Dåliga betyg eller icke godkänd?

Transkript

1 Dåliga betyg eller icke godkänd? En studie av betygsreformer Lärarutbildardagen Cecilia Arensmeier & Ann-Sofie Lennqvist Lindén

2 Projektets inriktning Med början i en undran utifrån betygsstatistik som i viss mån jämför äpplen och päron, men inte bara Skolverket redovisar sedan länge statistik över andelen elever som olika läsår inte fått betyg när de slutar åk 9. Två inledande tankar: a) elever som presenterar sämst benämns på olika sätt i olika betygssystem (jfr dåliga/låga betyg och icke godkänd ) b) andelen elever som hamnar i kolumnen saknar betyg eller ej nått målen (från 1998) skiljer mellan betygssystem

3 En titt på statistiken med vetskapen om att ytterligare en betygsreform var beslutad Andel av eleverna som saknar betyg/ ej nått målen/klarat kunskapskraven för godkänt när de slutar åk 9 RELATIVA BETYG MÅLRELATERADE BETYG Andel som saknar betyg/ ej nått målen: 1-5 G-MVG 1995/ / / / / /12 i ett ämne 2,5 2,8 7,2 7,8 7,9 7,7 i minst två ämnen 2,8 2,7 12,1 13,8 14,0 14,1 i alla ämnen 0,5 0,5 1,0 1,1 1,0 0,9 i ett eller fler ämnen 5,8 6,0 20,4 22,7 22,6 22,7 Källa: Skolverket (statistiken tillgänglig via à Införandet av en skarp gräns för godkänd i slutet av 1990-talet innebar omgående en större andel i kolumner för ofullständiga betyg (med den nya betygsskalans terminologi: icke godkända även om detta betygssteg formellt inte användes i grundskolan)

4 Andel av eleverna som saknar betyg/ ej nått målen/klarat kunskapskraven för godkänt när de slutar åk 9 RELATIVA BETYG MÅLRELATERADE BETYG Andel som saknar betyg/ ej nått målen: 1-5 G-MVG F-A 1995/ / / / / / /13 i ett ämne 2,5 2,8 7,2 7,8 7,9 7,7 7,4 i minst två ämnen 2,8 2,7 12,1 13,8 14,0 14,1 14,5 i alla ämnen 0,5 0,5 1,0 1,1 1,0 0,9 1,2 i ett eller fler ämnen 5,8 6,0 20,4 22,7 22,6 22,7 23,0 Källa: Skolverket (statistiken tillgänglig via à Bytet till betygsskalan F-A förändrade inget på denna punkt över en femtedel av eleverna lämnade fortsatt grundskolan med ofullständiga betyg (som icke godkända, med otillräckliga kunskaper, som ett uttryck för skolans misslyckande )

5 Andel elever som ej fått betyg eller ej nått målen i åk 9 i ett eller flera ämnen under tre olika betygssystem ,7 24,3 25,7 25,4 25,3 24,1 24, ,9 23, ,4 22,7 22, , ,8 25, , , Relativt 1-5 Målrelaterat G-MVG Målrelaterat F-A Källa: Skolverket (statistiken tillgänglig via à Visst är det delvis olika logiker i systemen (äpplen och päron ), men inget annat än strecket i det relativa systemet var definitivt otillräckligt, och i Skolverkets tabeller ersätter kolumnerna saknar betyg och ej nått målen varandra

6 Projektets fokus Hur betygssystemet samspelar med diskussionen om skolprestationer och resultat, framförallt om svaga eller otillräckliga sådana (Grundskolan ca , med tonvikt på de senaste två decennierna). FYRA DELSTUDIER I. Problem som reformer av betygssystem är tänkta att lösa, och om/hur de svagast presenterande eleverna ges uppmärksamhet vid förändringar. II. III. IV. Statistisk bild av hur stor andel elever som (klassificeras/kan uppfattas som att de) misslyckas i grundskolan. Vilka elever som framstår som svagt/otillräckligt presterande i den politiska debatten och hur betygssystemets utformning har betydelse i denna. Lärares reflektioner över att sätta betyg i olika system, framförallt i relation till de elever som presterar sämst. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och pågår till och med

