Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer?"

Transkript

1 Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer? En kvalitetsgranskning av BCG-vaccination i Uppsala län 2011 Författare: ST-läkare Stina Lemoine Gottsunda Vårdcentral Uppsala läns landsting Handledare: Anna Sarkadi Leg. Läkare, docent M.D., Associate Professor Inst. för kvinnors & barns hälsa, Uppsala Universitet Thomas Wallby Distriktssköterska

2 Mag. i barn och ungdomars hälsa Inst. för kvinnors & barns hälsa, Uppsala Universitet Sammanfattning Globalt är tuberkulos ett stort hälsoproblem. För att förhindra spridning ger vaccinering av barn stora hälsovinster. I Sverige var vaccinationsfrekvensen 90 % bland barn med risk för att insjukna i tuberkulos år I Uppsala kommun är vaccinationsfrekvensen tyvärr lägre. Barnhälsovården i Uppsala län initierade ett projekt januari 2006 för att öka vaccinationstäckningen. Vår studie visar att man i Uppsala kommun ökat täckningsgraden av vaccinerade riskbarn vid 1 års ålder från 32 % (födda år 2003) till 65 % (födda år 2006). Trots ett stort trendbrott med ökad vaccinationsgrad hos riskbarn togs denna modell ur bruk september Den ökade trenden av andel vaccinerade riskbarn i Uppsala kommun fortsatte inte för barn födda under 2009 när projektet hade lagts ned. Föreliggande studie visar även på lokala skillnader i vaccinationsfrekvens mellan olika barnavårdscentraler i Uppsala kommun. Barnavårdscentralerna med den högsta vaccinationstäckningen efter att projektet lades ned är Liljeforstorg och Gottsunda. På dessa två mottagningar fanns även barnspecialistmottagningarna som BCG-vaccinerade barnen under projektets gång. Möjligen har den lokala kännedomen och decentraliseringen av BCGvaccinationen i Gottsunda och Liljeforstorg bidragit till att fortsätta hålla en hög vaccinationsfrekvens även efter projektets slut.

3 Inledning Idag är en tredjedel av jordens befolkning bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar ca 9 miljoner människor och ca 1,3 miljoner dör varje år till följd av tuberkulos (1). Få insatser inom den medicinska vetenskapen har gett så stora globala hälsovinster som vaccinering av barn. Idag är smittkoppor utrotade och poliosmitta finns endast i ett fåtal länder, tack vare vaccinering av barn (2). Vaccinering mot tuberkulos Då Sverige har en låg incidens av tuberkulos, beräknas riskerna med vaccination överstiga nyttan med immunitet hos alla barn. Istället för att vaccinera alla barn, identifierar vederbörande distriktssköterska vilka barn som tillhör en riskgrupp att smittas av tuberkulos. Riktlinjer för vad som definieras som riskbarn finns enligt föreskrifter från Socialstyrelsen, figur 1. Riskbarn rekommenderas att bli vaccinerade mellan 6 månader och 1 års ålder (2). Figur 1. Definition av riskbarn enligt Socialstyrelsens föreskrifter Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt Familjeursprung från ett land med hög tuberkulosförekomst (Östeuropa, Balkan, Asien, Afrika och Sydamerika) Planerad vistelse i ett land eller område enligt ovan, om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen Tuberkulossituationen i Sverige I Sverige inträffar numera 500 nya sjukdomsfall av tuberkulos per år, och 20 personer dör årligen till följd av tuberkulos (5). Av alla nya fall av tuberkulos i Sverige är ca 80 % av de nyinsjuknade, personer med invandrarbakgrund (6). Invandrarkvinnor i åldern löper störst risk att insjukna i tuberkulos (7). Då dessa kvinnor är i barnafödande ålder skall screening utföras för tuberkulossmitta på mödravårdscentraler enligt Socialstyrelsen. Det finns dock inga kvalitetsuppföljningsstudier för tuberkulosscreening på gravida. Störst risk för mödrar att insjukna i tuberkulos är inom sex månader efter barnets födelse (8). Vid utsatthet för tuberkulossmitta är sjukdomsrisken högst hos små barn, personer med nedsatt immunförsvar samt personer med nedsatt allmäntillstånd. Även om incidensen för tuberkulos är låg i Sverige, har den ökat allt sedan år Detta bedöms bero på hög migration från länder med hög incidens av tuberkulos (9). Vaccinationsskydd för riskbarn är viktigt för att kunna behålla Sveriges låga incidens i framtiden. Sedan den riktade vaccineringen infördes 1975 har riskgruppen ökat från 1-2% av

