Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9. Grönköping. ilden är en är. en är en är

Transkript

1 Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9 Grönköping ilden är en är en är en är

2 2(12) Innehållsförteckning Om rapporten... 3 Fyra resultatdelar ingår... 4 Sammanfattning... 5 Del 1. Grönköpings skolor segregation och studieresultat... 6 Del 2. Grönköping jämfört med riket... 7 Del 3. Kommuner segregation och studieresultat... 8 Del 4. Några resultat på riksnivå... 9 Om undersökningen Detta är en exempelrapport. Alla siffror och resultat är fingerade. Smärre förändringar och anpassningar i rapportens utformning kan komma att göras vid leverans till enskild kommun. Statistikkonsulterna Jostat & Mr Sample är ett kunskapsföretag med rötter i Göteborgs universitet. Vi har över 20 års erfarenhet av att arbeta med statistisk metodik och undersökningsverksamhet för privat och offentlig sektor.

3 3(12) Om rapporten Frågor kring skolsegregation, dvs att skolor inom en kommun skiljer sig markant åt med avseende på elevsammansättning, har under de senaste åren uppmärksammats mer och mer. En orsak är att sådan segregation anses ha negativa effekter på elevers studieresultat. Dessutom kan skolsegregation ha vidare negativa konsekvenser i samhället - såsom ökade klyftor mellan grupper och minskad tillit. Det är därför viktigt att kartlägga och följa upp skolsegregation på olika nivåer. För enskilda kommuner kan det handla om att kartlägga skillnader mellan olika skolor, men också att jämföra sig med andra kommuner och att följa upp över tiden. Studien avser elever i årskurs 9, läsåret 2017/2018 och mäter elevsammansättning med avseende på: Etnisk bakgrund: Andel elever per skola med svensk bakgrund (dvs elev som är född i Sverige med minst en förälder född i Sverige). Jämför med motsvarande andel elever i hela kommunen. Föräldrars utbildning: Andel elever per skola med högutbildade föräldrar (dvs som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning). Jämför med motsvarande andel elever i hela kommunen. Studien ger möjligheter att jämföra skolor inom en kommun och att jämföra kommuner med varandra. Som vid alla kvantitativa studier är det viktigt att man tolkar resultat med försiktighet. För exempelvis segregationsindex, är det angeläget att man inte ägnar överdriven uppmärksamhet åt små skillnader mellan kommuner eller små förändringar för en kommun mellan två år. Vad som är stora eller små skillnader går inte att objektivt fastslå, utan här får man använda eget förnuft. När vi i rapporten använder uttrycket skolsegregation, avser vi inte att därmed lägga någon värdering. Vi är medvetna om att skillnader mellan skolor i elevsammansättning kan ha många olika orsaker, inte nödvändigtvis negativa. Vi vill heller inte lägga någon värdering i uttryck som föräldrars utbildning eller etnisk bakgrund. Det är naturligtvis så att skolor och kommuner kan ha olika utmaningar och förutsättningar att arbete med skolsegregation. I denna rapport gör vi dock inga försök att diskutera sådana faktorer eller kartlägga orsaker till att olika resultat ser ut som de gör.

4 4(12) Fyra resultatdelar ingår Del 1. Den egna kommunens skolor Studera den egna kommunens skolor. Se vilka som är positivt och vilka som är negativt segregerade med avseende på: - Etnisk bakgrund - Föräldrars utbildning Avvikelse, etnisk bakgrund Andel elever med svensk bakgrund i skola minus Andel elever med svensk bakgrund i kommunen Avvikelse, föräldrars utbildning Andel elever med högutbildade föräldrar i skola minus Andel elever med högutbildade föräldrar i kommunen Del 2. Mått på kommunens skolsegregation En kommun har stor skolsegregation om dess skolor varierar mycket med avseende på andel elever med svensk bakgrund och/eller andel elever med högutbildade föräldrar. Kommun med stor spridning mellan skolor = stor segregation Kommun med liten spridning mellan skolor = liten segregation % % Index som mäter skolornas spridning inom kommunen presenteras. Den egna kommunens läge jämfört med övriga kommuner illustreras. Del 3. Rangordning av alla kommuner Kommuner rangordnade efter segregationsindex. Skolsegregation och studieresultat i egen kommun kan jämföras med andra relevanta kommuner. Del 4. Några resultat på riksnivå Här presenteras några resultat på riksnivå.

5 5(12) Sammanfattning Grönköpings segregationsindex ligger på 27 genomsnitt för alla kommuner är 18 Enligt segregationsindex är Grönköping rankad som nummer 32 bland de mest segregerade kommunerna I Grönköping finns 2 skolor som avviker markant från kommunsnitt med avseende på etnisk bakgrund I Grönköping finns 1 skola som avviker markant från kommunsnitt med avseende på föräldrars utbildning När det gäller bilden på riksnivå, så kan man konstatera att: Runt 10% av landets högstadieskolor kan betraktas som markant segregerade enligt det kriterium som används i rapporten Undersökningen bekräftar bilden av att skolor med enskild huvudman genomsnittligt är mer segregerade än övriga

6 6(12) Del 1. Grönköpings skolor segregation och studieresultat Följande figurer illustrerar hur skolor inom kommunen positionerar sig med avseende på elevers etniska bakgrund och föräldrars utbildning. För varje skola anges avvikelse från kommunsnitt. Förklaring Andel elever med svensk bakgrund är 13 procentenheter högre jämfört med kommunsnitt Andel elever med högutbildade föräldrar är 12 procentenheter lägre jämfört med kommunsnitt Summan av segregation, etnisk bakgrund och segregation, föräldrars utbildning Mäter andelar per skola jämfört med kommunmedelvärde med avseende på etnisk bakgrund och föräldrars utbildning Utländsk bakgrund Högutbildade föräldrar Svensk bakgrund Högutbildade föräldrar Utländsk bakgrund Lågutbildade föräldrar Svensk bakgrund Lågutbildade föräldrar

7 7(12) Del 2. Grönköping jämfört med riket Segregation, föräldrars utbildning: mäter spridning mellan en kommuns skolor med avseende på andel elever med högutbildade föräldrar, indexvärden mellan Segregation, etnisk bakgrund: mäter spridning mellan en kommuns skolor med avseende på andel elever med svensk bakgrund, indexvärden mellan Segregationsindex: sammanvägning av de två indexvärdena, indexvärden mellan 0-100

8 8(12) Del 3. Kommuner segregation och studieresultat I följande tabell listas alla Sveriges kommuner med fler än XX högstadieskolor, YY stycken. Kommunerna är sorterade segregationsindex, där kommuner med störst skolsegregation kommer först. Grönköping ligger på plats nummer 32

9 9(12) Del 4. Några resultat på riksnivå Föräldrars utbildning och etnisk bakgrund I följande tabell anges andel elever med högutbildade föräldrar och andel elever med svensk bakgrund över samtliga av undersökningens skolor. Markant segregerade skolor Tidigare i rapporten redovisades hur mycket enskilda skolor avviker från kommunsnittet med avseende på etnisk bakgrund och föräldrars utbildning, mätt i procentenheter. Det är uppenbart att små sådana avvikelser är naturliga och vanligt förekommande. Vi har här valt att kategorisera skolor som avviker mer markant från kommunsnitt och vi gör det i två nivåer: Nivå 1: skolor som avviker med mer än 10 procentenheter från kommunsnitt Nivå 2: skolor som avviker med mer än 20 procentenheter från kommunsnitt I nedanstående tabell anges total andel skolor i de två nivåerna för etnisk bakgrund och föräldrars utbildning. Samband med studieresultat Faktorerna etnisk bakgrund, föräldrars utbildning samt typ av huvudman har på skolnivå ett samband med studieresultat. En regressionsmodell med dessa faktorer användes för att mäta samband med resultatvariabeln andelen elever som uppfyllt alla kunskapskrav. Etnisk bakgrund? Andel kunskapskrav Föräldrars utbildning?? Enskild huvudman

10 10(12) Segregation och typ av huvudman I följande figur illustreras skolors position med avseende på föräldrars utbildning och etnisk bakgrund. Typ av huvudman anges dessutom. Man kan notera att det på skolnivå finns en samvariation mellan etnisk bakgrund och föräldrars utbildning. Skolor med enskild huvudman är också genomsnittligt mer segregerade.

11 11(12) Om undersökningen Målpopulation och datakällor Målpopulationen är grundskolor med elever i årskurs 9. Totalt ingår 1659 sådana skolor. Data har hämtats från Skolverket och avser årskurs 9, läsåret 2017/2018. Data I studien används följande data på skolnivå, som genomgående avser elever i årskurs 9. Definitionerna är de som Skolverket använder. o o o o o Etnisk bakgrund - elev som är född i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Andel elever per skola benämns i rapporten andel elever med svensk bakgrund. Föräldrars utbildning - minst en av elevens föräldrar har eftergymnasial utbildning. Andel elever per skola benämns i rapporten andel elever med högutbildade föräldrar. Genomsnittligt meritvärde - Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20) och de bästa 16 ämnena summeras, har eleven godkänt betyg i modernt språk som språkval är det ett 17:e ämne i meritvärdet. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen 320. Andel som uppnått kunskapskrav i alla ämnen - andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Andel behöriga yrkesprogram - andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i 5 ytterligare ämnen, totalt 8 ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).

12 12(12) Beräkningar På skolnivå beräknas för kommun i, skola j: Avvikelse etnisk bakgrund: Avvikelse föräldrars utbildning: Avvikelse totalt: Eij = p Eij p Ei Uij = p Uij p Ui ij = Eij + Uij där p Eij = andel elever årskurs 9, kommun i, skola j, med svensk bakgrund p Uij = andel elever årskurs 9, kommun i, skola j, vars föräldrar har hög utbildning p Ei = andel elever årskurs 9, kommun i, med svensk bakgrund p Ui = andel elever årskurs 9, kommun i, med högutbildade föräldrar För att mäta segregation på kommunnivå, används ett mått som kallas index of dissimilarity 1. Det beräknas dels för etnisk bakgrund, dels för föräldrars utbildning. De två indexen vägs också ihop till det som i rapporten benämns segregationsindex. Segregation, etnisk bakgrund: Segregation, föräldrars utbildning: Segregationsindex: där D Ei = M ij j M i D Ui = M ij j M i D i = D Ei+D Ui 2 p Eij p Ei 2p Ei (1 p Ei ) 100 p Uij p Ui 2p Ui (1 p Ui ) 100 M ij = antal elever årskurs 9, kommun i, skola j M i = antal elever årskurs 9, kommun i Indexen mäter absoluta avvikelser mellan skolors andelar och kommunsnittet och viktar med antal elever per skola. Bortfall För data avseende etnisk bakgrund och föräldrars utbildning finns ett bortfall som orsakas av att uppgifter saknas från vissa skolor eller att Skolverket maskerar data som baseras på ett litet antal elever. För etnisk bakgrund är bortfallet xx% och för föräldrars utbildning yy%. Bortfallet uppkommer främst bland skolor med få elever, vilket gör att det får begränsat inflytande i kommuner med flera större skolor. 1 Teoretisk kan indexet anta värden mellan 0 och 100, ju större värden ju större segregation. Indexet kan tolkas som andel i ena gruppen (t.ex. de med svensk bakgrund) som ska byta skola för att segregationen ska försvinna.