Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljusnan

Transkript

1 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljusnan

2 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt 4 Var börjar man? 4 Vattendistriktet 4 Delområden och huvudavrinningsområden 5 Kapitel 2 Delområde Ljusnan 6 Beskrivning av delområdet 6 Miljöproblem i Delområde Ljusnan 9 Försurning 9 Övergödning 9 Miljögifter 9 Främmande arter 9 Fysiska förändringar 13 Vattenuttag 13 Sammanfattning av åtgärder 17 Pågående åtgärder 17 Verifieringsbehov 17 Nya åtgärder 18 Kapitel 3 Kustavrinningsområde 47/48 19 Beskrivning av kustavrinningsområdet 19 Pågående åtgärder 19 Verifieringsbehov 19 Nya åtgärder 21 Försurning 21 Nykalkningar 21 Övergödning 21 Fysiska förändringar 21 Flottledsåterställning 21 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 22 Dammar 22 Skydd av dricksvatten 23 Huvudavrinningsområde 48 (Ljusnan) 24 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 24 Pågående åtgärder 24 Verifieringsbehov 26 Nya åtgärder 27 Försurning 27 Nykalkningar 27 Övergödning 27 Fysiska förändringar 27 Flottledsåterställning 27 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 28 Dammar 29 Skydd av dricksvatten 30 Sidan 2

3 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde Kustavrinningsområde 48/49 31 Beskrivning av kustavrinningsområdet 31 Pågående åtgärder 31 Verifieringsbehov 31 Nya åtgärder 31 Försurning 31 Nykalkningar 31 Övergödning 31 Fysiska förändringar 31 Flottledsåterställning 31 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 33 Dammar 33 Skydd av dricksvatten 33 Huvudavrinningsområde 113 (Glomma) 37 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 37 Pågående åtgärder 37 Verifieringsbehov 37 Nya åtgärder 37 Försurning 37 Nykalkningar 37 Övergödning 37 Fysiska förändringar 37 Flottledsåterställning 37 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 39 Dammar 39 Skydd av dricksvatten 39 Huvudavrinningsområde 108 (Rogen-Göta älv) 34 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 34 Pågående åtgärder 34 Verifieringsbehov 34 Nya åtgärder 36 Försurning 36 Nykalkningar 36 Övergödning 36 Fysiska förändringar 36 Flottledsåterställning 36 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 36 Dammar 36 Skydd av dricksvatten 36 Sidan 3

4 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt Syftet med denna anvisning är att ge läsaren en vägledning till hur åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt är uppbyggt och en beskrivning av innehållet i och utformningen av de delområdesrapporter som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Var börjar man? Åtgärdsprogrammet är utformat på distriktsnivå med underlag från olika huvudavrinningsområden. Åtgärdsprogrammet avser att ge en tydlig bild av bindande uppdrag till myndigheter och kommuner och möjliga åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna sammanställs ur ett regionalt perspektiv där de tillsammans med konsekvensanalysen ger en samlad bild av miljöproblemen och kostnaderna för åtgärderna i vattendistriktet. Vattendistriktet Om man vill få en helhetsbild av förhållandena i vattendistriktet, börjar man sin läsning i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver de övergripande åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Det inledande kapitel 1 innehåller tidpunkter för när åtgärderna skall vara påbörjade/avslutade och en lista över administrativa åtgärder (uppdrag) riktade till myndigheter och kommuner. Kapitel 2 beskriver kopplingen mellan uppdragen till myndigheter och kommuner och möjliga konkreta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Kapitlet innehåller en inledande text där Vattenmyndighetens syn på åtgärdsprogrammet redovisas, en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder i vattendistriktet och en beskrivning av det återstående åtgärdsbehovet. Rapporten innehåller även tabeller för respektive miljöproblem som kopplar ihop uppdragen i det inledande kapitlet med möjliga fysiska åtgärder och utredningsbehov. Tabellerna redovisar också de åtgärder som konsekvensanalyseras. I kapitel 3 redovisas Vattenmyndighetens bedömning av de förväntade effekterna av åtgärderna i kapitel 2. Det gäller framförallt de fysiska åtgärder som förväntas bli resultatet och som ska ge förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormerna. Även förväntade planerings- och utredningsresultat redovisas. Slutligen ges i konsekvensanalysen en sammanfattande bild av faktiska kostnader och nyttor i termer av förbättrat miljötillstånd under de år som åtgärdsprogrammet ska genomföras. De skattade effekterna av åtgärdsprogrammet vägs också mot ett nollalternativ, det vill säga den förväntade utvecklingen om man avstår från att genomföra programmet och där all verksamhet fortsätter som tidigare. Sidan 4

