) ökat marginellt sedan 2015 till 96,7 % jämfört med 96,1 % från 2015, se figur 8. I vissa områden är andel vaccinerade barn lägre vilket fortfarande kan tala för föräldrars oro kring biverkningar vid vaccination. Ju färre barn som blir vaccinerade desto större är risken för lokala utbrott. Det har förekommit ett antal mässlingsepidemier under senare år i Europa som startat i områden där vaccinationsfrekvensen var låg. Det är därför viktigt att vaccinationstäckningen ligger på minst 90 %, helst 95 %, i en befolkning för att undvika lokala utbrott. Smittskyddsinstitutet rekommenderar mässlingsvaccination för barn från 6 månaders ålder inför utlandsresa. De barn som vaccineras före 1 års ålder bör vaccineras igen vid 18 månaders ålder. Även om den rekommenderade åldern för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund är 18 månader så är det aldrig för sent att vaccinera. Fortfarande önskar ett par procent av föräldrarna vänta med att vaccinera sina barn tills de är 3 år gamla. Täckningsgraden varierar mellan de olika vårdcentralerna. De flesta barnavårdscentraler har en god täckning men det är också viktigt att siffrorna som presenteras svarar mot verkligheten och att låga frekvenser inte står för bristande administrativa rutiner. Föräldrar som inte vill vaccinera sitt barn bör visas respekt men det är viktigt att de får information på ett sätt att de kan fatta ett 21

31 sådant informerat beslut. Ibland kan det vara bra att få diskutera med en läkare och barnhälsovårdens överläkare kan också föra samtal med de föräldrar som så önskar. I Rikshandboken för barnhälsovård finns ett kapitel om information till tveksamma föräldrar. 12 Figur 9 visar andel vaccinerade riskbarn för tuberkulos samt andel vaccinerade mot Hepatit B, se figur 9. Andel vaccinerade riskbarn för tuberkulos var 58,9 %. Andel av alla barn som är vaccinerade mot Hepatit B var 48,5 % och då gäller det en hel årskull. Ett skäl till att denna siffra är så pass hög trots att det vaccinet inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är att det varit brist på det femvalenta vaccinet och barnen har då erbjudits det sexvalenta där Hepatit B ingår. From 2016 erbjuds alla barn som från 1 januari var tre månader Hepatit.B vaccin i Uppsala län trots att den vaccinationen inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Figur 8. Andel fullständigt vaccinerade 2-åringar i Uppsala län ,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% DTP-Polio_Hib MPR Figur 9. Andel 2-åriga riskbarn som vaccinerats mot Tuberkulos och andel hel årskull som vaccinerats mot Hepatit B i Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Alunda Aros Läkarmo Bålstadoktorn Ebbe Wahlund Ekeby hälsoc Enköping HLC Enköping VC Eriksberg Familjeläk Bålsta Familjeläk Luthagen Fjärdhundra Flogsta Gimo Go sunda Heby Knivsta Knivsta Läkargr Knutby Kungsgärdet Liljefors Nyby Samariterhemmet Skutskär Storvreta Svartbäcken Sävja Tierp Ture Åhlander Uppsala barnc Årsta Öregrund Örsundsbro Östervåla Östhammar Länet Andel hepa tvaccinerade 3 doser Andel vacc riskbarn TBC Där värdena anses valida är graferna i blå färgskala och värden för länet i grönt

32 Reflektion barns hälsa När det gäller barns hälsa är bilden komplex. Den blir inte bättre av att bortfallet inom vissa områden är stort. Det finns dock en del att förbättra men också resultat att glädjas över. För att nå bra resultat bör ett samarbete ske med andra vårdgivare och aktörer. Andel mödrar som ammar då barnet är 4 månader har legat konstant runt 79 % de senaste åren, dock var det 76,1% som ammade Vid 6 månader ligger siffran på 67,3 % mot att de senaste 3 åren legat på 71 %. Dessa siffror ska emellertid tolkas med försiktighet på grund av det stora bortfallet. Om dessa siffror pekar på en tendens lär vi inte veta förrän nästa års resultat som förhoppningsvis är mera valida med ett mindre bortfall. Av en kvalitativ intervjustudie framgår att mödrar får mycket olika information om amning 13. En annan studie 14 baserad på Bastadata visade att det inte säkert går att urskilja någon särskild grupp mödrar där amningen minskat mer än hos övriga utan det är samma grupper som tidigare som ammar kortare eller inte alls. En amningsstrategi är utarbetad för mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovården och presenterades under Genom vårdkedjearbete och styrgrupp för amning finns en grund för att driva utvecklingen vidare. Siffrorna visar att barn som lever i en rökfri miljö enligt årets rapport har ökat vid 4 veckor och minskat vid 8 månader, 18 månader samt vid 4 år. Men resultatet ska tolkas med försiktighet på grund av det stora bortfallet. Årets siffror visar en låg andel fäder som röker vid 4 veckor, 1,5 % som ökar till 5,1 % då barnen är 8 månader. Mammornas rökning ökar från 4 veckor, 0,4 %, till 4,3 % när barnen är 8 månader. Det är vid 8 månader som tendens till ökningen sker och det är då många också har slutat amma. Ett viktigt arbete för BVC ligger i att stötta föräldrarna som gjort ett rökstopp att också vidmakthålla det. För att uppmärksamma dessa mödrar kan det vara idé att ta reda på om de rökt innan de blev gravida. Det är glädjande att fäderna röker mindre vid mättillfällena efter 4 veckor. Vi har emellertid ingen vetskap om hur många det är som snusar. Det krävs sannolikt specifika metoder för att arbeta med rökfria miljöer för barn i utsatta grupper, vilket dock kan ge positiva effekter på hälsoläget på lång sikt. Det är en högre andel flickor än pojkar som är överviktiga och feta. Det finns skäl att fortfarande understryka att det angeläget att försöka hålla en strikt hållning i mätmetod och att betona vikten av att barnet klär av sig i samband med vägning för att få tillförlitliga data. Barnet bör inte ha mer än trosa eller kalsong på sig när det vägs. Vissa kan uppleva att man genom detta kränker barnets integritet. Här gäller det att skapa lokalmässiga förutsättningar för att barnet kan vägas i avskildhet. Vaccinationstäckningen är stabil, knappt 98 % är av länets 2-åringar är vaccinerade för difteri, tetanus, polio, kikhosta, Haemofilus influensa samt pneumokocker. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund har ökat till 96 %. Med tanke på lokala mässlingsutbrott finns det starka skäl att erbjuda ovaccinerade barn vaccin när de kommer vid 3 år samt rekommendera vaccination till ovaccinerade barn över 6 månader inför utlandsresa. Riskbarnsvaccination för tuberkulos har minskat till 59 %. 49% av alla 2-åringar är vaccinerade för hepatit B. Andel barn som var kariesfria vid 3 år var 97 % och vid 6 år 85 %, något bättre än Therese Larsson. Jag kanske inte trodde att det skulle vara en så stor grej som det faktiskt är, att man är väldigt bunden En intervjustudie med kvinnor födda på 80-talet om vad som påverkar valet att amma eller inte amma. Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa Magnusson, M. Wallby, T. Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Socialstyrelsen Stockholm, Socialstyrelsen. 23

33 Föräldrastöd En av Barnhälsovårdens viktigaste uppgifter är att ge stöd i föräldraskapet. Stödet förmedlas såväl generellt som specifikt samt individuellt och i grupp. Stödet kan vara känslomässigt men också professionellt informativt. Förutsättningar för att kunna ge ett bra stöd är förutom tid, att BVC känner befolkningen, har personlig och regelbunden kontakt med personal från socialtjänsten samt har kontakt med barnomsorgen. Hembesök En viktig form för det stödjande arbetet är att lära känna familjen i dess vardag. Genom kunskap om hur familjen bor, vilket nätverk som finns etc., bygger man upp en grund för den fortsatta kontakten under förskoleperioden. Såväl föräldrar 15, 16 som sjuksköterskor 17 vittnar om hembesökets positiva effekter. Alla föräldrar, såväl förstabarnsföräldrar som flerbarnsföräldrar, ska erbjudas ett hembesök inom 1 vecka efter hemkomsten. I barnhälsovårdsprogrammet Mål: 85 % av alla nyfödda ska ha fått ett hembesök inom 30 dagar. Resultat:77,6% ingår ett hembesök även vid 8 månaders ålder där barnsäkerhet är ett viktigt samtalsämne. Om inget hembesök genomförts i samband med hemgång efter förlossningen är det särskilt angeläget att ett hembesök erbjuds vid 8 månaders ålder. Idag får 40,6 % av 0- och 1-åringarna minst ett hembesök, se figur 10. Sannolikheten för att denna siffra är valid är låg då bortfallet är stort. Andelen hembesök inom 30 dagar uppgår på länsnivå till 77,6 %. 26 vårdcentraler når målet medan 18 vårdcentraler ej uppnår målet. Årets resultat är förhoppningsvis en parentes i den tidigare positiva utvecklingen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många barnavårdscentraler går med låg bemanning, vakanser och sjukskrivningar. Skillnaderna mellan vårdcentralerna, är stora, från 23,7 % till 100 % vad gäller hembesök inom 30 dagar och 9,9 % och 83,3 % för något hembesök under första levnadsåret. Figur 10. Andel 0 och1-åringar som fått minst ett hembesök i Uppsala län ( ) samt 0-åringar som fått ett hembesök inom 30 dagar ( ) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Något Inom 30 dagar 15 Jansson A, Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003; 100 nr 15: Shaw E, Levitt C, Wong S, Kaczorowski J; McMaster University Postpartum Research Group. Systematic review of the literature on postpartum care: effectiveness of postpartum support to improve maternal parenting, mental health, quality of life, and physical health. Issues Compr Pediatr Nurs Jan-Mar;29(1): Almqvist-Tangen G, Bergström M, Lindfors A, Holmberg L, Magnusson M. Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. Läkartidningen. 2010;107: 47 pp

34 Familjecentral Det familjecentrerade arbetets grundidé är att verksamheten ska vara hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt rikta sig till föräldrar och barn. I det familjecentrerade arbetet samverkar BHV-sjuksköterskor med barnmorskor, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Kännetecknande är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. I Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovård (Vägledning för barnhälsovård, Socialstyrelsen, 2014) poängteras att ett framgångsrikt hälsoarbete förutsätter samverkan med tydlig styrning, struktur och samsyn. I Uppsala län samverkar Landstinget med länets kommuner och i vissa fall med Svenska kyrkan för att stärka det familjecentrerade arbetet. I Socialstyrelsens rapport om familjecentraler (Familjecentraler, Kartläggning och kunskapsöversikt, Socialstyrelsen, 2008) definieras familjecentral som en samlokaliserad av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Den primära vinsten med samverkan inom en familjecentral är att den ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov av stöd bland barnfamiljer. 13 av länets 34 vårdcentraler har tecknat ett tilläggsåtagande för familjecentralsuppdrag. Åtagandet innebär att BVC ska samverka fyra timmar per vecka med två eller tre av ovan nämnda verksamheter. Vårdcentraler som har tecknat tilläggsåtagande är Flogsta VC (arbetar mot två familjecentraler), Gimo VC, Gottsunda VC, Enköpings HLC, Knivsta VC, Skutskär, Tierp, Familjeläkarna i Bålsta, Enköpings VC, Liljeforstorgs VC, Nyby VC, Sävja VC. I siffror innebär det att endast ca 56 % av länets förskolebarn är listade på en BVC som har ett sådant uppdrag. Endast två verksamheter i länet, Gimo och Sävja, uppfyller Socialstyrelsens definition av familjecentral. Hur den enskilda familjecentralen organiseras är beroende av lokala förhållanden. Dock påpekas från några familjecentraler att det fria vårdvalet kolliderar med uppdraget att rikta insatserna till dem som bor i det prioriterade området. Behov av ändamålsenliga lokaler samt en önskan om samlokalisering är en fortsatt prioriterad fråga som uppmärksammats från ett flertal vårdcentraler i länet. Det har även inkommit uppgifter om viss svårighet för BVC att samverka på familjecentralen de 4 timmar per vecka som är ålagt enligt tilläggsåtagandet. Förklaringar till detta anses vara det utökade barnhälsovårdsprogrammet samt resursbrist och omsättning av personal i verksamheten. Familjecentralens verksamhet styrs, som beskrivet ovan, av ett samverkansavtal mellan kommun, landsting och i vissa fall Svenska kyrkan. I samverkansavtalet framkommer exempelvis att det skall finnas en samordnare med 20 % sysselsättningsgrad på varje familjecentral och att arbetat skall ledas av en styrgrupp. I styrgruppen finns samtliga parters verksamhetschefer representerade. Landstinget har även ett administrativt samordningsuppdrag som är placerat på Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering. Folkhälsoenheten finns representerade i samtliga kommunala styrgrupper. Sedan år 2000 finns Föreningen för Familjecentralers främjande (FFFF) som samordnar och stöttar landets familjecentraler. Vid föreningens årliga nationella konferens med temat Tid för hälsa- hälsa i tiden. Ett lyft för familjen var flertalet av länets familjecentraler, Uppsala kommun och Folkhälsoenheten var representerade. 25

35 Postnatal depressionsscreening EPDS Mål: >80 % av mödrarna ska erbjudas EPDSscreening Antalet nyblivna mammor med en depression eller tecken på en depression är lika stort i Sverige som i andra västländer, cirka 13 procent 18. Det är en känslig tid då barnet knyter an till sina föräldrar och samspelet barn föräldrar utvecklas. Därför är det angeläget att identifiera tecken på depression tidigt och erbjuda hjälp. Genom att använda ett screeningformulär, bestående av 10 påståenden om hur mamman mått de senaste 7 dagarna då barnet är 6-8 veckor gammalt finns det möjlighet att identifiera mödrar som behöver stöd. Metoden heter EPDS 19 (Edinburgh Postnatal Depression Scale) och sjuksköterskan på BVC tolkar resultat och erbjuder erforderlig hjälp. På senare tid har man uppmärksammat att även pappor kan vara nedstämda och en diskussion pågår att även införa screening för dessa. På flera håll i landet har man initierat ett enskilt samtal med pappan. Länets mödra- och barnhälsovårdspsykologer ansvarar för utbildning av BVC-sjuksköterskorna i EPDS och alltfler mödrar erbjuds nu screeningen. EPDS har genomförts för ca 76 % av mödrarna i länet, se figur 11. Fortfarande finns dock sjuksköterskor som saknar utbildning i screeningmetoden, vilket delvis skulle kunna förklara skillnaderna mellan olika BVC, lägst 48 % (den BVC som hade 50 % har få barn) till 95 %. De barnavårdscentraler som hade lägst andel EPDS-screenade mödrar finns i områden med många sårbara grupper. Många utlandsfödda har svårt att förstå de svenska frågorna och även om det finns validerade EPDS-formulär på många språk kan det vara svårt att genomföra screeningen. Det är då angeläget att på annat sätt försöka ta reda på mammans mående. Figur 11. Andel mödrar som erbjudits EPDS-screening i Uppsala län och andel som deltagit ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått och värden för länet i grönt. 18 Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. StatensFolkhälsoinstitut. 2003:59 19 Cox JL, Holden JM, SagovskyR. Br J Psychiatry.1987 Jun;150:

36 Föräldragrupper Andel föräldrar, såväl första- som flerbarnsföräldrar, som deltagit i föräldragrupp har sedan 2007 legat mellan 35 % och 40 %, se figur 12. För 2016 rapporteras endast 13,3 % varav 2,6 % utgjordes av fäder. 13,3 % av föräldrarna deltog någon gång i föräldragrupp. Skillnaden mellan vårdcentralerna varierar mellan 0 % och 46,2 %. Vissa barnavårdscentraler erbjuder bara förstabarnsföräldrar. Vi gör inte någon särredovisning av förstabarnsföräldrar eftersom det inte är en självklarhet att man skall prioritera föräldrar som får sitt första barn. Flerbarnsföräldrar kan, även de, ha stora behov av att träffas i grupp och det finns exempel på särskilda föräldragrupper för dessa. Exempel finns där man bjudit in till grupp på förmiddagen då storasyskonet oftast är på förskolan. Många BHVsjuksköterskor vittnar också om att flerbarnsföräldrar tillför så mycket i grupper tillsammans med förstabarnsföräldrar. Fädernas deltagande har minskat i tioårsperspektivet från 8,4 % till 2,6 %. Figur 12. Andel föräldrar och fäder som deltagit i föräldragrupp i Uppsala län. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Deltagit någon gång Andel delt fäder Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått Reflektion föräldrastöd För 2015 nåddes målet att 85 % av alla föräldrar ska få ett hembesök inom 30 dagar i Uppsala län. Det målet når vi inte 2016 då endast 77,6 % fått ett hembesök inom 30 dagar efter barnets födelse. 16 av länets vårdcentraler når målet medan 29 vårdcentraler inte når målet. I de kommuner som ligger utanför Uppsala var det vanligare att föräldrarna valde den BVC som låg geografiskt nära och BHV-sjuksköterskan har där också tillgång till bil. I Uppsala kommun är det inte lika självklart att man väljer den BVC som ligger närmast vilket innebär att avstånden kan påverka möjligheterna att genomföra hembesök, särskilt då dessa BVC sällan har tillgång till bil. Föräldragruppsverksamheten redovisas med att någon eller båda föräldrarna deltagit någon gång i föräldragrupp. Siffrorna visar att deltagande i föräldragruppsverksamhet minskat de sista 10 åren, såväl totalt som för fäders deltagande. 22 vårdcentraler nådde målet att minst 80 % av mödrarna ska erbjudas screening enligt EPDS, vilket kan jämföras med 12 vårdcentraler år Det finns validerade EPDS-formulär som är översatta till andra språk och är tillgängliga på Rikshandboken ( Rekommendationen är också att för de språk som inte är validerade använda det svenska formuläret tillsammans med tolk. Vissa landsting registrerar såväl strikt EPDS- screening samt EPDS-liknande samtal. Utbyggnaden av familjecentraler i Uppsala län har stagnerat. Det är önskvärt att fler familjecentraler tillkommer då flera studier har visat på positiva effekter av detta arbetssätt. 27

37 Hälsoövervakning på BVC Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården 20 presenterade 2014 ramarna för barnhälsovårdsarbetet. Vägledningen baserar sig på ett nationellt arbete i samverkan mellan professionerna inom barnhälsovården och Socialstyrelsen för att ta fram nya riktlinjer. Hur det praktiska utförandet skall gå till presenteras i Rikshandboken för barnhälsovård 21, framtagen av professionerna i landet där framgår t ex att besöken på BVC då läkaren är med ska göras som ett teambesök. Tabell 6 visar barnhälsovårdens nationella barnhälsovårdsprogram som succesivt infördes under Hörsel, syn, kontakt och utveckling ska bedömas av BVC-sjuksköterska vid samtliga nyckelåldrar. Språkutvecklingen ska bedömas vid alla nyckelåldrar och alla barn erbjuds en screening vid 2 ½ år med särskild tonvikt på kommunikation, tal och språk. De barn som inte klarar screeningen följs upp antingen med remittering till logoped eller vid teambesöket vid 3 år hos sjuksköterska och läkare. Likaså ska synförmåga bedömas vid alla nyckelåldrar. Vid 4 år prövas synskärpan hos alla barn med HVOT-metoden. Barnets hörsel undersöks i samband med födelsen med otoakustiska emissioner (OAE) samt vid 4 år med lekaudiometri. Vid 5 år genomförs en sammanfattande undersökning med särskild inriktning mot överlämningen av hälsovårdsansvaret till Elevhälsan. Vi når målet när det gäller andelen övervakade spädbarn. Siffran för 2015 var 95%, där bortfallet till en del förklaras av de barn som BVC av olika skäl inte får kontakt med, kan bo i annat län eller utomlands. Siffran för 2016 var 99 %. Emellertid räknade man andel folkbokförda 2015 och andel listade Det är få föräldrar som aktivt avstår från BVC:s tjänster. Nationella barnhälsovårdsprogrammet Andel övervakade barn 0 år År 2014 kom Socialstyrelsen med en Vägledning för barnhälsovården, se sid 8. Bakgrunden till att denna vägledning togs fram var att barnhälsovårdsprogrammen såg olika ut i landet och det erbjöds inte en jämlik hälsovård i Sverige 22. För Uppsala län innebar det nya programmet behov av ökade resurser för hembesök vid 8 månader samt teambesök med läkare vid 3 år. Landstingspolitikerna tillsköt medel, ca 10 %, för detta genom en ökning av kapiteringen samt hembesöksersättning. Trots denna satsning har inte alla vårdcentraler infört teambesök vid 3 år, hembesök vid 8 månader samt språkscreeningen vid 2 ½ år. Fortfarande är det många barnavårdscentraler som har svårigheter med att implementera hela programmet, bland annat beroende på att det saknas personella resurser. En fortsatt uppföljning såväl nationellt som regionalt kommer att ske bland annat genom BHVQ. Mål Resultat 99 % 99 % 20 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (2014) Magnusson M, Lindfors A, Tell J. Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Barnhälsovårdsenheter avgör själva - oroande att nationellt program saknas. Läkartidningen 2011;108: 35 pp

38 Tabell 6. Barnhälsovårdens nationella program Ålder Kontakt Innehåll 1-2 v. Sjuksköterska Hembesök Presentation av BVC. Samtal kring förlossning, barnets hälsa, amning, uppfödning, mm. Upprättande av BHV-journal. Hälsoundersökning. 4 v Teambesök * Stöd och bedömning av tillväxt, utveckling och uppfödning. Ca 1 g/vecka (varannan vecka). 6 v. Sjuksköterska Hälsoundersökning. 3 månader Sjuksköterska Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. Ca 4 månader Sjuksköterska Utvecklingsbedömning och tillväxt. 5 månader Sjuksköterska Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 6 månader Teambesök* Hälsoundersökning, Utvecklingsbedömning 10 månader Sjuksköterska Utvecklingsbedömning, barnsäkerhetsinformation. 12 månader Teambesök* Hälsoundersökning, Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 18 månader Sjuksköterska Hälsoundersökning. Vaccination MPR. 2 ½ år Sjuksköterska Språkscreening 3 år Teambesök* Utvecklingsbedömning. 4 år Sjuksköterska Utvecklingsbedömning. Uppföljning tal och språk. Hörsel och syntest. 5 år Sjuksköterska * Teambesök är ett besök hos sjuksköterska och läkare samtidigt Besök på mottagning Totalt gjordes besök hos sjuksköterska på BVC under 2016, en ökning med drygt 4000 besök. Det genomsnittliga antalet besök hos sjuksköterska varierade mellan 4,1 9 besök för 0- och 1- åringar. Antal läkarbesök var 1,4 i genomsnitt för 0- och 1-åringar, varav 1,2 hos allmänläkare och 0,2 hos barnläkare. I barnläkarens uppdrag ingår att göra konsultbesök på BVC. Tanken är att genom konsultverksamheten ge BHV-läkare och BHV-sjuksköterskor svar på frågeställningar och tillfälle till vidareutbildning. Under 2016 pågår ett arbete att utveckla konsultverksamheten. Skillnaden mellan vårdcentralerna är stora. 29

39 Utfall språk, hörsel och syn På grund av det stora bortfallet så är siffrorna mycket osäkra. Synprövningen och språkbedömningen görs på BVC av sjuksköterskan och resultaten för 2016 ligger betydligt lägre än förra året och man når inte upp till målen. Emellertid så kan vi se samma mönster som tidigare dvs. att andelen hörselbedömda ligger betydligt lägre än andelen syn- och språkbedömda. Hörselbedömningarna utförs på barn i Uppsala kommun på audiologen. I kommunerna utanför Uppsala gör sjuksköterskan hörselbedömningarna själva och där är resultaten betydligt bättre. Vi kan också se att bortfallet är betydligt lägre på de vårdcentraler där sjuksköterskan genomför hörselbedömningarna. Hälsoundersökningarna ska göras i intervallet födelsedagen plus/minus 2 månader för att inkluderas som en nyckelåldersundersökning. Detta innebär att man sällan kan nå 100 % undersökta barn då barn t.ex. kan vara bortresta eller sjuka under aktuell period då undersökningarna skulle blivit utförda. Dock visar de blå staplarna att det finns vårdcentraler som genomfört bedömningar på alla 100 %. Reflektion Hälsoövervakning Andel språkbedömda 3-åringar Andelen folkbokförda nyfödda som haft kontakt med barnhälsovården under 2016 var 99 %. Antal besök hos sjuksköterska var 73125, hos barnläkare 2279 samt hos husläkare under Många barnavårdscentraler har svårigheter med att implementera hela programmet, bland annat beroende på att det är brist på sökande till tjänsterna i primärvården. Bedömningar av språk, hörsel och syn ska göras på minst 95 % av barnen. Resultatet visar varken språk, syn eller hörselbedömningar når upp till målet. Emellertid föreligger ett stort bortfall så siffrorna är svårtolkade. Mål Resultat 95 % 87,3 % Andel hörselbedömda 4-åringar Mål Resultat 95 % 71,1% Andel synbedömda 4-åringar Mål Resultat 95 % 86 % 30

40 Barnhälsovårdens länsavdelning

41 Stöd till primärvården Tillgänglighet Stöd till primärvården är en prioriterad uppgift för den centrala barnhälsovårdsavdelningen. Hög tillgänglighet eftersträvas och via sekretariatet ska det gå att få kontakt så att stöd kan ges när frågor eller problem uppstår ute på barnavårdscentralerna. Metodbok Rikshandboken Till stöd hör också att det finns klara riktlinjer för hur arbetet på BVC ska utföras. Oavsett var man bor i länet ska samma metoder användas och de råd som förmedlas till barnfamiljerna ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Från och med 2014 används Rikshandboken, som är en nationellt överenskommen handbok. Syftet med Rikshandboken är att landets barnavårdscentraler ska arbeta på ett likartat sätt och med evidensbaserade metoder. Rikshandboken finns tillgänglig på bakom vilket det finns en bred nationell uppslutning från professionen inom barnhälsovården. Texterna på Rikshandboken författas av en lång rad yrkesverksamma barnläkare och sjuksköterskor med bred erfarenhet. De lokala avvikelser från det nationella barnhälsovårdsprogrammet, som finns kan också nås på Rikshandboken via länkar till regionala anvisningar. Månadsbladet Barnhälsovårdens informationsskrift Månadsbladet, med aktuell information gällande barn och barnhälsovård, distribueras med tio nummer per år. Det förutsätts att alla som arbetar med barnhälsovård tar del av den information som delges där. Från och med 2014 produceras Månadsbladet endast digitalt. Under 2016 har Månadsbladet genomgått en förändring i och med att den minskat i omfång för att läsaren ska få en snabb överblick och när man vill göra fördjupningar hänvisas hen till annan litteratur eller webbsida. Kunskapsförmedling undervisning Det ställs stora krav på personal som arbetar med barnfamiljer. Många föräldrar är mycket väl pålästa. Ibland kan informationen som föräldrar tagit del av på internet också vara felaktig. Att reda ut fakta och förmedla den till verksamheten är en av barnhälsovårdens uppgifter. Förhoppningsvis får bhv-personal kompletterande information via barnhälsovårdens webbportal, Rikshandboken-bhv eller e-post innan föräldrarna kommer till BVC med sina frågor. Som ett tillförlitligt och kunskapsbaserat alternativ finns webbportalen 1177 Barn och Föräldrar som bhvpersonal kan tipsa föräldrar att hämta information från. Verksamheten på BVC kräver att kunskaper fylls på och underhålls. BHV-sjuksköterskor eller läkare kan vara borta långa perioder p.g.a. sjukskrivningar eller andra ledigheter och personal som inte arbetat med barnhälsovård tidigare kräver särskilda utbildningsinsatser. I regelboken anges att: Tid skall avsättas för både sjuksköterska och läkare att delta 1 dag per termin på obligatoriska utbildningstillfällen som barnhälsovårdens länsavdelning kallar till. Personalen bör därutöver, i så hög grad som möjligt, ges möjlighet att delta i fortbildning som barnhälsovårdens länsavdelning anordnar. Nyanställda läkare och sjuksköterskor inom BVC ska delta i första möjliga introduktionsprogram anordnat av Barnhälsovårdens länsavdelning. 32

42 Utbildningsprogram och antal deltagare under 2016 Basutbildning Introduktionsutbildning riktar sig till nyanställda sjuksköterskor, läkare och annan personal verksam inom barnhälsovården. Introduktionsdagen är en heldagsutbildning som anordnas efter behov. Syftet med utbildningen är att ge en kortfattad och bred introduktion i barnhälsovård. Bland annat diskuteras vaccinationer, hälsoundersökningar, Rikshandboken, statistik och barn som far illa. Under 2016 har två utbildningstillfällen anordnats med totalt 25 deltagare. Fortsatt basutbildning med särskilda teman har arrangerats för nyanställda och övrig barnhälsovårdspersonal som har behov av att uppdatera sina kunskaper, så kallade torsdagsföreläsningar. Utbildningsprogrammet (se tabell nedan) omfattar totalt 13 utbildningstillfällen som kan genomföras utan inbördes ordning. Eftersom dessa utbildningstillfällen ges i smågrupp finns tillfälle till dialog där man kan ta upp aktuella frågor. Programmet är rullande och upprepas varje termin. Ibland kan extra ämnen förekomma efter behov. Introduktionsdagen och fyra av nedanstående utbildningstillfällen är dessutom avsedda att uppfylla kraven för formell BVC-utbildning för ST-läkare i allmänmedicin (markerade med *). Hela basutbildningen i Barnhälsovård (introduktionsdagen och den fortsatta basutbildningen) omfattar sammanlagt 7,5 arbetsdagar och det rekommenderas att all nyanställd BVC-personal genomgår alla moment under sitt första år i tjänst. Tabell 8. Utbildningsprogram basutbildning. Program Vaccinationer och tillväxt 15 Samspel och Anknytning. Joller och kommunikation. 14 Amning och små barns kost 13 Vanliga problem på BVC : Mag/tarm och hud 34 Att undersöka barn på BVC 19 Läkarens roll vid 3-årsbesöket 53 Praktiskt arbete i Cosmic och BHVQ 19 Motorisk utveckling och bedömning 21 Språkscreening 2,5-3 år 7 Vanliga problem på BVC: Astma, allergi och infektioner 10 Hörsel, syn och tandhälsa 20 Antal deltagare Fortbildning Barnhälsovårdens studieeftermiddagar Studieeftermiddagarna anordnas två dubblerade halvdagar per termin och riktar sig till all verksam barnhälsovårdspersonal. Det är angeläget att alla som arbetar med barnhälsovård tar del av dessa utbildningar som syftar till att fördjupa nödvändiga kunskaper att öka kvalitén i verksamheten. Innehållet består av ett eller flera teman. Vårens första studieeftermiddag anordnades av barnhälsovårdsenheten tillsammans med mödrahälsovårdsenheten där programpunkten var Det fördomsfria mötet; Regnbågsfamiljer och normativ vård, Mångkulturalism som balansakt, Kulturell kompetens, 126 deltagare. Det andra av vårens utbildningstillfälle program var Övervikt och fetma hos barn prevention och behandling. Presentation av regionalt vårdprogram och hur arbetar BVC med detta. use it or lose it Samhällets ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering 108 deltagare. Den första av hösten studiedagar handlade om Vaccin och vaccinationer 125 deltagare Den andra studieeftermiddagen tillsammans med mödravården handlade om Hur involverar vi pappa/partnern? 74 deltagare. 33

43 Övriga utbildningar Utbildningar som arrangeras av barnhälsovårdsenheten EPDS Obligatorisk utbildning för alla BVC sjuksköterskor som arbetar med EPDS screening. Ett kurstillfälle anordnades med 9 deltagare. Utbildningar som arrangeras av andra aktörer Amningsfredag En gång /termin. Arrangör är Uppsala universitet Regionförbundets utbildningar; Forskning pågår Barnrättsrådets symposium ST-utbildning Barnhälsovården arrangerade en ST-utbildning i barnhälsovård för 44 läkare. Gemensam praxis- samordning med andra verksamheter En nätverksgrupp för alla som arbetar kring det nyfödda barnet har hållits en gång per termin där representanter för följande verksamheter deltagit: Mödrahälsovård, Förlossningsvård, BB, Barnmedicinska kliniken, Primärvård och Barnhälsovårdens länsavdelning. En annan nätverksgrupp träffas också en gång per termin som består av mödrahälsovård, barnhälsovård, familjecentralsverksamhet, primärvården samt beställarna. Barnhälsovården deltar i utformning av regler, metoder och policy i samverkan med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Detta sker genom kontinuerliga överläggningar med mödra- och barnhälsovårdspsykologerna, barnläkarna i öppen vård, primärvården och olika specialistkliniker som audiolog och ögon. Regelbundna överläggningar med Smittskyddsenheten i syfte att utforma gemensamma riktlinjer kring vaccinationer och handläggning av smitta. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i den länsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien och styrgruppen för STRAMA i Uppsala län. Barnhälsovården har årliga överläggningar med barnomsorgen i Uppsala läns kommuner. Samverkan med Folktandvården sker årligen. Samarbete med barnombudsmannen Samverkan Utveckling Föräldraskap SUF. Regionförbundet samverkan kring föräldrastöd Kvalitetssäkring Barnhälsovårdens länsavdelning verkar för en jämn och hög nivå på barnhälsovårdsarbetet i primärvården. Regelboken för vårdcentraler, som togs fram i samband med att vårdval infördes för BVC-verksamhet i Uppsala, är en grund för att barnhälsovårdens kvalité skall upprätthållas och som en grund vid utvärdering. Uppföljning av målen sker bl.a. genom att hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC samlas in, analyseras och bearbetas. Istället för rundresor under våren anordnades tre tillfällen för verksamhetscheferna på vårdcentralerna där de fick möjlighet att lyfta gemensamma frågor kring barnhälsovård samt att barnhälsovården aktualiserade Barnhälsovårdsprogrammet. Återkoppling av resultaten har också skett i samband med lokala träffar med BVC-personalen som kunnat diskutera och ge förklaringar till resultaten. 34

44 I kvalitetsarbetet ingår: att ansvara för kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling genom en enhetlig och fortlöpande utvärdering av barnavårdscentralernas program och verksamhet. att ansvara för utformning av remiss- och eller enkätsvar i barnhälsovårdsfrågor. att utforma gemensamma riktlinjer för kvalitetssäkring inom barnhälsovården. För att det ska vara möjligt att följa utvecklingen av barns hälsa i Uppsala län och att utvärdera barnhälsovårdens verksamhet ur ett kvalitetsperspektiv krävs att tid avsätts för kvalitetsarbete på länets barnhälsovårdsmottagningar. Krav som ställs för kvalitetsarbetet är att personal på BVC ska inhämta och följa de anvisningar för barnhälsovårdens arbete som finns i Rikshandboken för barnhälsovård. hålla sig uppdaterade om nyheter och förändringar inom barnhälsovårdens uppdragsområde genom att regelbundet läsa Barnhälsovårdens informationsskrift Månadsbladet. dokumentera i barnhälsovårdsjournalen enligt anvisningar, så att det även går att hämta statistik från Cosmic och sträva efter bästa möjliga statistiktäckning i enlighet med nedan angivet mål. Reflektion Kvalitetssäkring 2016 har varit ett år med nya rutiner och där just kvalitetsuppföljning har haltat. Vi kan inte få ut kvalitetsdata på samma sätt som tidigare och dokumentation på ett fullständigt sätt i Cosmicjournalen har ännu inte funnit sin bästa form. Det är känt från andra län som infört datajournal att man tyvärr inte kunde hämta ut kvalitetsdatadata på det sätt man önskade för att kunna göra jämförelser över tid. Vi hade kunnat välja att inte göra någon årsrapport men samtidigt vill vi genom att redovisa en ofullständig rapportering öka möjligheterna till förbättrade dokumentationsrutiner vilket förhoppningsvis leder till betydligt bättre kvalitet på nästa års data. Som vi tidigare nämnt finns det också mönster som står sig från tidigare år. Special-BVC Vid Barnhälsovårdens länsavdelning finns en klinisk verksamhet, Special-BVC. Denna vänder sig till familjer med barn i åldern 0-3 år som har komplexa hälsoproblem och behov av extra stöd och hjälp. Vid enheten finns en sjuksköterska och en psykolog på vardera 100 %, som tillsammans med barnhälsovårdsöverläkaren utgör ett team. Hjälpinsatserna baseras på en noggrann kartläggning och utredning av barnets/familjens behov och ges tills problemen förbättrats eller försvunnit helt. Arbetet görs i nära samarbete med barnsjukhusets specialister, barnspecialistmottagningarna i öppen vård och länets barnavårdscentraler. Antalet familjer som önskar hjälp från Special-BVC har successivt ökat. Under år 2016 var antalet nya barn 177 varav 10st kom från Stockholm län. Beroende på problemens svårighetsgrad kan kontakttidens längd variera från några månader till mer än ett år. De vanligast förekommande problemen som Special-BVC arbetar med är svåra sömn- eller uppfödnings/ätproblem, tillväxtavvikelser, extremt skrikiga barn, ofta i kombination med föräldrasvikt och/eller diffusa utvecklingsavvikelser. Amningsproblem och behov av utökat stöd i föräldraskapet är också vanliga remissorsaker. Special-BVC:s team finns också till hands för BVC:s personal för konsultation och handledning. 35

45 Special-BVC har även som uppgift att utveckla arbetsmetoder för handläggning av komplexa hälsoproblem och sprida dessa till länets barnhälsovårdspersonal. Detta sker genom regelbundet återkommande undervisningstillfällen. För Rikshandboken har ett kapitel "Vanliga frågor om barns sömn" skrivits på Special-BVC av psykolog Veronica Vikström. Det materialet planeras att kommuniceras ut under år till länets Barnavårdscentraler. Under hösten 2016 föreläste Special-BVC:s sjuksköterska och psykolog för barnhälsovårdspersonal i Värmland om att arbeta med små barns sömn på BVC. Problem vid Uppfödning/ätande har ofta en mycket mångfasetterad bakgrund och kräver individualiserade och ibland långvariga insatser. En enhetlig metodik har ännu inte utvecklas på liknande sätt som för sömnproblem. Målsättningen är att under 2017 färdigställa ett kapitel för Rikshandboken "När det krånglar med ätandet", innehållande olika former av råd och stödinsatser. När den är klar kommer materialet att på samma sätt som sömnmaterialet kommuniceras ut till barnhälsovårdspersonal. Tanken är att personalen själva ska kunna arbeta med barnets ätproblem i större omfattning än vad som görs för närvarande, med råd och stöd från Special-BVC skrevs en magisteruppsats Special-BVC - en hjälp för barn och föräldrar vid uppfödningsproblem? av Special-BVC:s sjuksköterska Ulrika Lindahl. Under 2016 påbörjades ett examensarbete av distriktssköterskestudenter. Det kommer att färdigställas 2017 och avser att utvärdera Special-BVC:s arbete med ätproblem genom föräldraintervjuer. Under september 2016 deltog Special-BVC:s sjuksköterska och psykolog i en fyra dagars utbildning i Uppsala; The S.O.S. - Sequential Oral Sensory approach to Feeding, att arbeta med barn som har svåra uppfödningsproblem. Medarbetare på barnhälsovården Barnhälsovårdens länsavdelning hade under 2016: en barnhälsovårdsöverläkare två vårdutvecklartjänster fördelade på tre personer en logopedtjänst som tillhör länslogopedin (fördelad på två personer) en assistenttjänst (uppdelat på två 50 %) Koordinator för Cosmic BHV-journalen (20%) Special-BVC: en psykolog och en sjuksköterska. Ofinansierade: en docent i samhällsmedicinsk forskning om barn. Barns Vård och Hälsa Sedan januari 2014 tillhör Barnhälsovårdens länsenhet, Barnskyddsteamet, Barnspecialistmottagningarna i länet samt Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna en gemensam sektion, Barns Vård och Hälsa, Akademiska barnsjukhuset. Under 2016 finns alla dessa verksamheter inklusive Hälsofam lokaliserade i Muninhuset, Islandsgatan 2. Forskargruppen Child Health and Parenting (CHAP) har fram till 2016 varit lokaliserade i Muninhuset, men i och med institutionsbyte har de from 2017 flyttat ut. 36

46 Forsknings- och utvecklingsaktiviteter Barnhälsovårdens länsavdelning har uppdrag att bedriva metod- och verksamhetsutveckling. Flera projekt inom barnhälsovården har under 2016 varit knutna till Child Health and Parenting (CHAP) där Anna Sarkadi är forskningsledare. Flera av forskarna som tidigare tillhört CHAP har bildat en egen grupp, Research Enhancing Adolescent and Child Health (REACH), inom Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Forskargruppen driver projekt som har nära anknytning till barnhälsovården. Nedan presenteras aktuella barnhälsovårdsprojekt. Språkscreening av barn vid 2,5-års ålder med 3-års 3 språkscreening screening Margaretha Magnusson, Monica Westerlund, Anna Fäldt, Laleh Nayeb, Steven Lucas I det nationella barnhälsovårdsprogrammet från 2014 ingår ett teambesök då barnet är 3 år. Det blir svårt att, vid detta tillfälle, samtidig genomföra språkscreening. Därför pågår försök med att screena alla barn i Uppsala län med den s.k. 3-årsscreeningen redan vid 2,5 år. Tre examensuppsatser i logopedi har skrivits under med syfte att studera utfall vid 2,5 år samt undersöka huruvida utfallen är falska eller sanna. Margaretha Magnusson och Monica Westerlund har varit handledare. Resultatet från uppsatserna visar att andelen barn som inte klarar screeningen vid 2,5 år är något högre än när screeningen görs vid 3 år. Då man sänker screeningsåldern var detta förväntat. Dessutom överensstämmer det resultatet också med resultat från studier av en 2,5-årsscreening som används i en del landsting. Andelen falskt/sant positiva och negativa får också betraktas som acceptabel, då screeningresultatet överensstämmer relativt väl med logopedens bedömning i nära anslutning till screeningtillfället. Sammanfattningsvis tyder resultatet av studentuppsatserna således på att 3-årsscreeningen kan användas redan vid 2,5 år. Det behövs dock en större mängd data för att kunna ta ställning till om 3-årsscreeningen kan användas vid bedömning av 2,5-åringar. Därför har data från några BVCer i Gävle och Uppsala insamlats och kommer att utvärderas under Ytterligare omfattande data där både positiva och negativa utfall på minst 100 barn kommer att valideras genom logopedbedömning. Ett preliminärt resultat på delar av projektet beräknas kunna presenteras på de nationella BHV-dagarna, sep Språkscreening av flerspråkiga barn vid 2,5-3 års ålder på BVC Laleh Nayeb, Anna Sarkadi, Eva Kristina Salameh, Monica Westerlund, Anders Hjern I Sverige genomförs en språkscreening på BVC, antingen vid 2,5 eller 3 års ålder, för att identifiera kommunikativa och språkliga avvikelser. Det finns nationella rekommendationer och konsensus om att vetenskapligt utvärderade metoder ska användas. I dessa rekommendationer har man dock utgått ifrån enspråkiga barn. Nationell konsensus kring språkscreening av flerspråkiga barn saknas helt. Således upptäcks flerspråkiga barn med språkstörning oftast senare än enspråkiga barn, Det är också oklart hur språkbedömning av dessa barn genomförs. Trots ökade krav på jämlik vård, baserad på vetenskaplig kunskap, är området dåligt utforskat. En enkätstudie genomfördes då svarade samtliga vårdutvecklare och ca 900 sjuksköterskor med erfarenhet av att regelbundet träffa flerspråkiga barn. Enkäterna innehöll frågor om metoder och praktiskt arbetet med språkscreening/språkbedömning av såväl en- som flerspråkiga barn. Resultaten visade att a) fler landsting använde vetenskapligt utvärderade screeningmetoder vid 2½- eller 3-årsbesöket jämfört med resultat från några år tidigare samt att b) flerspråkiga 2,5- och 3- åringar inte bedömdes med lika kvalitetssäkra metoder som enspråkigt svensktalande jämnåriga. Det framkom också att c) sjuksköterskor kände sig osäkra när de screenade flerspråkiga barn, sänkte ribban och var mer benägna att avvakta med remiss till logoped. Detta utgör en utmaning för barnhälsovården. Mer forskning inom området behövs för att kravet på jämlik och likvärdig vård för alla barn ska kunna uppfyllas. 37

47 Sedan vinter 2015 pågår en omfattande datainsamling på tre BVCer i Gävle. Både en- och flerspråkiga barn som uppfyller kravet för studien screenas på BVC vid 2,5 års ålder. I nära anslutning till screeningen genomgår samtliga barn också en klinisk bedömning hos logoped. En uppföljande logopedbedömning görs även när barnet har fyllt 3 år. Testningarna kommer vara klara under hösten Projektets huvudsyfte är att pröva och validera ett screeningförfarande för undersökning av språkutveckling hos flerspråkiga barn vid 2,5-3 år på BVC. Två artiklar är publicerade och ett Tv-reportage i Vetenskapens värld har sänts. Se publikationslistan. Språknätet Margaretha Magnusson och Laleh Nayeb samt projektledare bibliotekskonsulent Solveig Hedenström, från och med april 2013 bibliotekskonsulent Anneli Lidström Under 2016 gjorde Länsbibliotek Uppsala en utvärdering av Språknätet, den samverkan kring små barns språk som bedrivs av Barnhälsovården, länsbiblioteket, öppna förskolor och biblioteken i länet. Språknätet startade som ett projekt 2010 och övergick 2013 till att ingå i ordinarie verksamhet. Nu finns det 15 lokala Språknät i länet. De samverkar kring arbetet med små barns språk, till exempel gåvoboken, föräldraträffar, logopedväskor med mera. Samarbetet regleras av en överenskommelse mellan parterna. På länsbibliotekets webb finns mer information om Språknätet och utvärderingen som gjordes av Ulrika Danielsson, Slutsatser Behövs en förankring på lokal chefsnivå, det räcker inte med hög nivå. Behövs mer av regional samordning för lärande, sammanhang och utveckling. Logopedsamverkan är en viktig potential. Grundtanken med lokala språknät var att hålla samverkan vid liv och även fördjupa den. Att mötas och samtala regelbundet med varandra bygger personliga relationer som är viktiga för det man sedan utför i samverkan. Det kan vara värt att fundera på betydelsen av mötes-frekvensen. Fler träffar kan intensifiera samverkan och göra det lättare att komma vidare. Språknätets idé rymmer stor utvecklingspotential. De lokala språknäten tillsammans med den regionala fortbildningen utgör två viktiga nivåer i Språknätet som helhet. För att öka legitimiteten för språknätssamverkan behövs en aktiv och synlig chefsnivå. Samverkan gentemot prioriterade grupper behöver tydliggöras och utvecklas. Genom att utveckla den potential som finns, kan Språknätet framöver inte bara betraktas som ett koncept, utan som ett begrepp. Ett begrepp liktydigt med ett tvärprofessionellt engagemang för små barns språkutveckling, där de ingående samverkansparterna tillsammans åstadkommer mer än parterna var för sig. KOMITID: Kommunikationssvårigheter under barnets två första år. Upptäckt vid 18 månader och o utvärdering av tidig insats Anna Fäldt Kommunikation ses som en av de mest fundamentala mänskliga förmågorna, och god kommunikativ förmåga är central för att barnet ska utvecklas. Idag upptäcks barn med avvikelser i utveckling av tal, språk och kommunikation sent, vid 3 års ålder. En anledning är att barnhälsovården saknar evidensbaserade metoder för att tidigt identifiera barn med misstänkt språkstörning, utvecklingsstörning eller autism. Avvikande kommunikation är ett funktionshinder som påverkar barnets funktion, aktivitet och delaktighet, ofta under hela livet. Föreliggande studie avser att utvärdera en metod att upptäcka kommunikations- och språksvårigheter hos barn vid 18 månaders ålder och samtidigt införa och utvärdera en utbildningsinsats till föräldrar för främjande av barnets kommunikativa utveckling. 38

48 Syfte: Att studera om instrumentet CSBS-DP- föräldraformulär finner barn med avvikande kommunikation vid 1,5 års ålder. Att utvärdera effekten av föräldrautbildning som ger föräldrar kunskap och strategier att hjälpa sitt barn. Metod: CSBS-DP-frågeformulär ifylles av 700 föräldrar vid 18-månadersbesöket på BVC. Vid utfall på formuläret erbjuds familjen hembesök där barnet bedöms vidare och föräldern får strategier och coaching kring de svårigheter som blottläggs vid observationen. Av de barn som visar sig ha kommunikativa svårigheter erbjuds en grupp föräldrautbildning och övriga ett uppföljande hembesök. Effekt av utbildningen mäts på föräldern och barnet. Långsiktiga utfall i form av barnets psykiska hälsa, framtida vårdkontakter, resultat på nationella prov insamlas i samarbete med annan studie. Betydelse: Att erbjuda en evidensbaserad och tidseffektiv bedömning av barnets kommunikativa förmåga på BVC är nödvändigt. Undersökningsmetoden ger patientsäkerhet samt att barnet får insatser tidigt innan pålagringar skett vilket gynnar den psykiska hälsan. Evidensbaserad föräldrautbildning tidigt i barnets utveckling påverkar barnets välbefinnande, kommunikativa miljö och den framtida kommunikations- och språkutvecklingen. Ojämlik barnhälsovård Social position och etnicitet som determinanter för barns hälsa och kon- takter med BVC Thomas Wallby och Margaretha Magnusson Syftet med projektet är att studera skillnader i barns hälsa och kontakter med barnhälsovård under BVC-perioden baserat på socioekonomiska bakgrundsvariabler och uppgift om föräldrarnas födelseland. En första delstudie med syfte att få kunskap om hur amningsfrekvensen mellan olika inkomst-, ålders- och utbildningsskikt skiljer sig är genomförd. Resultat från denna studie visade att amningen har minskat i alla samhällsgrupper av mödrar/barn. Skillnaderna mellan kategorier inom de olika grupperna pekar dock snarare på en minskning av skillnaderna än en ökning. Denna studie kan således inte enstämmigt peka ut riskgrupper där amningen minskat mer över tid än i andra grupper. Studien har resulterat i en rapport publicerad av Socialstyrelsen Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? samt en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Ytterligare en delstudie som syftar till att studera om amningens längd påverkar vikt och fetmautvecklingen hos barn publicerades Resultaten pekar på att amning har en skyddande effekt mot fetma vid 4 års ålder. En tredje delstudie om amning och kejsarsnitt är under utarbetande och beräknas publiceras Konsekvenserna av utsatthet för våld, övergrepp och omsorgssvikt samt prevention och tidig upp- täckt av och tidiga insatser vid psykiska, motoriska och beteendemässiga problem hos barn inom barnhälsovården Steven Lucas En enkätstudie om utsatthet för våld och övergrepp genom hela livsloppet och kopplingar till psykisk och fysisk hälsa hos vuxna, tillsammans med Nationellt centrum för kvinnofrid har genomförts och analyser av det omfattande datasetet pågår. Tillsammans med professor Staffan Janson på universiteten i Karlstad och Örebro studeras ungdomars upplevelser av fysisk misshandel och bevittnat våld i hemmet, med kopplingar till vad som händer i skolan. Pågående och planerade projekt inom barnhälsovården handlar om autism och kommunikationsstörningar, motoriska bedömningar på BVC samt långtidseffekter av föräldrastödsinsatser. Strukturerad observation av motorisk förmåga inom Barnhälsovården Kine Johansen, Kristina Persson, Anna Sarkadi, Margaretha Magnusson, Steven Lucas Projektet är nu avslutat, och avhandlingen Towards an evidence-based assessment of early motor performance in the child health services: Psychometric properties and clinical utility of the Structured Observation of Motor Performance in Infants kommer att försvaras 12 maj

49 Det övergripande syftet med projektet var att undersöka om Structured Observation of Motor Performance in Infants (SOMP-I) är en användbar metod för att bedöma tidig motorisk utveckling inom det reguljära arbetet på barnavårdscentralen (BVC). Projektet har visat att sjuksköterskor på ett tillförlitligt sätt kan bedöma motorisk nivå mätt med SOMP-I, men att det var svårare att uppnå en god överensstämmelse vid bedömning av det motoriska utförande. Sjuksköterskorna upplevde att SOMP-I var förenlig med deras yrkesroll och att processen att lära sig och att använda SOMP-I i det dagliga arbetet gav dem ökad kunskap och högre upplevt kvalitet i bedömningarna. SOMP-I bidrog också till ett förbättrat förhållande mellan sjuksköterskan och föräldern, eftersom det blev enklare att diskutera eventuella avvikelser utifrån den standardiserade metoden. Dock upplevde sjuksköterskorna metoden som omfattande och uttryckte en oro för att införa en mer tidsomfattande bedömning i ett redan fullt schema. Men sjuksköterskorna kunde integrera undersökningen i sin ordinarie verksamhet, och det metoden verkar stödja sjuksköterskorna i att vidta adekvata åtgärda vid misstänkta motoriska problem. Sjuksköterskorna rapporterade främst logistiska och praktiska hinder, såsom mer tid för varje besök och större ytor för att kunna genomföra undersökningen, för en eventuell implementering av metoden inom det reguljära arbetet på BVC. Vikten av utbildning och handledning i SOMP-I samt typisk och atypisk motorisk utveckling framhölls som angeläget för att bli skickliga bedömare. Artiklarna som avhandlingen bygger på: Early detection of cerebral palsy in neonatal intensive care recipients achieved using the Structured Observation of Motor Performance in Infants, Montgomery C, Johansen K, Lucas S, Strömberg B och Persson K. Inskickat till Early Human Development våren Can nurses be key players in assessing early motor development using a structured method in the child health care setting? Johansen K, Persson K, Sarkadi A, Sonnander K, Magnusson M och Lucas S. Journal of evaluation in clinical practice 2015;21: Now I use words like asymmetry and unstable: nurses experience in using a standardized assessment for motor performance within routine child health care, Johansen K, Lucas S, Bokström P, Persson K, Sonnander K, Magnusson M och Sarkadi A. Journal of evaluation in clinical practice 2016;22: Testing a standardized method for assessing early motor performance within the child health services, Johansen K, Persson K, Sonnander K, Magnusson M, Sarkadi A och Lucas S. Under granskning PLOS ONE april BarnSäkert - en randomiserad kontrollstudie med fokus på tidig upptäckt av psykosociala problem hos småbarnsföräldrar och hjälp till rätt åtgärd Steven Lucas, Maria Engström I dagsläget finns det nästintill inga evidensbaserade metoder inom barnhälsovården eller barnsjukvården för att identifiera barn som lever i miljöer där de riskerar att fara illa. Det medför sannolikt att många barn blir utsatta där möjlighet kan ha funnits att fånga upp riskfaktorer och förebygga misshandel och försummelse. Syftet med BarnSäkert är att testa ett arbetssätt inom barnhälsovården som bidrar till att förhindra att barn och föräldrar far illa. Arbetssättet bygger på Safe Environment for Every Kid (SEEK) modellen, utvecklad vid University of Maryland, USA och består av fyra moment: grundläggande utbildning av BVC-personalen i de riskområden som igår i SEEK-förädraformuläret (barnsäkerhet, ekonomiska problem, stress, nedstämdhet, alkohol- och drogmissbruk, våld i nära relationer). användning av SEEK-föräldraformuläret i samband med förutbestämda rutinbesök på BVC. 40

50 diskussion av formuläret och eventuella utfall i samband med BVC besöket. BarnSäkert använder en klusterrandomiserad kontroll-design. Alla barnavårdscentraler inom Landstinget i Dalarna erbjuds deltagande. Randomisering till SEEK eller kontroll-center sker genom parvis matchning av BVC utifrån antal inskrivna barn och socioekonomiskt index med slumpvis lottning till respektive grupp. SEEK-BVC arbetar enligt SEEK-modellen och kontroll-bvc arbetar enligt nuvarande rutiner. BarnSäkert innefattar fyra dimensioner 1) Validering av SEEK-modellen samt analys av effekten av interventionen. Föräldrar som deltar i valideringsstudien svarar på ett batteri av väletablerade frågeformulär på svenska för att bedöma förekomsten av samma riskfaktorer som efterfrågas i SEEK. 2) Kartläggning av förekomsten av riskfaktorer för våld och försummelse i hemmiljön för barn 0-5 år. 3) Utvärdering av SEEK-interventionen för upptäckt, bemötande och åtgärd av riskfaktorer med mätning av effekt på vårdgivarnas 1) upplevelse av professionell kompetens och trygghet, 2) vidtagna åtgärder när riskfaktorer uppdagas och 3) tendens att fortsätta arbeta med frågorna på längre sikt. 4) Hälsoekonomiska analyser av SEEK-modellens kostnadseffektivitet. Eftersom BarnSäkert-modellen fyller ett tomrum i arbetet på BVC förväntar vi oss att det kommer att finnas ett naturligt intresse inom barnhälsovården i hela Sverige att ta till sig metoden om den visar sig vara lämplig. Modellen kan vara ett verktyg för barnhälsovårdens personal i hela Sverige att erbjuda viktigt psykosocialt stöd till många barn och deras föräldrar. Projektet är ett samarbete med organisationerna Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) och Rädda Barnen, som arbetar med barnrättsfrågor, och Mind, som sprider information och kunskap om psykisk hälsa och ger stöd till personer som mår dåligt psykiskt. BHV-journal i Cosmic Sara Nielsen, Maria Engström Dokumentation på BVC har tidigare gjorts i pappersjournal och kvalitetsmåtten har registrerats separat i Basta-systemet. Från och med 2016 har dokumentationen övergått till Cosmic. Däremot registrerades fortsättningsvis vaccinationsdata i Basta. Projektet är avslutat och under 2016 har Sara Nielsen stått för support till primärvården på 20%. Svenska barnhälsovårdsregistret BHVQ Thomas Wallby Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2012 beviljat medel för att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ. Registret har formellt bildat en styrgrupp med ordförande, registerhållare (Thomas Wallby) samt 7 ledamöter representerande olika professioner och regioner i Sverige. Centralt personuppgiftsansvarig myndighet är Region Östergötland. BHVQ är fysiskt samlokaliserad inom Svenska Barn- och Vuxenregister på den tekniska plattformen Compos. Compos driftas av IT-företaget Carmona AB i Halmstad. Insamling av data till registret kommer att automatiseras direkt från journalsystem via Nationella tjänsteplattformen. Samarbete är etablerat mellan Svenska Barnhälsovårdsregistret och Registercentrum Sydost. Syftet med BHVQ är bl.a. att Ge underlag för verksamheternas kontinuerliga förbättringsarbete och därigenom upprätthålla och utveckla kvalitén på dagens barnhälsovård. Skapa en jämlik och rättvis barnhälsovård enligt intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen. 41

51 Följa täckningsgraden i den svenska barnhälsovården utifrån Barnkonventionens princip om alla barns rätt till hälsovård och alla barn och föräldrars rätt till undervisning om barnhälsovård. Möjliggöra jämförelser inom och mellan landets landsting och regioner. Beskriva verksamheten med hjälp av gripbara mått för den politiska styrprocessen. Registret kommer att utgöra en grund för kontinuerlig kvalitetsförbättring inom svensk barnhälsovård genom möjligheten att följa och jämföra kvalitetsindikatorer nationellt, regionalt och på lokal nivå. En framtida möjlighet blir också att mäta föräldrarnas och barnens uppfattning om barnhälsovården via PREM-data. För närvarande pågår ett antal anslutningsprojekt med målet att starta rutinmässig dataöverföring till registret. Landsting/regioner som avser att starta dataöverföring under 2017 är Dalarna, Uppsala, Örebro, Västerbotten och Jönköping. Barnhälsovårdens Nationella Programråd BNP Margaretha Magnusson Då Socialstyrelsen tog fram Vägledningsdokumentet för barnhälsovård i april 2014 föregicks det av ett samarbete med professionen (Evelinagruppen). Baserat på vägledningsdokumentet presenterades det Nationella barnhälsovårdsprogrammet som nu implementeras i hela landet, men i olika takt. Det finns behov av att bevaka att programmet implementeras, att man följer det aktuella kunskapsläget och att nya riktlinjer skrivs när det finns behov. Därför har det bildats ett programråd Barnhälsovårdens Nationella Programråd (BNP). Rikshandboken Margaretha Magnusson De flesta landsting använder den nationella metodboken ( som huvudmetodbok. Detta har kunnat genomföras då det finns möjlighet att lägga in nödvändig lokal text i en så kallad regionalisering. Barnhälsovårdsprogrammet finns beskrivet i RHB. Ett gemensamt barnhälsovårdsprogram och gemensam metodbok bäddar för jämlik och likvärdig barnhälsovård i landet. Rikshandboken ägs och förvaltas av Inera. RHB har förvaltnings- och redaktionsråd som består av verksamma sjuksköterskor, läkare och en psykolog där Margaretha Magnusson varit ordförande under perioden

52 Forskargruppen child health and parenting (chap) Anna Sarkadi Forskargruppen består av 15 personer, varav 8 är doktorander, 5 är forskare och 2 är forskningsassistenter. Gruppen tar fram och sprider kunskap om samhällets insatser för föräldrar. Forskningen är tvärvetenskaplig och verksamhetsnära. Visionen är att bli en ledande forskargrupp inom tidigt föräldrastöd både i Sverige och internationellt. Målet är att producera och sprida högkvalitativ forskning samt stödja verksamheter i implementering av nya metoder och arbetssätt inom föräldrastödsområdet, med slutmålet att förbättra barns psykiska hälsa. Gruppen finansieras huvudsakligen av externa medel. Vidare får gruppen ALF-medel baserat på vår produktion och struktur i form av doktorander och docenter. År 2012 blev vi en av åtta grupper i Sverige som fick ett programanslag på 29,4 miljoner kronor under sex år för vår forskning för att minska beteendeproblem hos förskolebarn på populationsnivå. Fokus barn och föräldrar en studie om 3-5-åringar 3 i Uppsala län Helena Fabian, Anna Sarkadi, Raziye Salari, Elisabet Fält, Anton Dahlberg Genomförandet av studien Fokus föräldrar och barn påbörjades under 2012 och kommer att pågå fram till Bakgrunden till studien är att kunskap om små barns hälsa saknas. Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleåldern mår och om deras hälsa kan förbättras med olika former av föräldrastöd. I studien skickar barnavårdscentralen (BVC) ut enkäter tillsammans med kallelsen till 3-5-årsbesöket med frågor till föräldrar och förskola om barnet. Barnets psykiska hälsa mäts med SDQ (Strenghts and Difficulties Questionnaire), som skattar barns beteende och sociala förmågor. Introduktionen av datainsamlingen på förskolor och BVC innebar ett helt nytt arbetssätt för personalen och krävde mycket förarbete. Tidigt i planeringen visade förskolan ett ideologiskt motstånd, utfallsmåttet SDQ stämde inte överens med den rådande filosofin. Frågorna har därför anpassats för att bättre harmoniera med förskolans filosofi och arbetssätt. Införandet av den nya informationsöverföringen mellan barnhälsovård, förskola och föräldrar utvärderas i en avhandling. Likaså utvärderas inom ramen för studien ett föräldrastödsprogram - föräldravägledning genom Triple P som erbjuds till föräldrar med förskolebarn i Uppsala. Under studiens första år 2013 deltog i stort sett alla BVC i Uppsala län och alla förskolor, och under resterande år har enbart BVC:er och förskolor i Uppsala kommun deltagit. En kortversion av frågorna de s.k. Hälsoformulären infördes i länets övriga kommundelar då verksamheten 43