4 barn födda mellan 1976 och 1980 till 21 % av barn födda under år Således har gruppen riskbarn ökat i takt med invandringen till Sverige (4). Administrering av BCG-vaccin Utförandet av BCG-vaccinering skiljer sig mellan olika landsting i Sverige. Vaccinationen kompliceras av att den skall erbjudas en särskild riskgrupp samt att administreringen av vaccinet kräver viss kompetens, då den skall ges intradermalt. Barnet kan även få en hudreaktion efter vaccinet som i vissa fall utvecklas till ett sår. Nationell vaccinationsstatistik I Sverige rapporterar barnhälsovården i respektive län in fullständig vaccinationsdata till Smittskyddsinstitutet den 31 december det år barnet fyller 2 år. Därför finns endast jämförande nationell statistik för vaccinationstäckning av BCG för 2-åringar. Vaccinationstäckningen av riskbarn födda 2006 för riket var 90 % (10) vid 2 års ålder. Målet för vaccinationstäckning ligger på 95 % för att förhindra utbrott (11). BCG-vaccination i Uppsala län I Uppsala län administreras BCG-vaccinationen på olika sätt beroende på kommuntillhörighet. I kranskommunerna remitteras riskbarnen av sin distriktssköterska till vederbörande barnläkarmottagning för vaccinering, eller också vaccinerar man inom ramen för specialist BVC-mottagning då barnläkaren kommer till barnavårdcentralen. Barn födda i Uppsala och Knivsta kommun har i stället hänvisats av sin distriktssköterska till lungmottagningen på Uppsala Akademiska på drop-in-tider för vaccinering. Barnhälsovården i Uppsala län noterade att vaccinationstäckningen för barn som vaccinerades på lungmottagningen var betydligt lägre än för dem som vaccinerades på respektive barnläkarmottagning i kranskommunerna. Vaccinationstäckningen för barn födda 2002 var 94 % i Enköpings kommun, medan den var endast 31 % i Uppsala kommun och 17 % i Knivsta kommun samma år (12). I Uppsala och Knivsta kommun införde barnhälsovården januari 2006 samma modell som man haft i kranskommunerna. Läkarna på barnläkarmottagningarna ansvarade nu för vaccineringen, och riskbarnen blev kallade på fasta tider istället för hänvisade till drop-in-tider på lungmottagningen. På endast ett år hade man i Uppsala kommun ökat täckningsgraden hos 2-åringar från 46 % år 2006 till 74 % vaccinerade riskbarn år 2007 (13). Trots ett stort trendbrott med ökad vaccinationsgrad hos riskbarn togs denna modell ur bruk september 2009 för Uppsala och Knivsta kommun p.g.a. personalbrist och ekonomiska begränsningar. Riskbarn hänvisas åter till lungmottagningen på Akademiska Sjukhuset men tidigare drop-in-tider har ersatts med fasta tider för BCG-vaccinering.

5 Syfte Syftet med studien är att undersöka om BCG-vaccinationstäckningen har förändrats i och med organisatoriska reformer i Uppsala för barn födda mellan åren 2003 och Finns det ett samband mellan vaccinationstäckningen i olika årskullar och kommuntillhörighet i Uppsala län? Metod Grupperna som vi har studerat består av barn födda mars till december 2003, mars till december 2006 och mars till december Alla barn var folkbokförda i Uppsala län respektive år den 31 december och registrerade i BASTA, Barnhälsovårdens kvalitetsregister i Uppsala län. Ur registret inhämtade vi barnens kommuntillhörighet, vilken BVC-mottagning barnet besökte och om barnet skall rekommenderas BCG-vaccination, enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Vaccinationsstatus för BCG inhämtade vi ur BASTA den 31 december det år som barnet fyllde 1 år. Gruppen barn som är födda under 2009 kommer att fylla 2 år 31 december För att kunna utföra en fortlöpande granskning av vaccinationsstatus efter en organisatorisk förändring valde vi att granska täckningen redan vid 1 års ålder. Vårt resultat kan dock inte jämföras med nationell statistik som baseras på vaccinationsstatus vid 2 års ålder. För 233 (2,4 %) av barnen gick det inte att identifiera i BASTA om de var riskbarn eller inte. Barn med oklar status har exkluderats från studien och utgör ett bortfall. Etiska överväganden Vid insamling av variabler från BASTA-registret har inga personnummer registrerats. Barnen har erhållit ett kodat serienummer. Således har ingen insamling av data skett på individnivå med personnummer, och i rapporten kommer inga enskilda persondata att registreras. Arbetet utgör ett led i Barnhälsovårdens kvalitetssäkring av vaccination mot tuberkulos. Statistiska analyser Microsoft Excel har använts för datahantering och databearbetning. Statistiska analyser har räknats ut med Chitvåtest och med statistikprogram i Excel.