7 I. What s the problem? Betygsreformer (svensk paradgren ) varit delar i mer omfattande reformeringar av utbildningsväsendet: o o o 1-5, relativt och rangordnande system: utbyggnad av grundläggande obligatoriska utbildning, införandet av en nioårig grundskola ( tal) G-MVG, mål- och kunskapsrelaterat system: decentraliseringen och marknadiseringen av skolväsendet (1990-tal) F-A, mål- och kunskapsrelaterat system: stärkt statlig styrning och kontroll av skolväsendet för att motverka en skolkris (2000-tal)

8 I. What s the problem? BETYGSREFORMER RELATIVT SYSTEM Försöksverksamhet, stegvist införande - Först i folkskolan, bibehållen bokstavsskala - Övergång till 1-5- skala i och med grundskolan POLITISK PROCESS UNDERLAG Långsam och gedigen utredningsprocess Flera utredningar ( tal), empiriska prövningar, principiella resonemang och överväganden VAD ÄR PROBLEMET? OJÄMLIKHET Tillträdet till högre utbildningssteg är ojämlikt Betyg vara bra urvalsgrund om mer likvärdiga (normalfördelning, rangordning och NP) UPPMÄRKSAMHET PÅ SVAGASTE ELVERNA? Ja, kontinuerlig omsorg. I en obligatorisk skola bör ingen underkännas à därför ny skala vid införandet av grundskolan (1-5). PREMISSER Lärare kan rangordna enligt principerna, där landets alla elever utgör referensgrupp Några elever får alltid de lägsta betygen är relativt sämst, även om alla blir bättre

9 I. What s the problem? BETYGSREFORMER RELATIVT SYSTEM 1-5 POLITISK PROCESS UNDERLAG Långsam och gedigen utredningsprocess VAD ÄR PROBLEMET? OJÄMLIKHET UPPMÄRKSAMHET PÅ SVAGASTE ELVERNA? I en obligatorisk skola bör ingen underkännas PREMISSER Lärare kan rangordna enligt principerna Några elever alltid sämst. MÅLRELATERAT SYSTEM G-MVG - Beslut 1993, justerad skala Första åk 9 med nya betyg 1998 Snabb utredningsprocess + politiska maktskiften Ett huvudsakligt underlag, bristfälliga empiriska prövningar nyckelroll RESULTATANSVAR Mått på skolors resultat behövs. Relativa systemet anger inte kunskaper + brister; missanvänds ( femmorna är slut ), motverkar samarbete Annan typ av betyg kan användas för att mäta skolors resultat + pedagogiskt motiverade utveckla elevers kunskaper Ja, främst i termer av att skolan måste göras resultatansvarig = få alla godkända Godkänd-nivån ska i princip alla elever kunna nå. I grundskolan ges inte betyget icke godkänd skolor/ lärare misslyckats, inte elever Stark tilltro till måloch resultatstyrning, decentralisering och lärarprofessionen Rimliga och tydliga mål kan urskiljas och formuleras, särskilt gällande G-gränsen (tidigare farhågor överdrivna) Minskat behov av betyg för urval

10 I. What s the problem? BETYGSREFORMER RELATIVT SYSTEM 1-5 MÅLRELATERAT SYSTEM G- MVG MÅLRELATERAT SYSTEM F-A - Beslut 2009, Fösta åk 9 (+åk 6) med nya betyg 2013 POLITISK PROCESS UNDERLAG Långsam och gedigen utredningsprocess VAD ÄR PROBLEMET? OJÄMLIKHET UPPMÄRKSAMHET PÅ SVAGASTE ELVERNA? I en obligatorisk skola bör ingen underkännas Snabb utredningsprocess RESULTATANSVAR Godkänd-nivån ska i princip alla elever kunna nå. Forcerad utredningsprocess arbetsgrupper inom utbildningsdep. Vissa internationella utblickar, inga empiriska underlag SKOLA I KRIS KUNSKAPSKRIS: PISA, måluppfyllelse, lärarkompetens, likvärdighet, disciplin Fler betygssteg, tidigare betyg, underkänd beteckning à tidig problemidentifikation; incitament för ökad ansträngning bättre kunskaper; upplevelse av rättvisa I viss mån (mest fokus på fler godkända betygssteg), åtskillnad göras mellan dem som försöker (F) och de frånvarande (-). Det är viktigt att de som i alla fall anstränger sig för att försöka nå målen får bekräftelse på det genom betyget F. PREMISSER Lärare kan rangordna Några elever alltid sämst. Stark tilltro Mål kan urskiljas och formuleras Godkänt-ribban ligger fast oproblematisk Normaliserar att vissa inte godkänns (F ett betyg bland andra) Betyg motiverar Lärare behöver styras/ vägledas mer. Tydligare kriterier kan formuleras, likvärdigheten kan öka (stärkt urvalsfunktion)