53 ville fortsätta med proceduren med informationsöverföring föräldrar-förskola-bvc. Studien kommer att avslutas Vetenskaplig produktion och samarbeten 2016 hade gruppen 14 publikationer och en disputation. Vi har deltagit i ett antal internationella konferenser och föreläst nationellt om bland annat hälsoekonomi och organisering av föräldrastöd. Vi handleder även studenters examensarbete från läkar- och sjuksköterskeprogrammet. Studentuppsatser Karolina Nordemar: You don t go to the bank just to say that you have enough money - An interview study with parents who did not participate in the parenting program Triple P Marie Inhammar: Translation and testing of the instrument Dads' Active Disease Support scale, DADS Therese Larsson: Maybe I didn t think it would be such a big thing as it actually is, that you are so constrained" - An interview study with women born in the 80s about the factors influencing the choice to breastfeed or not Marie Jalsenius: Child Abuse Paediatrics in Europe -A Survey of Paediatricians Åsa Nordenhäll: Parenting in FACEBOOKLAND An interview study with parents born in th 80s on information and support needs in parenting Björn Edgren: Father's mental health and child behaviour problems - are they related? Cariz Malekian: The feasibility of using CRIES-8 as a tool to screen for PTSD in unaccompanied refugee minors Linda Linck: Prevalence of symptoms of post-traumatic stress disorder among unaccompanied refugee minors in Sweden Internationella samarbeten Våra internationella samarbeten utvecklas kontinuerligt och numera är flera forskare från andra länder aktivt involverade i våra projekt och gör regelbundna besök i Sverige samt deltar i Skypemöten där de hjälper oss att driva projekten. Forskargruppsledaren Anna Sarkadi har adjungerats som Honorary Research Fellow vid Murdoch Children s Research Institutet i Melbourne, Australien. Kontakten med det framstående forskningsinstitutet är viktig för gruppen och ytterligare sampublikationer är på väg. Vi har flera samarbetspartners från näringslivet och intresseorganisationer, som exempelvis Skandia och Nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus. Även SKL är intresserade av vårt arbete och vi bidrar med vår kunskap på olika utbildningar landet runt. Forskargruppsledaren Anna Sarkadi är ofta medlem i betygsnämnder i avhandlingar som rör föräldrar och barn. Forskaren Inna Feldman har varit inbjuden talare på flera nationella konferenser där bland annat ministrar och höga tjänstemän har deltagit. Den ständiga kontakten med Barnsjukhuset, Barn-och ungdomspsykiatrin och barnhälsovårdsenheterna i landet gör att vi får en god uppfattning om utvecklingsbehoven ute i verksamheterna. Doktorandprojekten anknyter till dessa behov och utvecklar metoder och arbetssätt som avser att förbättra omhändertagandet av föräldrar och barn i hälso- och sjukvården under åren 0-6. Sammantaget strävar forskargruppen i föräldrastöd efter att stå både nära verksamheternas vardag och de övergripande utmaningarna för förskolebarns hälsa och utveckling. Slutmålet är alltid att förbättra barns psykiska hälsa på populationsnivå. 44

54 Publikationer Angsten G, Finkel Y, Lucas S, Kassa AM, Paulsson M, Lilja HE. Improved outcome in neonatal short bowel syndrome using parenteral fish oil in combination with omega-6/9 lipid emulsions. J Parenter Enteral Nutr Sep;36(5): Arving, C., Brandberg, Y., Feldman, I., Johansson, B. & Glimelius, B. (2013). Cost-utility analysis of individual psychosocial support interventions for breast cancer patients in a randomized controlled study. Psycho-Oncology. Bergström, M., Fransson, E., Hjern, A., Kohler, L. & Wallby, T. (2014). Mental health in Swedish children living in joint physical custody and their parents' life satisfaction: A cross-sectional study. Scandinavian Journal of Psychology, 55(5), Bokström P, Fängström K, Calam R, Lucas S, Sarkadi A. I felt a little bubbly in my tummy : Eliciting pre-schoolers accounts of their health visit using a computer-assisted interview method. Child: Health Care and Development. Article first published online: 12 NOV 2015, DOI: /cch Bokström, P. Fängström, K. Calam, R. Lucas, S. Sarkadi, A. Feasibility of the In My Shoes software for talking to preschoolers about their routine health visit. Child Care Health Dev. 2016;42(1): Cederblad, M., Nevéus, T., Ahman, A., Osterlund Efraimsson, E. & Sarkadi, A. (2014). "Nobody Asked Us if We Needed Help": Swedish parents experiences of enuresis. Journal of Pediatric Urology, 10(1), Cederblad, M. (2015). The Family and the Wet Bed: The parents perspective and the child s treatment. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Cederblad, M., Sarkadi, A., Engvall, G. & Nevéus, T. (2015). Infrequent enuresis, the uninvestigate majority comparisons between children with enuresis of varying severity. Journal of Pediatric Urology, 11(1), 24.e1-24.e6. Cederblad, M., Sarkadi, A., Engvall, G. & Nevéus, T. (2015). No effect of basic bladder advice in enuresis: a randomised controlled trial. Journal of Pediatric Urology, 11(3), Article ID 153.e1. Cederblad, M, Engsheden, N. Ghaderi, A. Enebrink, P. Englund, G. Nevéus, T. Sarkadi, A. No difference in relationship satisfaction between parents of children with enuresis and normative data In press J Child & Family Studies Döring N, Hansson LM, Andersson ES, Bohman B, Westin M, Magnusson M, Larsson C, Sundblom E, Willmer M, Blennow M, Heitmann BL, Forsberg L, Wallin S, Tynelius P, Ghaderi A, Rasmussen F. Primary prevention of childhood obesity through counselling sessions at Swedish child health centres: design, methods and baseline sample characteristics of the PRIMROSE cluster-randomised trial. BMC Public Health Apr 9;14:335. doi: / Ellonen N, Jernbro C, Janson S, Tindberg Y, Lucas S. Current parental attitudes towards upbringing practices in Finland and Sweden thirty years after the ban on corporal punishment. Child Abuse Rev. 2014, DOI: /car.2356, Epub ahead of print Engsheden, N., Fabian, H. & Sarkadi, A. (2013). Offering Relationship Education (PREP) for Couples During Pregnancy: Self-Selection Patterns. Family Relations, 62(4), Engström M. Kvalitetssäkring av barnhälsovård i Uppsala län: En analys av det externa bortfallet i Barnhälsovårdens statistik och informationsdatabas (BASTA)Magisteruppsats, Uppsala universitet/institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2014 Fabian, H., Sarkadi, A. & Åhman, A. (2015). Challenges and benefits of conducting parental classes in Sweden: Midwives perspectives. Sexual & Reproductive HealthCare, 6(4), Feldman, I., Hellstrand, M. & Sampaio, F. (2013). Health promotion or health care a profitable interaction?.paper presented at The 21st International Conference of Health Promoting Hospitals & Health Services (pp ). 45

55 Feldman, I. & Sampaio, F. (2014). Can group-based parenting programmes reduce early child behaviour problems at reasonable cost?: A cost-effectiveness analysis of a Swedish RCT. In: :. Paper presented at 7th European Public Health Conference Mind the gap: Reducing inequalities in health and health care, Glasgow, November European Journal of Public Health. Feldman, I. & Sarkadi, A. (2014). Cost-effectiveness of public health interventions - a new methodological approach. In: Paper presented at Health Services Research: Evidence-based practice, London, UK 1-3 July BMC Health Services Research. Feldman, I., Sarkadi, A., Sampaio, F. & Kelly, M. P. (2014). Response to Invited Commentary: Methods to address control for confounding and nonperfect randomization when using outcome distribution curves to estimate the population-level impact of a public health intervention. [Letter to the editor]. Journal of Clinical Epidemiology, 67(11), Feldman I, Eurenius E, Häggström J, Sampaio F, Lindkvist M, Pulkki-Brännström A-M, Ivarsson A: Effectiveness and cost-effectiveness of the Salut Programme: a universal health promotion intervention for parents and children protocol of a register-based retrospective observational study. BMJ open 2016, 6(8). Fransson, E. Hjern, A. Bergström M. Why should they live more with one of us when they are children to us both? Children and Youth Services Review (2016), doi: /j.childyouth Frasier LD, Kelly P, Al-Eissa M, Otterman GJ. International issues in abusive head trauma.pediatr Radiol Dec;44 Suppl 4:S Fängström, K. Bokström, P. Dahlberg, A. Calam, R. Sarkadi, A. In My Shoes validation of a computerassisted method for interviewing children. Child Abuse Negl Aug;58: Granström F, Molarius A, Garvin P, Elo S, Feldman I and Kristenson M. Exploring educational inequalities in self-rated health. Scand J Public Health Nov;43(7): Ha N.D Le, Alisha Gulenc, Lisa Gold, Sarkadi, A., Obioha C Ukoumunne, Jordana Bayer, Melissa Wake, Hariet Hiscock. Utility-based quality of life in mothers of children with behaviour problems: A populationbased study.j Paediatr Child Health Sep 6. Hellstrand, M. & Feldman, I. (2014). Effectiveness and cost-effectiveness of health promotion counselling offered to a population at the age of 55: A randomized controlled trial in the county of Västmanland, Sweden. In: :. Paper presented at 22nd International HPH Conference, April 23-25, 2014 Barcelona, Spain.. Holmberg, K. (2012). Adolescent academic outcome of childhood attention-deficit/hyperactivity disorder: a population-based study. In: Jill M. Norvilitis (Ed.), Contemporary Trends in ADHD Research (pp ). IN-TECH. Holmberg, K. & Bölte, S. (2014). Do Symptoms of ADHD at Ages 7 and 10 Predict Academic Outcome at Age 16 in the General Population?. Journal of Attention Disorders, 18(8), Jernbro C, Tindberg Y, Lucas S, Janson S. Multi-type child maltreatment and the quality of life among Swedish school children. Acta Paediatr Mar;104(3):320-5 Jernbro, C., Tindberg, Y., Lucas, S. & Janson, S. (2015). Quality of life among Swedish school children who experiencedmulti-type child maltreatment. Acta Paediatrica, 104(3), Johansen K, Lucas S, Bokström P, Persson K, Sonnander K, Magnusson M, Sarkadi A. Now I use words like asymmetry and unstable: Nurses experiences in using a standardized assessment for motor performance within routine child healthcare. J Eval Clin Pract Oct 22. doi: /jep [Epub ahead of print] Johansen K, Persson K, Sarkadi A, Sonnander K, Magnusson M, Lucas S. Can nurses be key players in assessing early motor development using a structured method in the child health setting? J Eval Clin Pract Aug;21(4): Khanolkar AR, Sovio U, Bartlett JW, Wallby T, KoupilI. Socioeconomic and early-life factors and risk of being overweight or obese in children of Swedish- and foreign-born parents. Pediatr Res, (3): p

56 Kristjansdottir, J., Olsson, G. I., Sundelin, C. & Naessén, T. (2013). Self-reported health in adolescent girls varies according to the season and its relation to medication and hormonal contraception: A descriptive study. European journal of contraception & reproductive health care, 18(5), Köhler M, Lucas S. Barnuppfostran utan våld en rättighet för varje barn. Läkartidningen Nov 18;111(47): Lagerberg D. Det yngre skolbarnet. Kompletteringar och kommentarer. Webbsänt forskarseminarium 24 maj Stöd till barn i familjer med missbruk eller andra svårigheter. FHI, SKL och Socialstyrelsen. Lagerberg D, Magnusson M. Infant gender and postpartum sadness in the light of region of birth and some other factors: a contribution to the knowledge of postpartum depression. Arch Womens Ment Health 2012; 15(2): Published online: 01 March doi: /s Lagerberg D, Magnusson M. Utilization of child health services, stress, social support and childcharacteristics in primiparous and multiparousmothersof 18-month-old children. Scandinavian Journal of Public Health 2013; 41(4): Published online 5 April Lagerberg D. Förord. I: Madeleine Cocozza. Barn far illa! En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlsson Bokförlag S Lagerberg D. Barnets bästa absolut och relativt. Funderingar kring ett aktuellt exempel (assisterad befruktning). I: Ann-Christin Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep (red). Barnrätt. En antologi. Stockholm: Norstedts Juridik S Lagerberg D, Magnusson M. Asking about postpartum depressive symptoms an easy way to identify maternal distress at 18 months? International Archives of Nursing and Health Care 2015, 1:1. Research Article: Open Access. Lindkvist M, Feldman I: Assessing outcomes for cost-utility analysis in mental health interventions: mapping mental health specific outcome measure GHQ-12 onto EQ-5D-3L. Health and quality of life outcomes 2016, 14(1):134. Lucas S, Otterman G. Sexuella övergrepp mot barn. Behandlingsöversikt. Internetmedicin, E-resurs Lucas S, Otterman G. (2012) Våga se, våga agera. Tecken på att barn och ungdomar far illa. Informationsbroschyr, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Stockholm Lucas S. Mobbning ofta kopplad till förekomst av våld i hemmet. Barnläkaren Nr 5, 2013 Lucas S, Sarkadi A, Otterman G. Barnmisshandel i Sverige kunskap, expertis och förebyggande insatser. Barnläkaren. Nr 5, Lucas S, Jernbro C. Försummelse av barn ett försummat problem. Läkartidningen Nov 18;111 (47): 2102-Lucas S, Jernbro C, Tindberg Y, Janson S. Bully, bullied and abused. Associations between violence at home and bullying among adolescents. Scand J Public Health. Published online before print October 15, 2015, doi: / Magnusson, M., Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2012). Organizational differences in early child health care: mothers' and nurses' experiences of the services. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), Magnusson, M. Wallby, T. Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Socialstyrelsen Stockholm, Socialstyrelsen Magnusson, M, T. Wallby T, Lucas S, Engström M (2016). Barnhälsovården i Uppsala län - Årsrapport Uppsala, Barnhälsovårdens länsavdelning. Magnusson M, Blennow M, Hagelin Em Sundelin C- Barnhälsovård att främja barns hälsa. Liber 6:e upplagan 2016 Magnusson M. D. Lagerberg and T. Wallby. No widening socioeconomic gap within a general decline in Swedish breastfeeding. Child Care Health Dev May;42(3): doi: /cch Epub 47

57 2016 Feb 25. Molarius, A., Granström, F., Feldman, I., Kalander Blomqvist, M., Pettersson, H. & Ello, S. (2012). Can financial insecurity and condescending treatment explain the higher prevalence of poor self-rated health in women than in men? A population-based cross-sectional study in Sweden. In: :. Paper presented at 5th European Public Health Conference All Inclusive Public Health, St. Julian's, Malta, 8 10 November European Journal of Public Health. Molarius, A., Simonsson, B., Lindén-Boström, M., Kalander-Blomqvist, M., Feldman, I. & Eriksson, G. (2013). Social inequalities in economic access to health care in Sweden. In: :. Paper presented at 6th European Public Health Conference Health in Europe: are we there yet? Learning from the past, building the future. Brussels, November European Journal of Public Health. Molarius, A., Simonsson, B., Lindén-Boström, M., Kalander-Blomqvist, M., Feldman, I. & Eriksson, H. G. (2014). Social inequalities in self-reported refraining from health care due to financial reasons in Sweden: health care on equal terms?. BMC Health Services Research, 14, 605. Nayeb L. Tv-reportage SVT2, Vetenskapens värld, 20 okt 2014 samt en sammanfattning skrivet av SVT: Nayeb L & Westerlund M. Positiv utveckling kring språkbedömningar på BVC - Fler använder vetenskapligt utvärderade metoder. Läkartidningen 2014 Feb 19-25;111: Nayeb L & Westerlund M. Positiv utveckling kring språkbedömningar på BVC - Fler använder vetenskapligt utvärderade metoder. Läkartidningen 2014, 19-25;111: Nayeb, L., Wallby, T., Westerlund, M., Salameh, E.-K. & Sarkadi, A. (2015). Child healthcare nurses believe that bilingual children show slower language development, simplify screening procedures and delay referrals. Acta Paediatrica, 104(2), NCK. Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Uppsala: Nationellt Centrum för Kvinnofrid; Otterman, G., Lainpelto, K. & Lindblad, F. (2013). Factors influencing the prosecution of child physical abuse cases in a Swedish metropolitan area. Acta Paediatrica, 102(12), Peltonen K, Ellonen N, Pösö T, Lucas S. Mothers' self-reported violence towards their children: A multifaceted risk analysis. Child Abuse Negl Dec;38(12): Rahmqvist, J., Wells, M. & Sarkadi, A. (2014). Conscious Parenting: A Qualitative Study on Swedish Parents Motives to Participate in a Parenting Program. Journal of Child and Family Studies, 23(5), Sampaio F, Enebrink P, Mihalopoulos C, Feldman I: Cost-effectiveness of four parenting programs and bibliotherapy for parents of children with conduct problems: a multicenter randomized controlled trial. The journal of mental health policy and economics 2016, 19(4): Salari, R., Terreros, C. & Sarkadi, A. (2012). Parenting Scale: Which Version Should We Use?. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 34(2), Salari R, Fabian H, Prinz R, Lucas S, Feldman I, Fairchild A and Sarkadi A. The Children and Parents in Focus project: A population-based cluster randomised controlled trial to prevent behavioral and emotional problems in children. BMC Public Health 2013, 13:961 Salari, R., Wells, M. B. & Sarkadi, A. (2014). Child behaviour problems, parenting behaviours and parental adjustment in mothers and fathers in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 42(7), Salari, R. Thorell B. L. Parental monitoring in late adolescence: Relations to ADHD symptoms and longitudinal predictors. J Adolesc Apr;40: Salari, R., & Backman, A. (2016). Direct-to-consumer marketing of parenting programs: Comparing a promotionfocused and a prevention-focused strategy. European Journal of Public Health. 48

58 Salari, R., Bohlin, G., Rydell, A.-M., & Thorell, L. B. (2016). Neuropsychological functioning and attachment representations in early school age as predictors of ADHD symptoms in late adolescence. Child Psychiatry & Human Development, 1-15 Sampaio, F., Feldman, I. & Sarkadi, A. (2012). A Cost-Effectiveness Analysis of the Triple P Program in Uppsala Municipality, Sweden. Paper presented at 5th European Public Health Conference All Inclusive Public Health Portomaso, 8 10 November 2012, St. Julian's, Malta. European Journal of Public Health, 22(S2), Sampaio, F., Sarkadi, A., Salari, R., Zethraeus, N. & Feldman, I. (2015). Cost and effects of a universal parenting programme delivered to parents of preschoolers. European Journal of Public Health, 25(6). Sarkadi, A. & Salari, R. (2012). Parenting interventions as a population-based approach: the "prevention paradox'' revisited. Paper presented at 5th European Public Health Conference All Inclusive Public Health Portomaso, 8 10 November 2012, St. Julian's, Malta. European Journal of Public Health, 22(S2), Sarkadi A, Nayeb L, Kristiansson R, Magnusson M, Wallby T, Lucas S. Research at childhealth service centers. Participation in national studies should be included in the agreements. Lakartidningen Dec 4-17;110(49-50):2252. Swedish. No abstract available. Sarkadi, A. THE INVISIBLE FATHER. How can we help fathers feel less alienated in child health care services? Editorial. Acta Paediatrica (3), Sarkadi, A., Sampaio, F., Kelly, M. P. & Feldman, I. (2014). A novel approach used outcome distribution curves to estimate the population-level impact of a public health intervention. Journal of Clinical Epidemiology, 67(7), Sarkadi, A., Gulenc, A. & Hiscock, H. (2015). Maternal and child health nurses' self-perceived confidence in dealing wit child behaviour problems. Child Care Health and Development, 41(2), Sarkadi, A. Goldfeld, S. Efron, D. How the system failed Dylan: About the effects of fragmented community child health care services on patient safety Journal of Paediatrics and Child Health 2015 Dec;51(12): Stenhammar, C., Wells, M., Åhman, A., Wettergren, B., Edlund, B. & Sarkadi, A. (2012). `Children are exposed to temptation all the time : parents lifestyle-related discussions in focus groups. Acta Paediatrica, 101(2), Titova, O. E., Hogenkamp, P. S., Jacobsson, J. A., Feldman, I., Schiöth, H. B. & Benedict, C. (2015). Associations of self-reported sleep disturbance and duration with academic failure in community-dwelling Swedish adolescents: Sleep and academic performance at school. Sleep Medicine, 16, Wallby T, Lagerberg D, Magnusson M, Sundelin C. Basta Validitet i ett regionalt barnhälsovårdsregister. Manuskript på svenska. Abstract in English. Arbete 5 i: Wallby T. Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 752. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Wallby T. Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 752. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 2012 Wallby T, Fabian H, Sarkadi A [Child Health Centers within Family Centers offers better parental support. A national web-based survey reveals advantages of co-location]. Lakartidningen, (23-24): p Wallby, T., Modin, B. & Hjern, A. (2013). Child health care utilisation in families with young or single mothers in a Swedish county. Journal of Child Health Care, 17(1), Wallby, T. Ekholm, L. Svenska Barnhälsovårdsregistret. Beskrivning av registret med variabeldefinitioner, beräkningar och utdata. Version Versionsdatum:

59 Wallby T, Lagerberg D, Magnusson M. relationship Between Breastfeeding and Early Childhood Obesity: Results of a Prospective Longitudinal Study from Birth to 4 years. Breastfeed Med Jan/Feb;12: doi: /bfm Epub 2016 Dec 19. Wellander L, Wells MB, Feldman I: Does Prevention Pay? Costs and Potential Cost-savings of School Interventions Targeting Children with Mental Health Problems. The journal of mental health policy and economics 2016, 19(2): Wells, M. & Sarkadi, A. (2012). Do Father-Friendly Policies Promote Father-Friendly Child-Rearing Practices?: A Review of Swedish Parental Leave and Child Health Centers. Journal of Child and Family Studies, 21(1), Wells, M. B., Varga, G., Kerstis, B. & Sarkadi, A. (2013). Swedish child health nurses' views of early father involvement: a qualitative study. Acta Paediatrica, 102(7), Wells, M. Engman, J. Sarkadi, A. Who is most welcome here? A qualitative study on Swedish child health centre s environment from a gender perspective. In press, Semiotica Wells, M. B. (2015). An Unequal Chance to Parent: Examples on Support Fathers Receive from the Swedish Child Health Field. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Wells, M. B., Sarkadi, A. & Salari, R. (2015). Mothers' and fathers' attendance in a community-based universally offered parenting program in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health. Wells, M., Engman, J. & Sarkadi, A. (2015). Gender equality in Swedish child health centers: An analysis of their physical environments and parental behaviors. Semiotica (204), Wells, M., Sarkadi, A. & Salari, R. (2015). Mothers and Fathers Participation in a Community-Based Universally Offered Parenting Program. Scandinavian Journal of Public Health, 44, Widarsson, M., Kerstis, B., Sundquist, K., Engström, G. & Sarkadi, A. (2012). Support Needs of Expectant Mothers and Fathers: a Qulitative Study. The Journal of Perinatal Education, 21(1), Åhman, A., Lindgren, P. & Sarkadi, A. (2012). Facts first, then reaction: Expectant fathers' experiences of an ultrasound screening identifying soft markers. Midwifery, 28(5), E667-E675. Åhman, A. (2014). Pregnancy Ultrasound Detecting Soft Markers the Challenge of Communicating Risk Figures. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Åhman, A., Axelsson, O., Maras, G., Rubertsson, C., Sarkadi, A. & Lindgren, P. (2014). Ultrasonographic fetal soft markers in a low-risk population: prevalence, association with trisomies and invasive tests. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 93(4), Åhman, A. Sarkadi, A. Lindgren, P, Rubertsson, C. 'It made you think about your opinion'- Women's perception of a web-based decision aid concerning screening for fetal anomalies. BMC Pregnancy and Childbirth 2016 Sep 13;16:267 50

60 årsrapport 2016 årsrapport-bhv-2013.indd :40

61 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområde. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober 2017 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

62 Dnr VS Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2017 Effektiv och nära vård 2030 om framtiden var här Runt om i världen diskuteras hur hälso- och sjukvården ska bli mer jämlik vård och mer effektiv. Den tydligaste trenden är att involvera patienten och närstående i vårdens utveckling för att bättre försöka förstå deras behov. Via hashtaggen #whatmatterstoyou går det att följa vad som händer när vården frågar patienten och närstående; Vad är viktigt för dig? Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet utifrån ett befolkningsperspektiv ses som vägen framåt. En annan trend är att fokusera på primärvårdens roll, dess teamfunktioner och relationer med patienterna, gärna i samverkan med kommunernas olika verksamheter. Ytterligare en trend handlar om att hänga med det övriga samhällets digitalisering och verka för att det blir värdeskapande för patienten. Samtidigt som det finns behov av förändring så behöver vi även påminna oss om att Sverige har en sjukvård i världsklass med en hög överlevnad. Däremot har vi en del att utveckla när det gäller befolkningens uppfattning om vården och förtroende 391&x=93fb9dc01e57a6f717afadd7f35d357c&p=&s=50803 Nationellt har verkligen utredningen Effektiv vård, SOU 2016:2 fått stort genomslag. Den talar tydligt om resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård och om riktad och allmän primärvård. Samverkan med kommuner är central för att kunna möta behovet för grupper som till exempel multisjuka äldre. Effektiv vård tas vidare i delbetänkandet God och nära vård, SOU 2017:53. Här beskrivs ett pågående och framtida paradigmskifte inom svensk sjukvård där primärvård utgör basen för svensk sjukvård och där öppenvård är förstahandsvalet. Vården kommer i framtiden att utgå från principen att vara nära. Utredningen har nyligen fått tilläggsdirektiv som innebär att Anna Nergårdh även får i uppdrag att se på gränssnitt mellan landsting och kommuner samt öppen och sluten vård. Det är bra! Ni hittar direktiven men också Annas blogg här I den nära vården kommer delar av det som idag är primärvård, sjukhus och kommunal vård och omsorg att ingå. Att utgå från patientens och befolkningens behov kommer att underlätta omställningen till den nya nära vården. Det är patientens upplevelse som är central för definitionen av närhet. Här kan jag fundera på om det är klokt att definiera ett nationellt Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

63 2 (3) primärvårdsuppdrag när vi snarare behöver sudda ut konstlade gränser. Vi i hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket deltar aktivt i utvecklingen av god och nära vård och utgör också referensgrupp till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. I flera landsting och regioner pågår arbeten med målbild och strategier för en mer nära vård. Jag är tacksam över uppdraget jag fick från vårdstyrelsen den 27 februari 2017 som innebar att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala och ge förslag på insatser för 2018 men också mer långsiktigt. I juni 2017 beslutade sedan Regionstyrelsen om ett breddat arbete för hela hälso- och med målbild och strategier för Effektiv och nära vård Det är bra och nödvändigt för att kunna transformera systemet i grunden. I slutrapporten Målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård finns några viktiga iakttagelser beskrivna bl.a. att det är svårt att prata om framtiden när dagens problem upplevs utmanande. Det finns också en utbredd vilja och starkt engagemang för att utveckla primärvården till att bli basen i vården, liksom att bygga tillit och förtroende från invånarna, arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande, utveckla digitala tjänster samt få ett större ansvar för till exempel personer med kroniska sjukdomar och äldre med stora behov. Det finns en stolthet i att sätta relationerna med patienterna och deras familjer i fokus och en önskan om att få ett styr- och stödsystem som stimulerar och premierar detta. En annan iakttagelse är att det hos chefer och medarbetare finns en ovana vid öppna dialogprocesser där inte svar eller förslag finns på plats från början. Många har upplevt det som utmanande. I den här processen har deltagarna själva varit med och format svaren och bidragit till bilden av framtiden vilket har utmanat traditionella arbetssätt. En slutsats är därför att det är viktigt att fortsätta ett dialog- och utvecklingsarbete om framtiden i Region Uppsala som bygger på öppenhet och transparens med hög grad av involvering från olika aktörer - chefer och medarbetare, patienter och invånare och kommunerna. Förutsatt att alla politiska beslut fattas så tar vi nu några viktiga steg som både visar på målbild men som också visar i praktisk handling redan inför En del av insatserna har vi faktiskt redan påbörjat för att inte tappa tempo och engagemang. Vi föreslår satsningar inom fyra områden: - Större andel av resurserna och hållbara förutsättningar ekonomisk förstärkning för att klara utökade uppdrag exempelvis med anledning av ny samverkanslag, kompetensförsörjning, primärvårdsforskning samt utvecklingsförmåga och ledarskap - Kraftsamling kring personer med särskilda behov psykisk ohälsa, långvariga sjukdomar multisjuka äldre och andra med omfattande behov - Effektivare arbetssätt och verktyg digitalisering, hälsofrämjande, personcentrering, tjänsteutveckling och innovationsstöd - Förändrad vårdstruktur Det fortsatta arbetet med primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård kommer att helt integreras i arbetet med Effektiv och nära vård 2030 där ovanstående områden utvecklas ytterligare. Utvecklingen behöver också följas upp och återkopplas. I det framtidsinriktade

64 3 (3) arbetet ingår även att se över möjligheter till koncentration av vården genom nivåstrukturering. Detta för att kvaliteten, patientsäkerheten och likvärdigheten i hälso- och sjukvården ska kunna upprätthållas. En intressant artikel på tema nivåstrukturering utifrån kvalitet hittar ni här Socialstyrelsen arbetar intensivt med planeringen av den nationella nivåstruktureringen. Det kommer bli en snabb process där större delen av vårdområdet ska gås igenom. Det gäller att hålla båda dessa motpoler i luften samtidigt när vi utvecklar framtidens hälso- och sjukvård dvs att styra vård till rätt nivå utifrån ett kvalitetsperspektiv vilket innebär såväl mer vård nära som en del vård som koncentreras. Det senare kan i och för sig ändå innebära mer vård nära om vi nyttjar digitala lösningar. Inom ramen för uppdraget om Effektiv och nära vård har vi en mängd dialoger men vi inhämtar även underlag som visar på förväntad befolkningstillväxt, åldersstruktur, socioekonomi och hälsa i de olika delarna av länet. Vi tar även fram jämförelser med andra landsting. Nästa steg blir att se var och hur vårt system tillgodoser behov för att sen gå vidare och se hur det skulle kunna se ut utifrån framtida behov. Vi startar även igång ett deluppdrag som handlar om en mer samordnad kvalitetsutveckling inom Region Uppsala. Om ni vill följa men också påverka vårt eget arbete inom Region Uppsala så kan ni gå in här Dialoger förs i regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott som är politisk styrgrupp. Jag tror att vi i det fortsatta arbetet kan ha en del att lära från kollektivtrafikens utveckling mot en struktur med stomlinjenät och anpassad trafik exempelvis i form av matarlinjer eller anropsstyrd trafik. De har också lång erfarenhet av invånardialoger. Inom hälso- och sjukvården behöver vi en struktur i länet som håller ihop och utgör stommen och där vi i övrigt ser en större flexibilitet rörande nivåer och mobila lösningar. Digitaliseringslösningar behöver självklart ingå i strukturen. Här är min uppfattning att vi kan och bör utmana befintliga regelverk och tankemodeller! Diskussioner pågår för att se om det utvecklingsarbete vi nu genomför kan beforskas längs med vägen. Vi för även diskussioner med forskare kring hur vi kan utveckla dialoger med patienter och invånare. Det senare kommer bli ett tema framöver i tjänstemannaledningen HSVO. Samarbetet med kommunerna kommer bli en nyckelfaktor för oss i framtidens hälsooch sjukvård, men också samarbetet i sjukvårdsregionen och tillsammans med övriga landsting på nationell nivå! Uppsala kommun har en samverkanschef som representerar dem i tjänstemannaledningen och det är nog en bra titel även för mig! Jag är helt övertygad om att dialogen, processen och lärandet är en framgångsfaktor i vårt arbete med siktet inställt mot en mer effektiv och nära vård som är hållbar även långsiktigt! Jag skulle vilja påstå att vi är i en rörelse just nu som är att likna vid ett paradigmskifte! Vi behöver skapa en organisationskultur där vi aldrig står stilla i vårt reflekterande och lärande! Vi behöver tänka i system och helhet med gemensamma tankemodeller där vi lär oss tillsammans med vår vision i fokus Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft!

65 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn E-post Vårdstyrelsen Delårsrapport 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Delårsrapporten 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde inklusive delårsrapporterna 2017 för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning I bilagor redovisas delårsrapport 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde inklusive delårsrapporter 2017 för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Bilagor Delårsrapport 2017 för vårdstyrelsen Delårsrapport 2017 för Folktandvården Delårsrapport 2017 för Hälsa och habilitering Delårsrapport 2017 för Primärvården Kopia till Sjukhusstyrelsen Förvaltningschefen för Primärvården Förvaltningschefen för Hälsa och habilitering Förvaltningschefen för Folktandvården Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

66 2 (2)

67 Dnr VS Delårsrapport 2017 Vårdstyrelsen

68 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Innehåll Inledning... 4 Viktiga händelser... 5 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård... 5 Effektiv och nära vård E-hälsa Vårdguiden på telefon... 5 Nya vårdcentraler... 5 Mobila närvårdsteam... 5 Tandvård... 6 Regional samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner... 6 Nulägesbedömning verksamhet... 7 Strategiska mål, indikatorer och uppdrag... 7 Strategiskt utvecklingsområde: En region för alla... 7 Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus... 7 Indikatorer... 7 Uppdrag... 7 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet... 7 Indikatorer... 7 Uppdrag... 9 Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet... 9 Indikatorer... 9 Uppdrag... 9 Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Indikatorer Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Indikatorer Uppdrag Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Indikatorer Uppdrag Antal årsarbetare Inhyrd personal Sjukfrånvaro

69 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Praktikplatser till nyanlända med vårdkompetens Strategiskt utvecklingsområde: En nyskapande region Är ledande inom ehälsa Indikatorer Uppdrag Är ledande inom kunskapsstyrd vård Indikatorer Uppdrag Uppdrag till förvaltningarna från vårdstyrelsen (3x3-uppdragen) En region för alla En nyskapande region En växande region Nulägesbedömning produktion och ekonomi Produktion primärvård Primärvård vårdval och egen regi Produktion Hälsa och habilitering Produktion Folktandvården Ekonomi Utfall jämfört med budget Jämförelse mellan åren Årsprognos Internkontroll Bilagor BILAGA 1. Resultaträkning BILAGA 2 Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet delårsbokslut BILAGA 3. Sammanställning av indikatorer för vårdstyrelsens område

70 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Inledning Regionfullmäktige har antagit regionplan och budget 2017 som beskriver Region Uppsalas nya styrmodell (bild 1). Styrmodellen omfattar vision och tre strategiska utvecklingsområden. I styrmodellen ingår även 18 strategiska mål samt uppdrag till styrelser och nämnder. Måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål mäts genom ett antal indikatorer. Med hjälp av indikatorerna följs hur Region Uppsala närmar sig målen (indikatorernas målvärden). Indikatorerna redovisas i samband med tertialrapport ett (T1), delårsrapport (T2) och årsredovisning (T3). Uppdragen sorterar under respektive strategiskt mål och genomförs under året i syfte att uppnå målen. Styrelsers och nämnders uppdrag redovisas i samband med respektive styrelse och nämnds delårsrapport (T2) och årsredovisning (T3). Bild 1. Styrmodell i Regionplan och budget 2017 I syfte att stärka Region Uppsala har fullmäktige även beslutat att varje styrelse/nämnd ska ta fram tre uppdrag inom de tre strategiska utvecklingsområdena (3x3-uppdragen). Dessa uppdrag kan i vissa fall sammanfalla med regionfullmäktiges beslutade uppdrag. Styrelsers och nämnders genomförande av dessa uppdrag redovisas i tertialrapport ett (T1),p delårsrapport (T2) och årsredovisning (T3). 4

71 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Viktiga händelser Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Under 2017 har ett framtidsinriktat arbete om primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård pågått. Det har skett genom ett brett dialogarbete med såväl chefer och medarbetare i primärvården som med patient- och brukarrepresentanter. Den preliminära målbilden tecknas genom en illustration och ett antal fiktiva citat från patienter, invånare och professionen om cirka 20 år. Fyra fokusområden har identifierats och insatser som bedöms som viktiga första steg föreslås starta redan under Effektiv och nära vård 2030 I juni 2017 beslutades i en bred politisk förankring om ett framtidsinriktat arbete för hela hälso- och sjukvården i Region Uppsala med målbild och strategier för Effektiv och nära vård Arbetet leds av Göran Stiernstedt och tar sin utgångspunkt i den statliga utredningen, Effektiv vård (SOU 2016:2). Detta arbete bygger vidare på Region Uppsalas målbildsarbete för framtidens primärvård och kommer att drivas genom en bred dialogprocess. E-hälsa Regionfullmäktige fastställde i februari Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning med utgångspunkt i strategin, antog regionstyrelsen i mars ett tiopunktsprogram, tio uppdrag, med målsättningen att levereras under Arbetet med att realisera strategi och uppdrag har under årets första halva tagit fart. Några exempel på e- hälsosatsningar är möjligheten att boka tid på webben för gynekologisk cellprovtagning, vilket har införts för samtliga barnmorskemottagningar i länet. Dessutom är samtliga enheter vid Hälsa och habilitering anslutna till Från och med 1 september 2017 kommer möjligheten för patienterna att avboka sina besök via 1177 att påbörjas. Ett pilotprojekt för att testa digitala vårdmöten inom Primärvården har startats upp på Fålhagens vårdcentral. Projektet kommer att utvärderas med målsättning att kunna påbörja planering för breddat införande under Vårdguiden på telefon Driften av 1177 Vårdguiden på telefon går tillbaka i egen regi till Primärvården. Verksamhetsövergången görs den 1 december 2017 och kommer att drivas vidare på samma sätt och vara lokaliserad på samma ställe. På sikt kommer sannolikt integreringen med övriga verksamheter inom primärvårdsnivån att kunna ge samordningsfördelar. Nya vårdcentraler Nya vårdcentraler i egen regi inom primärvården har öppnats i Gränby och Stenhagen. Gottsunda vårdcentral har flyttat in i nya lokaler. Mobila närvårdsteam Hälsa och habilitering har arbetat med att utveckla de mobila närvårdsteamen under De första teamen är rekryterade och kommer att påbörja sitt arbete från och med den 23 oktober

72 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Tandvård Orofacial medicin (sjukhustandvård) förmodas bli en egen specialitet under Som ett led i förberedelsearbetet inför detta samlas sjukhustandvårdsverksamheten, den mobila tandvårdskliniken och den uppsökande verksamheten i Enköping och Uppsala under en gemensam klinikledning i Folktandvården för att lättare kunna leda och planera utvecklingen. Under året fyller Folktandvården 75 år. Detta markeras på olika sätt, bland annat genom att fira fluortantens dag den 1 september 2017 med fluorsköljning på många platser i länet och med en bilaga i UNT för att informera om Folktandvårdens verksamhet. Regional samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner Den 1 januari 2017 bildades Region Uppsala som sammanslagning av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län. I samband med detta tillskapades en ny regional samverkansstruktur på strategisk ledningsnivå. Det finns nu ett politiskt regionalt forum, regionala samråd samt en ny nämnd för kunskapsstyrning. Till stöd för den regionala samverkan finns på tjänstemannanivå bland annat regional ledningsgrupp samt tjänstemannaledning för hälsa- stöd - vård och omsorgsfrågor. För att ytterliga stärka den regionala samverkan pågår ett arbete med att ta fram en gemensam strategi för närvårdsamverkan för Region Uppsala och kommunerna. Syftet med strategin är att tydliggöra huvudmännens förutsättningar och ansvarsområden, utgöra underlag för planeringsprocesserna och fastställa gemensamma mål och fokusområden. 6

73 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Nulägesbedömning verksamhet Strategiska mål, indikatorer och uppdrag Strategiskt utvecklingsområde: En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Indikatorer Primärvården bedömer att en av tre indikatorer kommer att uppfyllas under året. Indikatorn handlar om andelen patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor. Bedömningen gällande de två återstående indikatorerna är att prognos inte är möjlig att göra, eftersom den nationella patientenkäten endast genomförs på årsbasis. Dessa båda indikatorer handlar om delaktighet och involvering samt respekt och bemötande. Folktandvården bedömer att målvärdet för tre indikatorer kommer att uppfyllas under året. Indikatorerna handlar om andel patienter som får en riskbedömning, planerad vård inom tre månader och minskning av förskrivning av antibiotika. Uppdrag Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården bedömer att de kommer att kunna genomföra majoriteten av de av regionfullmäktige givna uppdragen under året. Samtliga förvaltningar kommer att vidta åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen och kunna ta fram könsuppdelad statistik för att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård. När det gäller uppdraget om att utföra aktiviteterna i handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna kommer Primärvården och Hälsa och habilitering att delvis kunna genomföra dessa under Hälsa och habilitering arbetar även med att ta fram information vid utskrivning samt information till patienten om sjukhusvistelsen samt kommande besök och behandlingar. Ett annat uppdrag handlar om att Centrum för hälsa och integration ska utveckla och fördjupa arbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. Dessutom arbetar både Hälsa och habilitering och Folktandvården med åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Indikatorer Primärvården har två indikatorer kring tillgänglighet kopplade till vårdgarantins regelverk om telefonkontakt med vårdcentralen samma dag samt läkarbesök inom sju dagar där målet är att tillgängligheten ska öka. Primärvården bedömer att de inte kommer att kunna nå målvärdet för dessa indikatorer, det vill säga 90 procent för telefontillgänglighet samma dag eller läkarbesök inom sju dagar för helåret Snittet för Region Uppsalas samlade primärvård, vilket inkluderar privata vårdcentraler, är 88 procent för telefontillgänglighet efter det andra kvartalet. Det är en försämring med en procent baserat mot utfallet på helåret Primärvården beskriver en förflyttning av produktion från besök till telefon samt kontakter via Mina vårdkontakter, vilket innebär att planering samt arbetssätt behöver förändras. 7

74 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Diagram 1. Tillgänglighet, telefon och besök, offentlig och privat primärvård Gällande läkarbesök inom sju dagar för delåret 2017 (se nedan) ses liksom tidigare en högre tillgänglighet hos privata aktörer jämfört med offentligt drivna vårdcentraler. Fö regående år är baserat på statistik för hela året. Tabell 1. Andel väntande patienter till läkarbesök, offentlig och privat primärvård P rivata vårdcentraler har fler patienter med patientvald väntan till läkarbesök, vilket inne bär att fler patienter av någon anledning väljer att vänta mer än sju dagar. Registreringar inkluderande patientvald väntan sorteras bort från statistiken för nybesök. För att identifiera och undersöka orsaken till detta har Region Uppsalas väntetidssamord nare besökt flertalet vårdcentraler för att klargöra regelverket kring vårdgaranti inkluderande patientvald väntan. Hälsa - och habilitering har under året haft en god tillgänglighet till hälsoundersökningar vid Cosmos, som till vis del kan förklaras av en minskad tillströmning av asylsökande. I övrigt har förvaltnin gen inte en hundra procentig vårdgaranti till samtliga verksamheter, vilket förklaras med svårigheter att rekrytera till vakanta tjänster, främst i länets ytterområden. Folktandvården besk river, liksom Hälsa och Habilitering, ett utmanande bemanningsläge främst inom länets ytterområden, särskilt när det gäller tandhygienister. Konsekvenser blir dels att tandläkare ut för tandhygienistuppgifter, dels att tandsköterskor utbildas i eget patient arbete i hög r e utsträckning. Gällande kösituationen väntar cirka vuxna revisionspatienter mer än 3 månader på kallelse för undersökning, vilket är en minskning med cirka patienter jämfört med förra året. Kö läget varierar dock mellan olika klini ker i länet. De längsta väntetiderna återfinns inom oral protetik, som har väntetider på 16 månader. 8

75 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Samtliga förvaltningar beskriver kompetensförsörjningsproblematik inom vissa yrkesgrupper, vilket till betydande del förklarar den tillgänglighetproblematik som förekommer inom delar av förvaltningarnas verksamheter. Folktandvården har en indikator kopplad till tillgänglighet, med målvärdet att fler patienter inom allmäntandvården får planerad vård inom tre månader. Förvaltningen prognosticerar att målet för indikatorn uppnås under Uppdrag Samtliga tre förvaltningar under vårdstyrelsen har uppdraget att genomföra en särskild analys och riktade åtgärder inom områden och verksamheter som över tid visat problem i tillgänglighet. Primärvården och Hälsa och habilitering bedömer att uppdraget kommer att uppfyllas. Bland annat arbetar Primärvården med att stödja vårdcentralerna att produktionsplanera. Vidare öppnas den första september möjligheter för patienter att själv boka tid till barnmorska och ett liknande pilotprojekt startar till tre fysioterapeutmottagningar. Hörselcentralen vid Hälsa och habilitering har på grund av lokalproblematik omprioriterat sin verksamhet tillfälligt. Lokalproblematiken har inneburit att Hörcentralen under en period inte haft möjlighet att genomföra hörselmätningar, utan har fått prioritera insatser som inte kräver hörselmätning. När de nya lokalerna tillträds kommer hörselmätningar kunna prioriteras. Folktandvården bedömer att uppdraget krig särskild analys och riktade åtgärder kommer att uppfyllas delvis. Orsaken är svårigheter att rekrytera personal, högt patienttryck samt sjukskrivningar. Åtgärder som genomförts är bland annat utlån av tandläkare från andra kliniker till dem som är svårbemannade samt hitta nya effektiva arbetssätt. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Indikatorer Måluppfyllelsen för målet om hög patientsäkerhet mäts genom indikatorerna som avser personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika och antalet uthämtade olämpliga läkemedel till äldre. Andelen följsamhet till basala hygienrutiner är oförändrat för Primärvården, men med prognosen att målet uppnås under året. Hälsa och habilitering har redan uppfyllt målvärdet för indikatorn. Det är första gången som de mäter följsamhet till basala hygienregler. När det gäller följsamheten till klädregler har Primärvården inte rapporterat utfall för halvåret Hälsa och habilitering bedömer att de ännu inte uppfyllt målet, och prognos anses inte möjlig att göra. Lokal rutin för följsamhet kommer dock att tas fram under året. Prognosen för indikatorn antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1000 invånare) för Primärvården och Folktandvården är att målet kommer att uppnås under För indikatorn antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre är prognosen för Primärvården och Hälsa och habilitering att måluppfyllelse kommer att nås. Uppdrag När det gäller uppdragen att vidta åtgärder för att minska andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) och minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador uppger Primärvården att de under 2017 har genomfört SKL:s egenskattning av följsamhet till basala hygienrutiner under våren samt även i september. Rutiner och utbildning kring vårdhygien följs i samverkan med enheten för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. Vidare genomför Primärvården kvalitetsbokslut med 9

76 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala uppföljning av resultaten årligen. Detta avser uppföljning av avvikelserapportering, händelseanalyser som genomförs vid behov samt ett antal kvalitetsparametrar som utvärderas och definieras fortlöpande utifrån resultat. Aktuella parametrar som följs är följsamhet till remissrutiner, diagnossättning, läkemedelsförskrivning med mera. I den pågående patientsäkerhetsutbildningen vid Akademiska sjukhuset deltar även chefer från Hälsa och habilitering, vilket är av största vikt för att förebygga vårdskador. Patientsäkerhetsutbildningen kommer att följas upp med en web-utbildning för alla medarbetare. Vid Hälsa och habilitering pågår arbete med att upprätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, vilket möjliggör ett proaktivt patientsäkerhetsarbete. Inom Hälsa och habilitering har närvårdsavdelningen startat en fallpreventionsgrupp för att undvika fall, eftersom fallskador är den enskilt största vårdskadan. Dessutom pågår ett arbete med att ta fram rutiner för att förtydliga uppdrag samt utveckling av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vad gäller det suicidpreventiva arbetet följer Primärvården de riktlinjer som tas fram av Akademiska sjukhuset, verksamhetsområde psykiatri. Folktandvården uppger att man kommer att kunna genomföra uppdragen som innebär att vidta åtgärder för att minska andelen vårdrelaterade infektioner och undvikbara vårdskador. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner har dock tidigare varit okänd inom tandvården. Folktandvården har därför genomfört en stor journalstudie av tandkirurgi och rotbehandlingar och funnit att postoperativa infektioner uppkommer i cirka 8 procent av fallen. Studien kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. En utbildningsaktivitet har genomförts inom allmäntandvården som ett led i förbättringsarbetet. I utbildningen ingick även en repetition av riktlinjerna för antibiotikaanvändning. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Indikatorer Måluppfyllelsen för målet om att ge vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) mäts genom indikatorer som handlar om undvikbar slutenvård för patienter med diagnoserna diabetes, KOL, hjärtsvikt och astma samt utskrivningsklara patienter på sjukhus och oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Av betydelse för att uppnå målen inom området är att Region Uppsala har beslutat att i samverkan med länets kommuner utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Syftet är att öka tillgängligheten och kvaliteten i den nära sjukvården för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. Ett länsövergripande införande beräknas starta den 23 oktober Angående undvikbar slutenvård är antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter 65 år eller äldre med vissa sjukdomstillstånd om patienten får en samordnad och optimal vård. Primärvården gör bedömningen att målen för alla indikatorerna diabetes, hjärtsvikt, astma och KOL kommer att nås under 2017 och att förekomsten av undvikbar slutenvård hos dessa patientgrupper kommer att minska. Förekomsten av utskrivningsklara patienter på sjukhusen speglar hur väl vårdkedjan fungerar. Hälsa och habilitering gör bedömningen att målet för antal utskrivningsklara på sjukhus inte kommer att uppnås. Det handlar då om slutenvårdsplatser inom närvården i Uppsala och Östhammar. Förvaltningen framhåller att indikatorn är svår att påverka, men att läget kommer att förbättras med 10

77 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala införandet av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård när kommunerna kommer att få förväntad prognos i samband med inskrivning. Utvecklingen av oplanerade återinskrivningar i slutenvården belyser kvalitet i den sammanhållna vården och omsorgen. Hälsa och habilitering gör bedömningen att förekomsten av oplanerade återinskrivningar minskar och att målet för indikatorn kommer att uppnås under året. Sammanfattningsvis innebär det positiva resultatet för undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar att patienterna i högre utsträckning har tagits om hand längre ut i vårdkedjan och därmed inte hamnat inom slutenvården i onödan. Den utvecklingen kommer att understödjas av införandet av mobila närvårdsteam i länet, som ytterligare kan förhindra att patienter i onödan hamnar på akuten. Däremot speglar det negativa resultatet för indikatorn utskrivningsklara patienter att utflödet av utskrivningsklara från slutenvårdsplatser inom närvården inte har förbättrats under året. Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Indikatorer Måluppfyllelsen avseende målet att synliggöra och stärka psykiatrin som vårdområde mäts genom indikatorn andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral. Resultatet för primärvården visar att andelen besök har ökat både inom den offentliga primärvården och avseende privata vårdgivare. Besöksstatistik för målgruppen 0 17 år framgår inte av indikatorns resultat, eftersom målgruppen är hänvisad till Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset. Målet mäts också genom indikatorn andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar. Hälsa och habilitering gör bedömningen att målet för den förstärkta vårdgarantin uppnås för personer med neuropsykiatriska diagnoser 0 18 år. Likaså uppnås vårdgarantin för fördjupad utredning och behandling. Uppdrag När det gäller uppdragen om åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa arbetar Hälsa och habilitering med att genomföra insatser i enlighet med den länsgemensamma riktlinjen för samverkan gällande barn och unga, BUS - Uppsala. Exempelvis har en gemensam remissgrupp startat där Akademiska sjukhuset barn- och ungdomspsykiatri och Hälsa och habilitering ingår. Samarbetsrutiner är framtagna tillsammans med vårdgrannar i Uppsala kommun och kommer att utvecklas under kommande år för fler kommuner i Uppsala län. Hälsa och habilitering ansvarar för samordningsfunktionen av ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningen City har ett länsövergripande ansvar att bemanna med psykologer på ungdomsmottagningarna i länet. Mottagningen har under året fått förstärkning till psykosociala resurser för att bättre kunna utforma ett psykosocialt stöd och erbjuda en mer jämlik tillgång till förebyggande stöd och behandling för ungdomar i länet. Under året har även en arbetsbeskrivning för en ny samordningsfunktion med adekvat läkarkompetens arbetats fram, för att från 2018 ge förutsättningar för likartade arbetssätt, gemensamma metoder och utbyte av erfarenheter mellan ungdomsmottagningar och kommuner. Samordningsfunktionen kommer även att ansvara för att utveckla uppföljningen av ungdomsmottagningsverksamheten i länet. Utöver detta pågår ett arbete med ett länsövergripande uppdrag som formulerar en gemensam inriktning gällande ungdomsmottagningsverksamheten för kommunerna i länet och Region Uppsala. 11

78 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning driver i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst ett arbete med att utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Arbetet bedrivs utifrån den nationella satsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa En länsgemensam handlingsplan, Psykisk hälsa 2017, är framtagen med lång- och kortsiktiga mål, indikatorer och aktiviteter. Under 2017 pågår en fördjupad kartläggning av den psykiska hälsan hos målgruppen 0-24 år. Resultatet kommer att ligga till grund för en handlingsplan som avser Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid regionkontoret har även rekryterat en funktion för suicidprevention som bland annat ska ta fram en handlingsplan för region Uppsalas suicidpreventiva arbete. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Indikatorer Indikatorer för det strategiska målet är hållbart medarbetarengagemang (HME), som mäts i den årliga medarbetarundersökningen. Eftersom medarbetarundersökningen inte kommer att kunna genomföras under hösten 2017, utan skjutas upp till tidigast våren 2018, kommer Region Uppsala inte att få ett resultat för HME under Uppdrag De uppdrag som ska genomföras inom målområdet är; användning av kompetensbaserad rekryteringsprocess vid samtliga rekryteringar, ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapande av förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser samt användning av processorienterad ledningsplattform vid introduktion av nya chefer och vid utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Primärvården deltar i det övergripande arbetet i Region Uppsala för att ta fram en kompetensbaserad rekryteringsprocess. I november 2017 genomförs en utbildningsinsats för samtliga medarbetare inom HR gällande kompetensbaserad rekrytering. Fortsatt arbete med kompetensbaserad rekryteringsprocess kommer att ske under resterande delen av året. Hälsa och habilitering har bildat arbetsgrupper med uppdrag att ta fram idéer och förslag hur förvaltningen kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Folktandvården har under flera år arbetat med kompetensbaserad rekrytering. Detta arbete har dock utvecklingspotential och under hösten 2017 till våren 2018 kommer de att följa regionens utvecklingsarbete inom området. Folktandvården arbetar kontinuerligt med att öka attraktionskraften som arbetsgivare för att på så vis lösa problematiken med kompetensförsörjningen. Under året har ett arbete genomförts för att skapa processer för att ta emot utlandsutbildad personal. Den samlade bedömningen för uppdraget kring kompetensbaserad rekryteringsprocess är att de tre förvaltningarna arbetar med kompetensbaserad rekrytering utifrån de centrala riktlinjer som finns för området. När det gäller uppdraget om att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser uppger Primärvården att de genom att följa Region Uppsalas ledningssystem avseende arbetsmiljö säkerställer ett systematiskt arbete i hela förvaltningen. 12

79 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Hälsa och habilitering har påbörjat ett arbete kring första linjens chefers arbetsmiljö där tydlighet i uppdrag och roller ingår. Förvaltningen ser också över att chefer har rimliga arbetsområden, vilket är en förutsättning för ett gott ledarskap. Hälsa och habilitering arbetar utifrån Region Uppsalas modell för hälsofrämjande arbetsplatser och genomförande ska ske under hösten. Inom två av förvaltningens verksamhetsområden har cheferna även börjat arbeta i ett verktyg som mäter den självupplevda hälsan och arbetsmiljön. Planen är att alla medarbetare ska börja använda verktyget och utifrån resultatet på enhetsnivå arbeta med åtgärder och aktiviteter som främjar hälsan både på individ- och gruppnivå. Folktandvården bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete som ständigt förbättras. Nya medarbetare får exempelvis en gedigen introduktion in i Folktandvården och för medarbetare som är nya i yrket bedrivs strukturerad introduktionsutbildning. Strukturerad introduktion för nyutexaminerade tandläkare och tandhygienister har funnits i många år. Sedan 1,5 år tillbaka finns även en introduktionsutbildning för nyutbildade tandsköterskor. Folktandvården arbetar även med ett antal hälsofrämjande aktiviteter. Vidare anser Folktandvården att arbetet med att följa upp arbetsmiljön fungerar bra och under hösten 2017 kommer man att följa det utvecklingsarbete som Region Uppsala bedriver. Den samlade bedömningen för uppdraget om att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är att de tre förvaltningarna bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete utifrån de centrala riktlinjer som finns för området. Inom Primärvården används den processorienterade ledningsplattformen vid rekrytering och introduktion av nya chefer. Vidare används den vid medarbetarsamtal med chefer. Hälsa och habilitering använder från och med hösten 2017 ledningsplattformen vid introduktion av nya chefer samt vid månadsuppföljningar eller liknande som verksamhetscheferna har med sina respektive chefer. Folktandvården anger att den processorienterade ledningsplattformen följs. I samband med introduktion av nya chefer används ledningsplattformen som underlag. Tandvårdsdirektören har regelbundna möten med underställda verksamhetschefer där uppdrag och utveckling för berörd verksamhetschef diskuteras. Under året har verksamhetschefsrollen samt arbetsledarrollen förtydligats, även rollen för ledningskontorets stab har förtydligats. Ett arbete i ledningsgruppen (alla verksamhetschefer) har pågått under våren i syfte att tydliggöra ledningsgruppens roll, gemensamma arbete och syfte. Den samlade bedömningen för uppdraget om att använda den processorienterade ledningsplattformen är att de tre förvaltningarna arbetar med integrering av processorienterad ledningsplattform. Antal årsarbetare Antalet årsarbetare har sammantaget ökat med 38 årsarbetare vid de tre förvaltningarna jämfört med samma period föregående år. Vid Primärvården förklaras ökningen delvis av den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare, vilken har medfört en ökning med drygt 9 årsarbetare, samt den nya vårdcentralen i Gränbystaden. Utöver denna ökning har närvarotiden ökat med 17 årsarbetare. Primärvården arbetar inom ramen för kompetensförsörjningsarbetet med åtgärder för att utveckla omhändertagande av utlandsutbildade. Vid Hälsa och habilitering har antalet årsarbetare ökat då vakanta tjänster inom svårrekryterade yrkesgrupper till viss del har kunnat tillsättas under våren samt att ny verksamhet tillkommit. Antalet medarbetare har ökat vid Folktandvården, medan endast en del av ökningen visas i ökat antal årsarbetare. Detta förklaras bland annat av hög sjukfrånvaro samt ökat semesteruttag. 13

80 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Inhyrd personal Inhyrd personal mätt i antal årsarbetare har ökat något vid Hälsa och habilitering jämfört med samma period föregående år. Behov finns av både läkare och sjuksköterskor. Vid Primärvården är inhyrd personal mätt i årsarbetare i nivå med samma period föregående år. Under hösten beräknas närvarotiden för inhyrd personal bli lägre vid Primärvården. Det är i huvudsak läkare som hyrs in. Kostnaderna för inhyrd personal är högre jämfört med samma period föregående år både vid Hälsa och habilitering och Primärvården. Folktandvården har inget utfall för inhyrd personal. Tabell 2. Nyckeltal medarbetare, ackumulerat utfall till och med augusti månad för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården Ackumulerat utfall 2017 Ackumulerat utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 3,1 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Sjukfrånvaro Vid Hälsa och habilitering och Folktandvården har den totala sjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Hälsa och habiliterings totala sjukfrånvaron efter augusti månad är 5,5 procent och vid Folktandvården 5,8 procent. Det är den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Vid Hälsa och habilitering sker enskilda möten vid de enheter som har en hög sjukfrånvaro för att göra en djupare analys och eventuellt planera ytterligare åtgärder utöver det arbete som redan görs på verksamhets- och enhetsnivå. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron är osäker. Vid Folktandvården pågår ett fokuserat arbete med långtidssjukskrivna och i dagsläget ser förvaltningen ett visst trendbrott då siffrorna är något lägre. Årsprognosen är dock att man inte klarar att minska den längre sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Vid Primärvården har den totala sjukfrånvaron minskat vid jämförelse med föregående år och den är efter augusti månad 5,2 procent. Det är framför allt den längre, 60 dagar eller mer, som minskar. Primärvården har ett samarbete med företagshälsovården för förebyggande- och rehabiliteringsarbete. Åtgärder kopplat mot sjukfrånvaron är även tidiga insatser vid tecken på ohälsa relaterad till inomhusmiljön. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron vid Primärvården är att den blir lägre än föregående år. Praktikplatser till nyanlända med vårdkompetens Förvaltningarna har även fått ett särskilt uppdrag att ta fram praktikplatser till nyanlända med vårdkompetens. Folktandvården har under året arbetat med att skapa processer för att ta emot utlandsutbildad personal. Processerna för att ta emot utlandsutbildade på språkpraktik och praktisk tjänstgöring är i princip färdiga. Planen är att annonsera i oktober 2017 efter personer som vill genomföra praktisk tjänstgöring för att få svensk legitimation. Primärvården har under året aktivt arbetat med åtgärder för att utveckla omhändertagande av utlandsutbildade. Provtjänstgöring för tre läkare utbildade utanför EU har erbjudits. Provtjänstgöringen är en förutsättning för att de ska erhålla svensk legitimation. Primärvården driver också klinisk introduktionstjänst (KIT) tillsammans 14