6 Resultat Totalt fanns det 9663 barn registrerade i BASTA som var födda mars till december 2003, mars till december 2006 och mars till december 2009 i Uppsala län. Uppsala och Knivsta kommun Totalt antal födda barn har ökat från 2003 till 2009, figur 2. Även antalet och andelen riskbarn har ökat genom åren. Figur 2. Flödesschema över studiepopulationer, Uppsala och Knivsta kommun. Finns det ett samband mellan födelseår och vaccinationstäckning i Uppsala och Knivsta kommun? När barnen blev vaccinerade på respektive barnläkarmottagning, i samband med en organisatorisk förändring år 2006, steg vaccinationstäckningen hos 1-åringar från 32 % (födda 2003) till 65 % (födda 2006), figur 3. Skillnaden mellan vaccinationsfrekvensen bland barn födda 2003 och 2006 är signifikant (Chitvåtest x 2 =81,4 df=1, p<0,001). Den ökade trenden av andel vaccinerade riskbarn i Uppsala och Knivsta kommun fortsatte inte under 2009, då lungmottagningen åter vaccinerade riskbarn. Vaccinationstäckningen sjönk då till 61 %. Sänkningen i vaccinationsfrekvens mellan barn födda 2006 och 2009 är inte signifikant (Chitvåtest x 2 =1,7 df=1, p=0,19). Vid en jämförelse mellan åren 2003 och 2009 finns en

7 signifikant skillnad (Chitvåtest x 2 =67,1, df=1, p<0,001). Lungmottagningen vaccinerade barn som både var födda 2003 och 2009, men rutinerna skiljer sig åt mellan dessa år. Barn födda 2003 (vaccinationstäckning 32 %) blev kallade på drop-in tider och barn som var födda 2009 (vaccinationstäckning 61 %) blev kallade på fasta tider. Figur 3. BCG-vaccinationstäckning av riskbarn i Uppsala och Knivsta kommun Uppsala kranskommuner I Uppsalas kranskommuner har riskbarnen vaccinerats oförändrat genom åren av barnläkare på respektive barnläkarmottagning. Vaccinationstäckningen vid 1 års ålder ligger på en jämn nivå 81 % (år 2003), 84 % (år 2006) och 88 % (år 2009), figur 4. Figur 4. Flödesschema över studiepopulation, Uppsalas kranskommuner

8 Finns det ett samband mellan vaccinationstäckningen i olika årskullar och kommuntillhörighet i Uppsala län? Antalet riskbarn är större i Uppsala och Knivsta kommun jämfört med kranskommunerna, figur 5. Därmed finns de flesta ovaccinerade riskbarn till både antal och andel i Uppsala och Knivsta kommun. För barn födda 2003 skiljer sig vaccinationstäckningen signifikant (Chitvåtest x 2 =108,6 df=1, p<0,001) om man är född i en kranskommun (81 %) jämfört med i Uppsala och Knivsta kommun (31 %). Under 2006 är skillnaden mellan vaccinationstäckning i kranskommuner (84 %) och Uppsala och Knivsta kommun (65 %) signifikant, (Chitvåtest x 2 =13,9 df=1, p<0,001). Även för barn födda under år 2009 är vaccinationstäckningen signifikant mellan kranskommuner (88 %) och Uppsala och Knivsta kommun (61 %), (Chitvåtest x 2 =40,0 df=1, p<0,001) Således finns det ett samband mellan vaccinationstäckningen i årskull 2003, 2006 och 2009 och kommuntillhörighet i Uppsala län. Figur 5. Antal riskbarn och antal vaccinerade riskbarn vid 1-års ålder. Andelen vaccinerade riskbarn anges i procent

9 Vaccinationstäckning på barnavårdscentraler i Uppsala kommun Liljeforstorg har den bästa vaccinationstäckningen av inskrivna barn på BVC födda 2009, se figur 6. Figur 6. Andel vaccinerade 1-åriga riskbarn för respektive BVC-mottagning i Uppsala kommun.