5 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 1 Vill man veta hur Vattenmyndigheten har bedömt miljötillståndet i sin sjö eller i något närliggande vattendrag finns information i Vattenmyndighetens databas på nätet, eller i vattenkartan, Delområden och huvudavrinningsområden En mer detaljerad bild av de möjliga och förväntade åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet för ett visst del- eller huvudavrinningsområde får Tabell 1. Delområden och huvudavrinningsområden. Delområde Huvudavrinningsområden man genom att läsa respektive delområdesrapport. Det finns 8 delområdesrapporter (Tabell 1) som berör grundvatten, sjöar och vattendrag och en särskild rapport för Bottenhavets kustvatten. Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av hela Bottenhavets kustområde, en beskrivning av miljöproblemen och en sammanfattning av verifieringsbehovet, pågående åtgärder samt möjliga och förväntade nya åtgärder. Kapitel 3 i denna rapport innehåller mer detaljerade beskrivningar av respektive huvudavrinningsområde, kustavrinningsområde och fjällavrinningsområde, verifieringsbehovet samt pågående, möjliga och förväntade nya åtgärder. Norra Ångermanlands skogsvatten Leduån (31), Lögdeälven (32), Husån (33), Gideälven (34), Idbyån (35), Moälven (36), Nätraån (37) samt kustavrinningsområdena 30/31 (del av), 31/32, 32/33, 33/34, 34/35, 35/36 och 36/37. Ångermanälven Ångermanälven (38), Gådeån (39), Vapstälven (115) samt kustavrinningsområdena 37/38 och 38/39. Indalsälven Indalsälven (40), kustavrinningsområdena 39/40, 40/41 samt fjällavrinningsområdet 114/115 (Stjördalselva). Ljungan Selångersån (41), Ljungan (42), Nean (114) samt kustavrinningsområdena 41/42 och 42/43. Hälsinglands skogsvattendrag Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46), Norralaån (47) samt kustavrinningsområdena 43/44, 44/45, 45/46 och 46/47. Ljusnan Ljusnan (48), Göta älv (108), Glomma (113) samt kustavrinningsområdena 47/48 och 48/49. Gästriklands skogsvattendrag Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51), Gavleån (52) samt kustavrinnings-områdena 49/50, 50/51, 51/52 och 52/53. Dalälven Dalälven (53) samt del av kustavrinningsområdet 53/54. Sidan 5

6 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Ljusnans delområde Beskrivning av delområdet Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. I Bottenhavets vattendistrikt finns ca en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Distriktet är indelat i 23 nationella huvudavrinningsområden (Fig. 1). Vattendistriktet innehåller dessutom fem huvudavrinningsområden som är källflöden till de norska älvarna Trysilelva, Glomma, Nidelva, Stjördalselva samt Vefsna. Organisationen av samordningen av vattenförvaltning inom huvuda-vrinningsområden och kustområden har inneburit att vattendistriktet har delats in i 13 delområden med en samordningsansvarig länsstyrelse för varje delområde (Tabell 2). Delområdet Ljusnan (Fig. 2) består av huvudavrinningsområdena Ljusnan (48), översta delen av Göta älv (108) och Glomma (113) samt kustområdet mellan Norralalån och Ljusnan (47/48) och kustområdet mellan Ljusnan och Skärjån (49). Glomma mynnar i Oslofjorden i Norge. Ljusnans huvudavrinningsområde dominerar helt delområdet och utgör 92 % av arean. Delområdet berör fyra län, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs samt Dalarnas län och samordningsansvarig är länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att kunna bedöma nuvarande status (ekologisk och kemisk), risk för att inte uppnå god status 2015, miljöproblem och åtgärdsbehov har sjöarna och vattendragen delats in i homogena bedömningsenheter, s.k. vattenförekomster. Principerna för vattenförekomstindelningen finns beskriven i förvaltningsplanen för Bottenhavets vattendistrikt (kapitel 2). Inom delområdet Ljusnan finns 505 sjöar, 972 vattendrag och 97 grundvattenmagasin som är avgränsade som vattenförekomster (Fig. 2). De beskrivna åtgärderna syftar till att motverka miljöproblemen så att minst god status uppnås i vattenförekomsterna. För vissa vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten (KMV) och konstgjorda vatten (KV), finns lägre krav (god ekologisk potential) på den ekologiska kvalitet som skall uppnås. Inom delområdet finns 22 sjöar och 23 vattendrag som är fastställda som KMV. Samtliga är belägna inom Ljusnans huvudavrinningsområde. Sidan 6