81 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala med regionkontoret, Lasarettet i Enköping och kliniskt träningscentrum. Under året har fem KITplatser erbjudits inom förvaltningen. Strategiskt utvecklingsområde: En nyskapande region Är ledande inom ehälsa I februari 2017 fastställde regionfullmäktige Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala som tagits fram i en process som involverat och engagerat samtliga förvaltningar, politik och tjänstemän. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning med utgångspunkt i strategin antog regionstyrelsen i mars månad ett tiopunktsprogram, tio uppdrag, med målsättningen att levereras under Arbetet med att realisera strategi och uppdrag har under årets första halva tagit fart. Ett arbete med att skapa förutsättningar för ökad kunskap om och användning av 1177 vårdguidens e-tjänster för vårdgivarsidan har påbörjats. Allt fler enheter inom förvaltningarna har anslutit sig och målet är att användningen ska öka ytterligare. Som stöd för arbetet med att öka införandetakt och användning av e-tjänsterna startar under hösten e-tjänstelyftet, en satsning som har planerats för under våren i dialog med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Indikatorer Det strategiska målet mäts med hjälp av indikatorerna om anslutning till 1177 vårdguidens e-tjänster, kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms och vårdcentraler som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare. Antalet enheter som anslutits till 1177 vårdguidens e- tjänster inom Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården går enligt plan och prognosen är att målvärdet för indikatorn uppnås. I stort sätt alla enheter inom förvaltningarna är nu anslutna. Återstår gör att öka användningen av e-tjänsterna (se ovan). I Primärvården ökar antalet ärenden som kommer in via vårdguidens inloggade e-tjänster. Vidareutveckling av webbtidbok pågår och samtliga mottagningar har aktiverat tjänsten "Se/avboka tid direkt". Succesivt införande av boka tid direkt påbörjas från och med september Ett pilotprojekt för att testa digitala vårdmöten i Primärvården har startats upp på Fålhagens vårdcentral. Projektet kommer att avslutas i september och därefter utvärderas med målsättning att kunna påbörja planering för breddat införande under Folktandvården har infört och använder sig av sms-kallelser till undersökningar och målet är att andelen ska öka. En utredning pågår om hur uteblivandefrekvensen påverkas av sms-kallelser. Folktandvården utökar succesivt sina insatser inom mobil tandvård (tandvård i hemmiljö) och har tagit fram tekniska lösningar för detta. Uppdrag Såväl Primärvården som Hälsa- och habilitering och Folktandvården bedömer att de kommer att klara uppdragen under året, det vill säga att påbörja implementering av den regionövergripande ehälsostrategin och att införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. 15

82 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Är ledande inom kunskapsstyrd vård Indikatorer När det gäller indikatorn för målet, det vill säga antalet kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler har målvärdet uppnåtts. Uppdrag Vad avser uppdraget att upprätta programråd inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året har åtta programråd varit aktiva hittills under året, det vill säga diabetes, astma/kol, stroke, hjärtsvikt, dyslipidemi, MS/Parkinson, depression/ångest och sjukdomsförebyggande metoder. Ett nionde programråd kring palliativ vård startade i slutet av augusti månad. Råden har en multiprofessionell sammansättning och offentliga och privata vårdcentraler deltar aktivt i programrådens arbete. Samtliga programråd arbetar med att utveckla och fastställa kvalitetsindikatorer samt följa upp och analysera resultat. Arbetet med indikatorer har kommit olika långt i de olika programområdena. Utfall av indikatorer mäts direkt från respektive register samt via projektet primärvårdskvalitet. Detta projekt har inletts under 2017 och resultat på vårdcentralsnivå är inte tillgängligt för andra än för den egna vårdcentralen. Primärvården och Hälsa och habilitering har uppdraget att inom varje programråd upprätta indikatorer för uppföljnings och förbättringsarbete. Båda förvaltningarna deltar aktivt i programrådens arbete. Vidare arbetar såväl Primärvården som Hälsa och habilitering och Folktandvården med att integrera levnadsvanearbete i de landstingsövergripande processer som arbetas fram i programråden. Region Uppsala har kommit långt vad gäller målet att vara ledande inom kunskapsstyrd vård, men för att vara ledande krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete på olika nivåer samt ett utvecklat samarbete mellan förvaltningarna och regionkontoret. Uppdrag till förvaltningarna från vårdstyrelsen (3x3-uppdragen) Styrelser och nämnder har i uppdrag att ta fram åtgärder som stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena. Inför 2017 har styrelsen tagit fram tre uppdrag inom vart och ett av de tre strategiska utvecklingsområdena (3x3 uppdrag). 3x3 - uppdragen är ett tillägg till regionfullmäktiges uppdrag under En region för alla Primärvårdens samtliga tre uppdrag är desamma som de uppdrag som getts av regionfullmäktige i Regionplan och budget och redovisas under avsnittet Strategiskt utvecklingsområde - En region för alla. För Hälsa och habilitering gäller samma sak, det vill säga att samtliga tre uppdrag är desamma som regionfullmäktiges uppdrag och redovisas därför under avsnittet Strategiskt utvecklingsområde - En region för alla. Folktandvården hade två uppdrag, vilka även dessa redovisas under avsnittet Strategiskt utvecklingsområde - En region för alla. En nyskapande region Under området En nyskapande region har Primärvården fått tre uppdrag från vårdstyrelsen. Två av dessa uppdrag är desamma som de som getts från regionfullmäktige och redovisas under avsnittet Strategiskt utvecklingsområde - En nyskapande region. Det tredje uppdraget handlar om att Primärvården under 2017 ska ha infört funktionen Se och avboka tid vid alla vårdcentraler samt ha infört funktionen Boka och omboka tid vid minst en vårdcentral inom Primärvården. Uppdraget bedöms kunna genomföras under

83 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Hälsa och habiliterings uppdrag är desamma som getts av regionfullmäktige och redovisas under avsnittet Strategiskt utvecklingsområde - En nyskapande region, förutom ett uppdrag. Detta uppdrag handlar om att Hälsa och habiliterings specialisthabiliteringsverksamhet, Habilitering Uppsala, under 2017 ska ha infört funktionen Se och avboka tid vid samtliga enheter samt ha infört funktionen Boka och omboka tid vid minst en enhet. Uppdraget bedöms kunna genomföras under Folktandvården har två uppdrag från vårdstyrelsen som är desamma som regionfullmäktigeuppdragen och redovisas under avsnittet Strategiskt utvecklingsområde - En region för alla. En växande region Två av tre uppdrag till Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården är desamma som de som getts av regionfullmäktige och redovisas därför under avsnittet Strategiskt utvecklingsområde - En växande region. Det tredje uppdraget från vårdstyrelsen är följande: under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren. Uppdraget bedöms kunna genomföras under

84 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Nulägesbedömning produktion och ekonomi Produktion primärvård Primärvård vårdval och egen regi Inom primärvårdens vårdcentralsuppdrag finns totalt 41 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud). 21 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i privat regi. Det totala antalet besök inom vårdcentralsuppdraget har minskat jämfört med föregående år, framför allt sjuksköterskebesöken. Det kan vara en effekt av införd enhetstaxa på patientavgifterna från och med den 1 januari Fysioterapibesöken ligger oförändrat jämfört med föregående år. Primärvårdens totala produktion är minus 8 procent jämfört med budgeterad produktionsvolym för perioden januari-augusti Produktionen ligger fortsatt under budgeterad volym för såväl läkarbesök som övriga besök. Den lägre produktionen för läkarbesök förklaras av vakanta tjänster samt brist på distriktsläkare, vilket innebär en annan professionsmix än vad verksamheten budgeterat för. Inom övriga besök har telefonkontakterna för både sjuksköterska och distriktssköterska ökat markant samtidigt som besöken till både sjuksköterska och distriktssköterska har blivit färre. Således ses en tydlig förskjutning från besök till telefon. Primärvården bedömer att införande av det nya journalsystemet Cosmic R8.1 kommer att få stor påverkan på höstens produktion på grund av utbildningstid samt längre planerade besökstider. Primärvården bedömer att produktionsbudgeten för 2017 inte kommer att uppnås. Tabell 3. Produktion primärvård, vårdval och egen regi Förändr. Vårdval (LOV) privat och egen regi (%) Läkarbesök vårdcentral ,2% Sjuksköterskebesök vårdcentral ,5% Fysioterapeutbesök vårdcentral ,6% Mödrahälsovården antal besök ,9% Barnhälsovård antal besök ,0% Vaccinatörer antal besök ,9% Privat psykoterapi, antal besök ,2% Primär hörselrehabilitering, antal besök ,8% Summa LOV ,0% 1) Enbart privat regi Närakuten har under året bytt utförare, men trots det ligger produktionen i nivå med föregående år. Ortopedakutens produktion har ökat jämfört med samma period föregående år. Naprapatbesöken har minskat under 2017, beroende på att nytt avtal tecknats som innebär ett minskat utbud av naprapati i länet. Vårdval psykoterapi har under många år ökat kraftigt, men den trenden har nu brutits. Produktionen av besök hos psykoterapeut ligger på samma nivå som föregående år. 18

85 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Tabell 4. Produktion primärvård, upphandlade avtal Förändr. Upphandlade avtal (LOU) (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ,4% Närakuten antal besök ,5% Närakuten ortopedi läkarbesök ,4% Naprapater, antal besök ,5% Kiropraktorer, antal besök ,3% Summa LOU ,1% Sjukvårdsrådgivningens samtal ökade kraftigt under 2016, men ligger nu kvar på samma nivå som föregående år. Tabell 5. Produktion primärvård, sjukvårdsrådgivning Förändr. Upphandlade avtal (LOU) (%) Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal ,5% Produktion Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari-augusti 2017 (minus 12 procent motsvarande cirka besök). Slutenvården ligger över budget, medan både läkarbesök och övriga besök har en lägre produktion är budgeterad produktionsvolym. Det lägre produktionsutfallet för såväl läkarbesök som övriga besök förklaras bland annat av en minskad flyktingström, vilket lett till färre besök. Andra faktorer som påverkat produktionen negativt är stängningen av hälsoäventyret i mars månad, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal samt vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen ändrat registreringsrutin, vilket innebär att besök som tidigare redovisats som flera besök nu redovisas som endast ett besök. Hälsa och habilitering uppger att produktionen kommer att påverkas negativt under hösten i samband med flytt till evakueringslokaler. Gällande årsprognosen 2017 för produktionsbudgeten är bedömningen osäker. Tabell 6. Produktion Hälsa och habilitering 19

86 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Nedan tabell avser den totala produktionen för primärvård vårdcentraler och Hälsa och habilitering samt primärvården (egen och privat regi) uppdelad på nedanstående tre grupperingar. Tabell 7. Produktion primärvård och Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering och primärvård Utfall ack 2017 Utfall ack 2016 Utfall ack 2017 jmf 2016, % Utfall ack 2017 jmf 2016, antal Totalt antal besök % Slutenvård, antal % 101 Läkarbesök, antal % Övriga besök, antal % ) Exklusive hemläkarjour och sjukvårdsrådgivning, 2) Slutenvård avser endast Hälsa och habilitering Produktion Folktandvården Folktandvårdens produktion ligger något under budgeterad produktionsvolym för perioden januariaugusti 2017 (minus 1 procent, motsvarande cirka besök). Detta på grund av lägre produktion inom allmäntandvården, vilket förklaras av senareläggandet av kliniken vid resecentrum i Uppsala samt vakanser. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården samtidigt som patienttrycket är fortsatt mycket högt. Trots det har Folktandvården lyckats att minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet jämfört med samma period föregående år. Till skillnad från allmäntandvården är antalet besök fler inom specialisttandvården än budgeterad produktionsvolym för perioden. Folktandvården bedömer att produktionsbudgeten för 2017 kommer att uppnås. Tabell 8. Produktion Folktandvården Ekonomi Utfall jämfört med budget Vårdstyrelsens totala resultat för perioden januari-augusti är +79 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 11 miljoner kronor jämfört med periodens budget på +68 miljoner kronor. Intäkterna för perioden januari-augusti är lägre än budget. Totalt minskar intäkterna med 21 miljoner kronor, vilket motsvarar en avvikelse med 0,7 procent. Det är framförallt Primärvården som minskar sina intäkter för vårdvalsersättning då den rörliga besöksersättningen för vårdvalet inte kommer nå upp till budgeterad nivå på grund av låg produktion. Folktandvårdens intäkter minskar också på grund av en minskad produktion och därmed en lägre tandvårdsersättning. Båda förvaltningarnas produktion påverkas av svårigheter med bemanning. Övriga intäkter ökar jämfört med budget och 20

87 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala det är Primärvården som har högre intäkter än budgeterat avseende ersättning för studenter, ersättning inom rehabiliteringsgaranti och olika projektmedel. Kostnaderna för perioden januari-augusti är också lägre än budget. Totalt minskar kostnaderna med 32 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,3 procent. Personalkostnader, kostnader för köpt vård och köpt tandteknik och tandvård är lägre än budget, medan övriga kostnader har blivit dyrare än vad som budgeterats. Att personalkostnaderna inte når upp till budget beror på vakanser och svårigheter att rekrytera ny personal i den omfattning som förvaltningarna planerat för. Kostnaderna för köpt vård når inte heller upp till budget, vilket beror på att vårdstyrelsen haft lägre kostnader än budgeterat inom vårdvalet för primärvård, som i sin tur beror på en lägre produktion av besök än budgeterat samt att införandet av mobila team påbörjas i större skala först under hösten Dessutom ökar posten övriga kostnader, vilket främst beror på kostnader i samband med nya vårdcentraler i Gränbystaden, Stenhagen och Gottsunda samt flytten av Folktandvårdens ledningskontor. Jämförelse mellan åren Vårdstyrelsens totala resultat för perioden januari-augusti avviker negativt med 5 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna ökar mellan åren, vilket främst beror på uppräkning av anslag, ersättningar och tandvårdstaxa. Personalkostnaderna ökar även de mellan åren, vilket beror på löneökningar och att det totala antalet medarbetare ökat. Kostnader för köpt vård och köpt tandvård har ökat 2017 på grund av uppräkning av ersättningar och ökade volymer exempelvis i form av ett ökat antal listade. Läkemedelskostnaden har ökat främst på grund av införandet av nya och dyrare blodförtunnande mediciner. Årsprognos Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar vid delåret en årsprognos på +16 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på +6 miljoner kronor, som ger en positiv avvikelse med 10 miljoner kronor. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som avviker positivt med 25 miljoner kronor, vilket beror på att kostnaderna för köpt vård är lägre än beräknat. Den största avvikelsen finns inom vårdvalet för primärvård, vilket beror på en lägre produktion av besök än beräknat. Prognosen har också påverkats av att kostnaderna för mobila team varit lägre än budget då teamen införs i större skala först i slutet av oktober Tabell 9. Utfall jämfört med budget, jämförelse mellan åren och årsprognos Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat

88 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Primärvårdens prognos är 12,6 miljoner kronor, vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler, lägre vårdvalsintäkter och återbetalning av målrelaterad ersättning. Hälsa och habilitering lämnar en ekonomisk prognos som är ett underskott på 2 miljoner kronor, vilket är kopplat till den nya nämnd för kunskapsstyrning som förvaltningen ansvarar för. Folktandvårdens prognos är +6 miljoner kronor, vilket är oförändrad jämfört med budget. 22

89 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Internkontroll Avseende internkontrollarbetet ska respektive förvaltning rapportera status för detta. Vid eventuellt identifierad brist ska avvikelserapporteringen, inklusive vidtagen åtgärd för aktuell kontrollaktivitet, ingå i rapporteringen. Primärvården och Folktandvården uppger att kontrollaktiviteterna i internkontrollplanen har blivit utförda enligt plan och att dessa fungerar och har eliminerat/minimerat respektive risk. Hälsa och habilitering har identifierat ett antal brister och vidtagit åtgärder under året. Bilagor 1. Resultaträkning för vårdstyrelsen 2. Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet delårsbokslut Sammanställning av indikatorer för vårdstyrelsens område 4. Primärvårdens delårsrapport 5. Hälsa och habiliterings delårsrapport 6. Folktandvårdens delårsrapport 23

90 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala BILAGA 1. Resultaträkning Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

91 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala BILAGA 2 Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet delårsbokslut 2017 Delårsbokslut, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd perso Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar ) Förändringen mellan budget och prognos beror på att Primärvårdens ersättning inom vårdvalet beräknas minska i och med att besöken är färre än vad som budgeterats 2) Förändringen mellan budget och prognos beror på att ett minskat antal besök ger lägre patientavgifter 3) Prognosen för övriga intäkter ökar jämfört med budget och det är Primärvården som har högre intäkter än budgeterat för studenter, rehabiliteringsgaranti och projektmedel 4) Förvaltningarna har budgeterat för en högre bemanning och vakanser gör att prognosen är sänkt avseende lönekostnader. Färre anställda ger en lägre produktion och därmed minskar kostnaderna för medicinskt material 5) Förändringen mellan budget och prognos beror på ökade kostnader i samband med nya vårdcentraler i Gränbystaden, Stenhagen och Gottsunda samt flytten av Folktandvårdens ledningskontor. 25

92 BILAGA 3. Sammanställning av indikatorer för vårdstyrelsens område En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Utfall T totalt F1.1 Delaktighet och involvering Primärvården Kommentar vid avvikelse: Nationella patientenkäten genomförs på årsbasis Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Värdet ska öka Prognos för indikatorn prognos inte möjlig F1.2 Respekt och bemötande Primärvården Kommentar vid avvikelse: Nationella patientenkäten genomförs på årsbasis Värdet ska öka prognos inte möjlig F1.3 Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor Primärvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: ,6% 4,87% 15,05% 4,86% Värdet ska öka målet uppnås 2017 målet uppnås inte 2017 F1.4 Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården Folktandvården 92,1% 93,1% 93,1% 92,8% Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka målet uppnås 2017

93 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Utfall T totalt F2.1 Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag. Primärvården 90% 92% 89% 88% Kommentar vid avvikelse: Åtgärdsplan finns Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Värdet ska öka Prognos för indikatorn målet uppnås inte 2017 F2.2Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral. Primärvården 88% 88% 84% 83,1% Kommentar vid avvikelse: Åtgärdsplan finns Värdet ska öka målet uppnås inte 2017 F2.5 Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Folktandvården ,9% 96% Fler än 95 % målet uppnås 2017 Kommentar vid avvikelse: 27

94 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Bedriver vård med hög patientsäkerhet Utfall T totalt Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Prognos för indikatorn F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner Primärvården Hälsa och habilitering ,4 % - 82,4% 91,7% Mer än 90% målet uppnås 2017 prognos inte möjlig Kommentar vid avvikelse: HoH: Lokal rutin för följsamhet kommer att tas fram under året, samtliga enheter som har patientnära arbete ska även se över möjligheten att genomföra punktprevalensmätning, idag är det endast Närvårdsavdelningen i Uppsala, Medicinska enheten, Habiliteringens husläkarmottagning, Äldrevårdsenheten och Cosmos som mäts i punktprevalensmätning. F3.4 Följsamhet till klädregler Hälsa och habilitering ,5% Mer än 97% prognos inte möjlig Kommentar vid avvikelse: HoH: Lokal rutin för följsamhet kommer att tas fram under året, samtliga enheter som har patientnära arbete ska även se över möjligheten att genomföra punktprevalensmätning, idag är det endast Närvårdsavdelningen i Uppsala, Medicinska enheten, Habiliteringens husläkarmottagning, Äldrevårdsenheten och Cosmos som mäts i punktprevalensmätning. F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per inv.). Primärvården Folktandvården Kommentar vid avvikelse: 98,7 7, ,7 6,51 44,1 3,4 Minskad förekomst målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Primärvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: Minskad förekomst målet uppnås 2017 målet uppnås

95 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå F4.1 Undvikbar slutenvård vid diabetes typ 2 för patienter 65 år och äldre per antal listade med diabetes. Primärvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt ,41% 0,03% 0,20% 0,03% Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Minskad förekomst Prognos för indikatorn målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 F4.2 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre per antal listade med hjärtsvikt. Primärvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: ,45% 0,32% 3,21% 0,16% Minskad förekomst målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 F4.3 Undvikbar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre per antal listade med astma. Primärvården Hälsa och habilitering ,23% - 0,13% 0,10% Minskad förekomst målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 Kommentar vid avvikelse: F4.4 Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre per antal listade med astma. Primärvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: ,06% 0,18% 2,08% 0,09% Minskad förekomst målet uppnås 2017 målet uppnås

96 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Utfall T totalt F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus (alla åldrar) Hälsa och habilitering Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Minskad förekomst Prognos för indikatorn målet uppnås inte 2017 Kommentar vid avvikelse: Svår att påverka pga. långa väntetider till kommunala platser, detta kommer att förbättras from årsskiftet med den nya betalansvarslagen i vilken kommunen kommer att få förväntad prognos i samband med inskrivning. Då blir det lättare för kommunerna att arbeta proaktivt och planera. F4.6 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Hälsa och habilitering - - 8,67 7,74 Kommentar vid avvikelse: F4.8 Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Hälsa och habilitering 12,4 % 10,2% Kommentar vid avvikelse: Minskad förekomst Minskad förekomst målet uppnås 2017 målet uppnås

97 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Utfall T totalt Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Prognos för indikatorn F5.3 Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral Primärvården 3,08% 3,41% 3,51% 3,93% Kommentar vid avvikelse: Andelen ska öka målet uppnås 2017 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index. Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Värdet ska öka Prognos för indikatorn prognos inte möjlig målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Värdet ska öka prognos inte möjlig målet uppnås 2017 målet uppnås

98 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Kommentar vid avvikelse: F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index styrning Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Värdet ska öka Prognos för indikatorn prognos inte möjlig målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka prognos inte möjlig målet uppnås 2017 målet uppnås

99 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Är ledande inom E-hälsa N2.1 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e- tjänster Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Utfall T totalt Kommentar vid avvikelse: FTV: Alla nuvarande kliniker anslutna. HoH: Samtliga enheter är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Antalet ska öka Prognos för indikatorn målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 målet uppnås 2017 N2.4 Andel kallelser till undersökningar inom Andelen ska öka Folktandvården som sker via SMS. Folktandvården - 59,6% 67% 58,2% målet uppnås 2017 Kommentar vid avvikelse: Lämpar sig ej för Specialisttandvård, eller 3-åringar som får informationsfolder i samband med besöket. Utredning pågår av hur uteblivandefrekvensen påverkas av SMS-kallelser. N2.5 Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare. Primärvården Kommentar vid avvikelse: Antalet ska öka målet uppnås

100 Vårdstyrelsens delårsrapport 2017, Region Uppsala Är ledande inom kunskapsstyrd vård Utfall T totalt Utfall T2 kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Bedömning N3.2 Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler. Primärvården Minst 6 målet uppnås 2017 Kommentar vid avvikelse: 34

101 Månadsrapport Augusti 2017 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens uppvisar ett plusresultat om tkr för augusti månad vilket är högre än den periodiserade budgeten med 432 tkr. Både intäkterna och kostnaderna är lägre (1.129tkr respektive tkr ) än den periodiserade augustibudgeten. Folktandvården har ökat antalet besök med cirka 1800 stycken från januari till augusti jämfört med samma period Dock ligger Folktandvården cirka 2000 besök under budgeterad besöksnivå till och med augusti med anledning av senareläggandet av en klinik i Uppsala och vakanser. Patienttrycket är fortsatt mycket högt, Folktandvården har trots det lyckats att minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet och jämfört med samma period förra året. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON-nivå, eftersom tandläkare i ökad omfattning gör arbetsuppgifter som tandhygienister kan utföra. För att kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning. Folktandvården ligger efter augusti månad under den periodiserade resultatbudgeten. Engångskostnader för att flytta Folktandvårdens ledningskontor från Ulleråker till Kungsgatan påverkar resultatet. Investeringsrådet har förordat att kompensation ska utbetalas till Folktandvården för de ökade kostnaderna förvaltningen haft med anledning av flytten. Om förvaltningen kompenseras för dessa kostnader räknar Folktandvården med att nå det budgeterade helårsresultatet. Folktandvården korrigerar prognosen på resultaträkningsradnivå i T2. Förvaltningen prognostiserar med 6 mkr lägre kostnader för personal (delvis beroende på det svåra rekryteringsläget och framskjuten tidpunkt för öppnandet av en ny klinik) samt 6 mkr lägre intäkter på helåret. Viktiga händelser inom förvaltningen Kunskapscentrum för äldretandvård (KÄT) övergick vid årsskiftet från att vara ett tidsbegränsat projekt till att bli en permanent verksamhet inom förvaltningen. Flera utvecklings- och forskningsprojekt har avslutats och nya har initierats under året. De förebyggande insatserna med fluorsköljning för barn i riskområden har utökats till att omfatta även Heby och Alunda. Planering pågår även för motsvarande insatser i vissa delar av Gränby. Orofacial medicin (sjukhustandvård) förmodas bli en egen specialitet under Som ett led i förberedelsearbetet inför detta samlas sjukhustandvårdsverksamheten, den mobila tandvårdskliniken och den uppsökande verksamheten i Enköping och Uppsala under en gemensam klinikledning för att lättare kunna leda och planera utvecklingen. Planering för etablering av en ny klinik i direkt anslutning till Resecentrum i Uppsala har pågått sedan hösten Av olika skäl har arbetet försenats vid flera tillfällen. Förhoppningar fanns om en start vid halvårsskiftet och produktion, intäkter och lönekostnader har budgeterats utifrån detta. Projektet har försenats ytterligare och nu beräknas kliniken starta under våren Kliniken kommer att arbeta på ett nytt och innovativt sätt för att öka tillgängligheten. Lokaliseringen är attraktiv både för patienter och personal och kommer att avlasta de befintliga klinikerna. Folktandvårdens ledningskontor flyttade i början av året från Ulleråkersområdet till nya lokaler på Kungsgatan. Under året fyller Folktandvården 75 år. Detta markeras på olika sätt, bl.a. genom att fira fluortantens dag den 1 september med fluorsköljning på många platser i länet och med en bilaga i UNT för att informera om Folktandvårdens verksamhet.

102 2 (21) Svårigheten att rekrytera personal har blivit alltmer märkbar. Under våren blev situationen i Östhammar akut och man riskerade under en period att behöva dra ner sin verksamhet kraftigt. Genom utlån av tandläkare från andra kliniker kunde verksamheten upprätthållas och man har nu lyckats bra i sitt rekryteringsarbete. Bristen på tandhygienister är kännbar över hela länet och problemen förväntas öka under kommande år. BEON-faktorn påverkas också kraftigt pga bristen på tandhygienister. TLVs uppräkning av referensprislistan för 2018 släpptes i slutet av juni. Simulerat på Folktandvårdens åtgärdspanorama skulle utfallet endast innebära en ökning på 0.45% för Folktandvården, vilket inte ger kostnadstäckning för hyres-, löne och utvecklingskostnader under Att klara det beslutade resultatkravet med de förutsättningarna torde vara mycket svårt. Sammanfattande bedömning avseende uppdrag i RPB 3x3 uppdrag, indikatorer och internkontroll Folktandvården bedöms kunna svara mot förväntningarna i ovanstående dokument. De problem förvaltningen har är kopplat till den rådande bristsituationen på tandläkare och tandhygienister. Låga BEON-siffror i internkontrollen och tillgänglighetsproblematik är exempel på det (även om tillgängligheten förbättrats sedan årsskiftet). För att förbättra tillgängligheten arbetar vi med att vara en attraktiv arbetsgivare samt att hitta nya effektiva arbetssätt för att kunna ta emot fler patienter. Vidare kommer vi under nästa år att öka antalet behandlingsrum inom förvaltningen. Att lösa kompetensförsörjningen är av största vikt för tandvården. Nya satsningar nationellt på fler utbildningsplatser för tandhygienister är nödvändigt om vi ska klara vårt uppdrag. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna.

103 3 (21) Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat Ekonomi jan-augusti Intäkterna från tandvårdstaxan ligger under budget på grund av mycket lägre intäkter än förväntat i april, orsakerna till det står att finna i få möjliga arbetsdagar i månaden samt högt semesteruttag och vakanser. Även i augusti var intäkterna lägre än den periodiserade budgeten beroende på ett högt semesteruttag och vakanser. På helår prognostiserar vi med 6 mkr i minskade intäkter jämfört mot budget. Övriga intäkter är något högre än budget men kommer att närma sig budgeten längre fram på året. Personalkostnaderna ligger mycket under budget vilket till stora delar beror på vakanser och sjukdom. I prognosen har vi sänkt kostnaderna för personal med 6 mkr på helåret. Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger efter augusti under budget, men väntas närma sig budget senare under året, beroende på inriktningen på de nyanställda tandläkarna (protetiskt inriktade tandläkare medför höga kostnader för tandteknik men också hög lönsamhet per behandling). Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en något högre kostnad för medicinskt material än den ackumulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget senare under året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för förvaltningen. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna då flytten beslutades efter att budgeten 2017 lämnats in. Dessa kostnader är av engångskaraktär och investeringsrådet har förordat att kompensation utbetalas till förvaltningen. Med anledning av flytten är övriga kostnader därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för augusti. På grund av att det råder osäkerhet om när Folktandvården kan öppna den nya kliniken vid stationen i Uppsala, vilken är budgeterad från halvårsskiftet, samt har svårigheter att rekrytera personal prognostiserar vi med lägre personalkostnader och som en följd därav också lägre intäkter. Vi räknar med 6 mkr i sänkta intäkter och lönekostnader. Folktandvården prognostiserar därmed ett oförändrat resultat jämfört med budget för helåret Komparativ ekonomisk analys utfall jan-augusti år 2016 och 2017 De totala intäkterna för Folktandvården var 9 mkr högre 2017 jämfört med 2016 tertial två. Förklaringarna är att taxan ökat mellan åren med två procent samt att vi tagit emot fler patienter.

104 4 (21) Personalkostnaden var totalt 8 mkr högre 2017 jämfört med 2016 vilket beror på lönehöjningar (både tandläkare och tandhygienister är bristyrken) och att förvaltningen har fler helårsarbetare, men långt ifrån så många som Folktandvården önskat. Vidare har de övriga personalkostnaderna ökat mellan åren. En förklaring är att flera utbildningar i år har ägt rum under årets första två kvartal. Den köpta tandvården och tandtekniken ligger cirka 700 tkr över föregående år. Det indikerar att förvaltningen gjort fler protetiska arbeten under 2017 jämfört med samma period 2016 (men färre än budgeterat). Kostnaderna för medicinskt material har också ökat mellan åren, vilket till stor del förklaras av inköp av nytt rotbehandlingssystem. Lokal- och fastighetskostnaderna har stigit (utöver index) på grund av ökade hyreskostnader och anpassningar med anledning av att två kliniker och ledningskontoret flyttat till nya lokaler under mätperioden. Ökningen av de övriga kostnaderna på 2,3 mkr härrör även de från flytt- och anpassningskostnader samt ökade avskrivningskostnader kopplat till investeringar i kliniker och ledningskontor med anledning av flyttarna av dessa. En stor del av resultatförsämringen mellan åren förklaras av kostnader hänförliga till lokaler.

105 Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring 5 (21) Antal årsarbetare, genomsnitt % Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,85 5,02 +16% Medarbetare Antalet medarbetare har under 2017 ökat inom Folktandvården. Denna förändring syns endast till en del i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras förmodligen av den höga sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ligger högt, ett fokuserat arbete med långtidssjukskrivna pågår och i dagsläget ser vi ett visst trendbrott då siffrorna är något lägre. Under kommande period kommer vi även att fokusera på arbetet med att minska korttidsfrånvaron då denna frånvaro påverkar produktionen negativt då rumsplaneringen påverkas. Folktandvården arbetar kontinuerligt med att öka attraktionskraften som arbetsgivare för att på så vis lösa den stora problematiken med kompetensförsörjningen. Under året har ett arbete för skapa processer för att ta emot utlandsutbildad personal pågått. Vi har deltagit i regionens fokusområde inom detta arbete och vi har även arbetat aktivt internt för att bygga upp en struktur för att så snabbt som möjligt få utlandsutbildad personal i produktion. I dagsläget är processerna för att ta emot utlandsutbildade på språkpraktik och praktisk tjänstgöring i princip färdiga. Planen är att under oktober månad annonsera efter personer som vill genomföra praktisk tjänstgöring för att få ut sin svenska legitimation. Vi deltar i regionens samarbete med Arbetsförmedlingen för att få ut personer i språkpraktik. Vi tar även emot utlandutbildade på språkpraktik utanför ramen för SFA medicin. Detta för att nå de personer som inte befinner sig inom etableringsuppdraget.

106 6 (21) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-aug har patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 92,8 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 2016 fick 93,2 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 2017 är 95 procent. I slutet av augusti har 96 % av patienterna fått vård. Motsvarande period 2016 fick 95,1 % av patienterna planerad vård inom tre månader. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 7200 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med cirka 1500 patienter jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 3,7 månader. Spridningen mellan klinikerna är för den totala väntetiden är 0-24 månader. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 168 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Antalet listade barn har ökat eftersom åringar sedan årsskiftet ingår i tandvård för barn och unga. Dessa hörde tidigare till gruppen vuxna med revisionstandvård. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Sjukhustandvård och har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna för tandreglering, tandreglering, bettfysiologi och endodonti är 1-3 månader medan bettfysiologi har en väntetid på 5 månader. För oral protetik är väntetiden som längst 16 månader. Den specialiserade barntandvården har väntetider på 9 månader för oprioriterade patienter. Bland de väntande patienterna finns 45 barn som väntar på tandbehandling under narkos. Svårigheter att få narkostider på AS gör att kön för narkos växer. Kliniken behandlar även svårt sjuka barn från andra län när de vårdas på AS vilket ytterligare förlänger väntetiderna för länspatienterna. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas)

107 7 (21) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen. 3. Återrapportering FTV uppdragen i RPB, 3x3 uppdrag, internkontroll samt indikatorer. Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not. 1. Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser. 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året. Folktandvården har haft intäkter i form av ersättning för T4-koordinator under början av året. 3. Personalkostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser, sjukdom och semestrar.

108 8 (21) 4. Marginell avvikelse, möjlig effekt av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare, kan närma sig budget under senare delen av året, beroende på inriktningen på de nyanställda tandläkarna. 5. Övriga kostnader har blivit dyrare än budgeterat framförallt med anledning av ledningskontorets flytt under januari. 6. Avskrivningarna ligger över budgeten med anledning av IT-investeringar och kostnader som uppkommit med anledning av ledningskontorets flytt.

109 9 (21) Bedömning av uppdrag Utifrån respektive förvaltnings uppdrag i regionalplan och budget görs här en bedömning i bifogad mall. Gör en bedömning utifrån Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 2017 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 2017 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 2017 Respektive uppdrag som redovisas anges med kursiv text. Gör en bedömning genom att ange en färgmarkering. Vid avvikelse, det vill säga när bedömningen görs att uppdraget inte genomförs eller enbart delvis genomförs under året, ska bedömningen kompletteras med en beskrivning av anledningen till detta under rubriken kommentar. Folktandvårdens uppdrag i regionplan och budget En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Uppdrag Bedömning Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under Kommentar: Folktandvårdens likabehandlingsplan innehåller aktiviteter inom områdena Bemötande, Tillgänglighet och användbarhet samt God vård på lika villkor. Flertalet aktiviteter i planen är genomförda, t.ex. hälsofrämjande projekt för förskolebarn i

110 10 (21) Gottsunda, mätning av 3-6-åringars upplevelse av tandvård, HBTQ-certifiering, förbättrad kostnadsinformation till patienterna, hälsofrämjande insatser i skolan i åldrarna 6-16 år samt uppsökande verksamhet för omvårdnadsberoende äldre och personer med funktionsnedsättning. Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under Kommentar: Regionens funktionshinderpolitiska program är försenat. Folktandvården anpassar lokaler till olika slags funktionsnedsättningar vid ny- och ombyggnationer. I förvaltningens koncepthandbok har anpassningar till funktionsnedsättningar gjorts. Även medarbetares arbetsmiljö har anpassats utifrån funktionsnedsättningar. För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kommentar: Tandhälsodata för barn och ungdomar redovisas könsuppdelad. I åldrarna 3-19 år finns mycket små skillnader mellan pojkar och flickor. Könsuppdelat tandhälsodata för vuxna och vissa behandlingar kan tas fram via det nationella kvalitetsregistret SKaPa. Utvecklingsarbete för att ta fram data angående behandlingar i SAS-rapporter pågår. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (*En växande region). Kommentar: Inom allmäntandvården har tillgängligheten förbättrats genom rekrytering och ändrade arbetssätt. I augusti fanns cirka 7200 vuxna som väntat mer än tre månader på planerad behandling, att jämföra med cirka 8300 vid årsskiftet. Detta innebär att 96 % av de vuxna patienterna får planerad vård inom tre månader. Inom specialisttandvården är väntetiderna fortsatt långa. Vissa områden har minskat väntetiderna medan andra ökat. Orsakerna är stora rekryteringssvårigheter samt sjukskrivningar. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner.

111 11 (21) Kommentar: Förekomsten av vårdrelaterade infektioner har tidigare varit okänd inom tandvården. Folktandvården har därför genomfört en stor journalstudie av tandkirurgi och rotbehandlingar och funnit att postoperativa infektioner uppkommer i cirka 8% av fallen. En utbildningsaktivitet har genomförts inom allmäntandvården som ett led i förbättringsarbetet. I utbildningen ingick även en repetition av riktlinjerna för antibiotikaanvändning. Studien kommer att publiceras i vetenskaplig tidskrift. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. (*En region för alla) Kommentar: Arbetet med att minska vårdskador sker kontinuerligt. Exempel på insatser är utbildning i avvikelsehantering, information från patientnämnden till klinikledningar, förbättringsarbete genom journalgranskningar och kvalitetsledningssystem. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare Kommentar: Folktandvården har under flera år arbetat med Kompetensbaserad rekrytering. Detta arbete har dock utvecklingspotential, under hösten våren 2018 kommer vi att följa regionens utvecklingsarbete inom detta.

112 12 (21) Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljö-arbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Kommentar: Folktandvården bedriver ett systematiskt arbete som ständigt förbättras. Nya medarbetare får en gedigen introduktion in i Folktandvården och för medarbetare som är nya i yrket bedrivs strukturerad introduktionsutbildning, där teori blandas med praktisk handledning. Strukturerad introduktion för nyutexaminerade tandläkare och tandhygienister har funnits i många år, sedan 1,5 år tillbaka finns även en introduktionsutbildning för nyutbildade tandsköterskor. Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär också att vara hälsofrämjande, många av de aktiviteter som framkom ur medarbetarundersökningen (2016) samt i projektet Fokusgrupper handlar om att arbeta med delaktighet såsom att alla kliniker ska gå igenom dialogverktget Delaktighet och Arbetsplatsträffen Samtliga kliniker arbetar med att se över sina kommunikationskanaler. Under hösten kommer även all personal att få en föreläsning om vikten av att ge och ta emot feedback. Arbetet med att följa upp arbetsmiljön fungerar gott inom Folktandvården. Under hösten 2017 kommer vi att följa det utvecklingsarbete som regionen bedriver. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kommentar: Den processorienterade ledningsplattformen följs. I samband med introduktion av nya chefer används ledningsplattformen som underlag. Tandvårdsdirektören har regelbundna möten med underställda verksamhetschefer där uppdrag och utveckling för berörd verksamhetschef diskuteras.under året har verksamhetschefsrollen samt arbetsledarrollen förtydligats, även rollen för ledningskontorets stab har förtydligats. Ett arbete i ledningsgruppen (alla verksamhetschefer) har pågått under våren i syfte att tydliggöra ledningsgruppens roll, gemensamma arbete och syfte. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Bedömning Under 2017ska arbetet påbörjas med att implementera den regionövergripande ehälsostrategin

113 13 (21) Kommentar: I Folktandvårdens mål för 2017 ingår att bryta ned den regionspecifika e-hälsostrategin i mål som kan implementeras i Folktandvårdens IT-miljö. Folktandvården utökar successivt sina insatser inom mobil tandvård (tandvård i hemmiljö)och har tagit fram tekniklösningar för detta. Alla Folktandvårdens kliniker är anslutna till 1177 och har implementerar tjänster för vårdkontakt samt webbtidbokning sedan länge. Vi jobbar aktivt med att utöka utbudet av tjänster mot 1177 för att förenkla för både medarbetare och patienter. En ny tjänst för att godkänna Frisktandvårdsavtal finns nu tillgänglig på Denna tjänst innebär mindre administration för medarbetarna och patienterna kan se sitt avtal samt egenvårdsråd. Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e- tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (* En nyskapande region) Kommentar: Under senare delen av 2017 kommer projekt startas upp för att göra Tandvårdsjournalen tillgänglig på Folktandvården i Uppsala kommer vara pilot-testare av tekniken, och projektet samordnas med leverantören av Tandvårdssystemet, T4. Tjänst för godkännande av Frisktandvårdsavtal finns tillgänglig på 1177 (se ovan). Tester av In- och utcheckningskiosker kommer att påbörjas under hösten Renodlade inceckningskiosker har funnits sedan länge. Ett testprojekt för avtryckstagning med hjälp av Digital scanning har startats under 2017 och kommer fortgå under Vi ser en direkt patientnytta genom snabbare och enklare hantering av digitala avtryck jämfört med traditionella tekniker. Folktandvården jobbar vidare med SAS Datalager och planerar att ha fasat ut Diver under Verksamheten sparar tid genom att det är enklare att göra uppföljning när det finns färdiga rapporter och nyckeltal i SAS. Är ledande inom kunskapsstyrd vård

114 14 (21) Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Kommentar: Inom levnadsvanearbetet arbetar tandvården främst med kostrådgivning, stöd för att förbättra munhygienen och tobaksförebyggande arbete. Arbetet med att ta fram kvalitetsledningssystem fortsätter och i alla kärnprocesser definieras det förebyggande arbetet. Uppföljning av hur stor andel av patienterna med hög risk för karies och tandlossning som fått sjukdomsförebyggande behandling görs i det nationella kvalitetsregistret SKaPa och i interna SAS-rapporter. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Bedömning Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar: Folktandvården har utbildat alla kliniker i kemikaliehanteringssystemet Klara. Därmed minskar risken för spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommentar: Vid alla upphandlingar följs regionensriktlinjer vad gäller upphandling, enheten för hållbarutveckling/miljö är alltid delaktig.

115 Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Folktandvården En region för alla - uppdrag Bedömning Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Folktandvården jobbar aktivt med avvikelser och uppföljning av tillbud och skador. Kommentar vid avvikelse: Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Folktandvården inkluderar egenvård i vårdprogram Kommentar vid avvikelse: Programråd gäller egentligen inte Folktandvården utan Hälso- och sjukvård. Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region - uppdrag Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. 1 Bedömning I varje vårdprogram inkluderas uppföljningsindikatorer Kommentar vid avvikelse: 1 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

116 16 (21) Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: En växande region - uppdrag Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Bedömning Förvaltningen kan ytterligare förbättra tillgängligheten Kommentar: Inom allmäntandvården har tillgängligheten förbättrats genom rekrytering och ändrade arbetssätt. I augusti fanns cirka 7200 vuxna som väntat mer än tre månader på planerad behandling, att jämföra med cirka 8300 vid årsskiftet. Detta innebär att 96 % av de vuxna patienterna får planerad vård inom tre månader. Inom specialisttandvården är väntetiderna fortsatt långa. Vissa områden har minskat väntetiderna medan andra ökat. Orsakerna är stora rekryteringssvårigheter samt sjukskrivningar. Vi försöker att ständigt förbättra oss vad gäller tillgänglighet och jobbar med produktions- och tidboksplanering där vi inte är nöjda. Vidare lånar vi personal mellan kliniker för att öka tillgängligheten där den inte är tillfredsställande. Vi kommer att öka vår rumskapacitet under 2018 och därigenom ytterligare förbättra tillgängligheten. Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram en Vi har kompetens- och fastighetsförsörjningsplan strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren. Kommentar vid avvikelse:

117 Återrapportering av internkontrollarbetet 17 (21)

118 Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Om svaret på första frågan är nej: Ange vilka brister som har identifierats: Kontrollaktiviteterna är utförda enligt plan. Dock ligger vi under målvärdet vad gäller BEON vid utförd kontroll. Det beror framförallt på det svåra rekryteringsläget vad gäller tandhygienister. Vidare har erfarenhetsnivån sjunkit i takt med försvårad rekryteringsprocess. Folktandvården arbetar på att anställa fler tandhygienister genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Ja Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att respektive brist har åtgärdats så att målet uppnås: Folktandvården försöker nå BEON-målet genom att öka tandsköterskornas delaktighet vad gäller behandling av patienter, eftersom det inte finns tillräckligt med tandhygienister för att nå målet i dagsläget.

119 19 (21) RPB indikatorer Folktandvården En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Utfall Utfall T1 Utfall T1 Målvärde T Kvinnor män 2017 totalt F1.4 Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos 92,1 % 93,1% 93,1 % 92,8% - - Ökning Folktandvården Kommentar vid avvikelse: Bedömning Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet F2.5 Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader ,9 % 96% % Kommentar vid avvikelse: Bedriver vård med hög patientsäkerhet F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika Antalet ska minska Andelen antibiotika har minskat med 190 varurader (Recept) mellan mätperioderna Kommentar vid avvikelse:

120 20 (21) Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Utfall Utfall T2 Utfall T2 Målvärde T Bedömning Kvinnor män 2017 totalt F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Bedömning F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: Undersökningen görs endast en gång per år. Därför har inget värde rapporterats i T Värdet ska öka

121 21 (21) En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Är ledande inom E-hälsa N2.1 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e- tjänster. *=tom. Augusti N2.4 Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män * - - Målvärde 2017 Antalet ska öka - 59,6 % 67 % 58,16% % Bedömning Öppningen av FTV Stationen kommer förmodligen att ske första halvåret 2018 då ökar antalet. Alla nuvarande kliniker anslutna. Lämpar sig ej för Specialisttandvård, eller 3-åringar som får informationsfolder i samband med besöket. Utredning pågår av hur uteblivandefrekvensen påverkas av SMS-kallelser.

122 Tertialrapport augusti 2017 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Hälsa och habilitering arbetar personcentrerat och upprättar adekvata planer för samtliga patienter (habiliterings - rehabiliterings eller vårdplan). Förvaltningen arbetar utifrån individens behov med samtliga parter. I de fall samverkan behövs för en bättre vård för patienten upprättas en samordnad individuell plan (SIP) för berörda patienter inom förvaltningen. Under 2017 har förvaltningen fortsatt att utveckla arbetet inom specialisthabilitering genom att strukturera mottagandet för patienterna genom en verksamhetsgemensam remissgrupp. Detta arbete förväntas underlätta och möjliggöra en tydligare och bättre planering för patienter som behöver specialisthabilitering inom förvaltningen. Det finns ett flertal handlingsplaner inom förvaltningen för att säkerställa individens fokus. Uppföljning av aktiviteterna i samtliga framtagna planer kommer att göras under hösten Aktuella handlingsplaner är; stöd till anhöriga, barn och vuxna, lika behandling samt det funktionshinderpolitiska programmet. Förvaltningen förhåller sig utifrån samtliga handlingsplaner i våra uppdrag. Uppföljning görs av att handlingsplanerna efterlevs. Hälsa och habiliterings enheter arbetar i många fall behovsrelaterat, där har inte uppföljning gjorts utifrån ett genus perspektiv. Arbetet med att implementera även genusperspektiv i analysen är påbörjad och kommer att utvecklas under Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Hälsa och habiliterings habiliteringsverksamheter lever inte upp till målet utmärks av god tillgänglighet inom flera enheter. Den förstärkta vårdgarantin uppfylls till 100%, medan den nationella vårdgarantin inte är möjlig att hålla på alla enheter inom habilitering. Detta beror främst på ett ökat inflöde av remisser, svårigheter att rekrytera personal i ytterområden samt gemensamt med samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar rekrytering till bristyrken. Tillgängligheten till hörcentralen och audionommottagningarna i länet är sämre än beräknat pga. vakans och byte av lokaler. Hörcentralen är den enhet som haft störst problem med lokaler. Detta har medfört att hörselmätningar under ett antal månader inte kunnat utföras, vilket i sin tur medfört ökade väntetider och köer. Istället för hörselmätningar har därför hörcentralen prioriterat om och arbetat väldigt aktivt med de insatser som inte krävt en hörselmätning. Det har naturligtvis byggt upp en kö för nya besök vilken nu när hörcentralen tillträder sin nya lokal 25 september kommer att prioriteras. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet.

123 2 (22) Hälsa och habilitering har påbörjat en genomgripande förbättring av patientsäkerhetsarbetet. Dels genomförs en satsning på chefer genom deltagande i den av Akademiska sjukhuset framtagna patientsäkerhetsutbildningen. Denna kommer sedan att följas av web-utbildning för alla medarbetare, och dels har ett patientsäkerhetsråd bildats i förvaltningen. Arbetet kring att naturligt använda avvikelser för ett systematiskt förbättringsarbete fortsätter. Hälsa och habiliterings närvårdsavdelning har startat en fallpreventions grupp för att undvika fall, detta utifrån att fall är den enskilt största vårdskadan. Utöver ovan så pågår ett arbete med rutiner för att förtydliga uppdrag vilket in sin tur kommer att ge trygghet för chefer, medarbetare och patienter. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är under utveckling och arbete pågår med årshjul, rutiner för Verksam, arbetsmiljöronder samt kontinuerlig utveckling av internkontroll. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Hälsa och habilitering har genom att utveckla de mobila närvårdsteamen under hösten Dessa första teamen är rekryterade och kommer att påbörja sitt arbete from 23 oktober Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Hälsa och habilitering arbetar med implementering av BUS Uppsala. Start av gemensam remissgrupp BUP och Habilitering. Samarbetsrutiner är framtagna tillsammans med vårdgrannar i Uppsala kommun och kommer att utvecklas under kommande år för fler kommuner i Uppsala län. Ungdomsmottagningarna, som Hälsa och habilitering har samordningsansvaret för, har genom förnyat och omfattande tilläggsåtagande för vårdcentralerna, lagt grunden för lågtröskelverksamheternas utveckling i länet. Det nya tilläggsåtandet fastställdes av vårdstyrelsen i juni Har en aktiv arbetsgivarpolitisk och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Hälsa och habilitering har påbörjat ett arbete kring 1: a linjens chefers arbetsmiljö där tydlighet i uppdrag och roller ingår. Förvaltningen ser också över att chefer har rimliga arbetsområden vilket är en förutsättning för ett gott ledarskap. Hälsa och habilitering har bildat arbetsgrupper med uppdrag att ta fram idéer och förslag hur förvaltningen kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetarebetare. Hälsa och habilitering arbetar utifrån Region Uppsalas modell för Hälsofrämjande arbetsplatser denna ska under hösten implementeras i förvaltningen. Inom två av förvaltningens verksamhetsområden har cheferna även börjat arbeta i ett verktyg som mäter den självupplevda hälsan och arbetsmiljön. Planen är att alla medarbetare ska börja använda verktyget och utifrån resultatet på enhetsnivå arbeta med åtgärder och aktiviteter som främjar hälsan både på individ som gruppnivå. Hälsa och habilitering använder from hösten 2017 ledningsplattformen vid introduktion av nya chefer, samt vid månadsuppföljningar eller liknande som verksamhetscheferna har med sina respektive chefer. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa.

124 3 (22) Hälsa och habiliterings samtliga enheter är anslutna till Idag kan patienter se sina bokade besök via 1177, from 1/ kommer möjligheten för patienterna att avboka sina besök via 1177 att påbörjas. Hälsa och habiliterings habiliteringsverksamhet arbetar också med en utökning av utbildningsfilmer, för att ersätta viss del i utbildningsinsatser. Hälsa och habilitering har utsedda ehälsocoacher på samtliga verksamhetsområden som kommer att genomgå en utbildning via regionkontoret för att inspirera och vara ett stöd i förvaltningen implementeringsarbete av den regionövergripande ehälsostrategin. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Hälsa och habilitering deltar i programrådens arbete, uppdrag och i utvecklingen av indikatorer. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Hälsa och habilitering arbetar aktivt med att utveckla den mobila hembesöksverksamheten (mobila närvårdsteam) för att stötta äldre och multisjuka i länet. From med mitten av oktober 2017 beräknas 3,5 team vara på plats och påbörja sin verksamhet. Hälsa och habilitering har under våren tagit fram en lokalförsörjningsplan och arbete pågår för att samordna den tillsammans med den strategiska utvecklingsplanen som tas fram från fastighet och service nämnden. Uppdraget att ta fram strategisk utvecklingsplan med ett bemanning- och lokaliseringsperspektiv känns osäkert och svårt utan en tydlig riktning med hänsyn tagen till den utmaning förvaltningen har i de befintliga lokalerna på Kungsgärdet. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Hälsa och habilitering har ett positivt resultat på tkr per 31 augusti Budgeterat för samma period är ett överskott på tkr. Jämfört med den periodiserade budgeten är resultatet ett underskott tkr. Förra året redovisade förvaltningen ett överskott om tkr per 31 augusti att jämföras mot budgeterat överskott på 808 tkr. Resultatet jämfört med periodiserad budget visade då ett överskott på tkr. Inom förvaltningens habiliteringsverksamheter har flera enheter haft vakanta tjänster, de flesta tjänster är nu bemannade med undantag för vissa bristyrken i områden utanför de större länen Uppsala och Enköping. Förvaltningen har påbörjat ett arbete där tjänster i ytterområden erbjuds stationering i Uppsala alt Enköping men med uppdrag mot de mindre länen, detta rekryteringsarbete har hittills varit lyckat och lockat fler sökande och även medfört

125 4 (22) tillsättning av tjänster där det tidigare inte varit några sökande. Detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen Uppsala och Habilitering länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion har habilitering rekryterat ett resursteam som kommer starta under hösten. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområde Särskild vård och integration är resultatet negativt vilket förklaras av att verksamhetsområdet har precis som övriga hälso-och sjukvårdsförvaltningar svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera andra enheter inom verksamhetsområdet har också inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Under 2017 kommer förvaltningen att satsa på att profilera området Särskild vård och integration för att öka och attrahera sjuksköterskor och läkare till verksamhetsområdet. Arbete pågår också med att se över schemaläggning och nattbemanning. Helårsprognosen för förvaltningen är underskott på 2 mnkr. Minskat anslag med 1,9 mnkr påverkar förvaltningens årsprognos. Många av de vakanta tjänsterna kommer att vara tillsatta till hösten och Särskild vård och integration har svårigheter att rekrytera vilket innebär flera inhyra läkare och sjuksköterskor än budget för att klara uppdraget. Lokalen på Närvårdsavdelningen är också utformad annorlunda vilket har inneburit ökad bemanning speciellt på natten för klara uppdraget.

126 5 (22) Ekonomi Ekonomi Ackumulerat utfall visar på ett överskott om jämfört med budgeterat överskott t o m augusti om tkr, det är en differens på tkr. Förra året var resultatet jämfört med budgeterad nivå ett överskott på tkr. Resultaträkningen visade då ett överskott om tkr att jämföras mot budgeterad nivå på 808 tkr. Förvaltningen arbetar för att uppnå budgeterad nivå, samtliga verksamheter tar fram förslag till effektiviseringar på kort sikt och arbete pågår med effektiviseringar på längre sikt. För årsprognosen kvarstår ett förväntat negativt resultat på tkr riskintervall på tkr. Utfall ackumulerat Budget ackumulerat Utfall jmf m ack budget Hälsa o habiliterings ledningskontor Habilitering länet Habilitering Uppsala Särskild vård och integration Funktionsstöd och hälsa För ledningskontoret består underskottet av externa projektmedel som bokfördes som en del av förvaltningens resultat år Intäkten om tkr avsåg Regionförbudgets externa projektmedel och dessa har återförts till projektmedlen i år vilket påverkar förvaltningens resultat även detta år. Ett minskat anslag om 1,9 mnkr påverkar förvaltningens resultat och prognos. Habilitering länet har ett överskott om 807 tkr som till stor del beror på vakanta tjänster. I verksamhetens resultat ingår extrakostnader om 200 tkr för glasögonbidrag för barn 8 19 år där Resurscentrum övertagit ersättningen från årsskiftet men där Syncentralen fått behålla kostnadsansvaret för sent inkomna utbetalningar av bidrag. Även Habiliteringen Uppsala uppvisar ett överskott där i första hand personalkostnaderna understiger budgeterad nivå. Inom Särskild vård och integration är underskottet inom Närvårdsavdelningen tkr. Antalet slutenvårdstillfällen var under perioden januari augusti 16 procent högre än samma period förra året. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 803 tkr vilket innebär en ökning med 28 procent jämfört med motsvarande period Personalkostnaderna exkl. inhyrd personal har ökat med tkr motsvarande en ökning med 20 procent. Funktionsstöd och hälsa uppvisar ett överskott jämfört med budget på tkr. Verksamhetsområdet har ökade kostnader för hjälpmedel och inkontinensartiklar jämfört med föregående år. Tolkcentralen har högre intäkter per sista augusti jämfört med motsvarande period förra året och anledningen är att faktureringen tidsmäss- Medarbetare igt nu är mer i fas.

127 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring 6 (22) Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 2,65% Inhyrd personal, antal årsarbetare 5,6 4,4 1,2 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,48 3,98 1,54 Medarbetare Att antalet årsarbetare har ökat är helt enligt plan. Anledningen är att tjänster som varit vakanta inom svårrekryterade yrkesgrupper till viss del har kunnat tillsättas under våren samt ny verksamhet inom förvaltningen. Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen jämfört med Det är framför allt sjukfrånvaron över 60 dagar som har ökat jämfört med samma period föregående år. Det rör sig om 39 personer, av dessa är 15 medarbetare inte längre sjukskrivna och 4 har slutat sin anställning. 14 medarbetare är sjukskrivna på deltid, flertalet (9) är det på 25%. Av dessa 14 är 6 arbetsrelaterade eller delvis arbetsrelaterade. Ingen av de 6 medarbetare som har en sjukskrivning på heltid är arbetsrelaterad. I de fall en enhet har en hög sjukfrånvaro totalt eller har en medarbetare med arbetsrelaterad sjukskrivningen, har HR-chef bokat enskilda möten med de enhetschefer som är berörda för att göra en djupare analys och eventuellt planera ytterligare åtgärder utöver det arbete som redan görs på verksamhets- och enhetsnivå. Sjukfrånvaron är något högre bland kvinnor (5,53 %) än män (5,18%). Korttidssjukfrånvaron (2-14 dagar) är i stort sett samma 2015 (1,13%), 2016 (1,16%) som 2017 (1,18%).

128 Produktion 7 (22) Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, Utfall 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, prognos tertial jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Produktion Slutenvården är produktionsplanerad så att Närvårdsavdelningen i Uppsala ska erbjuda 26 platser under 2017, förutom under sommaren då produktionen är lägre pga. av semesterperioden dvs. juni, juli och augusti. För att Närvårdsavdelningen Uppsala ska kunna upprätthålla en patientsäker vård av god kvalité behövs 13,5 sjuksköterskor, I dagsläget finns totalt 10 sjuksköterskor varav hälften är hyrsjuksköterskor och timvikarier dvs endast fem är ordinarie sjuksköterskor. Vårdplatserna har därför anpassats till antalet sjuksköterskor dvs. 23 platser på vardagar samt 20 platser på helger. I helårsprognosen så bedöms budgeterad volym kunna upprätthållas. Antalet öppna platser kommer att påverka utfallet avsevärt pga. höga kostnader för inhyrd personal speciellt på natten. Lokalens uppformning påverkar hur Närvårdsavdelningen ska bemanna, detta är viktigt att tänka på vid upphandling av nytt hyresavtal Närvårdsavdelningen arbetar aktivt med att se över bemanning och schemaläggning speciellt nattbemanning. Hälsa och habilitering produktion av läkarkontakter är lägre än budget, detta förklaras dels av ett minskat antal asylsökande samt vakant läkartjänst på habiliteringens husläkarmottagning. Sprutbytet är en ny verksamhet som arbetar aktivt för att öka produktionsvolymen, detta är en utmaning då personer med missbruk har viss misstro till myndighetsorganisationer. Verksamheten arbetar aktivt för att motivera missbrukare att skriva in sig. I dag har verksamheten ca 100 inskrivna missbrukare av uppskattat 250 st. Minskad produktion övriga besök pga. av minskat antal asylsökande, stängt hälsoäventyr from 31/ i Uppsala, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal till Kultur och bildnings gamla lokaler samt flytt internt inom Kungsgärdet. Produktionen kommer också att påverkas i samband med flytt till evakueringslokaler under hösten Renoveringen av hus C är påbörjad och omfattningen är ännu inte fastställd. I produktionen finns inte den TeachingRecoveryTechniques som förvaltningens Asyl och integrationshälsa (Cosmos) utbildar i utifrån att antalet Hälsoundersökningar har minskat. Under året har fyra grupper utbildats och ytterligare en grupp förväntas hinnas med innan årsskiftet. Övriga besök påverkas också där det finns vakanta tjänster, förvaltningen arbetar aktivt med att återbesätta tjänster men detta påverkar också produktionsnivån eftersom det tar tid att introducera ny personal samt att de personer som introducerar kommer producera mindre. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Observera att när det gäller produktionen har förvaltningen sedan 2016 en ny registreringsrutin. vilket innebär att vissa besök som tidigare redovisades som flera besök nu redovisas som endast ett besök (gruppbesök). Detta är viktigt att tänka på vid jämförelser mellan åren då budgeten 2016 inte justerats utifrån det

129 8 (22) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 0-18 år faktiskt väntande till1: besök (samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin 100% 8 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar 100% 36 Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 94% Vårdgaranti Vårdgaranti Besök Telefontillgänglighet Tillgänglighet LUL inom 7 dagar Primärvård i egen regi 82% 87% Primärvård i privat regi 90% 92% Samtlig primärvård inom Region Uppsala Förstärkt vårdgaranti Berört verksamhetsområdet klarar av att ta emot personer med förstärkt vårdgaranti. Besök Asyl och integrationshälsan (Cosmos) Vi redovisar genomförda HU och väntande på HU i nyckeltalen ovan. Systemet hanterar inte inflyttningsdag så antalet dagar finns ingen möjlighet att mäta i systemet. Varje individ får två kallelser och om de uteblir tas de bort från kallelselista. Antal belagda platser Näva (Närvårdsavdelningen i Uppsala) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,20 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppna fullt ut pga. brist på sjuksköterskor. Det innebär att 94% beläggning i förhållande till öppna platser..

130 9 ( 22 ) Kommentarer till tillgänglighet och kvalitet: De privata vårdcentraler som inte klarat 87 % tillgänglighet har fått ett besök av väntetidssamordnare tom april 2017, för att gå igenom vårdgarantins definitioner och hur man rent praktiskt ska registrera nybe sök i Cosmic.