10 Hur har vaccinationstäckningen förändrats lokalt på BVC-mottagningarna i samband med organisatoriska förändringar? När barnhälsovårdens projekt pågick med att vaccinera fler barn mot tuberkulos under perioden januari 2006 till augusti 2009 kallades barnen till barnspecialistmottagningarna i Uppsala kommun. Barnmottagningarna låg då i Gottsunda och i Liljeforstorg. Initialt fanns det även en barnmottagning i Luthagen som sedan flyttade till Samariterhemmet. På BVC-mottagningarna i Gottsunda och Liljeforstorg finns den högsta vaccinationstäckningen av riskbarn i Uppsala kommun, figur 7. Liljeforstorg har en signifikant ökning av vaccinationsfrekvensen mellan riskbarn födda år 2006 och 2009 (Chitvåtest x 2 =9,83, df=1, p<0,001.) På BVC-mottagningarna i Sävja och Årsta/Vaksala har man aldrig vaccinerat barnen utan antingen remitterat barnen till lungmottagningen eller närmaste barnläkarmottagning. Sävja och Årsta/Vaksala har förutom den lägsta vaccinationstäckningen av riskbarn födda år 2009 även en signifikant minskning jämfört med Sävja (chitvåtest x 2 =4,63, df=1, p<0,05) och Årsta/Vaksala (chitvåtest x 2 =7,80 df=1, p<0,05). Figur 7. Vaccinationsfrekvens på BVC-mottagningar med högst respektive lägst täckning år Diskussion Resultatet visar att vaccinationstäckningen ökade signifikant hos 1-åringar födda år 2006 i samband med att läkare började vaccinera riskbarn på respektive barns

11 barnläkarmottagning, jämfört med när barnen blev hänvisade till drop-in-tider på lungmottagningen. Efter att man återgått till att lungmottagningen ansvarar för vaccinationen har ingen signifikant förändring skett vad gäller vaccinationsfrekvensen mellan år 2006 och Vår studie visar dock att lungmottagningen vaccinerade en signifikant högre andel riskbarn (p<0,001) år 2009 jämfört med Det kan möjligen finnas ett samband att lungmottagningen nu kallar barnen på fasta tider för vaccination, istället för att som tidigare, blivit hänvisade till drop-in-tider. Vid uteblivet besök kallar mottagningssköterskor även barnet åter samt skickar en faktura till barnets föräldrar. Om kallelsesättet har en inverkan på vaccinationstäckningen behöver dock studeras vidare. Fullständig vaccinationsdata vid 2 års ålder, för barn födda mars-december 2009, kan inte erhållas förrän 31 december Inom sjukvård och preventivt arbete är det dock viktigt med kontinuerlig övervakning och kvalitetssäkring, framför allt vid organisatoriska förändringar. Även om gruppen riskbarn endast har hunnit fylla 1 år är det viktigt med en granskning. Det är betydelsefullt att kontrollera vaccinationsstatus i etapper och inte vänta tills barnen blivit drygt 2 år. Vid BCG-vaccinering har barnen också bäst skydd av vaccineringen till och med 5 års ålder (2). Därför är det betydelsefullt att barnen erhåller sitt skydd redan vid 6 månaders ålder för största möjliga nyttoeffekt med vaccinering. Kvalitetsgranskningen av BCG-vaccination i är i linje med Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens rekommendationer för öppna jämförelser, och framför allt vid eventuella förbättringar och försämringar inom sjukvården (17). När reformer genomförs inom sjukvården är det ofta utifrån organisationens behov av effektivisering, och då är det extra viktigt att bevaka att kvalitet upprätthålls. Möjligen är det andra faktorer som påverkar att kranskommunerna når upp till en högre vaccinationstäckning än att barnen vaccineras på respektive barnläkarmottagning. Vår studie visar signifikant högre vaccinationstäckning i kranskommunerna jämfört med Uppsala och Knivsta kommun, även under pågående projekt. Det finns även skillnader vad gäller vaccinationstäckning på olika barnavårdscentraler i Uppsala kommun. Vår studie visar att den högsta vaccinationstäckningen 2009 finns på barnavårdcentralerna Liljeforstorg och Gottsunda, som tidigare haft vaccinering av BCG lokalt på mottagningen. Studien visar även på en signifikant ökning av andel vaccinerade riskbarn i Liljeforstorg trots att barnen nu remitteras till lungmottagningen. Den fortsatta ökningen av vaccinering kan tyda på att man fått igång en lokal förtrogenhet till BCG-vaccinering i Liljeforstorg. I Sävja och Årsta/Vaksala, där man aldrig har BCG-vaccinerat barnen lokalt, kan man notera en motsatt trend med signifikant minskad vaccinationsfrekvens efter att barnhälsovårdens projekt lades ned. Lokala interventioner med ytterligare information och utbildning till vårdgivare och föräldrar för att identifiera riskbarn och upplysa om vikten av BCG-vaccinering torde förbättra vaccinationstäckning, men detta behöver studeras vidare.