7 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Östersund Sveg Falun SMHI, Lantmäteriet Dnr /188 Sollefteå Vilhelmina Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge Huvudavrinningsområde 31 Leduån 32 Lögdeälven 33 Husån 34 Gideälven 35 Idbyån 36 Moälven 37 Nätraån 38 Ångermanälven 39 Gådeån 40 Indalsälven 41 Selångersån 42 Ljungan 43 Gnarpsån 44 Harmångersån 45 Delångersån 46 Nianån 47 Norralaån 48 Ljusnan 49 Skärjån 50 Hamrångeån 51 Testeboån 52 Gavleån 53 Dalälven Tabell 2. Samordningsansvarig länsstyrelse för respektive delområde. Samordningansvarig länsstyrelse Västernorrlands län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Delområde Ångermanälven Norra Ångermanlands skogsvattendrag Norra Ångermanlands kustvatten Södra Ångermanlands kustvatten Medelpads kustvatten Indalsälven Ljungan Hälsinglands skogsvattendrag Hälsinglands kustvatten Gästriklands skogsvattendrag Gästriklands kustvatten Ljusnan Dalälven Figur 1. Huvudavrinningsområden i Bottenhavets vattendistrikt. Se Tabell 1 för namn på respektive huvudavrinningsområde. Sidan 7

8 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel Hede 108 Idre Sveg 48 Ljusdal Hudiksvall Bollnäs 47/48 48/49 Figur 2. Avrinningsområden och vattenförekomster i delområde Ljusnan. Sidan 8

9 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Miljöproblem i Delområde Ljusnan Denna övergripande beskrivning av den geografiska utbredningen av miljöproblemen i delområde Ljusnan baseras på de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå en viss miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormerna och hur dessa tagits fram finns beskrivna i dokumentet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, samt i bilagor till detta och återfinns på Vattenmyndighetens hemsida ( Bottenhavet/). Det skall noteras att det i många fall saknats mätdata vid riskbedömningarna och att dessa bedömningar då baserats på värden som tagits fram med hjälp av olika modeller. Detta innebär i sin tur att den beskrivna omfattningen av ett miljöproblem är den förmodade och inte den faktiska omfattningen. Försurning Delområdet är drabbat av försurning (Fig. 3). Främst är det vattenförekomster omkring Sveg som bedöms riskera att inte uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning. Detta gäller bl.a. vatten-dragen Härjån och de övre delarna av Veman, samt biflöden till dessa. I de västligaste delarna av delområdet bedöms Mysklan fortfarande riskera att inte uppnå god ekologisk status på grund av försurning. Problem med försurning bedöms också finnas i de mer centrala delarna, med exempelvis Rossån och Rösteån. Även några sjöar riskerar att inte uppnå god ekologisk status, t.ex. Dåasen och Målingen centralt i delområdet. Närmare kusten avtar försurningen tydligt. Övergödning Inom delområde Ljusnan är merparten av de misstänkt övergödda vattenförekomsterna lokaliserade till ett område väster om Söderhamn, med bl.a. Hölesjön, Florsjön och Kalvsjön. Ljusnan och Söderhamnsån med biflöden är exempel på vattendrag som bedömts vara övergödda. Ännu något längre västerut, omkring Alfta och Edsbyn, finns ett antal vattenförekomster som bedömts ha problem med övergödning. Exempel på vattendrag i detta område är Voxnan och Hässjaån. Även Lofssjön mellan Sveg och Idre bedöms ha problem med övergödning (Fig. 4). Miljögifter Samtliga ytvatten i delområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015 om kvicksilver tas med i bedömningen, varför miljöproblemet i delområdet beskriver situationen 2015 om kvicksilver exkluderas (Fig. 5). I delområdet återfinns 18 sjöar och 65 vattendrag som riskerar att god kemisk status inte uppnås Främst är det nära kusten och industrierna som miljöproblemet förekommer, men exempelvis Voxsjön i inlandet riskerar att inte uppnå god kemisk status till Främmande arter Främmande arter torde finnas i delområdet, exempelvis är bäckröding och regnbåge vanliga arter som utplanterats för fritidsfiske. Dock har länsstyrelsen i Gävle inte gjort några bedömningar av förekomst av främmande arter, då man anser att underlag och bedömningsgrunder saknas eller är för dåligt. Sidan 9