131 10 (22) RPB INDIKATORER HÄLSA OCH HABILITERING En region för alla Bedriver vård med hög patientsäkerhet Utfall T totalt F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män Målvärde ,7% 90 % Bedömning Kommentar vid avvikelse: Lokal rutin för följsamhet kommer att tas fram under året, samtliga enheter som har patientnära arbete ska även se över möjligheten att genomföra punktprevalensmätning, idag är det endast Närvårdsavdelningen i Uppsala, Medicinska enheten, Habiliteringens husläkarmottagning, Äldrevårdsenheten och Cosmos som mäts i punktprevalensmätning Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Bedömning F 3.4 Följsamhet till - 87,5% 97 % klädregler Kommentar vid avvikelse: Lokal rutin för följsamhet kommer att tas fram under året, samtliga enheter som har patientnära arbete ska även se över möjligheten att genomföra punktprevalensmätning, idag är det endast Närvårdsavdelningen i Uppsala, Medicinska enheten, Habiliteringens husläkarmottagning, Äldrevårdsenheten och Cosmos som mäts i punktprevalensmätning F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Antalet ska minska Bedömning Kommentar vid avvikelse: Genomgång av läkemedelslistan viktig för att följa och förbättra resultatet

132 F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Utfall T2 män Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Målvärde 2017 Minskad förekomst 11 (22) Bedömning Kommentar vid avvikelse: Svår att påverka pga. långa väntetider till kommunala platser, detta kommer att förbättras from årsskiftet med den nya betalansvarslagen i vilken kommunen kommer att få förväntad prognos i samband med inskrivning. Då blir det lättare för kommunerna att arbeta proaktivt och planera. F4.6 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Kommentar vid avvikelse: - - 8,67 7, F 4.8 Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre Kommentar vid avvikelse: 12,38% 10,17% 13,9% 15,0% Minskad förekomst Minskad förekomst Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män % 97 % 100% 100% 100% Målvärde 2017 Andelen ska öka Bedömning Kommentar vid avvikelse: Andel män respektive kvinnor rapporteras inte in till SKL och registreras inte.

133 12 (22) Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män Målvärde Öka Bedömning F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: Öka Öka Utfall T totalt Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män Målvärde 2017 Bedömning Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: Öka En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Är ledande inom E-hälsa Utfall T totalt Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster Utfall T2 Kvinnor Utfall T2 män * - - Målvärde 2017 Antalet ska öka Bedömning

134 13 (22) Kommentar vid avvikelse: Samtliga enheter är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Hälsa och habilitering En region för alla - uppdrag Bedömning Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kommentar vid avvikelse: Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Kommentar vid avvikelse: Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region - uppdrag Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. 2 Bedömning Kommentar vid avvikelse: Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar vid avvikelse: Hälsa och habiliterings specialisthabiliteringsverksamhet, Habilitering Uppsala, ska under 2017 ha infört funktionen Se och avboka tid vid samtliga enheter samt ha infört funktionen Boka och omboka tid vid minst en enhet. Kommentar vid avvikelse: En växande region - uppdrag Bedömning 1 Förtydligande till uppdraget ovan: uppdraget avser implementering av BUS Uppsala. Hälsa och habilitering har en samordningsroll för den samlade primärvården. 2 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

135 14 (22) Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Kommentar vid avvikelse: Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren. Kommentar vid avvikelse: Förvaltningen arbetar under våren 2017 fram en lokalförsörjningsplan men utifrån de utmaningarna inom de befintliga lokalerna så känns detta uppdrag osäkert och svårt. Arbete pågår men idag ser förvaltningen att den strategiska utvecklingsplanen för de kommande fem åren är svåra prognostisera utan en riktning. Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. 3 Kommentar vid avvikelse: 3 Förtydligande till uppdraget: Hälsa och habilitering har huvudansvar för uppdraget. Då detta dokument fastställs är inte detaljerna kring uppdraget klart ännu, varför beslut om ekonomisk ersättning kommer att tas i särskild ordning inom ramen för ärendet VS Under 2017 ska resursförändringen för Hälsa och habilitering utifrån demografi riktas till utökningen av mobila team (se Vårdstyrelsens finansiering för Hälsa och habilitering). Arbetet med att utveckla hemsjukvården i länet med stöd av mobila team ska ske med hänsyn till de lokala förutsättningarna i respektive kommun. I varje kommun tar en arbetsgrupp fram underlag för beslut och införande i samarbete med primärvården. Primärvården ska vara behjälpliga i arbetet.

136 Bedömning av uppdrag Utifrån respektive förvaltnings uppdrag i regionalplan och budget görs här en bedömning i bifogad mall. Gör en bedömning utifrån 15 (22) Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 2017 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 2017 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 2017 Respektive uppdrag som redovisas anges med kursiv text. Gör en bedömning genom att ange en färgmarkering. Vid avvikelse, det vill säga när bedömningen görs att uppdraget inte genomförs eller enbart delvis genomförs under året, ska bedömningen kompletteras med en beskrivning av anledningen till detta under rubriken kommentar. Hälsa och habiliterings uppdrag i regionplan och budget En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Uppdrag Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Bedömning Kommentar: Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Kommentar: Handlingsplan färdig i september 2017, uppföljning av aktiviteterna är osäkert per augusti 2017 Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under Kommentar: Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under Kommentar:

137 16 (22) För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kommentar: I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna Kommentar: Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (*En växande region). Kommentar: Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Kommentar: Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. (*En region för alla) Kommentar: Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. Kommentar: I delar av förvaltningen ja, i andra delar nej. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. Förtydligande av uppdraget. Flera förvaltningar har tilldelats detta uppdrag. För Hälsa och habilitering gäller uppdraget förstärkning av tillgången till direktinläggning. Kommentar:

138 17 (22) Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. Kommentar: Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under (*En region för alla) Förtydligande av uppdraget: Uppdraget avser implementering av BUS Uppsala. Hälsa och habilitering har en samordningsroll för den samlade primärvården. Kommentar: Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. Förtydligande till uppdrag om kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna: Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av ungdomsmottagningarna i länet. Akademiska sjukhuset ska utifrån sitt uppdrag att driva ungdomsmottagning samarbeta med Hälsa och habilitering. Kommentar: Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare Kommentar: HR-chef och en av förvaltningens HR-konsulterna har tidigare genomgått utbildning i kompetensbaserad rekrytering och använder delvis modellen idag vid rekryteringar. En utbildningsinsats för alla inom HR vid Region Uppsala är planerad att genomföras hösten Modellen ska sen implementeras bland förvaltningens chefer för att användas vid all rekrytering Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Kommentar: Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kommentar:

139 18 (22) En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionövergripande ehälsostrategin. Bedömning Kommentar: Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (* En nyskapande region) Kommentar: Är ledande inom kunskapsstyrd vård Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. (*En nyskapande region). Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Kommentar: Regionkontoret ansvarar för programråden. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Bedömning Kommentar:

140 19 (22) Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommentar: BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall 3. Internkontroll

141 Bilaga 1 20 (22)

142 21 (22) Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, Utfall 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, prognos tertial jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma

143 22 (22) Bilaga 3 Internkontroll Hälsa och habilitering Internkontroll 2017 Strategiskt mål Indikator Målvärde Identifierad risk Aktivitet Utförd kontroll och slutsats Bedriver en hälso- och Andel väntande patienter Vårdgarantins Brister i resursplaneringen 1) Strukturera upp rutinerna kring mottagande 1) Förvaltningen har fungerande rutiner. sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet som får sitt förstabesök inom 90 dagar mål om 100%, ska öka av remisser 2) Se över bemanning i förhållande till det ökade inflödet 3) Se över rutiner för utredningar gällande rutiner. Förvaltningen behöver säkerställa och implementera rutin under HC klarar inte vårdgarantitiden, under jan-april har i snitt 50 % fått komma inom 90 dagar. 2) Följs varje månad av EC och VC. Mer analys kommer att behövas innan ev. åtgärder 3)Diskussion i ledningsgrupp påbörjad per verksamhetsormåde. Bedriver en hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter som får sin behandling påbörjad inom 90 dagar Vårdgarantins mål om 100%, ska öka Felaktig registrering pga olika 1) Tydliggöra vilka insatser som omfattas av regler inom HoH=< 60 dagar, 90 vårdgarantin dagar 2) Bygga up rutiner för att registrera i Cosmic på rätt sätt. 1)Arbetet påbörjat med att klargöra vad som infattas av vårdgarantin 2)Rutin att registreara i Cosmic finns men ej gällande tid mellan beslut och start av behandling. Arbete ska påbörjas under våren 2017 med att skriva lokal rutin. Följsamhet i basala hygienrutiner och klädregler Det finns evidens för att Ska öka hög följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner leder till lägre förekomst av Vårdrelaterade infektioner (VRI) Följer ej hygienregler. Klädrutier ej införda fullt ut inom habiliteringen vilket gör det svårt att hålla hygienrutinen. 1) Inför enhetliga klädrutiner och hygienrutiner vid patientnära arbete. 2) Inför punktprevalensmätningar (PPM) på alla enheter med patientnära arbete månatligen samt de nationella PPM. 3) Ordna ombytesrum och installeras klädskåp. 1) Brister finns i enhetliga klädrutiner och hygienrutiner, förvaltningen arbetar med att ta fram rutin. 2) Punktprevalensmätningar genomförs endast på två enheter inom förvaltningen arbete pågår med att öka antalet enheter som registerar under året. 3) Ombytesrum finns men rutiner behöver implemnteras Lön Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Lön/arvide utbetalas felaktigt 1) Varje chef signerar "nettolönelistan" innan till personer som har avslutat sin löneutbetalning sker. anställning i Region Uppsala 1) Rutin kommer tas fram under 2017 för att säkerställa detta.

144 Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, Utfall 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, prognos tertial jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Sammanfattning produktionsbudget 2017 Slutenvården är produktionsplanerad så att Näva ska erbjuda 26 platser under hela 2017, förutom under sommaren då produktionen är lägre pga av semesterperioden dvs.juni, jul och augusti. Färre läkarbesök på Cosmos 2017 än 2016 pga antal asylsökande. Sprutbytet är en ny verksamhet som gör att produktionsvolymen ligger nära 2016 års volym. Minskad produktion övriga besök pga av minskat antal asylsökande, ombyggnation hälsoäventyret, renovering av hörcentralens lokaler(håller stängt i två veckor). Övriga besök kommer inte att hålla målet 2016 pga vakanta tjänster, förvaltnigen arbetar aktivt med att återbesätta tjänster men detta påverkar också produktionsnivån Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 2016 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Slutenvård (antal slutenvårdstillfällen) Läkarbesök Övriga besök Totalsumma Antal vårddagar

145 Dnr PV Månadsrapport augusti 2017 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvårdenredovisarett positivt resultatpå +4,7 Msek per augustimånadmenavviker negativtmot planeradbudget för motsvarandeperiodmed -7,8 Msek. Kombinationenav ett förväntatnegativt resultatenligt budgetför kommandemånader och den redanupparbetadenegativaavvikelsenresulterari en justeringav helårsprognosen till -12,6 Msek. Den justeradeprognoseninkluderaråterbetalningför ej uppnåtttillgänglighetsmålsamtlöneöversynför distriktsläkargruppen,återbetalningav PVIt:s resultatöverskottsamtreduceringav en månadskostnad avseendefunktionshyra.den negativa obalansen mot budgetspeglarinte resultatetinom samtligaverksamheter. Den ekonomiskajämförelsenmot föregåendeår förklarasfrämst av de viktiga händelsernasomskett underåret,uppstartskostnader och flyttkostnaderkopplattill öppnandetav nya vårdcentraler,stenhagenoch Gottsunda.Samtresultateffekter för Gränbystadendär personalkostnaderoch övriga kostnaderinte är i relation till vårdvalsersättningen.en förväntadoch önskadläkemedelskostnadseffekt koppladetill nya riktlinjer gällandeblodförtunnandeläkemedelligger bakomde ökadeläkemedelskostnaderna mellanåren. Målvärdetpå 90 procentför tillgänglighetför telefon samtnybesökkommer inte nåsför helåret.augusti månadvisadepå en telefontillgänglighetmotsvarande82 procentoch tillgänglighetentill läkareinom sju dagar,nybesökvisar på 87 procent. Den ackumuleradetotalproduktionenper augusti(bådeersattoch icke ersatt)ligger på en fortsattlägrenivå jämfört lagd produktionsbudget, 92 procent.med anledningav den rådandebristenpå distriktsläkarenåsinte den planerade nivån dessaersättsmedleg och ST-läkarevilket genereraren lägreproduktionän lagd budget. Detta ger ekonomisk effekt bådei utfallet för denrörliga vårdvalsersättningen, nivån på lönekostnaderna inklusive inhyrd personalsamt kostnaderför medicinskservice.de lägrekostnadernaföljer inte den lägreintäkten.införandetav R8.1 bedömsfå stor påverkan på höstenskommandeproduktionbådeberoendepå obligatoriskutbildningstidsamtlängreplaneradebesökstider.gällandetelefonkontakterna för sjukvårdandebehandling servi ett fortsatthögreproduktionsutfall jämfört medbudgetoch utfall föregåendeår samten förskjutningfrån besöktill telefon. Statistikvisar på fler utringda samtal och en tydlig ökning av Mina vårdkontakter. Förskjutningfrån besöktill telefoni och Mina vårdkontakterinnebär ocksåen ekonomiskeffekt då det är icke ersattproduktion. Medarbetarnas totala sjukfrånvarovisar en fortsattpositiv trend medlägre sjukfrånvarojämfört föregåendeår. Även sjukfrånvaroöverstigande60 dagarär lägrejämfört medföregåendeår. I samtligasjukfrånvaroärende upprättasindividuella rehabiliteringsplaneri enlighetmedregionuppsalasriktlinjer. Primärvårdenhar ett samarbetemedföretagshälsovårdenför förebyggande - och rehabiliteringsarbete. Åtgärderkopplatmot sjukfrånvaronär äventidiga insatser vid teckenpå ohälsarelateradtill inomhusmiljön. Somen del av Primärvårdenskompetensförsörjningsarbete arbetar förvaltningenaktivt medåtgärderför att utvecklaomhändertagandeav utlandsutbildade. Primärvårdenhar erbjudit provtjänstgöringför tre läkareutbildadeutanföreu. Provtjänstgöringenär en förutsättningför att de ska erhålla svensklegitimation.vidare driver förvaltningenklinisk introduktionstjänst(kit) tillsammansmedregionkontoret, Lasaretteti Enköpingoch kliniskt träningscentrum.underårethar fem KIT -platsererbjudits inom förvaltningen. För detaljeradåterrapporteringgällandeuppdragen,3x3 uppdragensamtindikatorernase bifogadebilagor. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Nuläget Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Produktion: Läkarkontakterjfr budget Produktion: Övriga kontakterjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 60 dgr i procent

146 2 (13) Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Ekonomi (från Exceleratormallen,finns i presentationsmalllis1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Vårdvalsersättning Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget -avvikelse årsprog Inhyrd personal Medicinsktmtrl Läkemedel S:aövriga intäkter Personalkostnader S:aövriga kostnader Resultat Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 2017 Antal årsarbetare,genomsnitt Procentuellförändring Inhyrd personal,antalårsarbetare Total sjukfrånvaro, procent Ack utfall 2016 Förändring 587,07 561,44 25,63 4,56 15,04 15,01 0,03 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter 5,16 5,81-0,65 Total avvikelsemot budgetper augustiär -7,8 Msek vilket är i nivå med föregåendeperiod.avvikelseeffektkopplad till uppstartav Gränbystadenkommerfortsättapåverkaresultatetnegativtunder2017.Gränbystadenhar personalkostnaderoch övriga kostnadersom initialt inte är i relation till vårdvalsers ättningen,för låg listning i relation till befintlig bemanning.uppstartskostnader och flyttkostnaderkoppladetill Stenhagens vårdcentralsamtgottsundaförklarar en ökad kostnadsutveckling. Det är ett fortsattatapp mellanbudgeteradbvc och mvc kapitering jämfört faktiskt utfall medanvc kapiteringenfrån och medjuli avviker positivt mot lagd budget. En balanserad prognosgällandekapiteringen,det mantapparmot bvc och mvc budgettar manigen genompositiv avvikelsepå vc kapiteringen.den rörliga ersättningenär och kommerfortsattframövervarabetydligt lägreän budgeterat värde,lägreproduktionän beräknat. Fortsattavvikelsemot budgetavseendeläkarproduktionenförklarasav fler antalbudgeteradedistriktsläkare(högre produktionskrav)än faktisk läkarbemanning.den faktiskaläkarbemanningen bestårav fler leg och ST-läkarejämfört medbudget,dvs lägreproduktion,samtidigtsom vi har vakantaläkartjänster.för bådesjuksköterskaoch distriktssköterskahar telefonkontakternaökat markantj ämfört medmotsvarandeperiodföregåendeår, samtidigt sombesökentill bådesjuksköterskaoch distriktssköterskahar blivit färre. Vi seren lägreproduktionkopplatmot drop-in jämfört medföregåendeår. Förändringeni ersättningsmodellen för telefon/recept läkarepåverkardet ekonomiskaresultatetför Primärvården,negativeffekt. Primärvårdenredovisaren högrenärvarotidjämfört medföregåendeår, trots dettauppnåsej den planeradenivån. Förändringenmellanårenförklarasdelvis av denförändradefi nansieringsmodellen för ST-läkaresamtGränbystaden. Närvarotidenför ST-läkarehar ökat med9,48 årsarbetarejämfört medsammaperiod föregåendeår. Gällande kostnaderkopplattill sjukfrånvaroså har vi ökadekostnaderför företagshälsovå rden,varavstor del relateradtill inomhusmiljöproblem. Närvarotidenunderhöstenför inhyrd personalberäknasbli någotlägreän nuläget.prognostiseradhelårskostnadför inhyrd personalavviker med cirka 6 Msek jämfört budget.

147 Jan Febr Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Alunda Enköpings Eriksbergs Flogsta Fålhagens Gimo vårdcentral Gottsunda Gränbystadens Heby vårdcentral Knivsta Knutby Kungsgärdets Samariterhem Skutskärs Storvreta Svartbäckens Tierps Årsta vårdcentral Örsundsbro Östervåla Östhammars Totalsumma REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET 3 (13) Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka Tillgänglighet Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 82% 87% Diagram: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Utvecklingen över tid 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tillgänglighet primärvård i egen regi Läkarbesök 2016 Läkarbesök 2017 Telefonkontakt 2016 Telefonkontakt 2017 Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet Telefontillgängligheten för augusti månad är lägre jämfört föregående månad, 82 procent jämfört 87 procent. Besökstillgängligheten för augusti månad visar på 87 procent jämfört med juli 88 procent. Högre andel nybesök läkare under sommarmånaderna ska visa en förbättrad besökstillgängligheten jämfört med tidigare månader. Vårdgarantin för både telefon och nybesöken är fortfarande lägre än målet på 90 procent. För att möta utvecklingen av Mina Vårdkontakter i kombination med telefoni och drop-in krävs annan tidsplanering jämfört tidigare. Avbrott i Callme under månaden har påverkat telefontillgängligheten, blir även en eftersläpande effekt. På vissa enheter ser vi samband med hög personalomsättning och försämrad tillgänglighet. Kommande uppgradering av Cosmic, R8.1, kan komma försämra tillgängligheten under hösten. Ekonomisk konsekvens av att vi i nuläget ligger under tillgängligheten motsvarar cirka 2 miljoner kronor, återbetalningen är inkluderad i prognosen per augusti. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas 2. Uppföljning av produktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen. 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål.

148 4 (13) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Besöksersättningen beräknas underskrida budget med drygt 40 Msek, motsvarar en produktionsnedgång med cirka 18%. Kapiteringsersättningen beräknas ligga cirka 0,8 Msek lägre än budget, motsvarar cirka 0,1%, januarieffekten. Patientavgiften beräknas underskrida budget med cirka 5,3 Msek, cirka 11%. 2. Projektmedel digitala vårdmöten, e-hälsa, ankomstregistrering, Projektmedel mobila team Heby, Rehabiliteringsgaranti, studenter etc. 3. Primärvården budgeterar för full bemanning. Lägre faktisk närvarotid, vakanser, annan professionsmix generar både lägre produktionsintäkter och lönekostnader i förhållande till budgeterat värde. Kostnaden avseende medicinskservice blir också lägre vid lägre produktion. Prognos inhyrd personal motsvarar 28 Msek. 4. Primärvården når inte besparingskravet. Kostnadseffekt av öppnandet av Vårdcentral Gränbystaden samt flytten av Gottsunda vårdcentral och öppnandet av Stenhagensvårdcentral.

149 5 (13) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2017 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

150 6 ( 13 ) Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Primärvården En region för alla - uppdrag Bedömning Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kommentar vid avvikelse : Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Ko mmentar vid avvikelse : I Primärvårdens kliniska processer är levnadsvanearbetet integrerat. Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under Kommentar vid avvikelse : En nyskapande region - uppdrag Bedömning Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. 4 Kommentar vid avvikelse : Primärvården ingår som en del i programrådet. Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering införa och öka användningen av redan befintliga e - tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar vid avvikelse : Primärvården ska under 2017 ha infört funktionen Se och avboka tid vid alla vårdcentraler samt ha infö rt funktionen Boka och omboka tid vid minst en vårdcentral inom Primärvården. Kommentar vid avvikelse : Boka och omboka tid vid del av vårdcentral infört. En växande region - uppdrag Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Bedömning Kommentar vid avvikelse : Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliserings - och bemanningsperspektiv, ta fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren. Kommentar vid avvikelse : 3 För tydligande till uppdraget ovan: uppdraget avser implementering av BUS Uppsala. Hälsa och habilitering har en samordningsroll för den samlade primärvården. 4 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förva ltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

151 7 ( 13 ) Hembesöksverksamheten i form av mobila t eam för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. 5 Kommentar vid avvikelse : 5 Förtydligande till uppdraget: Hälsa och habilitering har huvudansvar för uppdraget. Då detta dokument fastställs är inte deta ljerna kring uppdraget klart ännu, varför beslut om ekonomisk ersättning ko mmer att tas i särskild ordning inom ramen för ärendet VS Under 2017 ska resursförändringen för Hälsa och habilitering utifrån demografi riktas till utökningen av mobila team (se Vårdstyrelsens finansiering för Hälsa och habiliteri ng). Arbetet me d att utveckla hemsjukvården i länet med stöd av mobila team ska ske med hänsyn till de lokala förutsättningarna i respektive kommun. I varje kommun tar en arbetsgrupp fram underlag för beslut och införande i samarbete med primärvården. Primärvården ska va ra behjälpliga i arbetet.

152 8 (13) Bedömning av uppdrag Utifrån respektive förvaltnings uppdrag i regionalplan och budget görs här en bedömning i bifogad mall. Gör en bedömning utifrån Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 2017 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 2017 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 2017 Respektive uppdrag som redovisas anges med kursiv text. Gör en bedömning genom att ange en färgmarkering. Vid avvikelse, det vill säga när bedömningen görs att uppdraget inte genomförs eller enbart delvis genomförs under året, ska bedömningen kompletteras med en beskrivning av anledningen till detta under rubriken kommentar. Primärvårdens uppdrag i regionplan och budget EN REGION FÖR ALLA Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. UPPDRAG BEDÖMNING Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Kommentar: I Primärvårdens arbete med hög tillgänglighet till alla professioner inom vårdcentralen, liksom det grundläggande i primärvårdens arbetssätt ingår hänsyn till familjesituation och att vid behov bjuda in anhöriga att aktivt delta i anhörigs vård. Barnets perspektiv betonas och utbildningarna i barnets rätt ska genomföras av all personal. Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under Kommentar: Åtgärder har genomförts i enlighets med Primärvårdens handlingsplan för likabehandling-ur ett medborgar- och patientperspektiv. Diarienr PV Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under 2017.

153 9 (13) Kommentar: HoH-fråga För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kommentar: Könsuppdelad statistik kan tas fram men redovisas ej konsekvent utan bara då det bedöms vara relevant. PV-kvalitet redovisas könsuppdelat. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (*En växande region). Kommentar: Tillgängligheten för nybesök till läkare har ökat från 81% T till 83% T Tillgängligheten för telefonkontakter har minskat från 89% T till 87% T I arbetet med tillgängligheten har problem med olika tolkning av regler för nybesök läkare och olika registreringsfel identifierats. Region Uppsalas väntetidssamordnare har därför besökt flera vårdcentraler för att gå igenom väntetidsregler och registrering. Arbetet med stöd till vårdcentraler i produktionsplanering pågår. Från 1/9 öppnas möjlighet för patienter att själv boka tider på samtliga barnmorskemottagningar och i en pilot till tre sjukgymnastmottagningar. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Kommentar: Primärvården har under 2017 genomfört SKLs egenskattning av följsamhet till basala hygienrutiner under våren samt även i september. Rutiner och utbildning kring vårdhygien följs i samverkan med Vårdhygiensektionen. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. (*En region för alla) Kommentar: Kvalitetsbokslut med uppföljning av resultaten genomförs årligen. Detta avser uppföljning av avvikelserapportering, händelseanalyser genomförs vid behov samt ett antal kvalitetsparametrar som utvärderas och definieras fortlöpande utifrån resultat. Aktuella parametrar som följs är följsamhet till remissrutiner, diagnossättning, läkemedelsförskrivning mm.

154 10 (13) Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. Kommentar: Primärvården följer de riktlinjer som tas fram från psykiatrin. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. Kommentar: HoH-fråga Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under (*En region för alla) Förtydligande av uppdraget: Uppdraget avser implementering av BUS Uppsala. Hälsa och habilitering har en samordningsroll för den samlade primärvården. Kommentar: HoH-fråga Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. Förtydligande till uppdrag om kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna: Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av ungdomsmottagningarna i länet. Akademiska sjukhuset ska utifrån sitt uppdrag att driva ungdomsmottagning samarbeta med Hälsa och habilitering. Kommentar: HoH-fråga Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare Kommentar: Primärvården deltar i det övergripande arbetet i region Uppsala för att ta fram en kompetensbaserad rekryteringsprocess. Den 22 november genomförs en utbildningsinsats för samtliga medarbetare inom HR gällande kompetensbaserad rekrytering. Fortsatt implementeringsarbete under Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Kommentar: Genom att följa Region Uppsalas ledningssystem avseende arbetsmiljö säkerställs ett systematiskt arbete i hela förvaltningen.

155 11 (13) Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kommentar: Inom förvaltningen används de processorienterade ledningsplattformen vid rekrytering och introduktion av nya chefer. Vidare används den vid medarbetarsamtal med chefer. EN NYSKAPANDE REGION Är ledande inom ehälsa. UPPDRAG BEDÖMNING Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionövergripande ehälsostrategin. Kommentar: Arbetet har påbörjats och en handlingsplan för förvaltningens arbete med e-hälsa har upprättats, där fokus på aktiviteterna främst berör målområde 1 och 2. Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (* En nyskapande region) Kommentar: Befintliga e-tjänster via 1177.se ökar stadigt, under T inkom 39% fler ärenden än T Vidareutveckling av webbtidboken pågår, där samtliga mottagningar aktiverat tjänsten Se/avboka tid direkt. Successivt införande av boka tid direkt påbörjat från 1 september. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Primärvårdens processledare deltar aktivt i programråden. Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. (*En nyskapande region). Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Primärvårdens processledare delta aktivt i programråden.

156 12 (13) Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Kommentar: Levnadsvanearbetet ingår i kartläggning och beskrivning av de kliniska processerna. EN VÄXANDE REGION Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling UPPDRAG BEDÖMNING Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar: Regionens rekommendationer följs kring användandet av kemiska produkter. Förskrivningen av målsatta läkemedels-substanser har minskat under året inom Primärvården. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommentar: Upphandlingsenhetens rutiner för upphandling följs.

157 13 ( 13 ) Återrapportering av internkontrollarbetet Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Om svaret på första frågan är nej: Ange vilka brister som har identifierats: Ja Nej Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att respektive brist har åtgärdat så att målet uppnås:

158 Ljusblå fält ifylles Primärvården, Vårdproduktionsutfall 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Läkarkontakter, antal Besök (inkl säbo och bvc) Telefonrådgivning/Recept Läkarkontakter (inkl tel/rec), summa antal Övriga kontakter, antal Besök (inkl mhv, sjukgymn,bvc, ej tel bvc) Telefonrådgivning/Recept Övriga kontakter (inkl tel/rec), summa antal Totalsumma

159 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofia Kialt Tfn E-post Vårdstyrelsen Slutrapport primärvårdens roll i framtidens hälso-och sjukvård Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Slutrapporten om målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård godkänns enligt bilaga. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att inarbeta slutrapportens förslag gällande 2018 i förfrågningsunderlag/regelböcker för primärvård samt i verksamhetsuppdraget till berörda förvaltningar under förutsättning att regionfullmäktige avsätter medel i tilläggsbudgeten för Föreslå regionfullmäktige att i tilläggsbudgeten för 2018 tilldela vårdstyrelsen 47.9 miljoner kronor för insatser från 2018 och framåt. 4. Slutrapporten överlämnas till utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU som ett underlag i det fortsatta arbetet med målbild och strategier för effektiv och nära vård Förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering får i uppdrag att under hösten 2017 förbereda uppstart av projektet innovationsguiden i samarbete med Uppsala kommun. En första rapport av arbetet ska lämnas till vårdstyrelsen vid sammanträdet i april kronor avsätts från ansvar som resursförstärkning till Hälsa och habilitering för projektledare och uppstart av projektet innovationsguiden. Ärendebeskrivning Bakgrund och sammanhang Den 27 februari 2017 fattade vårdstyrelsen beslut om ett framåtsyftande arbete kring primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård i Region Uppsala. Uppdraget från vårdstyrelsen var att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala och ge förslag på insatser för 2018 samt mer långsiktigt. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

160 2 (5) I juni 2017 beslutade Regionstyrelsen om ett breddat arbete för hela hälso- och med målbild och strategier för Effektiv och nära vård Det innebär att det vare sig är möjligt eller lämpligt att i detta arbete formulera en färdig eller statisk bild av framtidens primärvård. Slutrapporten ska därför inte ses som en färdig bild, utan dels utgöra ett centralt bidrag till den övergripande målbilden för Effektiv och nära vård 2030, dels redan nu leda till insatser på kort och lång sikt som leder i rätt strategisk riktning. I slutrapporten beskrivs internationella utvecklingslinjer för primärvården och den nationella utvecklingslinjen för mer nära vård. Metod och process med utgångspunkt i att leda i komplexitet Att ta fram en målbild handlar lika mycket om processen och dialogen som själva målbilden. I praktiken påbörjas förändringsarbetet redan genom att tillsammans skapa målbilden. Vårdstyrelsens uppdrag blev därmed uppstarten till ett brett dialogarbete med såväl chefer och medarbetare i primärvården som med patient och brukarrepresentanter. Dialogarbetet har skett såväl inom befintliga mötesarenor som digitalt i ett dialogforum och i webbseminarier. Vidare var det viktigt att bjuda in och involvera vårdgrannar som t ex kommunernas företrädare i dialogarbetet om målbilden och vägarna mot målet. Att förstå andras perspektiv och behov inför framtiden hjälper oss som verkar i Region Uppsala framåt. Valet att ha en öppen, inbjudande och transparent process vara strategiskt viktigt. Iakttagelser En iakttagelse under processen är att det är svårt att prata om framtiden när dagens problem upplevs överväldigande och utmanande nog. Det finns även en historik där både chefer och medarbetare uppfattar att det tidigare pratats om satsningar på primärvården, men där de sedan inte upplevt att det skett någon förändring i verkligheten. Detta gäller särskilt i matchningen mellan resurser/förutsättningar och primärvårdens uppdrag. Det gör att de tidiga insatserna som föreslås för 2018 behöver ge tydliga signaler om att detta är en satsning som på allvar innebär förbättrade förutsättningar för att utveckla primärvårdens roll och att det här utgör första stegen mot en långsiktigt hållbar utveckling. Preliminär målbild En målbild för framtiden bör utgå från patienten och befolkningens perspektiv för att väcka engagemang och vara en reell drivkraft för förändring. Exakt hur det kommer att se ut i framtiden går inte att veta, men gemensamma mentala bilder om framtiden ger vägledning framåt. En preliminär målbild är framtagen i form av tänkta citat från patienter, anhöriga och invånare ungefär tjugo år fram i tiden. Även professionen inom primärvården får på samma sätt berätta om den preliminära målbilden. Tillsammans sammanfattar meningarna åsikter och punkter som återkommit i dialoger under processen med att

161 3 (5) sätta ord på vad vi egentligen menar med framtidens primärvård. En illustration har också tagits fram baserad på citaten. Nedan två exempel från patienter och professionsföreträdare 20 år fram i tiden. "Primärvården är mitt självklara förstaval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa" Vi i primärvården, och därmed hela hälso- och sjukvården, har erövrat relationsperspektivet igen med invånarna, inte bara när de är patienter och anhöriga. Fokusområden för att nå målbilden Utifrån målbilden för primärvården i framtiden har det utkristalliserats fyra tydliga områden som vi behöver prioritera nu för att börja skapa den framtid vi önskar. 1. Större andel av resurserna och hållbara grundläggande förutsättningar 2. Kraftsamling kring personer med särskilda behov 3. Effektivare arbetssätt och verktyg 4. Förändra vårdstrukturen Utvecklingen behöver följas upp och återkopplas Då målbilden av en mer nära vård bygger på samverkan och samspel med kommuner och sjukhus är det bra att även utveckla uppföljningen gemensamt. Detta sker företrädesvis inom samverkansstrukturen tillsammans med kommunerna. De första stegen förslag för 2017 och 2018 Primärvården har, och kommer att få, en allt mer central roll i framtidens hälso- och sjukvård som är mer nära invånarna. Primärvårdens insatser för patienter med kroniska sjukdomar och multisjuka äldre patienter samt olika förebyggande och hälsofrämjande åtgärder kommer vara av största betydelse. En prioritering är därför att använda medel för 2018 för att stärka de grundläggande förutsättningarna för vårdcentralerna och primärvården. Satsningen är en permanent förstärkning. Det handlar framförallt om ökad kapiteringsersättning, stärkt områdesansvar, stärkt forskning i primärvården (se särskilt ärende om akademiskt primärvårdscentrum), och utökning av ST-läkare inom allmänmedicin.

162 4 (5) Ekonomisk sammanställning av insatser 2018 Förslag på insatser Milj kr Beslut om medel RF juni RF nov Ökad kapitering 5% utöver ordinarie uppräkning 32 RF nov + VS nov 32 Områdesansvar 10 RF sept + RF nov 10 Akademiskt primärvårdscenter 5 RF juni + VS okt 5 Utökat antal ST-läkare allmänmedicin 2+3,7 RF juni + RF nov 2 3,7 Handledarstöd till studenter 1,7 RF nov 1,7 Nationellt kliniskt kunskapsstöd 1 RF juni + RS nov 1 Innovationsmedel 1 RF nov + 0,5 VS/0,5 SHS 0,5 Första linjen barn och unga samtalsmottagningar 3 RF juni + SHS nov 3 Ungdomsmott samordning och utökning psykosocial förmåga 4,5 RF juni + VS nov 4,5 Screening psykisk ohälsa MVC 2 RF juni + VS nov 2 Total summa 60,2 17,5 47,9 Förslaget är vidare att använda statliga, tillfälliga medel, som puckelpengar och för ytterligare utvecklingsinsatser som bidrar till omställningen. Några arbeten kräver resurser för uppstart redan under hösten Uppstart hösten 2017 Milj kr Beslut om medel Plan för uppstart av Akademiskt primärvårdscenter 0,32 VS okt Förberedelse inför 0,315 VS okt Förberedelser bredare rapportering till SKL:s väntetidsdatabas 0 Total summa 0,635 Konsekvenser Iakttagelser har gjorts under processen att det finns en historia av att det tidigare talats om satsningar på primärvården men inte upplevts gett några skillnader. Därför behöver insatserna som föreslås för 2018 ge signaler om en satsning i praktiken och att insatserna bara är ett första steg. Arbetet med målbild framtidens primärvård är dock ett långsiktigt arbete och flera aspekter och perspektiv behöver diskuteras och analyseras i takt med att förslag tas fram. Beredning En bred beredning har skett med ett flertal berörda och viktiga aktörer, det vill säga branschråd primärvård, primärvårdsråd, rådet för delaktighet, pensionärsrådet, tjänstemannaledning HSVO, samråd HSVO och vårdledningsgruppen där förvaltningsdirektörer för hälso-och sjukvård ingår. Därutöver har ett antal särskilda dialogmöten hållits och ett digitalt dialogforum skapats. Bilagor Bilaga 1 Slutrapport primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Bilaga 1:1 Ekonomiska förutsättningar Bilaga 1:2 Utökning av ST-läkare i allmänmedicin Bilaga 1:3 Handledarstöd för studenter genom adjungerade tjänster Bilaga 1:4 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Bilaga 1:5 Innovationsguiden Kopia till Regionstyrelsen

163 Sjukhusstyrelsen HS FoUU-utskottet Förvaltningsdirektör Primärvård Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering 5 (5)

164 "Primärvården är mitt självklara förstaval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa" Slutrapport - Målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Författare: Sofia Kialt Projektgrupp: Carina Bäckström, Monica Cornefjord, Louise Hamark, Monica Jonsson, Robert Kristiansson

165 Innehåll Bakgrund och sammanhang... 3 Internationella utvecklingslinjer för primärvården... 3 Nationella utvecklingslinjer för mer nära vård... 4 Metod och process med utgångspunkt i att leda i komplexitet... 6 Iakttagelser... 7 En preliminär målbild för framtidens primärvård... 8 Fokusområden för att uppnå målbilden Större andel av resurserna och hållbara förutsättningar Större andel av ekonomiska resurser Kompetensförsörjning och kompetensväxling Primärvårdsforskning Utvecklingsförmåga och ledarskap Kraftsamling kring personer med särskilda behov Multisjuka äldre och andra personer med omfattande behov Personer med kronisk sjukdom Personer med psykisk ohälsa Effektivare arbetssätt och verktyg E-hälsa och digitalisering Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Personcentrering Tjänsteutveckling och innovationsstöd Förändra vårdstrukturen Utvecklingen behöver följas upp och återkopplas De första stegen förslag för 2017 och Insatser och resurser Uppstartsinsatser hösten Planering av ytterligare utvecklingsinsatser under hösten 2017 inför Bilagor Relevanta rapporter och inspiration Illustration på framsidan: Marek Skupinski 2

166 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Bakgrund och sammanhang Den 27 februari 2017 fattade vårdstyrelsen beslut om ett framåtsyftande arbete kring primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård i Region Uppsala. Uppdraget från vårdstyrelsen var att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala och ge förslag på insatser för 2018 samt mer långsiktigt. I juni 2017 beslutade Regionstyrelsen om ett breddat arbete för hela hälso- och sjukvården och med målbild och strategier för Effektiv och nära vård Det innebär att det vare sig är möjligt eller lämpligt att i detta arbete formulera en helt färdig eller statisk bild av framtidens primärvård. Målbilden behöver vidareutvecklas och justeras i takt med att bilden av helheten tar form. Det fortsatta arbetet med primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård kommer därför att helt integreras i arbetet med Effektiv och nära vård Den målbild för primärvården som tecknas i detta dokument är alltså, och behöver vara, provisorisk. Det betyder däremot inte att förbättringar skjuts på framtiden. De nationella utredningarna och den regionala dialogen ger en tillräckligt tydlig riktning för att börja agera nu. Insatser med hög prioritet och stark konsensus föreslås påbörjas år 2018, i linje med Vårdstyrelsens uppdrag. Till dessa prioriterade insatser hör dessutom att öka primärvårdens förändringskapacitet för att kunna genomföra konkreta förbättringar i närtid. Att samtidigt länka in arbetet i den övergripande målbilden blir en garant för att primärvården inte nu går i en riktning som senare visar sig passa illa i den samlade målbilden. Internationella utvecklingslinjer för primärvården Runt om i världen diskuteras hur hälso- och sjukvården ska bli mer jämlik vård och mer effektiv. Den tydligaste trenden är att involvera patienten och närstående i vårdens utveckling för att bättre försöka förstå deras behov. Via hashtaggen #whatmatterstoyou går det att följa vad som händer när vården frågar patienten och närstående; Vad är viktigt för dig? Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet utifrån ett befolkningsperspektiv ses som vägen framåt. En annan trend är att fokusera på primärvårdens roll, dess teamfunktioner och relationer med patienterna, gärna i samverkan med kommuners socialtjänst. Ytterligare en trend handlar om att hänga med det övriga samhällets digitalisering och verka för att det blir värdeskapande för patienten. South Central Foundation i Alaska sticker ut i omvärldsspaningen, till skillnad från andra har de redan byggt upp ett nytt väl fungerande primärvårdssystem. De har satt relationer och kontinuitet i centrum som stöttas av ett tvärprofessionellt teamarbete. Nu finns lysande resultat att ta del av, hur de har jobbat med mål och mått, värderingar och relationer, personcentrering, förbättringsarbete och personalstrategi. NHS England har tagit inspiration av Alaska och avsatt ca 30 miljoner pund för träning av teamkoordinatore på vårdcentraler. I Skottland har budgetsammanslagningar skett mellan sjukhus och primärvård i syfte att öka sjukhusens incitament att bidra i utvecklingen av en mer nära vård i samarbete med kommunerna. I Norge genomfördes en fastleger-reform i början av Norges motsvarighet till våra kommuner, ca 400 st, blev huvudmän för systemet. Det baseras på ett nationellt uppdrag till fastlege att tillhandahålla vård med fokus på koordination och helhet, men kommunerna definierar var de ska 3

167 finnas. Kvällar och helger finns legevakten, en organisation byggd på samverkan mellan flera fastlege. Det är också remisstvång till sjukhus. Ca 98 procent av Norges invånare kan namnge sin fastlege, vilket är en framgång för systemet. Teamarbetet är dock lägre än i Sverige och de små enheterna gör det i vissa fall till ett sårbart system. Organisationen Intermountain Health Care i Salt Lake City, USA, har blivit den internationella förlagan i arbetet med landstingens gemensamma arbete för utvecklad kunskapsstyrning. De tar fasta på den professionella drivkraften och genom kliniska programråd, som leds av såväl läkare som sjuksköterska, drivs förbättringar av vårdens resultat. Nationella utvecklingslinjer för mer nära vård I Sverige har utredningen Effektiv vård, SOU 2016:2 fått stort genomslag. Den talar tydligt om resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård och om riktad och allmän primärvård. Samverkan med kommuner är central för att kunna möta behovet för grupper som till exempel multisjuka äldre. Effektiv vård tas vidare i delbetänkandet God och nära vård, SOU 2017:53. Här beskrivs ett pågående och framtida paradigmskifte inom svensk sjukvård där primärvård utgör basen för svensk sjukvård och där öppenvård är förstahandsvalet. Vården kommer i framtiden att utgå från principen att vara nära, vilket på s.75 beskrivs som: hur vården i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden sjukhuset och ut i andra vårdformer; till vårdcentral, hälsocentral, andra former av externt belägna specialistmottagningar, sjukstuga, tillgänglig via mobila team, digitala lösningar, till patientens hem, prehospitalt. I de tidigare resonemangen om vårdens styrande principer framgår att nära, omfattar såväl tillgänglighet som geografisk närhet; den goda vården ska finnas tillgänglig när och där patienten behöver den. I den nära vården kommer delar av det som idag är primärvård, sjukhus och kommunal vård och omsorg att ingå. Att utgå från patientens och befolkningens behov kommer att underlätta omställningen till den nya nära vården. Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket deltar aktivt utvecklingen av god och nära vård och utgör också referensgrupp till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Arbetet stöds av SKL. Figur 1 SKL's ideskiss av begreppet Nära vård. Juni

168 Det är patientens upplevelse som är central för definitionen av närhet. Samtidigt är det viktigt att vården som finns nära samtidigt är god vård. Västra Götalandsregionen har kartlagt några perspektiv som kan användas som ett ramverk för vad närhet innebär. Figur 2 Västra Götalands definition av vad närhet i vården innebär I flera landsting och regioner pågår arbeten med målbild och strategier för en mer nära vård. I det framtidsinriktade arbetet ingår i de flesta fall även att se över möjligheter till koncentration av vården genom nivåstrukturering. Detta för att kvaliteten, patientsäkerheten och likvärdigheten i hälso- och sjukvården ska kunna upprätthållas. I Vårdanalysrapport En primär angelägenhet konstateras att primärvården behöver stärkas för att bli den tydliga bas för svensk hälso- och sjukvård som den är ämnad att vara. Rapporten lyfter fram tre utvecklingsområden för en stärkt primärvård. För det första bör primärvårdens uppdrag och funktion tydliggöras, ett uppdrag som utredningen för god och nära vård har fått. För det andra bör det säkerställas att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser. För det tredje behöver primärvårdens utvecklingskraft stärkas och förutsättningar för lärande skapas. Landstingen och regionerna har under våren 2017 tagit ett inriktningsbeslut att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. En stor förändring är att kunskapsstöd i större utsträckning då kommer att tas fram gemensamt nationellt och att lokala grupperingar och strukturer fokuserar på att stödja själva omsättandet av kunskapen till praxis. Syftet är att varje möte mellan vårdpersonal och patient utgår från bästa möjliga kunskap med målsättningen att förbättra resultaten för patienterna. Kunskapsstyrning har delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. I Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48, föreslås bland annat att även myndigheternas arbete kopplas till den sammanhållna strukturen när de behöver nyttja expertkompetens. SKL har under de senare åren drivit projekt för att öka möjligheterna till kunskapsstöd och uppföljning i primärvården. Även i Region Uppsala pågår flera initiativ med koppling till primärvården exempelvis i samverkan med kommunerna inom närvårdsarbetet. En gemensam närvårdsstrategi bereds och planeras börja gälla from Den omfattar dock inte nära vård i en vidare betydelse. Patienternas uppfattning om primärvården i Region Uppsala mäts inom ramen för den nationella patientenkäten. Resultaten på nästan alla parametrar ligger nära de nationella genomsnitten, i vissa fall strax över och i andra fall strax under genomsnittet. Tillgängligheten till primärvården är viktig för befolkningen och det finns en lagstadgad vårdgaranti för tillgång till läkare inom 7 dagar. I delbetänkandet God och nära vård föreslås en behovsanpassad vårdgaranti för samtliga legitimerade yrkesgrupper i primärvården, med en kortare tidsgräns. 5

169 Metod och process med utgångspunkt i att leda i komplexitet Att leda och styra vården, och i det här fallet primärvårdens roll i framtidens hälso - och sjukvård, är ett komplext uppdrag. Ett komplext problem är en situation där olika delar samspelar på ett sätt som inte låter sig beskrivas på ett mekaniskt och förutsägbart sätt. Det finns strategier och a ngrepp ssätt för att leda och driva utveckling i komplexitet. Figur 3 Angreppssätt för att leda och driva utveckling i komplexitet, K lara Broryd Palmberg, En målbild eller vision som visar en tydlig riktning är avgörande för att leda och utveckla komplexa system där inte allt går att planer a fram på övergripande nivå. Ett annat angreppssätt är så kallade attraktorer, alltså något som stimulerar till förändrat beteende. Attraktorer är något positivt och kan innebära att det blir enklare, roligare, billigare eller snabbare att göra p å det nya sättet jämfört med det gamla sättet. Enkla och få regler kan skapa ett önskvärt beteende i systemet, helst så få som tre till fem regler. Dee Hook, som skapade VISA - kortsystemet, har sagt att ett enkelt, tydligt syfte och principer ger upphov ti ll komplext, intelligent beteende, medan komplexa lagar och regler ger upphov till enkelt, korkat beteende. Chunking innebär att stimulera och koppla ihop de öar av goda exempel som finns i organisationen. Att ta fram en målbild handlar lika mycket om processen och dia logen som själva målbilden. Det är viktigt att tillsammans med andra inblandade få tänka och prata om framtiden, om visioner och önskningar. En mångfald av perspektiv och kompetenser bidrar till målbildens relevans, det vill säga i det hä r fallet för dem som berörs av en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso - och sjukvård. De t är de som deltar i dialogen som forma r framtiden. Angreppssättet och designen för detta målbildsarbete har därför varit ett brett dialogarbete med syfte att ge inspiration och fånga engagemang och samtidigt få möjlighet att del a olika erfarenheter och förslag med varandra. Strävan var också att få samtalet om framtiden att pågå i vardagen, utanfö r de formella mötestillfällena. Dialog har skett med såväl c hefer och medarbetare i primärvården som med patient och brukarrepresentanter, förutom politiker. Dialogarbetet har skett inom befintliga mötesarenor och digitalt i ett dialogforum och i webbseminarier. Valet att ha en öppen, inbjudande och transparent process var alltså strategiskt viktig. Vidare var det viktigt att bjuda in och involvera vårdgrannar som t ex kommunernas företrädare i dialogarbetet om målbilden och vägarna mot målet. Att förstå andras pe rspektiv och behov inför framtiden hjälper oss 6

170 som verkar i Region Uppsala framåt. Speciellt när det är tillsammans med dessa andra aktörer framtiden formas. I praktiken påbörjas förändringsarbetet redan genom att tillsammans skapa målbilden. Iakttagelser En iakttagelse under processen är att det är svårt att prata om framtiden när dagens problem upplevs överväldigande och utmanande nog. Det finns även en historik där både chefer och medarbetare uppfattar att det tidigare pratats om satsningar på primärvården, men där de sedan inte upplevt att det skett någon förändring i verkligheten. Detta gäller särskilt i matchningen mellan resurser/förutsättningar och primärvårdens uppdrag. Detta lyfts även fram i En primär angelägenhet och God och nära vård. Det finns samtidigt en utbredd vilja och starkt engagemang för att utveckla primärvården till att bli basen i vården, liksom att bygga tillit och förtroende från invånarna, arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande, utveckla digitala tjänster samt få ett större ansvar för till exempel personer med kroniska sjukdomar och äldre med stora behov. Det finns en stolthet i att sätta relationerna med patienterna och deras familjer i fokus och en önskan om att få ett styr- och stödsystem som stimulerar och premierar detta. Det gör att de tidiga insatserna som föreslås för 2018 behöver ge tydliga signaler om att detta är en satsning som på allvar innebär förbättrade förutsättningar för att utveckla primärvårdens roll och att insatserna utgör första stegen mot en långsiktigt hållbar utveckling. Rådet för delaktighet och pensionärsrådet lyfter relevanta frågor och perspektiv. De lyfter positiva erfarenheter av stöd att förbättra sin friskvård vilket ledde till att värdena för den kroniska sjukdomen blev bättre. De undrar också om vården är redo för att invånare tar större ansvar för sin egen hälsa och sjukdom? Gemensamt efterlyser de att patienter, brukare och närstående behöver få förtroende från vården. De ser också ett värde med att tillgång till specialistkontakter nära, förutom specialisten i allmänmedicin. Rådet för delaktighet och pensionärsrådet är positiva till att delta i dialogen om framtidens primärvård och vill bidra. En annan iakttagelse är att det hos chefer och medarbetare finns en ovana vid öppna dialogprocesser där inte svar eller förslag finns på plats från början. Många har upplevt det som utmanande. I den här processen har deltagarna själva varit med och format svaren och bidragit till bilden av framtiden vilket har utmanat traditionella arbetssätt. En slutsats är därför att det är viktigt att fortsätta ett dialog- och utvecklingsarbete om framtiden i Region Uppsala som bygger på öppenhet och transparens med hög grad av involvering från olika aktörer - chefer och medarbetare, patienter och invånare och kommunerna. 7

171 En preliminär målbild för framtidens primärvård Som beskrivits ovan är den målbild som här presenteras preliminär och speglar så långt som diskussionerna och dialogerna i regionen kommit hittills. En målbild för framtiden bör utgå från patienten och befolkningens perspektiv för att väcka engagemang och vara en reell drivkraft för förändring. Exakt hur det kommer att se ut i framtiden går inte att veta, men gemensamma mentala bilder om framtiden ger vägledning framåt. Målbilden för framtidens primärvård är proaktiv och hälsofrämjande. En tillgänglig, god och nära hälso- och sjukvård som finns där patienten och invånaren behöver den. Ordet nära behöver inte betyda fysiskt nära. Betydelsen av nära bestäms av patienten och invånaren och kan innebära såväl skypesamtal, mejlkontakt eller avstämningsmöte med vården, som ett telefonsamtal med sjukvårdsrådgivning eller ett träningspass med anhöriggruppen. Framtidens primärvård formas av en kombination av befolkningens behov och systematiska arbetssätt som ständigt utvecklas. Lokala processer och goda exempel tillsammans med nationella riktlinjer och verktyg skapar en sömlös vård där tidiga signaler på ohälsa fångas upp och tas om hand. Kropp och själ är integrerade i den förebyggande hälso- och sjukvården där de instanser som berörs samverkar. Allt för att skapa förtroende och relationer med patienter och invånare. Primärvårdens framtida uppbyggnad och lokala utformning ska som sagt utgå från patienternas och invånarnas behov i högre utsträckning än idag. Vi kan inte veta exakt hur det ser ut, därför presenteras en preliminär målbild av tänkta citat från patienter, anhöriga och invånare ungefär tjugo år fram i tiden. Även professionen inom primärvården får på samma sätt berätta om den preliminära målbilden. Tillsammans sammanfattar meningarna åsikter och punkter som återkommit i dialoger under processen med att sätta ord på vad vi egentligen menar med framtidens primärvård. En illustration har också tagits fram baserad på citaten. Patienter och invånare om 20 år "Primärvården är mitt självklara förstaval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa" "Jag och mina anhöriga har en nära relation med mitt vårdteam. Där finns många olika professioner till och med en robot! Alla jobbar för mitt bästa - fast de har olika arbetsgivare. "Primärvården är tillgänglig dygnet runt" Jag känner förtroende för primärvården och jag tycker de visar förtroende för mig när jag vill förstå, mäta och göra saker själv som rör min vård och hälsa. Behöver jag hjälp får jag det. Trots att jag har funktionsbegränsningar och flera sjukdomar känns det som att det är jag som har kontrollen. Och det mesta sköter jag själv, i min app. Men alla mätvärden streamas förstås direkt till mitt vårdteam. Jag vet att de hör av sig när de ser något. Och jag som inte orkar och kan göra själv, jag litar på att min primärvård tar ansvar för helheten och håller ihop alla olika delar. Det känns att min vård är nära och de verkar inte ha långt till specialisterna heller, när någon specialist verkligen behövs. Det märks att min primärvård är intresserad av min hälsa, inte bara när jag är sjuk, och hjälper mig att må bra efter mina förutsättningar. 8

172 Folktandvården lärde mig tandborstning och fluorsköljning och allt det där när jag var ung. Idag får vi alla samma råd och stöd för hela kroppen, ja till och med själen. Det står på nätet att Region Uppsala vunnit pris för att de har förbättrat och förenklat vården för äldre med flera sjukdomar. Så bra! Själv känner jag mig som en vinnare och är mycket nöjd med min nära vård. Professionen om 20 år Vi i primärvården, och därmed hela hälso- och sjukvården, har erövrat relationsperspektivet igen med invånarna, inte bara när de är patienter och anhöriga. Befolkningsuppdraget är tydligt och vi arbetar strategiskt förebyggande och hälsofrämjande, bland annat genom att systematiskt söka upp, kolla behoven och stärka hälsan hos riskgrupper. Och vi ser i vår data att det gör skillnad! Nu vågar vi involvera både patienter och anhöriga i vården. Det var enklare när vi styrde allt efter våra mallar och scheman. Men det här är roligare och det funkar bättre! Visst har vi fortfarande flera huvudmän och olika typer av utförare, men jag tror knappt att patienten märker eller ens tänker på det. Det är så mycket aktivitet överallt. Det finns till och med forskare i Östervåla, en gästprofessor från Canada som har fokus på big data. Våra data hjälper inte bara patienterna varje dag utan samtidigt utvecklar forskarna morgondagens lösningar. Vi fick kämpa mycket med att verkligen förändra. Men nu vet jag vad kunskapsstyrning betyder att använda tillgänglig kunskap systematiskt och strategiskt i förbättringsarbete. Det gör vi! Under mina bästa dagar på jobbet känns det som om jag nästan lever i den där målbilden vi började teckna, var det så länge sen som ? Figur 4 I framtidens primärvård är människorna i fokus och vården finns där patienten och invånaren behöver den. Relationen mellan människorna och vården är tillitsfull och bygger på ömsesidigt förtroende. Den är tillgänglig och nära och samtidigt av hög kvalitet. Vården fungerar som ett högkvalitativt nätverk, som är ihopkopplat och anpassar sig efter behov. Illustration Marek Skupinski. 9

173 Fokusområden för att uppnå målbilden Utifrån målbilden för primärvården i framtiden har det utkristalliserats fyra områden som vi behöver prioritera nu för att börja skapa den framtid vi önskar. Inom samtliga fyra områden pågår eller planeras redan olika utvecklingsinsatser, som inte närmare beskrivs här för att inte göra texten för omfattande. Dessa insatser utgör redan viktiga steg vilka kan utvecklas, förlängas, prioriteras tydligare samt ömsesidigt förstärka varandra genom att kopplas till en tydlig, gemensam målbild. 1. Större andel av resurserna och hållbara förutsättningar Det krävs ett uthålligt arbete för att stärka primärvårdens grundförutsättningar vilket i sin tur är avgörande för utvecklingen av Effektiv och nära vård Dessa grundläggande förutsättningar är: Större andel av ekonomiska resurser Kompetensförsörjning och kompetensväxling Primärvårdsforskning Utvecklingsförmåga och ledarskap Större andel av ekonomiska resurser Region Uppsala har under en längre tid, i förhållande till övriga landet, avsatt mer pengar till hälsooch sjukvård om hänsyn tas till strukturfaktorer. Andelen till primärvården har däremot varit mindre än övriga landsting och regioner. För en mer ingående analys hänvisas till bilaga 1:1 Jämfört med en majoritet av övriga landsting har Region Uppsala en lägre andel kapitering i sitt ersättningssystem. I samband med framtida resursförstärkningar kan det vara aktuellt att eventuellt utöka andelen kapitering för att på så sätt ytterligare signalera att primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård handlar om befolkningsperspektivet och det förebyggande arbetet tillsammans med andra aktörer i lokalsamhället. Det ekonomiska resultatet och de ekonomiska förutsättningarna dominerar ofta diskussionen om primärvården. Detta balanseras inte av en dialog med utgångpunkt i resultatet för patienterna och befolkningens behov. Lednings-, styr- och stödprocesser behöver stärkas för att spegla också detta perspektiv. Det finns en bred uppfattning om att det tidigare pratats om satsningar på primärvården men att chefer och medarbetare sedan inte upplevt att det skett någon förändring i verkligheten. Detta gäller särskilt i matchningen mellan resurser/förutsättningar och primärvårdens uppdrag. Därför behöver de insatser som föreslås för 2018 uppfattas som en tydlig signal om att det denna gång är en satsning som på allvar innebär en skillnad för primärvården och ytterst för patienter och invånare. Det gäller framförallt de ekonomiska förutsättningarna. Ett medskick till Effektiv och nära vård 2030 är att föreslå ett långsiktigt beslut som ger primärvården en större andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten. Nationellt och i andra landsting och regioner har 25 procent lyfts fram som en tänkbar andel. Tänkbara strategier som skulle bidra kan vara att nya medel går till primärvården, att effektiviseringar går till primärvården och att viss omfördelning sker årligen. Kompetensförsörjning och kompetensväxling Tillgången till kompetens inom primärvården är en annan resurs som behöver säkras för att uppnå målbilden. 10

174 Det finns för närvarande en nationell brist på allmänläkare. Under de senaste åren har 9 12 ST-läkare per år blivit färdiga specialister i allmänmedicin inom Region Uppsala. Detta antal ligger långt under det förväntade behovet av nya allmänläkare under den kommande tioårsperioden inom vår region. Sannolikt behöver ST-läkare anställas per år under den kommande tioårsperioden. Till skillnad från många andra delar av landet finns det i Uppsala sökande till ST-block i allmänmedicin. En utökning av antalet platser kräver även utökade stödfunktioner för att kvaliteten i utbildningen ska kunna garanteras. Se bilaga 1:2. Inom utbildningarna ökar förståelsen för att primärvården roll i vården och att många patientgrupper diagnostiseras och behandlas där. Det innebär att studenter i såväl grund-som forskarutbildning i ökande grad har verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården. För att säkerställa tillgången till välutbildade och motiverade handledare behöver de ges möjlighet till nätverk, vidareutbildning och forum som leder till samsyn i utbildningsfrågor. Se bilaga1:4 Det finns även brist på distriktssjuksköterskor och enligt prognoserna blir barnmorskor, psykologer och chefer framtida bristkompetenser. De kompetenser som behövs i framtidens primärvård och nära vård kan vara helt andra än idag. Utifrån behoven etableras redan nya funktioner, som rehabiliteringskoordinatorer och samordningssjuksköterskor. Exempel på kompetenser som tidigare inte fanns inom primärvården i Region Uppsala är psykologer, kuratorer och apotekare. Det tvärprofessionella perspektivet på vården stärks allt mer. I delbetänkandet God och nära vård föreslås en mer behovsbaserad vårdgaranti för samtliga legitimerade yrkesgrupper i primärvården. Kontakt med vårdcentralen ska fortfarande fås samma dag, men den medicinska bedömningen ska vara genomförd av legitimerad yrkesgrupp inom tre dagar. Denna medicinska bedömning kan baseras på ett fysiskt besök eller en distanskontakt såsom ett digitalt vårdmöte eller en telefonbedömning. En sådan vårdgaranti skulle innebära både en utmaning och en möjlighet att nyttja kompetenser mer relevant. Kärnkompetenser, det vill säga kompetenser som behövs oavsett professionstillhörighet, lyfts fram av professionsföreningar som också verkar för att det kommer med i grundutbildningarna. Dessa kärnkompetenser är bland annat personcentrerad vård, samverkan i team och förbättringskunskap. På senare tid lyfts även förmågan att arbeta i nya vårdmiljöer med digitala verktyg. Kompetensen att arbeta i team och dessas roll i relation till patienter som ofta vill och kan vara aktiva medskapare, kommer vara viktig. South Central Foundation i Alaska bygger sin relationsbaserade vård kring tvärprofessionella vårdteam. Figur 5 Bilden visar hur South Central Foundation i Alaska kompetens och resurssatt sina vårdteam närmast befolkningen. Kompetensväxling kommer att bli vanligare och användas aktivt. Det finns egentligen redan idag få regler om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården. I praktiken är det ofta verksamhetschefen som ansvarar för att fördela arbetsuppgifter baserat på den enskildes kompetens. Det finns sannolikt en stor potential i att utveckla Bästa Effektiva Omhändertagande 11