11 I. What s the problem? BETYGSREFORMER RELATIVT SYSTEM 1-5 POLITISK PROCESS UNDERLAG Långsam och gedigen utredningsprocess VAD ÄR PROBLEMET? SKOLANS OJÄMLIKHET UPPMÄRKSAMHET PÅ SVAGASTE ELVERNA? I en obligatorisk skola bör ingen underkännas PREMISSER Lärare kan rangordna Några elever alltid sämst. MÅLRELATERAT SYSTEM G-MVG Snabb utredningsprocess SKOLANS RESULTATANSVAR Godkänd-nivån ska i princip alla elever kunna nå. Stark tilltro Mål kan urskiljas och formuleras MÅLRELATERAT SYSTEM F-A Forcerad utredningsprocess SKOLAN I KRIS Det är viktigt att de som i alla fall anstränger sig för att försöka nå målen får bekräftelse på det genom betyget F. Godkänt-ribban fast Normaliserar att vissa inte får godkänt Betyg motiverar Lärare behöver styras Likvärdigheten kan öka à Olika problem som nya betygssystem ska angripa och (bidra till att) lösa à Skilda förhållningssätt till de elever som presterar sämst från att ingen bör klassas som underkänd, via alla förväntas bli godkända, till att det är normalt att vissa får underkänt

12 IV) Lärares erfarenheter Mångdimensionella och delvis motsägelsefulla bilder men också några återkommande teman: Ökat betygsfokus I 1-5-systemet pratade vi aldrig betyg nu är betyg det enda vi pratar om Det var inte något fokus på betyg.det var ingenting som vi pratade om (K12) Det rann många bildningschefer, nu heter det väl förvaltningschefer tror jag. När vi kom tillbaka efter sommarlovet var budskapet att vi skulle höja betygen. (K1) Det är ett väldigt fokus på betyg, väldigt fokus på betyg så jag kan förstå att många kan må dåligt av det hela.. jag har själv barn så att jag vet hur de tänker.. (M3)

13 IV) Lärares erfarenheter (För) hög kravnivå När de betygen [G-VG-MVG] kom så blev det den här enorma skillnaden. Man skulle nå en nivå som då skulle vara godkänd och då kändes detta verkligen att då hoppades det upp. Det kändes som att man var tvungen att komma direkt till 3an. (K2) Jag kan tycka att det är höga krav för dom som har svårt. Att få de högre betygen det var nog lättare för en som hade svårt med teorin att få högre betyg förut. (K1) Man har ökat svårighetsgraderna / / För att få G från början då räckte det egentligen med att kunna beskriva eller komma ihåg några centrala begrepp från arbetsområdet, och då var ju eleven egentligen godkänd. / / Idag har vi skärpt upp är min bild. / / De frågor vi arbetar med idag, har en helt annan analytisk nivå där det ska vara mycket mer resonerande, ställer höga språkliga krav på eleverna vilket jag är lite kritisk mot. / / De elever som inte har språket, inte har begreppen. De klarar inte de oändliga resonera-frågor som t.ex. nationella proven visar att vi ska hålla på med. (M1) Kraven för att nå ett E, godkänt, det behöver man inte göra speciellt mycket för men ska man nå de högre betygen då krävs det mycket och det kan vara svårt att förstå. (M4)