10 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Hede Sveg Idre Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 3. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning är rödmarkerade på kartan. Sidan 10

11 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Hede Sveg Idre Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 4. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av övergödning är rödmarkerade på kartan. Sidan 11

12 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Hede Sveg Idre Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 5. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver) är rödmarkerade på kartan. Sidan 12

13 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Fysiska förändringar Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Ljusnan är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet (Fig. 6). Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och är vanligt i de större vattendragen Ljusnan och Voxnan, samt de fjällnära sjöarna (t.ex. Lossen och Grundsjön) som ingår i reglersystemet för Ljusnan (Fig. 7). Vattenuttag Vattenuttag sker från både ytvatten och grundvatten. Idag är omfattningen och effekterna av vattenuttag från ytvatten dåligt dokumenterade och därför är vidden av miljöproblemet inte känt. När det gäller vattenuttag ur grundvattenmagasin är bedömningen att den kvantitativa statusen är god för samtliga grundvattenförekomster och att inget överuttag av vatten sker. Detta gäller för hela distriktet, liksom för delområde Ljusnan. Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet vanligt i alla de större, vattendragen (t.ex. Ljusnan och Voxnan) och deras biflöden. Morfologiska förändringar är också vanligt i större sjöar närmare kusten, som Bergviken och Orsjön (Fig. 8). Sidan 13

14 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Hede Sveg Idre Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 6. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av kontinuitetsförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 14

15 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Hede Sveg Idre Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 7. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av flödes- och nivåförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 15

16 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Hede Sveg Idre Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 8. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av morfologiska förändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 16

17 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Sammanfattning av åtgärder Pågående åtgärder Inom Ljusnans delområde pågår redan idag en hel del åtgärder som kopplar till de olika miljöproblemen. Flest åtgärder är kopplade till fysiska förändringar (55) och försurning (35) följt av övergödning (17) och miljögifter (3). Trots det ringa antalet åtgärder mot miljögifter är den totala summan för dessa ca 1,6 Mkr, mycket beroende på stora kostnader för en huvudstudie inför efterbehandling av ett föroreningsskadat område vid Norrsjön. Dessa projekt löper också generellt över en längre period, varför det blir en något skev bild av kostnaden när den redovisas som en klumpsumma för pågående åtgärder. De verksamheter som annars dominerar kostnaderna är åtgärder mot övergödning (ca 11 Mkr), försurning (ca 1,3 Mkr) och fysiska förändringar (ca 1 Mkr). Mycket av kostnaderna kan spåras till pågående verifiering av den ekologiska statusen med avseende på dessa miljöproblem. Den enskilt största kostnaden kan dock härledas till kommunernas arbete med tillsyn och prövning av enskilda avlopp i Ljusnans avrinningsområde, som totalt beräknas kosta 10,7 Mkr. Sammanlagt pågår åtgärder i Ljusnans delområde till en kostnad av nära 15 Mkr, varav merparten härrör från Ljusnans huvudavrinningsområde. Verifieringsbehov Verifieringen går i korthet ut på att med olika former av provtagning och analyser utreda om det stora antalet statusklassningar som utförts med hjälp av modeller i verkligheten visar sig vara korrekta bedömningar. I de allra flesta fall är verifieringen en absolut nödvändighet för att kunna gå vidare med arbetet att planera och utföra de åtgärder som krävs för att en vattenförekomst skall kunna nå den uppsatta miljökvalitetsnormen. Kostnaderna för verifiering i Ljusnans delområde är beräknade till ca 18,6 Mkr. Dessa kostnader fördelar sig per miljöproblem enligt följande: Försurning: 3,5 Mkr Övergödning: 5 Mkr Miljögifter: 0,86 Mkr Främmande arter: 0 Mkr Fysiska förändringar: 9,3 Mkr Utöver detta behöver kemisk status i sju grundvattenförekomster verifieras, till en kostnad av minst kr. Inom delområde Ljusnan pågår åtgärder för att skydda tillgången på dricksvatten, främst i form av utvecklande av skyddsområden i anslutning till grundvattentäkter och föreskrifter till dessa områden. Detta arbete utförs av kommunerna och de pågående åtgärderna bedöms kosta i storleksordningen 1,1 Mkr. Till detta kommer också kostnader för pågående verifiering av kemisk status av grundvattenförekomster som beräknas uppgå till kr. Sidan 17