175 Nivå, BEON, utifrån inriktningen i regionalplan och budget. Ett gott exempel finns inom tandvården som sedan många år tillbaka har genomfört kompetensväxling så att tandhygienisterna idag ansvarar för arbetsuppgifter som tidigare utfördes av tandläkare. Inom sjukskrivningsområdet har kompetensväxling använts för att förbättra resultatet för patienterna. Mätningar visar att funktionen som rehabiliteringskoordinator bidrar till positiva till patienternas rehabilitering samt att läkarnas och andra medarbetares arbete med sjukskrivning underlättas. Samverkan internt inom hälso- och sjukvården och med externa aktörer såsom arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och länets kommuner förbättras. Professioner som med fördel kan ha detta uppdrag är sjukgymnaster/fysioterapeuter, psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter. Evidens visar att så kallad multimodal rehabilitering i välsynkroniserade team har god effekt för patienter som har en mer komplex smärtproblematik med psykisk ohälsa. Denna rehabilitering sker mest fördelaktigt i grupp. Teamet ska bestå av läkare, fysioterapeut/sjukgymnast, psykolog/kurator samt arbetsterapeut för att säkerställa en arbetslivsinriktad rehabilitering. För att ta åstadkomma en aktiv och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess behöver den framtida primärvården rehabiliteringskoordinatorer, välsynkroniserade team samt arbetsterapeutisk kompetens. Primärvårdsforskning I Uppsala finns en lång och framgångsrik tradition av klinisk forskning, som främst utgått från specialistvården som bedrivs på sjukhus. I framtiden kommer betydligt fler patienter att diagnostiseras och behandlas i den nära vården och därför behöver möjligheten stärkas till forskning där patienterna finns. Det nationella FoU-chefsnätverket konstaterar att akademiska vårdcentraler kan bli nav för forskning i primärvården i Sverige. Primärvården har en bred bas för rekrytering av patienter; kroniskt sjuka, multisjuka och en allt växande äldre befolkning. Patientkontakten och kontinuiteten finns inom primärvården. Det preventiva arbetet kommer att spela större roll och den samhällsmedicinska forskningen behövs. Däremot har forskning i primärvård svårt att skapa en kritisk akademisk massa eftersom den, till skillnad från slutenvård, är utspridd över ett stort geografiskt område. Samverkan mellan akademiska vårdcentraler är därför av betydelse. Det finns även ett betydande värde för primärvården att ha en livskraftig och tydlig klinisk forskning genom den attraktion och ökad status som det innebär. Detta är en av flera viktiga faktorer för kompetensförsörjningen. I Region Uppsala finns förslag på ett sammanhållande akademiskt primärvårdscenter som stödjer och koordinerar akademiska vårdcentraler. Ett akademiskt primärvårdscenter skulle vara en drivande stödfunktion för primärvårdsforskning och utbildning samt verka för att kunskap omsätts i praktiken genom koppling till innovation och utveckling. Mot bakgrund av ovanstående är det en prioriterad insats att bygga upp en livskraftig primärvårdsforskning med ett målinriktat och uthålligt arbete i Region Uppsala. Utvecklingsförmåga och ledarskap Det behövs ett paradigmskifte för att nå en effektiv och nära vård, där primärvården står i centrum av förändringen. Förändringen behöver utgå från patienternas perspektiv och befolkningens behov för att förbättra resultaten och öka värdet. I Region Uppsala finns en stark kunskapskultur, men kompetensen att omsätta kunskap och strukturer för systematiskt förbättringsarbete är inte lika framträdande och i vissa fall saknas de. 12

176 Ständiga förbättringar och kunskapsstyrning Alla som arbetar i hälso - och sjukvård har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete och dels att utveckla det arbete och det s ystem man ver kar i. Figur 6 Prof essor P Batalden & P Stoltz 1993, Socialstyrelsen föreskrift God vård om ledningssystem för kvalitet och patients äkerhet i hälso - och sjukvården, Kunskapss tyrning handlar om att ha styr -, stöd - och ledningsprocesser som utvecklar, samordnar och sprider användning av bästa möjliga kunskap i syfte att förbättra resultaten för patienterna. Målet är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Kuns kapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande system och har delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. Sammanhållande vår d processer, som utgår från patientens behov, över org anisationsgränser och huvudmannagränser behöver vidareutvecklas och få större genomslag i praktiken. R esultatet för patienterna behöver ständigt återkopplas, analyseras och diskuteras för att sedan initiera teamarbete för förbättr ingar och minska oönskade variationer. F ör första gången har primärvården under 2017 fått tillgång till de kliniska resultat en för patienterna genom PrimärvårdsKvalitet. Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården kommer från 2018 vara ett gemensamt sätt i Sverige att stödja primärvårdens medarbetare med bästa tillgängliga kunskap. Att samtidigt stärka förmågan och kompetensen för förbättringsarbete kommer att vara strategiskt viktigt. Se bilaga 1:4 I Region Uppsala pågår redan vårdprocessarbete inom den offentliga primärvårde n och flera av de privata vårdgivarna, inom värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset och idet regionövergripande arbete med programråd. Det ger en god bas att bygga vidare på och samordna arbetet, men för att få effekt behöver kompetens och strukturer i f örbättringskunskap etableras parallellt. Förändringsledning Ledarskapets roll under en transformation kan inte överskattas. Kompetens och kapacitet för förändringsledning med resultatet för patienterna är i fokus, och att leda och driva utveckling i kompl exitet, är något som behöver stärkas p å alla nivåer i Region Uppsala. 13

177 Det handlar för det första om att sätta resultaten för patienterna i centrum ska vara på agendan genom att sätta tydliga mål och sedan systematiskt följa upp och ge återkoppling. För det andra att sedan skapa förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete och innovation. Hälso- och sjukvården är ett komplext system med många aktörer som samtidigt har olika huvudmän. För att leda systemet behöver delarna samspela. Resultatet och värdet av helheten är en konsekvens av samspelet mellan delarna - inte summan av delarna. I komplexa system bör stor frihet ges i valet av angreppssätt och genomförande. De olika aktörerna kan välja att göra på många olika sätt, och ända nå målen. Kompetens i förändringsledning stöttas idag främst inom vissa insatsområden exempelvis patientsäkerhet och genom e-tjänstelyftet. Här avses ett genomgripande stöd för förändringsledning som en del av ordinarie stöd för chefer och ledare, inte bara kopplat till särskilda utvecklingsinsatser. Sammanhållande utvecklingsstöd En utmaning är att få till ett sammanhållande utvecklingsstöd för primärvården/nära vårdens utveckling och innovation. För att bli effektivt behöver utvecklingsstödet anpassas utifrån lokala behov och utmaningar. Idag är stödet mer uppbyggt utifrån vad som ska förbättras. Tänk dig en vårdcentral som har lite mer än näsan över vattnet och där de identifierat följande: - Många av våra listade är sjukskrivna för psykisk ohälsa, de flesta av dessa är kvinnor. Vi har långa köer för första bedömning. - Vi har inte tidigare jobbat systematiskt med förbättringsarbete och ledningsgruppen funderar på om vi kommer att klara av detta. Vart ska denna vårdcentral vända sig? Det finns stöd för psykisk ohälsa, hälsofrämjande sjukdomsförebyggande, rehabilitering vid sjukskrivning, patientsäkerhet, e-hälsa, tillgänglighet etc. Den här verksamheten behöver stöd från flera funktioner och samtidigt bygga sin kompetens i förändringsledning. Idag skiftar kompetens och erfarenhet i hur man leder och stödjer förbättringsarbete i såväl verksamheter som stödfunktioner. Det behöver finnas en struktur och ett strategiskt stöd för förbättring och förnyelse för primärvården för att klara omställningsarbetet och utgå från behov i befolkning och patienter. 2. Kraftsamling kring personer med särskilda behov Tre målgrupper med särskilda behov som inte tillgodoses i dagens vård är identifierade i dialogarbetet. Dessa grupper tar idag upp så stor del av vårdens resurser att även vården för sällanbesökaren påverkas. Multisjuka äldre och andra personer med omfattande behov Personer med kroniska sjukdomar Personer med psykisk ohälsa Det finns en bred samsyn och en drivkraft att göra skillnad för dessa målgrupper att ta tillvara på i nästa steg. Primärvårdens behöver ges förutsättningar att axla rollen som basen i vården, samtidigt som arbetssätt och funktioner utvecklas. Samspel med såväl sjukhus som kommuner är avgörande för att uppnå förbättrade resultat för samtliga målgrupper. En utvecklingslinje är ett mer sammanhållet vårdprocessarbete i Region Uppsala. Det handlar om att tydliggöra ansvar och roller i kliniska processer. Processerna ska stödja de tvärprofessionella teamen där patienten och anhörigas ingår. Patienternas egen monitorering i hemmet blir ett naturligt inslag. 14

178 Patientens egen kompetens att leva och sköta sin sjukdom i vardagen förmedlas och delas mellan patienter. Vårdens medarbetare behöver ökade förutsättningarna att följa upp resultaten för patienterna och samtidigt smarta och intelligenta kunskapsstöd. Hela Sverige håller idag på att mobilisera resurser och utveckla strukturer för en ökad kunskapsstyrning. En annan utvecklingslinje är ökad samordning av vårdens insatser över såväl förvaltningsgränser som huvudmannagränser. Ett personcentrerat arbetssätt och e-hälsoutveckling kan bidra i vidareutveckling av verktyg och arbetssätt, speciellt för vårdteam som inte ingår i samma verksamhet eller organisation. Ett gott exempel på stöd för samordning är standardiserad individuell vårdplan, SIP. En tredje utvecklingslinje är att se över vårdstrukturerna inom primärvården. Det som i Effektiv vård kallas för riktad primärvård. Det handlar om att primärvården inte ges samma uppdrag överallt utan att det behövs stärkta funktioner och kompetenser på vissa ställen. De förändringar som behöver göras ska ske utifrån demografisk utveckling, länsinnevånarnas behov och en jämlik vård. Samspelet med såväl kommuner som sjukhus är viktig. Detta bör utredas vidare i arbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård Region Uppsala har lång erfarenhet att samverka med kommunerna inom närvårdsarbetet. Strukturer för denna samverkan är under vidareutveckling med start från 2017 och är den plattform där arbete kan drivas. Det går att inspireras av exempelvis äldreomsorgen i Skellefteå som gjort en förändringsresa från nuläge till ett nyläge med fokus på människans perspektiv. Multisjuka äldre och andra personer med omfattande behov I Uppsala län står 14 procent av individerna, 65 år och äldre, med vård och omsorg i ordinarie boende för ca hälften av slutenvårdskonsumtionen. Om särskilt boende och korttidsboende läggs till denna grupp står 20 procent av individerna för nära 70 procent av slutenvårdskonsumtionen. Myndigheten för vårdanalys konstaterar att planeringen av äldreomsorgen måste utgå ifrån äldres olika behov och anpassas till fler äldre med ofta flera kroniska sjukdomar. Det är en relativt liten grupp patienter som är mycket vårdkrävande. Gruppen har hög sjuklighet och en årlig dödlighet på över 50 procent. I denna grupp är det inte möjligt att arbeta utifrån den klassiska indelningen i organspecialiteter och diagnosbegrepp. Här krävs en stark och anpassad primärvårdsnivå som samarbetar med kommuner och sjukhus. Även målgruppen för habilitering och LSS har liknande behov. Det finns ett stort behov om en anpassad primärvård, så kallad riktad primärvård enligt Effektiv vård, framförallt för de grupper som har stora behov och som har svårt att själva ta sig till den vanliga vårdcentralen. Det handlar bl.a. om äldre multisjuka och personer med omfattande funktionsnedsättningar, oavsett ålder. Dessa grupper har dessutom oftast stora insatser ifrån kommunal hälso- och sjukvård varför samverkan för dessa grupper är extremt viktig. För många är primärvård detsamma som vårdcentraler, men primärvård är så mycket mer och kan utföras både av landsting/region och kommuner. Det är viktigt att skilja på begreppen primärvård och allmänmedicin. Primärvård är en vårdnivå och allmänmedicin en medicinsk specialitet. De förändringar som behöver göras ska göras utifrån demografins utveckling, länsinnevånarnas behov och en jämlik vård. Det betyder att vi ska sträva efter att länsinnevånarna får en jämlik hälsooch sjukvård men att en anpassning av hur det ska se ut i de olika länsdelarna beror på vilka förutsättningar som finns, inte minst demografiskt. En styrka i Uppsala län är de erfarenheter som finns genom det mångåriga arbetet med närvård tillsammans med kommunerna i länet och gemensamma vårdstrukturer. I vårt län finns idag bl.a. primärvårdsmottagning riktad till personer med stora funktionsnedsättningar. Vi har även mobil 15

179 vårdcentral, äldrevårdsenheten, och mobil äldreakut för personer som inte själva kan ta sig till vårdcentraler. Ingen annan aktör än Region Uppsala ansvarar för läkarresurserna i vårdteamen kring multisjuka äldre. På kort sikt kan samordningen på äldreområdet behöva stärkas och tillgängligheten till läkare för hemsjukvården och särskilda boenden säkras. Denna målgrupp är beroende av trygg och effektiv in- och utskrivning från sjukhus. I framtiden är förhoppningen att dessa patienter endast i undantagsfall ska behöva förflyttas till sjukhus för att få den specialiserade vård de behöver. Förändringstrycket för denna utveckling ökar i och med den lagstiftning som börjar gälla vid årskiftet 2018, där primärvårdens koordinerande roll tydliggörs. Förutsättningar i form av såväl funktioner som arbetssätt kommer att behöva utvecklas. Personer med kronisk sjukdom Personer med kroniska sjukdomar, som står för ca 80 % av vårdens resurser, har naturligen långvariga och kontinuerliga kontakter med vården. Primärvården vill och kan ta ett större ansvar för flera av diagnosgrupperna än idag. Det kan bland annat ske genom vidareutveckling av exempelvis hjärtsvikts-, diabetes- och astma/kol-mottagningar. Att primärvården ges förutsättningar att ta ett större ansvar följer principerna för bästa effektiva omhändertagande nivå, BEON. I framtiden kommer det vara ett vanligt inslag att patienter med kroniska sjukdomar är en del i vården för att stödja andra med liknande sjukdomar. Patientens egen mätning i hemmet kommer att vara välutvecklad och vårdteam ge kontinuerlig feedback och support. Samspelet mellan primärvårdens vårdteam och specialister som finns på sjukhus behöver systematiseras för att finnas nära patienten. Att arbeta med levnadsvanor kommer i stor utsträckning vara en del i vård och behandling för personer med kroniska sjukdomar. Det finns oönskade variationer i de kliniska resultaten för personer med kroniska sjukdomar mot bakgrund av höga ambitioner att åstadkomma en jämlik och kunskapsbaserad vård. Också inom detta område är det centralt att vårdens medarbetare har tillgång till bästa tillgängliga kunskap genom användbara och smarta kunskapsstöd samt kompetens i förbättringskunskap och. Diagnosgrupper som hjärtsvikt, astma/kol, diabetes och psykisk ohälsa bedöms lämpliga att starta med vad gäller samordnad vårdprocessutveckling i Region Uppsala. Personer med psykisk ohälsa I framtiden kommer vården inte att på samma sätt som idag skilja på psykisk ohälsa och kroppslig ohälsa. Alla som verkar i vården kommer att ha kompetens om psykisk ohälsa. Primärvården kommer vara befolkningens första instans. Att den nära vården är relationsbaserad blir en viktig utgångspunkt för att kunna fungera som stöd, då kännedom om personen och dess anhöriga är avgörande. Detta är något som South Central Foundation i Alaska tagit fasta på genom relevant specialistkompetens kopplat till vårdteamet som arbetar direkt mot befolkningen. Tidiga insatser är avgörande och primärvården som första linje behöver få bättre förutsättningar att kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Befolkningen och patienter behöver ha en tydlig väg in till vården, tydlig information, korta väntetider och en personcentrerad vård. För barn och unga är insatser från elevhälsa och ungdomsmottagningar en självklar del av den nära vården. Se figur 1. Utvecklings- och förbättringsarbetet inom psykisk ohälsa behöver ske inom ramen för samverkan med kommunerna. Även andra relevanta aktörer kan ingå, exempelvis försäkringskassan och 16

180 arbetsförmedlingen. Kompetens i förbättringskunskap behöver säkerställas inom samverkansstrukturen som är under vidareutveckling. Hur ansvarsfördelningen ser ut och hur resurser ska fördelas på bästa sätt är ett komplicerat men nödvändigt arbete. Det är också utmanande. I arbetet som just nu pågår kring neuropsykiatriska funktionshinder, har alla samlats kring samma bord i Region Uppsala för att pragmatiskt och lösningsinriktat tydliggöra ansvarsfördelning och samordna resurser. Region Uppsala har liksom övriga Sverige analyserat behoven i länet och tagit fram en handlingsplan utifrån den nationella överenskommelsen för stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Den regionala kartläggningen är ett färskt underlag för bättre förståelse för hur befolkningen i länet mår, deras behov samt vilka insatser inom området psykisk hälsa som bör prioriteras i framtiden. Handlingsplanen lyfter områden och behovsgrupper/områden där vården i Region Uppsala behöver utvecklas. För denna målgrupp är alla tidigare utpekade utvecklingslinjer relevanta. Det behövs ett samlat vårdprocessarbete, bättre koordinering och samordning men även koncentration av viss vård i en riktad primärvård är relevant. 3. Effektivare arbetssätt och verktyg Det finns kraftfulla vägar framåt för förändrade arbetssätt och utvecklande av teamarbete som tar tillvara patientens resurser, ger förbättrat resursutnyttjande och som kan få vården att upplevas mer nära samtsätter det hälsofrämjande perspektivet i fokus. E-hälsa och digitalisering Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Personcentrering Tjänsteutveckling och innovationsstöd E-hälsa och digitalisering Digitala verktyg och e-tjänster kan stödja den transformation som behöver ske mot en nära och effektiv vård med primärvården som bas. Exempelvis ger 1177 Vårdguidens e-tjänster ökad service och delaktighet till invånare och patienter. E-tjänsterna möjliggör för individen själv att förnya recept, boka tid eller komma i kontakt med vården när det passar dem bäst. Patienter och anhöriga som vill ta mer ansvar kan själva registrera vitalparametrar såsom vikt och blodtryck vilka automatiskt kommuniceras och övervakas av vården. Digitala verktyg kan underlätta samordning för patienter med komplexa behov, exempelvis en digital rehabiliteringsplan som systemmässigt kommunicerar med samhällets olika vård- och omsorgsgivare. Kontakt med vårdcentralen via videomöten eller behandling via nätet underlättar också en nära vård för individen. Den tekniska utvecklingen går snabbt och det finns en stor marknad som driver utvecklingen av digitala verktyg och e-tjänster. Det är därför viktigt att Region Uppsala kraftsamlar utvecklingen kring de målgrupper med särskilda behov som identifierats i målbildsarbetet. Varje enskilt införandeprojekt tar tid och kräver ibland investeringar varför förstudie, pilotgenomförande och breddinförande är viktiga steg i genomförandeprocessen. Verksamheter och personal behöver få tid och förutsättningar för den digitala omställningen. Om inte förutsättningar ges för att också anpassa arbetssätten finns risk för dubbelarbete och ökad administration som istället stjäl tid från patientarbetet. Förbättrad bildkvalitet vid videomöten behöver lösas, äganderätten för tekniken behöver avgöras och teknisk support för patienternas digitala verktyg behöver byggas upp. Bakom kulisserna behöver regionen investera i infrastruktur (tekniska plattformar, tvåfaktors-autentisering 17

181 etc.) som säkerställer dataintegritet och patientsäkerhet. Det finns många frågor som behöver lösas innan de digitala verktygen och e-tjänsterna blir vardag för såväl invånaren/patienten som för verksamheterna. Region Uppsala har redan påbörjat en digital utveckling för de identifierade målgrupperna med särskilda behov. Ett intensivt arbete pågår för att öka användningen av 1177 Vårdguidens e-tjänster. E-tjänstelyftet som genomförs under 2018 ska stödja verksamheterna med utbildning och anpassning av arbetssätt så att den digitala förändringskapaciteten i verksamheterna förbättras. Flera pilotprojekt pågår som engagerar primärvårdsnivån: videomöten mellan personal och patient, internetbehandling för psykisk ohälsa, egenmonitorering av vitalparametrar i hemmet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande I ett befolkningsperspektiv går det att förebygga och förhindra många sjukdomar och för de som drabbas av sjukdom går det att förbättra hälsan. Socialstyrelsens konstaterar att levnadsvanor står för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan, det vill säga tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Därför har det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet en framskjuten plats i målbilden för framtidens primärvård. Folktandvården har framgångsrikt under flera decennier systematiskt och genomgripande utbildat en hel befolkning och ändrat sina arbetssätt till att vara mer proaktivt och förebyggande. Resultaten är en radikal förbättring av munhälsan i befolkningen. I den effektiva och nära vården har primärvården ett tydligt primärpreventivt uppdrag, med ansvar för att arbeta förebyggande både genom individuella insatser, uppsökande och utåtriktat arbete. Detta sker i samarbete med andra aktörer där ansvaret är gemensamt. Nya verktyg och metoder för att fånga riskbruk och ohälsa kommer att underlättas i framtiden genom människors möjligheter till självmonitorering och vilja att dela resultaten genom exempelvis hälso-appar. Befolkningsperspektivet är en naturlig utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför lyfts nationellt att det är viktigt att utveckla de bästa formerna för ett återupprätta områdesansvar för befolkningens hälsa och hur detta bäst kopplas till primärvården och andra aktörer. Arbetet med ohälsosamma levnadsvanor går från primärpreventivt till att vara en del i vård och behandling. Utvecklingen har en tydlig riktning där levnadsvanor är en del i behandlingen, exempelvis rökstopp inför operation, i cancerrehabilitering och vid behandling av depression. All personal behöver därför tillräcklig kompetens och förutsättningar för att arbeta systematiskt och evidensbaserat med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Primärvården har redan en stark ställning i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I Region Uppsala ingår det i primärvårdens uppdrag, via regelboken, att arbeta med hälsoinriktad hälso- och sjukvård och använda kunskapsunderlag för sjukdomsförebyggande metoder samt återkoppling på tertialbasis som följer det lokala arbetet. Det finns även hälsokoordinatorer på varje vårdcentral. I Jönköping ingår kompetens i folkhälsa i ett designteam som stödjer innovativ utveckling av primärvården utifrån befolkningen och patienternas behov. En viktig förutsättning för den fortsatta utvecklingen i Region Uppsala är att kompetens i folkhälsa ingår i utvecklingsstödjande strukturer och finns med i ett kunskapsbaserat arbete där hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ingår. 18

182 Personcentrering Att vården är personcentrerad innebär ett grundläggande perspektivskifte. Det handlar ytterst om att se personen/patienten och dess anhöriga som en jämlik partner i vården. Det behöver genomsyra vårdens direkta utformning, när vården utvecklas och när den leds och styrs. Patienterna och deras anhörigas involvering är nödvändig och bidrar till ett tydligare fokus på patientnytta och frågan om vad som verkligen är viktigt för patienterna blir ständigt närvarande. Arbetet med perspektivskiftet pågår, men behöver ständigt erövras och ges plats. Ett av uppdragen i Regionplan och budget 2018 handlar om att utveckla arbetssätt för personcentrerad vård. Den nationella patientenkäten är ett viktigt instrument, men hur tar vi tillvara på och förbättrar resultaten? Det är så lätt att glömma patienternas perspektiv när de inte är närvarande. Vi behöver ständigt fråga oss; Syftar detta beslut till att förenkla och förbättra för invånaren/patienten? Vi människor kan vara väldigt olika varandra i våra personliga behov, beteenden och egenskaper. Kanske vill personer med exakt samma problem lösa det på helt olika sätt. På gruppnivå finns ofta mönster i våra beteenden och dessa mönster kan hjälpa att forma det dagliga arbetet i vården. Inom vården utförs många olika tjänster men kanske inte på så många olika sätt. Om tjänsterna anpassas brukar det oftast vara utifrån exempelvis diagnos. Se vidare under avsnittet om tjänsteutveckling och innovation. Figur 7 Sara Riggares beskrivning visar på patientens egen kompetens om sin kroniska sjukdom i förhållande till vården. Sara Riggare, som själv lever med Parkinsons sjukdom och forskar på egenvård, lyfter på ett talande sätt fram hur stor del av livet som är egenvård och visar på potentialen med att involvera patienter i utveckling av vården för personer med kronisk sjukdom. Se figur 6. Genom att ta till vara spetskompetensen hos människor med kroniska och långvariga sjukdomar skulle många andra patienter kunna bli betydligt bättre på att vårda sig själva. Region Uppsala var först ut med att öppna upp journal via nätet vilket verkligen ger förutsättningar för patienten och anhöriga att vara en del av vårdteamet. Den nära vården behöver systematiska arbetssätt för att fråga vad som är viktigt för patienten och dennes närstående. Att involvera patienter och anhöriga i utvecklingen av framtidens god och nära vård blir både inspirerande och lärorikt. 19

183 Tjänsteutveckling och innovationsstöd Hälso - och sjukvården är i sin grund inte en produkt utan en tjänst. Vård är ingenting som ges utan vårdens resultat är summan av vad såväl vården som patienten gör tillsammans. Resultatet för patienten är det vård en åstadkommer tillsammans med patienten. Det gör att tjänsteinnovation och tjänstedesign är central i hälso - och sjukvårdens utveckling. Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med en forskargrupp undersökt behov och beteenden i kontakt med vården bland den svenska befolkningen. Resultatet kan delas in i fyra tydliga grupper. Syftet är inte att dela in människor i fack utan att verk samheten ska utformas för att möta olika gruppers behov bättre. D etta synsätt ger inspiration och sätter ord på den tysta kunskap en hos vårdens medarbetare. Här finns en drivkraft för nytänkande och innovativ att ta tillvara på. Figur 8 Beteenden och behov i kontakt med vården, SKL 2017 Innovationsmetodik såsom tjänstedesign hjälper till att hitta nya sätt att tänka och få en djupare förståelse för vad som skapar värde för befolkning och patienter. Metoderna utgår från användarens behov och upplevelser men lyfter också fram medarbetarnas och utförarnas perspektiv på utmaningarna. Metoderna fokuserar på att förstå och skapa empati för de som berörs av en utmaning. Det ger insikter om invån arnas verkliga behov. A lla arbeta r tillsammans i en kreativ och engagerande process och tar tillsammans fram idéer och testa r om de fungerar. Processen gö r det lättare att fokusera på att lösa rätt problem och sluta göra det som inte efterfrågas. Figur 9 Innovationsguidens modell är uppdelad i sex steg. S KL. I Region Uppsala finns en struktur med kompetens för innovation, Innovation Akademiska. Här finns stor potential att fortsätta bygga kompetenser och kapacitet för tjänsteinnovation. 20

184 4. Förändra vårdstrukturen För att uppnå målbilden behöver vårdstrukturen förändras. Det har framkommit att det finns en samsyn kring att det inte är ändamålsenligt att primärvården och vårdcentralerna ser lika ut i hela länet. Lokala förutsättningar och behov i befolkningen skiljer sig åt och behöver avspeglas i en effektiv och nära vård. Detta innebär att vi både behöver föra ut mer vård nära invånarna men också koncentrera i vissa fall. Förflyttningen till en mer nära vård behöver ske i nära samspel med kommunerna som har ansvar för samma invånare och redan bedriver en stor andel av vården såväl som omsorg och socialtjänst. Flera förslag och diskussioner handlar om att öka tillgängligheten till specialistvård, som idag sker på sjukhus, i öppenvården. Den nära vården behöver alltså utvecklas och organiseras gemensamt av primärvård och kommunernas omsorg liksom samspel med sjukhusen. Vårdstrukturen behöver utformas så att den understödjer en anpassad och riktad primärvård så som beskrivs ovan punkten om kraftsamling kring personer med särskilda behov. Det har även lyfts fram att det behövs en etableringsplan för egenregi relaterat till att Uppsala är en växande region. Egenregins sistahandsansvar behöver också konkretiseras och finansieras. Det är viktigt att diskussionen utgår från behoven i befolkningen och befolkningsprognoser för att lösningarna ska bli så långsiktiga som möjligt. Utvecklingen behöver följas upp och återkopplas Målbilden behöver följas upp och återkopplas till alla de som är med och leder och driver utvecklingen. Uppföljning bidrar till långsiktighet. De perfekta måtten som dessutom är heltäckande finns inte, men vissa indikatorer kan ge en bild av vart utvecklingen är på väg. Berättelser och dialoger är andra sätt att komplettera en mer numerisk uppföljning. Då bilden av en mer nära vård bygger på samverkan och samspel med kommuner och sjukhus är det bra att utveckla även uppföljningen gemensamt. Detta sker företrädesvis inom samverkansstrukturen tillsammans med kommunerna. I den kliniska vardagen är det relevant med återkoppling av de kliniska resultaten exempelvis genom PrimärvårdsKvalitet. Exempel på några mått som kan vara intressanta att följa är: Befolkningen och patienternas upplevelse och förtroende för vården Tillgänglighet, helst ur ett bredare perspektiv än telefon och till läkare Undvikbar slutenvård Undvikbara återinskrivningar inom 30 dagar Kliniska resultat kring specifika diagnoser Att fånga berättelser kan göras på flera sätt, exempelvis i dialogmöten. Andra värdefulla källor är: Avvikelser och lex Maria ärende i såväl Region Uppsala som i kommunerna. Patientnämndens ärenden 21

185 De första stegen förslag för 2017 och 2018 Den preliminära målbilden, och de fyra fokusområdena för att nå dit, blir input till det bredare arbetet med Effektiv och nära vård Men redan nu är bilden tillräckligt tydlig för att identifiera följande konkreta steg som redan år 2017 och 2018 kan bidra till att styra utvecklingen i rätt riktning: Insatser och resurser 2018 Ökad kapiteringsersättning Primärvården har, och kommer att få, en allt mer central roll i framtidens hälso- och sjukvård som är mer nära invånarna. Primärvårdens insatser för patienter med kroniska sjukdomar och multisjuka äldre patienter samt olika förebyggande och hälsofrämjande åtgärder kommer vara av största betydelse. För att primärvården ska klara uppdraget är det viktigt att omfördela hälso- och sjukvårdens budget så att en större andel fördelas till primärvård. Som ett första steg 2018 föreslås att kapiteringsersättningen, det vill säga ersättningen per listad patient ökar med 5 procent utöver övriga regionens uppräkning på 2 procent. Denna satsning är en permanent förstärkning till primärvården. Den permanenta förstärkningen baseras på tillit till och förtroende för att primärvårdens vårdgivare på bästa sätt tar ett större ansvar för invånarnas hälsa och vård. En beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna finns i bilaga 1:1. Områdesansvar Från 2018 får primärvården en utökad roll vid utskrivning från sjukhus, eftersom den öppna vården ska erbjuda fast vårdkontakt redan innan patienten skrivs ut. För att möta utvecklingen införs ett områdesansvar för alla vårdcentraler där varje invånare hör till en vårdcentral enligt en geografisk närhetsprincip. Personer som idag är olistade blir då listade på vårdcentralen i sitt närområde. Även regeringens utredning Effektiv vård2 lyfter fram vikten av att tydliggöra ett områdesansvar, för att underlätta samverkan med andra aktörer, till exempel socialtjänsten. Områdesfördelningen är redan idag inlagd i befintligt listningssystem och baseras på ett GIS-system med koordinater utifrån folkbokföringsadress. Även personer som är nyinflyttade i länet listas kontinuerligt utifrån samma system. Både olistade, nyinflyttade och nyfödda kommer vid listningstillfället få ett informationsbrev om listningen med instruktioner om möjlighet att när som helst lista om sig till valfri vårdcentral. Invånare som idag är listade och vill vara fortsatt listade på samma mottagning/läkare kommer inte att påverkas av förändringen. Regionfullmäktige hanterar ärendet i september, LS Akademiskt primärvårdscentrum En annan prioriterad insats 2018 är att starta ett akademiskt primärvårdscenter med tillhörande akademiska vårdcentraler. Att stärka möjligheterna till primärvårdsforskning är avgörande för kunskapsutveckling och kompetensförsörjning samt för att skapa en attraktiv arbetsplats. Detta hanteras i särskilt ärende till vårdstyrelsen oktober Ökning av antalet ST-läkare i allmänmedicin Ett fortsatt prioriterat arbete är att ytterligare öka antalet platser för ST-läkare i allmänmedicin från 20 till platser, för att bättre motsvara framtida behov. Detta innebär att även stödjande funktionerna såsom studierektor stärks. Se bilaga 1:2 Handledarstöd till studenter inom grundutbildning och forskning Utbildningarna ändras i takt med att primärvården prioriteras. Det innebär att studenter i ökande grad har verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården. Därför föreslås inrättande av adjungerade tjänster för stöd till handledare för studenter inom grundutbildning och forskning. Se bilaga 1:3. 22

186 Nationellt kliniskt kunskapsstöd en del i ökad kunskapsstyrning Primärvården har under 2017 för första gången fått tillgång till sina egna patienters kliniska resultat på ett mer systematiskt och heltäckande sätt genom PrimärvårdsKvalitet går denna utveckling vidare i nästa steg då Region Uppsala tillsammans med Sverige landsting och region solidariskt finansierar och utvecklar ett Nationellt kliniskt kunskapsstöd som är anpassat till primärvården. Dessa förutsättningar ökar möjligheten att sätta resultaten för patienterna i fokus på ett helt annat sätt än tidigare och utveckla den kunskapsbaserade vården. Se bilaga 1:4. Innovationsmedel För att bland annat möjliggöra nyttiggörande av ny teknik samt utveckling av ny teknik och nya tjänster så behöver primärvårdens innovationskapacitet utvecklas. Innovation Akademiska får därför i uppdrag att utveckla testbädd och innovationskapacitet inom primärvården. Hanteras i ett särskilt ärende till vårdstyrelsen i oktober Övriga åtgärder och förstärkningar Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa får en förstärkning till samtalsmottagningar för att verksamheten ska bli fullt utbyggd och bemannad i hela länet. Regionfullmäktige har avsatt medel i budget 2018 och sjukhusstyrelsen hanterar ärendet i november. Sedan 2016 pågår ett omfattande kvalitetssäkringsarbete för ungdomsmottagningarna. Nu sker en förstärkning av ungdomsmottagningar genom ett ökat antal psykologer och kuratorer samt att en samordningsfunktion inrättas. Beslut fattades av VS i juni. Nytt är även en insats inom mödrahälsovårdsprogram som utökas med ett besök för bl a screening av psykisk ohälsa. Regionfullmäktige har avsatt medel i budget 2018 och vårdstyrelsen i regelboken för mödrarhälsovård. Förslaget är vidare att använda statliga, tillfälliga medel, som puckelpengar och för ytterligare utvecklingsinsatser som bidrar till omställningen. Fördelningen av dessa medel är ännu inte klar men utvecklingsinsatser skulle kunna planeras under hösten 2017 för att sedan hanteras inför 2018 En uppräkning av förslag på sådana insatser följer nedan under rubriken Planering av utvecklingsinsatser under 2017 inför Ekonomisk sammanställning av insatser 2018 Förslag på insatser Milj kr Beslut om medel RF juni RF nov Ökad kapitering 5% utöver ordinarie uppräkning 32 RF nov + VS nov 32 Områdesansvar 10 RF sept + RF nov 10 Akademiskt primärvårdscenter 5 RF juni + VS okt 5 Utökat antal ST-läkare allmänmedicin 2+3,7 RF juni + RF nov 2 3,7 Handledarstöd till studenter 1,7 RF nov 1,7 Nationellt kliniskt kunskapsstöd 1 RF juni + RS nov 1 Innovationsmedel 1 RF nov + 0,5 VS/0,5 SHS 0,5 Första linjen barn och unga samtalsmottagningar 3 RF juni + SHS nov 3 Ungdomsmott samordning och utökning psykosocial förmåga 4,5 RF juni + VS nov 4,5 Screening psykisk ohälsa BBM 2 RF juni + VS nov 2 Total summa 60,2 17,5 47,9 23

187 Uppstartsinsatser hösten 2017 Ett förberedande arbete och en plan för uppstarten av Akademiskt primärvårdscenter behöver tas fram under hösten Uppdraget leds av primärvårdsdirektören i samarbete med relevanta funktioner på andra förvaltningar. Detta hanteras vidare i särskilt ärende till vårdstyrelsen oktober Ett förslag är att under 2018 genomföra Innovationsguiden med stöd av SKL. Detta genomförs på liknande sätt av Uppsala kommun under hösten Ett ömsesidigt lärande och erfarenhetsutbyte med Uppsala kommun gör detta till en unik möjlighet. Det behövs dock förberedande insatser under 2017 för projektledning och kompetensutvecklande insatser i tjänstedesign. Uppdraget leds av direktören för hälsa och habilitering i samarbete med relevanta funktioner på andra förvaltningar. Se bilaga 1:5. Ett annat förslag är att förbereda inför en trolig kommande lagändring av vårdgarantin enligt delbetänkandet God och nära vård. Det skulle ske genom att förstärka väntetidssamordnarfunktionen för primärvården för förberedelse, tekniskt genomförande, införande och utvärdering av den nya bredare rapporteringsmetoden till SKL:s väntetidsdatabas. Vidare kommer arbetet innebära stöd till vårdcentralerna med utbildningsinsatser och utveckling av nya arbetssätt. Förstudie och framtagande av projektplan finansieras inom befintliga medel under hösten Detta hanteras i ett särskilt ärende till vårdstyrelsen. Ekonomisk sammanställning av uppstartsinsatser hösten 2017 Förslag på uppstartsinsatser Milj kr Beslut om medel Plan för uppstart av Akademiskt primärvårdscenter 0,32 VS okt Förberedelse inför 0,315 VS okt Förberedelser bredare rapportering till SKL:s väntetidsdatabas 0 Total summa 0,635 Planering av ytterligare utvecklingsinsatser under hösten 2017 inför 2018 I dialogen har flera utvecklingsområden identifierats där det finns stora behov och samtidig stark vilja och engagemang att göra skillnad för patienterna. Förslaget är att dessa utvecklingsinsatser planeras under hösten 2017 och hanteras vidare inom statliga satsningar alternativt utredningen om effektiv och nära vård 2030 i Region Uppsala. Alla insatser bör genomsyras av att stärka kompetensen och strukturer inom förändringsledning, leda och driva utveckling i komplexitet, processutveckling och innovation. Att fokusera på resultaten för patienterna är en ledande strategi. Ytterligare behov av omställningsmedel till primärvården. Multisjuka äldre och andra personer med omfattande behov. Detta arbete behöver såväl planeras som drivas i nära samarbete med kommunerna och sjukhusen. Det kan t ex handla om utökad samordning på området, ökad ersättning för trygg och effektiv in- och utskrivning och se över vårdstrukturen i länet utifrån befolkningens behov. Personer med kroniska sjukdomar. Det handlar främst om att stärka primärvårdens roll och få ett sammanhållet vårdprocessarbete inom region Uppsala kring relevanta diagnoser. Patienter involveras i utvecklingsarbetet. Insatserna bör samtidigt stärka kompetensen kring processledning och förändringsledning. 24

188 För personer med psykisk ohälsa är tidiga insatser avgörande och första linjens vård behöver för att kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Arbetet kopplar till regional handlingsplan. Systematiskt förbättringsarbete för att förbättra resultaten för patienterna genom att använda nationellt kliniskt kunskapsstöd och primärvårdskvalitet. Genomföra med hjälp av SKL och med visst samarbete med Uppsala kommun. Förstärka väntetidssamordnarfunktionen för primärvården för förberedelse, tekniskt genomförande, införande och utvärdering av den nya bredare rapporteringsmetoden till SKL:s väntetidsdatabas. Vidare kommer arbetet innebära stöd till vårdcentralerna med utbildningsinsatser och utveckling av nya arbetssätt. Detta blir även förberedelser inför en trolig kommande lagändring av vårdgarantin enligt delbetänkandet av god och nära vård juni E-hälsostrategiska arbeten utgår från Region Uppsalas strategi och handlingsplan. Det kan till exempel bygga vidare på eventuella förstudier som genomförs hösten 2017 för digital rehabiliteringsplan, en on-line ungdomsmottagning och en on-line mottagning för riskbruk av alkohol. Ta fram förslag på utformning av en primärvårds/nära vårdsutmärkelse. Ta fram förslag på utformning av en nära vård-dag i region Uppsala som kan vara återkommande. Bilagor Bilaga 1:1 Ekonomiska förutsättningar Bilaga 1:2 Utökning av ST i allmänmedicin Bilaga 1:3 Handledarstöd för studenter genom adjungerade tjänster Bilaga 1:4 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Bilaga 1:5 Projekt Innovationsguiden Relevanta rapporter och inspiration Flera analyser och rapporter av hög relevans har publicerats den sista tiden och har bidragit i dialogerna. De finns dessutom en samstämmighet, dels med varandra och dels med det som kommit upp i dialogerna i Region Uppsala men bidragit till fördjupning och ökad förståelse. Effektiv vård, Statens offentliga utredningar 2016:2 Primärvården i fokus, Norrlandstingens rapport om framtidens primärvård, mars 2017 En primär angelägenhet Myndigheten för vård och omsorgsanalys, maj 2017 Samordnad utveckling för god och nära vård, SOU 2017:53, juni 2017 Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48, juni 2017 Vem får göra vad i vården Socialstyrelsen 25

189 Inspiration för framtidsdialogen har hämtats från flera håll, men värt att nämna är: Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården, SKL 2017 Världens främsta transformationsresa för ett hälso- och sjukvårdssystem med fokus primärvård? Läkaren Doug Eby från South Central Foundation i Alaska föreläste på SKL i maj 2017 om "Building a new primary health care system" Han är internationellt känd för att ha byggt upp ett helt nytt väl fungerande primärvårdssystem. Hälsan i befolkningen har förbättrats, ta del av hur de har jobbat med mål och mått, värderingar och relationer, personcentrering, förbättringsarbete och personal-strategi. Leva livet bäst möjligt Skellefteå, Skellefteå kommun 2017 Målgruppsanpassad vård ett analysramverk, Leading healthcare 2016 Primärvårsnytt aktuella utvecklingsinsatser som drivs av SKL 26

190 Marie Johansson Sofie Schwan dnr VS Bilaga 2 Ekonomiska förutsättningar - för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Kostnader hälso- och sjukvård Region Uppsala jämfört med riket SKL redovisar varje år statistik i öppna jämförelser och vården i siffror. Jämförelsen visar kostnader för det egna länets invånare. Riks- och regionsjukvården har inte påverkat kostnaderna. I en jämförelse mellan Region Uppsala och snittet i riket framgår att när alla kostnader för hälso- och sjukvård läggs ihop och justeras för strukturfaktorer så som ålder, socioekonomi och sjukdomsbild (strukturjusterad hälso- och sjukvård per invånare) är Region Uppsalas kostnader totalt sett något lägre än riket vilket är en förbättring jämfört med år 2015 då kostnaderna var något högre än snittet i riket. Region Uppsalas kostnad är kr per invånare och snittet i riket är kr per invånare. Nettokostnad strukturjusterad hälso- och sjukvård per invånare Källa: Kolada utveckling strukturjusterad hälso- och sjukvård Region Uppsala jämfört med övriga landsting/regioner. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

191 2 (5) Nettokostnad strukturjusterad hälso- och sjukvård 2016 per invånare Källa: Kolada strukturjusterad hälso- och sjukvård år Region Uppsala jämfört med övriga landsting. Förfrågningsunderlag (regelbok) vårdcentral och barnmorskemottagning Region Uppsalas avtal inom valfrihetssystem i primärvård är uppdelade i vårdcentral respektive barnmorskemottagning. Barnavårdscentral är ett frivilligt tilläggsåtagande till vårdcentral. De flesta andra landsting/regioner har alla tre uppdragen inom samma avtal, dvs samlat i ett valfrihetssystem (ofta benämnt vårdval eller hälsoval). Vårdcentralerna ersätts i Region Uppsala med kapitering (grundkapitering och särskild läkemedelskapitering) per listad patient plus besöksersättning som utgår per patientbesök. En ungefärlig fördelning av kapitering/besöksersättning till vårdcentralerna är 70 % respektive 30 %. Tilläggsuppdrag som ger särskild ersättning för vårdcentraler är läkarinsatser på särskilt boende samt ansvarig läkare på barnmorskemottagning. Vårdcentralerna har kostnadsansvar för medicinsk service (förutom vissa smittskyddsprover) samt sårbehandlingsmaterial och enklare hjälpmedel för utlåning. Utöver dessa ersättningar utbetalas också en särskild läkemedelskapitering för listade personer. Barnavårdscentral ersätts huvudsakligen genom kapitering för barnhälsovårdsprogrammet. Barnmorskemottagningar ersätts med kapitering för mödrahälsovårdsprogrammet och besöksersättning för sina övriga uppdrag (till exempel preventivmedelsrådgivning). Vissa barnmorskemottagningar har också ungdomsmottagning som tilläggsuppdrag. Barnavårdscentralerna och barnmorskemottagningarna kan delta i familjecentralsarbete. Utöver ersättningen som beskrivs ovan får mottagningar utanför kommunerna i Uppsala, Knivsta och Enköping särskild strukturersättning som är +15 % högre påslag på kapiteringsersättningen. Kostnader primärvård Uppsala jämfört med riket Region Uppsalas kostnader per vårdkontakt i primärvården är kr, vilket enligt SKL är bland de lägsta i landet. Snittet i riket är kr per vårdkontakt. Det är viktigt att tänka på att uppdragen för primärvården ser olika ut i de olika landstingen och regionerna i landet. Det går därför inte helt att jämföra men det går ändå att dra vissa slutsatser.

192 3 (5) Nettokostnad per vårdkontakt i primärvården 2016 alla landsting Källa: Kolada. Nettokostnad per viktad vårdkontakt exkl. läkemedel och hemsjukvård i primärvården 2016 Region Uppsala jämfört med övriga regioner och landsting. Region Uppsalas nettokostnader för primärvård per invånare är bland de lägre i landet. Vår kostnad är kr per invånare att jämföra med riket kr. Detta behöver inte innebära att vår primärvård är underfinansierad för det uppdrag de faktiskt utför men att vi valt att lägga en större del av vår hälso- och sjukvårdsbudget på specialistvård. Uppdrag som idag utförs på specialistnivå kanske kan utföras bättre och mer kostnadseffektivt på primärvårdsnivå. Nettokostnad för primärvård per invånare Källa Kolada Nettokostnad per invånare totalt exkl. läkemedel, kr/inv Ekonomiskt resultat i offentlig primärvård Region Uppsala Den offentliga primärvården har totalt sett de senaste fem åren bidragit positivt till regionens ekonomiska resultat. År 2016 hade Primärvården ett negativt resultat men vid en summering av de senaste 5 åren är resultatet + 37,5 miljoner kronor. I den offentliga primärvården ingick fram till år 2014 anslagsfinansierad primärvård. Den största delen av den verksamheten övergick från 2014 till Hälsa och habilitering, Akademiska sjukhuset och Regionkontoret. Från 2014 består den offentliga primärvårdens resultat av

193 4 (5) verksamhet inom valfrihetssystemen samt 3 jourmottagningar i länet (Tierp, Östhammar och Enköping). Den offentliga primärvårdens resultat mellan åren : Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Resultat 2015 Resultat 2016 Totalt resultat : +22 mnkr + 8 mnkr +10 mnkr + 4 mnkr - 6,5 mnkr +37,5 mnkr Primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdsbudgeten Västra Götalandsregionen har tagit fram en utvecklingsplan Målbild framtidens vårdcentral där ett av målen är att primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten ska uppgå till 25 %. Inom Region Uppsala var primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten 18 % år 2016 och då ingår valfrihetssystemen inom primärvård, köpt och såld primärvård och upphandlingar som vårdstyrelsen ansvarar för. Dessutom ingår den del av hälsa och habilitering som har uppdrag inom anslagsfinansierad primärvård och Primärvårdens anslag enligt verksamhetsuppdraget. För att Region Uppsala ska nå samma andel på 25 % skulle totalt ca 550 miljoner kronor behöva omfördelas från specialistvård till primärvård. Om detta ska genomföras under en fem års period behöver verksamhet omfattande 110 miljoner kronor årligen överföras från specialistvård till primärvård vilket motsvarar en omfördelning om 1,4 % årligen av det totala anslaget till hälso- och sjukvård. Befolknings- och ägaransvar Den offentliga primärvården förväntas bedriva vård på platser där det inte finns privata aktörer oavsett om ekonomin går runt för dessa enheter. Om en privat aktör går i konkurs eller säger upp ett avtal har patienten rätt att fritt välja en ny mottagning som kan vara i privat eller offentlig regi. Om ett avtal sägs upp där ingen alternativ vårdgivare finns för patienten att välja har Region Uppsala och den offentliga primärvården ett sistahandsansvar för patienten. Det finns också förväntningar om att den offentliga primärvården ska bedriva vård på samma platser och med samma omfattning som innan införandet av valfrihetssystemen. Tilläggsuppdrag som exempelvis läkarinsatser vid särskilda boenden finns det också en förväntan att den offentliga primärvården ska ta ett sistahandsansvar för. Samverkan lokalt i respektive kommun är en annan uppgift som ofta samordnas eller förväntas samordnas av den offentliga primärvården. Den offentliga primärvården är på många platser hänvisad till att bedriva verksamhet i lokaler som ägs av Region Uppsala. Vissa lokaler har stort behov av renovering och det kan vara svårt att hitta ersättningslokaler och det tar tid att renovera alternativt bygga nya lokaler.

194 5 (5) Förvaltningen Primärvården är också en del av Region Uppsala som koncern vilket innebär ett ägaransvar och att delta i koncernövergripande ledning och arbete. Kvalitetsutveckling för primärvården som helhet samordnas via Hälsa och habilitering. Utöver det finns också förväntningar på att den offentliga primärvården ska leda kvalitetsutvecklingen för hela primärvården. I Västernorrland har privata vårdcentraler begärt en formell rättelse enligt LOV efter att landstinget täckt kostnadsunderskott för vårdcentraler i egen regi. Ansökan om rättelse har nyligen prövats och avslagits av Förvaltningsrätten i Härnösand. I domen framhåller Förvaltningsrätten att landstingets vårdcentraler i egen regi ej kan betraktas som leverantörer och därmed har landstinget inte agerat i strid med likabehandlingsprincipen. Vårdbolagens kritik att landstinget inte nämner att de kan täcka kostnadsunderskott för egna vårdcentraler kommenteras med att grunderna för den ekonomiska ersättningen till de externa leverantörerna framgår av förfrågningsunderlaget. Domen överklagades till Kammarrätten. Kammarrätten beslutade därefter att inte bevilja prövningstillstånd av förvaltningsrättens dom vilket sedan inte överklagats till Högsta domstolen. Förvaltningsrättens dom har därför vunnit laga kraft. Landsting och regioner har alltså rätt att underskottskompensera den landstingsdrivna primärvården. Detta strider inte mot Lagen om valfrihet (LOV).

195 Sune Larsson dnr VS Bilaga 3 Utökning av ST i allmänmedicin Bakgrund Specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare i det egna landstinget/regionen är avgörande för att säkra framtida kompetensförsörjning. I vissa landsting och regioner har försök gjorts att istället för egen ST utbildning enbart rekrytera färdiga specialister från andra landsting, regioner och även från andra länder. I samtliga fall har dessa försök lett till mångåriga allvarliga problem med tillgången på specialistläkare. Det råder därför numera enighet om behovet av ST utbildning i det egna landstinget som dimensioneras för att motsvara förväntat framtida behov för den egna verksamheten. Ovanstående slutsats gäller i hög grad även ST i allmänmedicin där utbildningsvolymen nationellt under många år varit gravt underdimensionerad vilket medfört betydande brist på färdiga specialister i allmänmedicin inom hela landet. Andelen allmänläkare i relation till andra specialiteter är mycket låg i Sverige jämfört med andra länder i Europa. Trots detta är den nationella bristen för närvarande allmänläkare. Bristen på allmänläkare har medfört ett mer eller mindre uttalat behov av hyrläkare trots att denna lösning av flera skäl, som till exempel höga kostnader och ifrågasatt kvalitet, bedöms som ett olämpligt sätt att lösa långsiktiga vakanser. Under de senaste åren har 9-12 ST läkare per år erhållit specialistbevis, dvs blivit färdiga specialister, i allmänmedicin inom Uppsala läns landsting. Detta antal ligger långt under det förväntade behovet av nya allmänläkare under den kommande tio års perioden inom vår region. Enligt beräkningar gjorda av HR avdelningen 2014, där hänsyn togs till förväntade pensionsavgångar samt behov för att täcka vakanser och nödvändig ökning för att motsvara det växande befolkningsunderlaget inom länet, kommer behovet att vara minst 20 nya allmänläkare per år fram till Från primärvården har framförts att även denna nivå med stor sannolikt är för låg för att till fullo klara framtida ökade krav och behov. En mer realistisk nivå ligger enligt primärvården i storleksordningen färdiga allmänläkare per år under den närmaste tio års perioden. För att nå detta mål behöver sannolikt ST läkare anställas per år under den kommande tio års perioden eftersom det alltid finns risk för avhopp från utbildningsplatser, vanligen på grund av byte till annan specialitet. Till skillnad från många andra delar av landet finns det i Uppsala sökande till ST block i allmänmedicin. För att uppnå en långsiktig och hållbar lösning som säkerställer att antalet tillgängliga specialister i allmänmedicin är i nivå med förväntat behov måste antalet ST block öka. Under förra året utökades budgetutrymmet avsett för ST i allmänmedicin. Dessutom ändrades regelverket när det gäller lönekostnader vilket innebar en fördelning av lönekostnader mellan den vårdcentral där ST läkaren tjänstgör och ST enheten på regionkontoret. Dessa båda åtgärder resulterade i att det under 2016 kunde anställas drygt 20 ST läkare i allmänmedicin. Men för att kunna nå den nödvändiga nivån på nya ST läkare i allmänmedicin per år behöver budgetutrymmet utökas. Förutom ökat utrymme för lönekostnader samt kostnader för obligatoriska kurser och andra studierelaterade kostnader för ST läkarna behöver stödfunktionerna utökas eftersom det handlar om utbildningsplatser. I första hand behöver studierektorsfunktionen dimensioneras för att motsvara det ökade antalet ST läkare och för att leva upp till de nationella ST bestämmelserna (SOSFS 2015:8). För närvarande finns endast en (!) studierektor som ansvarar för samtliga ST

196 läkare i allmänmedicin inom hela regionen. Detta är en grav underdimensionering redan med nuvarande ST läkare som blir än tydligare när antalet ST läkare ökar. Genomförande Budget avsedd för ST i allmänmedicin utökas från och med 2018 så att det totala utrymmet ger möjlighet att anställa tillräckligt antal ST läkare per år för att motsvara förväntat behov. Dessutom förstärks stödfunktioner för dessa utbildningsplatser. I första hand måste studierektorsfunktionen dimensioneras så att denna författningsmässiga funktion är avpassad för att motsvara det antal ST läkare som finns inom regionen. För närvarande är studierektorsfunktionen gravt underdimensionerad i förhållande till antalet ST läkare. En brist som kommer att bli än mer uppenbar i takt med att antalet ST läkare ökar vilket kommer att medföra ifrågasättande från den myndighet som har tillsynsansvar för specialiseringsutbildning av läkare. Budget Nedanstående sammanställning visar ungefärliga kostnader 2018 om en ökning genomförs som motsvarar förväntat behov. I praktiken en ökning till nya ST läkare i allmänmedicin per år under den närmaste tio års perioden. 2 (2) 2018 ST kansli Ökning av Studierektorsfunktion från 100% till 150% Diverse omkostnader inklusive studierektorsnätverk mm 750 tkr 150 tkr ST läkare Ökning av antalet nyanställda ST läkare från 20 till 27. Lönekostnader (inkl LKP) för RK vid ökning med 7 ST tjänster i allmänmedicin 4200 tkr Obligatoriska kurser (kurskostnad samt resa och logi för kurser annan ort) 600 tkr Total kostnad inkluderande löner, kurser samt studierektorsfunktion 5700 tkr

197 Sune Larsson Lena Dahlman dnr VS Bilaga 4 Inrättande av adjungerade tjänster för stöd till handledare för studenter inom grundutbildning och forskning Bakgrund Det har i flera utredningar och även i pågående samhällsdebatt påtalats att det inom primärvården finns ett uppenbart behov att via forskning och utbildning utveckla verksamheten för att klara framtida utmaningar. En väl fungerande primärvård behöver ta ansvar för framtida kompetensförsörjning via god utbildning som börjar på studentnivå samt via forskning för att alstra ny kunskap som kan ligga till grund för en allt bättre vård. Inom läkarprogrammet men även inom andra utbildningsprogram riktade mot vården som ges inom Uppsala universitet, liksom vid andra lärosäten, sker succesivt förändringar i programmen som innebär att studenter i ökande grad har verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården. Denna förflyttning i tyngdpunkt från sjukhusbaserad utbildning till utbildning i primärvård innebär en uppenbar möjlighet för regionen som vårdgivare. Via ett gott omhändertagande samt bra verksamhetsförlagd utbildning kan grunden läggas för ett gynnsamt rekryteringsläge för primärvården när studenterna efter några år tagit examen och söker sig ut på arbetsmarknaden. För att utbildningen av studenter inom primärvården ska bli framgångsrik krävs som inom all verksamhetsförlagd utbildning att det finns välutbildade och motiverade handledare. Dessutom krävs att handledarna ingår i ett övergripande system som ger möjlighet till nätverk, vidareutbildning och forum som leder till samsyn i utbildningsfrågor. Inget av detta finns för närvarande inom primärvården. Handledningsfunktionen bygger istället på insatser av så kallade eldsjälar på olika vårdcentraler. Dessa personer gör en utmärkt insats. Men ett utbildningssystem som ska uppnå den förvaltningsövergripande samsyn som behövs för att nå långsiktiga mål är i behov av ett övergripande system för att vara uthålligt. Inom primärvården finns en uttalad brist på handledare både för utbildning och forskning även om det finns enstaka individer på flera vårdcentraler som framgångsrikt ikläder sig rollen som handledare. Än mer uttalad är bristen på samordning mellan olika vårdcentraler och bristen på stöd till handledarna. Med nästan 50 vårdcentraler inom regionen är det en betydande utmaning att få ett samlat grepp för att stödja handledarna i deras arbete som kan leda till en samsyn och en harmoniserad situation för vårdcentralerna inom regionen. För att skapa en situation inom primärvården som ger möjlighet att leva upp till de förväntningar som finns gällande handledningsfunktion för både forskning och utbildning behöver ett regionövergripande system skapas. Enligt innevarande förslag kan detta ske genom skapandet av deltidstjänster där personer får ansvar för att samordna handledare inom flera vårdcentraler när det gäller såväl utbildning av studenter liksom handledning på forskarutbildningsnivå.

198 Genomförande Inom regionen föreslås fem disputerade personer adjungeras till Uppsala universitet på vardera 20%. Inom ramen för denna adjungering ska dessa personer ansvara för samordning av handledare för utbildning av studenter och forskarstuderande inom cirka 10 vårdcentraler, förutom att bedriva egen forskning. Via dessa fem personer kommer ett nätverk att skapas som på ett helt nytt sätt kan vitalisera de handledare som för närvarande arbetar inom primärvården. De som adjungeras kommer dessutom att via egen forskning kunna bidra till skapandet av ny kunskap till gagn för primärvården. Hemvisten för de adjungerade personerna för den del av arbetstiden som omfattas av adjungeringen är i nuläget förvaltningen Hälsa och Habilitering. Den kan dock påverkas när pågående förvaltningsöversynen är klar. Det kan även påverkas av uppstarten av akademiska vårdcentralerna/ akademiskt primärvårdscenter. 2 (2) Budget Fem personer, sannolikt disputerade allmänläkare, som adjungeras på vardera 20% innebär en total kostnad motsvarande en heltidsekvivalent vilket därmed förväntas alstra en kostnad på cirka tkr per år (inkl LKP).

