Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Indalsälven

Transkript

1 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Indalsälven

2 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt 4 Var börjar man? 4 Vattendistriktet 4 Delområden och huvudavrinningsområden 5 Kapitel 2 Delområde Indalsälven 6 Beskrivning av delområdet 6 Miljöproblem i Delområde Indalsälven 9 Försurning 9 Övergödning 9 Miljögifter 9 Främmande arter 13 Fysiska förändringar 13 Vattenuttag 13 Sammanfattning av åtgärder 18 Pågående åtgärder 18 Verifieringsbehov 18 Nya åtgärder 19 Kapitel 3 Kustavrinningsområde 39/40 20 Beskrivning av kustavrinningsområdet 20 Pågående åtgärder 20 Verifieringsbehov 20 Nya åtgärder 22 Försurning 22 Nykalkningar 22 Övergödning 22 Fysiska förändringar 22 Flottledsåterställning 22 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 22 Dammar 23 Skydd av dricksvatten 23 Huvudavrinningsområde 40 (Indalsälven) 25 Beskrivning av huvudavrinningsområdet Indalsälven 25 Pågående åtgärder 25 Verifieringsbehov 27 Nya åtgärder 28 Försurning 28 Nykalkningar 28 Övergödning 28 Fysiska förändringar 28 Flottledsåterställning 28 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 29 Dammar 30 Skydd av dricksvatten 31 Sidan 2

3 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven Kustavrinningsområde 40/41 32 Beskrivning av kustavrinningsområdet 32 Pågående åtgärder 32 Verifieringsbehov 32 Nya åtgärder 34 Försurning 34 Nykalkningar 34 Övergödning 34 Fysiska förändringar 34 Flottledsåterställning 34 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 34 Dammar 34 Skydd av dricksvatten 35 Fjällavrinningsområde 114/ Beskrivning av fjällavrinningsområdet 36 Pågående åtgärder 36 Verifieringsbehov 36 Nya åtgärder 36 Försurning 36 Nykalkningar 36 Övergödning 36 Fysiska förändringar 36 Flottledsåterställning 36 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 38 Dammar 38 Skydd av dricksvatten 39 Sidan 3

4 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt Syftet med denna anvisning är att ge läsaren en vägledning till hur åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt är uppbyggt och en beskrivning av innehållet i och utformningen av de delområdesrapporter som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Var börjar man? Åtgärdsprogrammet är utformat på distriktsnivå med underlag från olika huvudavrinningsområden. Åtgärdsprogrammet avser att ge en tydlig bild av bindande uppdrag till myndigheter och kommuner och möjliga åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna sammanställs ur ett regionalt perspektiv där de tillsammans med konsekvensanalysen ger en samlad bild av miljöproblemen och kostnaderna för åtgärderna i vattendistriktet. Vattendistriktet Om man vill få en helhetsbild av förhållandena i vattendistriktet, börjar man sin läsning i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver de övergripande åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Det inledande kapitel 1 innehåller tidpunkter för när åtgärderna skall vara påbörjade/avslutade och en lista över administrativa åtgärder (uppdrag) riktade till myndigheter och kommuner. Kapitel 2 beskriver kopplingen mellan uppdragen till myndigheter och kommuner och möjliga konkreta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Kapitlet innehåller en inledande text där Vattenmyndighetens syn på åtgärdsprogrammet redovisas, en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder i vattendistriktet och en beskrivning av det återstående åtgärdsbehovet. Rapporten innehåller även tabeller för respektive miljöproblem som kopplar ihop uppdragen i det inledande kapitlet med möjliga fysiska åtgärder och utredningsbehov. Tabellerna redovisar också de åtgärder som konsekvensanalyseras. I kapitel 3 redovisas Vattenmyndighetens bedömning av de förväntade effekterna av åtgärderna i kapitel 2. Det gäller framförallt de fysiska åtgärder som förväntas bli resultatet och som ska ge förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormerna. Även förväntade planerings- och utredningsresultat redovisas. Slutligen ges i konsekvensanalysen en sammanfattande bild av faktiska kostnader och nyttor i termer av förbättrat miljötillstånd under de år som åtgärdsprogrammet ska genomföras. De skattade effekterna av åtgärdsprogrammet vägs också mot ett nollalternativ, det vill säga den förväntade utvecklingen om man avstår från att genomföra programmet och där all verksamhet fortsätter som tidigare. Sidan 4