12 Referenser 1. Webpage Tuberculosis. Estimated TB incidence, prevalence and mortality World Health Organization, WHO, Geneva SBU. Vacciner till barn - skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 191 s. 19. ISBN Graham A. (1994) Efficacy of BCG Vaccine in the Prevention of Tuberculosis. The journal of American Medical Association. Vol. 271 No.9: Romanus V. Selective BCG-vaccination in a Country with low Incidence of Tuberculosis. Euro Survieill 2006;11(3): Morner M. En svensk folksjukdom. Smittskydd nr Romanus V. Tuberkulos i Sverige s 8. Smittskyddsinstitutet Solna. ISSN Morner M. Målet är en generation fri från tuberkulos. Smittskydd nr Socialstyrelsen. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos , s Webpage Anonymous report. Nyhetsarkiv. Tuberkulos ökar i Sverige Smittskyddsinstitutet. Solna 10. Webpage Anonymous Report. Fem års översikt Vaccinationsstatus vid två års ålder för barn födda Smittskyddsinstitutet. Solna

13 11. Magnusson M., Wallby T., Thunström M (2009) Årsrapport Barnhälsovård I Uppsala län, s Magnusson M., Wallby T., Wettergren (2005) Årsrapport för Barnhälsovården i Uppsala län 2004, s Magnusson M., Wallby T., Wettergren (2008) Årsrapport Barnhälsovården Uppsala län 2007, s Webpage Bergström M. & Romanus V. Vaccinationsrapport från Barnavårdscentraler, insamlad januari 2006, gällande barn födda 2003, s 8. Smittskyddsinstitutet. Solna 15. Webpage Lepp T. & Bergström M. Vaccinationsrapport från Barnavårdscentraler, insamlad januari 2009, gällande barn födda Smittskyddsinstitutet. Solna 16. Liljeholm S., Ahlm C., Sarkadi A. (2009) Effekter av förändrade rutiner gällande BCG vaccination i Uppsala kommun, s Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2009, s 12. Ordförrådet AB. ISBN

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA Rapporter insända januari 2000 och januari 2001 gällande barn födda 1997 och 1998 Sammanställning november 2001 Marianne Bergström, Monika Mäkinen och Victoria

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset

BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset BCG - vaccin Vaccin mot tuberkulos Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset Tuberkulos Droppsmitta Hög smittsamhet - låg sjukdomsrisk Störst risk inom 2 år från smittillfället

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE 2007 Tuberkulos Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne 1 Innehåll Sid. 1. BAKGRUND...3 2. RIKTAD HÄLSOKONTROLL...3 2.1. Vem ska genomgå hälsokontroll?... 3 2.1.1. Personal inför

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Influensasäsongen

Influensasäsongen 1 (8) Influensasäsongen 2016 2017 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2016 2017 i Stockholms län Innehåll Sammanfattning av influensasäsongen 2016 2017... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu)

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Höstmöte för lokal smittskydds-och stramaansvariga 160928 Bitr.smittskyddsläkare Hälsoundersökningar(HU) Frågor på det? Huvudbudskap Allas ansvar att ge den vård som

Läs mer

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..

Läs mer

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.