199 Agneta Eklund Barbro Nordström dnr VS Bilaga 6 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Bakgrund Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, samordna och sprida användning av kunskap i syfte att förbättra resultaten för patienterna. Målet är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Kunskapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande system och har delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. Nationellt kliniskt kunskapsstöd har utvecklats under ledning av SKL och består av drygt 350 kunskapsdokument indelade i cirka 25 ämnesgrupper. Dokumenten ska täcka majoriteten av kunskapsinnehållet i primärvården med syftet att främja god och jämlik vård i hela Sverige och fungera som ett kliniskt stöd i det patientnära vardagsarbetet. Kunskapsdokumenten kommer under hösten 2017 att tillhandahållas via en nationell visningsyta. Förvaltning och underhåll av de nationella texterna är ett ansvar som fördelats på sjukvårdsregionerna med stöd av en nationell redaktion. Nationella kliniska kunskapsstöd utgår från primärvården och dess behov och förutsätter att allmänläkare och andra primärvårdsprofessioner engageras. Varje landsting/region bestämmer i vilken grad och hur de nationella texterna ska införlivas i det interna kunskapsstyrningsarbetet. I Region Uppsala kan exempelvis länkar skapas från sökrutan i DocPlus till lokalt bedömda och accepterade nationella texter som ska gälla för våra medarbetare. För att underlätta accepterandet av nationell text kan till varje avsnitt i dokumentet läggas lokala tillägg för att förtydliga hur rutinerna fungerar här. Avsnittet om Vårdnivå och remiss ska alltid fyllas med lokalt tillägg. I framtidens primärvård är fokus på resultaten för patienterna ständigt på agendan hos såväl chefer och ledare som medarbetare. Ledare och chefer upplever att det formella styr- och stödsystemet stödjer arbetet med bättre resultat för patienterna, jämlik vård och förbättrad hälsa. Genom den befintliga kopplingen mellan Kliniska kunskapsstöd och Primärvårdskvalitet öppnas möjligheter till lokal verksamhetsuppföljning utifrån gemensamma (nationella) kvalitetsindikatorer. Tillgång till resultaten för patienterna är nödvändig för att kunna avgöra om vården utförs enligt bästa möjliga kunskap, eller var förbättringsbehov föreligger. Genomförande Region Uppsala undertecknade i april 2017 en avsiktsförklaring till SKL att fortsätta delta i arbetet med sjukvårdsregionala grupper och bidra till gemensam finansiering av Nationellt kunskapsstöd. I detta ingår den tekniska infrastrukturen, IT-stödet, nationell redaktion, utbildning och support. När Region Uppsala ska införliva nationella texterna i DocPlus krävs en lokal organisation för bedömning av kunskapsdokumenten där medverkan från alla primärvårdsenheter behövs. Befintliga kunskapsgrupper såsom programråd och andra expertgrupper ska givetvis användas,

200 men ytterligare ämnesområden behöver bemannas. Arbetet berör också den specialiserade vården, som måste vara delaktiga inte minst när avsnitten om Vårdnivå och remiss ska stämmas av. Budget Från 2018 avsätts 1 miljon kr för Region Uppsalas medverkan i Nationella kliniska kunskapsstöd. En del av resursen går till den solidariska finansieringen av den nationella infrastrukturen, visningsytan, redaktionellt stöd, utbildning och samordning av ämnesgrupperna. Medel för det lokala arbetet i Region Uppsala är en fråga att arbeta vidare med. Det är angeläget att det centralt avsätts medel som åtminstone till viss del kan kompensera de enheter som bidrar i arbetet och därmed får ett bortfall i produktionen. Det är i dagsläget svårt att veta exakt hur mycket tid som kommer att åtgå för det lokala arbetet. 2 (2)

201 Lena Dahlman Sofia Kialt dnr VS Bilaga 5 Projekt Innovationsguiden Bakgrund En insats som att delta i Innovationguiden stärker förnyelseförmågan och ger primärvården, förutsättningar för utveckling av nya arbetssätt och samtidigt stärka kompetensen kring tjänstedesign och innovation. Detta är i linje med flera av regionens strategiska mål. Utvecklingsprogrammet Innovationsguiden leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det är ett metodstöd som hjälper kommuner, landsting och regioner att på egen hand arbeta med användardriven innovation och tjänsteutveckling i den egna verksamheten. Stödet hjälper till att praktiskt ta sig an en utmaning, undersöka och förstå problemen och användarens behov och sedan samskapa och testa lösningar som skapar värde och nytta för dem vi finns till för. Metodiken innebär att de som deltar lär sig hur verksamheten kan utvecklas med patientens och brukarens perspektiv som utgångspunkt. Uppsala kommun kommer under hösten 2017 att driva Innovationsguiden med hjälp av SKL i Uppsala. Region Uppsala har här en möjlighet att lära sig och bidra för att utveckla sin egen kompetens i tjänstedesign. Under våren föreslås här att Region Uppsala driver Innovationsguiden med hjälp av SKL och då kommer Uppsala kommun att kunna vara med och bidra och lära sig. Det kommer alltså att ske ett ömsesidigt lärande och stöd här. För team som deltar beräknas att nedlagd tid, utöver utbildningsträffarna, för teamet att utföra bland annat intervjuer, observationer, analys, ta fram prototyper och testa lösningar landar på ungefär 250 timmar fördelat på 3-6 personer under cirka 9 månader. Denna insats bör i första hand främst rikta sig till utvecklingen av nära vård och primärvården. Med det avses vårdcentraler oavsett regi men även andra verksamheter i primärvården. Det kan också involvera utmaningar och behov som behöver lösas tillsammans med kommunerna. Här kan du se en kort film om Innovationsguiden (4 min): Genomförande Hälsa och habilitering leder förberedelsen av uppstarten av innovationsguiden i Region Uppsala under hösten Innovation akademiska kompetens och erfarenheter nyttjas. En förutsättning är att resurser säkerställs för projektledning, kommunikationsinsatser och utbildning av coacher. Under hösten 2017 förbereds arbetet med t ex informationsträffar, inbjudningar, säkerställande av tillgång till kompetens och samordning av insatsen. Dessutom utbildas upp till 5 coacher från Region Uppsala. Kontakt med SKL initieras angående deras hjälp att driva projektet under 2018.

202 2 (2) Syftet med förberedelsearbetet är att ge underlag och förutsättningar för att under våren 2018 starta upp Innovationsguiden med hjälp av SKL för ca team. Teamen får förutom från SKL stöd för sina utmaningar genom en övergripande projektledare, kommunikationsstöd samt coacher för de olika teamen. Samverkan och lärdomar sker tillsammans med Uppsala kommun som under hösten 2017 genomför Innovationsguiden, med hjälp av SKL. En strävan är att 2 3 vårdcentraler eller andra typer av team från Region Uppsala medverkar i Uppsala Kommuns projekt. Uppsala kommuns projekt startar den 27 september 2017 med ett heldagsmöte och så ytterligare två heldagsmöten ett i januari och ett i maj. Tidsåtgången för deltagande är skattat till 1 dag per månad. Deltagandet är en möjlighet till kompetensutveckling och verksamhetsnytta som även kan ge lärdomar inför starten av regionens eget Innovationsprojekt våren Ännu så länge finns inga klara team identifierade från HoH eller PV för detta. För 2018 behöver budget hanteras inom statliga specialdestinerade bidrag och den styrgrupp som finns för dessa i Region Uppsala. I nuläget finns ingen färdig budget men där bör ingå SKL s metodstöd för kronor, projektledning 100% under relevant tid, ytterligare kompetensutveckling för coacher och stöd i förnyelseledning för berörda chefer. Budget för hösten 2017 Hösten 2017 t kr Projektledare 100% nov-dec 140 Kompetensutbildning t ex coacher 125 Kommunikationsstöd 50 Total summa 315

203 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofia Kialt Tfn E-post Vårdstyrelsen Akademiskt primärvårdscentrum Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. T f Primärvårdsdirektören får i uppdrag att starta upp Akademiskt primärvårdscentrum i Region Uppsala i samråd med berörda aktörer exempelvis Uppsala universitet med start kronor avsätts under hösten 2017 från ansvar som resursförstärkning till primärvårdsförvaltningen för en utvecklingsledare. För 2018 avsätter vårdstyrelsen, ansvar 24999, 5 miljoner kronor. 3. T f primärvårdsdirektören ska lämna en första rapportering för genomförande 2018 till vårdstyrelsen i december Ärendebeskrivning För att säkerställa klinisk forskning, utveckling och utbildning i primärvården föreslås här ett Akademiskt primärvårdscentrum. Verksamheten ska utgå från patienters, medarbetares och studenters behov och skapa förutsättningar för en verksamhet där värde skapas för befolkningen i form av vård av god kvalitet. Akademiskt primärvårdscentrum ska omfatta hela primärvårdsuppdraget som Region Uppsala ansvarar för, oavsett finansiering eller driftsform och omfatta alla verksamhetsuppdrag och regelböcker. Till Akademiskt primärvårdscentrum kommer initialt två Akademiska vårdcentraler kopplas som vardera har ett nätverk av andra vårdcentraler i ett geografiskt område. De Akademiska vårdcentralerna kommer att ha samma uppdrag, med listade patienter och ersättningssystem, som övriga vårdcentraler. Alla vårdcentraler oavsett driftsform ska senare kunna ansöka om att starta Akademisk vårdcentral. De Akademiska vårdcentralerna knyter samman den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen med vardagen på vårdcentralerna inom nätverket. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

204 2 (2) Kostnader och finansiering Hösten 2017 t kr Planeringsledare 100% nov-dec 210 Projektledarkompetens 50% nov-dec 70 Studiebesök etc 40 Total summa Uppstartsår Anslag på 5 miljoner kronor för uppstart av akademiskt primärvårdscentrum samt två akademiska vårdcentraler finns avsatta i vårdstyrelsens budget för Beredning Förslaget har tagits fram av T f primärvårdsdirektören. Samråd har skett med förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering och FoU-direktören på Akademiska sjukhuset. Bilagor Bilaga 1 Förslag till Akademiskt primärvårdscenter Kopia till T f förvaltningsdirektör Primärvården Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering FoI direktör Chef för FoU Hälsa och habilitering Chef för FoU Akademiska

205 Torun Hall Sofia Kialt dnr VS Akademiskt primärvårdscentrum Akademiskt primärvårdscentrum - översikt För att säkerställa klinisk forskning, utveckling och utbildning i primärvården föreslås här ett Akademiskt primärvårdscentrum. Verksamheten ska utgå från patienters, medarbetares och studenters behov och skapa förutsättningar för en verksamhet där värde skapas för befolkningen i form av vård av god kvalitet. Akademiskt primärvårdscentrum ska omfatta hela primärvårdsuppdraget som Region Uppsala ansvarar för, oavsett finansiering eller driftsform och omfatta alla verksamhetsuppdrag och regelböcker. Figur 1 Akademiskt primärvårdscentrum ska omfatta hela Region Uppsalas primärvård och leds av primärvårdsdirektören. Styrgruppen sätter vision och ger strategisk inriktning. De Akademiska vårdcentralerna knyter samman den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen inom ett nätverk med andra vårdcentraler inom ett geografiskt område. Syftet med Akademiskt primärvårdscentrum är att: Bidra med en evidensbaserad, högkvalitativ och patientsäker primärvård Möjliggöra forskning i primärvården genom ökat samarbete med andra vårdaktörer och med universitetet Säkerställa en verksamhetsförlagd utbildning av god kvalitet för vård- och medicinstuderande Skapa förutsättningar för en lärande organisation och spridning av kunskap Utveckla verksamheten genom att väva samman kunskap som baseras på riktlinjer och evidens, med kvalitetsarbete och frågeställningar från kliniken Skapa en primärvård som attraherar medarbetare, både nuvarande och framtida

206 2 (4) Tre områden kommer vara centrala för verksamheten i Akademiskt primärvårdscentrum, nämligen forskning, utveckling och utbildning. Forskning Den forskning som kommer bedrivas ska ha en tydlig förankring inom allmänmedicin och primärvård och kan vara klinisk patientnära, epidemiologisk, vårdvetenskaplig och tvärprofessionell. Uppsala har i och med det korta avståndet mellan institutioner och ett centralt beläget forskningsintensivt sjukhus unika möjligheter till forskningssamarbeten, och Akademiskt primärvårdscentrum ska förenkla och stötta samarbeten mellan forskargrupper. Stöd kommer att ges till verksamheten i allt från mindre studentprojekt till omfattande, långsiktiga forskningsprojekt om stora och viktiga folksjukdomar och hälsoproblem. Akademiskt primärvårdscentrum ska stimulera akademisk fördjupning av såväl medarbetare som forskare på olika nivåer inom primärvården. Medarbetarnas kompetens värderas högt och möjligheter till forskarkurser och seminarier kommer vara viktiga för en kreativ och växande forskningsmiljö. Akademiskt primärvårdscentrum berör inte den FoU verksamhet som drivs gemensamt med länets kommuner och styrs under kunskapsstyrningsnämnden. Utveckling Att bedriva utvecklingsarbeten samt implementering utifrån egna eller andras forskningsresultat är viktigt för att kunna erbjuda en god primärvård till befolkningen. Akademiskt primärvårdscentrum kommer bedriva metodutveckling, samordning och implementering av evidensbaserade vårdriktlinjer genom kliniska processer för att säkerställa god kvalitet med medicinsk säkerhet i det patientnära arbetet. Kunskap som baseras på riktlinjer och evidens kommer vävas samman med kvalitetsarbete och frågeställningar från kliniken. Akademiskt primärvårdscentrum ska implementera nya kliniska metoder och stimulera utvecklingsarbete och innovation. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, samordna och sprida användning av kunskap i syfte att förbättra resultaten för patienterna. Målet är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Kunskapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande system och har delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. Akademiskt primärvårdscentrum ska verka för att kunskapsstyrning blir en naturlig del i utvecklingen av möten mellan vårdpersonal och patient.". Utbildning Medarbetarnas kompetensutveckling ska uppmuntra till fortsatta akademiska studier, nya utvecklingsprojekt samt formell och informell fortbildning. Den ska även främja en jämställd och säker vård oavsett driftsform. Akademiskt primärvårdscentrum ska dels inventera behovet av medarbetarnas utbildning men också initiera, samordna och arrangera utbildningar. Kompetensbehov kommer synliggöras i det verksamhetsnära utvecklingsarbetet och respektive huvudman ska säkerställa implementering av ny kunskap. Idag genomför ca 1000 studenter varje termin sin verksamhetsförlagda utbildning i primärvården som är förlagd på alla vårdcentraler. Akademiskt primärvårdscentrum kommer samordna den utbildningen och utveckla nya pedagogiska metoder. På de Akademiska vårdcentralerna (se nedan) kommer tvärprofessionella studentmottagningar vara placerade vilket möjliggör ett utökat interprofessionellt lärande.

207 Akademiska vårdcentraler Till Akademiskt primärvårdscentrum kommer initialt två Akademiska vårdcentraler kopplas som vardera har ett nätverk av andra vårdcentraler i ett geografiskt område. De Akademiska vårdcentralerna kommer ha samma uppdrag, med listade patienter och ersättningssystem, som övriga vårdcentraler. Alla vårdcentraler oavsett driftsform ska senare kunna ansöka om att starta Akademisk vårdcentral. De Akademiska vårdcentralerna knyter samman den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen med vardagen på vårdcentralerna inom nätverket. 3 (4) Nuvarande förenade anställningar mellan Region Uppsala och Uppsala universitet kommer att placeras på de Akademiska vårdcentralerna. Samverkan med Uppsala Universitet är därför central. Studenter, nya behandlingsmetoder och den senaste forskningen ges genom Akademiska vårdcentraler en självklar plats i primärvården. Akademiska vårdcentraler bidrar med nytänk kring forskningsstimulerande arbetsmiljö och det skapas förutsättningar att bedriva en vård av god kvalitet över hela länet. Akademiska vårdcentraler samverkar och hålls samman av Akademiskt primärvårdscentrum. Det nationella FoU-chefsnätverket som koordineras av SKL konstaterar att Akademiska vårdcentraler kan bli nav för FoU verksamhet i primärvård i Sverige. Samverkan mellan akademiska vårdcentraler utanför Region Uppsala kan därför bli av betydelse. Idéskiss på organisation Uppdraget till Akademiskt primärvårdscentrum formuleras i vårdstyrelsen verksamhetsuppdrag till primärvårds- alt den nya förvaltningen. Verksamheten leds av primärvårdsdirektören tillsammans med underställd chef för Akademiskt primärvårdscentrum. En initial tanke är att det bildas en styr- eller referensgrupp för Akademiskt primärvårdscentrum med representanter från Uppsala universitet samt från offentlig och privat primärvård. Gruppens uppgift skulle vara att sätta vision och ge strategisk inriktning utifrån avtal och direktiv. Föredragande i gruppen skulle vara chefen för Akademiskt primärvårdscentrum. Relevanta resurser som redan finns kring forskning, utbildning och utveckling kan behöva övergå till Akademiskt primärvårdscentrum. Detta hanteras inom ramen för en ny förvaltning för den samlade primärvården. Här ingår även 3,1 miljoner som är medel för forskning och utveckling. Initialt planeras för öppnandet av två Akademiska vårdcentraler. Erfarenheter från andra landsting och regioner visar att uppdraget kräver ett särskilt anslag och att det under uppstartstiden ofta behövs ytterligare medel. I Stockholms läns landsting är ersättningen till Akademisk vårdcentraler 1 miljon kronor per år för att driva verksamheten, samt under de första 5 åren ytterligare 1 miljon kronor per år. Genomförande 2017 T f Primärvårdsdirektör får i uppdrag att starta upp Akademiskt primärvårdscentrum från Under uppstartsfasen 2018 ska två akademiska vårdcentraler starta upp för att sedan utökas. Andra relevanta FoU aktörer och forskningsaktörer inom Region Uppsala ska bistå med kompetens och erfarenhet eller ingå i planerings- och uppstartsarbetet. Det gäller framförallt FoU på Hälsa och Habilitering, forskningsansvarig för primärvården, men kan även bli relevant för FoU Akademiska. Hänsyn till en ny förvaltning för den samlade primärvården behöver tas. Resurser som idag finns på andra förvaltningar kommer behöva samlas i ett akademiskt primärvårdscentrum och/eller finnas i nära samverkan.

208 4 (4) Kontakt med Uppsala Universitet ska tas redan under planeringsstadiet för att initiera relevant samarbete. Arbetet behöver ta hänsyn till det nationella FoU-chefsnätverket som jobbar med frågan om Akademiska vårdcentraler och som kan bli nav för FoU verksamhet i primärvård i Sverige. Utbyte av erfarenheter hos andra landsting och regioner som har akademiska vårdcentraler eller akademiskt primärvårdscentrum kan ske genom till exempel studiebesök. En första rapportering för genomförande 2018 ges till vårdstyrelsens möte i december Budget Hösten 2017 t kr Planeringsledare 100% nov-dec 210 Projektledarkompetens 50% nov-dec 70 Studiebesök etc 40 Total summa Uppstartsår Anslag på 5 miljoner kronor för uppstart av akademiskt primärvårdscentrum samt två akademiska vårdcentraler finns avsatta i vårdstyrelsens budget för 2018.

209 Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

210 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS FoU-direktör Sune Larsson Tfn E-post Vårdstyrelsen Innovation Akademiska och testbädd primärvård Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen föreslås besluta att anslå kronor per år från och med 2018 till Innovation Akademiska för utveckling av testbädd och innovationskapacitet inom primärvården. Ärendebeskrivning Innovation behövs i alla delar av hälso- och sjukvård inkluderande primärvård för att möta de demografiska utmaningar som samhället står inför. För att bland annat möjliggöra nyttiggörande och utveckling av ny teknik och nya tjänster så behöver primärvårdens innovationskapacitet utvecklas. Denna mycket viktiga vårdnivå behöver en infrastruktur för att ta till vara idéer från den egna personalen, utveckla samarbeta med externa aktörer vid tester och utvärderingar och även för implementering av innovativa lösningar. Genom att höja innovationsförmågan och samordna samt harmonisera innovationsprocesserna i primärvården skapar Region Uppsala via vårdstyrelsen också ett kraftfullt verktyg för att överbrygga de gap och hinder som för närvarande finns mellan regionens olika förvaltningar samt gentemot den kommunala vården och omsorgen. För närvarande kan primärvården endast i mycket begränsad utsträckning hantera idéer och samarbeta med företag vid utveckling av nya tjänster och produkter för att möta behov och krav från den snabbt ökande äldre befolkningen. De barriärer som idag finns mellan aktörerna orsakade av att man tillhör olika förvaltningar med separata budgetar samt delvis olika innovationskulturer utgör ett påtagligt innovationshinder som behöver överbryggas. I synnerhet eftersom de patienter och vårdtagare som ska vara i fokus för omhändertagandet rör sig mellan förvaltningarna och mellan olika vårdgivare. De produkter och tjänster som utvecklas ser vi redan idag att man behöver kunna testa och implementera i samarbete med alla typer av aktörer som verkar kring patienterna oavsett organisationstillhörighet. Hälso- och sjukvården är i sin grund inte en produkt Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

211 2 (3) utan en tjänst. Resultatet för patienten är det vården åstadkommer tillsammans med patienten. Det gör att tjänsteinnovation hör väl hemma i hälso- och sjukvårdens utveckling. Innovationsmetodik bidrar till att hitta nya sätt att tänka och få en djupare förståelse för vad som skapar värde för befolkning och patienter. Metoderna utgår från användarens behov och upplevelser men lyfter också fram medarbetarnas och utförarnas perspektiv på utmaningarna. Metoderna fokuserar på att förstå och skapa empati för de som berörs av en utmaning. Det ger insikter om invånarnas verkliga behov. Innovationskedjans grundkomponenter (att ta vara på idéer, accelerera utvecklingen via testbäddsverksamhet och att optimera implementeringen i den egna organisationen) finns i olika varianter nationellt, regionalt och internationellt. Det finns dessutom kopplingar till utökade aktiviteter inom EU programmet EIT Health, ett program där Region Uppsala ingår som medlem. Men en komplett innovationskedja där arbetet är standardiserat och harmoniserat mellan de olika förvaltningarna inom regionen, mellan offentligt och privat driven primärvård, liksom mellan regionen och kommunen saknas än så länge. Innovation Akademiskas innovationsplattform har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Genom att involvera Innovation Akademiska i primärvården finns möjlighet att etablera en stark och relevant kedja av offentlig innovationskapacitet. Grundkomponenterna i Innovation Akademiskas plattform är: att starkt knyta verksamheten till det befintliga innovationsstödsystemet, att identifiera och lösa flaskhalsar i den egna organisationen via referensprojekt med tydliga kravställare, att ha utvecklad förmåga och rutiner för att stödja innovationer från idé, via utveckling till införande, att sprida innovationskompentensen inom organisationen via implementering av innovationsnoder. Det övergripande målet med att engagera Innovation Akademiska är att etablera en tydlig och fungerande innovationskedja som binder samman innovationskapaciteten inom primärvård och slutenvård men dessutom inkluderar kommunal vård och omsorg. Ökad innovationskraft genom infrastruktur för idéhantering, testbäddsverksamhet och införande förbättrar vård och omsorg samt skapar dessutom tillväxt för företag med innovativa lösningar inom området. Utifrån Innovation Akademiskas koncept ska effektiva innovationsplattformar skapas företrädesvis vid de Akademiska vårdcentraler som kommer att skapas inom primärvården. Men Innovation Akademiskas koncept är inte beroende av att agera inom en Akademisk vårdcentral utan det kan även appliceras vid konventionella vårdcentraler. Innovation Akademiska ska inom primärvården: Via referensprojekt identifiera flaskhalsar som försvårar det innovativa arbetet. Skapa en kedja där idéer som uppkommer fångas och förädlas och där samarbeten med andra förvaltningar och andra vårdgivare liksom med externa

212 3 (3) företag kan drivas utifrån patientperspektiv istället för att begränsas av organisationstillhörighet. Bidra till utveckling av relevanta produkter och tjänster till gagn för patienter i nära samarbete mellan företag och andra offentliga aktörer. Uppnå en mätbart förbättrad förmåga för strukturerat införande av produkter och tjänster. Skapa förutsättningar för att på ett bättre sätt än idag kunna tillhandahålla efterfrågade testmiljöer för utveckling av produkter och tjänster. Främja kvinnors företagande genom att utveckla innovationsstödet inom den kvinnodominerade primärvården på samma sätt som tidigare uppnåtts inom Akademiska sjukhuset. Kostnader och finansiering Vårdstyrelsen föreslås besluta att anslå kronor per år från och med 2018 till Innovation Akademiska för utveckling av testbädd och innovationskapacitet inom primärvården. Kopia till Sjukhusstyrelsen Registrator Akademiska sjukhuset T f primärvårdsdirektör Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

213 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Vårdstyrelsen Projekt för införande av behovsstyrd vårdgaranti Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Ett projekt med en förstudie och projektplan påbörjas hösten 2017 inkluderande ett utvecklingsarbete som stödjer behovsstyrd vårdgaranti. Projektet pågår under 2018 enligt nedanstående beskrivning. Ärendebeskrivning Delbetänkandet god och nära vård (SOU 2017:53) beskriver ett pågående och framtida systemskifte inom svensk sjukvård där primärvården utgör basen för svensk sjukvård och där öppenvården är förstahandsvalet. Vården ska genomföras i samverkan med kommunala aktörer och nära patienten. En del av delbetänkandet innebär förslag för en förändrad vårdgaranti inkluderande samtliga legitimerade yrkesgrupper i primärvården benämnt en behovsbaserad vårdgaranti. Det kommer medföra att vårdgarantins nuvarande mätpunkt kring läkarbesök inom sju dagar ersätts med medicinsk bedömning genomförd av legitimerad yrkesgrupp inom tre dagar. Denna medicinska bedömning kan vara både ett fysiskt besök eller en distanskontakt såsom ett digitalt vårdmöte eller en telefonbedömning. SKL har i linje med ovanstående utredning, genom sin väntetidsdatabas Signe, utvecklat möjligheter till en bredare uppföljning av primärvård. I modellen finns möjlighet att följa ny- och återbesök till all legitimerad personal inom primärvården med tre, fem och sju dagars intervall och väntetider kan kopplas till diagnoser/kvå-koder och yrkeskategori. Den nya uppföljningsmodellen ger bättre underlag för verksamhetsuppföljning och utveckling för primärvård samt nationell och regional jämförelse och bättre förståelse av olika verksamheter och yrkeskategorier. Liksom landets övriga landsting och regioner har Region Uppsala erbjudits att påbörja leverera anpassade data till SKL redan nu. För att Region Uppsala ska kunna leverera korrekta och anpassade data behöver, utöver en teknisk anpassning, regionen stötta och utbilda samtliga vårdcentraler genom Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

214 2 (2) förberedelser, tekniskt genomförande, införande och utvärdering. Lagändringarna och de nya rapporteringsmetoderna kommer delvis innebära nya tvärprofessionella arbetsmetoder för vårdcentralerna och en tjänsteutveckling av patienternas kontakter med vården. Förslaget är att ett införandeprojekt initieras med förstudie och projektplan hösten 2017, tekniskt genomförande kvartal ett 2018 med start av dataleverans till Signe, innebärande förändrade utdata kring väntetider och vårdgaranti inom primärvården samt utbildningsinsatser under kvartal ett till tre Kostnader och finansiering Förstudien och framtagande av projektplan finansieras inom befintliga medel hösten Projektmedel för projektledare samt tekniskt genomförande ingår som en del i ärendet kring målbild primärvård och finansieras genom tillfälliga statliga medel. Beslutet fattas av styrgruppen för statliga medel och kostnaden uppgår uppskattningsvis till kr för projektgenomförande inom Region Uppsala. Konsekvenser Den nya modellen för uppföljning i Sige ger bredare möjlighet till utveckling och uppföljning av verksamheterna. Kopia till Förvaltningsdirektör Hälsa- och habilitering Förvaltningsdirektör Primärvården Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI) Patrik Fridenfeldt Region Uppsala, beslutsstödsförvaltningen, Kerstin Högberg

215 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund Tfn E-post Vårdstyrelsen Systematisk analys och uppföljning av indikatorer för Region Uppsalas arbete med kroniska sjukdomar Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen lägger informationen angående systematisk analys och uppföljning av indikatorer för Region Uppsalas arbete med kroniska sjukdomar till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen beslutade den 25 maj 2016 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återrapportera nuläget avseende analys och uppföljning av indikatorer inom prioriterade kroniska sjukdomar såsom astma/kol och hjärtsvikt samt att ge programrådet diabetes i uppdrag att använda analysen i det fortsatta utvecklingsarbetet och återkomma med en förnyad uppföljning av indikatorer till vårdstyrelsen. Under 2016 och 2017 har programrådet diabetes kontinuerligt arbetat med fyra utvalda indikatorer för att följa kvaliteten på diabetesvården i regionen. Programrådets ordförande Jarl Hellman ger vid vårdstyrelsens möte en redogörelse för hur indikatorerna utvecklats under tid. Inom en av indikatorerna HbA1C föreligger stor förbättringspotential och variationen är stor inom länets vårdcentraler. Programrådet diabetes har en plan för att förbättra resultaten avseende HbA1c värdena. Inom övriga indikatorer är resultaten goda. Det kan konstateras att indikatorer för övriga kroniska sjukdomar för närvarande mäts inom projektet Primärvårdskvalitet. För närvarande har endast verksamhetschefer och projektledare tillgång till data som gäller enstaka vårdcentraler, eftersom data ännu är ofullständiga. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

216 2 (2) Bilagor Komplettera med bilder Kopia till Vilka personer/organisationer ska ha kopia av beslutet?

217 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Vårdstyrelsen Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslås föreslå fullmäktige att avslås motionen med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion angående att möjliggöra Facetimesamtal för 1177 vårdguiden. Motionären föreslår att Region Uppsala uppdrar till 1177 vårdguiden att möjliggöra för mottagande av Facetimesamtal för att lättare kunna göra en korrekt bedömning av en patients tillstånd och på så vis även minska antalet besök på akutmottagningen. Regionfullmäktige beslutade , 9 att anta Strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala. Vidare fastställde regionstyrelsen , 69, uppdrag för digital utveckling och e-hälsa och anslog särskilda utvecklingsmedel för genomförandet. Inför framtagandet av uppdragen genomfördes en nulägesanalys genom inventering av behov och önskade prioriteringar från Region Uppsalas förvaltningar. Med Apples Facetime kan man ringa samtal och videosamtal kostnadsfritt från en Iphone, Ipad eller Macdator. Men den fungerar bara med andra Appleanvändare och inte andra smartphones, plattor eller datorer. Idag finns många möjligheter till videosamtal via nätet men de är bundna till olika system, applikationer eller enheter. Ett videosamtal från en enskild invånare kräver alltså att 1177 kan ta emot från motsvarande system/enhet. För att skapa en jämlik vård behöver 1177 därför utgå från mer allmängiltiga videosamtalssystem som inte utesluter invånare med fel system eller enheter. Under 2017 kommer Cambio cosmics tjänst e-besök att testas i primärvården. Det är en integrering av Skype i patientjournalen Cosmic. Skype är inte lika system- eller enhetsberoende som Facetime utan kan användas av de flesta invånarna. Pilotprojektet ska genomföras på Fålhagens vårdcentral och minst 80 unika videomöten ska Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

218 2 (2) genomföras under en tvåmånadersperiod av olika professioner på vårdcentralen. Videomöten ska erbjudas patienter som själva ska kunna boka sina tider via 1177.se. Vårdstyrelsen delar motionärens bild om att detta är ett prioriterat område men mot bakgrund av att 1177 vårdguidens telefonrådgivning kommer att tas över av Primärvården i december 2017 är det mer prioriterat att bygga vidare på den mer allmängiltiga och journalintegrerade videosamtalsfunktionen som under 2017 prövas i primärvården. Bilagor Motion Kopia till Regionstyrelsen

219

220 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Vårdstyrelsen Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende fri vaccinering avseende influensa- och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Fastställa revideringar i förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende fri vaccinering mot influensa- och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper. 2. Revideringarna i förfrågningsunderlag gäller från och med den Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa regelbok för vårdval influensa- och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper den Syftet med de nu förslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för vårdvalet. Det är även att säkerställa att förutsättningar och krav stämmer överens mellan vårdvalen där så är tillämpligt. Sammanfattande ändringar Föreslagna revideringar gällande avsnittet Avtal: Flera texter har omarbetats och lagts till i syfte att förtydliga förfrågningsunderlaget vid avtalsfrågor såsom påföljd, tvist och vårdgivarens ansvar vid avtalsbrott. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Allmänna villkor: Avsnittet om vårdinformationssystem och patientjournaler har omarbetats och förtydligats. Ett nytt avsnitt om revision har lagts till. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

221 2 (3) Ett nytt avsnitt kring att separata avtal ska tecknas med vårdgivaren avseende tredjeparts/samverkansavtal HSA (Hälso- och sjukvårdens adressregister) och SITHS (Säker Inloggning i Hälso- och Sjukvårdssystem). Föreslagna revideringar gällande avsnittet Uppföljning: Tillägg under avsnittet Allmänna principer om att Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat samt att den ska agera underlag för patienter vid val av vårdgivare. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Bilagor Förfrågningsunderlag för vaccinatörer avseende fritt vaccinering mot influensa- och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper med spåra ändringar. Förfrågningsunderlag för vaccinatörer avseende fritt vaccinering mot influensa- och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper utan spåra ändringar. Kopia till Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, Upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Resurscentrum Region Uppsala, ekonomiservice@regionuppsala.se Regionkontoret, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, assistentteamet funktionsbrevlåda assistent.hsa@regionuppsala.se Regionkontoret, ekonomichef, vårdstyrelsen Regionkontoret, IT-avdelningen, Charlotta Gullbrandsson MSI, Per Adolfsson Epj-support@regionuppsala.se Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se

222 3 (3)

223 sida 1 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR Vaccinatörer avseende fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper Fastställd av vårdstyrelsen den 5 oktober 2017 Gällande från den 1 januari 2018

224 sida 2 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Innehållsförteckning 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA Intyg från myndigheter Bedömning av kreditvärdighet UTDRAG UR VÅRDGIVARREGISTRET UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG MOTTAGNING TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN ÄNDRADE LOKALER PÅFÖLJDER FÖR VÅRDGIVARENS AVTALSBROTT AVHJÄLPANDE PÅFÖLJDER FÖR REGION UPPSALAS AVTALSBROTT VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot Region Uppsala SKADESTÅND ÖMSESIDIG FÖRTIDA UPPSÄGNING HÄVNING BEGRÄNSNING AV SKADA BEFRIELSEGRUNDER ÖVERLÅTELSE EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV AVTALSVILLKOR TILL FÖLJD AV ÄNDRING I LAG ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE TVIST FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER TILLSTÅND LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT REGION UPPSALAS RIKTLINJER OCH POLICYS KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD PATIENTNÄMNDEN PATIENTENKÄTER UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER ASYLSJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSPOLICY TILLGÄNGLIGHET PERSONAL SJUKRESOR ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDDELARFRIHET... 18

225 sida 3 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER UPPFÖRANDEKOD STERILGODSHANTERING LÄKEMEDEL PÅ REKVISITION LOKALER OCH UTRUSTNING FÖRSÄKRINGAR SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING INFORMATIONSMÖTEN REVISION KATASTROFSITUATIONER TREDJEPARTS/SAMARBETSAVTAL HSA OCH SITHS VÅRDUPPDRAG FRI VACCINERING MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER FÖR PERSONER INOM VISSA RISKGRUPPER UPPDRAG MÅLGRUPP BEHANDLINGSPERIOD UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET ÖPPETTIDER KOMPETENS UTVECKLING AV UPPDRAGET SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR UPPFÖLJNING ALLMÄNNA PRINCIPER PRODUKTIONSSTATISTIK ÅRLIG RAPPORTERING Verksamhetsberättelse Säker hälso- och sjukvård FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING ERSÄTTNING ERSÄTTNING FÖR UTFÖRD BEHANDLING UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDE LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE... 31

226 sida 4 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 18 januari 2012 att genomföra en upphandling av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni Förfrågningsunderlag vårdval Förfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlaget för vaccinatörer gäller från och med den 1 oktober Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig företrädare. Ansökan ställs till Region Uppsalas Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Region Uppsala Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box UPPSALA Handläggare för denna upphandling är upphandlare Christina Södergren, Region Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@regionuppsala.se

227 sida 5 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en vårdgivare ska få bedriva godkänd mottagning för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper inom ramen för vårdval Region Uppsala krävs att Vårdgivaren godkänns av Region Uppsala. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Region Uppsala. Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Region Uppsala. Om en Vårdgivare bedriver vaccinationer vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Region Uppsala. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet Intyg från myndigheter Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Region Uppsala ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Region Uppsala: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skatteverket. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skatteverket om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

228 sida 6 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Bedömning av kreditvärdighet Region Uppsalas bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare ska ha en stabil ekonomisk bas. Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/- er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 1.2 Utdrag ur vårdgivarregistret I ansökan ska vårdgivaren förbina sig till att inkomma med registerutdrag från vårdgivarregistret som bekräftelse på att anmälan av verksamhet är gjord enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen (2010:659). Registerutdraget ska skickas till Region Uppsala som en komplettering till ansökan senast en vecka innan verksamheten startar. 1.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOV (2008:962) 7 kap 1 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som ska godkännas av Region Uppsala. 1.5 Förfrågningsunderlag Vårdgivaren ska åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlag för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 1.6 Mottagning Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning. I avtalet ska mottagningens adress anges. 1.7 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senast åtta månader efter erhållet godkännande från Region Uppsala.

229 sida 7 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra Region Uppsala att vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Region Uppsala har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om förtida upphörande i avtalet.

230 sida 8 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter Region Uppsala Region Uppsala Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer E-postadress Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer E-postadress webbadress 2.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlaget Villkoren för vårdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlaget, fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 14 juni 2012 och gällande från den 1 oktober Förfrågningsunderlagets innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlaget. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning 2.4 Ändringar i förfrågningsunderlag Region Uppsala har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i förfrågningsunderlaget. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år.

231 sida 9 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Så snart Region Uppsala har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlaget ska Region Uppsala skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Region Uppsala att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Region Uppsala inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Region Uppsala angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar Region Uppsala att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlaget i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Region Uppsala förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Vid avtalstidens utgång upphör avtalet att gälla utan föregående uppsägning. 2.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 2.7 Ändrade ägareförhållanden och mottagningsnamn Förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Region Uppsala. På begäran av Region Uppsala ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Region Uppsala ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp. Region Uppsala ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till Region Uppsala och datum för bytet ska överenskommas med Region Uppsala. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn.

232 sida 10 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning ansvarar vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Region Uppsala. 2.9 Påföljder för Vårdgivarens Avtalsbrott Om vårdgivaren gör sig skyldig till avtalsbrott har Region Uppsala rätt till påföljder i enlighet med vad som anges i detta avtal. Med avtalsbrott förstås att vårdgivaren vid utförandet av uppdraget åsidosätter patientsäkerhetslagen (2010:659) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), eller annan författning meddelad med stöd därav eller i annat hänseende bryter mot detta avtal. Som huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kan Region Uppsala inte efterge sin rätt att kräva att avtalsbrott avhjälps. Vårdgivaren ska således inte uppfatta någon handling eller underlåtenhet från vårdgivarens sida som innebärande att ett avtalsbrott kan bestå Avhjälpande Vårdgivaren ska på eget initiativ avhjälpa avtalsbrott. Region Uppsala får sätta ut en skälig tid inom vilken avtalsbrottet ska vara avhjälpt. Vid avtalsbrott är vårdgivaren skyldig att till Region Uppsala inom bestämd tid tillhandahålla en åtgärdsplan, av vilken det ska framgå vilka åtgärder vårdgivaren kommer vidta för att avhjälpa avtalsbrottet och säkerställa att det inte inträffar igen. Åtgärdsplanen ska vara så detaljerad att Region Uppsala kan ta ställning till, och kontrollera, huruvida avtalsbrottet är eller kommer bli avhjälpt Påföljder för Region Uppsalas avtalsbrott Om Region Uppsala bryter mot bestämmelserna i detta avtal har vårdgivaren rätt till påföljder enligt vad som framgår i detta avtal. Region Uppsalas rätt att göra gällande påföljder faller bort om inte vårdgivaren utan dröjsmål skriftligen reklamerar mot Region Uppsalas avtalsbrott Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla Region Uppsala skadeslös om krav väcks mot Region Uppsala som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder.

233 sida 11 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Region Uppsala ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och Region Uppsala ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Region Uppsala är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Region Uppsala framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet Ansvar gentemot Region Uppsala Vårdgivaren svarar gentemot Region Uppsala enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar Region Uppsala genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även avsnitt i förfrågningsunderlaget om Försäkringar Skadestånd Om Region Uppsala begår avtalsbrott har vårdgivaren rätt till ersättning för den skada som vårdgivaren lider i anledning därav. Region Uppsala ansvarar inte för indirekt förlust, såsom utebliven vinst eller produktionsbortfall, annat än om sådan förlust uppstår på grund av Köparens grova vårdslöshet 2.14 Ömsesidig förtida uppsägning Båda parter har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: 1. Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller 2. Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten Hävning Part har rätt att häva detta avtal om motparten bryter mot sina förpliktelser och inte, inom trettio (30) dagar efter att ha erhållit ett skriftligt meddelande om bristen, vidtar rättelse. Part har även rätt att häva avtalet med omedelbar verkan om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom. Väsentliga avtalsbrott för uppdragsgivaren är bland annat: 1. Om Vårdgivaren bryter mot något för verksamheten tillämplig lagstiftning. 2. Om Vårdgivarens uppdrag utförs, utan Region Uppsalas skriftliga medgivande, av annan än Vårdgivaren i annan utsträckning än vad som framgår av accepterat anbud. 3. Om Vårdgivaren anlitar underleverantör utan att meddela Region Uppsala. 4. Om väsentliga förändringar av Vårdgivarens verksamhet sker i förhållande till accepterat anbud. 5. Om allvarliga missförhållanden i Vårdgivarens verksamhet uppstår.

234 sida 12 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Om Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgör sina åligganden avseende skatter och avgifter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Region Uppsala. 7. Om Vårdgivarens F-skattsedel dras in. 8. Om Vårdgivarens kreditvärdighet (rating) sjunker under avtalsperioden och Vårdgivaren inte kan lämna en godtagbar förklaring till detta. 9. Om Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger. 10. Om Vårdgivaren inte fullgör sina åligganden enligt avtalet Begränsning av skada Part som gör gällande att avtalsbrott föreligger ska vidtaga alla erforderliga åtgärder för att begränsa skadeverkningar av uppkommen skada, så vitt detta kan ske till skälig kostnad Befrielsegrunder Parterna ska vara befriade från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal om utförandet hindras eller oskäligen betungas till följd av händelser utanför parternas kontroll. Till händelser utanför vårdgivarens kontroll ska inte räknas strejk, blockad, lockout eller annan arbetskonflikt som beror av att vårdgivaren inte följer på marknaden gängse tillämpade regler och principer. Vårdgivaren ska visa att konflikt, som nyss sagts, inte beror på vårdgivaren. En part är skyldig att omgående skriftligen underrätta den andra parten i händelse av nämnda slag, som hindrar eller oskäligen betungar parts fullgörande av avtalet. Parten är skyldig att genast utföra åtaganden enligt avtalet när händelsen av nämnda slag upphör. Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får dock inte åberopas som befrielsegrund Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Eventuella förändringar av avtalsvillkor till följd av ändring i lag Vid tillfälle under avtalsperioden då beslut tas om att lagstiftning och förordningar eller föreskrifter förändras äger Region Uppsala rätt att påkalla justering av ramavtalet så att detta harmonierar med ändringar i lag, förordning eller föreskrift. Detta kan avse exempelvis förändringar av kollektivavtalsliknande villkor eller villkor som avser arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning, semester/ledighet eller dylikt Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Region Uppsala framställt begäran härom till Region Uppsala lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs.

235 sida 13 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Region Uppsala att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos Region Uppsala. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till Region Uppsala enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Tvist Tvist med anledning av avtalet mellan Region Uppsala och vårdgivare, ska om parterna inte kommer överens om annat, avgöras av svensk domstol vid vårdgivarens hemort med tillämpning av svensk rätt 2.24 Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Region Uppsala rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Region Uppsala härför samt vidare till Region Uppsala utge ersättning för de merkostnader Region Uppsala fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter.

236 sida 14 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Region Uppsala Företagsnamn Uppsala den [åååå-mm-dd] Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (behörig företrädare) Befattning i företaget

237 sida 15 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: ALLMÄNNA VILLKOR 3.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom vaccinationsverksamheten avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska anpassa vaccinationsverksamheten till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa Region Uppsalas riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag, se Vårdgivarens ansvarar också för att följa svenska myndigheters i var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter rekommendationer och allmänna råd, bland annat följande, Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccinationer till riskgrupper, artikelnummer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper, artikelnummer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (senast ändrad genom SOSFS 2009:16) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom HSLF-FS ) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom (HSLF-FS 2017:3) Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2009:17) om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1). Region Uppsala ansvarar för att på Region Uppsalas hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera Region Uppsalas riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet.

238 sida 16 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Rutin ska finnas för att systematiskt och regelbundet ta reda på hur patienterna värderar information, tillgänglighet och bemötande. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska uppfylla krav i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete (HSLF2017:40). Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan i enlighet med Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört, eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada (lex Maria). Avvikelsen ska rapporteras i form av en kopia som skickas till Region Uppsala. Avvikelser ska alltid kunna följas upp. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande samt gemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer. 3.5 Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs. 3.6 Patientenkäter Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som Region Uppsala bestämmer. När Region Uppsala ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från Region Uppsala. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. 3.7 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren ska ta emot utomlänspatienter enligt vad som framgår i patientlagen och riksavtal för utomlänsvård. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder.

239 sida 17 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Asylsjukvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Vårdgivaren skall följa lagstiftning samt Region Uppsalas beslut och policy angående vård till vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i Sverige får av Migrationsverket ett LMA-kort. Det är en handling utfärdat av Migrationsverket, som visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m.så länge kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård och tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. 3.9 Likabehandlingspolicy Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla Region Uppsala informerad om vem som är verksamhetschef.

240 sida 18 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Sjukresor Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa Region Uppsalas regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på Region Uppsalas hemsida, Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på Region Uppsalas begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskild från verksamheten avseende detta åtagande Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs Vårdinformationssystem och patientjournaler Region Uppsala arbetar för att uppnå en sammanhållen journalföring, inkluderande de vaccinationer som genomförs inom länet.

241 sida 19 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: För att uppnå kravet för sammanhållen journalföring kommer allavaccinatörer som har avtal med Region Uppsala behöva registrera och använda ett journalsystem som är anslutet till eller går att ansluta till den nationella tjänsteplattformen (R[2]). Journalsystemet måste medge att vaccinatören är producent och även konsument via tjänstekontraktet GetVaccinationHistory (R[3]). För att stödja patientens möjlighet att spärra sin information för andras än sin egen åtkomst, behöver även journalsystemet vara anslutet till den Nationella spärrtjänsten. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Vårdgivaren ska föra elektronisk patientjournal. Vårdgivaren ska ha ett system där medicinska avvikelser registreras. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom Region Uppsala. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger Region Uppsala rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs Sterilgodshantering Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig sterilgodshantering Läkemedel på rekvisition Vårdgivaren svarar för kostnader för de läkemedel som ges på enheten. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar.

242 sida 20 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för Region Uppsalas lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid nyoch ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Region Uppsalas patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som Region Uppsala att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB) Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt Region Uppsalas riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor s.k. säkerhetsombud.vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att Region Uppsalas säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Region Uppsala ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Region Uppsala för informationsinsatserna. Region Uppsala är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samarbetspartner och andra intressenter.

243 sida 21 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa Region Uppsalas riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Logotypen för Region Uppsala ska inte användas. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan Region Uppsalas skriftliga medgivande använda sig av Region Uppsala i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Region Uppsala. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i Region Uppsalas informationskanaler Informationsmöten Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten Region Uppsala kallar till Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i Region Uppsalas krishanterings- och krisledningssystem. Region Uppsala behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot Region Uppsala, men Region Uppsala har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då Region Uppsala utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela Region Uppsala. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom Region Uppsala. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för Region Uppsalas planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda.

244 sida 22 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på Region Uppsala efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen Tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS Ett separat avtal avseende tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS ska tecknas mellan Region Uppsala och vårdgivaren vilket ombesörjs av Region Uppsalas resurscentrum.

245 sida 23 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: VÅRDUPPDRAG FRI VACCINERING MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER FÖR PERSONER INOM VISSA RISKGRUPPER 4.1 Uppdrag Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Region Uppsala bedömer ska finnas. För personer som ska erhålla vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, s.k. dubbelvaccination, gäller att vårdgivaren ska utföra båda vaccinationerna vid ett och samma tillfälle om inte annat följer av föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, vetenskap eller beprövad erfarenhet. 4.2 Målgrupp Vårdgivaren säkerställer att personerna tillhör någon av de av Socialstyrelsen, för var tid angivna riskgrupperna innan vaccinering utförs. Riskgrupperna kan komma att ändras under avtalstiden. 4.3 Behandlingsperiod Vårdgivaren förbinder sig att följa de riktlinjer för vaccination mot influensa och pneumokocker som finns på smittskyddsenhetens hemsida de bestämmelser om tidsperiod för influensavaccinering som årligen beslutas om av smittskyddsläkare i länet. Information om behandlingsstart för säsongsinfluensavaccineringen anges på samt under de informationsträffar som smittskyddsenheten håller inför vaccinationsstart. 4.4 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.5 Öppettider Vårdgivaren äger inte rätt att utan Region Uppsalas medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 4.6 Kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten och uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 4.7 Utveckling av uppdraget Vårdgivaren ska i samarbete med Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. 4.8 Samverkan och vårdkedjor Samverkan ska ske med andra vårdgivare om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, t ex vårdprogram.

246 sida 24 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: UPPFÖLJNING 5.1 Allmänna principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. 5.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering och vårdgivarens egen statistik. 5.3 Årlig rapportering Verksamhetsberättelse Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Allmän beskrivning av verksamheten Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamhetsutveckling, innehåll, trender, tendenser och förändringar. Kvalitetssystem Redovisa system som används för kvalitetsutveckling, hur de används samt hur patienterna värderar information, tillgänglighet och bemötande. Patientsäkerhet Redovisa mottagna patientklagomål/- synpunkter och registrerade avvikelser samt vidtagna/planerade åtgärder kopplat till detta. Upprätta patientsäkerhetsberättelse och bifoga den till verksamhetsberättelsen Följande mall ska användas till patientberättelsen: entsakerhetsberattelse.988.html Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners

247 sida 25 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Säker hälso- och sjukvård Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa hur verksamheten systematiskt arbetar med risk- och händelseanalyser 5.4 Fördjupad uppföljning Region Uppsala ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt arbete vårdgivaren utför enligt detta avtal. Region Uppsala äger rätt att på egen bekostnad med av Region Uppsala anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från Region Uppsala. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala biträda Region Uppsala i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc. samt i övrigt bistå Region Uppsala med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Region Uppsala i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan Region Uppsala besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad Uppföljning. Vårdgivaren faktureras då 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning.

248 sida 26 (35) Diarienummer UPPH VS Datum:

249 sida 27 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: ERSÄTTNING 6.1 Ersättning för utförd behandling Ersättning utgår till vårdgivaren för varje vaccinerad person s.k. stickavgift. Stickavgiften är för närvarande 75 kronor. Stickavgiften följer övriga Akademiska sjukhuset och primärvårdens stickavgift inom Region Uppsala och kan därmed komma att ändras under avtalsperioden. Vid dubbelvaccination, d.v.s. när en person erhåller vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, utgår ersättning motsvarande en stickavgift. Vårdgivaren erhåller dessutom ersättning för vaccinkostnad. Ersättningen bestäms till det belopp som motsvarar Region Uppsalas inköpskostnad av vaccinet. Ersättningen för vaccinkostnad kan således komma att ändras utifrån förändringar i priser för Region Uppsalas vaccininköp. Vårdgivaren får inte ta ut avgifter från de patienter som inräknas i riskgrupperna utöver den ersättning som erhålls från Region Uppsala. Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i Region Uppsala. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren. 6.2 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Region Uppsala fakturerar andra landsting/regioner och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på Region Uppsala för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting/-region eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från Region Uppsala på grund av att aktuella avtal inte följs, drar Region Uppsala av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. 6.3 Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. 6.4 Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till Region Uppsala via en visitfil kompatibel till Region Uppsalas system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts.

250 sida 28 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela Region Uppsala detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

251 sida 29 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till Region Uppsalas Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV vaccinatörer eller UPPH Om vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisationseller personnummer För enskild firma uppges personnummer Ansökan omfattar nedanstående vårdområde Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Vaccination Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

252 sida 30 (35) Diarienummer UPPH VS Datum:

253 sida 31 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider. Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Region Uppsala ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Region Uppsala. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). I de fall lägre riskklass redovisas kan vårdgivare ändå anses uppfylla kraven om vårdgivaren lämnat en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att vårdgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

254 sida 32 (35) Diarienummer UPPH VS Datum:

255 sida 33 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av i förfrågningsunderlaget beskriven verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av Region Uppsala för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Region Uppsala förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

256 sida 34 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Utdrag ur vårdgivarregistret Vårdgivaren intygar med sin underskrift nedan att verksamheten kommer att anmälas till vårdgivarregistret enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen (2010:659) och att ett utdrag från vårdgivarregistret kommer att sändas till Region Uppsala senast en vecka innan verksamheten startar. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt punkt 1.3 i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 1 i förfrågningsunderlaget och därvid följa förfrågningsunderlaget för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad vårdgivare försäkrar Region Uppsala att vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift

257 sida 35 (35) Diarienummer UPPH VS Datum: Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Region Uppsala, Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Region Uppsala, Storgatan 27, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e- post till: upphandling@regionuppsala.se

258 sida 1 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR Vaccinatörer avseende fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper Fastställd av vårdstyrelsen den 5 oktober 2017 Gällande från den 1 januari 2018

259 sida 2 (36) Diarienummer UPPH VS Datum:

260 sida 3 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 18 januari 2012 att genomföra en upphandling av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni Förfrågningsunderlag vårdval Förfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlaget för vaccinatörer gäller från och med den 1 oktober Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig företrädare. Ansökan ställs till Region Uppsalas Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Region Uppsala Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box UPPSALA Handläggare för denna upphandling är upphandlare Christina Södergren, Region Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@regionuppsala.se

261 sida 4 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en vårdgivare ska få bedriva godkänd mottagning för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper inom ramen för vårdval Region Uppsala krävs att Vårdgivaren godkänns av Region Uppsala. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Region Uppsala. Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Region Uppsala. Om en Vårdgivare bedriver vaccinationer vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Region Uppsala. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet Intyg från myndigheter Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Region Uppsala ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Region Uppsala: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skatteverket. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skatteverket om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

262 sida 5 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Bedömning av kreditvärdighet Region Uppsalas bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare ska ha en stabil ekonomisk bas. Formaterat: brödtext alternativ Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 1.2 Utdrag ur vårdgivarregistret I ansökan ska vårdgivaren förbina sig till att inkomma med registerutdrag från vårdgivarregistret som bekräftelse på att anmälan av verksamhet är gjord enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen (2010:659). Registerutdraget ska skickas till Region Uppsala som en komplettering till ansökan senast en vecka innan verksamheten startar Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOVU (20087: ) 7 kap uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som ska godkännas av Region Uppsala Förfrågningsunderlag Vårdgivaren ska åta sig att följa detn vid varje tid gällande förfrågningsunderlag för den eller de verksamheter som ska bedrivas.

263 sida 6 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Mottagning Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning. I avtalet ska mottagningens adress anges Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senast åtta månader efter erhållet godkännande från Region Uppsala Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra Region Uppsala att vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Region Uppsala har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om förtida upphörande i avtalet.

264 sida 7 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter Region Uppsala Region Uppsala Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer E-postadress Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer E-postadress webbadress 2.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vvårdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlaget Villkoren för vårdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlaget, fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 14 juni 2012 och gällande från den 1 oktober Förfrågningsunderlagets innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlaget. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning 2.4 Ändringar i förfrågningsunderlag Region Uppsala har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i förfrågningsunderlaget. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år.

265 sida 8 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Så snart Region Uppsala har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlaget ska Region Uppsala skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Region Uppsala att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Region Uppsala inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Region Uppsala angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar Region Uppsala att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlaget i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Region Uppsala förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren ånyo inkomma med en ansökan om att få bedriva vård inom vårdvalet.skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Vid avtalstidens utgång upphör avtalet att gälla utan föregående uppsägning Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax Ändrade ägareförhållanden och mottagningsnamn Förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Region Uppsala. På begäran av Region Uppsala ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Region Uppsala ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Region Uppsala ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till Region Uppsala och datum för bytet ska överenskommas med Region Uppsala. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn.

266 sida 9 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning ansvarar vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Region Uppsala. 2.9 Påföljder för Vårdgivarens Avtalsbrott Om vårdgivaren gör sig skyldig till avtalsbrott har Region Uppsala rätt till påföljder i enlighet med vad som anges i detta avtal. Med avtalsbrott förstås att vårdgivaren vid utförandet av uppdraget åsidosätter patientsäkerhetslagen (2010:659) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), eller annan författning meddelad med stöd därav eller i annat hänseende bryter mot detta avtal. Som huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kan Region Uppsala inte efterge sin rätt att kräva att avtalsbrott avhjälps. Vårdgivaren ska således inte uppfatta någon handling eller underlåtenhet från vårdgivarens sida som innebärande att ett avtalsbrott kan bestå Avhjälpande Vårdgivaren ska på eget initiativ avhjälpa avtalsbrott. Region Uppsala får sätta ut en skälig tid inom vilken avtalsbrottet ska vara avhjälpt. Vid avtalsbrott är vårdgivaren skyldig att till Region Uppsala inom bestämd tid tillhandahålla en åtgärdsplan, av vilken det ska framgå vilka åtgärder vårdgivaren kommer vidta för att avhjälpa avtalsbrottet och säkerställa att det inte inträffar igen. Åtgärdsplanen ska vara så detaljerad att Region Uppsala kan ta ställning till, och kontrollera, huruvida avtalsbrottet är eller kommer bli avhjälpt Påföljder för Region Uppsalas avtalsbrott Om Region Uppsala bryter mot bestämmelserna i detta avtal har vårdgivaren rätt till påföljder enligt vad som framgår i detta avtal. Region Uppsalas rätt att göra gällande påföljder faller bort om inte vårdgivaren utan dröjsmål skriftligen reklamerar mot Region Uppsalas avtalsbrott.

267 sida 10 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla Region Uppsala skadeslös om krav väcks mot Region Uppsala som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Region Uppsala ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och Region Uppsala ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Region Uppsala är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Region Uppsala framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet Ansvar gentemot Region Uppsala Vårdgivaren svarar gentemot Region Uppsala enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar Region Uppsala genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även avsnitt i förfrågningsunderlaget om Försäkringar Skadestånd Om Region Uppsala begår avtalsbrott har vårdgivaren rätt till ersättning för den skada som vårdgivaren lider i anledning därav. Region Uppsala ansvarar inte för indirekt förlust, såsom utebliven vinst eller produktionsbortfall, annat än om sådan förlust uppstår på grund av Köparens grova vårdslöshet 2.14 Ömsesidig förtida uppsägning Båda parter har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: 1. Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller 2. Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten Hävning Part har rätt att häva detta avtal om motparten bryter mot sina förpliktelser och inte, inom trettio (30) dagar efter att ha erhållit ett skriftligt meddelande om bristen, vidtar rättelse. Part har även rätt att häva avtalet med omedelbar verkan om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom. Väsentliga avtalsbrott för uppdragsgivaren är bland annat:

268 sida 11 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Om Vårdgivaren bryter mot något för verksamheten tillämplig lagstiftning. 2. Om Vårdgivarens uppdrag utförs, utan Region Uppsalas skriftliga medgivande, av annan än Vårdgivaren i annan utsträckning än vad som framgår av accepterat anbud. 3. Om Vårdgivaren anlitar underleverantör utan att meddela Region Uppsala. 4. Om väsentliga förändringar av Vårdgivarens verksamhet sker i förhållande till accepterat anbud. 5. Om allvarliga missförhållanden i Vårdgivarens verksamhet uppstår. 6. Om Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgör sina åligganden avseende skatter och avgifter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Region Uppsala. 7. Om Vårdgivarens F-skattsedel dras in. 8. Om Vårdgivarens kreditvärdighet (rating) sjunker under avtalsperioden och Vårdgivaren inte kan lämna en godtagbar förklaring till detta. 9. Om Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger. 10. Om Vårdgivaren inte fullgör sina åligganden enligt avtalet Begränsning av skada Part som gör gällande att avtalsbrott föreligger ska vidtaga alla erforderliga åtgärder för att begränsa skadeverkningar av uppkommen skada, så vitt detta kan ske till skälig kostnad Befrielsegrunder Parterna ska vara befriade från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal om utförandet hindras eller oskäligen betungas till följd av händelser utanför parternas kontroll. Till händelser utanför vårdgivarens kontroll ska inte räknas strejk, blockad, lockout eller annan arbetskonflikt som beror av att vårdgivaren inte följer på marknaden gängse tillämpade regler och principer. Vårdgivaren ska visa att konflikt, som nyss sagts, inte beror på vårdgivaren. En part är skyldig att omgående skriftligen underrätta den andra parten i händelse av nämnda slag, som hindrar eller oskäligen betungar parts fullgörande av avtalet. Parten är skyldig att genast utföra åtaganden enligt avtalet när händelsen av nämnda slag upphör. Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får dock inte åberopas som befrielsegrund Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Eventuella förändringar av avtalsvillkor till följd av ändring i lag Vid tillfälle under avtalsperioden då beslut tas om att lagstiftning och förordningar eller föreskrifter förändras äger Region Uppsala rätt att påkalla justering av ramavtalet så att detta harmonierar med ändringar i lag, förordning eller föreskrift. Detta kan avse

269 sida 12 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: exempelvis förändringar av kollektivavtalsliknande villkor eller villkor som avser arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning, semester/ledighet eller dylikt Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt punkt 6.7 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sin auktorisering för mottagningen enligt beslut av Region Uppsala, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Region Uppsala framställt begäran härom till Region Uppsala lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs.

270 sida 13 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Region Uppsala att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vvårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos Region Uppsala. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till Region Uppsala enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Regelboken gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker.

271 sida 14 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Tvist Tvist med anledning av avtalet mellan Region Uppsala och vårdgivare, ska om parterna inte kommer överens om annat, avgöras av svensk domstol vid vårdgivarens hemort med tillämpning av svensk rätt Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Region Uppsala rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Region Uppsala härför samt vidare till Region Uppsala utge ersättning för de merkostnader Region Uppsala fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter.

272 sida 15 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Region Uppsala Företagsnamn Uppsala den [åååå-mm-dd] Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (behörig företrädare) Befattning i företaget

273 sida 16 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: ALLMÄNNA VILLKOR 3.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom vaccinationsverksamheten avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska anpassa vaccinationsverksamheten till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa Region Uppsalas riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag, se Vårdgivarens ansvarar också för att följa svenska myndigheters i var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och rekommendationer och allmänna råd, bland annat följande, Region Uppsalas egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccinationer till riskgrupper, artikelnummer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper, artikelnummer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (senast ändrad genom SOSFS 2009:16) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom HSLF-FS ) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom (HSLF-FS 2017:3) Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2009:17) om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1). Region Uppsala ansvarar för att på Region Uppsalas hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera Region Uppsalas riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet..

274 sida 17 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Rutin ska finnas för att systematiskt och regelbundet ta reda på hur patienterna värderar information, tillgänglighet och bemötande. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan i enlighet med Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört, eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada (lex Maria). Vårdgivaren ska vara väl insatt i och följa vad som framgår i Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Utförda Lex Maria-anmärkningar Avvikelsen ska rapporteras i form av en kopia som skickas till Region Uppsala. Avvikelser ska alltid kunna följas upp. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande samt gemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på hur patienterna värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Patientenkäter Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som Region Uppsala bestämmer. När Region Uppsala ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från Region Uppsala. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa.

275 sida 18 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren ska ta emot utomlänspatienter enligt vad som framgår i patientlagen och inom ramen för rriksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt Försäkringskassans reglementegällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder Asylsjukvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Vårdgivaren skall följa lagstiftning samt Region Uppsalas beslut och policy angående vård till vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i som kommer till Sverige får av Migrationsverket ett LMA-kort. Det är ett plastkorten handling utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis påvisar att man den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård och, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet Likabehandlingspolicy Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt.