18 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde - Kapitel 2 Nya åtgärder Det största åtgärdsbehovet inom delområdet är kopplat till miljöproblem som rör fysiska förändringar av främst vattendrag. Minst 297 km flottled behöver återställas till en beräknad kostnad av ca 25 Mkr. Dessutom bedöms minst 192 järnvägs- och vägtrummor utgöra vandringshinder och behöver åtgärdas för ca 45,9 Mkr. Det finns också ett behov att skapa fria vandringsvägar förbi ett antal kraftverks- och sjöregleringsdammar. En beräkning har utförts för dammar där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten. Åtgärdskostnaden har beräknats till ca 35 Mkr för att skapa fria vandringsvägar förbi 14 dammar i nyckelobjekten Nedre Ljusnan, Härjedalsljusnan med Mittån och Särvån samt Härjeån. Viktiga åtgärder är också kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Inom delområdet behövs också åtgärder för att motverka övergödning av sjöar och vattendrag. Inga konkreta fysiska åtgärder kan dock pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd på vattenförekomstnivå. Källfördelningsanalysen skall resultera i att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Efter verifiering bedöms 113 sjöar och vattendrag vara aktuella för källfördelningsanalys till en beräknad kostnad på ca 5,7 Mkr. För att motverka försurningen i sjöar och vattendrag har ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i delområdet bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Det finns ett antal dricksvattentäkter inom delområdet som saknar fullgott skydd. 15 dricksvattentäkter behöver ett skyddsområde med ändamålsenliga föreskrifter så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 35 dricksvattentäkter behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 13 dricksvattentäkter behöver en utredning av formerna för vattenskyddet. Den sammanlagda kostnaden för vattenskyddet är beräknad till ca 15,8 Mkr. Sidan 18

19 Kustavrinningsområde 47/48 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustområde (47/48) berör Söderhamns kommun i Gävleborgs län (Fig. 9). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 141,2 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 2,3 % vatten, 0,5 % kust och hav, 66,4 % skog, 0,01 % berg, 12,3 % jordbruk, 2,2 % våtmark, 0,1 % tätort, 5,6 % mindre samhällen och 10,5 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat tre sjöar (Dammsjön, Ålsjön och Lill-Ålsjön), 12 vattendrag och ett grundvattenmagasin som vattenförekomster. Bland de större vattendragen kan nämnas Söderalaån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår åtgärder i form av flottledsåterställning i en vattenförekomst. Arbetet beräknas kosta kr. Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms främst verifieringar med avseende på miljöproblemen försurning, övergödning, och fysiska förändringar vara nödvändiga innan konkreta åtgärder i form av t.ex. fosforreducerande åtgärder eller utrivning av vandringshinder kan bli aktuella. Det totala behovet av verifieringar beräknas uppgå till en kostnad av ca kr (Tabell 3). Tabell 3. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 47/48. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (1 st) Summa verifieringsbehov Sidan 19

20 Söderhamn Ålsjön Dammsjön Lill-Ålsjön Figur 9. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 47/48 Sidan 20

21 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande 3 vattendrag och en sjö (Ålsjön) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 4). Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom kustavrinningsområdet. Tabell 4. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 4 Kostnad per vattenförekomst Kostnad Sidan 21

22 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 5. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 5. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödesoch kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom kustavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Sidan 22

23 Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Tabell 6. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 6). A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Två grundvattentäkter, Kinsta/Mohed och Ålsjön, behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. Sidan 23

