Charlotte Axelsson Dnr: 2010/

Transkript

1 Samordningsförbundet Mölndal Partille Härryda Lerum Alingsås Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Dnr: 2010/

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås, organisationsnummer , med säte i Mölndals Stad avger delårsrapport för perioden januari till och med augusti Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda och Lerum bildades den 1 juli 2006 utifrån ett initiativ från förbundets medlemmar. Lagstiftningen - Ett synsätt på välfärdsarbetet Lagen om Finansiell samordning handlar ytterst om att erövra ett nytt synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att den enskilde individens behov, förmåga och delaktighet är grunden för vilken rehabilitering som sätts in och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter. Samordningsförbundets arbete utgår därför från en vision om att man med gemensamma resurser tar ett gemensamt ansvar. Arbetet skall utgå från det lokala perspektivet, individens behov och medarbetarnas erfarenheter. De samverkande organisationerna är utgångspunkten för hur Samordningsförbundet väljer att organisera den verksamhet som stöds/finansieras av förbundet. Detta synsätt skapar förutsättningar för en ökad välfärd och ett ökat välbefinnande för den enskilde tillsammans med en samhällsekonomisk vinst. Den enskilda myndigheten klarar inte alltid av att tillgodose medborgarens rehabiliteringsbehov, vilket kan leda till en rundgång och en utdragen rehabiliteringsprocess. Lagstiftningen ger möjlighet att samordna resurser samt att skapa förutsättningar för samhället att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser. Lagstiftningen ger de samverkande organisationerna mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel. Samverkan genom Finansiell samordning dvs. när både stat, kommun och landsting stödjer samverkan via en gemensam juridisk person är unikt i svensk förvaltningshistoria. Det är första gången sedan 1634 som vi har möjlighet att arbeta så gränsöverskridande som samordningsförbunden medger. En viktig erfarenhet har på ett träffsäkert sätt fångats i statlig utredning: Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114) I denna verksamhetsberättelse redovisas vad Samordningsförbundet åstadkommit under perioden januari till och med augusti Sida 2 av 20

3 Händelser av vikt under perioden Samordningsförbundet har ansökt om medel från regeringen för att arbeta med kvinnors hälsa. En ansökan som gjordes tillsammans med andra samordningsförbund beviljades och projekt Fyrklövern har startats. Påbörjat ett närmare samarbete med kommunernas folkhälsostrateger och folkhälsodiskarna i kommunerna. Förbundschefen har gått en utbildning avseende ledarskap inom Finansiell samordning. Genomfört en gemensam styrelsekonferens tillsammans med de fyra Göteborgsförbunden på Gunnebo Slott med temat folkhälsa. Alingsås kommun har blivit medlem i förbundet. Bistått i uppstarten av samordningsförbund i Halland. Genomfört en gemensam utbildningsdag tillsammans med samtliga förbund i Västra Götaland. Deltagit i en introduktion avseende lösningsfokuserat förhållningssätt som en metod. Deltagit i Nationell konferens i Malmö. Tagit emot studiebesök från Eskilstuna. Tagit emot studiebesök av socialförsäkringsministern Cristina Husmark Perhsson. Medlemmar och Bidrag Samordningsförbundets medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Mölndals Stad, Partille kommun, Härryda kommun, Lerums kommun och Alingsås kommun. Samordningsförbundet erhåller bidrag från dessa i syfte att främja samverkan inom rehabiliteringsområdet. Medlemmarna har valt att gå ihop i ett Samordningsförbund för att hitta en lösning på behovet av att samordna rehabiliteringen utifrån välfärdssystemets organisering. Fastställd budget för helåret 2010 är 9,2 miljoner kronor beräknat utifrån Alingsås som medlemskommun från 1 juli. Det finansiella bidraget är fördelat enligt tabell nedan. Kommunernas fördelning baseras på antal invånare per den 30 juni Bidrag i tkr Försäkringskassan 2300 Arbetsförmedlingen 2300 Kommunerna 2300 Regionen 2300 Totalt 9200 Ändamål Förbundets ändamål är att inom sitt geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning. Resurserna skall användas till insatser med syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet skall vara en arena för dialog vid individens övergång mellan myndigheterna samt försäkra att en säkerställd nivå av samverkan hela tiden upprätthålls. Sida 3 av 20

4 ORGANISATION Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda och Lerum bildades med ambitionen att bli en viktig aktör i arbetet med att utveckla en bättre välfärd inom de fyra kommunerna. Från 1 juli 2010 är även Alingsås part i samordningsförbundet. Samordningsförbundets intentioner är att arbetet skall ske i samklang med huvudmännens verksamheter lokalt för att bygga på befintliga grunder och lokala behov. Detta arbetssätt förväntas effektivisera resursanvändningen och förbättra samarbetet mellan myndigheterna. Förbundet får dock inte fatta sådana beslut som utgör myndighetsutövning gentemot enskilda utan det ankommer på respektive myndighet att besluta om rehabiliteringsinsatser eller offentligt försörjningsstöd. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETE Samordningsförbundets beslutande organ är dess styrelse bestående av fyra ledamöter och sex ersättare representerad av vardera huvudman. Förbundschefen har till sitt förfogande en beredningsgrupp där ledamöter rekryterats från respektive LSG (lokal ledningsgrupp för samverkan), bestående av förvaltningschefer och motsvarande. Beredningsgruppens uppdrag är att stödja Förbundschefen i beredning av strategier, utveckling av befintliga verksamheter och komma med förslag till nya aktiviteter inför beslut av Samordningsförbundets styrelse. LSG har en stor betydelse för legitimitet, effektivitet och kontinuitet i samverkansarbetet samt har den lokala kunskapen och förankringen. Samordningsförbundet bistår LSG i deras ansvar för verksamheter finansierade av Samordningsförbundet samt i det övriga lokala samverkansarbetet. LSG s uppdrag mot Samordningsförbundets styrelse är att identifiera behovsgrupper, se tidiga impulser samt identifiera förändringar hos målgruppen. LSG sammanträder två gånger per termin i vardera kommunen. Försäkringskassan är sammankallande och sitter ordförande. Från våren 2010 ingår även kommunernas folkhälsostrateger som adjungerade i LSG. I Västra Götaland finns ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Förbundschefen vid Samordningsförbundet sitter med i arbetsutskottet för detta nätverk. Nätverket anordnar gemensamma konferenser, utbildningar etc. Rutiner för ekonomi och administration som ankommer en myndighet upprättades under uppstartsåret MÅL Målgrupper Styrelsen har under 2010 beslutat att finansiera verksamheter riktade mot personer med behov av flera myndighetskontakter, med psykisk ohälsa samt unga vuxna. Finansiella mål I förbundets verksamhetsmål finns inga finansiella mål angivna. Detta beror på att förbundet inte har några avkastningskrav, vilket inte heller är lagstiftningens intention. Ett grundläggande finansiellt mål är dock att förbundet bedriver verksamhet inom fastslagna medel och med en god ekonomisk hushållning. För att Samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en effektiv resursanvändning uppnås. Rätt saker skall göras till så låg kostnad som möjligt. Dessutom skall verksamheten hålla god kvalitet. Verksamhetsmål Det övergripande verksamhetsmålet för Samordningsförbundet är att de insatser som är finansierade av förbundet bör leda till arbete, praktik eller utbildning för deltagarna. Mål som mäts är att den offentliga försörjningen minskar samt att sysselsättningsgraden ökar. I vilken mån försörjningen Sida 4 av 20

5 ändras och sysselsättningen ökar relateras till målgruppens problematik. Målet är vidare att behovet av sjukvård skall minska och hälsan förbättras. Detta mäts med hjälp av uppföljningssystem och med självskattningsskalor. Kontinuerligt utifrån vad resultatet visar vidtar styrelsen beslut avseende justeringar i arbetssättet. Styrelsen erhåller rapportering avseende verksamheterna vid varje sammanträde. Arbetssättet i verksamheter finansierade av Samordningsförbundet skall innebära en kontinuerlig kontroll mot fastställda mätbara mål både vad gäller arbetsmetoder och resultat för enskilda deltagare. Verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet Samordningsförbundet finansierar verksamheter som riktar sig till personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att kunna uppnå en högre andel egen försörjning. Syftet är att forma verksamheterna utifrån individens delaktighet och behov av insatser och därmed möjliggöra effektivare utnyttjande av resurser. För att detta skall vara möjligt behövs en struktur som legitimerar detta arbetssätt och som ser bortom den enskilda myndighetens verksamhetsmål. Samordningsförbundets styrelse ger legitimiteten och finansieringen ger strukturen. För att kunna behålla denna struktur krävs engagemang, uthållighet och mod av medarbetare och chefer. Dessa måste kunna se bortom sektorsmålen och hålla den enskilde medborgarens behov i centrum. Under perioden har ca. 500 personer deltagit i verksamheter finansierade av Samordningsförbundet. Detta är något fler än för samma period Utöver dessa har 449 individer varit föremål för konsultation avseende försäkringskassa på vårdcentral samt 14 kvinnor inom Samordningsförbundet område som deltagit i projekt Fyrklövern. Detta tillsammans ger nästan 1000 ärenden totalt för perioden vilket går att jämföra med nästan exakt samma antal samma period förra året. Värt att notera då årets budget är betydligt lägre än förra året. Förbundets målgrupp uppvisar ofta en svår och komplex problembild vars förmåga till att bli självförsörjande inte alltid är relaterat till tillgången/möjligheter till anställning. Det krävs då ett stort arbete avseende motivation, anpassning och stöttning. Under perioden har Samordningsförbundet finansierat nedanstående verksamheter: Förbundet finansierar två Individsamverkansteam. Ett i Mölndal/Härryda och ett i Partille/Lerum/Alingsås. Teamen har tillsammans arbetat med ca. 100 deltagare under perioden. Teamen är tvärsektoriella och samordnar rehabilitering mot arbete för invånare med behov av arbetslivsinriktade rehabiliterande insatser. Balder, förbundets verksamhet för unga vuxna i åldern år med psykisk ohälsa, sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Balders team består av jobbcoacher, som stöttar deltagarna ut mot arbetsmarknaden samt en psykolog. Coachningen kombineras för flera deltagare med korttidsterapi. Syftet med Balder är att deltagarna ska erhålla arbete eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete alternativt börja studera. Balder har under perioden arbetat med ca. 100 deltagare. Rehabiliteringsträdgården på Gunnebo Slott har under perioden tagit emot 17 deltagare från förbundets fyra kommuner. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med främst stressrelaterad ohälsa. Fokus ligger på att deltagaren efter avslutad rehabiliteringsperiod skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder för en återgång till arbetslivet. Rehabiliteringsträdgården på Gunnebo Slott har övergått i Projekt Fyrklövern, huvudsakligen finansierade av riktade regeringsmedel. Totalt i projekt Fyrklövern har det under perioden deltagit 55 kvinnor. Av dessa tillhör 14 förbundets medlemskommuner, varav Sida 5 av 20

6 9 av dessa har deltagit i Fyrklövern på Gunnebo, 1 på Grön Rehab Nord Ost och 4 har deltagit på Grön Rehabilitering på Härlanda Örtagård. AKTIV bedrivs i fyra av förbundets kommuner. Verksamheten syftar till att med hjälp av fysisk aktivitet förbättra deltagarens fysiska och psykiska hälsa och därmed öka deltagarens arbetsförmåga. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Under perioden har ca. 250 individer deltagit i AKTIV. En liten ökning från samma period förra året. Försäkringskassa på vårdcentral innebär att försäkringskassetjänsteman finns fast tid på vårdcentral, ca en dag/vecka och vårdcentral. Syfte är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och Primärvården förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer. Idag finns denna verksamhet på fyra vårdcentraler inom förbundets kommuner (fem fram till halvårsskiftet). I juni 2008 startade en ny verksamhet i form av en praktiksamordnare. Avsikten med tjänsten är att fungera som ett utökat stöd för individen mellan olika insatser, samordna resurserna kring deltagarna, samt arbeta stödjande/handledande på praktikplatser mot deltagare och arbetsgivare. Målet är att individen genom kontakt med praktiksamordnaren och i samspel med övriga insatser ökar sina möjligheter till snabbare egen försörjning. För målgruppen vanligt förekommande problematik är varierad grad av psykisk ohälsa, sociala och/eller empatiska svårigheter. Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljningen sker i SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet) och kompletteras med uppföljningsverktyget DIS (deltagare i samverkan). Kompletteringen med DIS görs då SUS inte varit ett fullgott uppföljningssystem. Från september 2010 kommer ett nytt uppföljningssystem Nya SUS. Detta kommer att innebära att redovisningen i DIS inte behöver göras. Samordningsförbundet finansierar tillsammans med de övriga samordningsförbunden i Västra Götaland en resursperson riktad mot SUS och DIS. Samordningsförbundets styrelse har som mål fastställt att deltagandet i verksamheter som är finansierade av Samordningsförbundet bör leda till arbete, praktik eller studier. Styrelsen har valt ordalydelsen bör istället för skall då de ser att en ökad hälsa och förflyttning närmare egen försörjning är ett mycket värdefullt delmål helt i linje med lagstiftningens intentioner. Exempel på detta är att det är mer samhällsekonomiskt och av större värde för den enskilde att förflyttas från exempelvis sjukpenning till arbetslöshetsersättning. Verksamheterna ska ha en tydlig riktning mot arbetslinjen och deltagandet skall för individen vara tidsbegränsat. Resultatet för perioden visar att den samverkan som bedrivits har gett positiva effekter för de som behövt samordnad rehabilitering i förbundets fyra kommuner samt positiv effekt på strukturarbetet kring samverkansfrågor. Samordningsförbundet kan ses som ett nav i det lokala samverkansarbetet. Sida 6 av 20

7 Individsamverkansteam Samordningsförbundet finansierar två multidisciplinära, kommunövergränsande team, som arbetar med individer med komplex problematik, oftast både med medicinska och sociala inslag. Teamets målsättning är att individen genom gemensamma insatser dels ska uppnå åtminstone partiellt egen försörjning, dels att individen får en högre livskvalitet. Ärenden har oftast en karaktär av rundgång - ärenden, då deras komplexitet medför att en enskild myndighet ensam saknar tillräckliga verktyg för arbetsrehabilitering. Totalt bemannas teamen med 4,5 tjänster bestående av arbetsförmedlare, personlig handläggare från Försäkringskassan, socialsekreterare, kurator, sjukgymnast, psykolog, läkare och aktivitetsansvarig. Försäkringskassan är verksamhetsägare. Målgruppen för verksamheten är individer i arbetsför ålder år, där tidigare insatser inte har gett resultat och som bedöms vara i behov av en längre tids process innan arbetsåtergång kan bli aktuell. Under tiden i teamet kan individen ta del i alla resurser hos samtliga myndigheter utan att den enskilda organisationens egna intressen styr valet av vilka insatser som sätts in. Arbetsformer och metodutveckling Teamen har arbetat intensiv med metodutveckling under våren 2010 med målsättning om enhetliga arbetsformer som garanterar att individer oavsett boendeort bemöts och handläggs under samma premisser. Metodutvecklingen har resulterat i en väl beprövad process, som delges individen dels vid inskrivningen i teamet, dels under resans gång. Man har också upprättat en remissgrupp, där alla remisser granskas innan de skickas vidare till teamen för kartläggning. Om det är uppenbart att individen inte tillhör målgruppen för teamen, skickas remissen tillbaka till inremittenten med kommentarer och förslag på alternativa åtgärder. Sedan april 2010 har samtliga deltagare även fått fylla i en ny självskattningstabell, konstruerat av teamets psykolog och läkare. Syftet med denna är att bättre kunna mäta insatsens påverkan på individens livskvalité. De individer som efter en noggrann kartläggning bedöms vara motiverade och besitter någon grad rehabiliteringspotential skrivs in i teamen. Teamet påbörjar sitt arbete genom att utvärdera vilka insatser som gjorts tidigare och på vilket sätt man bäst kan bygga på effekterna av dessa. Ibland kan teamets arbete kompletteras av psykolog inom verksamheten Balder, som kan ge korttidsterapi inriktat just på hinder som finns för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. När man väl har kommit fram till en strategi och plan med individens egna önskemål i fokus, fortsätter teamet sitt arbete med stödjande samtal även parallellt under en arbetsträning och senare arbetsprövning. Denna metod har visat sig leda till en högre grad av egen försörjning alternativt rätt försörjning för den enskilde. En viktig följd av denna arbetsform är att individen slipper vara budbärare mellan myndigheterna. Representanter från teamen och aktivitetsansvarig träffas varje månad för att diskutera aktuella frågor. Numera finns det dessutom en arbetsgrupp som har till syfte att identifiera gemensamma nämnare med förbundets övriga verksamheter, där kunskaps- och metodöverföring kan bli aktuellt. Därutöver har samtliga av teamets medlemmar, ofta tillsammans med aktivitetsansvarig, informerat hemmaorganisationen om teamets arbetssätt. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har ca. 100 ärenden varit aktuella hos de båda teamen. Huvuddelen av ärendena är överflyttade från 2009 och tidigare. Under perioden har 18 ärenden avslutats och av dessa har 22 % gått i arbete eller studier. 17 % har hänvisats till annan rehabilitering och 44 % har bedömts inte vara aktuella för rehabilitering mot arbete i dagsläget. Inskrivningstiden är för hälften av deltagarna över 19 månader. Sida 7 av 20

8 Ett viktigt delmål är att livskvalitén skall förbättras för deltagaren. Då teamen nyligen introducerat ett nytt instrument för att mäta denna förbättring, är det ännu för tidigt att utvärdera delmålet och verktyget i sig. Utöver målen för den enskilde deltagaren är målet att få till stånd samordning och erfarenhetsutbyte mellan de samverkande myndigheterna. Detta är en naturlig del i teamens arbetsmetodik, och kommer att förstärkas framledes genom gemensamma utbildningsinsatser finansierade av Samordningsförbundet. En berättelse Eva kommer i kontakt med Individsamverkansteamet under våren 2008 efter en remiss från Försäkringskassan och hon är då i 35-årsåldern. Hon har problem med värk i höger överarm och har haft det sedan år 2000, efter ett lyft på arbetsplatsen. Hon behandlas mot sin värk med cortisoninjektioner, sjukgymnastik och smärtmediciner, utan effekt. Eva är sjukskriven i varierande omfattning sedan mars 2003 på grund av sina värkproblem. Under sin sjukdomstid har hon utvecklat depression med svåra ångestattacker och social fobi. Hon klarar inte av att åka buss eller tåg. Hon är rädd för att gå ut samt för att vistas i stora folksamlingar och okända miljöer. Hon behandlas med antidepressiv medicin och psykologsamtal. Eva har varit anställd som sjukvårdsbiträde i en västsvensk kommun sedan Arbetsgivaren kan inte omplacera Eva till arbetsuppgifter som hon klarar av på grund av både sina fysiska och psykiska begränsningar och blir till slut uppsagd. Genom Individsamverkansteamet börjar Eva arbetsträna på en Second Hand-butik och startar på en omfattning om 6 h/vecka. Eva utökar sin arbetstid successivt, men det går långsamt. Efter sex månader har hon utökat till 15 h/vecka. På arbetsträningsplatsen uppvisar hon stresskänslighet, men hon har god närvaro. En arbetspsykologisk utredning genomförs för att få mer vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och det framkommer då en begåvningsnivå klart under genomsnittet. Hon har stora begränsningar vad gäller språklig och logisk förmåga. Eva fortsätter att arbetsträna på Second Hand-butiken och fortsätter att utöka sin arbetstid. Under arbetsträningens gång genomförs stödjande och motiverande samtal med teamet. Hon stöttas till att fundera kring vad hon själv vill se som steget efter arbetsträningen och vilka områden hon är intresserad av att arbeta inom. Efter 14 månaders arbetsträning är hon uppe i h/vecka och hon bedöms nu vara redo för steget ut till en praktikplats. Praktik ordnas utifrån Evas egna önskemål i en sportbutik. Evas egna initiativ är avgörande för att hon ska få platsen. Eva trivs mycket bra och handledaren är nöjd med Evas arbetsinsatser. Efter tre månader fungerar Eva så bra på arbetsplatsen att hon med hjälp av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen erbjuds en heltidsanställning i sportbutiken. Individsamverkansteamen Tkr Budget Personal/Aktivitetsansvarig Lokal, övrigt Totalt Sida 8 av 20

9 AKTIV AKTIV finns i samtliga av förbundets kommuner förutom Alingsås (deltagare från Alingsås tränar i Lerum). Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare till AKTIV. Verksamheten består av introduktionssamtal, fysisk träning i form av ett individuellt träningsprogram under 6 veckor, samt 2 föreläsningar om stresshantering och träningsfysiologi. Sjukgymnaster ansvarar för samtliga delar. Syftet med AKTIV är att personer med hjälp av fysisk aktivitet skall förbättra sin psykiska och fysiska hälsa och därmed få en positiv påverkan på arbetsförmågan. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering. Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta till sig fysisk aktivitet och delta i denna träning och på så sätt korta/undvika sjukskrivning framgent, återfå/öka sin arbetsförmåga och på sikt kunna ta större eget ansvar för sin hälsa. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har ca. 250 individer deltagit i AKTIV. Fortsatt är det primärvård och psykiatri som är huvudremittent med 40 % av deltagarna. Kommunen hänvisar 27 % och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 10 respektive 9 %. Resterande 14 % hänvisas från andra av förbundet finansierade verksamheter. Målet med AKTIV är att medverkan skall leda till förbättrad hälsa, och detta mäts med en självskattningsskala. Huvuddelen av deltagarna uppger att deras livssituation påverkats och förbättrats mycket genom deltagandet. Många deltagare upplever att de snabbt uppnår en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, de beskriver även att de kan minska sin medicinering och att sömnen förbättrats avsevärt, faktorer som är förutsättningar inför fortsatt arbetsrehablitering. Hälften av deltagarna är över 45 år. Medelåldern har höjts under de år som verksamheten funnits. Endast 13 % är under 25 år. Fördelningen mellan män och kvinnor är mycket jämn. Vid start har 46 % försörjning från Försäkringskassan, 26 % från kommunen, 16 % från Arbetsförmedlingen och 12 % är försörjda av annan, ex. föräldrar eller partner. Psykisk ohälsa dominerar som huvudproblematik hos dem som hänvisas till verksamheten. 69 % av dem som påbörjar AKTIV fullföljer träningsperioden. Detta får anses vara en mycket positiv siffra då många av deltagarna aldrig tidigare tränat, många mår psykiskt mycket dåligt och är starkt medicinskt belastade. Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är kortr är AKTIV en utmärkt förrehabilitering då verksamheten bland annat hjälper till att vända tillbaka dygnet för deltagaren, sätta struktur på vardagen och låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen. Nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då lättare att ta. Sjukgymnasterna i AKTIV och aktivitetsansvarig träffas kontinuerligt för att diskutera utvecklings- och metodfrågor. Sida 9 av 20

10 AKTIV Tkr Budget Personal Lokal, övrigt Totalt Balder, förbundets verksamhet för unga vuxna i åldern år med psykisk ohälsa, sträcker sig över förbundets samtliga kommuner. Balders team består av jobbcoacher, som stöttar deltagarna ut mot arbetsmarknaden samt en psykolog som har korttidsterapi. Som komplement finns också praktiksamordnare och läkare. Coachningen kombineras för flera deltagare med korttidsterapi. Syftet med Balder är att deltagarna ska erhålla arbete eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete, alternativt börja studera. Balder har under första halvåret 2010 arbetat med ca. 100 deltagare. Balder startade 1 januari Verksamhetsägare är Arbetsförmedlingen. Balder riktar sig till unga vuxna i åldern år med psykisk ohälsa, som behöver stöttning ut mot arbetsmarknaden. Under perioden januari till juni har det inkommit 38 remisser. AKTIV används ofta som förrehabilitering till Balder då många har vänt på dygnet, på nytt behöver få struktur på vardagen samt bedömts behöva fysisk träning. Målet med Balder är att deltagarna ska erhålla arbete eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete alternativt börja studera. Balder har under året bemannats med jobbcoacher, psykolog, läkare, praktiksamordnare samt aktivitetsansvarig. Arbetsformer och metodutveckling Inledningsvis bjuds deltagaren till ett introduktionssamtal för information och ställningstagande till Balder. Under första halvåret 2010 har 31 deltagare erbjudits terapi och 25 av dessa har genomgått behandlingen som planerat. De övriga sex har avslutats efter att de inte kommit eller hört av sig. Då kön är lång till terapin avslutas de som inte meddelar frånvaro och platsen erbjuds annan sökande. Detta har gjort att den som erbjuds terapin i större utsträckning prioriterar sina besök och närvarar på beslutade tider. Problematiken hos deltagarna i Balder och i terapin har varierat mycket. Många har haft mycket uttalade svårigheter; neuropsykiatriska funktionshinder, personlighetsstörning, bipolär sjukdom, förvärvad hjärnskada, depression, generaliserad ångest, social fobi och panikångest är några exempel. Men det finns också deltagare som sett kontakten med psykologen som ett stöd i den personliga utvecklingen för att uppnå målet arbete. Gemensamt för alla är låg självkänsla och besvärliga livsförhållanden under uppväxten. De flesta har erfarenhet av att ha blivit mobbade i skolan med ofullständiga studieresultat som följd. Psykologen har också under våren 2010 varit behjälplig med sju intyg inför funktionshinderkodning i arbetsförmedlingens register, samt genomfört två neuropsykologiska utredningar. Vuxenutbildningen har ett nära samarbete med Balder eftersom flera i målgruppen saknar fullständigt gymnasiebetyg och är i behov av studie- och yrkesvägledning samt individuellt anpassad studiegång. Sida 10 av 20

11 För att utveckla Balder samt anpassa verksamheten till målgruppens behov så träffas samtliga medarbetare i Balder varannan vecka samt har under perioden haft två metoddagar. Utifrån metoddagarna har fokus legat på att bevara, nyttja och höja den egna yrkeskompetensen samt öka kontakten med externa aktörer. Exempel på hur detta sedan följts upp är internutbildningar och praktikplatsträffar. Arbetslinjen är tydlig i Balder, men då en del av de remitterade individerna bedöms i dagsläget sakna arbetsförmåga, ges dessa stöd och fortsatt kontakt med Balder tills dess att en ny kontakt tar vid, ex inom psykiatri eller missbruksvård. Resultat och måluppfyllelse Målet med Balder är att deltagaren genom de samordnade insatserna fortare skall uppnå egen försörjning än om ansvaret låg kvar hos respektive myndighet. Genom att insatserna är samordnade erbjuds deltagaren i högre grad relevanta åtgärder än om insatserna skall anpassas utifrån vad den enskilda myndigheten har att erbjuda. Balder har även som mål att deltagarnas psykiska och fysiska hälsa skall öka med två enheter på självskattningsskalorna. Av de som har avslutats i Balder har tyvärr väldigt få fyllt i skattningsskalorna vid avslut. Då verksamheten nu påbörjat sitt tredje verksamhetsår blir det tydligt att många är i behov av åtgärder som räcker längre än ett år, som idag är maxtiden i Balder. Av dessa ärenden är merparten mycket tunga och har i flera fall inte uppnått egenförsörjning. Resultatet visar trots det en ökad arbetsförmåga. Som exempel kan nämnas en individ som har ökat sin arbetsförmåga men ej uppnått egen försörjning, men som genom Balders insatser förflyttat sig från passivitet och social isolering till kontakt med psykiatri, sociala kontakter, dygnsrytm och meningsfulla aktiviteter. Under perioden har ca. 100 ärenden varit aktuella på Balder. Av dessa är 25 nya för året och 75 överflyttade från Av dem som avslutats i Balder under perioden uppbar 44 % försörjningsstöd från kommunen vid start. 27 % var försörjda av annan (föräldrar, sambo etc). Övriga 29 % uppbar ersättning från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Under perioden har 48 ärenden avslutats och av dessa har 54 % gått ut i arbete eller studier eller kunnat förflyttas till att stå som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 30 % har hänvisats vidare till annan rehabilitering och 6 % har bedömts ej vara aktuella för rehabilitering mot arbete i dagsläget. Ytterligare 10 % har avslutats med orsak flytt, ej avhörd etc. Inskrivningstiden i Balder är i genomsnitt 11 månader, en genomsnittstid som ökat något för varje verksamhetsår. En berättelse Niklas är 23 år och är en överlag positiv kille som gärna skrattar och pratar mycket. Som barn genomgick han en utredning som visar att han har en begåvningsnivå under genomsnittet, strax över gränsen för utvecklingsstörning. Han hade också uppenbara exekutiva svårigheter, vilket bland annat innebär att han har svårt att planera, påbörja, genomföra och avsluta aktiviteter. Med mycket stöd från sina föräldrar har han trots detta lyckats få godkänt i alla ämnen på högstadiet och sedan läst Trädgård, design och anläggning på gymnasiet. På introduktionssamtalet inför uppstarten i Balder framkommer att Niklas har en besvärlig hemsituation, och att han periodvis känner sig nedstämd och tycker att det är svårt att förhålla sig till kraven från omgivningen. När han får en egen jobbcoach rekommenderar denne honom att samtala med psykolog, vilket han gärna vill. Niklas föräldrar kontaktar psykologen därför att de är bekymrade över Niklas situation, och bekräftar att de har det jobbigt hemma. De menar att Niklas svårigheter är större än vad som framkommer i en ytlig kontakt med honom, och de är oroade över vad som kommer att hända med honom framöver. Konflikterna i hemmet kretsar ofta kring sådant som Niklas inte själv kan klara av och som de måste hjälpa honom med till exempel ekonomi. Sida 11 av 20

12 Det är uppenbart att för att Niklas ska ha en möjlighet att fokusera på det som är viktigt för honom i livet så måste åtgärder vidtas avseende hem- och familjesituationen. Både Niklas och föräldrarna anser att det är dags att Niklas flyttar hemifrån, men att han inte kommer att klara att bo själv utan stöd. Samtidigt som Niklas börjar träna via Aktiv och får hjälp på Balderteket att skriva CV och personligt brev så inleds en utredning av hans begåvningsmässiga förutsättningar. Med hjälp av psykologiska test framkommer att Niklas har så pass stora begränsningar att han har rätt till God man, och till boendestöd i hemmet. Psykologen och jobbcoachen kallar till möte med socialtjänsten som sedan hjälper Niklas att hos överförmyndaren ansöka om God man. Under tiden allt detta händer så lyckas jobbcoachen hitta en praktikplats på en kyrkogård åt Niklas. Han trivs mycket bra där, och beskriver arbetsplasten som spännande och rolig. Han träffar psykologen en gång varannan vecka och pratar om de svårigheter han tycker att han upplever i vardagen, och hittar tillsammans med henne fram till de lösningar som passar honom. Niklas Gode man visar sig vara mycket effektiv och efter bara någon månad så har familjesituationen förändrats till det bättre. Hon hjälper Niklas med ekonomin, och med att leta efter ett boende. Samtidigt går det bättre och bättre för Niklas på praktiken, och när arbetsgivaren söker säsongsarbetare tvekar Niklas inte att med hjälp av jobbcoachen söka en tjänst. I dag har Niklas skrivit på ett lägenhetskontrakt, och han har fått säsongsanställning utan anställningsstöd på den kyrkogård där han praktiserade. Han träffar fortfarande psykologen någon gång i månaden, men kontakten kommer att avslutas. Jobbcoachen finns med ett litet tag till för att stötta upp på arbetsplatsen vid behov, men även den kontakten kommer att avslutas inom kort. Balder Tkr Budget Personalkostnader Lokal, övrigt Totalt Trädgårdsrehabilitering på Gunnebo Slott och Trädgårdar Rehabiliteringen utgår från vetenskapligt underbyggd kunskap om att vistelse och aktivitet i gröna miljöer har en läkande effekt. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med stressrelaterad ohälsa. Arbetsformer och metodutveckling Trädgårdsrehabiliteringen leds av trädgårdsterapeut, socionom/samtalsterapeut och socionom och har under perioden haft utrymme för fjorton deltagare samtidigt. Fokus ligger på att deltagaren skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder för en återgång till arbetslivet efter avslutad rehabiliteringsperiod. Dock har resultatet visat att ett flertal efter avslutad period är redo att gå direkt vidare till arbete, studier eller kan stå som aktivt arbetssökande. Verksamheten startar med tolv veckors deltagande i grupp, där deltagarna arbetar i trädgården samt har enskilda reflekterande samtal. Om deltagaren efter denna period inte är redo för nästa steg, kan hänvisning till individuell träningsplats ske. Träningsplatsen är handledarledd och sker i någon av Sida 12 av 20

13 Gunnebos verksamheter såsom café, butik, lantgård, trädgård etc. Detta sker i första hand under en fyraveckorsperiod och under tiden erbjuds deltagaren att fortsätta med de reflekterande samtal som han/hon haft under gruppverksamheten. Remissförfrågan har inkommit avseende personer som drabbats av stroke och behöver ytterligare rehabilitering innan arbetsåtergång. Problematiken liknar i vissa delar utmattnings- och stressrelaterade besvär med bl.a. behov av rörelse- koordinationsträning, struktur och rutiner. En deltagare med tillstånd efter stroke har hittills deltagit i rehabiliteringen med gott resultat. Resultat och måluppfyllelse Under perioden januari till juni 2010 har 17 deltagare varit aktuella i verksamheten. Samtliga dessa har avslutats. 94 % av dessa hade ersättning från försäkringskassan vid start. Vid avslut har 65 % börjat arbeta, studera eller anmälts till arbetsförmedlingen som arbetssökande. 6 % har hänvisats vidare till fortsatt rehabilitering och övriga 29 % har bedömts ej kunnas rehabiliteras mot arbete i dagsläge. Trädgårdsrehabiliteringen på Gunnebo Slott har successivt under våren övergått i Projekt Fyrklövern. Rehabiliteringsträdgård på Gunnebo Slott Tkr Budget Veckokostnad deltagare Övrigt 10 Totalt Projekt Fyrklövern Projekt Fyrklövern är ett av de projekt som tilldelats Regeringens riktade medel med syfte att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Bakom projekt Fyrklövern står fem samordningsförbund gemensamt 1. Syftet med projektet är att sätta samman två metoder som tidigare visat sig verksamma var för sig och utvärdera möjligheten att på så sätt bygga en obruten kedja från ohälsa till arbete hos sjukskrivna kvinnor. Projekttiden är Projektets upptagningsområde förutom de samverkande Samordningsförbundens kommuner är Alingsås, Kungsbacka, Kungälv och Öckerö. Totalt under perioden har det kommit in ca. 165 intresseanmälningar till Fyrklövern. 55 kvinnor har påbörjat rehabiliteringen och 17 av dessa har haft sin Gröna Rehabilitering förlagd på Gunnebo Slott. Arbetsformer och metodutveckling Projektet ska i första hand pröva att sätta samman Grön Rehabilitering enligt Alnarpsmodellen med metoden Supported Employment (individuellt stöd ut på arbetsmarknaden, hädanefter förkortat SE). Utmaningen är att länka samman dessa två metoder på ett sätt så att de berikar varandra. Deltagarna i projektet ska uppleva att de är med om en gemensam process, som syftar till att stödja dem till bättre hälsa och nya möjligheter på arbetsmarknaden. Begreppet obruten kedja är centralt i metodutvecklingen. Fyrklövern har skapat en process som innebär att en stor del av SE-coachernas kartläggningsarbete sker parallellt med tiden på Grön Rehab, samtidigt som de också börjar söka arbetsplatser på öppna arbetsmarknaden. Det är av vikt att tiden mellan avslut på Grön Rehab och 1 Samordningsförbunden Göteborg Centrum, Göteborg Hisingen, Göteborg Nordost, Göteborg Väster samt samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda och Lerum Sida 13 av 20

14 start på en arbetsplats blir så kort som möjligt. Centralt är också att etablera en kontakt med Arbetsförmedlingen för att säkerställa att deltagarna kan ta del av bland annat lönesubventioner (lönebidrag, nystartsjobb m.m.). SE-coacherna stödjer deltagaren ut på arbetsplatsen och målet är att stödet ska avvecklas i den takt deltagaren är redo för det. Resultat och måluppfyllelse Projektet utvärderas bland annat genom att deltagargruppen jämförs med en kontrollgrupp. Jämförelsen görs i två avseenden: Hur de försörjer sig efter projektet och huruvida de har anställning eller inte. Kontrollgruppen är hälften så stor som deltagargruppen och utses genom randomisering av de kvinnor som önskar påbörja Fyrklövern. Inom projektet följs deltagarna upp genom DIS (Deltagare I Samverkan), Här kan eventuella skillnader mellan resultat beroende på vilken Grön Rehabilitering individen har deltagit i, också följas. Projekt Fyrklövern utvärderar också hur deltagarna upplever att deras hälsa utvecklats genom frågeformuläret SF36 kompletterat med några frågor specifikt riktade mot natur och trädgård. För närvarande pågår en diskussion med Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, kring eventuell möjlighet för dem att sammanställa och analysera resultatet av detta. Utöver ovanstående analyseras också samarbetet mellan Samordningsförbunden och den gemensamma styrgruppens arbete. Utfallet har betydelse såväl för möjligheten att driva verksamhet av samma typ som projekt Fyrklövern, som för andra samarbetsprojekt i framtiden. Försäkringskassan på vårdcentral Denna verksamhet bygger på en grundtanke om att ifall kommunikationsvägar mellan vården och FK (Försäkringskassan) förenklas, kommer bedömningar i de enskilda ärenden oftare bli rätt från början vilket medför en samhällsekonomisk besparing och inte minst mer rättssäker handläggning för individen. Därför delfinansierar Samordningsförbundet en handfull personliga handläggare som lägger en del av sin arbetstid på ett antal vårdcentraler. Alla vårdcentraler är inte aktuella i processen, behovet styrs av sjukskrivningsflödet samt det etablerade samarbetet mellan Försäkringskassan och olika vårdenheter. Verksamheten vänder sig till de individer vars rehabilitering och återgång i egen försörjning riskerar att försenas om inte samverkan mellan Försäkringskassan och primärvården kommer till stånd. Samverkan kring de enskilda ärendena initieras både av Försäkringskassan och vårdcentralerna, och i enskilda fall av individerna själva. Avsikten med verksamheten är att genom en tät samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och primärvården förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer i arbete samt främja kunskapsöverföring mellan de aktuella organisationerna. Vidare är målsättningen att den nära dialogen skapar förtroende mellan de samverkande parterna, och leder till en mer korrekt och snabbare handläggning samt en förbättrad och effektiviserad arbetsmetodik. Då de personliga handläggare från Försäkringskassan som sitter på vårdcentralerna innehar en bred kompetens avseende de olika verktyg för arbetsrehabilitering som finns inom Samordningsförbundet och även övrigt i samhället, leder detta till att individen bemöts med en spetskompetens och helhetsperspektiv. Sida 14 av 20

15 Arbetsformer och metodutveckling Försäkringskassan har under de senaste åren varit föremål för en rad stora förändringar, både organisationsmässigt och även stora lagförändringar har introducerats. Det gör det än viktigare att det lokalt utvecklats fungerande rutiner för snabb och ömsesidig kontakt i de enskilda sjukfallen. Därför är det av stort värde att erfarna, personliga handläggare finns lokaliserade på vårdcentralerna på fasta tider. En stor del av den finansierade handläggartiden går åt till konsultation i enskilda ärenden. Avstämningsmöten, som är en av de viktigaste metoderna för att snabbt komma fram till åtgärder för sjukskrivna, genomförs mer effektivt och snabbt. På generell nivå skapar verksamheten förutsättningar för en gemensam uppfattning kring kraven på de medicinska underlagen som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen. För att uppnå ett bra resultat i verksamheten har den personliga handläggaren från Försäkringskassan tagit över de flesta ärenden som tillhör vårdcentralen i fråga, och äger därmed mandat att fatta beslut i ärenden. Dessutom finns handläggaren tillhands för att snabbt kunna konsulteras i övergripande principiella frågor samt lämna information om Försäkringskassans och Samordningsförbundets verksamheter. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har exakt 449 konsultationer i ärenden skett enligt fördelning nedan. Utöver de faktiska ärenden som aktualiserats har läkarna kontinuerligt ställt frågor av mer generell karaktär. Finansieringen har genererat att avstämningsmöten genomförs snabbare. Vårdcentral Antal deltagare Mölndal: (Krokslätts vårdcentral) 126 Partille: (Kyrktorgets vårdcentral) 147 Härryda: (Mölnlycke och Landvetter vårdcentraler) 37 Lerum: (Lerums vårdcentral) 139 Totalt: 449 Målet med försäkringskassa på vårdcentral är att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan samverkande parter. Det är svårt att mäta i vilken mån insatsen förhindrar/förkortar sjukskrivning men vad som dock är klart är att kunskapsöverföringen främjas av arbetsmetodiken. Fk på Vc Tkr Budget Personalkostnader inkl. aktivitetsansvarig Totalt Sida 15 av 20

16 Praktiksamordnare Den 1 juni 2008 kompletterades de verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet med en praktiksamordnare. Verksamheter finansierade av förbundet hade noterat att individerna som är inskrivna, av olika anledningar haft svårigheter med övergångar från en situation till en annan, främst vid avslut. Detta medförde att möjligheten till egen försörjning försenades och/eller förlängdes och i värsta fall helt uteblev. Målet är att deltagaren genom kontakt med praktiksamordnaren och i kombination med övriga insatser ökar sina möjligheter till snabbare egen försörjning. Arbetsformer och metodutveckling Geografiskt har träffarna skett i deltagarnas närmiljö och har präglats av hög frekvens och avslappnade former där lugn, framåtanda och handlande har stått i fokus. Praktiksamordnaren har en nära kommunikation med de olika verksamheterna varpå en muntlig dialog om behovet av insatsen förts mellan verksamheterna, deltagaren och praktiksamordnaren. Inledningsvis vid praktiken eller arbetet kan praktiksamordnaren arbeta parallellt med individen, för att stödja denne att komma in i arbetsuppgifterna och det sociala sammanhanget på arbetsplatsen samt göra fysiska arbetsplatsanpassningar för deltagaren. Fokus läggs även på att det skall bli bra för arbetsplatsen, vilket innebär att praktiksamordnaren även handleder övrig personal på arbetsplatsen. De första träffarna med deltagaren syftar till att dra upp riktlinjer och mål med kommande insats och har därför ofta skett på en trygg plats för deltagaren och många gånger i dennes hemmahörande självständigt. Praktiksamordnaren kan även stötta och handleda övrig personal på praktik- /arbetsplatsen för att det ska bli så bra som möjligt för alla inblandade parter. Resultat och måluppfyllelse Under år 2010 har praktiksamordnaren hittills arbetat med sex deltagare från fyra av fem verksamheter inom Samordningsförbundet. Två av dessa deltagare har avslutats. En deltagare har återgått till ordinarie arbete på heltid och den andra deltagaren har inlett en kontakt med boendestödjare. Balder har en viss överrepresentation av deltagare hos praktiksamordnaren under våren. En berättelse Ylva är 34 år och har varit sjukskriven från sitt ordinarie arbete från och med februari 2009 på grund av utmattningsdepression. Ylva kom från Gunnebo Trädgårdsrehabilitering till praktiksamordnaren. Syftet var att Ylva skulle få stöttning och hjälp med exponeringsträning till att börja med. Ylva har under sin sjukskrivning isolerat sig och tills slut inte vågat sig ut i sin närmiljö i rädsla för att träffa på någon hon känner samt inte vågat närma sig sin arbetsplats i rädsla för att alla känslorna och stressen skulle komma tillbaka. Målsättningen var tillbakagång till ordinarie arbete på heltid. Första steget blev promenader tillsammans med praktiksamordnaren ett par/tre gånger i veckan på behörigt avstånd från centrum där hon har sin arbetsplats innan hon efter några veckor kunde närma sig sin arbetsplats och slutligen ta en promenad genom centrum. Under promenaderna har samtal om rädslorna och hur Ylva kan hantera dessa skett och gett henne självförtroendet tillbaka. Ylva arbetar nu heltid i sitt ordinarie arbete och säger att insatsen har varit en absolut förutsättning för henne att våga komma tillbaka till sin arbetsplats efter sin sjukskrivning. Hon säger även att vetskapen av att insatsen funnits tillgänglig för henne, ett namn och telefonnummer att ringa utifall, gav henne stor trygghet på vägen tillbaka. Kostnaden för praktiksamordnaren fördelas på verksamheterna Balder, Individsamverkansteamen och Gunnebo Trädgårdsrehabilitering. Sida 16 av 20

17 Värkstaden Värkstaden ligger organisatoriskt under Mölndals Stads folkhälsodisk Balansen. Värkstaden vänder sig till personer som har fysisk eller psykisk långvarig värk och smärta så kan du hänvisa dem till Värkstaden. Genom att förbundet finansierar en av de två ledarna är Värkstaden öppen för samtliga av samordningsförbundets kommuners invånare. Detta har gjort att Värkstaden under våren blivit betydligt mer välbesökt än tidigare. Värkstaden är 13 föreläsningstillfällen/träffar på Krokslätts vårdcentral i Mölndal. Tema på träffarna kan vara: Värk & smärta - de olika smärtkomponenterna, Trött & utbränd - orsaker, faser och symtom, Lidande - kan jag minska mitt lidande, etc etc. Ledare är en leg.sjukgymnast och en socionom. Hänvisning till värkstaden görs från samtliga verksamheter finansierade av Samordningsförbundet. Kostnader för värkstaden ingår i posten övriga kostnader. Uppföljning av verksamhet och projekt 2010 Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område jan-aug Budget jan-aug Helår budget jan-aug (aktuell) helår Ledning Information/Utveckling AKTIV Individsamverkansteamen Rehabiliteringsträdgård Gunnebo Kompetensutveckling Uppföljning/Utvärdering Försäkringskassan på VC Balder Gemensamt Övriga kostnader Totalt Beskrivning av kostnadsställen: Ledning: arvoden och reseersättning till ledamöter, revision, kostnader för styrelsemöten. Information & utveckling: kostnad för gemensam SUS- och DIS-resurs, samt IT-ansvarig för samverkanvg.se Kompetensutveckling: konferenser/utbildning för styrelseledamöter och tjänstemän, resekostnader i samband med utbildningar för tjänstemän. Uppföljning/utvärdering: kostnader för utvärderingar av verksamheter. Gemensamt: lön förbundschef, biträdande förbundschef, lokalkostnad kansli, övriga kanslikostnader. Orsaker till avvikelse: Information/utveckling: i detta kostnadsställe ingår ersättning för en SUS- och DIS-resursperson som finansieras gemensamt av samtliga samordningsförbund i Västra Götaland samt ersättning för en resursperson som arbetar med gemensam information. Övriga budgetavvikelser härrör till eftersläpning i fakturering. Sida 17 av 20

18 Ekonomisk sammanfattning: Belopp i tkr Utfall jan-aug 2010 Aktuell budget jan-aug 2010 Avvikelse jan-aug 2010 Aktuell budget Nettokostnad och finansnetto Bidrag Resultat Utgående EK* *Eget kapital plus resultat Sida 18 av 20

19 RESULTATRÄKNING För jan-aug 2010 redovisar samordningsförbundet ett positivt resultat på 78 tkr inklusive finansnetto. RESULTATRÄKNING Räkenskapsår: Period: Budget Utfall jan-aug 2010 jan-aug 2010 Rörelsens intäkter Bidrag FK/Af , ,00 Bidrag VG-region, HSN , ,00 Bidrag VG-region, HSN , ,00 Bidrag Mölndals stad , ,00 Bidrag Partille kommun , ,00 Bidrag Härryda kommun , ,00 Bidrag Lerums kommun , ,00 S:a Rörelsens intäkter , ,00 Rörelsens kostnader Verksamhetsanknutna kostnader Verksamhetsanknutna personalkostnader , ,00 Verksamhetsanknutna lokalkostnader , ,00 Verksamhetsanknutna platskostnader , ,00 Verksamhetsanknutna kostnader, övrigt , ,00 S:a Verksamhetsanknutna kostnader , ,00 Övriga kostnader Arvoden och revision , ,00 Övriga personalkostnader , ,00 Lokalkostnad kansli , ,00 Övriga kostnader , ,00 S:a övriga kostnader , ,00 S:a Rörelsens kostnader , ,00 PERIODENS RESULTAT , ,00 Sida 19 av 20

20 BALANSRAPPORT Räkenskapsår: Period: Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar IT-utrustning ,00 0, ,00 Ack avskrivn IT-utrustning ,00 0, ,00 S:a Materiella anläggningstillgångar 00,00 0,00 00,00 S:a Anläggningstillgångar 00,00 0,00 00,00 Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar 00, , ,00 Avräkn skatter och avgifter 5078, ,00-0,00 Fordran moms , ,85-0,00 S:a fordringar , , ,00 Kassa och bank Bank, Plusgiro , , ,53 Swedbank 0,00 141,67 141,67 S:a Kassa och bank , , ,20 S:a Omsättningstillgångar , , ,20 S:A TILLGÅNGAR , , ,20 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital ,33 0, ,33 Årets resultat ,82 0, ,82 S:a Eget kapital ,51 0, ,51 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0, , ,00 Ludvikamoms 0, , ,00 Innehållen personalskatt -744,00 744,00 0,00 Upplupna sociala avgifter , ,00 0,00 Upplupna kostnader , , ,00 S:a Kortfristiga skulder , , ,00 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , ,00 BERÄKNAT RESULTAT 0, , ,00 Förbundschef Sida 20 av 20