276 sida 19 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla Region Uppsala informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Sjukresor Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa Region Uppsalas regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på Region Uppsalas hemsida, Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på Region Uppsalas begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskild från verksamheten avseende detta åtagande Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som

277 sida 20 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs Vårdinformationssystem och patientjournaler Region Uppsala arbetar för att uppnå en sammanhållen journalföring, inkluderande de vaccinationer som genomförs inom länet. Under avtalsperioden planeras en vaccinationsmodul att införas för de vårdgivare inom länet som har journalsystemet Cosmic. När denna förändring träder i kraft kommer en följsamhet till samma nivå av de tekniska kraven krävas av vårdgivarna inom vårdvalet för influensavaccinationer. För att uppnå Kkravet för sammanhållen journalföring kommer allainnebär att vaccinatörernas som har avtal med Region Uppsala behöva registrera och använda ett journalsystem då behöver varasom är anslutet till eller går att/ ansluta till den nationella tjänsteplattformen (R[2]). Journalsystemet måste medge att vaccinatören äroch agera som producent och även konsument via tjänstekontraktet GetVaccinationHistory (R[3]). För att stödja patientens möjlighet att spärra sin information för andras än sin egen åtkomst, behöver även journalsystemet vara anslutet till den Nationella spärrtjänsten. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Vårdgivaren ska föra elektronisk patientjournal. Vårdgivaren ska ha ett system där medicinska avvikelser registreras. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom Region Uppsala. Genom att vårdgivaren, VD/behörig företrädare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger Region Uppsala rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs Sterilgodshantering Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig sterilgodshantering Läkemedel på rekvisition Vårdgivaren svarar för kostnader för de läkemedel som ges på enheten. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år.

278 sida 21 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för Region Uppsalas lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid nyoch ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningssed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård enligt gällande standard Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Region Uppsalas patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som Region Uppsala att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB) Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt Region Uppsalas riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor s.k. säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att Region Uppsalas säkerhetsmål uppnås

279 sida 22 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Region Uppsala ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Region Uppsala för informationsinsatserna. Region Uppsala är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samarbetspartner och andra intressenter. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa Region Uppsalas riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Logotypen för Region Uppsala ska inte användas. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan Region Uppsalas skriftliga medgivande använda sig av Region Uppsala i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Region Uppsala. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i Region Uppsalas informationskanaler Informationsmöten Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten Region Uppsala kallar till Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna.

280 sida 23 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i Region Uppsalas krishanterings- och krisledningssystem. Region Uppsala behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot Region Uppsala, men Region Uppsala har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då Region Uppsala utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela Region Uppsala. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom Region Uppsala. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för Region Uppsalas planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på Region Uppsala efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen Tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS Ett separat avtal avseende tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS ska tecknas mellan Region Uppsala och vårdgivaren vilket ombesörjs av Region Uppsalas resurscentrum.

281 sida 24 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: VÅRDUPPDRAG FRI VACCINERING MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER FÖR PERSONER INOM VISSA RISKGRUPPER 4.1 Uppdrag Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Region Uppsala bedömer ska finnas. För personer som ska erhålla vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, s.k. dubbelvaccination, gäller att vårdgivaren ska utföra båda vaccinationerna vid ett och samma tillfälle om inte annat följer av föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, vetenskap eller beprövad erfarenhet. Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Region Uppsala bedömer ska finnas. 4.2 Målgrupp Vårdgivaren säkerställer att personerna tillhör någon av de av Socialstyrelsen, för var tid angivna riskgrupperna innan vaccinering utförs. Riskgrupperna kan komma att ändras under avtalstiden. 4.3 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.4 Vårdtjänst Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. För personer som ska erhålla vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, s.k. dubbelvaccination, gäller att Vårdgivaren ska utföra båda vaccinationerna vid ett och samma tillfälle om inte annat följer av nedanstående föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, vetenskap eller beprövad erfarenhet. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens i var tid gällandeföreskrifter och allmänna råd, Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1994:26) om vaccination mot pneumokocker Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:21) om vaccination mot influensa (inkl. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax och behandling av influensa under postpandemisk fas) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (senast ändrad genom SOSFS 2009:16) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom SOSFS 2009:14) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2009:17) om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1).

282 sida 25 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Behandlingsperiod Vårdgivaren förbinder sig att följa de riktlinjer för vaccination mot influensa och pneumokocker som finns på smittskyddsenhetens hemsida inkluderande de bestämmelser om tidsperiod för influensavaccinering som årligen beslutas om av smittskyddsläkare i länet. Information om behandlingsstart för säsongsinfluensavaccineringen anges på samt under de informationsträffar som smittskyddsenheten håller inför vaccinationsstart Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel Öppettider Vårdgivaren äger inte rätt att utan Region Uppsalas medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider Kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten och uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Utveckling av vårdtjänstenuppdraget Vårdgivaren ska i samarbete med Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete Samverkan och vårdkedjor Samverkan ska ske med andra vårdgivare om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, t ex vårdprogram.

283 sida 26 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: UPPFÖLJNING 5.1 Allmänna principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. 5.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering och vårdgivarens egen statistik. 5.3 Årlig rapportering Verksamhetsberättelse Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Allmän beskrivning av verksamheten Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamhetsutveckling, innehåll, trender, tendenser och förändringar. Kvalitetssystem Redovisa system som används för kvalitetsutveckling, och hur de används samt hur patienterna värderar information, tillgänglighet och bemötande. Patientsäkerhet Redovisa mottagna patientklagomål/- synpunkter och registrerade avvikelser och samt vidtagna/planerade åtgärder som föranletts av dessakopplat till detta. Upprätta patientsäkerhetsberättelse och bifoga den till verksamhetsberättelsen. Följande mall ska användas till patientberättelsen: entsakerhetsberattelse.988.html Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners

284 sida 27 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Säker hälso- och sjukvård Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa hur verksamheten systematiskt arbetar med risk- och händelseanalyser 5.4 Fördjupad uppföljning Region Uppsala ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt arbete vårdgivaren utför enligt detta avtal. Region Uppsala äger rätt att på egen bekostnad med av Region Uppsala anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från Region Uppsala. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala biträda Region Uppsala i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc. samt i övrigt bistå Beställaren med behövlig information i de granskningar som görs.region Uppsala med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Region Uppsala i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan Region Uppsala besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad Uppföljning. Vårdgivaren faktureras då 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning.

285 sida 28 (36) Diarienummer UPPH VS Datum:

286 sida 29 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: ERSÄTTNING 6.1 Ersättning för utförd behandling Ersättning utgår till vårdgivaren för varje vaccinerad person s.k. stickavgift. Stickavgiften är för närvarande 75 kronor. Stickavgiften följer övriga Akademiska sjukhuset och primärvårdens stickavgift inom Region Uppsala och kan därmed komma att ändras under avtalsperioden. Vid dubbelvaccination, d.v.s. när en person erhåller vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, utgår ersättning motsvarande en stickavgift. Vårdgivaren erhåller dessutom ersättning för vaccinkostnad. Ersättningen bestäms till det belopp som motsvarar Region Uppsalas inköpskostnad av vaccinet. Ersättningen för vaccinkostnad kan således komma att ändras utifrån förändringar i priser för Region Uppsalas vaccininköp. Vårdgivaren får inte ta ut avgifter från de patienter som inräknas i riskgrupperna utöver den ersättning som erhålls från Region Uppsala. Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i Region Uppsala. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren. 6.2 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Region Uppsala fakturerar andra landsting/regioner och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på Region Uppsala för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting/-region eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från Region Uppsala på grund av att aktuella avtal inte följs, drar Region Uppsala av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. 6.3 Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. 6.4 Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till Region Uppsala via en visitfil kompatibel till Region Uppsalas system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts.

287 sida 30 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela Region Uppsala detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

288 sida 31 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till Region Uppsalas Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV vaccinatörer eller UPPH Om vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Ansökan omfattar nedanstående vårdområde Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Vaccination Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

289 sida 32 (36) Diarienummer UPPH VS Datum: Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider. Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Region Uppsala ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Region Uppsala. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). I de fall lägre riskklass redovisas kan vårdgivare ändå anses uppfylla kraven om vårdgivaren lämnat en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att vårdgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

290 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Avd Ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn E-post Vårdstyrelsen Ersättning vid tvingande flytt Folktandvårdens ledningskontor Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Folktandvården kompenseras för merkostnader om kr för år 2017 gällande nya lokaler för Folktandvårdens ledningskansli. Medel tas från ansvar vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel. Ärendebeskrivning Folktandvården har inkommit med ett ärende om ersättning för tvingande flytt avseende Folktandvårdens ledningskontor. I samband med försäljningen av Ulleråkersområdet meddelandes att Folktandvårdens ledningskontor måste flytta ur sina lokaler. Lokaler föreslogs på Kungsgatan 62 med närhet till Regionkontoret och Resecentrum. Trots en reducering av ytan har hyreskostnaden ökat. Viss anpassning av lokalerna har också varit nödvändigt vilket medfört ökade kostnader. Landstinget har under 2015 fastställt ett regelverk för tvingande flytt (LS ). Regelverket säger att vid en tvingande flytt ska verksamheten under innevarande år få kompensation för merkostnaden som uppkommer vid tvingande flytt. Hyra för ersättningslokaler budgeteras för nästkommande år av berörd förvaltning. Investeringsrådet beredde ärendet den 22/ augusti 2017 och lämnade följande rekommendation till beslut: Investeringsrådets råd: Investeringsrådet ställer sig bakom förslaget om att kompensera Folktandvården för tvingande flytt, och rekommenderar vårdstyrelsen att beakta investeringsrådets råd om kompensation. Kostnader och finansiering Kostnader som direkt kan koppas till de nya lokalerna uppgår 2017 till kr. Bilagor Bilaga 1 Begäran om ersättning vid tvingande flytt skrivelse från Folktandvården Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

291 Kopia till Gunilla Swanholm Tandvårdsdirektör 2 (2)

292 Folktandvården s Ledningskontor Gunilla Swanholm gunilla.swanholm@regionuppsala.se Begäran om ersättning vid tvingande flytt Efter dåvaran de l andstingets fö rsäljning av Ulleråkersområdet meddelade Landstingsservice att Folktandvårdens ledningskontor måste flytta ur lokalerna Efter att sökt olika alternativ, bl.a. samlokalisering med Primärvården i UL:s lokaler på Drottninggatan, kom förslaget om en flytt till Kungsgatan 62. Närheten till Regionkontoret och Resecentrum bedömdes vara fördelaktig då Folktandvården har verksamhet över hela länet. Lokalen omfattar 599 kvadratmeter, vilket har inneburit en ytreducering med 126 kvadra tmeter jämfört med Ulleråkerslokalen. Trots reduceringen av yta beräknas årskostnaden öka med : -/år. Därtill kommer el och fastighetsskatt. Kvadratmeterpriset är dock lågt vid en jämförelse med and ra lokaler i omedelbar närhet till Resecentrum. Vis s anpassning av lokalerna har va rit nödvändig för att skapa utry mme för konferenslokaler. Vidare har nytt datanät dragits och nya, mindre skrivbord och personalrumsmöbler har fått anskaffas. Tillkommer gör också kostnaderna för t ransporter, lås m.m. Kostna der som direkt kan kopplas till anpassning av och till de nya lokalerna utgörs av SKR. Folktandvården begär utifrån detta ersättning för tvingande fl ytt med hänvisning till Regler för lokalhyra vid ombyggnad, evakuering på grund av skada i loka len och vid tvingande flytt (dnr CK ). Kostnaden har inte budgeterats för 2017 då överenskommelsen om flytt gjordes efter budgetens fastställande. Gunilla Swanholm Tandvårdsdirektör Folktandvården s Ledningskontor Besök: Kungsgatan 62 Post: Uppsala Tel:

293 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Folktandvården Gunilla Swanholm Tfn Vårdstyrelsen Prislista för Folktandvården Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut KOMPLETTERAS Ärendebeskrivning KOMPLETTERAS Bilagor Kopia till Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

294 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Ekonomi och hållbar utveckling Christina Lindberg Tfn E-post Vårdstyrelsen Initiering av upphandling av friskvårdslotsning Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Upphandling av friskvårdslotsning initieras och hälso- och sjukvårdsdirektören ges uppdraget att genomföra upphandlingen. 2. Kostnaden belastar ansvar 24600, hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvården arbetar enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i vilka åtgärden fysisk aktivitet på recept, FaR, är en rekommendation för den medicinska behandlingen. I Uppsala har FaR-arbetet utvecklats med en modell för friskvårdslotsning, Uppsalamodellen, som är ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet och att hitta aktiviteter som passar både fysiskt och geografiskt. Utgångspunkten är att patienten har en diagnos eller riskfaktor som omfattas av FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, det vill säga som kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Modellen innebär att legitimerad personal inom hälso- och sjukvården förskriver FaR till otillräckligt fysiskt aktiva patienter och erbjuder stöd av en friskvårdslots. I förskrivandet ingår motiverande samtal, återkoppling och uppföljning. Fokus i kontakterna med friskvårdslotsen är att motivera till beteendeförändring. Friskvårdslotsen ska vara länken mellan hälso- och sjukvården och friskvården. Friskvårdslotsarna har också ett ansvar att genom samverkan och dialog säkerställa ett utbud av passande aktiviteter över hela länet. Friskvårdslotsningen har genom åren redovisat goda resultat vad gäller följsamheten till recept på fysisk aktivitet samt den självupplevda hälsan, för de patienter som får denna möjlighet. Men alla med behov erbjuds inte denna möjlighet och här pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården för att säkerställa en systematik genom Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

295 2 (2) arbets- och dokumentationsrutiner i de kliniska processerna. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stödja patienter till förändrade levnadsvanor enligt de nationella riktlinjerna. Det är ett motivationsarbete som sker över tid och som inte helt kan lämnas till friskvårdslotsarna. De patienter som erbjuds och som bör erbjudas friskvårdslotsning är de som kan förebygga sjukdomar genom en ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande samt de med kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller på annat sätt mer omfattande hälsoproblem som har specifika behov av stöttning för att genomföra en levnadsvaneförändring. Hälso- och sjukvården har arbetat enligt friskvårdslotsmodellen sedan slutet av Först som ett treårigt projekt för att utveckla en fungerande struktur för bättre följsamhet till förskrivning av fysisk aktivitet samt för arbets- och dokumentationsrutiner. Därefter som upphandlad verksamhet för friskvårdslotsning. Det nuvarande avtalet löper ut Förslaget är att vårdstyrelsen initierar en ny upphandling. Kostnader och finansiering Föreslagen kostnad om 1,6 mkr per år belastar ansvar 24600, hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Beredning Ärendet har beretts i samverkan med Hälsa och habilitering som är samordningsansvarig för FaR och friskvårdslotsning för hela Region Uppsalas hälsooch sjukvård samt med programrådet för sjukdomsförebyggande metoder. Bilagor Bilaga 1 Metodbeskrivning Uppsalamodellen ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet genom friskvårdslotsning Kopia till Sjukhusstyrelsen Hälsa och habilitering

296 Metodbeskrivning Uppsalamodellen ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet genom friskvårdslotsning September 2015

297 Metodbeskrivning Friskvårdslotsning FaR - individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet (2011). Folkhälsomyndigheten. Flöde Första samtalet, inom två veckor från att receptkopian anlänt till Friskvårdslotsen. Ett motiverande samtal som utgår ifrån ordinationen och patientens egna förutsättningar. Lotsarna stödjer patienten att hitta lämplig aktivitet samt att formulera en målsättning med aktiviteten. Erbjudande om uppföljande samtal. Uppföljningssamtal efter 1-4 veckor. Ett motiverande samtal för att följa upp hur den valda aktiviteten fungerar och hur patienten kan vidmakthålla aktiviteten. Eventuellt kan förändringar av aktivitet och/eller målsättning behöva ske. Erbjudande om uppföljande samtal. Avslutande samtal efter 4-6 månader Avstämning av aktivitetsform och nivå samt hur patienten ska kunna vidmakthålla denna. Utfallet av Friskvårdslotsningen dokumenteras och sänds, tillsammans med receptet, till förskrivaren för uppföljning och journalföring. Friskvårdslotsningen avslutas därmed för patienten. 2 ( 3 )

298 Metodbeskrivning Friskvårdslotsning Bakgrund År 2005 startades pilotprojektet, Friskvårdslotsning, för att ge hälsopedagogiskt stöd till de patienter som ordinerats Fysisk aktivitet på Recept, FaR, i landstingets hälso- och sjukvård. Verksamheten upphandlas av LUL och har utförts av Upplands Idrottsförbund sedan starten. Friskvårdslotsningen innebär att patienten erbjuds motivationsstöd, stöd i att hitta lämpliga aktiviteter samt uppföljningar utifrån den ordination som gjorts av förskrivaren inom hälsooch sjukvården. Arbetsmetoden har utformats och utvecklats genom ett nära samarbete mellan landstingets olika förvaltningar och utföraren. I takt med att en utveckling av FaR ständigt pågår nationellt så sker även ett utvecklingsarbete gällande Friskvårdslotsningen. Detta sker utifrån en samordningsgrupp där Primärvården, Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett samt Hälsa & Habilitering finns representerade. Detta utvecklingsarbete har som mål att alla ska kunna ta del av FaR och Friskvårdslotsning oavsett om speciella behov föreligger eller ej. Stödet för FaR och Friskvårdslotsning har förstärkts genom Socialstyrelsens rekommendationer i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (2011). Friskvårdslotsning rekommenderas som åtgärd för patienter som behöver extra stöd att hitta en lämplig friskvårdsaktivitet i dokumentet Levnadsvanor kunskapsunderlag för Landstinget i Uppsala län, som utgör landstingets gemensamma rutin och dokumentation av levnadsvanearbetet. Metod När en patient ordinerats FaR, och förskrivaren gjort en bedömning om att extra stöd behövs, erbjuds Friskvårdslotsning. Om patienten tackar ja och ger sitt samtycke skickas en kopia av FaR -receptet till Friskvårdslotsen. Kontakten mellan patient och Friskvårdslots sker alltid, och enbart, via telefonsamtal. Patienten erbjuds tre till fyra samtal under en period av fyra till åtta månader. Efter avslutad kontakt sker en skriftlig återrapportering till förskrivaren för uppföljning och journalföring av insatsen. Om Friskvårdslotsen bedömer att patienten behöver ytterligare stöd, återkopplas detta till förskrivaren. Vid det första och det avslutande samtalet noteras patientens aktivitetsnivå. Vid dessa tillfällen mäts även patientens självskattade hälsa med hjälp av den VAS-skala som är en del i EQ5D instrumentet. Då används den version som är avsedd för telefonintervju. Frågan om patientens självskattade hälsa är även en tillgång i samtalet med patienten då det ger en bra utgångspunkt för patientens egna reflektioner. Alla data avidentifieras och utgör en del i utvärderingen av Friskvårdslotsningen. Friskvårdslotsningen innebär ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienten och har sin grund i motiverande samtal, MI. Syftet är att stötta patienten att hitta lämpliga aktiviteter utifrån den ordination som getts, och kan innebära såväl minskat stillasittande, egenaktiviteter som organiserad aktivitet. Friskvårdslotsarna har som en del i uppdraget utformat en webbaserad aktivitetskatalog där information om såväl egenaktiviteter som utbudet av organiserade aktiviteter i hela Uppsala län finns presenterat. Denna katalog är en viktig informationskanal för såväl patienter som Friskvårdslotsar och förskrivare inom hälso- och sjukvården. Motivationsstöd, målsättning och individanpassning är de centrala delarna i all kontakt mellan patienter och Friskvårdslotsar. 3 ( 3 )

299 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen i februari 2018 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen i februari är måndagen den 26 februari Vårdstyrelsens arbetsutskott ges beslutanderätt att fastställa eventuella revideringar av sammanträdesdatum för utskottet för 2018 om behov av detta skulle uppstå. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde den 5 september antog styrelsen sammanträdesdatum för 2018 för styrelsen och dess arbetsutskott med undantag för sammanträdesdatum i februari. Förslag på sammanträdesdatum i februari är måndagen den 26 februari I händelse av att revidering av beslutade sammanträdesdatum för vårdstyrelsens arbetsutskott 2018 föreslås arbetsutskottet få mandat att besluta om dessa ändringar. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

300 2 (2)

301 Vårdstyrelsen Protokoll 45 (46) Sammanträdesdatum: /17 Dnr VS Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och vårdstyrelsens arbetsutskott 2018 Beslut Vårdstyrelsens beslut Förslagna sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och dess arbetsutskott fastställs med undantag för sammanträdesdatum i februari som fastställs vid kommande sammanträde. Ärendebeskrivning Förslag till sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och dess arbetsutskott föreligger enligt nedan. Vårdstyrelsens arbetsutskott: Måndagen den 5 februari Tisdagen den 6 mars Torsdagen den 5 april Måndagen den 7 maj Måndagen den 28 maj Tisdagen den 4 september Måndagen den 8 oktober Måndagen den 5 november Torsdagen den 29 november Vårdstyrelsen: Måndagen den 19 mars Måndagen den 16 april Måndagen den 21 maj Måndagen den 11 juni Måndagen den 17 september Måndagen den 22 oktober Måndagen den 19 november Måndagen den 10 december Yrkande Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag med undantag för föreslaget sammanträdesdatum i februari som fastställs vid kommande sammanträde. Vårdstyrelsen beslutar enligt reviderat förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

302 Vårdstyrelsen Protokoll 46 (46) Sammanträdesdatum: Kopia till Övriga styrelser och nämnder Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

303 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av inkomna skrivelser: 1. Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 19 september SAMLA Protokoll från sammanträde den 27 september 2017 KOMPLETTERAS 3. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 4 september 2017 Månadsrapport till sjukhusstyrelsen juli Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 4 september 2017 Sammanträdestider för sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 4 september 2017 Tillförande av ytterligare medel för genomförande av rehabiliteringscentrum 6. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 4 september 2017 Uppföljning av beslut fattade av sjukhusstyrelsen 7. Politiska styrgruppen för närvård i Heby Minnesanteckningar från gemensamt möte med tjänstemän och den politiska styrgruppen den 23 maj Barnhälsovården Månadsbladet nr. 9 för september Mödrahälsovårdsenheten Årsrapport 2016 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

304 2 (2) 10. Vård- och omsorgsnämnden i Håbo kommun Skrivelser angående habiliteringens lokalisering daterad Hälsa och habilitering Svar på skrivelse från vård- och omsorgsnämnden i Håbo kommun angående habiliteringens lokalisering daterad Bilagor Inkomna skrivelser

305

306

307

308

309

310

311 Sjukhusstyrelsen Protokoll 39 (39) Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Månadsrapporter till sjukhusstyrelsen juli 2017 Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för juli 2017 läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 95 Ärendebeskrivning Tillgängligheten för Akademiska sjukhuset har generellt för både första besök till specialist och till operation/behandling varit bättre än föregående år samma period. Lasarettet i Enköping har en fortsatt god tillgänglighet även om tillgängligheten generellt är lägre både till första besök och till operation/behandling under 2017 än Under juli är tillgängligheten högre till första besök till specialist än samma period förra året. Trots att produktionen på Akademiska sjukhuset har varit lägre än budgeterat de senaste månaderna ligger produktionsvolymen, på övergripande nivå, för perioden januari till juli endast något under budget, (minus 1 procent). Inom öppenvården har övriga besök, främst inom psykiatrin, samt dagsjukvård en lägre produktion än budget medan läkarbesök producerar mer än budget. Slutenvårdsproduktionen når inte budgeterad volym för perioden främst på grund av bristen på sjuksköterskor som resulterat i stängda vårdplatser. Evakueringar av vårdavdelningar på grund av FAS har också påverkat antalet vårdplatser negativt. Periodvis har sjukhuset haft en ansträngd vårdplatssituation men trots det har beläggningen varit på en jämnare nivå vilket har gynnat patientflödet. När det gäller riks- och regionproduktionen så ligger den 7 procent över budgeterad volym för perioden. Såväl läkarbesök som övriga besök och dagsjukvård uppvisar en högre produktion än budgeterat. Lasarettet i Enköpings produktion ligger, på total nivå, under budgeterad produktionsvolym (minus 5 procent) för perioden januari till juli. Vakanta tjänster gällande specialistläkare och specialistsjuksköterskor påverkar produktionsutfallet negativt. Den största avvikelsen mot budgeterad produktionsvolym finns inom läkarbesök och ungefär hälften av det totala produktionstappet avser ögonverksamheten där lasarettet inte har lyckats bemanna enligt plan. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat vilket förklaras av exempelvis särskilda satsningar för att öka tillgängligheten samt övertagandet av sjukvårdsteamet från Uppsala kommun. Inhyrd personal mätt i årsarbetare har ökat jämfört med samma period föregående år. Vid sjukhuset redovisas en fortsatt minskning av den totala sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat vilket ligger i linje med plan då lasarettsansluten hemsjukvård har gett effekt. Även inhyrd personal har minskat. Den totala sjukfrånvaron vid lasarettet har Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

312 Sjukhusstyrelsen Protokoll 40 (39) Sammanträdesdatum: ökat jämfört med samma period föregående år och det är sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som ökar. Det ackumulerade resultatet är plus 78 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 63 miljoner kronor. Intäkterna har en positiv avvikelse på 129 miljoner kronor och det beror huvudsakligen på en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna på Akademiska sjukhuset. Kostnadssidan avviker negativt med 66 miljoner kronor. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet är nu plus 6 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 3 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Förbättringen beror på att Lasarettet i Enköping fortsatt har lägre personalkostnader på grund av vakanser. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Exp Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

313 Sjukhusstyrelsen Protokoll 39 (39) Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Sammanträdestider för sjukhusstyrelsen 2018 Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut Föreslagna sammanträdestider enligt ärendebeskrivningen fastställs. Ärendebeskrivning Förslag till sammanträdestider för sjukhusstyrelsen 2018 föreligger enligt nedan. Tisdag 20/2 Tisdag 20/3 Tisdag 17/4 Tisdag 22/5 Tisdag 12/6 Tisdag 18/9 Tisdag 23/10 Tisdag 20/11 Tisdag 11/12 Samtliga sammanträden börjar klockan Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Fastighets- och servicenämnden Registrator Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

314 Sjukhusstyrelsen Protokoll 40 (39) Sammanträdesdatum: Registrator Lasarettet i Enköping Registrator Fastighet och service Exp Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

315 Sjukhusstyrelsen Protokoll 39 (39) Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Tillförande av ytterligare medel för genomförande av rehabiliteringscentrum Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Förslag från Akademiska sjukhuset godkänns och sjukhuset tilldelas medel om kr för år 2017 och kr för år 2018 för skapande av ett kunskapscentrum inom rehabiliteringsområdet. 2. Förslag från Akademiska sjukhuset godkänns och sjukhuset tilldelas medel om kr år 2017 och kr för år 2018 för att genomföra en förstudie kring digitaliserad rehabiliteringsplan. En förutsättning är att arbetet sker i samverkan med enheten för e-hälsa och det försäkringsmedicinska teamet på hälso- och sjukvårdsavdelningen. 3. Medlen tas från ansvar 24971, Reserverade verksamhetsmedel. Bilaga 99 Ärendebeskrivning fattade sjukhusstyrelsen beslut om inrättande av ett rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset, d nr återkom Akademiska sjukhuset med en återrapportering av arbetet med genomförandeplanen med rehabiliteringscentrum. Genomförandeplanen består av två steg, dels vad som ska göras , dels vad som ska göras 2017 och framåt. I regionplan och budget, beslutad av regionfullmäktige har särskilda medel avsatts för genomförande av rehabiliteringscentrum. Sjukhusstyrelsen beslutade att tilldela medel för för att tillgodose behov hos nya patientgrupper på rehabiliteringsmottagning SH samt medel för uppbyggnad och drift av smärtrehabilitering för tonåringar/unga vuxna. Akademiska sjukhuset ansöker nu om medel för att bilda ett kunskapscentrum inom ramen för ett samlat rehabiliteringscentrum. I ett kunskapscentrum samlas, skapas, utvecklas och implementeras ny kunskap och den kommuniceras såväl externt som internt. Inom kunskapscentrum utgör FoUU-rådet en viktig bas. En IT-struktur som bas för FoUU/kunskapscentrum behöver byggas. I satsningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

316 Sjukhusstyrelsen Protokoll 40 (39) Sammanträdesdatum: ingår ett redan beslutat och påbörjat EU-projekt (RELIEF). Resurser i form av administrativ sekreterare, IT-tekniker samt forskningsassistent behöver tillskapas. Medel söks också för en förstudie för att skapa en digitaliserad rehabiliteringsplan. Detta arbete måste hänga samman med enheten för e-hälsas arbete samt utvecklingsarbeten som genomförs inom det försäkringsmedicinska teamet inom hälso-och sjukvårdsavdelningen för att säkra en lösning som kan gälla för hela regionen. Resurser i form av projektledare behöver tillskapas. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Registrator Akademiska sjukhuset Vårdstyrelsen Exp Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

317 Sjukhusstyrelsen Protokoll 39 (39) Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Uppföljning av beslut fattade av sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut Redovisning av uppföljning av fattade beslut godkänns och läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 108 Ärendebeskrivning Sammanställning enligt bilaga redovisar beslut som fattats av sjukhusstyrelsen till och med juni 2017 vad avser uppdrag samt ärenden som ska åtrerapporteras till styrelsen vid senare tidpunkt. Uppföljningen är en del av sjukhusstyrelsens interna kontroll. Sjukhusstyrelsen föreslås godkänna uppföljningen och lägga den till handlingarna. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Fastighets- och servicenämnden Exp Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

318 1 (4) Vård och omsorgsförvaltningen Eva-Linnéa Eriksson Närvårdsstrateg MINNESANTECKNINGAR Datum 23 maj 2017 Diarienr/Dplankod Minnesanteckningar från gemensamt möte med tjänstemän och den politiska styrgruppen för närvård i Heby. HEBY100 v , W:\Avskilt\Närvård\2. Möten chefs- och politikergrupper samt basgrupper\chefs- och poltisk styrgrupp\tjänstemän och politiker\minnesanteckningar stormöte docx Håkan Collin (S) Måns Wilhelmsson (M) Sören Johansson (KD) Margaretha Gadde-Jennische (M) Karl-Arne Larsson (C) Carina Schön (S) Christianne Simson Björn Dahlström Eva Kjellström Lena Orlov-Hellström Eva Smith Staffan Lundqvist Kerstin Dahlström AnnaLena Alriksson Eva Bolin Åsa Johansson Peter Dons-Möller Anne Eriksson Eva-Linnéa Eriksson Anmält förhinder Curt Westin Petra Söderlund (S) Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Heby kommun Heby kommun Heby kommun Närvårdsstrateg, Region Uppsala Verksamhetschef (äldre), Heby kommun Chef elevhälsa, Heby kommun Verksamhetschef IFO öppenvård och Funktionsstöd, Heby kommun Samordningschef psykiatridivisionen, Region Uppsala BUP, Region Uppsala IFO, Heby kommun MAS, Heby kommun Verksamhetschef, VC Östervåla Förvaltningschef vård- och omsorg, Heby kommun Avdelningschef geriatriken, Region Uppsala Verksamhetschef myndighetsutövning, Heby kommun Närvårdskoordinator/Folkhälsostrateg, Heby kommun Habiliteringen, Region Uppsala Region Uppsala 1. Mötet öppnas Ordförande Margaretha Gadde-Jennische (M) hälsar välkommen och öppnar mötet. 2. Justerare Inga justerare behövs, protokollet godkänns nästa gång. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se

319 Datum 2 (4) 3. Dagordningens godkännande Kerstin Dahlström önskar ta punkt 6 a och 7 i följd. Dagordningen godkändes därefter. 4. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningar från decembermötet 2016 saknar namn på skrivaren. Därefter läggs anteckningarna till handlingarna. 5. Information Region Uppsala Christianne Simson Christianne visar PP om regional samverkan och regionsskissen. En ny struktur för hälsa vård och omsorg i regionen är gjord. Arbetet med vilka som ska sitta i de olika grupperna pågår. Ledningsgruppen är klar. HSVO är utökad med fler representanter från bl.a. skolan. Regionen leder arbetet i HSVO. Inte riktigt klart hur man kommer att arbeta i basgrupperna barn och unga, äldre och vuxna. Tvärsektoriellt kommer arbetet att utvecklas. Nya organisationen verkar stabilare, signalerna från kommunerna är positiva till detta sätt att arbeta. Viktigt att information går igenom alla led och förutsättningarna blir då bättre för ett gott arbete. Oklart hur detta kommer att finansieras i framtiden? Idag betalar båda parter lika Landstinget 50% och resten uppdelat på de åtta kommunerna i länet. Christianne berättar om att Regionalt Forum beslutat att det ska tas fram en närvårdsstrategi. En politisk överenskommelse om närvårdssamverkan innehållande politisk viljeinriktning, samverkansstruktur, ansvarsfördelning mellan huvudmännen mm. HSVO har gett i uppdrag till en arbetsgrupp att ta fram strategin. 1 september ska ett utkast vara klart för att kunna godkännas politiskt den 6 oktober. 6. Rapport från basgrupperna a) Basgrupp barn och unga Kerstin Dahlström Barn och unga gruppen har arbetat på och närvaron är bra. Psykiatrins representant Staffan Lundqvist går i pension och någon ny kommer till hösten. Förstärkning av första linjen psykolog väntas det på och önskar att den knyts till primärvården. Myndighetssidan på barn och familj kommer fortsättningsvis delta i gruppen. Arbetas med SIP men primärvården är inte med, skolan är en viktig part som ska in. Kommunens familjeteam har fått nya ändamålsenliga lokaler, invigning kommer ske onsdag 31 maj. Sitter nu nära beroendeteamet. Barn och unga gruppen har tittat en del på hemmasittare. Anja Kivimäki, verksamhetsutvecklare på BUP och projektledare för Skolan som arena, är inbjuden att berätta om hur de arbetat till hösten.

320 Datum 3 (4) Heby har kartlagt och sätter in individuella insatser för ungdomen och dennes familj. Det pågår ett samarbete lokalt som är framgångsrikt tillsammans med skolan. Ensamkommande och skollösa ska också fångas tidigt för att hindra utanförskap friskfaktorer identifieras. b) Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård AnnaLena Alriksson Rapporterar om tryggare utskrivning och konsekvenser. Det kommer krävas att man jobbar snabbare inom kortare tid. Alla insatser måste beslutas från socialtjänstens biståndsenhet. Hemtjänsten behöver mer resurser, de har ingen luft i systemet och är hårt pressade redan idag. Rehab personal är i samma situation och ett buffertförråd av hjälpmedel kan vara aktuellt för kommunen då rehab personalen inte arbetar helger. Information krävs från PRATOR så att alla aktörer kan förbereda sig. Led tid ett måste. Primärvården blir en större aktör än tidigare och behöver ställa om sin organisation så att det passar de nya förhållandena. Primärvården är underfinansierad i länet, har brist på läkare vilket bidrar till att detta är ansträngt. PRATOR skulle behöva byggas ut som förstärkning för att slippa fara på vårdplaneringar. Tid sparas. Det finns en regional arbetsgrupp med uppdrag att ge de lokala arbetsgrupperna stöd i detta. Primärvården har ansvar att göra SIP men den är i grunden omfattande och skulle behöva anpassas för att passa för den korta utskrivningstiden. Det förs diskussioner runt PRATOR-modulen SIP, att ta hem den för att arbeta efter den. Båda parter behöver synkronisera arbetssätt och rutiner så att planeringen för utskrivning kan starta redan vid inskrivningen, kommunen får därmed bättre framförhållning. Äldregruppen behöver vara avrapporterande till övriga aktörer regionalt. c) Psykiatrigruppen Kerstin Dahlström Närvaron från landstinget svajar pga. vakanser. Gruppen har arbetat med flerpartsmöten och landat i att arbete med SamSip är nödvändigt. Ser behovet av mötesplatser för målgruppen och har påbörjat diskussionen kring hur dessa mötesplatser skulle kunna se ut och bedrivas. WeMind AB startar 1 juni, överlämning har kanske inte skett som det borde?? De kommer att överta lokaler och en del av personal från HÄTÖ. HÄTÖ har inte deltagit på lång tid varpå vakansen påverkat processen i gruppen negativt. 7. SUF-gruppen Kerstin Dahlström Lokala SUF viktigt med bred sammansättning. Kick off till hösten. Viktigt bedriva metodutveckling på hemmaplan. SUF har funnits som projekt sedan 2009 och ett bekymmer är att SUF bara är finansierad under Viktigt att finansieringen får fortsätta och en långsiktig lösning är ett måste. Uppsala kommun har betalat mycket av projektfinansieringen men hur ska det se ut fortsättningsvis?

321 Datum 4 (4) En utvärdering skulle behövas för att få en bild av vad man arbetat med under året och vad det resulterat i. Tydligare redovisning krävs och det är viktigt att det lyfts i kunskapsnämnden. 8. Mobila närvårdsteam Region Uppsala Pilotprojekt i Heby, fungerat bra enligt den geriatriker som ingår i mobila närvårdsteamet. Verksamheten kommer att permanentas i höst och geriatrikern har ett samlat grepp om närvårdsteamet men det är små volymer än så länge, 2-3 personer i veckan. Verksamheten är sårbar då det hänger på en geriatrikerläkare. Geriatrikern följer patienten från början till överflyttning till slutet boende, vilket upplevs som en trygghet. Även patienter i livets slutskede har upplevt trygghet med detta. Önskan är att det anställs en läkare till. Ambitionen är att det i framtiden kommer finnas mobila närvårdsteam spridd i hela länet. Landstinget bär hela kostnaden men risken är att det inte finns folk att bemanna teamen med. Diskussioner har förts på regionen att samordna mobila närvårdsteam i hela länet för äldre. I slutänden kan fler målgrupper än äldre vara aktuella. Viktigt att VC tycker att det är en bra verksamhet eftersom de också kan bidra till kortare led tider inom sjukvården. 9. Närvårdsamarbetets framtid Margaretha Gadde-Jennische Hur ska arbetet se ut fortsättningsvis ta med frågan och fundera på? Är det bra att arbeta i de grupperingarna som finns idag? Närvårdsstrategin kan ge vägledning om hur närvårdsarbetets framtid kommer att se ut. Föreslås avvakta närvårdsstrategin. Diskussioner i Uppsala har förts och man anser att samrådsförfarandet som finns idag inte räcker. En lokal dialog med bindning till den stora organisationsbilden kommer sannolikt att finnas. Politiken måste fundera på om det finns ett värde att träffas och diskutera enbart politiska frågor eller om mötena kan slås ihop med tjänstemannagruppen. 10. Övriga frågor Inga övriga frågor. 11. Nästa möte Den 17 oktober kl , enl. inplanerat sedan tidigare, men mötet sker i Uppsala på Regionens hus. En punkt att ta upp är framtidens målbild av sjukvården samt E-hälsa. Mötet den 5 december ligger kvar än så länge. 12. Avslutning Ordförande tackar Staffan Lundqvist för gott samarbete och hela gruppen önskar lycka till med det nya livet som pensionär. Därefter tackar ordförande alla närvarande och avslutar mötet.

322 Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 9, september 2017 INFORMATION Studien FOKUS BARN OCH FÖRÄLDRAR avslutas Studien Fokus barn och föräldrar startade hösten 2013 på BVC i hela Uppsala län. I studien har enkäter sänts ut till alla 3, 4-, och 5-åringar. Efter första året fortsatte studien enbart i Uppsala kommun. I oktober 2017 avslutas studien även i Uppsala kommun. Stort TACK för allas deltagande! Resultat från studien kommer att presenteras på barnhälsovårdsdagar. Information till BVC i Uppsala kommun angående Hälsoformulären 2014, i samband med att Fokus-studien avslutades i alla kommuner utom i Uppsala kommun började BVC i övriga länet att erbjuda föräldrar och förskola att besvara ett Hälsoformulär inför besöket vid 3, 4-, och 5 år. I samband med att Fokus barn och föräldrar nu avslutas kommer hela länet att använda samma Hälsoformulär. Formuläret består av tre sidor med frågor om barnets hälsa till vårdnadshavare och två sidor med frågor till förskolan. Tyvärr finns inte formulären i sin helhet översatta till andra språk, men det är något vi arbetar med för att lösa. Viktig information för BVC i Uppsala kommun Då Uppsala kommun ännu inte beslutat om förskolan ska besvara formulär även i framtiden ska ni endast skicka ut Hälsoformulären som besvaras av föräldrarna. Vi återkommer så snart vi har besked i frågan. Från och med 1 november gäller följande: I samband med inbjudan till 3-, 4-, och 5-årsbesöket skickar ni även med Hälsoformulär som besvaras av vårdnadshavare. Avvakta med Hälsoformulär till förskolan Instruktion, Hälsoformulär och mallar (i papper) finns på Rikshandboken (regionalisering Uppsala) under respektive ålder i det åldersrelaterade programmet Länk till Barnhälsovårdsprogrammet åldrar : 3 år 4 år 5 år Ni skriver ut Hälsoformulären från Rikshandboken OH-mallar som används i bedömningen av formulären kommer att skickas till er med internposten i mitten av oktober. Hör gärna av er om ni har några frågor.

323 Månadsbladet nr 9, september 2017 Klädsel vid hembesök I riktlinjen Basala hygienregler primärvården Uppsala län står skrivet att arbetsdräkt ska användas även vid hembesök. Ytterplagg vid förflyttning utomhus är tillåtet ovanpå arbetsdräkten. Skyddshandskar och plastförkläde anbefalls vid risk att exponeras för kroppsvätskor, tex. blod, urin och kräkningar. Hygienreglerna gäller samtligt anställda inom primärvården Uppsala län oavsett offentlig eller privat vårdgivare. Föräldrautbildning hos Uppsala Kvinnobyrå Föräldrautbildningen, Circle of security, baserar sig på anknytnings- och relationell teori. Båda föräldrarna är välkomna. Fokus är att utveckla förälderns relation med barnet och få en djupare förståelse för barnets behov. Utbildningen leds av Mikael Nordh, socionom och leg. Psykoterapeut och Karolina Carlén, beteendevetare med grundläggande psykoterapiutbildning. Informationsblad VACCINATIONER 15 olika språk finns den på, Folkhälsomyndighetens information till vårdnadshavare om det allmänna och det riktade vaccinationsprogrammet, båda har nu reviderats. Folkhälsomyndigheten har även givit ut nya riktlinjer om preventiva insatser mot tuberkulos samt att det blivit några ändringar i vaccinationsrekommendationerna. Se länk Rikshandbokens text om BCG uppdaterats med anpassning till Folkhälsomyndighetens revidering. De viktigaste ändringarna i rekommendationerna är: Tuberkulintest före BCG-vaccination Barn upp till 18mån kan vaccineras utan föregående tuberkulintest (förutsatt att barnet inte varit utsatt för smitta i familjen, hushållet eller i samband med utlandsvistelse) Barn >=18mån: bara barn med ingen reaktion på tuberkulintest ( dvs 0 mm) vaccineras med BCG. Vaccination av barn under 6mån Vaccination under nyföddhetsperioden på BB eller BVC endast till barn i miljö där särskild risk för smittspridning finns: vid aktuella fall i omgivningen om barnet ska resa till högriskområde och ha nära kontakt med lokalbefolkningen om risk finns att barnet inte kan nås för vaccination vid 6mån ålder Övriga barn med familjeursprung från länder med särskild hög tuberkulos förekomst rekommenderas nu vaccination vid 6månaders ålder. Riskländer tuberkulos

324 Månadsbladet nr 9, september 2017 COSMIC Sökord och avbrottsmall På hemsidan Cosmic R8.1 i primärvård hittar ni en Avbrottsmall för dokumentation - BHV att dra ut och dokumentera på vid avbrott i Cosmic. Sökordet Vaccination förändras i samband med införandet av R8.1. I de mallar där sökordet upprepats kommer ena att tas bort. De fasta valen ersätts med texten: Vaccinerad enligt barnvaccinationsprogrammet i Region Uppsala. I nästa vecka läggs presentationen från vaccinationsmodulsutbildningen ut på BHV i Cosmic hemsidan. UTBILDNINGAR Barnhälsovårdens introduktionsutbildning för personal på BVC Utbildningspaketet, på fem dagar, riktar sig denna gång till alla nyanställda sjuksköterskor och läkare som ska arbeta/arbetar inom barnhälsovården i Region Uppsala och som inte nyligen genomgått en motsvarande kurs. För dessa är utbildningen obligatorisk till alla delar. Datum: 25/10, 8/11, 21/11, 5/12 och 13/12. Lokal: Oden, Islandsgatan 2, 3tr. Anmälan Boka dagen - studiedag för Språknätet I Språknätet samverkar Länsbibliotek Uppsala, barnhälsovården, logopedin, öppna förskolor och biblioteken i länet kring små barns språk. Språknätets studiedag är tisdag den 24 oktober, Plats: Missionskyrkan, Uppsala. Fullständigt program och länk till anmälan kommer inom kort på Språknätets hemsida, där kan du också läsa med om Språknätet. SUF, Kraftsamling Till dig som träffar barn och deras föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning SUF ordnar en dags konferens i Stockholm 29 november. Kraftsamling Till dig som träffar barn och deras föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning För mer information besök SUF-Kunskapscentrums hemsida EPDS-utbildning Är du eller din kollega i behov av utbildning i EPDS? I väntan på nästa EPDS-kurs kan den för er BVC ansvariga BHV-psykologen ge en introduktion i EPDS samt vara tillgänglig för konsultation. Nästa EPDS-kurs är våren Vid behov maila BHV:s funktionsbrevlåda för hjälp med kontakt med ansvarig BHVpsykolog.

325 Månadsbladet nr 9, september 2017 Amningsfredag ÖVRIGT Nya medarbetare Barnhälsovårdens länsavdelning välkomnar tre nya erfarna medarbetare! Helena Edin, MHV- BHV-psykolog arbetar 10% hos oss på BHV. Anna Bergström, logoped och vikarierar för Anna Fält som är forskningsledig. Jenny Fagerström Johansson, distriktssköterska och vikarierar 40% som samordnare för Maria Engström som är forskningsledig och Thomas Wallby som arbetar med BHVQ.

326 Månadsbladet nr 9, september 2017 Barnhälsovård e-postadress telefon Samordnare Sara Nielsen Samordnare Jenny Fagerström Johansson Assistent Marie Blomberg Vårdutvecklare Maria Engström Vårdutvecklare Thomas Wallby BHV-överläkare Steven Lucas Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt Logoped Anna Bergström Funktionsbrevlåda Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl Psykolog Veronica Vikström Barnläkare Steven Lucas Barnhälsovårdens webbsida: Adress till redaktionen: Akademiska sjukhuset Barnhälsovårdens länsavdelning, Uppsala Besöksadress: Islandsgatan 2, entré B, plan 3 sara.nielsen@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se

327 MÖDRAHÄLSOVÅRDSENHETEN ÅRSRAPPORT 2016

328 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Mödrahälsovårdens organisation och uppdrag i Sverige... 4 Mödrahälsovården i Uppsala län Organisation... 5 Kvalitetsuppföljning... 5 Organisation Barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län... 6 Referenser och datainsamling... 7 Tillgång på barnmorskor... 7 Bemanning... 8 Barnmorskor... 8 Läkare Graviditet och vård efter förlossning Graviditetsregistret Basprogram Hälsosamtal tidig inskrivning Alkohol Tobak Inskrivningar Födelseland Förstföderskor Utbildningsnivå Information om fosterdiagnostik Graviditetskontroller Barnmorskebesök Psykisk ohälsa BMI Preeklampsi Graviditetsdiabetes Våldsutsatthet Förlossningar Fortsatt vård i hemmet Eftervårdsbesök/efterkontroller Föräldrastöd... 34

329 Amning Preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning Gynekologisk cellprovtagning, cervixcancerprevention Utvecklingsområden och projekt inom mödrahälso-vården i Uppsala län Utvecklings- och förbättringsarbete SKL satsning Den organiserade screening för cervixcancerprevention Webbtidbok Cytburken Preventivmedel Övervikt och fetma en folkhälsofråga Särskild satsning för att nå kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper Fosterdiagnostik Samarbete Psykiatrin - Obstetriken Aktiviteter Nationell Cellprovsvecka Studier inom Gynekologisk cellprovtagning Graviditetsdiabetes (GDM) SRHR Vårdprogram och riktlinjer Amning Fortsatt vård i hemmet Patientuppföljning Dokumentationsutveckling Nätverksgrupp Kvinnors-Hälsa Modernisering av Huldra systemet Planeringsrond och konsultationstidbok Kontaktbesök Avslutande diskussion... 48

330 Förord Mödrahälsovårdsenhetens årsrapport för 2016 redovisar i statistik från barnmorskemottagningarna (BMM) i Uppsala län. Underlag för denna är i stor utsträckning Graviditetsregistret (GR). Siffrorna ska läsas med viss försiktighet då det periodvis varit svårt för barnmorskorna att mata in alla data. Barnmorskorna i Uppsala län har under 2016 registrerat 81,2 % av de inskrivna gravida i GR vilket ger begränsade möjligheter att utvärdera verksamheten i länet. Det förebyggande arbete som görs på BMM är grundläggande för en bra graviditet och med friskare kvinnor och barn. Vi vill tacka alla barnmorskor för deras idoga arbete och noggrannhet med GR som därmed bidragit till att denna rapport kan bli så fullständig som den nu blivit. Uppsala Birgitta Segeblad Lena Axén Monica Swensson Mödrahälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorska Assistent

331 Inledning Mödrahälsovårdens organisation och uppdrag i Sverige Kunskapsstöd för Mödrahälsovård, 2014 är en sammanställning från Socialstyrelsen av kunskap inom vissa av mödrahälsovårdens områden. Den beskriver tänkbara mål och arbetssätt. Syftet är att bidra till utveckling av likvärdig mödrahälsovård över landet. Socialstyrelsen formulerar mål och insatser för mödrahälsovårdens verksamhet: främja hälsa hos kvinnor, väntade och nyfödda barn förebygga ohälsa hos kvinnor, väntade barn och nyfödda barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid risk för kvinnors och barns ohälsa under och strax efter graviditeten förbereda kvinnan och hennes partner på förlossningen och stärka deras förmåga att möta sitt nyfödda barn erbjuda god preventivmedelsrådgivning med en metod som är så bra som möjligt för kvinnan förebygga sexuellt överförda infektioner och livmoderhalscancer främja kvinnors hälsa och förebygga ohälsa även i samband med preventivmedelsrådgivning och andra kontakter Under 1900-talets senare hälft gjordes flera utredningar av Socialstyrelsen som legat till grund för mer detaljerade riktlinjer och föreskrifter för mödrahälsovård. Dessa ersattes 2008 med det gemensamma dokumentet Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 59 som utarbetades av mödrahälsovårdsöverläkarna och samordningsbarnmorskorna i samarbete med mödra-barnhälsovårds psykologer. Dokumentet är sedan 2016 uppdaterat i en webbversion. I dokumentet beskrivs mödrahälsovårdens organisation och uppdrag samt nationella riktlinjer för mödrahälsovård. Mödrahälsovården (MHV) har en central roll för kvinnors och familjers hälsa genom att tillhandahålla rådgivning och insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa. Svensk MHV möter kvinnor från tonåren till 65 års ålder plus. Även kvinnans partner är med i samband med graviditet. Mödrahälsovårdens uppdrag är att genom främjande och förebyggande insatser och identifiering av risker för ohälsa, bidra till god sexuell och reproduktiv hälsa samt att minimera risker och sjuklighet för kvinnor och barn under graviditet, förlossning och spädbarnstid. Den svenska mödrahälsovården är med sin sammanhållna verksamhet och barnmorskekompetens framgångsrik och unik i världen.

332 Mödrahälsovården i Uppsala län 2016 Organisation MHV-enheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården, Akademiska Sjukhuset. Mödrahälsovårdsenheten består av Mödrahälsovårdsöverläkare (Mhöl), Samordningsbarnmorska (Samba) samt assistent. Under 2016 har tjänstefördelningen varit: Mödrahälsovårdsöverläkare: Birgitta Segeblad 60 % administrativt uppdrag, och 40 % klinisk tjänstgöring under terminerna, 100 % klinik under jul/nyår och sommarsemestrarna samt vissa perioder resten av året. Samordnade barnmorska: Lena Axén 100 % och under sommarsemestrarna 20 % administrativt uppdrag, 80 % klinisk tjänstgöring. Assistent: Catharina Schön 50 % för MHV-enheten. Mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har gemensamt uppdrag att: Ställa upp tydliga verksamhetsmål samt ansvara för uppföljning av dessa. Följa utvecklingen och inhämta kunskap regionalt, nationellt och globalt. Utarbeta, uppdatera och utvärdera medicinska och psykosociala riktlinjer och vårdrutiner för verksamheten. I samarbete med slutenvårdsklinikerna, primärvården samt andra instanser, så som kommunal verksamhet verka för en fungerande vårdkedja. Erbjuda fortbildning för barnmorskor och läkare, samt stimulera till kompetens och verksamhetsutveckling inom MHV. Delta i landstingsövergripande och nationella kvalitets- och utvecklingsarbeten. Delta i styrgrupper för gynekologiska hälsokontrollen och STI-prevention. Genom att besöka barnmorskemottagningar och deras verksamhetschefer informera och säkerställa att mottagningarna upprätthåller kvalitet och tillgänglighet samt återrapportera till verksamheten. Fungera som sakkunnig i frågor och medverka i utredningar och yttranden som rör mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa samt folkhälsofrågor. Vara kontaktinstans för Försäkringskassan, socialtjänst med flera. Sammanställa statistik och återföra till verksamheten. Kvalitetsuppföljning I MHV-enhetens uppdrag ingår kvalitetsrevision av verksamheten på barnmorskemottagningarna (BMM) i länet. För detta används i första hand Graviditetsregistret (GR) som samlar såväl strukturdata för de enskilda BMM (inklusive gynekologiska hälsokontroller och preventivmedelsrådgivning) som individdata för de kvinnor som fött barn under året. Genom att registrera uppgifter för den enskilda mottagningen, ger det underlag för uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten.

333 Grunden till de uppgifter som redovisas i årsrapporten bygger på strukturrapporten för Graviditetsregistret (GR), som varje BMM rapporterar in till MHV-enheten en gång per år. Bemanning på barnmorskemottagningen redovisas utifrån de faktiska antal tjänster som är rapporterade från respektive BMM. Den visar antal inskrivna gravida, preventivmedelsbesök, STI besök och cellprovtagningar per heltid barnmorska. Uppgifter om hur den faktiska bemanningen på varje BMM var under året redovisas inte. Det som kan påverka, så som vakanta tjänster eller långtidssjukskrivning har bara i vissa fall tagits med. Lägre bemanning under perioder av året kan ha påverkat mottagningen med högre arbetsbelastning än vad som framgår av statistiken. Organisation Barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län I Uppsala län fanns under 2016 totalt 22 (BMM), var av 11 är organiserade inom offentlig primärvård som en del av vårdcentral, sex mottagningar organiserade inom privat driven vårdcentral samt fem mottagningar som fristående barnmorskemottagningar. Bemanningen vid BMM i Uppsala län har under senaste två åren varit jämförelsevis konstant, grundbemanningen redovisas i sammanställningen. Några mottagningar har haft bemanningsproblem av och till under 2016, se respektive kapitel. Mottagningarnas storlek varierar och några BMM har endast en barnmorska, vilket är sårbart. Enligt Regelboken för BMM bör en barnmorskemottagning bestå av minst två barnmorskor för att minska sårbarhet och ge möjlighet till kompetensutveckling. Mödrahälsovårdsenheten ser med viss oro på är att BMM som ökar antalet inskrivna inte alltid har möjlighet att öka sin bemanning. Det har blivit svårare att rekrytera barnmorskor både lokalt och nationellt och det finns vissa risker i detta. På sikt kan det leda till försämrad arbetsmiljö och sämre patientsäkerhet. Mödrahälsovårdsenheten fortsätter att noggrant följa antalet inskrivna på BMM som en del av uppdraget kvalitet i mödrahälsovården Uppsala län. Många små mottagningar kan på sikt bli ett problem, när fler parter ska samverka och att vårdkedjan mellan mödrahälsovård, specialistmödravård, förlossning, BB och barnhälsovården riskerar att försvagats. Det är viktigt att mödrahälsovården har tydliga och enkla rutiner för att stärka samverkan och upprätta fungerande vårdkedjor mellan mödrahälsovården och de verksamheter som nämns ovan. Även socialtjänst, vuxenpsykiatri, primärvård med flera är betydelsefulla samverkanspartner. Uppdraget och innehållet för Uppsala läns BMM beskrivs i Förfrågningsunderlag - Regelboken för Barnmorskemottagning Vårdval Landstinget i Uppsala län. Regelboken är framtagen av Beställarenheten för Landstinget i Uppsala län tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten och representanter från både privat och offentlig verksamhet med yrkeskategorierna barnmorskor, verksamhetschefer samt distriktsläkare som arbetar med mödrahälsovård. Ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet inom vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). För att möta behoven hos gravida med sammansatta problem behöver barnmorskan möjlighet till konsultation med ansvarig läkare och psykolog. Barnmorskan behöver även upparbetade samarbetskanaler med andra verksamheter såsom vuxenpsykiatrin och kommunens individ- och familjeomsorg.

334 I verksamheten på samtliga BMM ingår följande delar: Hälsovård i samband med graviditet. Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse. Familjeplanering på individnivå. Gynekologisk cellprovtagning. Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor. Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå (ingår inte för alla BMM). Fortsatt vård i hemmet vid BMM utanför Uppsala och Knivsta kommuner. Familjecentralsarbete vid några BMM i länet. Referenser och datainsamling Kunskapsstöd för mödrahälsovården, Socialstyrelsen Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, ARG-rapport 76, 2016 Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor, barn födda Socialstyrelsen, Graviditeter, förlossningar och nyfödda. Medicinska födelseregistret (MFR) Socialstyrelsen; Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare tandläkare och tandhygienister 2013 SOSFS 2012:20 Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Konsumentverket L, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut. Strategisk plan för samordning av amningsfrågor Amningsstrategin för landstinget Uppsala län Livsmedelsverket. Evidensbaserade råd om nutrition till barn. 2011; Strukturrapport för Mödrahälsovården i Uppsala län 2016 Kliniks patologi och cytologi Landstinget i Uppsala län Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län Graviditetsregistret (GR) Cosmic IT avdelningen utdata LIS- Landstingets ledningsinformations system för Uppsala län Årsrapport Region Örebro län, 2016 Tillgång på barnmorskor Medelåldern för förstföderska i riket har gått från 24 år 1973 till 28,6 år 2015, medelålder för omföderska var ,6 år. Genomsnittsåldern för en förstföderska i Uppsala län var ,5 år. Enligt data från SCB för Uppsala län kommer det att de närmaste åren vara en stor andel kvinnor i dessa åldersgrupper. Utifrån detta kan man förvänta högre förlossningstal närmaste åren och det kommer att behövas en ökning av antalet barnmorskor i Uppsala. Många av barnmorskorna i Region Uppsala börjar nu närma sig tiden för pension vilket kommer att ställa höga krav på utbildning och rekrytering, men även göra det attraktivt att stanna kvar i yrket.

335 Figur 1. Antal kvinnor i fertil ålder uppdelat på olika åldersgrupper, Uppsala län år år år år år år år Källa: SBC, Statistiska centralbyrån Bemanning Barnmorskor Mödrahälsovården är offentligt finansierad och kostnadsfri för kvinnorna, och organiseras i form av barnmorskemottagningar (BMM) som har ansvar för de inskrivna kvinnorna. Enligt Vårdval Uppsala län - Regelbok för barnmorskemottagning (BMM) skall mottagningen vara bemannad med legitimerade barnmorskor samt med antingen allmänläkare eller specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. För att upprätthålla kvaliteten i arbetet enligt Regelboken Barnmorskemottagning skall barnmorskans verksamhet vara så stor att den omfattar minst 45 inskrivna gravida kvinnor/heltidstjänst och år. I Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 76; 2016 bör antalet inskrivna gravida per heltid barnmorska inte överskrida 80 eller mindre än 40 heltidsbefattning, detta baserat på att mottagningen har hela uppdraget för en BMM. Det finns stora variationer nationellt i antalet inskrivna gravida per heltid barnmorsketjänst och landsting och under 2016 varierade antalet i länet mellan 53 och 109 inskrivna gravida per heltid BM. Om antalet inskrivna kvinnor per barnmorska blir för högt kan det innebära att BMM inte har utrymme att erbjuda alla delar som ingår i en god och säker graviditetsövervakning och kvinnor får inte den vård som de har rätt till. Även barnmorskans arbetsmiljö påverkas negativt och dokumentation kan i värsta fall bli bristfällig. Det finns även risker med för få inskrivna kvinnor då det blir svårt att upprätthålla sin kompetens till exempel gällande komplikationer. Arbetsbelastningen påverkas också av strukturen i området där mottagningen är belägen. Vidare påverkas arbetet av om mottagningen har tillgång till undersköterska vilket kan avlasta BM med en hel del rutinarbete, och ge utrymme för mer tid med den gravida kvinnan.

