VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2009 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2009 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN 1

2 Sedan år 2006 finansierar Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda och Lerum samverkansinsatser och verksamheter avseende samordnad rehabilitering för deltagare. Samordningsförbund är i sin struktur en viktig part avseende utvecklandet av välfärden i de fyra kommunerna mellan välfärdsorganisationerna. Förbundets verksamheter och insatser gör skillnad avseende samverkansarbetet både för förbundets medlemsparter och för de enskilda personer som behöver stöttning tillbaka till egen försörjning. Samordningsförbundet är en grund för den samverkan som sker mellan de offentliga organisationerna och en arena för dialog vid individers övergång mellan myndigheter. Styrelsen bedömer att Samordningsförbundets verksamheter stämmer väl överens med syftet för lagstiftningen och dess målgrupp. Verksamheter som Samordningsförbundet finansierat under 2009 redovisas nedan i denna verksamhetsberättelse som är bilagd årsrapporten. VERKSAMHETER Samordningsförbunden i Västra Götalands län kategoriserar de verksamheter som de finansierar utifrån fyra kategorier: Arbetslivsinriktade, Hälso- och arbetslivsinriktade, Hälsoinriktade samt Stöd och bedömning. Hälso- och arbetslivsinriktade Syfte: Individen ska uppnå en ökad hälsa och nå egen försörjning genom arbete eller studier. Beskrivning: Huvudsyftet är att individen får stöd i hela rehabiliteringsprocessen med fokus på hälsa och arbete. Inom denna kategori finansierar förbundet fem verksamheter, varav fyra individsamverkansteam samt en verksamhet för unga vuxna. Individsamverkansteam Från och med den 1 januari 2007 finansierar Samordningsförbundet fyra tvärsektoriella team i vardera av förbundets fyra kommuner med Försäkringskassan som verksamhetsägare. Teamen samordnar rehabilitering mot arbete för invånare som har behov av arbetslivsinriktade rehabiliterande insatser och uppbär offentlig försörjning. Syftet med teamens arbete är att deltagarna skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete samt öka sin livskvalité. Teamens insats kan också vara av förebyggande karaktär för att försöka undvika ett blivande långvarigt bidragsberoende. Deltagarna har ofta flera myndighetskontakter, en komplex problematik vari det utökade behovet av en samordning av insatserna från flera parter uppkommer. Samordning på individnivå är en stor tillgång för att kunna korta handläggningstiderna hos respektive myndighet, få en mer korrekt bedömning och ge stöttning i svåra ärenden. Alldeles för många invånare inom Samordningsförbundets geografiska gräns saknar egen försörjning på grund av ohälsa, sociala eller arbetsmarknadsrelaterade orsaker. För de individer som är i behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder för att återställa eller öka sin funktions- och arbetsförmåga kan processen ibland onödigt försenas och/eller förlängas. Ett skäl 2

3 till detta är att individen är aktuell och handläggs hos flera myndigheter med var sin lagstiftning parallellt. Människor med långvarig arbetslöshet, psykosociala problem eller ohälsa hamnar lätt i en gråzon mellan de olika regelverken. En orsak kan vara att problembilden inte renodlat faller inom någon viss myndighets ansvarsområde. Den nödvändiga helhetssynen för att hjälpa individen vidare i sin rehabilitering uppnås genom en aktiv samverkan mellan berörda aktörer i de fyra teamen. Teamen motverkar att det är den enskilda organisationens egna intressen som styr valet av vilka insatser som sätts in. Förutom att teamens arbete ger vinst åt den enskilde deltagaren genererar teamen organisatoriska vinster då handläggare från de fyra förbundsmedlemmar träffas regelbundet varje vecka och fungerar som enkla och snabba kontaktvägar till varje enskild myndighet. Teammedlemmarna uppdaterar varandra på respektive regelsystem och delar med sig av sin myndighetsspecifika