5 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 1 Vill man veta hur Vattenmyndigheten har bedömt miljötillståndet i sin sjö eller i något närliggande vattendrag finns information i Vattenmyndighetens databas på nätet, eller i vattenkartan, Delområden och huvudavrinningsområden En mer detaljerad bild av de möjliga och förväntade åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet för ett visst del- eller huvudavrinningsområde får Tabell 1. Delområden och huvudavrinningsområden. Delområde Huvudavrinningsområden man genom att läsa respektive delområdesrapport. Det finns 8 delområdesrapporter (Tabell 1) som berör grundvatten, sjöar och vattendrag och en särskild rapport för Bottenhavets kustvatten. Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av Indalsälvens delområde, en beskrivning av miljöproblemen och en sammanfattning av verifieringsbehovet, pågående åtgärder samt möjliga och förväntade nya åtgärder. Kapitel 3 i denna rapport innehåller mer detaljerade beskrivningar av respektive huvudavrinningsområde, kustavrinningsområde och fjällavrinningsområde, verifieringsbehovet samt pågående, möjliga och förväntade nya åtgärder. Norra Ångermanlands skogsvatten Leduån (31), Lögdeälven (32), Husån (33), Gideälven (34), Idbyån (35), Moälven (36), Nätraån (37) samt kustavrinningsområdena 30/31 (del av), 31/32, 32/33, 33/34, 34/35, 35/36 och 36/37. Ångermanälven Ångermanälven (38), Gådeån (39), Vapstälven (115) samt kustavrinningsområdena 37/38 och 38/39. Indalsälven Indalsälven (40), kustavrinningsområdena 39/40, 40/41 samt fjällavrinningsområdet 114/115 (Stjördalselva). Ljungan Selångersån (41), Ljungan (42), Nean (114) samt kustavrinningsområdena 41/42 och 42/43. Hälsinglands skogsvattendrag Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46), Norralaån (47) samt kustavrinningsområdena 43/44, 44/45, 45/46 och 46/47. Ljusnan Ljusnan (48), Göta älv (108), Glomma (113) samt kustavrinningsområdena 47/48 och 48/49. Gästriklands skogsvattendrag Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51), Gavleån (52) samt kustavrinnings-områdena 49/50, 50/51, 51/52 och 52/53. Dalälven Dalälven (53) samt del av kustavrinningsområdet 53/54. Sidan 5

6 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Delområde Indalsälven Beskrivning av delområdet Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. I Bottenhavets vattendistrikt finns ca en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Distriktet är indelat i 23 nationella huvudavrinningsområden (Fig. 1). Vattendistriktet innehåller dessutom fem huvudavrinningsområden som är källflöden till de norska älvarna Trysilelva, Glomma, Nidelva, Stjördalselva samt Vefsna. Organisationen av samordningen av vattenförvaltning inom huvudavrinningsområden och kustområden har inneburit att vattendistriktet har delats in i 13 delområden med en samordningsansvarig länsstyrelse för varje delområde (Tabell 2). heimsfjorden (114/115). Indalsälvens huvudavrinningsområde dominerar helt delområdet och utgör drygt 97 % av arean. Delområdet berör två län, Jämtlands och Västernorrlands län och samordningsansvarig är länsstyrelsen i Jämtlands län. För att kunna bedöma nuvarande status (ekologisk och kemisk), risk för att inte uppnå god status 2015, miljöproblem och åtgärdsbehov har sjöarna och vattendragen delats in i homogena bedömningsenheter, s.k. vattenförekomster. Principerna för vattenförekomstindelningen finns beskriven i förvaltningsplanen för Bottenhavets vattendistrikt (kapitel 2). Inom delområdet Indalsälven finns 627 sjöar, 1184 vattendrag och 95 grundvattenmagasin som är avgränsade som vattenförekomster (Fig. 2). De beskrivna åtgärderna syftar till att motverka miljöproblemen så att minst god status uppnås i vattenförekomsterna. För vissa vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten (KMV), finns lägre krav (god ekologisk potential) på den ekologiska kvalitet som skall uppnås. Inom delområdet finns 22 sjöar och 31 vattendrag som är fastställda som KMV. Delområdet Indalsälven (Fig. 2) består av huvudavrinningsområdet Indalsälven (40), kustområdet mellan Gådeån och Indalsälven (39/40), kustområdet mellan Indalsälven och Selångersån (40/41) samt det fjällområde vars sjöar och vattendrag rinner till Stjördalselva som mynnar i Trond Sidan 6

7 40 Östersund Sveg Kilometers SMHI, Lantmäteriet Dnr /188 Falun 38 Sollefteå 42 Figur 1. Huvudavrinningsområden i Bottenhavets vattendistrikt. Se Tabell 1 för namn på respektive huvudavrinningsområde. 51 Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge Vilhelmina Örnsköldsvik Sundsvall Kilometers 42 Gävle 51 Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge Moälven Nätraån Gådeån Huvudavrinningsområde 31 Leduån 32 Lögdeälven 33 Husån 34 Gideälven 35 Idbyån 38 Ångermanälven 40 Indalsälven 41 Selångersån 42 Ljungan Gnarpsån 44 Harmångersån 45 Delångersån 46 Nianån 47 Norralaån 48 Ljusnan 49 Skärjån 50 Hamrångeån 51 Testeboån 52 Gavleån 53 Dalälven Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Tabell 2. Samordningsansvarig länsstyrelse för respektive delområde. Samordningansvarig länsstyrelse Västernorrlands län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Delområde Ångermanälven Norra Ångermanlands skogsvattendrag Norra Ångermanlands kustvatten Södra Ångermanlands kustvatten Medelpads kustvatten Indalsälven Ljungan Hälsinglands skogsvattendrag Hälsinglands kustvatten Gästriklands skogsvattendrag Gästriklands kustvatten Ljusnan Dalälven SMHI, Lantmäteriet Dnr /188 Sidan 7

8 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 114/ / / /115 Åre 40 Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall 39/40 40/41 Figur 2. Avrinningsområden och vattenförekomster i delområde Indalsälven. Sidan 8

9 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Miljöproblem i Delområde Indalsälven Denna övergripande beskrivning av den geografiska utbredningen av miljöproblemen i Indalsälvens delområde baseras på de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå en viss miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormerna och hur dessa tagits fram finns beskrivna i dokumentet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, samt i bilagor till detta och återfinns på Vattenmyndighetens hemsida ( Bottenhavet/). Det skall noteras att det i många fall saknats mätdata vid riskbedömningarna och att dessa bedömningar då baserats på värden som tagits fram med hjälp av olika modeller. Detta innebär i sin tur att den beskrivna omfattningen av ett miljöproblem är den förmodade och inte den faktiska omfattningen. Försurning Delområdet är förhållandevis förskonat mot försurning, delvis på grund av en gynnsam geologi som motverkar effekterna av försurning (Fig. 3). I huvudsak kan tre områden med försurningsproblem identifieras. Närmast kusten är det ett område väster om Viksjö, Återvänningsområdet, som uppvisar problem med försurning. Området innefattar ett flertal sjöar och vattendrag som utgör källflöden till Ljustorpsån, ett biflöde till Indalsälven i Timrå kommun. Ett område med svårvittrad och därmed dåligt buffrande berggrund är Oviksfjällen med Dammåns källflöden väster om Storsjön i Jämtland. Här återfinns en mängd sjöar och vattendrag med försurningsproblem. Det tredje området med större, sammanhängande problem med försurning återfinns i ett område i norra Jämtland, väster om Hotagen omkring de stors sjöarna Stor-Burvattnet, Stor-Mjölkvattnet och Torrön. Främst gäller det ett stort antal vattendrag, men också några större sjöar som Korsvattnet och Skuolkenjaure. Övergödning I huvudavrinningsområde 39/40 finns ett tiotal sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status 2015 med avseende på övergödning. I övrigt inom Indalsälvens delområde är merparten av de misstänkt övergödda vattenförekomsterna lokaliserade till Storsjöbygden i Jämtland, närmare bestämt kring centralorten Östersund och odlingsbygderna i detta område. Huvuddelen av dessa vattenförekomster utgörs av vattendrag (Fig. 4). Miljögifter Samtliga ytvatten i delområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015 om kvicksilver tas med i bedömningen, varför miljöproblemet i delområdet beskriver situationen 2015 om kvicksilver exkluderas (Fig. 5). I kustavrinningsområde 40/41 finns en sjö, Hamstasjön, som riskerar att inte uppnå god kemisk status 2015, även när man undantar kvicksilver i bedömningen. I Indalsälvens avrinningsområde har 8 sjöar utpekats, bl.a. Bergeforsens dämningsområde, Storsjön, Ockesjön och Näldsjön. I kustavrinningsområde 39/40 återfinns Sörån som också bedömts riskera att inte uppnå god kemisk status Denna bedömning har även gjorts för 14 vattendrag i Indalsälvens avrinningsområde. Bland dessa återfinns bl.a. Järpströmmen, Ljustorpsån och Torån. Sidan 9

10 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall Figur 3. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning är rödmarkerade på kartan. Sidan 10

11 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall Figur 4. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av övergödning är rödmarkerade på kartan. Sidan 11

12 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall Figur 5. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver) är rödmarkerade på kartan. Sidan 12

13 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Främmande arter I delområdet förekommer det flest vattenförekomster med främmande arter i västra Jämtland, i fjälltrakterna omkring och väster om Åre. Miljöproblemet är stort sett till ytan, då främmande arter förekommer i flera av de riktigt stora sjöarna i området. I dessa stora sjöar grundar sig bedömningarna på introduktion av den nordamerikanska kanadarödingen, som finns i Ånnsjön, Kallsjön, Juvuln och Storsjön. Ett av de mer kända vattendragen som riskerar att inte uppnå god ekologisk status är Dammån, där främmande arter förekommer på vissa sträckor av vattendraget. Sammanlagt riskerar 50 vattendrag och 14 sjöar att inte uppnå god ekologisk status på grund av främmande arter (Fig. 6). Fysiska förändringar Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Indalsälven är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet (Fig. 7). De områden som bedömts ha mindre problem med kontinuitetsförändringar ligger främst i otillgängliga, höglänta områden och i fjälltrakterna. Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är morfologiska förändringar, liksom flödesförändringar, starkt knutna till Indalsälvens dalgång och dess biflöden. Tydligt är också att problemet avtar västerut och i fjällkedjan är det rent av ovanligt (Fig. 9). Vattenuttag Vattenuttag sker från både ytvatten och grundvatten. Idag är omfattningen och effekterna av vattenuttag från ytvatten dåligt dokumenterade och därför är vidden av miljöproblemet inte känt. När det gäller vattenuttag ur grundvattenmagasin är bedömningen att den kvantitativa statusen är god för samtliga grundvattenförekomster och att inget överuttag av vatten sker. Detta gäller för hela distriktet, liksom för delområde Indalsälven. Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och är vanligt i de större vattendragen och sjöarna. I delområde Indalsälven är problemet vanligast i Indalsälvens huvudfåra och i de stora sjömagasin som ingår i reglersystemet för älven, exempelvis Håckren och Stor-Stensjön (Fig. 8). Sidan 13

14 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall Figur 6. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av främmande arter är rödmarkerade på kartan. Sidan 14

15 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall Figur 7. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av kontinuitetsförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 15

16 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall Figur 8. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av flödes- och nivåförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 16

17 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Härnösand Sundsvall Figur 9. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av morfologiska förändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 17

18 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Sammanfattning av åtgärder Pågående åtgärder Inom Indalsälvens delområde pågår redan idag en hel del åtgärder som kopplar till de olika miljöproblemen. Flest åtgärder är kopplade till övergödning (101) och fysiska förändringar (96), följt av försurning (33), främmande arter (15) och miljögifter (9). Trots det ringa antalet åtgärder mot miljögifter är den totala summan för dessa drygt 68 Mkr, mycket beroende på stora kostnader för sanering och efterbehandling av föroreningsskadade områden. Dessa projekt löper också generellt över en längre period, varför det blir en något skev bild av kostnaden när den redovisas som en klumpsumma för pågående åtgärder. Den verksamhet som annars helt dominerar kostnaderna är kalkningen av sjöar och vattendrag för att motverka försurning och skador av denna. I Indalsälvens delområde kostar kalkning och kalkningsrelaterade verksamheter årligen omkring 13,5 Mkr. Kostnaderna för åtgärder mot fysiska förändringar ( kr) och övergödning ( kr) härrör i huvudsak från pågående verifiering av den ekologiska statusen med avseende på dessa miljöproblem. Sammanlagt pågår åtgärder till en kostnad av 83,2 Mkr, varav merparten härrör från Indalsälvens huvudavrinningsområde. Inom delområde Indalsälven pågår åtgärder för att skydda tillgången på dricksvatten, främst i form av utvecklande av skyddsområden i anslutning till grundvattentäkter och föreskrifter till dessa områden. Detta arbete utförs av kommunerna och den uppskattade kostnaden är omkring 3 Mkr, baserat på schablonkostnader per objekt på eller kr. Verifieringsbehov Verifieringen går i korthet ut på att med olika former av provtagning och analyser utreda om det stora antalet statusklassningar som utförts med hjälp av modeller i verkligheten visar sig vara korrekta bedömningar. I de allra flesta fall är verifieringen en absolut nödvändighet för att kunna gå vidare med arbetet att planera och utföra de åtgärder som krävs för att en vattenförekomst skall kunna nå den uppsatta miljökvalitetsnormen. Kostnaderna för verifiering i Indalsälvens delområde är beräknade till ca 10,3 Mkr. Dessa kostnader fördelar sig per miljöproblem enligt följande: Försurning: Övergödning: Miljögifter: Främmande arter: Fysiska förändringar: 4,2 Mkr 3,1 Mkr 0,86 Mkr 0,32 Mkr 1,8 Mkr Utöver detta behöver kemisk status i en grundvattenförekomst verifieras, till en kostnad av minst kr. Sidan 18

19 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 2 Nya åtgärder Det största åtgärdsbehovet inom delområdet är kopplat till miljöproblem som rör fysiska förändringar av främst vattendrag. Minst 258 km flottled behöver återställas till en beräknad kostnad av ca 24,2 Mkr. Dessutom bedöms minst 110 järnvägs- och vägtrummor utgöra vandringshinder och behöver åtgärdas för ca 26,4 Mkr. Det finns också ett behov att skapa fria vandringsvägar förbi ett antal kraftverks- och sjöregleringsdammar främst i vissa utbyggda biflöden till Indalsälven. En beräkning har utförts för dammar där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten. Åtgärdskostnaden har beräknats till ca 27,5 Mkr för att skapa fria vandringsvägar förbi 11 dammar i nyckelobjekten Hårkan, Nedre Långan, Storbodströmmen, Järpströmmen samt Billstaån. Viktiga åtgärder är också kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Inom delområdet behövs också åtgärder för att motverka övergödning av sjöar och vattendrag. Inga konkreta fysiska åtgärder kan dock pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd på vattenförekomstnivå. Källfördelningsanalysen skall resultera i att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Efter verifiering bedöms 102 sjöar och vattendrag vara aktuella för källfördelningsanalys till en beräknad kostnad på ca 5,1 Mkr. För att motverka försurningen i sjöar och vattendrag har ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i delområdet bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Det finns ett antal dricksvattentäkter inom delområdet som saknar fullgott skydd. 25 dricksvattentäkter behöver ett skyddsområde med ändamålsenliga föreskrifter så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 18 dricksvattentäkter behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 13 dricksvattentäkter behöver en utredning av formerna för vattenskyddet. Den sammanlagda kostnaden för vattenskyddet är beräknad till ca 17,4 Mkr. Sidan 19

20 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Kustavrinningsområde 39/40 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet berör Härnösands och Timrå kommun i Västernorrlands län (Fig. 10). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 283,4 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 3,8 % vatten, 81,5 % skog, 9,8 % jordbruk, 1,8 % våtmark och 0,7 % tätort. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 11 sjöar, 12 vattendrag, men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Storsjön, Bölesjön och Strindsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Sörån och Norrån som mynnar vid Åvike bruk, samt Byån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet är kalkning den enda åtgärden som pågår för närvarande. En sjö kalkas till en årlig kostnad av kr. Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms inga nya verifieringsinsatser efter 2011 vara nödvändiga med avseende på försurning, då ett vattendrag och tre sjöar beräknas verifieras under Verifiering med avseende på samtliga näringsparametrar beräknas återstå för två vattendrag, likaså för miljögifter. Det största verifieringsbehovet gäller fysiska förändringar och där beräknas biotopkarteringar av tio sjöar vara nödvändiga, till en kostnad av kr (Tabell 3). Tabell 3. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 39/40. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov Sidan 20

21 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Härnösand Storsjön Bölesjön Kyrksjön Strindsjön Sundsvall Figur 10. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 39/40. Sidan 21

22 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande 4 vattendrag och 3 sjöar (Kyrksjön, Sjösjön och Strindsjön) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 4). Tabell 4. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 6 (90% av 7) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom kustavrinningsområdet. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 5. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Sidan 22

23 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Tabell 5. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom kustavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Sidan 23

24 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar. A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Det finns inga vattentäkter inom kustavrinningsområdet som behöver ett förbättrat vattenskydd eller en utredning av formerna för vattenskyddet. Sidan 24

25 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Huvudavrinningsområde 40 (Indalsälven) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Indalsälven berör Bergs, Åre, Krokoms, Strömsund, Bräcke, Ragunda och Östersunds kommun i Jämtlands län och Sollefteå, Sundsvalls, Timrå och Härnösands kommun i Västernorrlands län (Fig. 11). Befolkningsmängden är ca personer, varav ca i Jämtland och ca i Västernorrland. Även vissa delar av Norge berörs, främst fylket Nord-Tröndelag men även mindre delar av Sör-Tröndelag. Norska kommuner som berörs är främst Lierne och Snåsa, men även Verdal, Meråker och Tydal. Huvudavrinningsområdets totala yta är ,5 km 2, varav ,4 km 2 i Sverige. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 9,7 % vatten, 61,2 % skog, 12,3 % fjäll, 2,6 % jordbruk, 11,9 % våtmark och 0,4 % tätort. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 611 sjöar, 1150 vattendrag och 95 grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Storsjön, Torrön och Kallsjön, samtliga i Jämtland. De största vattendragen är Indalsälven, Ammerån, Långan, Hårkan och Åreälven. Medelflödet i huvudälvfåran Indalsälven är vid Bergeforsens kraftverk i Timrå 434 m 3 /s. Pågående åtgärder I Indalsälvens huvudavrinningsområde dominerar antalet åtgärder mot övergödning (ca 100), varav flertalet gäller verifiering av vattenförekomsternas ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning (Tabell 6). I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta arbete är svåra att uppskatta. Åtgärder mot fysiska förändringar består till huvuddelen av verifieringar av ekologisk status via biotopkartering (ca 96), men också konkreta åtgärder såsom flottledsåterställning ( kr), projektering av åtgärd vid damm ( kr) och utbyte av vägtrumma mot bro ( kr). Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen 1,4 Mkr i huvudavrinningsområdet (Tabell 6). Kalkning är den huvudsakliga aktiviteten mot försurning och i huvudavrinningsområdet kalkas det för ca 1,83 Mkr per år, med vissa engångskostnader under perioden blir summan ca 3,3 Mkr. Ett tiotal verifieringar av ekologisk status med avseende på försurning kostar kr och ett projekt med avsikt att täppa igen diken som kommer från en myr beräknas kosta 10 Mkr. Detta projekt löper under perioden Samman- Sidan 25

26 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Hotagen Kallsjön Årnsjön Åre Östersund Sollefteå Håckrenmagasinet Stor-Laxsjön Härnösand Sundsvall Sveg Figur 11. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 40 (Indalsälven). Sidan 26

27 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 taget beräknas kostnaden för pågående åtgärder mot försurning i någon form vara runt 13,5 Mkr (Tabell 6). Främmande arter (15) och miljögifter (9) är miljöproblem med relativt få pågående åtgärder. Sett till kostnader är miljöproblemet miljögifter den tyngsta posten (ca 68 Mkr), följt av försurning (ca 13,5 Mkr) och fysiska förändringar (ca 1,4 Mkr). Att miljögifter blir en stor kostnad beror dels på att det i avrinningsområdet finns en långvarig industrihistoria med många föroreningsskadade områden som följd, dels att sanering och efterbehandling av sådana områden är mycket kostsamt. Totalt beräknas kostnaderna för pågående åtgärder uppgå till omkring 83 Mkr i avrinningsområdet (Tabell 6). Tabell 6. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 40, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Försurning Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Kalkning, verifiering av ekol. status, m.m Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter Verifiering av kemisk status, efterbehandling Främmande arter Verifiering av ekol. Status; elfiske Fysiska förändringar Verifiering av ekol. Status; biotopkartering Summa kostnader pågående åtgärder Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är stort och kostnaderna är beräknade till omkring 10 Mkr (Tabell 7). Främst är det försurning och övergödning som står för kostnaderna, men även fysiska förändringar kräver en stor verifieringsinsats. Tabell 7. Verifieringsbehovet i Indalsälvens huvudavrinningsområde (40). Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (1 förekomst) Summa verifieringsbehov Sidan 27

28 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i Indalsälvens huvudavrinningsområde bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 96 vattendrag och 8 sjöar vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 8). Tabell 8. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 94 (90% av 104) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 9). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Indalsälven tillhör ordning 7. Vattendragssträckor som tillhör strömordning 7 bedöms inte vara aktuella för flottledsåterställning då dessa består av nedre delar av den reglerade älven. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Sidan 28

29 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Tabell 9. Åtgärdsbehov flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställnings-kostnad Projektering 10% Kostnad Summa Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 10. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 10. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Sidan 29

30 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Indalsälven grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: Nyckelobjekt i Indalsälven bedöms vara Hårkan med vandringsvägar vid Högforsens och Näsaforsens kraftverk samt regleringsdammen i Ockern Nedre Långan med vandringsväg vid regleringsdammen i Landösjön Storbodströmmen med vandringsväg vid regleringsdammen i Sällsjön Järpströmmen med vandringsväg vid Järpströmmens kraftverk samt regleringsdammen i Kallsjön Billstaån med vandringsväg vid Billsta, Strömbacka och Lillå kraftverk samt regleringsdammen i Näckten bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Den schablonkostnad för anläggning av vandringsvägar vid dammar som använts (Tabell 11) grundar sig på utförda kostnadsberäkningar i pilotprojektet Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven, Skogsstyrelsens rapport 2009:1. Tabell 11. Åtgärdsbehov, dammar Typ av damm Antal Anläggningskostnad per vandringsvägar vandringsväg (kr) Summa (kr) Kraftverksdamm Sjöregleringsdamm Summa Sidan 30

31 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 För övriga reglerade sjöar och vattendragsstäckor krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder kan bedömas. Skydd av dricksvatten Det finns ett antal dricksvattentäkter som saknar fullgott skydd. De berörda länsstyrelserna i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 12). Tabell 12. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Sidan 31

32 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Kustavrinningsområde 40/41 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet tillhör Västernorrlands län, Sundsvalls och Timrå kommun (Fig. 12). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 75 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 1,0 % vatten, 50,0 % skog, 11,0 % jordbruk, 0,4 % våtmark och 14,0 % tätort. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 1 sjö, 1 vattendrag, men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. Sjön heter Hamstasjön och vattendraget som avvattnar sjön heter Merlobäcken, vilken mynnar i Skönviken vid Östrands pappersmassafabrik. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår en åtgärd mot övergödning i form av provtagning och analys av kiselalger i ett vattendrag. Syftet med denna åtgärd är att verifiera om vattendraget är övergött, som modellen påvisat. Inga åtgärder mot övriga miljöproblem pågår i kustavrinningsområdet. Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms inga nya verifieringsinsatser efter 2011 vara nödvändiga med avseende på försurning. Verifiering med avseende på samtliga näringsparametrar beräknas bli utfört i Hamstasjön under , vilket innebär att endast Merlobäcken återstår att verifiera med avseende på övergödning (vattenkemiska analyser). En sjö och ett vattendrag återstår att verifiera med avseende på miljögifter. Det största verifieringsbehovet gäller fysiska förändringar och där beräknas biotopkarteringar av en sjö och ett vattendrag vara nödvändiga, till en kostnad av kr (Tabell 13). Tabell 13. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 40/41. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov Sidan 32

33 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Hamstasjön Sundsvall Figur 12. Vattenförekomster i kustområde 40/41. Sidan 33

34 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande ett vattendrag (Märlobäcken) och en sjö (Hamstasjön) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 14). Tabell 14. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 2 Kostnad per vattenförekomst Kostnad Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställning av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom kustavrinningsområdet. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. Det finns inga problem med järnvägs- och vägtrummor i kustavrinningsområdet. Dammar Det finns inga problem med dammar inom kustavrinningsområdet. Sidan 34

35 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Det finns inga vattentäkter inom kustavrinningsområdet som behöver ett förbättrat vattenskydd eller en utredning av formerna för vattenskyddet. Sidan 35

36 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven - Kapitel 3 Fjällavrinningsområde 114/115 Beskrivning av fjällavrinningsområdet Fjällavrinningsområdet Stjördalselva berör Åre kommun i Jämtlands län och delar i Norge (Fig. 13). Information om de senare redovisas inte i denna sammanställning. Befolkningsmängden är 140 personer, men kan vara betydligt större i samband högsäsong för turism. Den totala ytan är 348 km 2, varav 162 km 2 i Sverige. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 3,9 % vatten, 19,0 % skog, 35,0 % fjäll, 0,02 % jordbruk och 24,0 % våtmark. I fjällavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 4 sjöar, 18 vattendrag, men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Hållsjön och Skurdalsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Strådalsälven, Vergåa och Tevla. Pågående åtgärder I fjällavrinningsområdet pågår inga åtgärder. Verifieringsbehov I fjällavrinningsområdet bedöms inga nya verifieringsinsatser efter 2011 vara nödvändiga med avseende på de utpekade miljöproblemen. Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några vattenförekomster inom fjällavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Det finns inga problem med övergödning inom fjällavrinningsområdet. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar och kvarlämnande av funktionella kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar Sidan 36