14 IV) Lärares erfarenheter (För) hög kravnivå I: Har ni funderat över om kravnivåerna är rimliga? K3: De är inte rimliga. Det tycker jag absolut inte att de är. Det kan man nästan tänka att en vanlig fungerande människa inte ska kunna klara / / och knappt jag själv heller. M5: Du menar att det är för högt K3: Föra resonemang, veta saker om X kunna det och det andra och vara medveten om si och så. Nej, jag tycker att det är jättehöga krav och på den lilla tid som man har för eleverna som kommer en gång i veckan kanske. I: Är dom för höga? K12: Ja jag tycker det. I: På vilket sätt, kan du formulera det? K12: De ska inte behöva kunna resonera, analysera allting och tänka och vrida och vända på saker och ting. Dom ord som användes / / stämde inte med den åldersgrupp som vi var vana vid att arbeta med. / / Den som hade skrivit det där hade inte varit i ett svenskt klassrum på de senaste tio åren. (M2)

15 IV) Lärares erfarenheter Godkänt som särskilt betydelsefull gränslinje Elevernas uppfattning av godkänd ligger på E nu eller på G förut annars var man ingenting. Men det fanns ganska gott om elever som hade 1or och 2or som ändå upplevde en större självkänsla och acceptans. Jag upplevde att med en 1a eller 2a i 1-5-systemet så upplevde eleverna sig som mindre marginaliserade. De hade ändå nånting än när man inte fick nåt. Det fanns ju inte ens F, det fanns bara inget alls. (M2) Så att säga så straffade vi inte ut elever som vi verkar göra idag. / / För att få ett E så måste du ändå kunna komma ihåg de centrala begreppen, kunna använda dem lite och kunna göra någon enkel förklaring och det ska eleven kunna göra på allting vi gör och då är det ju svårt för framförallt elever med icke-svensk bakgrund. / / Vi försöker att hitta lösningar / / men dom här eleverna som är svagast dom faller utanför. (M1) I: Hur tänker du kring den här gränsen mellan E och F? K11: Det är jättehemskt för det är som att du duger inte. Du är dålig. Det är en jättehemsk gräns, och framförallt ser man inte någon progression. Det spelar ingen roll för dom kan ingenting alls och så sen är dom nästan där, men det syns inte för dom. / / Dom är fortfarande du duger inte. Det är jättehårt. Hemskt är det, vilket dom också tar med sig ut i livet sen jag duger inte

16 IV) Lärares erfarenheter Lärares handlingsutrymme inskränkt Det har skett någonting de sista åren. I och med att alla ska bli godkända så vill många lärare framställa sig själv som att de kan och vet allt / / Man pratar inte så mycket om att det här är svårt. (K11) Jag tycker att det var en större frihet som lärare i det här gamla systemet. Jag kunde välja stoffet utan att det gjorde så mycket och jag kunde fördjupa mig och jag kunde vara mer kreativ / / Alltså blir vi mer fokuserade på det som blir det mätbara istället för det som är bra. (M1) Även ibland när vi försöker sätta in extra stöd så går inte det därför att föräldrarna säger nej. Det uppfattar jag är vanligare idag än förr och det har ju med synen på lärarnas auktoritet att göra. Man litar liksom inte på lärarna och tror att man själv gör en bättre analys över skolsituationen än vad skolan och lärarna gör. (M3)

17 IV) Lärares erfarenheter Om du fick bestämma betygssystem Nej, bara det blir ett rättvist system för alla, även de som inte är så teoretiska, speciellt i de praktiska ämnena så att de kan få använda det. (K1) Det är så mycket man skulle vilja ändra på i svenska skolan för att det ska bli en bra och likvärdig skola. Det är inte så likvärdigt med betyg egentligen för det är ju också ganska godtyckligt fortfarande även om det är tydligare. Så jag skulle nog kunna tänka mig en helt betygsfri skola faktiskt. (K4) Jag var rätt nöjd med det relativa systemet som var lättskött. Det och fler betygssteg hade jag föredragit. För jag har haft den känslan med det här att det lever nog inte så länge det här systemet heller. (M4) Det är aldrig lätt att sätta betyg men jag tycker faktiskt att det [1-5-systemet] var ett ganska bra betygssystem (K11) Folk pratar om att ta tillbaka normalfördelningskurvan och modifiera den här så att den representerar en viss percentil och så här rent tekniskt behöver vi inte gå in på men.den absolut största majoriteten där.är ju inne på det (M6)

18 Några avslutande ord Denna presentation en första tentativ bild av några av studiens resultat Ett annat sätt att formulera sig kring förändringar som skett får avsluta: Vi har gjort skolan ganska komplicerad idag. (M1)