kompetens. Detta i sin tur medför att teamet besitter en specialistkompetens, som ger ett stort försprång gentemot ett sektoriellt arbetssätt och att deltagarna ges ett enhetligt och konsekvent bemötande. Arbetsformer och metodutveckling Deltagarna som teamen träffar har ofta haft svårigheter att bli utredda och bedömda då deras problembild inte sällan är diffus och komplex. En viktig metod som teamen arbetar efter är att noggrant kartlägga och sammanställa de insatser som redan har gjorts hos respektive myndighet, och utifrån dessa hitta en gemensam strategi för det fortsatta arbetet genom att lyfta fram de delar som fungerat för att tillsammans med den enskilde hitta en konkret lösning för aktuell situation. Denna metod förväntas leda till högre andel egen försörjning och rätt försörjning för den enskilde. En viktig konsekvens med denna arbetsform är att individen slipper vara budbärare mellan myndigheterna. Teamen ses som ett team med placering i fyra kommuner. Därför hålls några gånger per termin gemensamma utvecklingsdagar där arbetet i teamen diskuteras. Styrelsen har under året bestämt att antal team skall minska från fyra till två, ett gemensamt Mölndal-Härrydateam samt ett Partille-Lerumteam. Anledning till denna förändring är att teamen genom hopslagning blir mindre sårbara om någon utav medarbetarna saknas, även arbetssättet i teamen blir mer enhetligt. Teamsammanslagningen medför en viss ekonomisk besparing då behovet sjunker från 4,8 årsarbetare till 4,4 årsarbetare. Hopslagningen av teamen träder i kraft Teambemanningen har under året 2009 motsvarat den som fanns 2008, bestående av arbetsförmedlare, personlig handläggare från FK, socialsekreterare, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och läkare. Remissgruppen har haft några enstaka möten under året Från och med 2010 kommer remissgruppen delas en mer aktiv roll som portvakt, då alla remisserna kommer att gå genom remissgruppen innan de passeras vidare till teamen. Resultat och måluppfyllelse Alla fyra förbundsmedlemmar remitterar till teamen. Siffran inom parantes anger 2008 års siffror som jämförelsetal. Under 2009 har 125 (164) ärenden varit aktuella hos de fyra teamen. Av dessa är 46 (65) nya för året och 79 (98) överflyttade från 2008 och tidigare. Av de som remitterats under året uppbär 42 (38) % 3

4 försörjningsstöd från kommunen, 49 (47) % uppbär ersättning från Försäkringskassan, 7 (11) % får ersättning från Arbetsförmedlingen och 2 (4) % uppger egen försörjning (ex make, maka, besparingar mm). Under året har 55 (79) ärenden avslutats. Av dessa har 24 (19) % gått ut i arbete, 9 (10) % har påbörjat studier, och vidare har 5 (6) % förts över som aktivt arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Detta innebär att totalt 38 (35) % har flyttats till egen försörjning eller avslutats med större förutsättningar till egen försörjning. Att resultatet avseende förflyttning av deltagare till egen försörjning är bättre 2009 än 2008 är både glädjande och förvånande med tanke på omvärldsbilden. Teamen har dock arbetat med ett färre antal ärenden och det kan vara detta som gett effekt då vi sett i andra studier att intensiva, personaltäta insatser ger goda resultat. 37 (40) % har bedömts sakna arbetsförmåga och ytterligare 6 (14) % har hänvisats vidare till annan rehabilitering. I dessa ärenden har teamet bedöms att arbetsförmågan saknas eller annat än arbetsrehabilitering behövs. Övriga 19 % har flyttat, ej avhörts eller avslutats av annan anledning. Inskrivningstiden var i genomsnitt 13 (17) månader i teamet. Det är positivt att denna siffra sjunkit då det visar på att de som efter kartläggning visar sig ej ha någon arbetsförmåga snabbare kan avslutas. Då målgruppen är individer med komplex problematik, som har behov av flera myndighetskontakter har det remitterats in personer där teamen efter kartläggning bedömt att arbetsförmåga och rehabiliteringspotential i dagsläget saknas. Efter det att teamens remissgrupp satt upp gemensamma