24 Huvudavrinningsområde 48 (Ljusnan) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Ljusnan (48) berör Söderhamns, Bollnäs, Ovanåkers och Ljusdals kommun i Gävleborgs län och Härjedalens och små delar av Bergs kommun i Jämtlands län samt små delar av Västernorrlands län (Fig. 10). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är ,6 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 5,4 % vatten, 73,1 % skog, 0,2 % berg, 2,3 % jordbruk, 11,8 % våtmark, 0 % (0,3 km 2 ) tätort, 0,4 % mindre samhällen, 6,5 % öppen mark och 0,3 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 458 sjöar, 930 vattendrag och 95 grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Lossen, Svegssjön, Orsjön och Bergviken. Bland de större vattendragen kan nämnas Ljusnan, Voxnan, Veman, Hoan och Härjån. Medelflödet i Ljusnan vid utloppspunkten, Ljusneström, är 243,7 m3/s. Medelvärdet vid Lenninge (Voxnan) var 38 m 3 /s och medelvärdet vid Dönje (Ljusnan) var 180 m 3 /s. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår en hel del kalkningsverksamhet och tillsammans med verifieringar av ekologisk status beräknas dessa åtgärder kosta ca 1,3 Mkr, varav merparten är den årliga kalkningskostnaden. Antalet åtgärder mot övergödning är 17 och gäller verifiering av vattenförekomsternas ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning. I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna genom bl.a. tillsyn, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta pågående arbete uppskattas till omkring 10,7 Mkr, av vilket en stor del är årliga, löpande kostnader för tillsyn och prövning (Tabell 7). I Ljusnan pågår också ett projekt i Östersjön-Florsjön, med syfte att reducera näringshalterna i vattnet. Detta projekt beräknas kosta kr årligen. Åtgärder kopplade till miljögifter pågår i tre vattenförekomster, till en sammanlagd kostnad om 1,6 Mkr. Arbetet består dels av verifieringar av ekologisk och kemisk status, dels av en huvudstudie för efterbehandlig av ett föroreningsskadat område vid Norrsjön. Åtgärder mot fysiska förändringar är många i Ljusnans huvudavrinningsområde och består av verifieringar av ekologisk status (54 vattenförekomster). Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen kr i huvudavrinningsområdet (Tabell 7). Sidan 24

25 Grundsjön Hede Svegssjön Lossen Lofssjön Idre Sveg Storsjön Ljusdal Orsjön Hudiksvall Storhamrasjön Bollnäs Söderhamn Mållången Bergviken Marmen Figur 10. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 48 (Ljusnan) Sidan 25

26 Tabell 7. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 48, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning; verifiering ekol. status Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter Verifiering av ekol./kem. status; huvudstudie för efterbehandling Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekol. status Summa kostnader pågående åtgärder Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är mycket stort i Ljusnans avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring 18 Mkr. Främst är det fysiska förändringar, övergödning och försurning som står för de framtida kostnaderna, men även miljögifter bedöms påverka många vattenförekomster så att de riskerar att inte nå god status 2015 (Tabell 8). Tabell 8. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 48. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (6 st) Summa verifieringsbehov Sidan 26

27 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i Ljusnans huvudavrinningsområde bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 69 vattendrag och 52 sjöar vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå. En källfördelningsanalys pågår i Florsjön och Östersjön samt vattendragen i anslutning till sjöarna (Tabell 9). Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 10). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Indalsälven tillhör ordning 10. Vattendragssträckor som tillhör strömordning 7 bedöms inte vara aktuella för flottledsåterställning då dessa består av nedre delar av den reglerade älven. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Tabell 9. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 109 (90% av 121) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Sidan 27

28 Tabell 10. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt nedanstående Tabell 11. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 11. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Sidan 28

29 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Ljusnan grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: idrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Nyckelobjekt i Ljusnan bedöms vara Nedre Ljusnan med vandringsvägar vid kraftverken i Ljusnefors, Ljusne strömmar, Höljebro, Bergvik, Landafors, Dönje, Lottefors, Norränge och Edeforsen. Härjedalsljusnan med Mittån och Särvån med vandringsvägar vid kraftverket i Halvfari samt regleringsdammarna vid Övre- och Nedre Särvsjön. Härjeån med vandringsväg vid kraftverket i Kvarnforsen och regleringsdammen i Orrmosjön. Den schablonkostnad för anläggning av vandringsvägar vid dammar som använts grundar sig på utförda kostnadsberäkningar i pilotprojektet Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven, Skogsstyrelsens rapport 2009:1 (Tabell 12). För övriga reglerade sjöar och vattendragsstäckor krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder kan bedömas. Tabell 12. Åtgärdsbehov, dammar Typ av damm Antal vandringsvägar Anläggningskostnad per vandringsväg (kr) Summa (kr) Kraftverksdamm Regleringsdamm Summa Sidan 29