Läs mer

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens 1 Umeå universitet Medicinska fakulteten Grundutbildningsnämnden Beslut 2009-03-17 Dnr 513-5373-07 Sid 1 (6) Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens grundutbildningar

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hepatit B 2015. Statistik

Hepatit B 2015. Statistik Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar

Läs mer

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon en kartläggning av landstingens informations- och utbildningsinsatser samt budgetbeslut Max blev döv på grund av en pneumokockinfektion vid

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000 Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna Rapporter insända januari 2002 och januari 2003 gällande barn födda 1999 och år 2000 Sammanställning i juni 2003 Marianne Bergström och Victoria Romanus

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten 1 Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen Beviljade uppehållstillstånd i Sverige 2010 Totalt 91 458 Flyktingar 13 % Anhöriginvandrare 27 % Gäststuderande 16 % Arbetskraftsinvandrare 24 % EES avtalet 20 %.

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården

Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården Vilka barn skall testas? Vilken provtagning skall vi använda? Vilka barn skall vaccineras? Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Stockholms läns landsting

Läs mer

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv SFS 2004:168 Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv Bitr smittskyddsläkare i Stockholms län Fråga Vid vilken infektionssjukdom användes den personliga skyddsutrustningen på föregående bild 1. Pest

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Uppföljning av det nationella Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Seroimmunitet Sjukdomar Vaccinationstäckning Eva Netterlid Mikrobiell typning Vaccinations - register Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral 1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0

Läs mer

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU20 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Vaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län

Vaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län Vaccindagen Dagens Medicin Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län Är användandet av vacciner i Sverige "lagom" stort? Vad, om något, behöver förändras? Hur kan det ske? Nationellt vaccinråd

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-11-16

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-11-16 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-11-16 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella

Läs mer

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1 Barnläkarföreningens arbetsgrupp för vaccinationer tackar för möjligheten att yttra sig angående de vaccin som är aktuella i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Att man omvandlar tidigare

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr. Aktuellt från Smittskydd Stockholm Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Smittskyddslagen, SFS 2004:168 Skydda befolkningen mot smittsamma

Läs mer

Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix

Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix Resultat från en fallinventeringsstudie 2009 2010 genomförd av Läkemedelsverket Sammanfattning

Läs mer

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia Nr: 3/27 Sid:1 Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia INFLUENSA Årets influensa kom strax före sportlovet och är fortfarande inte

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer inom Stockholms län Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Motionärerna

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker

Läs mer

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Kvalitetsregisterdag 2009-04-22

Kvalitetsregisterdag 2009-04-22 Kvalitetsregisterdag 2009-04-22 Patientdatalagen och kvalitetsregister Camilla Ziegler Enheten för juridik Region Skåne 1 Nationella och regionala kvalitetsregister Syfte Inrättats för ändamålet att systematiskt

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Aktuellt smittskydd Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska

Aktuellt smittskydd Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska Aktuellt smittskydd 2017 Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska HU migranter totalt 2014-17 3500 3000 2500 2000 2014 2015 2016 1500 2017 tom kv 2 1000 500 0 2014 2015 2016 2017 tom kv 2 Kommunplacerade

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Landgren Läkemedelschef 040-675 36 67 maria.landgren@skane.se MOTIONSSVAR Datum 2016-10-21 Dnr 1601849 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Inför vaccination mot

Läs mer

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas

Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas Nationella vaccinationsprogram Tina Chavoshi 2014-11-18 Regeringen beslutar Regeringen beslutar vilka sjukdomar som ska omfattas

Läs mer

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur? Influensavaccinationen 2012 Vem? Varför? När? Hur? 2 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Anders Lindberg,

Läs mer

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos Bygger på Socialstyrelsens Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (2012-3-16) Smittskydd Halland och Halland, december 2013 Screening

Läs mer

Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet. och. BCG-vaccination av spädbarn

Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet. och. BCG-vaccination av spädbarn Dokumentets Titel Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet och BCG- vaccination av spädbarn Ägare: Framtaget av (förf) AndersLindblom, Smittskyddsenheten Annika Eckerlid, mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla?

Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla? Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla? Anpassad till nationell situation Politisk förankrad för att säkra finansiering Säker tillgång till läkemedel Riktade åtgärder för att nå våra riskgrupper Vilka

Läs mer

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015 Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första

Läs mer