kriterier för intag har teamen bättre stöd i bedömningen av vilka individer som kan bli aktuella. Dock finns det kvarvarande olikheter i intag, problemet kommer förhoppningsvis att försvinna genom att alla remisserna fortsättningsvis går via remissgruppen från och med Målet för individsamverkansteamen är att deltagaren genom den samordnade rehabiliteringen fortare skall uppnå egen försörjning än om varje enskild myndighet var för sig skulle ha ansvarat för sin del av rehabiliteringen. Detta är ett svårt mått att mäta, dock om man tittar på enskilda fall som kommit ut i egen försörjning med teamets hjälp, så har teamen lyckats flytta personen med många års frånvaro från arbetsmarknaden (ibland upp till 10 år) vidare till egen försörjning. Ett viktigt delmål är att livskvalitén skall förbättras för deltagaren. För att ytterligare kunna utvärdera teamets insats på livskvalitén utformas en självskattningsskala, där deltagaren får utifrån ett antal frågeställningar bedöma om livskvalitén och känslan av sammanhang har ökat efter tiden på teamet. Utöver målen för den enskilde deltagaren är målet att få till stånd samordning och erfarenhetsutbyte mellan de samverkande huvudmännen. Detta blir en naturlig del i teamens arbetsmetodik, och kommer sannolikt att öka nu när medarbetarna i teamen blir färre. Åren har varit ganska turbulenta personalmässigt, men nu ses en tendens till en stabilare utveckling även vad gäller teambemanningen. 4

5 Individsamverkansteam Tkr Budget Aktivitetsansvarig och personal Övrigt, Kompetensutveckling, arbetsverktyg Totalt Balder Balder har under 2009 haft sitt andra verksamhetsår. Målet med Balder är att deltagarna ska erhålla arbete eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete, alternativt börja studera. Verksamhetsägare är Arbetsförmedlingen. Balder har ett gemensamt team som täcker de fyra kommunerna. Verksamheten riktar sig till unga vuxna i åldern år med psykisk ohälsa, som behöver stöttning ut mot arbete eller studier. Totalt har det inkommit 181 remisser. 24 av dessa har inte blivit aktuella pga. av flytt, bortfall under väntiden etc. Endast 1 person har blivit nekad deltagande i Balder. Denna person bedömdes kunna finna arbete utan Balders hjälp. Inställningen vid intag är att förutsätta att det finns en arbetsförmåga hos alla. I Balders verksamhet har ibland AKTIV används som förrehabilitering då många behöver arbeta med sin hälsa samt behöver få struktur på sin vardag. Balder har också använt sig utav kommunernas egna träningsplatser, nyttjat praktiksamordnaren samt av förbundet finansierad konsultläkare. Balder har under året bemannats med totalt 5,8 tjänster fördelat på 6 jobbcoacher, en psykolog, samt en aktivitetsansvarig. Balder har haft en volym på ca 90 pågående ärenden samtidigt och totalt 141 inskrivna under året. Arbetsformer och metodutveckling Grundstommen i Balder är det personliga stödet i kombination med tidskvalité, kommunikation och förtroende. Både deltagare och arbetsgivare ser det positivt att Balderteamet inte är myndighetsutövare. Balder har hos samarbetsaktörerna fått ett positivt rykte vilket gör att deltagare förutsätter att det skall bli förändring för dem genom att delta i Balder och hoppet om förändring ger motivation för deltagande. Ytterligare en grundstomme och en framgångsfaktor är det nära samarbetet med inremitterande myndighet/handläggare där kunskap kring deltagaren överlämnas generöst. Balders coacher är måna om att fokusera på små förflyttningar, exempelvis 5

6 att Balderdeltagaren ska våga åka buss snarare än att klara en arbetsuppgift direkt. Varje litet framsteg uppmärksammas och värdesätts. Efter att remiss inkommit har deltagaren blivit kallad till ett introduktionssamtal och därefter tilldelats en individuell coach eller hänvisats till gruppcoachning. Terapi med Balders psykolog har erbjudits dem med behov. Totalt har 49 av Balders deltagare haft terapi, fördelat på 25 män och 24 kvinnor. Vid årsskiftet är tio av dessa fortsatt pågående och sex deltagare är placerade i kö för terapi. De beräknas få en plats i januari. Genomsnitt antal samtal som deltagarna får är tio, den längsta terapin omfattade 39 samtal, och den kortaste ett enda samtal. De vanligaste orsakerna till att man önskar terapi är ångest/panikångest (24), depression (12), impulskontroll/ aggressivitet (7), självskadebeteende (6). De flesta lider av flera olika svårigheter, tex depression och ångest. I stort sett alla har sociala svårigheter med missbruk och/eller psykisk sjukdom i familjen. Sex av deltagarna har personlighetstörningsdiagnoser och nio har berättat att de någon gång använt droger. Arbetslinjen är mycket tydlig i Balder. Dock kan Balder i många fall fungera som sluss mot andra insatser då deltagaren inte står redo för arbete eller studier som ex psykiatri eller missbruksvård. Under 2009 har teamet strategiskt arbetat med fyra utvecklingsområden för Balder: yrkeskompetens/myndighetskompetens, externa aktörer, deltagare och mjuka värden. Resultat och måluppfyllelse Målet med Balder är att deltagaren genom de samordnade insatserna fortare skall uppnå egen försörjning än om ansvaret låg kvar hos respektive myndighet. Genom att insatserna är samordnade erbjuds deltagaren i högre grad relevanta åtgärder än om insatserna skall anpassas utifrån vad den enskilda myndigheten har att erbjuda. Under 2009 har 141 ärenden varit aktuella på Balder. Av dessa är 82 nya för året och 59 överflyttade från Av de som remitterats in under året uppbär 42 % försörjningsstöd från kommunen, 13 % uppbär ersättning från Försäkringskassan, 14 % får ersättning från Arbetsförmedlingen, och så hög andel som 31 % uppger att de inte har någon försörjning alls utan försörjs av exempelvis föräldrar. Av de 52 ärenden som har avslutats har 27 % gått ut i arbete och 29 % har påbörjat studier, detta innebär att totalt 56 % har flyttats till egen försörjning. Detta får anses vara ett fantastiskt resultat sett ur hänsyn mot problematiken hos inremmiterade ärenden samt hur arbetsmarknaden sett ut under % av Balders deltagare har vid avslut förts över som aktivt arbetssökande till Arbetsförmedlingen. 24 % har hänvisats vidare till annan rehabilitering och endast 8 % har bedömts sakna arbetsförmåga. Övriga 10 % har flyttat, ej avhörts eller avslutats av annan anledning. Inskrivningstiden i Balder har varit i genomsnitt 10 månader. Balder har även som mål att deltagarnas psykiska och fysiska hälsa skall öka med två enheter på självskattningsskalorna. För avslutade Balderdeltagare har den psykiska hälsan i genomsnitt ökat med 2, 1 enheter och den fysiska hälsan med 1,5 enheter. För att deltagarna skall uppleva att 6

7 deras fysiska hälsa ytterligare har ökat kommer riktade insatser göras under 2010 avseende detta. Balder Personalkostnader Övrigt, lokal, handledning, administrativa kostnader Totalt Budget Tkr Arbetslivsinriktade Syfte: Individen ska uppnå egenförsörjning (arbete/studier) Beskrivning: Huvudsyftet är att insatserna inom verksamheten/projektet leder till egenförsörjning (arbete/studier). Rehabiliteringsträdgård på Gunnebo Slott Rehabiliteringsträdgård på Gunnebo Slott utgår från vetenskapligt underbyggd kunskap om att vistelse och aktivitet i gröna miljöer har en läkande effekt. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med i första hand stressrelaterad ohälsa. Syftet är att deltagaren skall hitta nya förhållningssätt, få fokus på egna resurser och ökad kunskap om sin livssituation. Mölndals Stad är verksamhetsägare. Arbetsformer och metodutveckling Trädgårdsrehabiliteringen leds av tre socionomer/trädgårdsterapeut om totalt 2,10 tjänst. Remitterade individer skall mentalt ha påbörjat sin väg tillbaka till arbetslivet när rehabiliteringen startar. Centrala delar i rehabiliteringen är praktiskt arbete i trädgården samt reflekterande samtal. Rehabiliteringen pågår under tolv veckor och därefter kan individuella handledda träningsplatser vid behov erbjudas som en fortsättning efter gruppverksamheten. Fokus ligger på att deltagaren skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder för en återgång till arbetslivet efter avslutad rehabiliteringsperiod. Resultat och måluppfyllelse Under 2009 har 45 deltagare varit aktuella i verksamheten, en ökning med 11 deltagare från Vid start hade 90 % ersättning från Försäkringskassan och 10% arbetslöshetsersättning. Den geografiska fördelningen mellan kommunerna har jämnat ut sig från tidigare år, dock skulle det kunna hänvisas fler deltagare boende i Partille. Under 2009 har 30 deltagare avslutats. Målet med verksamheten är att deltagaren med hjälp av trädgårdsrehabiliteringen fortare skall uppnå arbetsförmåga och i anslutning eller nära anslutning 7

8 till rehabiliteringsperiodens avslut kunna förvärvsarbeta, studera eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Vid mättillfälle i direkt anslutning till avslut har under 2009, 50 % gått till arbete, utbildning eller kunnat stå som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter avslut. Detta innebär 13 % sämre reslutat än Detta spås bero på två faktorer, dels en kärvare arbetsmarknad, dels att remisserna som kommit har varit betydligt tyngre i sin problematik än tidigare. Många personer har hänvisats från psykiatrin, vilket inte varit fallet tidigare år. Av de övriga har 28 % gått vidare till annan samverkansverksamhet, exempelvis Individsamverkansteamen och praktiksamordnaren och endast 9 % har bedömts ej ha arbetsförmåga i dagsläget. Ett mycket viktigt delmål är att deltagaren skall få en förbättrad livskvalité genom trädgårdsrehabiliteringen. Detta mäts med självskattningsskalor och målet är att deltagaren vid avslut skall ha ökat två enheter under inskrivningstiden. För avslutade ärenden har detta målet uppnåtts. Rehabiliteringsträdgård på Gunnebo Slott Tkr Budget Veckokostnad deltagare Kompetensutveckling, arbetsverktyg, aktivitetsansvarig samt övrigt Totalt Hälsoinriktade Syfte: Att individen ska få ökad hälsa Beskrivning: Huvudsyfte är att individen får förbättrad hälsa och därmed öka sin förmåga att arbeta/söka arbete eller studera. AKTIV Från den 1 januari 2007 finns i Samordningsförbundets regi verksamheten AKTIV i samtliga av förbundets fyra kommuner. Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare. Verksamheten 8

9 består av introduktionssamtal, fysisk träning i form av ett individuellt träningsprogram under 6 veckor, samt 2 föreläsningar om stresshantering och träningsfysiologi. Sjukgymnaster ansvarar för samtliga delar. Syftet med AKTIV är att personer med hjälp av fysisk aktivitet skall förbättra sin psykiska och fysiska hälsa och därmed få en positiv påverkan på arbetsförmågan. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering. Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta till sig fysisk aktivitet och delta i denna träning och på så sätt korta/undvika sjukskrivning framgent, återfå/öka sin arbetsförmåga och på sikt kunna ta större eget ansvar för sin hälsa. Resultat och måluppfyllelse Under 2009 har 302 individer deltagit i AKTIV. Vården hänvisar 55 % av deltagarna, Försäkringskassan 17 %, kommunerna 21 % och Arbetsförmedlingen 7 %. Huvuddelen av deltagarna, 63 %, är i åldern år och fördelningen mellan män och kvinnor är mycket jämn till skillnad mot tidigare år då 70 % av deltagarna varit kvinnor. Psykisk ohälsa dominerar som huvudproblematik hos dem som hänvisas till verksamheten. Närmare 70 % av de som påbörjar AKTIV fullföljer träningsperioden. Detta får anses vara en positiv siffra då många av dem aldrig tidigare tränat, många mår psykiskt mycket dåligt och är starkt medicinskt belastade. Huvuddelen av deltagarna upplever att de snabbt upplever en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, de beskriver även att de kan minska sin medicinering och att deras sömn förbättrats avsevärt, faktorer som är förutsättningar inför fortsatt arbetsrehablitering. Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är för kort är AKTIV en utmärkt förrehabilitering då verksamheten bland annat hjälper till att vända tillbaka dygnet för deltagaren, sätta struktur på vardagen och låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen. Nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då lättare att ta. AKTIV Tkr Budget Personal och lokal Material, utbildning, samt övrigt Totalt

10 Försäkringskassan på vårdcentral Samverkan på vårdcentralen består av att en försäkringskassetjänsteman förlägger en del av sin arbetstid på vårdcentral, ca en dag/vecka och vårdcentral. Aktuella vårdcentral under 2009 har varit Krokslätt i Mölndal, Kyrktorget i Partille, Mölnlycke och Landvetter i Härryda samt Lerums vårdcentral. Verksamheten vänder sig till alla patienter som sjukskrivs på vårdcentralen och uppbär ersättning från Försäkringskassan med speciellt fokus på de individer vars rehabilitering och återgång till egen försörjning riskerar att försenas om inte samverkan mellan berörda organisationer kommer till stånd. Impuls i det enskilda ärendet kan såväl komma från behandlarna på vårdcentralen som från Försäkringskassan eller individen själv. Avsikten med verksamheten är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och primärvården förebygga eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt underlätta kommunikation och kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer/myndigheter. Vidare förväntas den nära dialogen mellan parterna att leda till en mer korrekt och snabb handläggning och förbättrad och mer effektiv arbetsmetodik hos de samverkande parterna. Tack vare Försäkringskassatjänstemannens breda kompetens på rehabiliteringsområdet samt goda kunskaper om de övriga verksamheter som Samordningsförbundet finansierar, bemöts individer utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetsformer och metodutveckling Arbetsformerna till denna typ av samverkan är anpassade utifrån de specifika förutsättningar som finns på varje vårdcentral. En stor del av den finansierade handläggartiden går åt till konsultationer i enskilda ärenden. Avstämningsmöten, som är en av de viktigaste metoderna för att effektivisera sjukskrivningsprocessen, är ett av de mest centrala arbetssätten. Det är också viktigt att det förs en dialog på en mer generell plan för att komma fram till en mer enhetlig uppfattning kring kraven på de medicinska underlag som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen. För att uppnå ett bättre resultat i verksamheten, handlägger försäkringskasse-tjänstemannen på vårdcentralen de flesta ärenden som sjukskrivs på vårdcentralen och har därmed också mandat att fatta övervägande del av besluten i ärenden. Dessutom finns handläggaren till hands för att kunna konsulteras i övergripande principiella frågor samt lämna information om och förmedla kontakt med FK:s övriga verksamhet. Resultat och måluppfyllelse Under 2009 har 1144 ärenden varit aktuella för konsultation på de fem aktuella vårdcentralerna. Flest konsultationer har skett på Lerums vårdcentral (231 stycken). Åldersspridningen i de aktuella ärendena är omfattande, dock är övervägande del individer över 40 år. Utöver de faktiska ärenden som aktualiserats har läkarna kontinuerligt ställt frågor av mer generell karaktär. Finansiering medför att avstämningsmöten genomförs snabbare. 10

11 Måluppfyllelse med denna samverkansform är svårt att mäta, men de aktuella tjänstemännen har en upplevelse om enklare vägar in i vården och tvärtom. Försäkringskassa på Vårdcentral Tkr Budget Personal, kompetensutveckling, aktivitetsansvarig samt övrigt Totalt Praktiksamordnare Insatsen praktiksamordnare har funnits inom Samordningsförbundet sedan 1 juni Verksamheterna finansierade av förbundet hade noterat att individerna som är inskrivna, av olika anledningar, haft svårigheter med övergången från en situation till en annan och främst vid avslut. Detta medförde att möjligheten till egen försörjning försenades och/eller förlängdes och i västa fall uteblev. Syftet med insatsen är att praktiksamordnaren ska fungera som en förlängd arm för deltagaren mot de övriga verksamheterna och arbetsgivare, vara en överlänkande och dämpande brygga mellan olika insatser, samordna resurserna kring deltagaren samt arbeta stödjande och handledande på praktik-/ arbetsplatser mot deltagare och arbetsgivare. Målet med insatsen är att öka deltagarens möjligheter till egenförsörjning genom kontakt med praktiksamordnaren i samspel med övriga åtgärder. Praktiksamordnaren har funnits tillgänglig på heltid från och med augusti 2009 för de fyra individsamverkansteamen, Balder, Gunnebo Trädgårdsrehabilitering och för Aktiv. Arbetsformer och metodutveckling Geografiskt sett har träffarna skett i närmiljö för deltagarna och präglats av hög frekvens och avslappnande former där lugn, framåtanda och handlande stått i fokus. Praktiksamordnaren har en nära kommunikation med verksamheterna varpå en muntlig dialog om behovet av insatsen förs mellan verksamheterna, deltagaren och praktiksamordnaren. De första träffarna med deltagaren syftar till att dra upp riktlinjer och mål med kommande insats och har därför ofta skett på en trygg plats för deltagaren och många gånger i dennes hemmahörande kommun. Exempel på uppdrag som praktiksamordnaren fått till sig från verksamheterna är att stödja deltagarna på praktik-/arbetsplatsen på grund av social osäkerhet, behov av att samordna resurser mellan olika åtgärder som gagnar deltagaren, förklara och beskriva andra åtgärder och/eller insatser inom men även utanför Samordningsförbundet, förebygga stressmoment som kan uppkomma i en ny situation, exponeringsträning i kända men 11

12 oroande miljöer. Allt detta för att deltagaren ska känna sig förberedd inför nästa steg. I praktiken har detta inneburit bussresor till och från praktikplatsen, kartläggning av målsättningar för deltagaren, samtal, checklistor samt orsaksanalyser. Inledningsvis vid praktik-/arbetsplatsen kan praktiksamordnaren arbeta parallellt med deltagaren för att stödja denne att komma in i arbetsuppgifterna samt i det sociala sammanhanget tills deltagaren så småningom kan arbeta självständigt. Praktiksamordnaren kan även stötta och handleda övrig personal på praktik- /arbetsplatsen för att det ska bli så bra som möjligt för alla inblandade parter. Praktiksamordnaren har varit med på teamträffar, studiebesök och utvecklingsdagar. Resultat och måluppfyllelse Individer som har kunnat nyttja praktiksamordnaren har kommit från fem av de sju verksamheterna inom Samordningsförbundet. Praktiksamordnaren har från och med augusti 2009 till och med december 2009 arbetat med åtta individer varav en har avslutats och gått till arbetsförberedande insatser. Praktiksamordnaren har i skrivandets stund sju pågående ärenden som successivt skall avslutas då tjänsten endast finansieras tom februari månads utgång Det går i dagsläget inte att utläsa om målet med insatsen uppnåtts eller inte på grund av hittills för få avslutade ärenden. Däremot har flertalet deltagare beskrivit att stödet från praktiksamordnaren varit avgörande för att ett steg åt rätt riktning har kunna tagits. Differensen mellan budget och utfall beror på att tjänsten stod tom under en period. Praktiksamordnare Tkr Budget Personal, kompetensutveckling, arbetsverktyg och aktivitetsansvarig. Totalt Kompetensutveckling Den 28 maj anordnade Samordningsförbunden i Västra Götaland gemensamt en konferens avseende Måste man bli vuxen på Ullevi konferenscenter i Göteborg. Den 26 oktober anordnade Samordningsförbunden i Västra Götaland Samordningsförbundens dag på hotell Riverton i Göteborg. Temat var bl.a. Samhällsekonomiska bokslut. 12

13 Uppföljning av verksamhet och projekt 2009 Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område jan-dec budget jan-dec helår budget jan-dec (aktuell) helår Politisk organisation Information/Utveckling AKTIV Individsamverkansteamet Rehabiliteringsträdgård Gunnebo Kompetensutveckling Uppföljning/Utvärdering Balder FK på VC Gemensamt Praktiksamordnare Totalt