30 Skydd av dricksvatten Det finns ett antal dricksvattentäkter som saknar fullgott skydd. De berörda länsstyrelserna i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Tabell 13. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 13). A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Sidan 30

31 Kustavrinningsområde 48/49 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet (48/49) berör Söderhamns kommun i Gävleborgs län (Fig. 11). Befolkningsmängden är 600 personer och den totala ytan är 201,8 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 10,5 % vatten, 0,3 % kust och hav, 85,3 % skog, 0,3 % jordbruk, 2,6 % våtmark, 0,4 % mindre samhällen och 0,5 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vatten-myndigheten utpekat tre sjöar (Järvsjön, Norrbränningen och Sörbränningen), 20 vattendrag och ett grundvattenmagasin som vattenförekomster. Bland de större vattendragen kan nämnas Tönsån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår inga åtgärder. Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms inga verifieringar vara nödvändiga efter Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några vattenförekomster i kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Det finns inga vattenförekomster som har problem med övergödning inom kustavrinningsområdet. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom kustavrinningsområdet. Sidan 31

32 Järvsjön Ljusne Norrbränningen Sörbränningen Figur 11. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 48/49 Sidan 32

33 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. Det finns inga problem med järnvägs- och vägtrummor i kustavrinningsområdet. Dammar Det finns inga problem med dammar inom kustavrinningsområdet. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar. A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Ytvattentäkten i Järvsjön behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. Kostnaden för översynen beräknas till ca kr. Sidan 33

34 Huvudavrinningsområde 108 (Rogen-Göta älv) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Rogen-Göta älv (108) är en liten del av Göta älv och berör Härjedalens och mycket liten del av Älvdalens kommun i Dalarnas län samt delar av Norge (Fig. 12). Den totala ytan är 316,8 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 21,1 % vatten, 13,6 % skog, 3,9 % berg, 3,8 % våtmark, 57,6 % öppen mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt utpekat 37 sjöar, 9 vattendrag men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Rogen och Bredåsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Mugga och Tandån. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår inga åtgärder som redovisas av vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt. Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är inte så stort i Göta älvs avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring kr. Främst är det försurning som står för de framtida kostnaderna (Tabell 14). Tabell 14. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 108. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten Summa verifieringsbehov Sidan 34

35 Övre Muggsjön Funäsdalen SVERIGE Västra Rödsjön Tännäs NORGE Rogen Litle Vonsjöen Stor-Tandsjön Bredåsjön Figur 12. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 108 (Göta älv) Sidan 35

36 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Det finns sjöar och vattendrag i den översta delen av Göta Älv som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Ett antal av dessa har inte kalkats tidigare, t.ex. Mugga med Holmtjärnen, Övre och Nedre Muggsjön samt Baltern. Övergödning Det finns inga problem med övergödning inom huvudavrinningsområdet. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom huvudavrinningsområdet. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. Det finns inga problem med järnvägs- och vägtrummor inom huvudavrinningsområdet. Dammar Det finns inga problem med dammar inom huvudavrinningsområdet. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Det finns inga vattentäkter inom huvudavrinningsområdet som behöver ett förbättrat vattenskydd eller en utredning av formerna för vatten-skyddet. Sidan 36

37 Huvudavrinningsområde 113 (Glomma) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Glomma (113) berör Åre kommun i Jämtlands län samt delar av Norge (Fig. 13). Den totala ytan är 61,3 km 2 i Sverige. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 8,0 % vatten, 4,2 % skog, 4,4 % berg och glaciär, 5,2 % våtmark, 78,2 % öppen mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat fem sjöar, ett vattendrag (Glomma) men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Bolagen och Hyddsjön. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår inga åtgärder som redovisas av vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt. Verifieringsbehov Det finns tre sjöar i den översta delen av Glomma som bedöms riskera att inte uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning. Det är Bolagen, Bodtjärnen och Långnästjänen. Ingen av dessa har kalkats tidigare och försurningsstatusen måste verifieras i samtliga sjöar till en beräknad kostnad av totalt kr. Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering av försurade vattenförekomster som behöver utföras i huvudavrinningsområdet. Övergödning Det finns inga problem med övergödning inom huvudavrinningsområdet. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom huvudavrinningsområdet. Sidan 37