336 En jämförelse mellan olika BMM bör därför göras med försiktighet. Det finns svagheter i statistiken beträffande antalet inskrivna. Beräkningar kan göras utifrån mottagningarnas egna förda statistik, med det finns problem med detta om kvinnan byter mottagning När kvinnan byter mottagning blir hon i den totala statistiken räknad flera gånger. Utdata från den elektroniska journalen Cosmic bygger på de fasta mallarna i journalen, och har inte rätt val i mallen använts så får man inte fram rätt antal inskrivna gravida. Figur 2a. Bemanning vid BMM, Uppsala kommun , ,38 4,6 5, ,35 2,47 2 0,75 1,4 0 Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 2016 Figur 2b. Bemanning vid BMM, övriga kommuner i Uppsala län ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1,75 4,6 1,45 2,1 2,25 2,1 0,8 1 1,3 3,5 0,75 Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 2016

337 Data har samlats in och registrerats i den Nationella Årsrapporten för Mödrahälsovård som innehåller både strukturdata och personbundna data för gravida. BMM skickar in uppgifter om antal inskrivna, verksamhetens omfattning och bemanningen till samordnande barnmorskan som matat in uppgifterna. Läkare Läkarinsatser på BMM i Uppsala län delas mellan allmänläkare och specialist/st-läkare i Obstetrik och gynekologi. Fördelningen av ansvaret mellan de olika parterna styrs av ett kvalitetsdokument som togs fram i samband med att vårdvalet infördes Allmänläkare ansvarar för basal mödravård och har tider för detta kopplat till BMM, samt även viss konsultation med BM. Specialist/ST-läkare i obstetrik och gynekologi ansvarar för planeringsronder som alla BMM har tillgång till var 14: dag året om. Den nationella rekommendationen för läkarbemanning är 3 läkartimmar/vecka per 100 inskrivna gravida. På grund av ökat antal BMM och ökat antal gravida har behov av specialistläkare ökat. Under hösten 2016 gjordes en förändring i schemat för att resursen skulle bli mer jämt fördelad för alla BMM. Tidigare hade vissa BMM tider för läkarbesök för specialist/st-läkare och detta togs bort och kvinnor med behov av att träffa specialist hänvisas nu till Specialistmödravårdens mottagning på Akademiska sjukhuset. Utöver planeringsronderna har alla BMM tillgång till en så kallad Konsulttidbok (KTB) samtliga vardagar där frågor enligt riktlinjer tas upp. När det inte finns läkare tillgänglig på BMM läggs frågor av allmänläkarkaraktär till obstetrikens läkare vilket gör att obstetriken i praktiken få sköta det som BMM:s ansvariga läkare inte tar omhand. Belastningen på obstetriken har ökat trots att förändringen hösten 2016 skulle underlätta, särskilt som antalet gravida i länet ökat. Vi ser också att den gravida populationens medicinska och psykosociala problem har ökat. Totalt för Kvinnosjukvården är den tid som åtgår för detta 2016 motsvarande en heltid läkare under terminerna De frågor som inte kan eller ska handläggas på BMM remitteras till Specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset efter planeringsrond. Beträffande allmänläkarnas insats samlar MHV-enheten in uppgifter på antalet läkartimmar per mottagning vilket görs i samband med kontaktbesöken. Vissa mottagningar kan inte redovisa exakt antal timmar då läkare inte har en tydligt avsatt tid för BMM:s patienter. Likaså har flera mottagningar inte läkartid för att sköta bedömning av provsvar vilket är ett av skälen till att obstetrikens läkare istället får ta det ansvaret. Det finns risker med att BMM inte kan erbjuda tillräckligt antal läkartimmar på mottagningen. Om en kvinna har ett uppenbart graviditetsrelaterat problem har hon rätt till kostnadsfri vård för detta. Konsekvensen blir att barnmorskemottagningen hänvisar till distriktsläkare vid BMM:s vårdcentral, eller där kvinnan är listad och hon får då betala för sitt besök. Att det på vissa mottagningar inte redovisas exakt avsatta tider för läkare kan ibland var orsakat av att BM har nära samarbete med läkare som med relativt kort varsel kan ta emot gravida. På andra mottagningar har man ingen fast avsatt läkare, och därför blir det problem med vem som ska ta sig an de gravida. Sedan 2015 har det skett en förbättring på flera mottagningar men det totala antalet timmar ligger fortfarande under den nationellt rekommenderade normen. Vi presenterar här de siffror som vi fått tillgängliga i samband med kontaktbesök. Det framgår tydligt av tabellen att det endast är två mottagningar som når upp till det förväntade antalet timmar, då inkluderat den tid som

338 man har med läkare från obstetriken. Det är dock inte inräknat den tid som KTB används av respektive mottagning då detta inte är möjligt. Figur 3a. Rapport på antal läkartimmar vid BMM 2016 BMM med planeringsrond via telefon från Kvinnosjukvården Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 2016 Graviditet och vård efter förlossning Graviditetsregistret Graviditetsregistret (GR) startade 2013 och är en sammanslagning av kvalitetsregistren för mödrahälsovård (MHV-registret), fosterdiagnostik (PNOf) och förlossningsvård (PNOq). Registret för mödrahälsovården samlar in uppgifter om de delar av mödrahälsovårdens uppdrag som rör den gravida kvinnan och det nyfödda barnet. Data registreras vid två tillfällen; när kvinnan skrivs in i mödrahälsovården och när graviditeten är avslutad. Syftet är att verka för god och likvärdig mödrahälsovård, att vara ett verktyg för verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Det ger också möjlighet, att belysa likheter och skillnader vad gäller följsamhet till nationella riktlinjer avseende olika parametrar samt ge underlag för forskning och evidensbaserad vård. År 2015 bytte GR leverantör till MedSciNet och den nya gemensamma plattformen är nu i drift. En viktig del i förändringen har varit att få en direktöverföring av befintliga parametrar i graviditetsjournalen till registret. De flest län i Sverige har Obstetrix som journalsystem för graviditeter, och direktöverföringen har då blivit möjligt av ett flertal parametrar. För de län som har Cosmic Birth har det inte blivit klart med direktöverföring ännu och manuell inmatning görs än så länge. Det pågår ett projekt att få till en fungerande direktöverföring även för Uppsala, Kronoberg och Värmland som är

339 de län som har Cosmic Birth. Trots att det inneburit mer arbete med att registrera har Uppsala län likväl en täckningsgrad på 81,2% av antalet förlösta i länet. De data som redovisas avser kvinnor förlösta och avslutade under Siffrorna bör tolkas med stor försiktighet, frågor som ska besvaras tolkas ibland olika. Vissa BMM i länet är små och det gör att siffrorna kan visa större skillnader än vad som egentligen är fallet. Figur 4. Andel uppföljningsregistrerade i Graviditetsregistret, levande födda 2016 Målvärde: 85% Källa: Graviditetsregistret Basprogram I Uppsala län erbjuds alla gravida kvinnor kontroller utifrån ett basprogram som innebär 8 10 besök under graviditeten samt en efterkontroll hos barnmorska. Den medicinska graviditetsövervakningen syftar till att identifiera icke symtom givande riskfaktorer som kan leda till graviditetskomplikationer för mamma eller barn. Vid inskrivning i graviditeten inhämtas bakgrund och eventuell sjukhistoria in, samt basal provtagning och blodgrupp inklusive erbjudande avseende kontroll för vissa infektionssjukdomar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. För specifika grupper erbjuds även kontroll enligt program för cervixcancer prevention gyn hälsokontroll samt sexuellt överförbara sjukdomar. Vid inskrivningen tas också en psykosocial anamnes. För att hitta tidiga tecken till preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning av barnet kontrollerar barnmorskan blodtryck, blodsocker samt mäter symfys-fundus mått vid varje kontroll efter v 25. Hälsosamtal tidig inskrivning Enligt basprogram för graviditetsövervakning i Uppsala län ska alla gravida kvinnor erbjudas tidigt hälsosamtal graviditetsvecka 5 8 för att identifiera riskfaktorer. Vanligen inom 7 10 dagar från att

340 kvinnan kontaktat mottagningen. Tidigt hälsosamtal innebär förutom screening för alkohol med AUDIT också information om livsstilsfaktorer samt eventuell medicinering. Kvinnan tillfrågas om pågående sjuklighet som ex diabetes, hypertoni eller tyreoidea sjukdom. Kvinnan/paret får frågan om man önskar information om fosterdiagnostik och i så fall ges en kortfattad information. Fortsatt inskrivning del 2 bokas in vid BMM ca 1 2 veckor senare och då görs vårdplanering med ingående medicinsk och obstetrisk anamnes, ärftliga faktorer av betydelse, psykosociala faktorer samt kost och motion. Om kvinnan kontaktar mottagningen efter graviditetsvecka 9 erbjuds all information samt provtagning i samband med ett samlat inskrivningsbesök. Graviditetsvecka vid inskrivning 2016 Uppsala Riket 0% 0% 2% 2% 3% 3% 1% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 4% 5% 7% 7% 8% 8% 11% 12% 12% 12% 12% 14% 15% 15% 15% 17% Källa: Graviditetsregistret Det ser olika ut beträffande antalet hälsosamtal i Uppsala län. Vissa mottagningar upplever att kvinnan inte ringer tillräckligt tidigt för att man ska kunna erbjuda ett tidigt besök, eller så har mottagningen inte möjlighet att ge en tid inom närmaste veckan. Fler och fler kvinnor visar dock stort intresse för och vikten av att få komma i tidig graviditet, men uttalar att de gärna kommer vid ett tillfälle. Detta gör att en del BMM erbjuder längre tid för tidig inskrivning och sedan erbjuder ett kortare besök för provtagning en tid längre fram. Hjärtats BMM har i sammanställningen inga hälsosamtal. Vid den mottagningen har man ett erbjudande till de som väljer den BMM att inom 5 7 dagar få komma på en informationsträff i grupp. Man ger då hälsoinformation och kvinnan/paret får sedan en tid för individuell inskrivning någon vecka senare.

341 Figur 5a. Andel genomförda hälsosamtal tidigt i graviditet (vecka 5-8) BMM Uppsala kommun % 74% 76% 70% 70% 59% 60% 49% 48% 50% 40% 36% 28% 30% 25% 18% 20% 10% 0% 0% Källa: Utdata PV/IT Cosmic Region Uppsala Figur 5b. Andel genomförda hälsosamtal tidigt i graviditet (vecka 5-8) BMM övriga kommuner Uppsala län % 50% 52% 51% 47% 57% 40% 38% 38% 35% 30% 20% 24% 18% 28% 10% 6% 0% Källa: Utdata PV/IT Cosmic Region Uppsala Alkohol I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, lyfts gravida, ammande och småbarnsföräldrar fram som en särskilt prioriterad målgrupp när det gäller hälso- och sjukvårdens ansvar att erbjuda rådgivning om alkohol- och tobaksanvändning. AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett screeninginstrument som används över en stor del av världen och har använts på barnmorskemottagningar i Sverige sedan Alla gravida kvinnor som kommer till BMM skall erbjudas/tillfrågas att fylla i ett AUDIT formulär med frågor om hur deras alkoholbruk varit de senaste 12 månaderna. Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan leda till hälsoproblem även om det inte är ett beroende. Under graviditet ökar det risken för ett flertal komplikationer så som

342 missfall, tillväxthämning, prematurbörd, intrauterin fosterdöd, kognitiva störningar och beteendestörning hos barnet samt störd organutveckling. Det finns numera ett flertal studier som visar att även kort rådgivning om alkohol under graviditeten har klart bättre förebyggande effekt än mycket annan prevention som görs inom hälso- och sjukvård. Sedan Uppsala län införde AUDIT 2013, har andelen screenade kvinnor stigit upp till samma antal som i resten av Sverige vilket visar på att BM i länet snabbt tagit till sig metoden. Från 2016 finns ett nationellt mål att 95 % av alla gravida ska screenas med AUDIT. Enligt figur 6 a har Region Uppsala en BMM som når målet för Figur 6a. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun Målvärde: 95 % Källa: Graviditetsregistret Figur 6b. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT, förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län Målvärde: 95% Källa: Graviditetsregistret Tolkning av AUDIT-poäng: 0 5 poäng tyder på låg/måttlig alkoholkonsumtion. 6 9 poäng tyder på riskfylld alkoholkonsumtion. Beteendet är ett observandum och en noggrann alkohol anamnes bör erbjudas. 10 poäng eller mer tyder på riskbeteende. Betraktas som riskgraviditet och erbjuda extra stöd till kvinnan. Remiss för bedömning till SMVC. Mer än 10 poäng innebär sannolikt beroende. Ny AUDIT erbjudas v 20.

343 Figur 7a. Andel AUDIT-poäng året innan graviditeten, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun 6-9 poäng poäng 0,32% 2% 3% 2% 0,40% 2% 1,54% 0,27% 3% 3% 4% 5% 7% Källa: Graviditetsregistret Figur 7b. Andel AUDIT-poäng året innan graviditeten, förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län 6-9 poäng poäng 1,73% 0,90% 2% 0,97% 2% 0,88% 0,44% 2% 4% 3,90% 3% 5% 4% 4% 5% Källa: Graviditetsregistret Tobak Tobaksbruk under graviditeten medför ökade risker för missfall, utomkvedshavandeskap, låg födelsevikt, för tidig födsel, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, perinatal död och plötslig spädbarnsdöd. Risken minskar snabbt om kvinnan slutar använda tobak. Barnmorskan har en viktig uppgift att med hjälp av samtalsmetodik och enkla råd motivera kvinnan att sluta använda tobak. Bruket av tobak tas upp vid första hälsosamtalet och vid behov under hela graviditeten. Huvudparten av de som slutar röka gör det redan innan inskrivningen i mödrahälsovården, vilket talar för att det

344 finns en medvetenhet i samhället att rökning under graviditet är skadligt. De är först när kvinnan kommer till mödrahälsovården som barnmorskan/vården kan hjälpa kvinnan att sluta röka och de som återstår har troligtvis svårare att sluta. Det är framför allt storrökarna som fortfarande röker. Barnmorskan kan erbjuda information om tobakens skadeverkningar under graviditet och motivera till rökstopp. Figur 8a. Andel rökare bland inskrivna gravida, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun Källa: Graviditetsregistret Figur 8b. Andel rökare bland inskrivna gravida, förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län Källa: Graviditetsregistret

345 Inskrivningar Antalet inskrivna gravida per BMM varierar över länet. Uppsala kommun har viss karaktär av storstad, medan norra och västra delarna av länet mer har karaktären av glesbygd. Detta påverkar antalet inskrivna vid respektive BMM. Införandet av fritt vårdval i Uppsala län har påverkat kvinnornas val av mottagning. Det skulle kunna vara så att förstföderskan gärna väljer en mottagning nära arbetsplatsen. En omföderska som är bosatt i en annan kommundel än där hon jobbar väljer kanske hellre en mottagning nära hemmet. Belastningen på mottagningarna påverkas mycket av området där mottagningen är förlagd. Det kan vara allt från områden i Uppsala kommun med stor andel kvinnor som är födda utanför Norden och därmed behov av tolksamtal, till att man har många överviktiga kvinnor eller mycket oro och psykisk ohälsa. Under 2016 hade länet 12 BMM som låg över 85 inskrivningar per heltid BM. Figur 9a. Antal gravida inskrivna kvinnor per BMM under 2016 Uppsala kommun Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 2016

346 Figur 9b. Antal gravida inskrivna kvinnor per BMM under 2016 övriga kommuner Uppsala län Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 2016 Figur 10a. Antal gravida inskrivna per heltid barnmorska 2016 BMM Uppsala kommun Medel Region Uppsala: 85 st./heltid BM Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 2016

347 Figur 10b. Antal gravida inskrivna per heltid barnmorska 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län Medel Region Uppsala: 85 st./heltid BM Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 2016 Födelseland Andelen kvinnor födda utanför Norden ökar påtagligt belastningen på BMM, särskilt när tolk behövs. Det är också en ökande sannolikhet för att andra psykosociala problem ökar för de familjer som har sitt ursprung utanför Norden/Europa. Ett mått att mäta de ökade sociala behoven i ett område är CNI (Care Need Index), vilket är infört på vårdcentral i Region Uppsala. För en gravid kvinna ökar riskerna i en graviditet när kvinnan har behov av tolk på grund av de brister som uppstår i kommunikationen. Beslut om att införa CNI för barnmorskemottagning är taget under hösten 2016 och infördes MHV-enheten kommer att försöka följa upp utfallet av de konsekvenser det kan få för BMM framöver.

348 Figur 11a. Andel inskrivna gravida födda utanför norden/tolkbesök per BMM, förlösta 2016 Uppsala kommun 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 25% 38% 13% 1% 1% 2% 2% 2% 1% 17% 7% Sverige/Norden Övriga världen Källa: Graviditetsregistret Figur 11b. Andel inskrivna gravida födda utanför norden/tolkbesök per BMM, förlösta 2016 övriga kommuner Uppsala län 120% 100% 100% 80% 60% 56% 50% 49% 40% 20% 0% 3% 2% 25% 7% 21% 25% 25% 14% 17% 2% 3% 3% Sverige/Norden Övriga världen Källa: Graviditetsregistret Förstföderskor Antalet förstföderskor speglar också en viss del av belastningen på BMM. Förstföderskor ska enligt basprogram erbjudas fler besök, fler undersökningar och ofta mer omfattande information. I genomsnitt var det 49,98% förstföderskor vid länets BMM under Andelen förstföderskor varierar mellan 36% till 51%.

349 Figur 12a. Andel inskrivna förstföderskor förlösta 2016 BMM Uppsala kommun 80% 70% 60% 50% 40% 45% 69% 60% 36% 45% 42% 54% 50% 57% 53% 43% 30% 20% 10% 0% Källa: Graviditetsregistret Figur 12b. Andel inskrivna förstföderskor förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län 60% 50% 40% 30% 50% 37% 43% 32% 41% 36% 36% 35% 38% 37% 20% 10% 12% 18% 0% Källa: Graviditetsregistret Utbildningsnivå Socioekonomiska aspekter kan skatta vårdbehovet, men är inte heltäckande för att mäta vårdtyngd. Utbildningsnivå och sysselsättning är variabler som kan påverka hälsa och utnyttjande av hälso- och sjukvården.

350 Information om fosterdiagnostik Informationen ska ges muntligt och skriftligt. Vid första hälsosamtalet kan informationsbroschyr vara tillräckligt. Alla gravida kvinnor och deras partner ska ges möjlighet till information om fosterdiagnostik enligt SOSFS 2012:20 (Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik). All information är frivillig och ska ges så att det finns möjlighet till betänketid, helst vid två enskilda tillfällen. Av informationen ska det framgå: Hur olika undersökningar går till. Vad s.k. rutinultraljud (RUL) innebär. Vikten av de etiska frågeställningar som kan uppkomma. Sannolikheten att ett barn föds med en kromosomskada. I Uppsala län erbjuds alla kvinnor en ultraljudsundersökning under graviditeten. Undersökningen är frivillig och utförs runt graviditetsvecka 18. Syftet med rutinultraljudet är att fastställa graviditetslängd, antal foster, upptäcka fostermissbildningar och moderkakans läge. Under hösten 2016 införde Landstinget Uppsala län erbjudande om KUB undersökning till alla gravida oavsett ålder. Tidigare erbjöds kvinnor över 35 år, medan övriga fick betala för sin undersökning. Då det under senare år tillkommit nya metoder och därmed mer komplicerad information för barnmorskorna i primärvården. MHV-enheten började under hösten med en utbildning till alla BM för att möjliggöra likvärdig information till alla blivande föräldrar. Målet är att öka kompetensen hos BM och rutiner för ett formaliserat samtalsstöd som alla ska kunna känna sig trygga med. Graviditetskontroller De medicinska graviditetskontrollerna under graviditeten syftar till att förebygga eller tidigt upptäcka riskfaktorer eller sjukdom hos mamman eller barnet. En stor del av barnmorskans dagliga arbete är att följa den gravida kvinnan med kontroller som sker enligt basprogrammet och utökas vid behov, som ex vid tidiga tecken på förhöjt blodtryck, preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning

351 av barnet. Vid avvikelser finns riktlinjer och rutiner för kontakt med specialist vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset. Barnmorskebesök Antalet barnmorskebesök under en graviditet rekommenderas nationellt vara nio till tio under en frisk graviditet. Basprogrammet för Uppsala län följer de nationella rekommendationerna. Då GR inte löst möjligheten att få ut data på antalet besök är det inte möjligt att rapportera detta. Möjligheten att få utdata på detta ur Cosmic Birth har inte heller gått att lösa. Det är av vikt att få en överblick på belastningen för BMM. Ett stort antal kvinnor med medicinskt eller psykosocial komplikation ökar vårdtyngden och det blir svårt att upprätthålla kvalitet om allt för många kvinnor är inskrivna per barnmorska. På en BMM måste det finnas utrymme för fler besök än förväntade 9 10 då fler kontroller av t ex blodtryck ibland krävs. Psykisk ohälsa Psykosocialt välbefinnande och hälsa under graviditet, förlossning och spädbarnsperiod är av stor betydelse. Psykisk ohälsa är vanligt hos kvinnor, depression finns hos 3,3 17 % av kvinnor i fertilålder och gravida. Det är viktigt att tidigt identifiera eventuella problem och kunna erbjuda ett psykologiskt och socialt stöd för utvecklings- och omställningsprocessen under graviditet för att förebygga psykisk ohälsa. Vid inskrivningssamtalet som BM har med kvinnan tas frågan om tidigare eller pågående psykisk ohälsa upp. Försämring av tidigare psykisk sjukdom under graviditet är också vanligt och innebära extra belastning för mor och barn under graviditeten och tiden efter förlossningen. Tidiga insatser för kvinnan och hennes partner vid psykisk ohälsa är viktig för att graviditeten ska kunna bli så bra som möjligt. Kvinnan ska kunna få stöd via sin ordinarie behandlingskontakt i primärvården eller om så behövs psykiatri och/eller specialistmödravård. Här är en fungerande vårdkedja av grundläggande betydelse. Till stöd och hjälp för omhändertagande av denna grupp kvinnor finns även mödra- och barnhälsovårdspsykologer (MBHV-psykologer). Deras huvudsakliga uppgift ligger på att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och föräldrar med barn i småbarnsåldern. I första hand är arbetet av förebyggande karaktär. De har också i uppdrag att finnas till för konsultation till BM i deras arbete och kring specifika fall. Enligt Graviditetsregistret var andelen gravida kvinnor som behandlats för psykisk ohälsa (både medicinsk och psykologisk behandling) 8,18% i vårt län 2016 (Riket 6,67%).

352 Figur 13a. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet i %, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt 9,0 4,4 6,1 8,0 11,1 0,0 0,0 11,1 36,1 34,9 12,0 22,2 1,0 0,5 3,7 5,0 3,0 12,0 1,4 4,9 1,5 4,0 8,1 11,2 12,1 16,0 22,2 0,5 3,5 3,0 3,0 12,9 21,4 28,8 28,0 33,3 15,2 13,2 10,6 20,0 45,5 Källa: Graviditetsregistret Figur 13b. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet i %, förlösta 2016 BMM övriga kommuner i Uppsala län Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Källa: Graviditetsregistret

353 Figur 14a. Andel som behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun 18% 16% 15% 14% 12% 10% 8% 6% 10% 8% 6% 11% 8% 8% 5% 4% 2% 0% Källa: Graviditetsregistret Figur 14b. Andel som behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten, förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län 25% 20% 21% 15% 10% 5% 8% 2% 6% 13% 7% 4% 8% 11% 4% 7% 0% Källa: Graviditetsregistret BMI Övervikt och fetma är ett ökande problem i Sverige likväl som i övriga världen. Övervikt är en bidragande orsak till ett flertal graviditets- och förlossningskomplikationer, så som graviditetshypertoni, preeklampsi, graviditetsdiabetes, missbildningar, barn tunga för tiden, utdragen

354 förlossning, kejsarsnitt och intrauterin fosterdöd. Viktökning mellan graviditeterna ökar riskerna vid nästa graviditet även för normalviktiga kvinnor. Begränsad viktökning under graviditeten har visat sig minska riskerna vid förlossningen. Det finns idag inga säkra riktlinjer för vad som är lämplig viktuppgång men de flesta kliniker i landet följer de rekommendationer som getts av IOM (Institute of Medicine) och RCOG (Royal College of Obstetrics and Gynecology). Riktlinjerna redovisas i tabellen nedan och kvinnan ska informeras om rekommenderad viktuppgång vid inskrivningen. BMI vid inskrivning BMI-grupp Mål för viktuppgång under graviditeten Viktuppgång/vecka i 2:a och 3:e trimestern* Undervikt < 18,5 12,5 18,0 kg 0,5 kg Normal vikt 18,5 24,9 11,5 16,0 kg 0,4 kg Övervikt 25,0 29,9 7,0 11,5 kg 0,3 kg Fetma 30,0 34,9 5,0 9,0 kg 0,2 kg Sjuklig fetma > kg 0-0,2 kg Vikt och BMI registreras i MFR (Medicinska födelseregistret) sedan 1992 och det har sedan 1996 skett en snabb ökning av andelen överviktiga och feta kvinnor sedan dess även om kurvan planat ut på senare år. De senaste siffrorna från MFR för 2015 visar att 25,4 % av blivande mödrar i Sverige har en övervikt (BMI 25,0 29.9) och 13,6 % hade fetma (BMI> 30). BMI registreras i samband med första inskrivningssamtalet då kvinnan ska vägas och mätas. Fördelning BMI-grupper Uppsala län 2016 jämfört med övriga Sverige:

355 Figur 15a. Medelvärde BMI vid inskrivning, kvinnor förlösta 2016 BMM Uppsala kommun ,46 24,96 26,71 24,1 25,95 24,87 27,72 24, ,34 30, Källa: Graviditetsregistret Figur 15b. Medelvärde BMI vid inskrivning, kvinnor förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län ,54 29,75 24,5 28,38 30,43 26,37 25,41 25,53 23,48 25,41 33, Källa: Graviditetsregistret

356 Figur 15c. Viktökning i kg per BMI-grupp bland inskrivna gravida, förlösta 2016 Uppsala län Källa: Graviditetsregistret Preeklampsi Blodtryck kontrolleras vid varje besök under graviditeten. Blodtryck är den vanligaste medicinska kontrollen under graviditeten. Syftet med blodtryckskontroll under graviditet är att hitta de som utvecklar graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi. Vid avvikande blodtryckskontroll kontaktar ansvarig barnmorska inom mödrahälsovården SMVC enligt riktlinjer. Diagnosen graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi ställs av SMVC, som blir ansvarig för graviditetsplaneringen. Graviditetsdiabetes Screening för graviditetsdiabetes varierar i landet. Detta gäller både utifrån indikation för att göra en glukosbelastning och de gränsvärden som används. Jämförelse mellan Uppsala län och riket försvåras därför. I Uppsala län används riskfaktorer i kombination med slumpmässigt blodsocker som indikation för glukosbelastning. Blodsocker kontrolleras med plasma-glukos (p-glukos) vid 5 tillfällen under graviditeten. Vid p-glukos > 8,8 mmol/l görs oral glukos-belastning inom en vecka. Om belastningen inger misstanke om graviditetsdiabetes kontaktas SMVC, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. Andelen diagnos graviditetsdiabetes som är ställd på de kvinnor som är förlösta under 2016 i Uppsala län var 2,37% (Riket 1,54%) enligt registreringar i Mödrahälsovårdsregistret.

357 Figur 15d. Andel gravida som fått diagnos graviditetsdiabetes, förlösta ,58% 1,46% 1,73% 0,94% 1,26% 1,59% 0,82% 1,39% 0,67% 1,22% 0,77% 1,43% 1,47% 1,54% 3,81% 3,06% 2,45% 2,37% 2,73% 2,37% 3,57% 2,92% Källa: Graviditetsregistret Våldsutsatthet Allt mer data visar idag på att de som utsatts för våld i nära relation rapporterar en sämre hälsa och man bedömer att våldet är ett stort folkhälsoproblem (Våld och hälsa, NCK). Socialstyrelsen rekommenderar i sin nya vägledning från 2014 att mödrahälsovården rutinmässigt ska ställa frågor om våldsutsatthet. Även Barnmorskeförbundet har sedan länge uppmanat barnmorskemottagningarna att ha motsvarande rutiner. Enligt basprogram för graviditetsövervakning bör alla kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet vid något tillfälle ges under graviditeten, dock endast i enrum. Landstinget i Uppsala län har riktlinjer och handlingsplan för våldsutsatta kvinnor. En av anledningarna till att inte alla tillfrågas under graviditeten kan vara att det inte finns någon möjlighet för BM att träffa kvinnan enskilt, då frågan kan ställas. I graviditetsregistret redovisas andelen kvinnor som tillfrågats, ja respektive nej. Andelen vet ej visar att BM inte vet om patienten är tillfrågad under graviditeten. Ämnet lyfts regelbundet det är viktigt att stimulera till att hålla frågan levande på arbetsplatsen och diskutera fall, tipsa varandra och att chefen är aktiv i arbetet. Det är viktigt att personalen på arbetsplatsen tillsammans diskuterar vem som ställer frågan och ser till att någon gör det. På en vårdcentral kan en kvinna ha många kontakter barnmorskan, husläkaren och distriktssköterskan. Enligt registreringar i Graviditetsregistret var andelen kvinnor av dem som var förlösta under 2016 tillfrågade om våldsutsatthet någon gång under graviditeten i länet 75% (riket 81,8%). Siffrorna förefaller som lägre än de skulle vara. Att inte alla kan/bör tillfrågas när partner är med är en regel som ofta efterlevs. Nationellt finns ett målvärde på 95 % som det just nu är långt till. Det är viktigt att det finns rutiner vid varje BMM för att både ställa frågan, när som helst under graviditeten då tillfälle bjuds. Vidare att ha rätt rutiner för sin dokumentation.

358 Figur 16a. Andel som tillfrågats om våldsutsatthet under graviditeten, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun Målvärde: 95% Källa: Graviditetsregistret Figur 16b. Andel som tillfrågats om våldsutsatthet under graviditeten, förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län Målvärde:95% Källa: Graviditetsregistret

359 Förlossningar Antal förlösta kvinnor på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. År Antal förlossningar Fortsatt vård i hemmet Alla nyförlösta kvinnor skrivna i Uppsala Län, och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen erbjuds hembesök. Hembesök utförs efter behov och ska kunna erbjudas dagligen efter telefonkontakt, fram till och med dagen före återbesöket. Hembesöket ersätter sedvanlig BB vård. BB på Väg vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset, ansvarar för de familjer som är skrivna i Uppsala och Knivsta kommuner. Barnmorskemottagningarna (BMM) Bålstadoktorn, Familjeläkarna Bålsta, Enköping, Heby, Gimo, Tierp, Skutskär har uppdraget Fortsatt vård i hemmet och ansvarar för de familjer som är skrivna i respektive kommun i Uppsala Län. Om BMM är stängd rapporteras patienter med behov av kontakt till BB på Väg och vid behov av bedömning får kvinnan och barnet då åka till mottagningen på Akademiska Sjukhuset. Förutsättningarna för uppdraget Fortsatt vård i hemmet ser olika ut i länet. Kommuner med stora avstånd mellan mottagning och vårdtagare försvårar möjligheten till hembesök. Andelen kvinnor som Andelen kvinnor som vårdas mer än 72 timmar har gått från 15,4 % 2015 till 14,9 % 2016 Eftervårdsbesök/efterkontroller Den traditionella efterkontrollen rekommenderas och erbjuds i normalfallet av barnmorskan på BMM inom 6-12 veckor efter förlossningen. Efter en förlossning med komplikationer erbjuds kvinnan återbesök till läkare inom specialistmödravården eller primärvården. Efterkontrollens syfte är att: Kvinnan ska få en möjlighet att summera sina erfarenheter från graviditeten och förlossningen. Ge amningsstöd. Samtala om preventivmedel och samliv. Återknyta till diskussionen om livsstilsfaktorer/levnadsvanefrågor. Erbjuda gynekologisk undersökning med inspektion av slemhinnor och läkning av bristningar. Ge instruktion om knipövningar och förebygga inkontinens. Andelen efterkontroller som utförs varierar mellan de olika mottagningarna. Orsaker till att kvinnorna inte kommer på eftervårdsbesök är föga kända. En del kvinnor går under graviditeten till BMM i närheten av sin arbetsplats, men väljer att göra eftervårdbesök på sin hemort. Eftervårdsbesök erbjuds alla kvinnor men det är inte ovanligt att kvinnan väljer att senarelägga uppföljningen till exempel av praktiska skäl gällande preventivmedelsrådgivning. Dessa patienter faller därför utanför statistiken som endast innefattar tiden upp till 12 veckor postpartum. I Uppsala län är 81,2% av förlösta kvinnor under 2016 registrerade för eftervårdsbesök, jämfört med riket 80,5%.

360 Figur 17a. Andel eftervårdskontroller kvinnor förlösta 2015 BMM Uppsala kommun Målvärde: 85% 120% 100% 80% 82% 83% 100% 80% 76% 74% 100% 95% 80% 70% 60% 40% 33% 20% 0% Källa: Graviditetsregistret Figur 17b. Andel eftervårdskontroller kvinnor förlösta 2015 BMM övriga kommuner Uppsala län Målvärde: 85% 120% 100% 80% 60% 96% 94% 93% 62% 65% 62% 96% 85% 78% 81% 90% 40% 20% 0% Källa: Graviditetsregistret

361 Föräldrastöd Samtliga förstagångsföräldrar skall erbjudas föräldrautbildning enligt Regelboken för Barnmorskemottagning i Landstinget i Uppsala län. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrarna bereds möjlighet att delta. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt. Målsättningen med MHV:s föräldrastöd är att främja barns hälsa och utveckling och att stärka föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet, samt förlossningsförberedelse både fysiskt och psykiskt. Mödrahälsovårdens föräldrastödjande arbete sker i fortlöpande enskilda möten med föräldrarna, föräldragrupper generella och riktade och samverkan med andra i vårdkedjan för familjen angelägna verksamheter. Eftersom BMM i länet har olika förutsättningar ser det lite olika ut hur vi erbjuder föräldrastöd till våra blivande föräldrar. De mindre mottagningarna har färre inskrivningar och därför färre antal grupper, 12 BMM arbetar helt eller delvis under Familjecentral och erbjuder oftast fler antal grupptillfällen med fler professioner som samverkar i föräldrastödet. Gimo erbjuder alla tematräffar, vilket inte registreras i kvalitetsregistret. Vi har även de BMM som på grund av bemanningsproblem, fått prioritera bort gruppverksamhet för att få utrymme för de individuella besöken. De alternativ som erbjuds på BMM inom Uppsala län: Traditionella föräldragrupper: en mindre grupp 4 7 par träffas 4 8 träffar. Familjecentral: flera professioner samverkar i föräldrastödet. Tematräffar: öppna grupper utifrån olika teman. Praktisk förlossningsförberedelse andning avslappning. Riktade föräldragrupper: för blivande föräldrar med liknade förhållande eller behov. Individuellt stöd: blivande föräldrar som inte deltar i föräldragrupp. Figur 18a. Andel som deltagit i föräldragrupp, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun Kvinnan Partner 33% 33% 50% 50% 44% 52% 76% 74% 65% 82% 67% 64% 78% 85% 63% 76% 60% 68% Källa: Graviditetsregistret

362 Figur 18b. Andel som deltagit i föräldragrupp, förlösta 2016 BMM övriga kommuner i Uppsala län Kvinnan Partner 8% 8% 63% 60% 90% 86% 53% 44% 48% 64% 45% 42% 58% 53% 31% 46% 50% 75% 77% 77% 33% 58% Källa: Graviditetsregistret Amning Målsättning är att stödja och främja amning utifrån varje familjs behov och WHO:s mål gällande exklusiv amning i minst sex månader och därefter introduktion av annan mat under bröstmjölksskydd. Kvinnans amningsanamnes, förväntningar och önskemål som sammanfattats av mödrahälsovården i journalen som är grunden för den individuella processen. Till de kvinnor som inte kan eller vill amma är målet att ge den hjälp och det stöd som då behövs. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov ge undervisning till föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver: kunskap - evidensbaserad och uppdaterad respekt - varje mor- barnrelation och familj är unik lyhördhet inför familjens individuella behov tid och tålamod Mödrahälsovårdens personal ansvarar för att: bidra till en positiv inställning till amning informera om amning och hudnära vård belysa det nyfödda barnets signaler och medfödda förmåga vid amning dokumentera kvinnans tidigare amningserfarenhet, förväntningar och önskemål på amning i patientjournalen involvera och betona partnerns betydelse

363 Figur 19a. Andel ammande fyra veckor efter partus, förlösta 2016 BMM Uppsala kommun 120% 100% 100% 80% 60% 68% 67% 65% 67% 54% 58% 56% 79% 61% 48% 40% 20% 0% 20% 12% 33% 33% 33% 34% 35% 23% 12% 13% 8% 9% 0% 28% 12% 10% 11% 37% 15% Helt Delvis Inte alls Källa: Graviditetsregistret Figur 19b. Andel ammande fyra veckor efter partus, förlösta 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 68% 60% 62% 49% 27% 19% 18% 20% 13% 13% 69% 64% 47% 49% 44% 47% 43% 24% 58% 45% 34% 23% 61% 45% 24% 15% 12% 11% 7% 6% 8% 8% 8% Helt Delvis Inte alls Källa: Graviditetsregistret

364 Preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning Preventivmedelsrådgivning och förskrivning ska ske i enlighet med barnmorskornas rätt att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte, SOSFS 1996:21, samt i första hand följa Läkemedelsverket rekommendationer. Vårdgivaren ska ge rådgivning, samt förskriva och sätta in samtliga preventivmedel kombinerat med information och/eller provtagning gällande STI ( sexual transmitted infections ). Barnmorskor har förskrivningsrätt för preventivmedel till friska kvinnor utan riskfaktorer, övriga skall remitteras till läkare. Vid preventivmedelsrådgivning bör även frågor om levnadsvanor tas upp om kost, motion, alkohol, tobak och droger. Barnmorskan bör fråga om våldsutsatthet där det är lämpligt eller när tillfälle ges. Figur 20a. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska 2016 BMM Uppsala kommun Källa: Graviditetsregistret

365 Figur 20b. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska 2016 BMM övriga kommuner Uppsala län Källa: Graviditetsregistret STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning I barnmorskans uppdrag ingår att arbeta med förebyggande insatser mot sexuellt överförda infektioner (STI). STI-förebyggande arbetet består i huvudsak av provtagning och information om klamydia. Provtagning erbjuds alla kvinnor som söker barnmorskemottagningen, även gravida. Sedan maj 2014 har klinisk mikrobiologi infört en kombinerad metod för klamydia och gonorré. STIförebyggande arbete innebär även att utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. Smittspårning utförs på egna mottagningen alternativt i samverkan med venereologmottagningen.

366 Figur 21a. Antal klamydiapositiva rapporterade fall i Uppsala län Källa: Smittskyddsenheten Region Uppsala Figur 21b. Antal gonorrépositiva rapporterade fall i Uppsala län Källa: Smittskyddsenheten Region Uppsala

367 Figur 21c. Antal syfilispositiva rapporterade fall i Uppsala län Källa: Smittskyddsenheten Region Uppsala Gynekologisk cellprovtagning Cervixcancerpreventionen har sedan 1960-talet vilat på den screening som görs genom cellprover som tas på barnmorskemottagningar (BMM) i Sverige. Samordning för preventiva arbetet i Uppsala län görs av Klinisk Patologi och Cytologi (KPC) som står för utskick av inbjudan och analyser. Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention NKCx, samlar data gällande provtagning i alla län i Sverige. Man följer täckningsgraden för kvinnor i åldern år i varje geografisk region och beräknas som antalet kvinnor som har tagit ett gynekologiskt cellprov inom en definierad tidsperiod (t ex 3 eller 5 år), dividerat med medelbefolkningen kvinnor i motsvarande åldersgrupp. I Uppsala län är täckningsgraden låg. Den rekommenderade täckningsgraden är enligt svenska och europeiska dokument 85 %. Även hörsamheten det vill säga antalet kvinnor som kommer för provtagning efter en inbjudan är låg i Uppsala län. I NKCx var den för inom 3 mån från kallelsen och % ett år. Kvinnorna får inbjudan till en BMM utifrån geografisk tillhörighet. Rutinerna på BMM är olika och på vissa mottagningar får kvinnan ringa för att boka tid, andra erbjuder en drop-in tid.

368 Bild: Täckningsgrad region Uppsala-Örebro året Åldersklass år Källa: NKCx Årsrapport 2017 Utvecklingsområden och projekt inom mödrahälsovårdvården i Uppsala län Utvecklings- och förbättringsarbete Barnmorskemottagningarna (BMM) i Uppsala län har ett kontinuerligt utvecklingsbehov inom alla verksamhetsbitar. MHV-enheten arbetar med förändringar utifrån mottagningarnas behov i kombination med en fungerande vårdkedja. Förändringar styrs av nya riktlinjer och medicinsk evidens En sammanfattning på ämnen som prioriterats under 2016 och som kommer att vara viktiga under 2017 och närmaste åren beskrivs enligt nedan. SKL satsning Enligt överenskommelse mellan regering och SKL har man under en femårsperiod nationellt tilldelat resurser för området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Satsningen är riktad till identifierade

369 områden med utvecklingsbehov utifrån rapporter från bland annat öppna jämförelser och andra internationella/nationella rapporter. MHV enheten är delaktiga i flera av dessa processer Den organiserade screening för cervixcancerprevention Detta är en högprioriterad del av MHV-enheten utvecklingsområde. Under 2016 har ett nytt vårdprogram för Sverige utarbetats utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd. Vårdprogrammet beräknas bli godkänt under Efter att politiken uppmärksammade de låga siffror som framkommit i Öppna jämförelser för Uppsala län 2015 har mödrahälsovårdsenheten under 2016 påbörjat arbetet utifrån den handlingsplan som utarbetades Sedan beslutet från dåvarande produktionsstyrelsen kom i november 2015 har MHV-enheten arbetat med flera delar i handlingsplanen. Inom ramen för SKL satsningen har följande delar av handlingsplanen ingått: Webbtidbok Webtidboken för gynekologisk cellprovskontroll vid BMM i Uppsala län har sedan länge planerats. Målet med att kvinnan själv kan boka sin tid utan att passa telefontid med mottagningar ses som ett steg i att öka tillgänglighet och antal kvinnor som kommer efter en inbjudan. Det har varit många steg som behövt lösas och de flesta har varit kopplad till patientjournalen och tidböcker kopplad till denna. Detta har nu kunnat lösas och nu kommer det bli möjligt att införa bokningen under Cytburken Uppsala läns landsting har i september skrivit kontrakt med RCC Väst (Regionalt cancer centrum region väst) för att delta i Cytburken Processregistret i NKCx (Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention). Under hösten har införandet följt handlingsplanen och processen pågått med de IT-lösningar som behövs för att det ska fungera för provtagare, analyser och kliniken. Information och utbildningsinsatser kommer att genomföras under Preventivmedel Kostnadsfria preventivmedel till unga kvinnor upp till och med 25 år infördes våren Kopplat till detta fanns ett uppdrag från politiken att genomföra fortbildning/kompetensutveckling för barnmorskor inom mödrahälsovård, ungdomsmottagningar och gyn. mottagningarna i Uppsala län. Uppdraget var till Enheten för kunskapsstöd vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen (Landstingets ledningskontor). MHV-enheten deltog i planeringen för detta och står som medarrangör för två dagar i januari Övervikt och fetma en folkhälsofråga Övervikt och fetma är ett känt folkhälsoproblem som Uppsala valt att lyfta i satsningen på kvinnors hälsa. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 lyfts detta som ett av flera viktiga områden för mödrahälsovård. Övervikt och fetma är en viktig faktor att ha med i övervakningen av kvinnor för att öka möjligheten till ett bra utfall av graviditeten. Högt BMI i graviditet ökar risken för ett flertal komplikationer så som graviditets hypertoni, graviditetsdiabetes, fosterdöd, stort barn och förlossningskomplikationer som utdraget förlossningsarbete och kejsarsnitt jämfört med normalviktiga.

370 Uppsala har valt att försöka nå allmänheten med förståelse för att vikten av att gå ner i vikt innan graviditeten och emellan graviditet detta har utmynnat i en liten film med information om frågan. Filmen heter Fruktsamhet och vill belysa och öka kunskapen om viktens betydelse för kvinnors och mäns fertilitet. Filmen är riktad till målgruppen kvinnor och män i fertil ålder. Syftet med produktionen är att få kvinna/partner få mer kunskap om sin fruktsamhet, öka chans till en god hälsa kopplat till evidens, 1177, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten. Särskild satsning för att nå kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper Uppdraget i handlingsplanen var att inventera vårdbehovet hos kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper. Tonvikten vara lagd på kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonal och bemötandet i mödrahälsovård med fokus på reproduktiv hälsa. Det finns brister i nuvarande system som gör att BMM inte har verktyg för att möta dessa behov, såsom kompetens, metoder, resurser etc. Språksvaga invandrare är en grupp som är svårare att nå och det är svårt för BMM att vid samma tidsintervall få en sammanhållen grupp med gruppmedlemmar som talar samma språk. Hur når vi blivande föräldrar i socioekonomiskt utsatta grupper med information gällande att främja barns hälsa och utveckling och att stärka föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet, samt förlossningsförberedelse både fysiskt och psykiskt? BMM har ett uppdrag att erbjuda alla förstagångsföräldrar föräldrautbildning. Syftet med Föräldrastödsutbildningen är att erbjuda kunskap, möjlighet till kontakt, gemenskap och diskussion. Som förutsättningarna är idag finns det en grupp förstagångsföräldrar som är i behov av tolk och där ordinarie upplägg på föräldrautbildningen inte är anpassas utifrån denna grupps behov. Det handlar delvis om språk men även om kultur, tradition, hälso- och sjukvårdsystem som skiljer sig från de blivande föräldrarnas hemländer. Under 2016 har förberedelsearbete påbörjats för att prova en ny metod med att använda sig av kulturtolkar som stöd när barnmorska håller i föräldragrupper genom att erbjuda riktad föräldrastödsutbildning till de blivande föräldrar som är i behov av tolk i arabiska och somaliska. Målet är att invandrade blivande föräldrar som inte tillgodogör sig svenska språket får delta på lika villkor som svensktalande blivande föräldrar i samhället. I november inbjöds MHV-enheten till vårdstyrelsens sammanträde med anledning av de diskussioner som uppstått inför beslut att införa en koppling av mödravårdspengen till CNI (Care Need Index). MHV-enheten la stor vikt på de psykosociala riskfaktorer som finns i graviditet, utifrån psykisk ohälsa och andra ohälsosamma levnadsvanor. Den ökade psykiska ohälsan i kombination med högre BMI hos kvinnor i fertil ålder innebär att det kommer att behövas mer stöd till dessa grupper. Det kommer även att behövas utökat stöd till de kvinnor som kommit till Sverige senaste åren och som ännu inte kan tillägna sig all information på svenska.

371 Fosterdiagnostik Under året har MHV-enheten deltagit i arbetet med Fostermedicinska mottagningen angående införandet av NIPT som en delmetod inom screening för kromosomavvikelse. Detta kommer att bland annat att kräva förändringar framöver i den information som ska ges vid BMM om fosterdiagnostik. Ett förslag på samtalsstöd för BM inom mödrahälsovården är framtaget för detta syfte. Utbildningsprogram för att alla barnmorskor i primärvården påbörjades hösten Utbildare är Charlotta Malmgren-Ingvoldstad, genetisk rådgivare i Stockholms läns landstig och stor erfarenhet av motsvarande utbildning i sitt hemlandsting. Utbildningen ger BM kompetens att kunna ge information om Fosterdiagnostik enligt Socialstyrelsen riktlinjer. Samarbete Psykiatrin - Obstetriken Psykisk ohälsa har ökat bland unga kvinnor generellt och därmed bland gravida. I Graviditetsregistrets sammanställning 2015 har knappt 9 % av de gravida i Uppsala län behandling för psykisk ohälsa. Kvinnor har sina kontakter i stor utsträckning via primärvården, första linjens psykiatri, en mindre andel behandlas inom specialistpsykiatrin, Akademiska eller i HÄTÖ (Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammars kommun) eller Enköping. Under många år har det varit svårt att få ett strukturerat samarbete emellan mödrahälsovård/primärvård/ obstetriken/psykiatrin. Under 2016 påbörjades ett fruktbart samarbete som hittills resulterat i att psykiatrin nu producerat en klinisk handbok om psykisk sjukdom under graviditet och förlossning och parallellt med detta har PM för psykisk sjukdom under graviditet förändrats för MHV-kvinnosjukvård. Den kliniska handboken är tänkt att vara en hjälp och stöd för alla vårdnivåer, primärvård, obstetrik och psykiatri när det gäller omhändertagande och behandling. Under våren 2017 planeras implementering med introduktion av handboken för berörda enheter. Vidare kommer utbildning av barnmorskor planeras framöver. Arbetet med förstärkt omhändertagande kommer även att påverka resurser för omhändertagande av kvinnor med förlossningsrädsla. Auroramottagningen i samarbete med psykiatrin kommer att se över behov ar resurser. Inom enheten för Unga vuxna finns fungerande omhändertagande av gravida kvinnor under 25 års ålder. De insatser som görs där kommer att kunna vara en förebild för övriga enheter när det finns behov av att bygga upp nätverket kring den blivande familjen. MHV-enheten har haft möte tillsammans med dem och barnambassadörer i psykiatrin. Aktiviteter Nationell Cellprovsvecka Kvinnosjukvården har i uppdrag att öka täckningsgraden för deltagande i gynekologisk cellprovskontroll och på så sätt upptäcka cellförändringar i tidigt stadium och minskar fallen av livmoderhalscancer. Uppmärksamhetsvecka för cellprovskontroller har varit återkommande inslag i flera landsting sedan ett antal år. Syftet är att öka kunskap om och deltaganden i regelbunden gynekologisk cellprovskontroll. MHV-enheterna i Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland och Region Örebro län skrev en gemensam projektansökan till RCC-Uppsala Örebro Regionen fick medel beviljade som användes till kampanjvecka under Även landstinget Uppsala län avsatte medel för reklam kampanj. De aktiviteter som skedde under maj månad var nyhet på

372 intranavet/extranavet, affischer med budskapet gå på din kallelse togs fram till väntrum, länstrafikens buss och tåg hade dessa under en månad. Pressmeddelande med fokus att ta cellprov, reklam knappar till personalen vid BMM och vårdcentralen som via sin APT tid fick ta del av en presentation om vikten att ta cellprov för att kunna motivera fler kvinnor att ta cellprov. SF film med reklam film under en månad med budskap Livmoderhalscancer drabbar inte bara dig. Det finns inga ursäkter. Ta cellprov! Uppmärksammades på 1177/vårdguiden med tema ta cellprov. Utökade öppettider vid BMM. En kvinna som via sociala medier berättar om sina egna erfarenheter om att inte gå på cellprovtagning vid kallelse och följderna av det blev mycket uppmärksammat. Studier inom Gynekologisk cellprovtagning Under 2016 startar Akademiska sjukhuset en studie i samarbete med Uppsala universitet. Syftet med studien är att utvärdera om självprovtagning med HPV-analys mot traditionellt cellprov hos barnmorska i stor skala. Man har för avsikt att göra en utvärdering inom ramen för screeningprogrammet. Alla kvinnor i gynekologiska cellprovtagningen i åldern år i tur att kallas för provtagning 2016 kommer därmed att inbjudas till studien. Kvinnorna lottas till två studiegrupper där hälften får en inbjudan att ta ett självprov i hemmet och andra hälften inbjuds att gå till barnmorska för provtagning. Graviditetsdiabetes (GDM) Definitionen av graviditetsdiabetes har varierat nationellt. Socialstyrelsen lade 2016 fram ett dokument om diabetes i Sverige, där man rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder gravida kvinnor åtgärder för att följa och vid behov sänka blodsockret från följande gränsvärden för p-glukos: fastande 5,1 mmol/l, 1 timme efter 75 g glukosbelastning 10,0 mmol/l och 2 timmar efter 75 g glukosbelastning 8,5 mmol/l (baseras på venös provtagning). Det kommer att innebära en sänkning jämfört med de gränsvärden som använts idag och sannolikt ett ökat resursbehov när fler kvinnor får diagnos graviditetsdiabetes. Förberedelsearbete pågår inför den nya rutinen med att skriva lokala rutiner, flödesschema, provtagningsrutiner, fortbildning för barnmorskor och dokumentationsrutiner. SRHR MHV-enheten ingår i den grupp under Smittskyddsenheten som sedan 2016 kallas SRHR grupp (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). Gruppen ska i enlighet med SoS och FHI: nationella strategi verka för: Bästa möjliga sexuella och reproduktiva hälsa på lika villkor för hela befolkningen och med uppfyllande av allas sexuella reproduktiva rättigheter. För ett välfungerande folkhälsoarbete krävs samverkan och samarbete mellan myndigheter, kommuner, landsting och ett flertal andra aktörer. Aktiviteter under 2016 har varit att påbörja ett processarbete med att ta fram Övergripande mål för landstinget gällande sexualitet och hälsa. Länet saknar en samlad mottagning för frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa. I storstadsregioner finns SESAM mottagningar som har samlad kompetens. Vinsterna med en SESAM mottagning skapar bättre förutsättningar att kvalitetssäkra och verka preventivt genom ökat samarbete professioner och aktörer emellan. Ett studie besök gjordes vid en av Stockholms läns landstings SESAM mottagningar för att ta del av deras erfarenheter.

373 Vårdprogram och riktlinjer Vårdprogram och riktlinjer för Mödrahälsovård är ett arbete som pågår kontinuerligt och som även omfattar de verksamheter som på olika sätt berör graviditet och förlossning. Amning Socialstyrelsens senast rapport visar att det finns stora regionala skillnader i amning för barn födda år Uppsala län är ett av de län som ligger bäst till även när det gäller flest helammade barn vid fyra månaders ålder 79 procent, jämfört med rikssnittet på 52 procent. Amning i Vårdkedjan är ett pågående arbete mellan MHV, BHV och kvinnobarndivisionen med förlossningen, BB neonatal och barnsjukhuset. Fortsatt vård i hemmet De BMM i länet som ligger utanför Uppsala och Knivsta kommun har uppdrag Fortsatt vård i hemmet De familjer som erbjuds BB vård i hemmet (75 80%) är överlag mycket nöjda med den vårdrutinen. MHV enheten kallade till ett nätverksmöte för alla BMM som i länet har uppdrag BB vård i hemmet tillsammans med Barnspecialistmottagningar och BB på väg. Mötet blev mycket uppskattat och flera vårdkedjeproblem diskuterades. Patientuppföljning Den gemensamma patientenkäten för hela vårdkedjan: BMM Akademiska Sjukhuset är den barometer som finns för verksamheten att ta del av patienternas synpunkter och upplevelse av den vård vi erbjuder. MHV-enheten kommer att i samarbete med Kvinnosjukvården AS fortsätta att utifrån resultaten från de svagare områdena verka för utveckling av bland annat föräldrastödet, bemötande och tillgänglighet. Dokumentationsutveckling För att säkerställa en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över bedömningar och beslut som har gjorts avseende patienternas vård och behandling. Dokumentation är en stor del av vårdens innehåll idag. Cosmic journalen som används inom hela Uppsala län har många mallar som stöd för vårdgivarna. Landstinget/EPJ (elektronisk patientjournal)som har i uppdrag att ta fram mallar har nu som mål att alla mallar ska ha samma struktur en så kallad landstingsövergripande Mallstruktur. MHV-enheten är en sammanhållande länk i detta arbete. Det har varit en utmaning att få allt på plats och det är fortfarande pusselbitar som inte är klara. Arbetsgruppen med representanter från alla BMM i länet har gjort en stor insats. Syftet med förändringen För att motivera verksamheten om förändringen har vi lyft fram syftet med att föra en patientjournal. bidra till en god och säker vård för patienten genom att tydligt dokumentera bedömning, besök, behandling, planerad vård, genomförd vård och information enligt lag skyldighet att dokumentera kvalitetsregister kopplade till dokumentationen

374 kvalitetssäkring bättre rutiner, alla gör lika, stämma överens med riktlinjer spara tid, underlätta arbetet Nätverksgrupp Kvinnors-Hälsa Påbörjat ett projekt att ta fram riktlinjer/rutiner och dokumentation för bäckenbottenbedömning och behandling av bäckenbottendysfunktion. Modernisering av Huldra systemet EVRY Sweden AB har i uppdrag för Landstinget Uppsala län att bygga den mall som används för den ekonomiska registreringen. Varje BMM får en kapiteringsersättning för varje listad person vid mottagningen. Under har ett omfattande genomarbeta och modernisering av Huldraklienten gjorts. Enligt den förstudie som gjordes påvisades att det fanns behov av modernisering. Det fanns även risker förknippade med kompatibilitet och utvecklingskompetens då tekniken utvecklats. Pilot mottagning testar nu den framtagna modellen som Lena Axén har varit delaktig i att ta fram. Planeringsrond och konsultationstidbok Alla barnmorskemottagningar har planeringsronder med Obstetriken var 14:e dag. Sedan den nya rutinen infördes 2010 har detta förändrats men också visat sig ta allt mer tid. I samarbete med kvinnosjukvården har ronderna behövt förändras eftersom det inte finns bemanning som kan täcka den närmare 100 % tid som detta tagit i anspråk. Från och med hösten 2016 har alla mottagningar telefonrond var 14:e dag samt daglig tillgång till korta konsultationer via Konsulttidboken. En utvärdering har gjorts. Vidare har det sedan länge efterfrågats en förändring av dokumentationen för ronderna. Bakgrunden är att arbetssättet behöver förändras är att dagens arbetssätt inte följer de lagar, regelböcker och dokumenterade rutiner som finns. Läkare har loggat in som konsult PV, och därmed dokumenterat som läkare primärvård. Detta är inte förenligt med patientdatalagen eftersom man då kommer att dokumentera i annan vårdgivares journal gäller de mottagningar som inte tillhör den offentliga primärvården. Läkare kommer nu istället ha en inloggning som ligger under kvinnosjukvården/specialistmödravården men skilt från övrig verksamhet. Denna rutin gäller för både planeringsronder och konsultationer. Alla BMM har tillgång till fiktiv tidbok på samma sätt som tidigare där BM kan boka in patienter som ska rondas eller där det finns en fråga att ta ställning till. Nya rutinen gäller från och med v Kontaktbesök Under april-maj 2016 genomfördes kontaktbesök till samtliga BMM i länet. Syftet med besöken är att träffa samtliga BM, verksamhetschefer, läkare knuten till verksamheten samt i förekommande fall undersköterska vid mottagningen. Kontaktbesöken är av stor vikt för alla deltagare. Verksamhetschefen får en möjlighet att se hur BM:s arbete ser ut i förhållande till andra mottagningar i länet. De ger också en stor förståelse för mödravård och andra delar av ämnesområdet sexuell och reproduktiv hälsa.

375 Mottagningen får möjlighet informerar om förutsättningar för uppdraget inom den egna verksamheten, t ex vilka samarbetspartner som finns. MHV-enheten får då tillgång till verksamhetens bemanning, läkartid och andra professioner som berör arbetet med gravida. Avslutande diskussion Mödrahälsovårdens årsrapport bygger i stor utsträckning på data från Graviditetsregistret, för Uppsala län såväl som för de andra län som sammanställer utfallet av mödrahälsovårdens insatser. Utvecklingen av mödrahälsovård i Sverige, regionalt likväl som nationellt, bygger på att tillförlitlig statistik kan fås fram. Den nya plattformen för Graviditetsregistret som infördes 2015 har blivit mer komplicerad och tyvärr gjort det svårare att föra över alla variabler från patientens journal. Detta har inneburit att det blivit mer tidskrävande för barnmorskorna som under 2016 inte hunnit få in en bra rutin. Det kan tilläggas att trots förutsättningarna har BM i Region Uppsala klarat av att registrera 81 % av de gravida under Det har även blivit svårare för MHV-enheten att själva ta fram statisk och tabeller som är tillförlitliga. Förutsättningarna för framtidens mödrahälsovård har sedan regeringens och SKL:s satsning på särskilda medel 2015 och framåt, stärkts. Mödrahälsovården behöver utvecklas och detta framför allt med en förstärkt vårdkedja mellan primärvård och specialistvård. MHV-enheten har fått ökade möjligheter att stärka förutsättningarna för en mer jämlik och tillgänglig vård. Flera projekt påbörjades under 2016 och MHV-enheten ser nu fram mot att kunna genomför flera förbättringar inom mödrahälsovården. Primärvårdens barnmorskor är engagerade i den fortsatta utvecklingen. Till detta kommer även vikten av att tillföra kompetensutveckling och att det för barnmorskan blir meningsfullt att delta i processen på väg mot framtidens mödrahälsovård.

376 BREV 1(2) Datum Vår beteckning VON 2017/00042 nr 2607 Förvaltningschef socialtjänsten Förvaltningschef socialtjänsten Thomas Brandell, Socialchef Skrivelse till Region Uppsala - habiliteringens lokalisering Håbo kommun, med invånare, är väl informerad om att det inom Region Uppsala pågår ett arbete med att utveckla habiliteringsverksamheten i syfte att skapa en flexibel organisation som på ett bra sätt kan möta de krav på en specialistverksamhet som habiliteringen utgör. Organisatoriskt finns redan idag en gemensam chef för verksamheterna i Enköping och Håbo. Vi kan mycket väl se fördelarna med detta i form av samordning av resurser och de möjligheter som då skapas när det gäller att erbjuda optimalt stöd till patienten. Håbo kommun känner också till att det för närvarande pågår en utredning kring att fysiskt slå samman enheterna i Enköping och Håbo till gemensamma lokaler i Enköping men med tillgång till lokaler i Bålsta. Även med en sådan lösning kan Håbo kommun se fördelarna i form av möjligheter till kollegialt stöd och utveckling i sin yrkesroll. Håbo kommun och dess Vård- och omsorgsnämnd vill med detta brev understryka vikten av att det kommer att finnas kvar en behandlingslokal i Bålsta. Som vi ser det är det en förutsättning för att Håbo kommuns invånare ska få tillgång till habiliteringen på ett sätt som fungerar för deras behov och livssituation. Det skulle vara mycket olyckligt om patienterna i Håbo måste åka till Enköping för att få tillgång till habilitering. För till exempel föräldrar till funktionsnedsatta barn i Håbo är det fel håll att åka då det absolut stora flertalet arbetspendlar mot Stockholmsområdet. En sammanslagning till gemensamma lokaler i Enköping får heller inte innebära att det utförs ett minskat antal habiliteringsinsatser i hem, skolor, förskolor och på boenden även om dessa kommer att ta mer personaltid i anspråk på grund av restid mellan Håbo och Enköping. Ur ett samverkansperspektiv mellan Regionens professioner och kommunens resurser i form av bland annat elevvårdspersonal och socialtjänst är det också av yttersta vikt att möjligheten till sådan samverkan underlättas genom att habiliteringen har en permanent lokal för verksamheten i Håbo. För Vård- och omsorgsnämnden i Håbo kommun Lisbeth Bolin POSTADRESS Bålsta BESÖKSADRESS Centrumleden 1 TELEFON VÄXEL TELEFAX ORG.NR HEMSIDA E-POST socialnamnden@habo.se

377 BREV 2(2) Datum Vår beteckning VON 2017/00042 nr 2607 Förvaltningschef socialtjänsten Ordförande

378 Fel i PDF konvertering: Filen "Svar till Håbo kommun hab lokalisering.docx" kunde inte konverteras till pdf.

379 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Förteckning över delegationsbeslut Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

380 2 (2)

381 Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Avtalstecknande Avtal för privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med Hossein Eftekhari, Ekeby tandläkarmottagning VS Avtalstecknande Avtal avseende specialiserad ortodonti för barn och unga med Lita Odontologi och Ortodonti AB VS Avtalstecknande Tilldelningsbeslut vårdval avseende vårdcentral med tilläggsåtagande barnavårdscentral med Ultuna vårdcentral VS Avtalstecknande Avtal för privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med Ayhan Koseoglu, Tandvårdsteamet AK AB VS Avtalstecknande Tilldelningsbeslut vårdval barnmorskemottagning med Barnmorskemottagningen Hjärtat AB VS Avtalstecknande Förfrågningsunderlag avseende regelbok för vårdcentral med Ultuna Vårdcentral Praktikertjänst AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Enhetschef Carina Bäckström Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Enhetschef Carina Bäckström Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld