Dagordning Beslutsärenden 1 Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Samrådshandling för va 3 2 Förslag till åtgärder för nyttjande av medel ur den

Transkript

1 Mötesbok: Beredning för hållbar utveckling ( ) Beredning för hållbar utveckling Datum: Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Kommentar:

2 Dagordning Beslutsärenden 1 Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Samrådshandling för va 3 2 Förslag till åtgärder för nyttjande av medel ur den regionala tran 10 3 Revidering av regional plan för transportinfrastukturen , 17 4 Brysselkontorets service till kommuner i Västra Götaland 76 Information Prioriteringar för Brysselkontorets arbete Information om fullföljda studier - en av BHUs rekommendationer 81

3 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: Till beredning för hållbar utveckling Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Samrådshandling för val av lokalisering Förslag till ställningstagande 1. BHU ställer sig bakom framlagt förslag till yttrande över Trafikverkets lokaliseringsutredning Almedal-Mölnlycke 2. BHU föreslår regionstyrelsen att avge framlagt förslag till yttrande till Trafikverket. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Trafikverket har genomfört en lokaliseringsutredning för att bedöma i vilken korridor den nya stambanan mot Stockholm ska byggas på delsträckan Almedal-Mölnlycke. Västra Götalandsregionen (VGR) kan nu lämna synpunkter på lokaliseringsutredningen. I utredningen redovisas två huvudprinciper för hur den nya järnvägen ska dras, antingen raka vägen mellan Almedal och Mölnlycke eller via Mölndal. Dessutom redovisas två alternativa korridorer för den framtida järnvägen mellan Mölndal och Mölnlycke. Även i Mölnlycke finns två alternativa korridorer. Totalt finns sex olika kombinationsalternativ att ta ställning till. VGR har utarbetat en funktionsutredning för framtida tågtrafik Göteborg-Borås-Jönköping som kommunerna och Swedavia har ställt sig bakom. För att klara trafiken i funktionsutredningen krävs fyra spår på delsträckor eller hela sträckan Borås-Göteborg. Trafikverket har dock inte tagit med något alternativ som klarar denna trafik. Avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur har utarbetat ett förslag till yttrande på lokaliseringsutredningen där vi förordar en sträckning via Mölndal, vilket överensstämmer med VGRs Målbild Tåg Även korridoren en sträckning söder om Mölnlycke och bibana genom Mölnlycke centrum för regiontåg förordas i vårt förslag till yttrande. Efter BHU behandlas ärendet i regionstyrelsen den 7 februari och synpunkter ska ha inkommit till Trafikverket senast den 3 mars. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

4 Datum Diarienummer RS (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Trafikverket har genomfört en lokaliseringsutredning för att bedöma i vilken korridor den nya stambanan mot Stockholm ska byggas på delsträckan Almedal-Mölnlycke. Utredningen fungerar som underlag för Trafikverkets samråd med berörda parter, bl a kommunerna, länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Efter samrådet beslutar Trafikverket vilka korridorer som ska studeras vidare. Tidpunkten för Trafikverkets val av korridor kommer med stor sannolikhet påverkas av Sverigeförhandlingens slutarbete under Västra Götalandsregionens funktionsutredning VGR har utarbetat en funktionsutredning som kommunerna och Swedavia har ställt sig bakom. Funktionsutredningen visar att det krävs mer än ett dubbelspår.för att klara den framtida regionala tågtrafiken enligt funktionsutredningens mål. VGRs funktionsutredning nämns i Trafikverkets utredning. Trafikverket har dock inte tagit med något alternativ som klarar denna trafik. Inom ramen för Sverigeförhandlingen pågår dock fortfarande utredning angående framtida tågtrafik på sträckan Borås-Göteborg med bl a alternativ som baseras på VGRs funktionsutredning. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur konstaterar att Sverigeförhandlingen och Trafikverkets lokaliseringsutredning borde ha samordnats bättre i en gemensam process. Alternativa korridorer och restider I utredningen presenteras två huvudprinciper för hur den nya järnvägen ska dras, antingen raka vägen mellan Almedal och Mölnlycke eller via Mölndal där snabba regiontåg ska kunna stanna- och därefter dras banan vidare till Mölnlycke i två alternativa korridorer. För de båda Mölndalsalternativen byggs nya spår längs Västkustbanan mellan Almedal och Mölndal. Alternativen via Mölndal medför 1 1,5 minut längre restid med höghastighetstågen jämfört med alternativet Raka vägen. I Trafikverkets utredning framgår att de regionala tågen som gör uppehåll i Mölndal får 3 4 minuter längre restid jämfört med alternativet Raka vägen. Med tanke på att alla resenärer inte har start och mål i Göteborg central anser avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur att en restidsförlängning på 3-4 minuter är överskattad. Vi bör förorda alternativet via Mölndal då en station i Mölndal har positiva regionala utvecklingseffekter vilket också beskrivs i vårt förslag till yttrande. Regionen har redan tagit ställning till en sträckning via Mölndal i Målbild Tåg I Mölnlycke redovisas två alternativ. Ett alternativ där järnvägen i sin helhet byggs genom Mölnlycke centrum för både höghastighetståg och regiontåg. I detta alternativ blir stationen nedsänkt ungefär 4 meter vilket är positivt för Mölnlyckes stadsutveckling. Det andra alternativet är att järnvägen byggs för höghastighetstågen i ett läge söder om Mölnlycke och en bibana byggs för regiontågen genom Mölnlycke centrum. Detta alternativ ger högre kapacitet och robusthet och kan innebära 2 3 minuters kortare restid med regionaltåg - om regionaltågen ska passeras av höghastighetståg i Mölnlycke. Höghastighetstågen får mellan 0,5-1 minut kortare restid i detta alternativ. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur anser att alternativet med sträckning söder om Mölnlycke och bibana genom Mölnlycke är fördelaktigast sett ur ett regionalt perspektiv. Detta alternativ har dock nackdelar när det gäller stadsutvecklingen i Mölnlycke då stationen hamnar i ytläge. Detta är ett dilemma och tas upp i VGRs yttrande.

5 Datum Diarienummer RS (4) Regional utveckling Med alternativet Raka vägen prioriteras förbindelsen mellan Göteborg och Borås, vilket innebär att Götalandsbanans potential för utveckling av näringsliv och bostadsbyggande koncentreras till centrala Göteborg och Borås. Alternativen via Mölndal ger upphov till regionala systemeffekter genom att två stora pendlingsstråk, Göteborg Borås och Göteborg Kungsbacka, knyts samman i en punkt där det idag finns många arbetsplatser. Med en utvecklad knutpunkt för tågtrafiken i Mölndal sprids potentialen för utveckling av näringsliv och bostäder till en större del av Göteborgsområdet. För boende och arbetande i Mölndal blir det skillnad om Götalandsbanan har en station i Mölndal eller inte. Det finns cirka fler boende och cirka fler arbetsplatser inom 10 minuters gång- och cykelavstånd som får tillgänglighet till Götalandsbanan med en station i Mölndal. Det totala antalet regionala resor ökar då med cirka 10 %. I framlagt förslag till yttrande förordar vi alternativ via Mölndal. Samhällsekonomi Trafikverket har beräknat investeringskostnaden för alternativet Raka vägen till 9 12 mdr. Alternativen via Mölndal beräknas kosta mdr, varav 4-6 mdr utgörs av investeringar i ytterligare dubbelspår mellan Mölndal och Almedal. Trafikverket har kommit fram till att den samhällsekonomiska lönsamheten är större för alternativ Raka vägen än i alternativen via Mölndal. Detta beror troligtvis på att alternativen via Mölndal har belastats med investeringskostnad för ytterligare dubbelspår (4-6 mdr) mellan Mölndal och Almedal. Fyra spår mellan Mölndal och Almedal kommer sannolikt behövas på lång sikt även i alternativet Raka vägen för att kunna utveckla tågtrafiken Malmö/Kungsbacka-Göteborg. Jämförelsen kan därmed bli orättvis om enbart Mölndalsalternativen belastas fullt ut med denna kostnad vilket också beskrivs i vårt yttrande till Trafikverket. Koncernstab regional utveckling Fredrik Adolfsson Förvaltningschef Ulrika Bokeberg Avdelnings-/enhetschef Bilaga Bilaga 1: Förslag till yttrande om Almedal-Mölnlycke.

6 Datum Diarienummer RS Ytterligare information Trafikverkets handlingar finns på: Besluten skickas till För beslut: Regionstyrelsen För kännedom efter beslut i regionstyrelsen: Yttrande skickas till trafikverket@trafikverket.se och ska märkas TRV 2015/ För kännedom: jan.efraimsson@vgregion.se; ulrika.bokeberg@vgregion.se 4 (4)

7 1 (3) Yttrande Datum Diarienummer RS Till Trafikverket Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Samrådshandling för val av lokalisering (TrV ) Trafikverket har genomfört en lokaliseringsutredning för att bedöma i vilken korridor den nya stambanan mot Stockholm ska byggas på delsträckan Almedal-Mölnlycke. Västra Götalandsregionen lämnar härmed sina synpunkter på lokaliseringsutredningen. Positivt med ny stambana men behov av bättre statlig samordning Västra Götalandsregionen ser positivt på utbyggnad av ny stambana mot Stockholm. Banan kommer att tillföra ny kapacitet och nya resmöjligheter både för de som vill resa långt och de som reser inom regionen. Trafikverkets kapacitetsstudier visar att den nya järnvägen inte kommer att räcka till för att utveckla både fjärrtrafik och regiontrafik mellan Borås och Göteborg enligt målen i vår funktionsutredning. Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna och Swedavia tagit fram ett förslag till utbyggnadsordning av infrastrukturen som har potential att tillgodose båda behoven, d v s framtida fjärresor och regionala resor. Vi kan konstatera att Trafikverkets lokaliseringsstudie tyvärr inte tagit fram något alternativ som tillgodoser funktionsutredningens mål. Detta ingick kanske inte i direktiven för lokaliseringsutredningen. Inom ramen för Sverigeförhandlingen pågår fortfarande utredningar angående framtida trafikbehov på sträckorna närmast storstäderna, i vårt fall på sträckan Borås-Göteborg. Västra Götalandsregionen anser att Sverigeförhandlingen och Trafikverkets lokaliseringsutredning borde samordnats bättre i en gemensam process. Via Mölndal eller raka vägen mellan Almedal och Mölnlycke Lokaliseringsutredningen redovisar två huvudprinciper för framtida korridorer raka vägen eller via Mölndal. Vi konstaterar att en dragning via Mölndal fortsatt kommer att klara restidsmålet Göteborg Stockholm på 2 timmar. I utredningen framgår också att regiontågen får en restidsförlängning på 3-4 minuter i alternativen via Mölndal. Detta gäller för resenärer som har start och mål i Göteborgs innerstad. Västra Götalandsregionen förordar principen via Mölndal då denna ger upphov till positiva regionala systemeffekter genom att två stora pendlingsstråk, Göteborg Borås och Göteborg Kungsbacka, knyts samman i en punkt där det idag finns många arbetsplatser. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

8 2 (3) Med en utvecklad knutpunkt för tågtrafiken i Mölndal sprids potentialen för utveckling av näringsliv och bostäder till en större del av Göteborgsområdet, inte enbart i Mölndal utan också västra Göteborg och Halland. Sträckningen via Mölndal har också mer kapacitet i anslutningspunkten till Västkustbanan jämfört med alternativet Raka vägen, vilket ger en mer robust trafik med färre störningar. Alternativen som inkluderar station i Mölndal kommer att generera fler nya bostäder än alternativet att dra järnvägen raka vägen mellan Almedal och Mölnlycke. Regionen tar inte ställning till vilken av de två korridorerna via Mölndal och vidare mot Mölnlycke som bör väljas. Båda dessa bedöms vara likvärdiga när det gäller resenärsnytta, trafikering och regional utveckling. Utredningen visar att alternativet raka vägen mellan Mölnlycke och Almedal omöjliggör att Kust till kustbanan kan kopplas ihop med Västlänken. Regionen ser detta som en stor nackdel. Den ökade tillgängligheten till Göteborg som Västlänken innebär kommer då inte att kunna nyttjas för tågresenärer som kommer in via Kust till kustbanan. Järnvägens anslutning i Mölnlycke När det gäller den nya järnvägens anslutning i Mölnlycke redovisas två alternativ i lokaliseringsutredningen. I det ena alternativet dras järnvägen i sin helhet genom Mölnlycke centrum för både höghastighetståg och regiontåg. I det andra alternativet dras järnvägen för höghastighetstågen i en korridor söder om Mölnlycke och en bibana byggs för regiontågen genom Mölnlycke centrum. I ett regionalt perspektiv är alternativet med bibana att föredra. I utredningen framgår att detta alternativ har högre kapacitet och robusthet och alternativet kan innebära 2 3 minuters kortare restid med regionaltåg - om regionaltågen ska passeras av höghastighetståg i Mölnlycke. När det gäller Mölnlyckes stadsutveckling är det viktigt att stationen hamnar i ett nedsänkt läge. Detta möjliggör då ny bostadsbebyggelse nära stationen. I utredningsrapporten framgår inte hur stor investeringskostnaden är för en sådan lösning. Västra Götalandsregionen förordar alternativet med bibana genom Mölnlycke och nedsänkt station i Mölnlycke centrum. Lokaliseringsutredningen visar att bibanelösningen genom Mölnlycke ger positiva effekter på restid och robusthet. Regionen undrar om samma fördelar kan uppnås i det andra alternativet med samtliga tåg genom Mölnlycke och med längre förbigångsspår. Det framgår inte heller vilket alternativ som är fördelaktigast på lång sikt om en konventionell järnväg ska dras mot Mölndal och en höghastighetsbana raka vägen mot Almedal. Möjligen kan en bibana genom Mölnlycke centrum vara första etappen på en konventionell järnväg till Mölndal. Regionen saknar en beskrivning av hur den slutliga lösningen av järnvägsutbyggnaden med fyra spår ser ut. Investeringsbehov i Mölndalsåns dalgång Lokaliseringsutredningen visar att den samhällsekonomiska lönsamheten är större för alternativet Raka vägen än i alternativen via Mölndal. Detta beror troligtvis på att alternativen via Mölndal har belastats med investeringskostnad för ytterligare dubbelspår (4-6 mdr) mellan Mölndal och Almedal. Fyra spår mellan Mölndal och Almedal kommer sannolikt behövas på lång sikt även i alternativet Raka vägen för att kunna utveckla tågtrafiken Malmö/Kungsbacka-Göteborg. Detta framgår i Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för Västkuststråket som genomfördes Under 2017 startar en ny åtgärdsvalsstudie för

9 3 (3) stråket Varberg-Göteborg. Regionen anser att det är för tidigt att utesluta fyra spår i Mölndalsåns dalgång för alternativet Raka vägen när den samhällsekonomiska kalkylen upprättas. Denna kalkyl bör ha ett helhetsperspektiv för hela järnvägsnätet. Regionen anser att jämförelsen kan bli orättvis om enbart alternativet via Mölndal belastas fullt ut med kostnaden för fyra spår i Mölndalsåns dalgång. Det behövs fler spår utbyggnadsmöjligheter Trafikverket visar att målen i regionens funktionsutredning inte kommer att uppnås och att det skulle krävas fyra spår, i första hand till Landvetter flygplats, för att utveckla den regionala trafiken i stråket. Om Trafikverket senare under 2017 väljer korridor för lokalisering av ny järnväg anser Västra Götalandsregionen att detta bör göras på ett sätt som möjliggör framtida utbyggnad av fler spår i stråket. Det är viktigt att Trafikverket och Sverigeförhandlingen har en helhetssyn som också inkluderar framtida utbyggnadsmöjligheter, t ex om höghastighetsbanan och en konventionell bana behöver korsa varandra i ett läge väster om Mölnlycke. I en framtid kanske höghastighetsbanan bör gå raka vägen och en konventionell järnväg via Mölndal. Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande

10 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Max Falk Telefon: E-post: Till Beredning för hållbar utveckling Förslag till åtgärder för nyttjande av medel ur den regionala transportinfrastrukturplanen och dess pott Samfinansiering av järnväg i nationell plan Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen att fatta beslut enligt: 1. Regionstyrelsen godkänner förslag till fördelning på åtgärder av medel i beslutad järnvägspott i regional infrastrukturplan Sammanfattning av ärendet Vid BHU s sammanträde gavs en information med förslag till fördelning av återstående del av de medel som är avsatta i den regionala transportinfrastrukturen för åren för upprustning av de regionala järnvägarna. Syftet var att ge en bild av vilka åtgärder som kan vara aktuella och att vid nästa BHU återkomma med mer preciserade kostnader och tider, samt att inhämta BHUs synpunkter. BHU ställde sig också bakom åtgärden om Brunnsbo station, motsvarande 55 mnkr som krävde beslut omgående för att kostnadseffektivt kunna ingå i den redan pågående utbyggnaden av Kvillemotet. Nedan presenteras de förslag till åtgärder som tagits fram i samverkan med Trafikverket för upprustning av de regionala järnvägarna. Beslutet avser prioritering av objekt. Kostnaderna per åtgärd kan komma att förändras något då mer detaljerade beräkningar och projektering genomförs. Målbild tåg 2035 är utgångspunkten för vårt förslag till prioritering av åtgärder. Viljeinriktningen och ambitionen i målbilden överstiger tillgängliga medel men ger ändå en vägledning. Vi har dessutom ett antal utredningar och åtgärdsvalsstudier där flera nu under hösten har färdigställts så pass att förslag på åtgärder kunnat lyftas fram. Utifrån dessa underlag tillsammans med kända behov och Trafikverkets bedömning av genomförbarhet har vi nu tagit fram nedanstående förslag. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

11 Datum Diarienummer RS (7) Återstående medel av potten, ca 380 mnkr Förslag till åtgärder: Åtgärd Kundnytta Kostnad mnkr Tidplan, tidigast Kinnekullebanan Spårbyte 2 km, teststräcka + utvärdering Återta sth 100 km/t Det vill säga återta restider 15 Projektering:2017 Produktion: 2018 Spårbyte ca 4 km (efter utvärdering) Viskadalsbanan Plattformsförlängningar och upprustning av stationsmiljöer Borås-Horred Återta restider 30 Produktion: Ökad kapacitet (fler kan resa) och attraktivare stationer 20 Projektering: Produktion: 2020 Växelbyte Viskafors och samtidig infart Skene Ökad punktlighet/kortare restid (liten effekt) 35 Proj: Prod: 2020 Upprustning spårbyte ca 4 km Återta restider 30 Projektering: Produktion: (plus ca 10 mnkr medfinans från Vänersborgs kommun) Planering och projektering: Genomförande: Ökad kapacitet 20 Projektering: Produktion: Ökad kapacitet, möjlighet till tätare trafik och fler resmöjligheter 100 Planering: Produktion: Ökad robusthet, säkerställa restider 30 Projektering: Produktion: Älvsborgsbanan Ombyggnad Vänersborgs station Anordna fler blocksignaler (3 st) Södra Bohusbanan Bygga mötesspår i Grohed Norra Bohusbanan Fortsatt upprustning spårbyte ca 4 km Summa Öka kapacitet och tillgänglighet, ökad säkerhet, tätare trafik, fler resmöjligheter 360

12 Datum Diarienummer RS Fördjupad beskrivning av ärendet Nedan redogörs för förslagen mer i detalj. De är samma information som gavs vid föregående BHU men med några justeringar och kompletteringar där ytterligare relevant information framkommit där förslaget eller kostnadsbilden har förtydligats. Kinnekullebanan Åtgärder syftar till att återskapa ursprunglig hastighetsstandard på delsträckan Lidköping-Håkantorp. Åtgärder får göras etappvis efter tillgång på medel i detta förslag inryms åtgärder för ca 6 km. Total bedömd kostnad är 45 mnkr. Förutsättningar Banan är av regional betydelse framförallt för persontrafik men används även för viss godstrafik mellan Mariestad och Gårdsjö. Delsträckan mellan Lidköping och Håkantorp har flest resenärer och mest aktuell för ökad trafik enligt Målbild Tåg Den sträckan bedöms därför vara högst prioriterad. Banan är inte elektrifierad och trafikledningen sköts lokalt av personal på mötesstationerna. Tågmöten sker framförallt i Lidköping, Forshem och Mariestad. I järnvägsnätsbeskrivning (JNB) 2017 har hastighetsnedsättningar till 80 km/h på flera sträckor aviserats. Ordinarie hastighet är 100 km/h. Det finns 290 plankorsningar utmed banan och flertalet av dessa saknar bommar. Utredningar En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) genomfördes under och var ute på remiss till januari 2015 men har därefter inte fastställts av Trafikverket. Även en funktionsutredning för upprustning och elektrifiering har genomförts på begäran av Västra Götalandsregionen. Trafikverket har dock inte gjort någon slutredovisning av funktionsutredningen. Kinnekullebanan ingår i rapport om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Förslag Banan har eftersatt underhåll och det finns behov av reinvesteringar. Funktionsutredningen visar att det krävs miljardinvesteringar i banan för att möjliggöra en elektrifiering. Förslaget är därför att testa en enklare metod för spårbyte som använts på Norra Bohusbanan. Metoden innebär ny helsvetsad räls, betongslipers och byte av bankroppens översta lager. Metoden har inte testats på en smalspårig bankropp tidigare och behöver därför också utvärderas. Åtgärden innebär att banan återställs till 100 km/h. Vi avser att testa metoden på en sträcka, 1-2 km, mellan Håkantorp och Lidköping. För denna åtgärd är tid i spår begärt för 2018, genomförandet beräknas ta ca 3 veckor med totalavstängning. Om metoden fungerar på ett tillfredställande sätt kan ytterligare spårbyte genomföras ca 4 km mellan Håkantorp och Lidköping. 3 (7)

13 Datum Diarienummer RS Viskadalsbanan Åtgärder syftar till att på de mest eftersatta delarna av banan inom Västra Götaland återställa funktionalitet avseende hastighetsstandard och öka förutsättningarna för punktlighet och robusthet. Total bedömd kostnad 85 mnkr Förutsättningar Banan passerar länsgränsen mellan Halland och Västra Götaland. Framförallt regional persontrafik, men resandet över länsgränsen är inte så stort. För godstrafiken är den framförallt intressant för omledning mellan Västkustbanan och Kust till kust-banan samt Älvsborgsbanan. Inom Västra Götaland bedöms delsträckan mellan Skene och Borås som mest prioriterad, där reser flest och där finns även potential för ökat resande. VGR har en ambition att utöka trafiken på banan med fler avgångar samt kortare restid mellan Varberg och Borås. Banan har eftersatt underhåll och det finns behov av reinvesteringar, framförallt mellan Skene och Varberg. I järnvägsnätsbeskrivning, JNB 2017 har hastighetsnedsättningar aviserats, framförallt på sträckan Varberg-Skene. Mellan Skene och Borås endast på en kortare sträcka benämnd Mossen. Banan är elektrifierad men inte fjärrblockerad. Det innebär att tågledning sker lokalt av personal på mötesstationerna. Tågmöten sker framförallt i Skene och Veddige men förekommer även i Viskafors. Det finns flera plankorsningar utmed banan, många saknar skyddsanordningar i form av t.ex. ljud- och ljus samt bommar. Utredningar ÅVS för både väg och järnväg i stråket pågår och börjar närma sig avslut. Ingår i rapport om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Förslag Ett sätt att öka kapaciteten för persontrafiken är att förlänga plattformarna. Dagens tåg är 50 meter långa, med förlängning av plattformar till 100 meter skulle därför dubbelt så långa tåg kunna trafikera banan. På sikt kan det även bli aktuellt att trafikera banan med nyare tåg som är 80 meter långa. Befintliga växlar vid mötesstationerna tillåter relativt låga hastigheter. Utbyte till växlar som klarar högre hastigheter skulle därför vara positivt. För Västra Götaland är det framförallt sträckan Skene-Borås som är av intresse. Åtgärder på kort sikt ska också vara av sådan karaktär att de är bra för alla trafikupplägg. Förslaget innebär: Plattformsförlängningar, upprustning stationsmiljöer, belysning, skyltar, väderskydd mm. Reinvestering Mossen. Trimningsåtgärder som förbättrar nyttjandet av befintlig kapacitet, framförallt genom att tågen kan hålla lite högre hastighet och som bidrar till bättre återställningsförmåga vid mindre förseningar. Utbyte av 7 st växlar, till sådana som klarar högre hastigheter. Ombyggnation av en mötesstation så att den klarar samtidig infart. Ett komplement till växelbyte Viskafors och samtidig infart Skene är spårbyte på samma sätt som föreslås för Norra Bohusbanan och Kinnekullebanan. 4 (7)

14 Datum Diarienummer RS Kompletterande kommentar; Effekten av högre hastighet i växlarna i Viskafors blir tyvärr inte särskilt stor eftersom banan i sin helhet är så eftersatt och kräver större åtgärder för att ge effekter för restiden. Enligt åtgärdsvalsstudien finns behov av ca 300 mkr till spåråtgärder och ca 200 mkr till kontaktledningsupprustning för hela banan. Trafikverket har planerat att med medel från nationell transportinfrastrukturplan genomföra kontaktledningsupprustning under 2020 och Älvsborgsbanan Syftet är att öka kapacitet, tillgänglighet och säkerhet. Total bedömd kostnad är 100 mnkr. Förutsättningar Det finns reinvesteringsbehov utmed i stort sett hela banan. Men det enskilt största behovet är utbyte av den öppningsbara bron i Vänersborg. Två av fyra bandelar ingår bland de så kallade lågtrafikerade banorna. Delarna ÖxneredHåkantorp och Borås-Herrljunga tillhör de så kallade lågtrafikerade banorna. Delarna Uddevalla-Öxnered och Håkantorp-Herrljunga ingår inte bland de så kallade lågtrafikerade banorna. Den högst trafikerade delsträckan av banan är mellan Öxnered och Vänersborg. Utredningar Delarna Öxnered-Håkantorp samt Borås-Herrljunga ingår i rapporten om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Funktionsutredning för Vänersborg C har varit på remiss. Förslag, Etapp 1: För att hantera fler vändande tåg i Vänersborg C behövs kapacitetsförstärkning. Stationen behöver kunna hantera tre samtidiga tåg. Förslag, Etapp 2: Komplettering med fler mellanblocksignaler mellan Uddevalla och Vänersborg. 2 blocksignaler mellan Uddevalla och Öxnered och 1 blocksignal mellan Öxnered och Vänersborg. Bidrar till att befintlig spårkapacitet kan utnyttjas effektivare och möjlighet till tätare trafik eller och minskad störningskänslighet. Totalt föreslås tre nya signaler. Kompletterande kommentar; För ombyggnad av Vänersborgs station behövs en överenskommelse mellan Trafikverket, VGR och kommunen om vilket alternativ man ska gå vidare med. I ovanstående förslag avses alternativ UA3b enligt trafikverkets utredning. Det alternativet har förordats av både Västtrafik och Vänersborg. Större underhållsåtgärder som planeras genomföras och finansieras inom nationell plan av Trafikverket är spår- och växelbyten på sträckan Öxnered-Håkantorp, för utförande år Samt ersättning av den öppningsbara bron i Vänersborg, för ca mkr, för utförande år (7)

15 Datum Diarienummer RS Södra Bohusbanan Syftet med åtgärden är att öka kapaciteten mellan Uddevalla och Göteborg. Total kostnad 100 mnkr. Förutsättningar Banan är viktig för regional pendling och godstransporter till och från Stenungssund. Hårt belastad bana, framförallt mellan Göteborg och Stenungssund där det går två persontåg per timme och riktning under högtrafik. VGRs målbild är att kunna öka både hastighet och turtäthet. I ett första steg fördubblad turtäthet mellan Stenungssund och Uddevalla (till halvtimmestrafik) och i ett andra steg mellan Göteborg och Stenungssund (till kvartstrafik). Utmed banan finns många plankorsningar. Behovet av att kunna passera järnvägen är också relativt stort, inte minst i de tätorter som banan passerar. Utredningar Idéstudie för Södra Bohusbanan (Trafikverket 2012:047). Förstudie för mötesstation Grohed (Banverket). Förslag Mötesstation vid Grohed, mellan Ljungskile och Uddevalla. Möjliggör för ökad turtäthet av persontågen mellan Uddevalla och Stenungsund, från ett tåg per timme och riktning till två. Tidigast möjliga påbörjande av genomförandet bedöms kunna ske under Kompletterande kommentar; Observera att en mötesmöjlighet i Grohed skapar förutsättningar för en trafikökning på sträckan Stenungsund-Uddevalla. Det kan i sin tur ställa krav på omfattande buller- och plankorsningsåtgärder på hela sträckan mellan Stenungsund-Uddevalla, men några sådana omfattande åtgärder är inte inkluderade. Norra Bohusbanan Syftet är att komplettera landsbygssatsningen och fortsätta upprustningen av banan för att återställa hastighetsstandard robusthet. Total kostnad 30 mnkr. Förutsättningar Ingår bland de så kallade lågtrafikerade banorna. Används framförallt för regional persontågstrafik men även godstrafik. Mest godstrafik går på den södra delen mellan Uddevalla och Munkedal. Enligt VGRs målbild för 2035 ska tågtrafiken fördubblas. Inom Landsbygdssatsningen läggs totalt 42 mkr på bland annat flera växelbyten utmed hela banan samt anpassningar för högre hastighet på en delsträcka söder om Strömstad som fått nytt spår (Överby-Skee). Utredningar Ingår i rapport om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Förslag Fortsatt upprustning av banan enligt tidigare koncept på ca 4-5 km av prioriterad sträcka mellan Uddevalla och Munkedal. Kräver ca 5 veckors avstängning för genomförandet. 6 (7)

16 Datum Diarienummer RS (7) Avslutande kommentar Föreslagna spårupprustningar får ses som en första och mindre etapp på de banor där de görs men väsentligt större investeringar krävs för att nå önskad standard för hela sträckan. Det finns risk för att prisläget kommer gå upp eftersom det är många projekt på gång ungefär samtidigt och det finns brist på resurser. Om det ska vara möjligt att börja projektera spårbyten under 2017 behöver beslut tas senast i februari Koncernstab regional utveckling Fredrik Adolfsson Förvaltningschef Besluten skickas till Regionstyrelsen Max Falk, max.falk@vgregion.se Ulrika Bokeberg Avdelnings-/enhetschef

17 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Georgia Larsson Telefon: E-post: Till beredning för hållbar utveckling Revidering av regional plan för transportinfrastrukturen preliminär fördelning mellan åtgärdsområden samt hantering av objekt med väsentliga avvikelser Förslag till ställningstagande Som vägledning för framtagande av ett mer preciserat förslag till marsmötet föreslås BHU fatta följande ställningstaganden: 1. BHU ställer sig bakom förslaget till fördelning mellan åtgärdsområden för revideringen av regional plan. 2. BHU ställer sig bakom förslaget till hantering av projekt som avviker väsentligt i kostnad eller utformning jämfört med gällande regional plan. Sammanfattning av ärendet Den befintliga regionala planen för transportsystemet sträcker sig över perioden Den revidering som nu genomförs innebär att nya planer tas fram för perioden Arbetet med inriktningsplaneringen är avslutat och den mer konkretiserade åtgärdsplaneringen tar nu vid. På januarimötet väntas BHU ge besked om ett första förslag till fördelning av medel mellan åtgärdsområden samt förslag till fortsatt hantering av objekt som avviker väsentligt jämfört med gällande regional plan, som vägledning för det fortsatta arbetet med revideringen av planen. Därutöver kommer BHU att informeras om fortsatt hantering av kommunalförbundens inspelade brister. Fördjupad beskrivning av ärendet Hålltider I februari 2016 fick BHU information om nedanstående hålltider, som aviserats från näringsdepartementet, inför framtagandet av de nya infrastrukturplanerna Direktivet som skulle levererats i december har ännu inte kommit. Näringsdepartementet har inte heller kunnat ge besked om när det väntas komma. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

18 Datum Diarienummer RS Okt 2016: Infrastrukturproposition. Presenterades 6 oktober. Dec 2016 : Direktiv om att starta åtgärdsplaneringen. Försenat, ingen uppgift om när det kommer. Dec 2017: Leverans av regional (och nationell) plan till regeringen. Utgångspunkter i åtgärdsplaneringen Arbetet styrs av politiska beslut tagna på både nationell och regional nivå. Inriktningen i åtgärdsplaneringen grundar sig på de nationella och regionala utgångspunkter som har arbetats fram under inriktningsplaneringen. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. För att uppnå målet ska transportsystemet vara hållbart, robust och effektivt med god kapacitet. I infrastrukturpropositionen redovisas bl.a. en ökning av den nationella ekonomiska ramen för transportinfrastruktur från gällande 522 mdr kr till 622 mdr kr. Förseningen av infrastrukturdirektivet innebär att vi får arbeta vidare ytterligare ett tag utan att vi känner till de mer specifika detaljerna kring regeringens inriktningar och de ekonomiska ramarna för de regionala planerna. På regional nivå anges de övergripande målen för arbetet med regional utveckling i bl.a. Vision Västra Götaland det goda livet. Regionens målbild och utvecklingsstrategi för transportsystemet uttrycks samlat i den regionala systemanalysen som antogs under inriktningsplaneringen oktober Systemanalysen grundar sig på tidigare beslutade mål och inriktningar som till exempel: godstransportstrategin, trafikförsörjningsprogrammet, målbild för tåg 2035, cykelstrategin, strategiska vägval i ett fossiloberoende Västra Götaland mm. Inriktningar från senaste BHU den 6 december 2016 Från tjänstemannasidan pågår arbetet med att utforma struktur och innehåll för den kommande planen. Syftet är att öka flexibiliteten och därigenom även effektiviteten i genomförandet av planen. I arbetet ingår bl.a. att se över strukturen i befintliga potter, att anpassa resurserna för att möta politiska dokument samt att vid behov se över prioriteringsordningen av beslutade objekt. På BHU:s initiativ anordnades, den 12 januari, ett politiskt informations- och dialogmöte om regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Syftet var att, i ett bredare politiskt forum, skapa utrymme för kunskapsredovisning samt en öppen principdiskussion angående samfinansiering. 2 (7)

19 Datum Diarienummer RS (7) Förslag till fördelning mellan åtgärdsområden Förslaget till fördelning mellan åtgärdsområden grundar sig på de regionala och nationella politiska viljeinriktningar som har varit rådande under tidigare planeringsperioder samt på senast tillkommande politiska styrdokument och inriktningar. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning. Förslaget innebär därmed en viss ökning inom de mer hållbara transportslagen; kollektivtrafik, cykel och järnväg. Nedan presenteras ett förslag till procentuell fördelning mellan åtgärdsområden inom olika intervaller. Då regeringens direktiv ännu inte kommit känner vi i dagsläget inte till våra ekonomiska ramar. Vi avstår därför från att ange förslag till fördelning i absoluta tal (kronor). Förslag till procentuell fördelning mellan åtgärdsområden, i intervaller Åtgärdsområden Regionala vägåtgärder Kollektivtrafik Samfinansiering järnväg i nationell plan Cykel Bidrag kommuner Övrigt Samfinansiering väg i nationell plan Förslag, plan (%) Fördelning gällande plan (%) BHU behöver ange var inom respektive åtgärdsområde (nedre/mitten/övre intervall) vi ska placera oss inför framtagande av det förslag till regional plan som ska behandlas på marsmötet. BHU:s ställningstagande kommer sedan att anpassas till låsningarna i gällande plan samt till de ekonomiska ramarna som kommer att anges i infrastrukturdirektivet.

20 Datum Diarienummer RS Förslag till hantering av objekt som avviker väsentligt från gällande regional plan I gällande regional plan anges att det på BHU ska redovisas om väsentliga avvikelser föreligger vad gäller utförande, kostnader eller prioriteringsordning i beslutade objekt. I våra avstämningar med Trafikverket angående genomförandet av planen har vi uppmärksammats om fyra beslutade objekt som har fått ändrade förutsättningar och därmed måste lyftas till BHU för nytt ställningstagande. Nedan följer en sammanställning av objekten samt förslag till fortsatt hantering: 168 Ekelöf Kareby Objektet har fått en mycket stor kostnadsökning som medför att nyttan med objektet kan ifrågasättas. Fördyringen beror bl.a. på komplicerad geoteknik. Förslag till fortsatt hantering: Objektet senareläggs för att skapa utrymme för kompletterande utredning. Beslut om vidare hantering av objektet tas efter genomförd utredning. 168 Tjuvkil Objektet har fått en stor kostnadsökning. Fördyringen beror bl.a. på ändrade förutsättningar gällande utformningen av objektet. Framtaget förslag löser inte objektets ursprungliga syfte. Förslag till fortsatt hantering: Objektet senareläggs för att skapa utrymme för kompletterande utredning. Beslut om vidare hantering av objektet tas efter genomförd utredning. E20/Rv40 Tvärförbindelse inkl. Jerikolänk (i planen finns del Bårhult Åstebo på väg 535) Förutsättningarna för objektet har förändrats, bl.a. har den kommunala medfinansieringen uteblivit, Jerikolänken är inte aktuell i närtid och genomförd ÅVS för östra Göteborg har inte belyst systemperspektivet tillräckligt. VGR har varit i kontakt med Trafikverket, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Partille kommun för att diskutera hur vi gemensamt kan komma vidare i projektet. Förslag till fortsatt hantering: Trafikverket genomför en kompletterande ÅVS med stöd av berörda intressenter. Utredning ska beakta hela relationen, mellan E20 och Rv40, redovisa åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen och anpassas efter avsatta resurser i gällande regional plan. Objektet senareläggs för att skapa utrymme för kompletterande utredning. 4 (7)

21 Datum Diarienummer RS (7) 44 Lavad Gillstad Objektet har fått en stor kostnadsökning som medför att nyttan med objektet ifrågasätts. Fördyringen beror bl.a. på ändringar i dragning och utformning av objektet. Nuvarande förslag till lösning behöver aktualitetsprövas. Förslag till fortsatt hantering: Objektet lyfts till prioriterade brister och blir föremål för en ÅVS. För de övriga namngivna vägobjekten som finns med i gällande regional plan pågår det en diskussion med Trafikverket om vilka objekt som är möjliga att tidigarelägga, för att kunna kompensera för ovan nämnda förseningar. När det gäller de namngivna kollektivtrafikobjekten i gällande plan så är det främst Lerum RC som blir föremål för senareläggning. Information om fortsatt hantering av kommunalförbundens inspel på brister Bakgrund Västra Götalandsregionen har fått in kommunalförbundens inspel av brister i transportinfrastrukturen. Kommunalförbunden har kommit olika långt i bearbetning av bristerna vad gäller beskrivningar och prioritetsordning. Det kvarstår ett arbete med att granska bristerna och paketera dessa på VGR-nivå. Inspelen är ett viktigt underlag för arbetet med åtgärdsplaneringen och den stegvisa konkretiseringen av kommande planförslag. Fortsatt hantering av brister Västra Götalandsregionen ser, med stöd av Trafikverket och Västtrafik, över inspel på bristerna och arbetar fram ett samordnat förslag till prioritering av brister. Förslaget stäms sedan av med kommunalförbunden och justeringar sker efter behov. Förslag till prioriterade brister presenteras för BHU den 14 mars. Observera att vi under den pågående revideringen av planen endast behöver prioritera ca 5 10 brister som i sin tur kommer att bli föremål för åtgärdsvalsstudier (ÅVS) och allteftersom genomförandet av planen framskrider landa i nya objekt/åtgärder. Denna hantering innebär ytterligare ett steg in i det nya planeringssystemet enligt skissen nedan: Förslag till byggstart Förslag till förberedelser för byggstart Brister Prioritering av övriga brister kommer att ske kontinuerligt under genomförandet av planen.

22 Datum Diarienummer RS (7) Övergripande tidplan för kommande BHU-möten Nedan följer en översikt kring upplägget på kommande BHU-möten. Observera att det under tiden mellan BHU:s möten sker en förankring och dialog hos kommuner, kommunalförbund och regionpolitiker. Åtgärdsplanering, som nu påbörjats, innebär en successiv konkretisering av planförslaget, vilket behöver vara klart för remissutskick före halvårsskiftet. Det innebär tre BHU-möten som förvaltas enligt följande: Dagens möte: ställningstagande om fördelning mellan åtgärdsområden. Information om kommunalförbundens inspel av brister. Ställningstagande gällande hantering av objekt som avviker väsentligt jämfört med beslutad plan. 14 mars: grovt första utkast till regionalt planförslag , inklusive fördelning av medel till potter, namngivna väg och kollektivtrafikobjekt samt kandidater till större utpekade brister. 23 maj: förslag till regional plan för remiss. Vid behov kan BHU:s presidium träffas vid lämplig tidpunkt efter mötet för en sista avstämning innan planförslaget går på remiss. Från september 2017 vidtar arbetet med att beakta remissynpunkter och bearbeta planförslaget inför vidare leverans till näringsdepartementet i december Vi återkommer med konkretiserad tidplan för BHU:s möten hösten Kommunikation/förankring Den 25 januari bjuder VGR in till ett informationsmöte som uppstart till åtgärdsplaneringen. Organisationer som bjuds in är kommunalförbund, kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och myndigheter. Beredning Arbetet med framtagandet av regional plan styrs och förankras inom BHU. På tjänstemannasidan är Christian Bergman och Georgia Larsson (VGR) kontaktpersoner och projektledare för revideringen av regional plan. Utredningsarbetet samordnas inom en beredande tjänstemannagrupp, arbetsgruppen för strategisk infrastrukturplanering, med representanter från Västra Götalandsregionen, de fyra kommunalförbunden, Trafikverket, länsstyrelsen, Västtrafik och Göteborgs stad. Koncernstab regional utveckling Fredrik Adolfsson Förvaltningschef Ulrika Bokeberg Avdelningschef

23 7 (7) Bilaga Bilaga 1: Kommunalförbundens inspel av brister i transportinfrastrukturen Fyrbodals kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Sjuhärads/Borås kommunalförbund Besluten skickas till georgia.larsson@vgregion.se christian.bergman@vgregion.se ulrika.bokeberg@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

24 Västra Götalandsregionen Inspel av brister i transportinfrastrukturen -inom ramen för arbetet med framtagande av Regional infrastrukturplan för Västra Götaland Bakgrund Den nu gällande regionala planen för transportinfrastrukturen sträcker sig över perioden Den revidering som nu genomförs innebär att ny plan tas fram för perioden Första delen i processen, inriktningsplanering, är nu inne i sitt slutskede. Nästa steg i processen, åtgärdsplaneringen, kommer bland annat att ha fokus på att identifiera brister inom transportinfrastrukturen. Dessa skall vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast 9 januari. De brister som sedan prioriteras kommer att, i linje med det nya planeringssystemet, bli föremål för åtgärdsvalsstudier (ÅVS)/utredningar och allteftersom processen framskrider landa i nya objekt/åtgärder. Inriktningen i arbetet är att följa upp planeringssystemet som innebär att: namngivna och utredda objekt/åtgärder finns tidigt i planen (år 1-6) utpekade brister finns i senare delen av plan (år 7-12) Inspelen är ett viktigt underlag för arbetet med åtgärdsplaneringen och den stegvisa konkretiseringen av kommande planförslag. Varje kommunalförbund ombeds att skicka in minst 5 och upp till 10 utpekade brister som är prioriterade i angelägenhetsgrad. Generella synpunkter kopplade till den regionala infrastrukturplanen Dessa fyra frågeställningar har diskuterats av Samhällsutvecklingsberedningen. I skrivelse från Västra Götalandsregionen till BHU 24 november har förslag till ställningstagande redovisats. Våra synpunkter lämnas på BHU:s sammanträde den 6 december. - Fortsatt satsning på samfinansiering av järnväg. Finansieringen av järnvägar är ett uppdrag för den nationella planen. Egentligen är beredningen tveksam till att avsätta medel från regional plan. Den övervältringen av ansvaret är inte önskvärd. Trots detta stöder beredningen fortsatt stöd i nya planen. Samtidigt är det viktigt att andelen av resurserna inte utökas. Sammanfattningsvis tillstyrker beredningen förslaget i skrivelsen. - Eventuell omstrukturering av befintliga potter. De för oss viktigaste potterna är mindre vägnätet och stråkpotterna. Där välkomnas en utökning om ramen tillåter detta. Önskemål finns också om utökande av cykelpotten. Sammanfattningsvis tillstyrker beredningen förslaget i skrivelsen.

25 - Resurser för att möta politiska styrdokument. Beredningen har inget att erinra mot förslaget i skrivelsen. - Prioriteringsordning av beslutade namngivna objekt. Beredningen har inget att erinra mot förslaget i skrivelsen. Brister inom ramen för Regional infrastrukturplan (Utgångspunkten är lagt kort ligger ) Vägnätet Väg 161 Uddevalla Lysekil. Resterande delar på hela sträckan. Väg 172 Stora Bön - Skallsäter Väg 171 Gläborg - Kungshamn Väg 173 Färgelanda Frändefors. Allmän standardhöjning. Väg 164 Åmål Strömstad. Etapp 2. Väg 44 / 161 Lysekil Götene. Allmän standardhöjning. Väg 2115 Dals Ed, Hökedalen. Ny förbifart. Väg 914 Kville Tanumshede Väg 924 Ellenö Munkedal. Allmän standardhöjning. Väg 2206 Bengtsfors Halden Väg 172 Bengtsfors Årjäng Förbifart Grebbestad. Koppling mellan Orust och E6. Kollektivtrafiken Resecentrum Vänersborg. Resterande delar. Resecentrum Uddevalla. Tillgänglighet resecentrum Öxnered. Koppling till 45:an. Konsekvenser av infrastruktursatsningar kopplade till Västtågsutredningen. Cykel 1. Fortsatt satsning på cykelstråk.

26 Vägar 1. Väg 161 Uddevalla Lysekil. Resterande delar på hela sträckan. Är tidigare motiverad. Betydande resetidsförkortning. Framför allt för arbetsoch studiependling. Regionförstorning. 2. Väg 172 Stora Bön Skallsäter Är tidigare motiverad. Krävs en allmän vägförbättring för säkerhet och framkomlighet. Är viktig för godstrafik och daglig pendling. 3. Väg 171 Gläborg Kungshamn Är tidigare motiverad. Krävs en allmän vägförbättring för säkerhet och framkomlighet. Är viktig för godstrafik och daglig pendling. 4. Väg 173 Färgelanda Frändefors. Allmän standardhöjning. Är tidigare motiverad. Allmän standardförbättring av hela sträckan. 5. Väg 164 Åmål Strömstad. Etapp 2. Är tidigare motiverad. Allmän standardhöjning för framkomlighet och säkerhet. 6. Väg 44 / 161 Lysekil Götene. Allmän standardhöjning. Är tidigare motiverad. Allmän standardhöjning för att få till en helhetslösning. 7. Väg 2115 Dals Ed, Hökedalen. Ny förbifart. Är tidigare motiverad. Handlar om en en järnvägsviadukt. Bör kopplas till kommande ÅVS Göbeborg Oslo. 8. Väg 914 Kville Tanumshede Allmän förbättring av standarden. Belastningen är stor under delar av året. 9. Väg 924 Ellenö Munkedal. Allmän standardhöjning. Allmän standardförbättring för framkomlighet och trafiksäkerhet. 10. Väg 2206 Bengtsfors Halden Allmän standardförbättring för framkomlighet och trafiksäkerhet. 11. Väg 172 Bengtsfors Årjäng Allmän standardförbättring för framkomlighet och trafiksäkerhet. 12. Förbifart Grebbestad. Allmän standardförbättring för framkomlighet och trafiksäkerhet.

27 13. Koppling mellan Orust och E6. Allmän standardförbättring för framkomlighet och trafiksäkerhet. Inte minst för godstransporter. Kollektivtrafiken 1. Resecentrum Vänersborg. Resterande delar. Färdigställ. 2. Resecentrum Uddevalla. Uddevalla saknar som enda pendlingsnav och större stad i Västra Götaland ett resecentrum. Förutsättningar för ökat kollektivresande ökar genom förbättrade förutsättningar för hela-resan lösningar. (Finns en mer detaljerad beskrivning av behovet med motivering). 3. Tillgänglighet resecentrum Öxnered. Koppling till 45:an. Framkomlighet och trafiksäkerhet. Nuvarande lösning är underdimentionerad. 4. Konsekvenser av infrastruktursatsningar kopplade till Västtågsutredningen. Fler lokala lösningar måste vägas in som en konsekvens av det förslag som Västtågsutredningen kommer fram till. Cykel 1. Fortsatt satsning på cykelstråk. Finns fortsatta behov av möjlighet att söka medfinansiering för cykelvägar.

28 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Del av stråk 5, väg 49 Varnhem-Skövde Kartbild Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie-pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Sträckan utgör en del av kopplingen Lidköping-Skara-Skövde vilket ses som den viktigaste kopplingen mellan Skaraborgs två LA-områden, sträckan har ingen tågförbindelse som alternativ för pendling. En del av sträckan mellan Skara och Skövde har tidigare byggts ut som motorväg, en del är beslutad för utbyggnad i innevarande regionala plan. Sträckan har tidigare utretts av Vägverket/Trafikverket för utbyggnad. Sträckan har i dag ca ÅDT och har dessutom mycket hög olyckskvot. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

29 (3) Sträckan har i dag ej mittseparation vilket för denna typ av väg får betraktas som en trafiksäkerhetsbrist. Delen närmast Skövde har tillgänglighets/framkomlighetsbrister. Nyttor Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är främst regionala. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Sträckan är viktig för godstransporter och drabbas ofta framförallt vintertid av problem. Ja, stor mängd godstransporter från Skövde och nordöstra Skaraborg till och från Göteborgs hamn går denna väg. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods från östra Skaraborg till Vänerhamnarna. I högsta grad. Viktigaste pendlingsstråket mellan Skaraborgs två LA-områden. Ja, Skövde, Skara, Billingen, Skara sommarland, Axevalla, Varnhem, m.m. I viss mån.

30 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet väster ifrån till Skövde och därmed Skövde resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. I samband med en utbyggnad av vägen skulle gc-förbindelsen kostnadseffektivt kunna byggas ut över Billingen.

31 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Del av stråk 5, väg 184 Lidköping-Skara Kartbild Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie-pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Sträckan utgör en del av kopplingen Lidköping-Skara-Skövde vilket ses som den viktigaste kopplingen mellan Skaraborgs två LA-områden, sträckan har ingen tågförbindelse som alternativ för pendling. En del av sträckan mellan Skara och Skövde har tidigare byggts ut som motorväg, en del är beslutad för utbyggnad i innevarande regionala plan. Sträckan har i dag ca ÅDT. Sträckan har i dag ej mittseparation vilket för denna typ av väg får betraktas som en trafiksäkerhetsbrist. Sträckan kommer genom Trafikverkets hastighetsöversyn att sänkas till högsta tillåtna hastighet 80 km/h vilket kommer Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

32 (3) att inverka negativt på tillväxt, regionförstoring, tillgång till arbete, kompetens för arbetsgivare o.s.v. Nyttor Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods till och från Lidköpings hamn. I högsta grad. Denna del av väg 184 utgör en del av det viktigaste pendlingsstråket mellan Skaraborgs två LA-områden. Ja, Lidköping, Skara, Läcköområdet Kinnekulle, Axevalla, Skara sommarland, m.m. Ja, för resande mellan Lidköping och Landvetter.

33 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Tillgänglighet i transporter till Vänersjöfarten. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet både till Lidköpings resecentrum (Kinnekullebanan och Skövde resecentrum Västra stambanan). I samband med en utbyggnad av vägen skulle gc-förbindelsen kostnadseffektivt kunna byggas ut.

34 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Del av stråk 5, väg 49 Förbi/genom Skövde Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie-pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Sträckan utgör en del av kopplingen Lidköping-Skara-Skövde-Tibro-Karlsborg. Genom Skövde tätorts utveckling har framkomlighets/tillgänglighets och även trafiksäkerhets problemen blivit allt större. Förbättrade möjligheter för in-, ut- och passage genom eller förbi Skövde i Väst-Östlig riktning bör utredas i samband med att stråk 5 utreds. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

35 (3) Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är främst regionala. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, stor mängd godstransporter från Skövde och nordöstra Skaraborg till och från Göteborgs hamn går denna väg. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods från östra Skaraborg till Vänerhamnarna. I högsta grad. Gäller både pendling till/från Skövde, men även förbi. Ja, logistikpunkter i och runt Skövde, Billingen, Arena Skövde, Skövde resecentrum, m.m. I viss mån.

36 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till Skövde och därmed Skövde resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. Bör ses över i samband med utredning.

37 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Del av stråk 5, väg 2616 (Brogårdsvägen) Mellan Väg 184 och väg 49 Kartbild Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie -pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Sträckan utgör en del av kopplingen Lidköping-Skövde. Vägen är av varierande standard med ett stort antal anslutningar och passager, den är inte mittseparerad. Bristerna utgörs framförallt av trafiksäkerhetsbrister och tillgänglighetsbrister, vägen utgör även en barriär inom Skara tätort. Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är främst regionala. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

38 (3) Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods från östra Skaraborg till Vänerhamnarna. I högsta grad. Ja, logistikpunkter i och runt Skara, Skara domkyrka, Axevalla, Skara sommarland, m.m.

39 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till både Lidköpings och Skövdes resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. Bör ses över i samband med utredning.

40 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Del av stråk 5, väg 44 etapp 2 Förbi Lidköping Kartbild Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie -pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Vägen utgör för utom en mycket viktig pendlingsväg även kopplingen för Skaraborg mot Trestadsområdet och även kopplingen mellan Trestad/Bohuslän och Mälardalen/Stockholm. Dagens väg 44 har i denna del ca ÅDT. Förbi Lidköping etapp 1 mellan Källby och väg 184 har byggstartats under En fortsättning torde vara naturlig. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

41 (3) Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet/framkomlighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är både regionala och nationella. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods från östra Skaraborg till Vänerhamnarna. I högsta grad. Ja. Framförallt för godstrafik som ska passera Lidköping. Ja för turismen söderifrån mot bl.a. Kinnekulleområdet samt turisttrafiken till och från västkusten.

42 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till Lidköpings resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. Bör ses över i samband med utredning.

43 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Väg 44, Lidköping-Götene (delen Källby-E20) Kartbild Bristbeskrivning Detta är inte en del av stråk 5 men ligger i direkt anslutning till stråket och bör utredas i samband med en ÅVS av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Vägen utgör för utom en mycket viktig pendlingsväg även kopplingen för norra Skaraborg mot Trestadsområdet men även kopplingen mellan Trestad/Bohuslän och Mälardalen/Stockholm. Dagens väg 44 har i denna del mellan 5000 och 8000 ÅDT. Sträckan har i dag ej mittseparation vilket för denna typ av väg får betraktas som en trafiksäkerhetsbrist. Den aviserade sänkningen av högsta tillåtna hastighet skulle motverka tillväxt och regionförstoring. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

44 (3) Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet/framkomlighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är både regionala och nationella. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, för den godstrafik som väljer att gå via v.44 och E45. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods till Vänerhamnarna. I högsta grad. Ja, för gods både till/från Götene men även mot/från Trestadsområdet/västkusten. Ja, för turismen i Götene/Kinnekulle -området men även för turisttrafiken till/från Västkusten.

45 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till Lidköpings resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. Bör ses över i samband med utredning.

46 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Väg 44, Lidköping-Grästorp Kartbild Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie -pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Vägen utgör för utom en mycket viktig pendlingsväg även kopplingen mot Trestadsområdet men även kopplingen mellan Trestad/Bohuslän och Mälardalen/Stockholm. Dagens väg 44 har i denna del ca.5000 ÅDT. Sträckan har i dag mycket varierande och till stora delar dålig standard och har hög olyckskvot. Sträckan har i dag ej mittseparation vilket för denna typ av väg får betraktas som en trafiksäkerhetsbrist. Den aviserade sänkningen av högsta tillåtna hastighet skulle motverka tillväxt och regionförstoring. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

47 (3) Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet/framkomlighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är både regionala och nationella. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, för den godstrafik som väljer att gå via v.44 och E45. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods till Vänerhamnarna. I högsta grad. Ja. För både gods och turisttrafik både regionalt och nationellt.

48 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till både Lidköpings och Trollhättans resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. Bör ses över i samband med utredning.

49 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Väg 200, Töreboda-Hova Kartbild Bristbeskrivning Väg 200 utgör en viktig förbindelse mellan Skövderegionen och väg E20. Efter ombyggnad mellan Kyrketorp och Björkulla, har vägen fått bättre planoch profilstandard och trånga passager under Västra stambanan byggts bort. Detta har inneburit att även större lastbilar kan utnyttja väg 200 varvid den tunga trafiken har ökat. Sträckan mellan Björkulla och Hova går till stora delar över Lokaåsen. Grundvattenförekomsten utnyttjas av både Gullspång och Töreboda. På 90-talet togs en fördjupad förstudie fram för sträckan Björkulla-Hova. Som en del av den fortsatta projekteringen påbörjades en vägutredning. Ombyggnaden av väg 200 Björkulla-Hova fanns med i länsplan för regional transportinfrastruktur för Västra Götaland , men vid revidering av planen för perioden blev den bortprioriterad och vägutredningen blev därför inte slutförd. Sträckan har mycket dålig plan- och profilstandard, många dolda anslutningar, vägen nyttjas av cyklande bl.a. till badplats och har överlag dålig trafiksäkerhet med hög olyckskvot. Dessutom utgör vägen i sin nuvarande sträckning en fara för dricksvattnet för Gullspång och Töreboda. En förenklad ÅVS gjordes under Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

50 (3) Nyttor Citat ur Trafikverkets ÅVS TRV 2014/98497 Det som har framkommit ur arbetet med åtgärdsvalsstudien är att en nysträckning skulle ge en hög riskreducering för vattentäkten samt att den bristande trafiksäkerheten på sträckan är mycket svår att förbättra i befintlig sträckning. - Trafiksäkerhet - Miljö Nyttorna är främst regionala. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, genom bättre robusthet/tillgänglighet för gods till Vänerhamnarna. I högsta grad. Ja. För både gods- och turist -trafik.

51 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till Töreboda och därmed Västra stambanan, vilket skulle kunna gynna tågresandet. Bör ses över i samband med utredning.

52 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Del av stråk 5, väg 49 genom Karlsborg Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie-pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Sträckan utgör en del av kopplingen Skövde-Tibro-Karlsborg samt mot Örebroområdet. All trafik i norr/söder -gående riktning utmed Vätterns västra sida går i dag rakt igenom Karlsborgs tätort. Trafiken passerar bl.a. förbi skola, livsmedelsaffär, systembolag o.s.v. Vägen utgör i dag trafiksäkerhets-, miljö- och tillgänglighets -problem. Genomfart/förbifart har utretts ett flertal gånger genom åren. En ÅVS är påbörjad. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

53 (3) Nyttor - Vid en ut-/om -byggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet - Bättre miljö Nyttorna är främst regionala. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, i form av bl.a. bättre tillgänglighet till kollektivtrafik, bättre framkomlighet och större trafiksäkerhet. Ja, för godstrafik genom och till Karlsborg samt för turisttrafik till Karlsborg, Karlsborgs fästning, Vättern, Tiveden m.m.

54 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. Bör ses över i samband med utredning.

55 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Del av stråk 5, väg 49 Skövde-Karlsborg Kartbild Bristbeskrivning Detta är en del av stråk 5. Skaraborgs kommunalförbund har bl.a. utifrån ett tillväxtperspektiv valt att prioritera sju delar av stråk 5 som bl.a. binder ihop Skaraborgs två LA-områden som de högst prioriterade bristerna Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie-pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Sträckan utgör en del av kopplingen Lidköping-Skara-Skövde-Karlsborg. Sträckan har ingen tågförbindelse som alternativ för pendling. Sträckan utreds i en pågående ÅVS, beslut om mittseparering på delen SkövdeIgelstorp finns i innevarande regionala transportinfrastrukturplan. Sträckan har i dag mellan 3500 och ÅDT och är av varierande standard. Delen närmast Skövde har tillgänglighets/framkomlighetsbrister. Sträckan har i dag ej mittseparation vilket för denna typ av väg får betraktas som en trafiksäkerhetsbrist. Sträckan kommer genom Trafikverkets hastighetsöversyn att sänkas till högsta tillåtna hastighet 80 km/h vilket kommer att inverka negativt på tillväxt, regionförstoring, tillgång till arbete, kompetens för arbetsgivare o.s.v. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

56 (3) Nyttor Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är främst regionala. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, stor mängd godstransporter från nordöstra Skaraborg till och från Göteborgs hamn går denna väg. I högsta grad. Ja. I viss mån.

57 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet öster ifrån till Skövde och därmed Skövde resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. I samband med en utbyggnad av vägen skulle gc-förbindelsen kostnadseffektivt kunna byggas ut.

58 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Väg 2559, (Östra Vägen-väg 44) Kartbild Bristbeskrivning Grästorp har för närvarande en stor trafikström rakt igenom tätorten. En rad åtgärder kommer att genomföras för att flytta genomfartstrafiken till nuvarande väg 2561(vilken i samband med åtgärderna kommer att bli väg 47). I syfte att underlätta samt göra vägförkortning för i första hand godstrafiken skulle en upprustning, breddning och förstärkning av väg 2559 vara ett genare alternativ förtrafiken från väg 47 mot Trestadsområdet. Vägen har i dag brister vad gäller framförallt bredd och bärighet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

59 (3) Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Minskade kostnader för godstransporter - I viss mån minskade utsläpp Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg.

60 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. Bör ses över i samband med utredning.

61 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Väg 46, Falköping-Borgunda (väg 26) Kartbild Bristbeskrivning Väg 46 mellan Falköping och Borgunda och vidare mot Skövde utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie -pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Vägen är en länk mellan Skövde och Falköping men också mot Vårgårda/Alingsås/Göteborg och mot Ulricehamn/Borås. Dagens väg 46 har i denna del mellan 5200 och 8300 ÅDT trots att den går parallellt med Västra stambanan. Sträckan har i dag varierande och låg standard. Vägen är mellan 6,6 och 9,5 meter bred och har i dag ej mittseparation vilket för denna typ av väg får betraktas som en trafiksäkerhetsbrist. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

62 (3) Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet/framkomlighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är främst regionala. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. Ja, för godstransporter på väg men även till och från Falköpings kombiterminal. I högsta grad. Ja. För både gods och turisttrafik både regionalt och nationellt. Ja, i viss mån

63 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Stråktanke. Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till både Skövdes och Falköpings resecentrum vilket skulle gynna tågresandet. Bör ses över i samband med utredning.

64 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Fyll i under respektive punkt Väg 195, Brandstorp-Mölltorp (väg 49) Kartbild Bristbeskrivning Väg 195 är en viktig förbindelse i nord-sydlig riktning utmed Vätterns västra sida. Denna sträcka utgör en mycket viktig pendlingsväg både för arbets- och studie -pendling, den är också viktig för näringslivets godstransporter. Vägen utgör förutom en mycket viktig pendlingsväg även kopplingen mot Jönköpingsområdet och vidare söder ut. Dagens väg 195 har i denna del mellan 1500 och 3500 ÅDT med en stor andel tung trafik Sträckan har i dag ej mittseparation vilket för denna typ av väg får betraktas som en trafiksäkerhetsbrist. Sträckan är mycket viltolycksdrabbad. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

65 (3) Nyttor - Vid en utbyggnad av sträckan skulle flera nyttor kunna uppnås: - Högre trafiksäkerhet - Bättre tillgänglighet/framkomlighet - Regionförstoring och därmed ökad tillväxt (genom minskade restider både för kollektivtrafik och biltrafik) Nyttorna är främst regionala. Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner - motivera vilken/vilka funktioner som ni anser har koppling till er brist Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ja, en utbyggnad skulle göra sträckan mer robust och tillförlitlig för godstransporter på väg. I högsta grad. Ja. För både gods och turisttrafik både regionalt och nationellt.

66 (3) Koppling till beslutad strategi (frivillig) - vid behov kan ni även ange till vilken strategi bristen kopplar an till - samtliga strategier har sin grund i beslutade mål och inriktningar för regionen och är grunden för systemanalysens framtagande (dessa beskrivs i bifogad systemanalys sida 4 och 5) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur. Kollektivtrafik för en gemensam region. Ökad tillgänglighet till arbete och studier. Utvidgad arbetsmarknad. Effektiva persontransporter (en utbyggnad gynnar även kollektivtrafiken) Tillgänglighet. Transportinfrastruktur av hög klass. Investera i infrastruktur. Regional utveckling. En utbyggnad av vägen skulle ge ökad tillgänglighet till Jönköpings resecentrum och på sikt den nya stambanan. Bör ses över i samband med utredning.

67 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Datum: Cecilia Kvist Ingela Andreen Maria Sigroth GRs utpekade brister inför åtgärdsplaneringen av transportinfrastrukturplaner Bakgrund I arbetet med framtagande av Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland önskar VGR att kommunalförbunden identifierar de mest angelägna bristerna i den delregionala transportinfrastrukturen. De identifierade bristerna utgör underlag för det fortsatta arbetet med åtgärdsplaneringen och den stegvisa konkretiseringen av kommande planförslag. Bristerna ställs samman och VGR gör därefter en andra prioritering. De brister som kommer med i regional plan blir föremål för åtgärdsvalsstudie eller annan utredning. Förbundsstyrelsens beslutade ( 149) att nedanstående funktioner i transportinfrastrukturen är prioriterade i Göteborgsregionen. Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Tvära förbindelser med kollektivtrafikkapacitet De redovisade bristerna, och dess angivna angelägenhetsgrad, utgår från den regionala systemanalysen för Västra Götaland, GR:s prioriterade funktioner samt inhämtade synpunkter från medlemskommunerna. Samhällsutvecklingen ställer krav på transportsystemet Befolkningen inom Göteborgsregionen ökar kraftigt. Även näringslivets utveckling är expansiv. För att kunna möta de regionala målen i Hållbar tillväxt och K2020 krävs en ökad kapacitet på järnväg för person- och godstransporter samt en utveckling av kollektivtrafiksystemet. Det är av vikt att värna befintligt transportsystem och säkra dess tillförlitlighet. För att nyttja transportsystemet optimalt måste steg 1och steg 2-åtgärder tillämpas i högre grad, till exempel trimning och beteendepåverkande åtgärder.

68 Göteborgsregionens kommunalförbund För att stärka transportsystemet och möta framtida behov på kort och lång sikt är det angeläget att samordna lokala, regionala och nationella infrastruktursatsningar. Inom GR är det brister i kapacitet, framkomlighet och trafiksäkerhet på väg och järnväg i samtliga huvudstråk som ansluter till regionens kärna. GR ser behov av att utveckla intermodala kollektivtrafikanläggningar och resecentrum som kan tillgodose ett hela-resan-perspektiv där cykel är ett prioriterat transportslag. Vid en ökning av kollektivtrafikresande förstärks också behovet av uppställningsspår och depåer. Dessa funktioner bör beaktas i det fortsatta arbetet. Vid förtätning i stationsnära lägen är till exempel överdäckning, bulleråtgärder och effektiv markanvändning nyckelfrågor för en god samhällsutveckling. För minskad sårbarhet vid utveckling av transportinfrastruktur måste klimatanpassningsåtgärder finnas med i planeringen. Regionens gröna kilar är en tillgång för såväl invånare som för biologisk mångfald. Detta bör särskilt beaktas i relation till behovet av tvärförbindelser. Brister i transportinfrastrukturen i Göteborgsregionen Nedan redovisas de mest angelägna bristerna inom GRs transportinfrastruktur vilka bör beaktas i det fortsatta arbetet med Regional infrastrukturplan De identifierade objekten i Bilaga 5 i Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland bör kvarstå. Noteras att några av objekten i nuvarande Bilaga 5 även återfinns bland nedanstående utpekade brister. Bristande väg- och kollektivtrafikkapacitet i starka pendlingsstråk Brister i kapacitet och trafiksäkerhet för såväl gods- som persontransporter i starka pendelstråk. Identifierade brister avser vägar där utbyggnad av järnväg i stråket för närvarande inte är aktuellt. Åtgärder för ett utbyggt expressbussnät bör prioriteras. 1. Söder- Väster- och Lundbyleden 2. Väg Väg 160, inklusive tunnel på Stenungsön 4. Väg 155

69 Göteborgsregionens kommunalförbund Brister i tillgänglighet till, och kapacitet i, kollektivtrafiksystemet 1. Kopplingar/bytespunkter mellan regionbusstrafiken och lokalt kollektivtrafiksystem inom Göteborg 2. Framtida anläggningar längs Götalandsbanan 3. Västra Stambanan i östra Göteborg 4. Bohusbanan vid framtida Brunnsbo station 5. Länkar för kollektivtrafikresor över Göta älv (inom Göteborgs kärna) 6. Partille resecentrum 7. Alingsås station Brist av sammanhållet regionalt cykelvägnät Brister i olika delsträckor finns beskrivet i separat dokument (se bilaga Befintliga leder och vision för cykelnätet inom GR ). Brist på tvärförbindelser med kollektivtrafikkapacitet Bristen på utbyggda tvärförbindelser utanför Göteborgs kärna inverkar på sårbarhet och robusthet i befintligt transportsystem. Brist i kopplingar/länkar mellan: 1. Väg 40 E20 (etapp 2) 2. E20 Väg E6 Väg 40 Bristande klimatsäkring i Göteborgs hamninlopp och längs Göta älv Stigande havsnivåer påverkar robustheten i stora delar av transportinfrastrukturen i regionen. Kapacitetsbrist i mindre vägnät Kapacitetsbrist och trafiksäkerhetsproblem i det mindre vägnätet finns inom de flesta av GRs kommuner och mellan kommuner/orter. En mer detaljerad specificering av brister och behov av åtgärder redovisas i ett senare skede när VGR närmare redovisat förutsättningar för tilldelning till namngivna objekt i den regionala planen respektive vilka potter som ska finnas för olika åtgärder.

70 Göteborgsregionens kommunalförbund Brister i den nationella transportinfrastrukturen i Göteborgsregionen Vad gäller brister i järnväg och väg i det nationella transportsystemet vill GR påpeka att det är högst angeläget att beakta: Brister i kapacitet för gods- och persontransporter i järnvägssystemet. Gäller samtliga banor in mot Göteborg men särskilt olika delsträckor på Västra Stambanan, Bohusbanan, Västkustbanan och Kust till kustbanan. Brister för Göteborgs hamn Farleden in mot Göteborg och Göteborgs hamn brister i djup och bredd för att i framtiden kunna säkerställa Göteborg som Nordens logistikcentrum och kunna ge goda internationella direktförbindelser. Även kapacitetsbrist i vägkoppling mellan hamnen och Arendal. Brister i tillgänglighet till Landvetter flygplats med spårburen trafik Landvetter flygplats har en nyckelroll i den regionala transportinfrastrukturen. Spårbunden tillgänglighet till flygplatsen är högt prioriterad. Brister i kapacitet för person- och godstransporter på väg 1. Kollektivtrafikens framkomlighet på infarter till Göteborg 2. Ej åtgärdade delsträckor väg 45 Göteborg Trollhättan 3. Koppling E6/E20 och Rv40/väg 27 vid Kallebäck 4. Ett flertal trafikmot längs E6 (söder och norrut), E20 och Rv40

71 YTTRANDE Till Västra Götalandsregionen Yttrande över remiss Kandidater till brister över 25 miljoner, bilaga 5 Inledning Den gällande regionala planen för transportinfrastrukturen sträcker sig över perioden Den revidering som nu genomförs innebär att ny plan tas fram för perioden Första delen i processen, inriktningsplanering, är nu inne i sitt slutskede. Nästa steg i processen, åtgärdsplaneringen, kommer bland annat att ha fokus på att identifiera brister inom transportinfrastrukturen. De brister som sedan prioriteras kommer att, i linje med det nya planeringssystemet, bli föremål för åtgärdsvalsstudier (ÅVS)/utredningar och allteftersom processen framskrider landa i nya objekt/åtgärder. Västra Götalandsregionen önskar nu få in kommunalförbundens inspel av brister i transportinfrastrukturen. Inspelen är ett viktigt underlag för arbetet med åtgärdsplaneringen och den stegvisa konkretiseringen av kommande planförslag. Kommunalförbundet ombeds att skicka in sina utpekade brister (5-10 stycken) till Västra Götalandsregionen senast den 9 januari. Boråsregionens/Sjuhärads kommunalförbunds synpunkter Boråsregionens inspel av kandidater till brister över 25 miljoner, bilaga 5. Varje kommun har tagit fram förslag på brister genom att fylla i den av VGR framtagna mallen. Kommunerna har sett över inspel på brister i gällande plan och aktualiserat dessa. Varje kandidat till utpekad brist (oavsett om den är ny eller kvarstår från tidigare inspel) har redovisats i bifogad mall Det som framkommit i redan utförda ÅVS:er och som bör spelas in som en brist har kommunerna också lyft. Inför beslutet av vilka brister som anses ge mest nytta att åtgärda har arbetet utgått från kommunernas inspel via den mall som Västra Götalandsregionen tagit fram. För att fortsatt gallra bland kandidaterna har förslagen också värderats med hänsyn till kommunernas inspel utifrån nyttan på delregional/regional och/eller nationell nytta. Ytterligare prioriteringen (gäller vägar) som Boråsregionen valt att arbeta efter för att få fram 10 kandidater är: Årsdygnstrafik (ÅDT) Stråktänk 1

72 YTTRANDE De förslag på kandidater till brister som Boråsregionen valt att prioritera är: Viskadals- och Älvsborgsbanan (finns upptagen som brist i nuvarande plan) Brist Nyttor Låg standard och trafiksäkerhet. Generellt bristande underhåll Regional och mellankommunal arbetsoch studiependling stärks. Möjliggör att flytta gods från lastbil till tåg. Funktion i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering. Hög tillgänglighet till Vänersjöfarten. Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling samt till noder för näringslivet och turism Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats. Motivering Stärker näringslivet. Fler transporter till hamnar. Bättre pendlingsmöjligheter till arbete och studier genom kortare restid och ökad turtäthet. Väg 27 Kila-korset söderut till länsgräns (ny kandidat) Brist Nyttor Viltdrabbad sträcka. Vägen inte mötesseparerad. Vägens standard för internationell gränsöverskridande transporter är undermålig. Vägen skulle binda ihop Västsverige med Sydöstra Sverige och underlätta för näringslivets transporter, regional, nationellt och internationellt Funktion i systemanalysen Välfungerande arbets- och studiependling. Tillgänglighet till Göteborgs hamn. Motivering ÅDT Vägen är en viktig koppling KarlskronaGöteborg. Vägen är utpekad som viktig stråk gällande godstrafik i Godstransportstrategin Kilakorset Limmared Tranemo Mittsträcka Väg 41 Borås-Mark-länsgräns (Finns upptagen som brist i nuvarande plan) Brist Nyttor Funktion i Motivering systemanalysen I genomförd ÅVS Trafiksäkerhets- och Välfungerande och Ökad tillgänglighet pekas en mängd framkomlighetshöjande tillgängligt arbetstill Varbergs hamn. brister ut. åtgärder bidrar till och studiependling. Viktigt för arbetsmitträcke saknas lokal, regional och Förbättrad och studiependling, på hela sträckan. nationell nytta. tillgänglighet till kollektivtrafikstråk. Bristande Förkortade restider. noder för näringsliv, trafiksäkerhet. turism för alla transportslag. Tillgänglighet till Göteborgs hamn. Gislaved ÅDT Borås Kinna Horred

73 YTTRANDE Väg 42 (Ny kandidat) Brist Nyttor Dålig vägstandard för en väg som är utpekad som Riksintresse för farligt gods. Begränsad kapacitet för kollektivtrafik. Ökad kapacitet och bättre driftsäkerhet bidrar till bättre trafiksäkerhet för alla typer av fordonsslag Funktion i systemanalysen Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både stad och land. Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling. Förbättrad tillgänglighet till noder för näringsliv, turism för alla transportslag. Motivering ÅDT Näringslivets transporter underlättas och lättare nå Göteborgs hamn. Förbättrad standard utifrån att vägen klassas som Riksintresse för farligt gods Viktigt för arbets- och studiependling. Vårgårda Mittsträcka Fristad Sparsör Borås Väg 156 hela sträckan från väg 40 till F-län, (Finns upptagen som brist i nuvarande plan, förbifart ny) Brist Nyttor Funktion i Motivering ÅDT systemanalysen Framkomlighets- och Åtgärd i Skene Välfungerande Förbifart Skene Hällingsjö trafiksäkerhetsbrister centrum finns arbets- och ökar Hyssna i Skene centrum. med i FÖP som ny studiependling. tillgängligheten. Skene Trafiksäkerhetsbrister sträckning. Skene- Tillgänglighet till Förbättrar arbetsörbyskene-väg 40 (stråk Väg 40 stor Göteborgs hamn. och studiependling. Svenljunga 6) Bristande betydelse för Säkra Näringslivets trafiksäkerhet Skene- näringslivet och tillgängligheten till transporter Svenlj-Tranemo Svenljunga-Tranemo- arbets- och Landvetter flygplats. underlättas och F-län. studiependling. Förbättrad lättare nå Varbergs T-mo-Nittorp Binder ihop Mark- tillgänglighet till och Göteborgs Svenljunganoder för näringsliv, hamn. Ökar Nittorp-FTranemo till ett turism för alla tillgängligheten till gräns 750 stråk. transportslag. Landvetter flygplats Väg 157, med kompletterad ringled Ulricehamn (Ny kandidat) Brist Nyttor Funktion i systemanalysen Vägen genom En förbifart skulle Välfungerande arbetsulricehamns förbättra och studiependling. tätort är en möjligheterna till Förbättrad begränsande transportlogistik tillgänglighet till faktor för genom tätorten. noder för näringsliv, transporter och Trafik- och turism för alla utvecklingen i boendemiljö skulle transportslag. nord-sydlig öka avsevärt. riktning genom Skapar möjligheter staden. Vägen för utveckling i utgör en barriär staden för stadens utveckling. Motivering ÅDT En förbifart förbättrar tillgängligheten till regionens centrum i Göteborg. Noden som kan skapas vid Rönnåsen, skulle ges bättre logistikläge. Möjligheter ges för att etablera logistikcenter för transportintensiva verksamheter och målkonflikter kan undvikas. Ulricehamns tätortsgräns

74 YTTRANDE Väg 180, ny sträckning Viared norr om Sandhult samt resterande sträcka Hällered-Alingsås (Ny kandidat) Brist Nyttor Funktion i Motivering ÅDT systemanalysen Vägen har stora Ny sträckning är Välfungerande och Analyser visar att en Sandhult trafikproblem i samhällsekonomiskt tillgängligt arbets- ny väganslutning nuvarande lönsam. Ökad och mellan ViaredsEkås dragning genom trafiksäkerhet och studiependling. motet och en punkt Borås tätort. kortare restid på hela Förbättrad norr om Sandhult på Köbildning för sträckan. Stärker tillgänglighet till väg 180 skulle få stor alla trafikslag. arbetsmarknadsregionen. noder för positiv påverkan på Övrig vägsträcka näringslivet och vägstrukturen i Borås är krokig, smal turism för alla och Boråsregionen. och kuperad. transportslag. Sträckan finns med i Säkra nu gällande ÖP06, tillgängligheten till har nyligen Landvetter analyserats och är flygplats. samhällsekonomiskt lönsam. Den nya kopplingen mellan väg 40 och väg 180 kommer att avlasta genomfartstrafik, tung trafik och farligt gods från stadens centrum och infartsgator. Avlastar väg 42 genom Fristad, Sparsör och Frufällan. Skaraborgsvägen, Kungsleden, Norrby Långgata och delar av Göteborgsvägen avlastas också från tung trafik och farligt gods vilket ger nya möjligheter för stadsutveckling. Med förbättrad anslutning till Tvåstadsområdet förstärks arbetspendlingen i detta stråk och trafik från Boråsregionen kan ansluta till Tvåstadsområdet utan att belasta gatunätet i Borås tätort. 4

75 YTTRANDE Väg 181 (Finns upptagen som brist i nuvarande plan) Brist Nyttor Funktion i systemanalysen Bristfällig Ökad Hög tillgänglighet till vägstandard, smal trafiksäkerhet. Ny Göteborgs hamn från (6,2 m) och krokig. anslutning vid både land och hav. Vägsträckan från Bergagärde Förbättrad Bråttensbygenererar bättre tillgänglighet till trafikförhållanden noder för näringslivet Remmenedalför alla trafikslag. och turism för alla HerrljungaEn ny korsning transportslag. Bergagärde är med väg 183 Välfungerande och en felande icke utformad som tillgängligt arbets- och åtgärdad länk. rondell för att studiependling. Korsning med underlätta för 183 är tunga fordon. olycksdrabbad Motivering ÅDT Vägen är viktig transportled mellan E20/Vårgårda till R47/Falköping. Denna förbindelse är viktig för att koppla samman med Göteborgsregionen och dess hamn etc. Utan en välfungerande 181 så måste trafik/transporter istället färdas upp till Vara och sedan ner till Vårgårda, det är 15 km längre, vilket blir 30 km ToR. En viktig väg för omlastning av godstransporter i Falköpings stora och nya omlastningscentral. En viktig väg för arbetsregionen Västra Götaland % tung trafik Väg 1627 Hyssna-Bollebygd (Finns upptagen som brist i nuvarande plan) Brist Nyttor Funktion i Motivering systemanalysen Dålig Ökar Välfungerande och Ökad trafiksäkerhet framkomlighet trafiksäkerheten. tillgängligt arbets- och och låg Knyter i ihop studiependling. trafiksäkerhet Marks och Bollebygds kommuner via väg 40. Gång- och cykelvägar (Finns upptagen som brist i nuvarande plan) Brist Nyttor Funktion i systemanalysen Planeringskostnader för Att inte kräva vägplan Välfungerande och GC-vägar är för höga vid anläggning av GC-väg tillgängligt arbets- och skulle anslagna pengar studiependling. räcka till betydligt mer meter GC-väg. ÅDT Motivering Fler utbyggda GC-vägar bidrar till att fler väljer cykel för arbets- och studiependling. Ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Positiva miljöeffekter och bättre folkhälsa. 5

76 Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

77 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Robert Casinge Telefon: E-post: Till beredningen för hållbar utveckling Brysselkontorets service till kommuner i Västra Götaland Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom serviceerbjudandet. 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen att godkänna serviceerbjudandet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens Brysselkontor är en del av koncernkontoret och har ett uppdrag att säkerställa att EU-perspektivet är en del av arbetet på hemmaplan och ta hem EU-frågorna till Västra Götalandsregionen och Västra Götaland i syfte att skapa ett mervärde. Det handlar framförallt om att omvärldsbevaka, påverka, synliggöra och skapa förutsättningar för att Västra Götalandsregionen syns och har inflytande. Brysselkontoret arbetar i nära samarbete med verksamheten på hemmaplan för att säkerställa att arbetet har en tydlig bäring och bidrar till arbetet i Västra Götalandsregionen. För att behålla fokus och kvalitet i de områden där Brysselkontoret förväntas leverera är kontoret primärt en resurs för centrala nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen och därmed också Koncernkontoret på tjänstemannasidan. Detta dokument visar vad Brysselkontoret kan erbjuda kommunerna i Västra Götaland. Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalands 49 kommuner har ofta överlappande intressen med VGR. Det betyder att de frågor Västra Götalandsregionen driver på EU-nivå i stor utsträckning också är frågor som berör kommunerna. I frågor som engagerar enskilda kommuner kan Brysselkontoret, i mån av tid, vara en partner och bistå med EU-perspektivet på den givna frågan. Brysselkontoret har alltid en öppen och inbjudande profil och medarbetarnas kunskap skall vara en tillgång även för kommunerna. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

78 Datum Diarienummer RS (3) Vad kan Brysselkontoret bidra med? För kommuner i Västra Götaland kan Brysselkontoret bidra med följande: Mötesrum i Bryssel med grundläggande service med kaffe och vatten. För kommuner i Västra Götaland kan detta användas kostnadsfritt, övriga aktörer bokar och betalar via Göteborgs stads Brysselkontor. Eventuell förtäring ingår inte utan behöver ordnas av den som arrangerar besöket. Brysselkontoret har en distansarbetsplats som kan användas i mån av tillgång. För allmänna besöksprogram i Bryssel har Brysselkontoret ett dokument med kontaktuppgifter till organisationer/institutioner som kommuner brukar träffa. Dokumentet innehåller även praktisk information som kontakter till restauranger och hotell. Detta dokument kan kommunerna använda till att boka sina egna allmänna besöksprogram. Vid mer specifika mötesbehov som till exempel möten med experter i viss fråga kan Brysselkontoret komplettera ovanstående information och förmedla kontakt, men inte ansvara för själva mötet. Brysselkontoret svarar på frågor om EU-lagstiftning, pågående processer eller liknande och/eller slussar vidare till rätt aktör. Brysselkontoret har dock inte resurser till fördjupad informationssökning och analys av områden som inte prioriterat av Västra Götalandsregionen. Brysselkontoret delger regelbundet information om aktuella frågor och processer via olika kanaler. Även mer omfattande produkter som rapporter med mera kommer att publiceras i dessa kanaler. Brysselkontoret tar gärna emot besök och presenterar sin verksamhet för besökande kommuner. Brysselkontoret kommer att delta på BHU 1 ggr/termin för att tala om aktuella EU-frågor med bäring på Västra Götaland. Brysselkontoret arbetar inte med projektutveckling för enskilda kommuner, ansökan om EU-finansiering eller kvalitetssäkring av partners. Koncernkontoret, koncernstab kommunikation och externa relationer Erik Lagersten Kommunikationsdirektör Charlotta Lundström Enhetschef externa relationer

79 3 (3) Besluten skickas till Susanne Hammarström - för genomförande Robert Casinge - för genomförande Melissa Frödin - för kännedom Maria Grip - för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

80 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Robert Casinge Telefon: E-post: Till beredningen för hållbar utveckling Prioriteringar för Brysselkontorets arbete 2017 Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens brysselkontor har i sin nuvarande form varit på plats och börjat utforma sin verksamhet under hösten Som en del av detta arbete har brysselkontoret gjort en inledande översyn av frågor som är prioriterade i VGRs olika styrdokument (såsom regionfullmäktige budget, nämndernas detaljbudgetar, VG2020) och där det finns pågående eller kommande processer inom EU. Detta är ett sätt att skapa en riktning på arbetet det kommande året. Det är viktigt att prioritera frågor att driva, bevaka eller påverka på EU-nivå, för att arbetet ska fokuseras på ett antal områden där resultat kan uppnås. Huvudområdena som brysselkontoret kommer att arbeta med under 2017 är forskning och innovation, miljö, hållbara transporter och infrastruktur. Inom näringslivsområdet kommer arbetet fokuseras på sammanhållningspolitiken och migrations- och integrationsfrågor. Brysselkontoret kommer också att bevaka EUprocesser som skulle kunna påverkan hälso- och sjukvården i VGR. Koncernkontoret, kommunikation och externa relationer Erik Lagersten Kommunikationsdirektör Charlotta Lundström Enhetschef externa relationer Besluten skickas till Klicka här för att ange text. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

81 Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

82 Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Handlingsplan fullföljda studier,

83 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Utgångspunkter... 4 Delområden för fullföljda studier Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor Stimulera intresset för studier Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund. 10 Genomförande och uppföljning... 11

84 Inledning Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. I Västra Götalandsregionens budget för 2017 beskrivs att utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att stiga, men med ökade skillnaderna inom regionen inte minst sett till antalet elever som fullföljer sin studiegång med godkända betyg. Statistiken visar bland annat att i Västra Götaland har skolresultaten i grundskolan försämrats i samtliga delregioner. Andelen avgångselever i åk 9 behöriga till gymnasiet har minskat från ca 90 procent i början av 2000-talet till ca 85 procent Regionen har därför inlett en kraftsamling och kommer i bred samverkan att fokusera på denna utmaning framöver. Med Handlingsplan fullföljda studier som grund för ett koncerngemensamt arbete vill Västra Götalandsregionen stimulera och utveckla samverkan med andra aktörer som tillsammans ska arbeta för att fler elever lämnar grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Arbetet med fullföljda studier är ett område som knyter samman strategidokumenten Västra Götaland 2020 (VG2020) och Framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning och utmaningen kring barn och ungas studier är en välfärdsfråga där många aktörers gemensamma insatser är det som kan vända trenden i hela Västra Götaland. Det är därför viktigt att få en gemensam bild av utmaningen och se sin egen del i arbetet. Folkhälsokommittén fick, utifrån sin roll genom Samling för social hållbarhet, i uppdrag av regionstyrelsen att senast under våren 2017 återkomma med förslag på regiongemensamma åtgärder som stärker samarbetet med andra aktörer inom Västra Götaland. Utgångspunkterna för arbetet är de regionövergripande mål som finns i VG2020 och i Framtidens hälso- och sjukvård. I samverkan med kommunalförbunden, via Beredning för hållbar utveckling, har också frågan om fullföljda studier lyfts och prioriterats. Faktaruta: Mål från strategidokument VG2020 o o Framtidens hälso- och sjukvård o Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium och skillnader mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. Avhoppen från skolan ska minska till mindre än 8 % i Västra Götaland senast Prioriterat mål: Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård Beredning för hållbar utveckling o Rekommenderat område för samverkan: Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Syfte Det goda livet för alla i Västra Götaland är till stor del beroende på de möjligheter och förutsättningar som skapas för barn och unga som lever här. Att skillnaderna mellan regionens olika delar, mellan olika skolor och mellan olika grupper av barn och unga är

85 oacceptabelt. Målet att skapa förutsättningar för alla elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg kräver av Västra Götalandsregionen att vi vågar se på vår egen verksamhet och ställa oss frågan: Vad kan vi göra bättre?. Syftet med kraftsamlingen är därför att dels synliggöra de insatser Västra Götalandsregionen deltar i och som bidrar till målet och dels att skapa synergier, exempelvis spridning av lärandeexempel eller att förmedla kontakter för samverkan i Västra Götaland. Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Den ska ligga till grund för fortsatt samverkan internt mellan förvaltningarna och externt med kommunalförbund, kommuner, myndigheter och idéburen sektor. Första delen i arbetet med det gemensamma målet är denna handlingsplan , med tillhörande aktivitetsplan för 2017: Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Här redovisas utgångspunkter för kraftsamlingen och det övergripande målet bryts ned i ett antal delområden. Aktivitetsplanen tydliggör de konkreta aktiviteter som ska genomföras och de processer som ska startas som har bäring på det gemensamma målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Mervärdet att samla olika nämnder, styrelser och kommittéer olika insatser i ett dokument är att tydliggöra kopplingen och med det också följa aktiviteterna utifrån dess effekt utifrån målet. Utgångspunkter Arbetet med kraftsamling fullföljda studier utgår ifrån ett antal utgångspunkter och perspektiv. Komplexa utmaningar Utmaningen med att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg är mångbottnad. Förutsättningarna kan påverkas av familjens/elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystemet utformas och det sätt på vilket skolorna organiseras. Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunalförbunden har tagit fram kunskapsunderlag som belyser hur arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret ska bedrivas, vilket också är en pusselbit i utmaningen. Hela frågan ligger dock inte inom skolans/kommunens domän, vilket innebär att Västra Götalandsregionen som välfärdsaktör måste se sin del i arbetet. Det innebär allt ifrån verksamhetsutveckling som med individens förutsättningar i centrum överbygger gränssnittsfrågor mellan olika huvudmän, till satsningar på metodutveckling och implementering av kvalitetssäkrade metoder med dokumenterat positiva effekter. Förutom individuella och organisatoriska faktorer är detta också ett område kopplat till strukturell ojämlikhet, vilket återigen kräver en helhetssyn och bred förståelse. Komplexa utmaningar innebär också att det finns ett behov att 1) identifiera en gemensam problembild med relevanta aktörer, 2) identifiera redan påbörjade och verksamma insatser som kan intensifieras och 3) mer komplexa problem i rotsystemet där en lösning kräver

86 mer energi och tid. För arbetet med kraftsamlingen innebär det att vi kan fortsätta pågående arbete, växla upp insatser som är lättare att identifiera och samtidigt ge tid för att tillsammans bättre förstå utmaningen Västra Götaland står inför. Generella och riktade insatser Målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg innehåller insatser och verksamheter som rör sig mellan generella insatser och riktade insatser. Där generella/ universella insatser är basen som vänder sig till alla barn medan riktade/selektiva insatser vänder sig till vissa barn, en riskgrupp eller ett visst problem. De kan utgöra behandling eller andra stödjande åtgärder. Fig 1: Generella och riktade insatser Sociala investeringar som genomförs i Västra Götaland ska ses som ett verktyg för att nå de mål om social hållbarhet som regionens styrdokument lyfter upp och som nämns ovan. Sociala investeringar kan göras inom alla nedanstående områden. Genomgående perspektiv Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med Barnkonventionen anger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet och att barnets rätt till utveckling och utbildning säkerställs. Genomförandet av de åtgärder som ligger i handlingsplanen för mänskliga rättigheter under mål 2 Stärka rättigheter för barn och unga där barnrättsperspektivet (25) utvecklas inom organisationen är en central grund för arbetet med fullföljda studier. Arbetet ska också: utgå utifrån icke-diskriminering, jämlikhet, jämställdhet och transparens tillgänglighet ur följande aspekter: fysisk, psykisk, kognitiv, språklig, administrativ, geografisk, ekonomisk och tillitsmässig. bygga på delaktighet och inkludering

87 Delområden för fullföljda studier Västra Götalandsregionens fortsatta arbete innefattar insatser som syftar till att stärka organisationens möjligheter till samverkan och stärka insatserna riktade till familjer samt barn och unga mellan 0-25 år. Ett antal områden har identifierats som särskilt viktiga för Västra Götalandsregionens verksamhet. 1. Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Komplexa utmaningar har sällan en enda lösning, på samma sätt som det sällan är en enda ansvarig aktör. Istället är det många tvärsektoriella lösningar som behövs för att skapa förändring. För att undvika friktion och gränskonflikter behöver dessa aktörer prata med varandra och samverka, inte bara inom organisationen utan även mellan organisationer. Västra Götalandsregionens arbete för fullföljda studier måste ta sin utgångspunkt i ordinarie styrning- och ledningsstrukturer samt ordinarie verksamhet för att bli hållbart. Samverkansstrukturerna måste också innefatta relevanta aktörer oavsett organisation, även idéburen sektor, akademin och privat sektor. Identifierade utmaningar: Brist på kommunikation över organisation-/förvaltning/myndighetsgränser, kunskap om varandras uppdrag och tid att samlas är några utmaningar som belysts i processen. Vem ansvarar, vem har kunskap och vilka bör vara med i insatser är frågor som på ett annat sätt fångar utmaningen. Trots rörelsen mot att sätta individen i centrum, att skapa en dörr in -lösningar så är våra organisationer ibland otidsenliga, stela och har svårt att hantera komplexa samband som berör flera parter. Att utgå ifrån arenor där barn och unga rör sig bör vara en grundregel. Västra Götalandsregionen äger, deltar i och möjliggör ytor för samverkan, exempelvis familjecentraler och olika former av vårdsamverkan. När det kommer till innehåll står vi inför några utmaningar. Dels handlar det om att Västra Götalandsregionen internt inte alltid är överens om vilka perspektiv eller frågor vi prioriterar i samverkan. Dels måste vi förhålla oss till andra aktörers förväntningar på oss och andras uppdrag. En annan utmaning är användandet av ekonomiska incitament som styrmedel. Här finns utrymme till förbättring i hur Västra Götalandsregionen följer upp och styr, då beslut ibland motverkar varandra eller inte gynnar samverkan. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen utveckla och stärka samverkan internt och externt genom att: Involvera fler aktörer för att identifiera frågor och lösningsförslag på de gemensamma utmaningarna för fullföljda studier, genom bland annat politiska workshops och dialoger. Samverkan med kommunerna direkt och via kommunalförbunden för att utveckla och stärka arbetet mot skolavhopp. Tydliggöra Västra Götalandsregionens roll i samverkan för att kunna komplettera andra aktörer och minska gränssnittsproblematiken inom området psykisk hälsa/ohälsa.

88 Stärka upp viktiga arenor för arbetet med fullföljda studier utifrån delregionala prioriteringar. Kan handla om familjecentraler, förstärkta ungdomsmottagningar, vårdsamverkansteam etc. Använda sociala investeringar som verktyg för fortsatt utvecklingsarbete för att stärka barn och ungas framtida utveckling och hälsa, i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommuner och andra aktörer. 2. Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa 2.1 Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Det finns ett starkt samband mellan kognitiv utveckling och psykisk hälsa. Den kognitiva förmågan är ett resultat av utvecklingen av kopplingar mellan olika centra i hjärnan. Denna utveckling startar redan under fosterstadiet och får oerhörd kraft under det första levnadsåret för att sedan avta redan till tonårstiden. Viktigt att notera att hastigheten med vilken kopplingarna bildas kan påverkas av stimulering av barnets sinnesorgan, t.ex. syn, hörsel och känsel och lite senare även kognitiva funktioner. Det innebär alltså att utvecklingen av barnets kognitiva förmåga kan stimuleras genom att föräldrar och andra i dess omgivning ägnar sig åt barnet, pratar, sjunger, berättar, läser för det. Forskningen visar att även barn som från början har en lägre kognitiv förmåga kan utveckla den under barndomsåren beroende på i vad mån barnets sociala omgivning förmår att stimulera barnet. Här blir familjens/omgivningens livsvillkor men även det omgivande samhällets förmåga att stödja föräldrar eller vårdnadshavare synnerligen viktiga. Det finns ett starkt samband mellan kognitiv förmåga och fysisk och psykisk hälsa. Grupper med nedsatt kognitiv förmåga löper t.ex. större risk för nedsatt psykiskt välbefinnande men även för psykiatriska sjukdomstillstånd. Det finns även ett omvänt samband så att nedsatt psykisk hälsa påverkar utvecklingen av kognitiv förmåga. De tidiga åren blir av dessa skäl en viktig tidpunkt för insatser som motverkar ojämlikheter i skolresultat men även ojämlikhet i hälsa. Identifierade utmaningar: Hälsofrämjande arenor når inte alla familjer, barn och unga på samma sätt. En del i utmaningen är att Västra Götalandsregionen inte förmår utforma så att det passar olika familjers och föräldrars förutsättningar. En del av det ligger i uppdraget att verka för jämställt föräldraskap, men utmaningen kvarstår. Vårdaktörer har till uppdrag att stötta båda föräldrarna, i fall om två, på lika villkor, men utifrån familjens förutsättningar. Att skapa förståelse för föräldrarnas förutsättningar och vidareutveckla arbetsmetoder utifrån det är nödvändigt. Det gäller vårdaktörer likväl som andra hälsofrämjande arenor. För Västra Götalandsregionen handlar det också om att möjliggöra en god relation och tillit till vården genom ett bra bemötande. Ett identifierat problem är att tilliten till hälso- och sjukvården är lägre bland exempelvis hbtq-personer och personer med utländsk bakgrund än övriga befolkningen. Detsamma gäller utmaningen att tidigt och systematiskt bedöma och stödja kognitiv utveckling.

89 Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att stärka upp tidiga insatser som når föräldrarna eller barnen själva genom att: Tillsammans med akademin, kommuner och frivilligsektorn tillgängliggöra och kvalitetssäkra tidiga, hälsofrämjande arenor. Bidra till att stärka föräldrarollen genom att främja psykisk hälsa, öka kunskap om betydelsen av tidiga insatser och spridandet av enkla verktyg. 2.2 Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Ohälsa i barndomen, i synnerhet psykisk ohälsa, är förknippad med sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter som vuxen. Orsaken till psykisk ohälsa är multifaktoriell. Ärftliga faktorer i form av en medfödd sårbarhet och att omgivningen, i form av föräldrar, förskola, kamratkrets, skola, som inte förmår att kompensera för detta. Det finns också skillnader mellan hur flickor och pojkar upplever, diagnosticeras och agerar utifrån sin psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa kan också vara en konsekvens av utfrysning eller mobbning elever utsätts för då de bryter mot rådande normer i skolan, exempelvis kopplat till kön eller sexualitet. Att aktivt arbeta normmedvetet är därför i sig en metod som förebygger ungas psykiska hälsa, och regionen bör därför verka för att integrera normmedvetenhet i sina verksamheter. Identifierade utmaningar: För att motverka konsekvenserna av psykisk ohälsa handlar det om tillgänglighet och kvalitet i insatser. Välfungerande samverkan är också av vikt både på individnivå och på organisatorisk nivå. Problematiken med ungas psykiska hälsa är delvis en gränssnittsfråga mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. I anvisningar och lagar finns tolkningsutrymmen som kan skapa olika förväntningar på varandras uppdrag och ansvar. Hälso- och sjukvården kan bidra till måluppfyllnad genom att upprätthålla hög tillgänglighet för barn och ungdomar med familjer som behöver vårdens resurser och för att ingen ska behöva vänta. Hälso- och sjukvården ska bidra med kvalificerade utredningar och diagnostik, kvalificerad behandling och god samverkan. Detta bör göras utifrån en medvetenhet om icke-diskriminering, delaktighet och individen i centrum. Alla tar sig inte heller själva till hälso- och sjukvården på grund av psykisk ohälsa/diagnos såsom social fobi, ångest eller depression, tidigare erfarenheter av dåligt och kränkande bemötande eller att inte blivit tagen på allvar i mötet med hälso- och sjukvården. En utmaning är att identifiera de hinder som uppkommit i utformandet av vården och som på olika sätt exkluderar grupper eller försvårar för att uppfylla sina lagstadgade uppdrag. Men även identifiera nya sätt att agera mer utåtriktat för att för att nå dem som inte tar sig till eller söker sig till vården. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på insatsområden som stärker upp psykiatrin, genom: Genomförandet av handlingsplan för vuxenpsykiatrin. Genomförandet av regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin.

90 Pröva pilotprojektet förstärkt första-linjen och undersök förutsättningar för spridning. Att fortsatt driva Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet med kunskapsutveckling, införandet av nya behandlingsmetoder och systematiserat kunskapsutbyte med ungdomsmottagningar och elevhälsa 3. Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor. Det finns starka samband mellan livsvillkoren under barndomstiden, de levnadsvanor som skolbarnet tillägnar sig och senare skolresultat. Ekonomisk knapphet, föräldrars arbetslöshet, trångboddhet, boendesegregation, språksvårigheter och föräldrarnas utbildningsnivå är exempel på förhållanden som påverkar barnets uppväxt och skolgång. Långvariga ogynnsamma livsvillkor kan starta stressmekanismer hos barnen vilka påverkar kognitiv förmåga och ökar risken för psykisk ohälsa vilket sammantaget underminerar barnets skolgång och hotar skolresultaten. Det är delvis under skoltiden som barnets levnadsvanor utvecklas. Uppväxten och familjeförhållanden utgör den grund på vilken levnadsvanorna grundläggs och formas vidare i mötet med kamrater på skola och fritid. Många barn växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Det får ofta allvarliga konsekvenser för deras hälsa, skolgång och arbetsliv. Detta gäller även vid förälders och närståendes allvarliga sjukdom eller död. Med stöd till barnen och föräldrarna kan mönstret mellan generationerna brytas. Identifierade utmaningar: Visserligen finns kunskapssammanställningar som visar att det finns starka samband mellan barns livsvillkor och utveckling, mellan t.ex. fattigdom och ohälsa men mer sällan ger de kunskap om varför och på vilka sätt en brist på ekonomiska resurser leder till ohälsa och vilka strukturer/maktförhållanden som skapar ojämlikhet. En ökad förståelse behövs som en del för att bättre motverka effekterna. Att tidigt identifiera barn och unga i utsatta familjer är en utmaning. Möten mellan Västra Götalandsregionen och familjer är många och har olika syften, men dessa nyttjas inte systematiskt för att identifiera riskfaktorer. Samtidigt som det saknas tydliga kanaler för att hantera information som kan uppkomma vid möten. Barn och unga som lever i familjer i utsatthet bör kunna identifieras tidigare. Bristen på kunskap inkluderar också behovet av kompensatoriska verktyg som särskilt riktas till barn och unga i utsatta familjer. Västra Götalandsregionen har här en roll i arbete att skapa meningsfull fritid och kompensera effekter av familjers livssituationer genom bland annat kulturen. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på att utveckla metoder för att tidigt identifiera och stärka barn och unga i utsatthet, genom: Använda de tillfällen Västra Götalandsregionen möter familjer eller barn och unga för att identifiera utsatthet. Öka kunskap om hur och på vilka sätt familjens utsatthet påverkar barn och unga och utveckla våra verksamheter utifrån kunskapen.

91 Att sprida och stärka kunskapen hos familjer och barn själva om vart man kan få hjälp och stöd, vilka rättigheter en har att få s.k. kompensatoriska verktyg. 4. Stimulera intresset för studier Ungdomar som löper risk att hoppa av skolan upplever den ofta som meningslös och ointressant, eftersom de har svårt att se tydliga kopplingar mellan sina studier och framtida mål. För de här eleverna är det speciellt viktigt att skolan arbetar med motivation och ser till att ungdomarna har kompetens att göra välgrundade val inför framtiden. En koppling till arbetslivet kan ge ökad inspiration och studie- och yrkesvägledning kan spela en viktig roll för ungdomarna. Identifierade utmaningar: Arbetet för att stimulera intresset för studier inkluderar allt ifrån tidiga insatser i grundskola från låg- och mellanstadium till kompletterande studievägar för ungdomar som läser in gymnasiekompetensen på folkhögskolan. Erfarenhet och kunskap visar att det är viktigt och verksamt att visa på framtidsmöjligheter och koppla insatserna till arbetslivet. Elever i riskzon för avhopp saknar av olika skäl förebilder och kontakter. Det kan handla om ungdomar som knappt känner någon vuxen person som arbetar överhuvudtaget, exempelvis bland vissa ungdomar som bor i socioekonomiskt utsatta områden och har en utländsk bakgrund. Bland ungdomar med funktionsvariationer är det ofta ovanligt att ha vuxna förebilder med likadan förutsättningar som är i arbete. En utmaning är också att omsätta kunskap och förståelse kring diskriminerande mönster på arbetsmarknaden för att bättre kunna bemötande ungdomar med annan bakgrund och för att hjälpa arbetsgivare att inte stänga dörren för framtida arbetskraft. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med insatser där ungdomar får kontakt med arbetslivsrepresentanter, får tillgång till praktik, får en kvalificerad studie- och yrkesvägledning, genom: Riktade insatser i samverkan med kommuner och kommunalförbund för att minska risken för skolavhopp. Insatserna omfattar såväl yngre åldersgrupper som elever i högstadium och gymnasium. Genom bland annat Science centers arbeta för att öka intresset hos barn och unga för studier inom naturvetenskap och teknik. Erbjuder alternativa och kompletterande studieformer genom folkhögskolorna i Västra Götaland, bl.a. studieförberedande kurser. Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri. 5. Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund Personer som flytt har ett annat utgångsläge än den som flyttar till ett annat land för att arbeta eller för att bilda familj. Personer som flyr från sitt hemland har nästan alltid levt en

92 tid under stor stress innan de flyr. Själva flykten är ofta omgärdad av umbäranden och hot, och många familjer splittras under långa perioder. Efter ankomsten till det nya landet väntar en tid av ovisshet under asylprocessen innan det nya livet kan ta sin början. Detta leder sammantaget till att psykisk ohälsa är ett större problem hos nyanlända flyktingar än hos andra grupper av migranter. Identifierade utmaningar: Västra Götalandsregionen har skyldighet till att genomföra hälsoundersökningarna av asylsökande och nyanlända för att tidigt kunna fånga psykisk ohälsa. Utöver utmaningen att hinna med och täcka upp för behoven finns utmaningar att nå bland annat familjer i eget boende. Till skillnad från barn och unga som är ensamkommande och bor på boende eller blir familjehemsplacerade är familjer i eget boende till stor del beroende av släkt och vänners kunskap om systemen i Sverige. De genomförda lagförändringarna innebär också förändringar för arbetet där möjligheter till stöd, hälsa/utbildning och liknande försvårats. Utmaningen kring personer utan identitetshandlingar eller de som stannar kvar trots utvisningsbeslut kan komma att öka. Hur ska myndigheter/huvudmän agera när t.ex. personer som gömmer sig och saknar papper undviker nämnda aktörer? Här måste Västra Götalandsregionen tydliggöra vad som redan är beslutat, så som att personer som lever gömda och/eller utan papper har rätt till vård, samt skapa riktlinjer, guidning och rutiner för att förbättra genomförandet av beslut. Ungdomar med migrationsbakgrund har stort behov av sociala och fysiska aktiviteter under tiden de befinner sig i asylfasen. Många vill engagera sig för ensamkommande barn och ungdomar med det saknas förenklade metoder och samordning. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med särskilda insatser för barn och unga med migrationsbakgrund, genom att: Genomföra utbildningsinsatser för personalgrupper som kommer i kontakt med barn med migrationsbakgrund, samt öka kunskapen om vilka lagar och riktlinjer som gäller. Genomföra riktade hälsofrämjande och förebyggande insatser till barn och unga med migrationsbakgrund för att främja deras skolresultat, exempelvis tillsammans med BUP och HVB-hemmens personal. Kartlägga behovet av, utforma och genomföra insatser för att stödja särskilt sårbara grupper barn och unga, t.ex. barn i EBO-familjer och papperslösa. Skapa ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. Samverkan med science centers i särskilda insatser för nyanlända. Genomförande och uppföljning Vad kan Västra Götalandsregionen göra bättre? Vad kan samhällsaktörer i Västra Götaland tillsammans göra bättre för att skapa förutsättningar för barn och unga att fullfölja sina studier? För att möjliggöra förändring måste utvecklingsarbetet utgå ifrån dem

93 verksamheterna är till för och genomföras tillsammans med dem. Det kan i vissa fall vara ett perspektivskifte som kräver eftertanke och extra insatser, men nödvändigt då det handlar om att vässa vårt arbete för att bättre möta dem vi sällan når eller känner till, hantera individer/grupper som är extra sårbara och skapa jämlika förutsättningar att lämna grundskolan och gymnasiet med godkända betyg. Kraftsamling för fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götalandsregionen. Varje styrelse, nämnd och kommitté äger själva det arbete som görs inom ramen för sina uppdrag, både genomförande av redan beslutade aktiviteter och framtida utvecklingsarbete. Det innebär att det under hela genomförandet kommer genomföras politiska dialoger och workshops för att stärka det egna arbetet. Genomförandet av aktiviteter inom aktivitetsplanen är linjeverksamheternas eget ansvar och däri ligger också ansvaret att utvärdera dem utifrån deras tänkta effekt på målet. Uppföljning och utvärdering är centralt för att kunna utveckla verksamheten och ska det göras ur olika perspektiv, så som barnen och ungdomarna själva, krävs det att resurser avsätts. Aktivitetsplanen som helhet kommer följas upp och revideras årligen i den gemensamma organisationen för kraftsamlingen.

94 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Berhe Telefon: E-post: Till beredning för hållbar utveckling Information om fullföljda studier - en av BHUs rekommendationer Förslag till ställningstagande 1. Beredning för hållbar utveckling noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Den 23 juni 2015 fattade BHU ett beslut om ett antal rekommendationer som skulle prioriteras i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden. En av rekommendationerna var kring insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Utifrån bland annat dessa rekommendationer pågår ett antal satsningar, lokalt, delregionalt och regionalt. Återrapporten till BHU den 24 januari 2017 syftar till att: Synliggör Kraftsamling för fullföljda studier med fokus på handlingsplanen som tydliggör VGRs roll och ansvar utifrån hela organisationen. Ge exempel på fördjupad samverkan inom målområdet mellan VGR, kommunalförbund och kommuner. Under 2017 är ambitionen att förstärka samverkan ytterligare, samt skapa en form för gemensam politisk förankring. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Handlingsplan fullföljda studier, Rapport - skolmisslyckanden Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

95 Datum Diarienummer RS Besluten skickas till För kännedom: 2 (2)

96 Rapport 2016:9 Koncernavdelning data och analys Enhet samhällsanalys Västra Götalandsregionen Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt

97 2

98 3 Förord I Västra Götaland liksom i riket i övrigt växer andelen elever som inte klarar sin skolgång. Denna rapport utgör ett kunskapsunderlag som dels ger en samlad bild av hur skolresultaten utvecklats i Västra Götaland sedan 2000-talets början och hur stora skillnader mellan Västra Götalands delregioner är, dels sammanfattar aktuella förklaringsmodeller till varför skolresultaten försämrats. Sådan kunskap är nödvändig för att förstå vad som kan göras för att motverka försämrade skolresultat. En övergripande slutsats i rapporten är att skolmisslyckanden är ett paradexempel på ett komplext problem huruvida eleven klarar sin skolgång beror på en interaktion mellan individuella förutsättningar, skolans förmåga att stödja eleverna, skolsystemets utformning och de utmaningar som utvecklingen i det omgivande samhället för med sig. Man kan med rätta, som OECD framhåller, betrakta begreppet skolmisslyckanden ur ett individuellt perspektiv, eller som ett misslyckande för skolan eller för skolsystemet i stort. Komplexa problem kännetecknas ju av att det inte går att precisera och enas om en enskild faktor som löser problemet en gång för alla. Snarare är det så att problemet berör flera olika aktörer vilka inte sällan har olika tolkningar av vad problemet består, hur det uppkommer och därmed vilka lösningar som kan finnas. Komplexa problem tenderar därför att vara en källa till konflikt mellan aktörerna. Rapportens samlade bild av skolresultatens utveckling i Västra Götaland samt av vad forskningen säger om bakomliggande faktorer och strukturer som påverkar uppkomsten av skolmisslyckanden, kan därför vara en bra utgångspunkt för att utforma en strategi som bör involvera många samhällsaktörer och därmed få bättre förutsättningar att vända den allvarliga utveckling vi idag befinner oss i. Rapporten har skrivits av Göran Henriksson, samhällsmedicinsk rådgivare på Västra Götalandsregionens koncernavdelning data och analys, enhet samhällsanalys. Göteborg augusti 2016 Marie Röllgårdh Mats Granér Avdelningschef data och analys Enhetschef samhällsanalys

99 4

100 5 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 7 Utvecklingen i Västra Götaland... 7 Skolmisslyckanden ett komplext fenomen... 7 Vad bör göras? Bakgrund Kartläggning Gymnasiebehörighet Generell utveckling Sambandet mellan gymnasiebehörighet och föräldrars utbildningsnivå Betydelsen av migrationsbakgrund En interaktion mellan socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund Högskolebehörighet Skolavhopp Förklaringsmodeller Individen/eleven Elevens kognitiva och sociala förmåga Migrationsbakgrund Genus Funktionshinder Skolan Elevsammansättningen Nyanlända elever Lärarkompetens Skolsegregationen Organiseringen Skolan som arbetsmiljö Resurser Lärartäthet vs. demografiska växlingar Resursfördelning Skolpolitik Samhället i övrigt... 42

101 Familjen och dess livsvillkor Boendesegregation Insatser för att motverka skolmisslyckanden Insatser under de tidiga åren De senare insatserna Insatser inriktade på familjen och dess livsvillkor Insatser inriktade mot skolan som arena Insatser inriktade mot bostadsområdet Insatser inriktade mot strukturella förhållanden Vilken roll har Västra Götalandsregionen? Insatser inriktade mot eleven Insatser inriktade mot eleven Insatser under de tidiga åren De senare insatserna Insatser inriktade på familjen och dess livsvillkor Insatser riktade mot skolan som arena Insatser inriktade mot bostadsområdet Insatser inriktade mot strukturella förhållanden Behovet av en sammanhållen strategi Referenser... 61

102 7 Sammanfattning Att fullfölja sin skolgång till åtminstone gymnasiekompetens har idag blivit i princip nödvändigt för att kunna etablera ett självständigt liv. Västra Götalandsregionen vill därför aktivt bidra till att motverka den allvarliga utveckling som sker beträffande skolmisslyckanden. Begreppet skolmisslyckanden syftar på individnivå, skolnivå och systemnivå. I rapporten ges en bild av utvecklingen av skolresultat i Västra Götaland och en överblick av förklaringsmodeller till skolmisslyckanden. Avslutningsvis diskuteras vad som utifrån forskningen bör vara viktiga komponenter i en strategi för att motverka skolmisslyckanden. Utvecklingen i Västra Götaland I Västra Götaland har skolresultaten försämrats i samtliga regiondelar. Andelen avgångselever i åk 9 behöriga till gymnasiet har minskat från ca 90 procent i början av 2000-talet till ca 85 procent Det är en konsekvens av att spridningen i gymnasiebehörighet har ökat markant mellan skolenheterna i regionen. Andelen elever med gymnasiebehörighet per skola varierade 1998 mellan 70 och 100 procent. År 2015 har variationen ökat till mellan drygt 40 och 100 procent. Det finns ett starkt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och skolresultat liksom mellan migrationsbakgrund och skolresultat. Effekten av migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå förstärker varandra. Andelen avgångselever med gymnasiebehörighet bland elever födda i Sverige och vars föräldrar är födda i Sverige och har hög utbildningsnivå är betydligt större (97 procent) än andelen elever födda utomlands och vars föräldrar är födda utomlands samt har en låg utbildning (49 procent). Huruvida eleven som är född utomlands anländer till Sverige före eller efter 7-8 års ålder har stor betydelse för chansen att klara gymnasiebehörighet. Av de elever som invandrat och under perioden började i någon av skolorna i Västra Götaland i 7-8 års ålder klarade omkring 4 av 5 elever att uppnå gymnasiebehörighet medan av de elever som började i skolan vid års ålder under samma period klarade endast 1 av 5 att uppnå gymnasiebehörighet. Skolresultaten skiljer sig geografiskt i regionen. Den ogynnsammaste utvecklingen ses i Göteborgs stad, Fyrbodal-området, östra Skaraborg och södra Sjuhäradsbygden medan den minst ogynnsamma utvecklingen ses i kranskommunerna kring Göteborg. Skolmisslyckanden ett komplext fenomen Skolmisslyckanden är ett komplext fenomen som samvarierar med elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystemet utformas och det sätt på vilket skolorna organiseras. Skolmisslyckanden på individnivå bör ses som en process vars tidiga tecken är bristande motivation och engagemang, senare ökande skolfrånvaro och kan sluta i ett eventuellt skolavhopp. På individnivå spelar elevens kognitiva och sociala förmåga redan från förskoleåldern stor roll för skolresultaten. Forskningen visar att barnets kognitiva förmåga påverkas av dess livsvillkor och att tidiga insatser därför kan ha stor betydelse. Skolresultaten

103 8 påverkas även av vissa funktionshinder, speciellt sådana som påverkar kognitiva eller intellektuella förmågor. Skolornas förmåga till adekvat stöd har stor betydelse för vilka konsekvenserna av ett funktionshinder blir men varierar stort mellan skolorna. På skolnivå är elevsammansättningen central i analysen av skolresultatens förändring över tid. Sammansättningen bestäms av en rad olika faktorer såsom boendesegregationen i området, andelen nyanlända elever, skolval, skolans status och påverkar kamrateffekter, skolkulturer och elevers motivation. Skolornas elevsammansättning har blivit alltmer homogen och skillnader mellan skolor och elevgrupper har därmed ökat. En viktig faktor är den samlade lärarkompetensen, lärarnas erfarenhet och skicklighet att förmedla kunskaper till eleverna. Forskningsresultaten är emellertid inte sällan motstridiga då det gäller att precisera vilka aspekter av lärarnas kompetens som påverkar skolresultaten mest och hur utvecklingen över tid ser ut. Organiseringen av skolarbetet har förändrats sedan skolreformerna i början av 1990-talet. Skolinspektionen menar att det skett en förändring i synen på hur skolan ska utforma undervisningen utifrån elevers behov vilken inneburit en tendens till att individualisera elevers skolproblem och därmed i högre grad göra eleverna till bärare av sina skolproblem. Det har fått ogynnsamma konsekvenser speciellt för elever med särskilda behov. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön i skolan har stor betydelse för elevers skolresultat. Brister i den psykiska arbetsmiljön, t.ex. mobbning, anges i undersökningar ofta som anledning till skolfrånvaro och till skolavhopp. På systemnivå är resursfördelning, skolpolitik men även förhållanden utanför skolans värld i fokus för forskningsintresset. Skolverket menar att kommunerna i relativt liten utsträckning fördelar resurser utifrån skolornas förutsättningar vilket kan bidra till skillnader i resultatutveckling. Även om det finns en enighet om att skolsegregationen har ökat sedan 1990talet inte finns någon enighet om skolvalsreformernas betydelse för ökningen. Flera forskare menar att man inte kan underlåta att väga in betydelsen av att boendesegregationen ökat under samma tidsperiod och att den påverkar skolsegregationen starkt. Samhällsutvecklingen påverkar både skolsystemet och hushållens livsvillkor. Det finns en stark samvariation mellan hushållets ekonomiska, kulturella och politiska resurser och föräldrarnas förmåga att stödja elevens skolarbete. Det innebär dock inte att föräldrarna inte är engagerade. Det finns ofta resurser i bostadsområdet och bland föräldrar som inte utnyttjas. Ökningen av antalet nyanlända elever ställer skolorna och skolsystemet inför stora utmaningar eftersom det finns stora brister i likvärdighet mellan nyanlända elever och övriga. Den dramatiska ökningen under hösten 2016 kommer med all sannolikhet att ge återverkningar under många år framöver. Vad bör göras? En samlad strategi för att motverka skolmisslyckanden bör mot bakgrund av befintlig kunskap innehålla satsningar riktade till såväl äldre barn och unga som till mycket små barn och deras föräldrar. Satsningar på de äldre barnen handlar ofta om vad som kan göras inom skolan för att tidigt fånga upp elever som är i risk för att inte klara sin skolgång men även unga som inte har gymnasiekompetens. Men sådana satsningar bör även fånga upp befintligt engagemang i t.ex. bostadsområden med sämre strukturella förutsättningar och bättre ta till vara föräldrars involvering i sina barns skolgång. Satsningar på de riktigt små barnen bör syfta till att stödja

104 9 deras kognitiva och sociala utveckling i en period då det centrala nervsystemet är i snabb utveckling. Satsningar på mödra- och barnhälsovård, förskolepedagogik och bra barnomsorg i synnerhet i bostadsområden med sämre strukturella förutsättningar förefaller kunna motverka boendesegregationens negativa effekter på skolsegregationen. En hel del sådana satsningar görs redan, fr.a. i kommunerna, och ofta med det primära syftet att gynna en hållbar utveckling och motverka ojämlikheter i livsvillkor. Det är väsentligt att ta tillvara erfarenheter från sådana satsningar och bättre förstå hur dessa kan bidra till att motverka skolmisslyckanden skolan påverkar och påverkas av samhället i övrigt. En alltför ensidig satsning på de äldre barnen kan visserligen motverka skolmisslyckanden men påverkar knappast att det hela tiden kommer nya generationer elever som inte klarar sin skolgång.

105 10

106 11 1. Bakgrund Fullföljda studier framstår som en av de mest centrala faktorerna för att kunna etablera ett självständigt liv, kunna komma in på arbetsmarknaden och ha egen inkomst. Det finns ett starkt samband mellan utbildning och hälsa. I Västra Götalandsregionens tillväxt- och utvecklingsstrategi , VG2020, framhålls invånarnas kompetens som en avgörande framtidsfråga för att ge invånarna, företag och organisationer möjlighet att växa1. En av prioriteringarna är därför att fler ska bedriva eftergymnasiala studier och att avhoppen från skolan ska minska. I regionens budget 2016 är ett av de prioriterade målen att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Ett av budgetens fokusområden är att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Västra Götalandsregionen vill aktivt bidra till att motverka den allvarliga utveckling som sker beträffande skolmisslyckanden. Det är förvisso en utveckling som inte är unik för Västra Götaland. Enligt OECD sker en ökning bland i stort sett samtliga medlemsländer av andelen elever som misslyckas med sin skolgång (OECD, 2016). Skolmisslyckanden förekommer i alla skolsystem. OECD framhåller att i genomsnitt 20 procent av åldersgruppen år har inte uppnått gymnasiekompetens (upper secondary school) bland OECD-länderna men att variationen mellan länderna är stor (OECD, 2012). Begreppet skolmisslyckanden är en direkt översättning från school failures vilket ofta används i internationella rapporter och artiklar. Begreppet används i denna rapport på samma sätt som det används av OECD (OECD, 2012). Organisationen definierar skolmisslyckanden ur ett system-, skol- och individperspektiv: Ur ett systemperspektiv uppkommer skolmisslyckanden när ett skolsystem misslyckas med att erbjuda en rättvis och inkluderande utbildning som leder till ett berikande lärande. På skolnivå kan skolmisslyckanden definieras som oförmåga hos en skola att erbjuda en rättvis och inkluderande undervisning och en adekvat läromiljö så att eleverna uppnår resultat i nivå med deras förmåga och ansträngning. I ett individperspektiv kan skolmisslyckanden definieras som elevens misslyckande att uppnå en basal nivå av kunskap och färdigheter och som i dess förlängning kan leda till att eleven hoppar av skolan. 2 (OECD, 2012) Skolinspektionen konstaterar att trots att 99 procent av ungdomar i Sverige påbörjar en gymnasieutbildning erhåller endast 2 av 3 elever slutbetyg efter 3 år och drygt 3 av 4 efter 5 år (Skolinspektionen, 2014). 1 Se From a systemic perspective, school failure occurs when an education system fails to provide fair and inclusive education services that lead to enriching student learning. At the school level, school failure can be defined as the incapacity of a school to provide fair and inclusive education and an adequate learning environment for students to achieve the outcomes worthy of their effort and ability. From an individual perspective, school failure can be defined as the failure of a student to obtain a minimum level of knowledge and skills, which can at the extreme lead to dropping out of school. 2

107 12 De genomsnittliga skolresultaten har försämrats och spridningen mellan skolor och elevgrupper har ökat markant sedan 1993 (Skolverket, 2014). Denna trend har förstärkts i synnerhet sedan 1998 då de nya betygen gavs första gången. Skolverkets analyser visar markant ökade skillnader mellan olika elevgrupper avseende social bakgrund, kön och migrationsbakgrund, men framför allt utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund (Skolverket, 2009). EU har fokuserat på tidiga skolavhopp och framhåller liksom OECD att skolavhoppen har en multifaktoriell grund (European Commission, 2013). Även om vissa medlemsländer haft framgångar i att motverka skolavhopp lämnar alltför många elever skolan i förtid. Man framhåller även de stora skillnaderna i mellan och inom medlemsstaterna och noterar även att flera medlemsstater ännu inte implementerat rådets rekommendationer från 2011 (General Secretariat of the Council, 2015). Rådet konstaterar att 11 procent, vilket motsvarar omkring 4,4 miljoner kvinnor och män år, saknar motsvarande gymnasiekompetens. Denna rapport syftar till att ge en bild av vad som kan förklara att skolmisslyckanden blivit vanligare under de senaste 25 åren samt redovisa hur skolmisslyckanden utvecklats i VG. Avslutningsvis diskuteras vad som, utifrån forskningen, identifieras som viktiga komponenter i en samlad strategi för att motverka skolmisslyckanden.

108 13 2. Kartläggning Här redovisas en sammanställning av data som beskriver skolresultat i vid mening i Västra Götaland. Data över gymnasiebehörighet är lättast att sammanställa då definitionen är entydig (avgångselever från grundskolan som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram) och etablerade indikatorer finns sedan lång tid. Beträffande gymnasiekompetens och högskolebehörighet och utvecklingen av skolavhopp är det inte lika enkelt. Vanligtvis beskrivs gymnasiekompetens som andelen i populationen som vid en viss ålder har gymnasieexamen. Det finns inte någon systematiskt insamlad statistik över skolavhopp i dess absoluta mening. Ett sätt att skatta förekomsten av skolavhopp är att försöka ange genomströmningen i gymnasieskolan, dvs hur stor andel av de som påbörjat gymnasieprogram erhåller examen inom en viss tidsram, t.ex. 3 eller 4 år. Sådana mätningar har börjat göras under de senaste åren och finns t.ex. redovisade på Skolverkets webbsida. Ett annat vanligt förekommande sätt att få en bild av skolavhopp är att skatta andelen i befolkningen t.ex år som inte uppnått gymnasiekompetens och som inte heller studerar. Det är detta mått som används i t.ex. VG2020 och EU2020 för målet minskade skolavhopp Gymnasiebehörighet Gymnasiebehörighet bör ses som en förutsättning för att individen ska lyckas etablera ett självständigt liv. Inledningsvis beskrivs utvecklingen generellt och på regional nivå. Därefter redovisas sambanden mellan elevens socioekonomiska bakgrund (här operationaliserat som föräldrarnas utbildningsnivå) och migrationsbakgrund. Avslutningsvis beskrivs den geografiska variationen av andelen elever med gymnasiebehörighet på kommunnivå och hur den förändrats över tid Generell utveckling Liksom i riket i övrigt har det skett en minskning av andelen avgångselever i grundskolan med gymnasiebehörighet.

109 14 Figur 1 Utvecklingen av gymnasiebehörighet, samtliga elever åk Källa: Folkhälsomyndigheten Minskningen beror på en ökande spridning mellan skolorna i regionen. Nedanstående figur beskriver andelen elever med gymnasiebehörighet per skola 1998 och 2015.

110 15 Figur 2 Andelen avgångselever med gymnasiebehörighet per skola 1998 (övre bilden) och 2015 (undre bilden), uppdelat på kommunalförbund. Cirklarnas storlek är proportionell mot antalet elever. Källa: SIRIS. Andelen elever med gymnasiebehörighet varierade 1998 mellan 70 och 100 procent. År 2015 har variationen ökat till mellan drygt 40 (en skola ännu lägre, 28%) och 100 procent. Variationen är 2015 störst i Göteborgsregionen och Fyrbodal, men har ökat i samtliga delregioner.

111 16 Figur 3 andelen avgångselever i åk 9 med gymnasiebehörighet 2015 fördelat per kommun. Källa: SIRIS/Skolverket Andelen avgångselever i åk 9 med gymnasiebehörighet varierar kraftigt även över kommuner. I figuren ovan redovisas utfallet för vårterminen Andelen gymnasiebehöriga varierar mellan 51 procent och 100 procent. De lägsta andelarna återfinns i kommunerna i Dalsland med vissa undantag, i östra Skaraborg och i södra Sjuhäradsbygden. Nedanstående kartbild redovisar förändringen i andelen elever med gymnasiebehörighet per kommun från treårsperioden till

112 17 Figur 4 Skillnaden i andel elever med gymnasiebehörighet och , uppdelat per kommun. Den fjärdedelen av kommunerna med minst skillnad (skillnad högst 1,2 procentenheter) i ljusast; fjärdedelen med störst skillnad (mellan 8 och 24,4 procentenheter) i mörkt. Källa: SIRIS. De 49 kommunerna är indelade i kvartiler efter hur stor skillnad i andelen gymnasiebehöriga som observerats i respektive kommun mellan de båda tidsperioderna. I en handfull kommuner har andelen gymnasiebehöriga ökat, som mest knappt 5 procentenheter. Den största minskningen i den fjärdedel av kommuner där andelen gymnasiebehöriga minskat mest har minskningen varit 8 till som mest knappt 25(!) procentenheter. Dessa kommuner återfinns företrädesvis i Fyrbodal, östra Skaraborg och södra Sjuhäradsbygden Sambandet mellan gymnasiebehörighet och föräldrars utbildningsnivå Ett flertal kunskapsöversikter pekar på betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för elevens skolresultat samt att betydelsen förefaller ha ökat med tiden. I nedanstående figur redovisas utvecklingen av gymnasiebehörighet relaterat till föräldrarnas utbildningslängd.

113 18 Figur 5 Andelen avgångselever med gymnasiebehörighet uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd. Källa: SIRIS. I samtliga grupper tenderar andelen gymnasiebehöriga att minska men bland elever vars föräldrar har en låg utbildning sjunker andelen gymnasiebehöriga mest. Samtidigt ska man komma ihåg att denna grupp elever minskar i antal. Så har Skolverket i sin statistik valt att slå samman gruppen förgymnasial och gymnasial utbildning fr.o.m års data. Tabellen nedan redovisar antalet elever med föräldrar i olika utbildningsgrupper Tabell 1 Antalet elever samt andelen med gymnasiebehörighet i Västra Götaland uppdelade efter föräldrarnas utbildningslängd Källa: VGR/Västdatabasen. Föräldrarnas utbildningslängd Behörig till gymnasiet Ej behörig till gymnasiet Andel med behörighet Låg ,77 Medel ,91 Hög ,95 I tabellen är låg utbildning lika med högst 2-årigt gymnasium, medel betecknar högst 2-årig högskola/universitet och hög betecknar 3-årig utbildning eller mer på universitet/högskola. Uppgifterna avser den förälder som har högst utbildningsnivå. Det är inte gjort någon geografisk uppdelning av skillnader i gymnasiebehörighet relaterat till föräldrars utbildning. Man kan förstås tänka sig att den lokala kontexten kan påverka betydelsen

114 19 av utbildningsnivå men en sådan analys kräver dels rikare data på områdesnivå, dels en mer avancerad ansats och bedöms därför tills vidare ligga utanför ramen för denna sammanställning Betydelsen av migrationsbakgrund En annan kulturell bakgrund än den man som regel har med båda föräldrarna födda i Sverige, har rimligen betydelse för skolresultaten liksom om eleven själv är född i Sverige eller inte. Även här förefaller betydelsen av migrationsbakgrund att öka över tid. I figuren nedan redovisas andelen gymnasiebehöriga under perioden Figur 6 Andelen elever med gymnasiebehörighet uppdelat efter migrationsbakgrund. Källa: SIRIS. Det är fr.a. andelen gymnasiebehöriga elever födda utomlands som minskar, från knappt 80 procent 1999 till knappt 60 procent

115 20 En (del-) förklaring till försämringen kan vara en ökande andel nyanlända barn. Det är rimligt att anta att en längre vistelsetid i landet gynnar skolresultaten. I figur 7 redovisas andelen Figur 7 Andel avgångselever I åk 9 med gymnasiebehörighet i Västra Götaland, efter ålder vid invandring. Medelvärde Källa: VGR/Västdatabasen individer med gymnasiebehörighet utifrån ålder vid ankomst till Sverige. Dessa data stämmer överens med Skolverkets analys av betydelsen av migrationsbakgrund som redovisats ovan. Om man anländer efter 8-9 års ålder ökar risken för att inte uppnå gymnasiebehörighet drastiskt En interaktion mellan socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund Migrationsbakgrund förklarar en del av minskningen av andelen gymnasiebehöriga elever. Betydelsen av socioekonomisk bakgrund spelar emellertid roll oavsett migrationsbakgrund. Snarare är det så att det finns en interaktion mellan socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund.

116 21 Figur 8 Andelen elever utan gymnasiebehörighet 2014, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund samt ålder vid ankomsten till Sverige (över eller under 8 år). Källa: VGR/Västdatabasen. I ovanstående figur redovisas andelen ej gymnasiebehöriga för socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. Det finns en gradient för båda bakgrundsvariablerna vilka även förstärker varandra. Bland elever födda i Sverige och med två inrikes födda föräldrar är andelen utan gymnasiebehörighet ca 3 procent. Motsvarande andel för elever födda utomlands som anlänt till Sverige efter 8 års ålder och med föräldrar med låg utbildning är 70 procent.

117 Högskolebehörighet Andelen som fullföljer gymnasiet inom en viss tid varierar mellan kommunerna. Figur 9 Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever, hemkommunen. Medelvärde Källa: Skolverket. I Figur 9 anges andelen med examen inom tre år efter påbörjad gymnasieutbildning. Andelarna varierar mellan knappt 55 och drygt 70 procent. Genomsnittet i Västra Götaland för är 65 procent och i riket 64 procent. I VG2020 är en av prioriteringarna att fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska.3 Målet är att mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska 3 Se

118 23 Figur 10 Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet, andel (%) av elever folkbokförda i kommunen. Medelvärde för åren Källa: Skolverket. påbörja eftergymnasiala studier senast tre år efter gymnasium samt att skillnaderna mellan män och kvinnor i olika delar av regionen ska minska. Av regionens 49 kommuner är det hittills Göteborg och Partille som når målsättningen Skolavhopp Som ett mått på skolavhopp används andelen i befolkningen år som inte studerar och som inte har avslutat gymnasieutbildning. I Figur 11 redovisas skolavhopp per kommun 2013.

119 24 Figur 11 Andelen av befolkningen år utan gymnasiekompetens och som inte studerar per kommun Källa: SCB. I Västra Götaland 2014 var andelen skolavhopp 11 procent. Målet i VG2020 är att andelen skolavhopp ska vara högst 8 procent år 2020.

120 25 3. Förklaringsmodeller Skolmisslyckanden, oavsett om det ses som ett systemproblem, ett skolproblem eller ett problem för den enskilda eleven, är komplext. En rad faktorer på olika nivåer interagerar med varandra och medför att det inte finns någon enkel lösning. Elevens egna förutsättningar, familjens socioekonomiska förhållanden, utbildningssystemets utformning liksom den enskilda skolans organisering, arbetsmiljö och -kultur påverkar samtidigt den enskilde elevens möjligheter att fullfölja sina studier till åtminstone gymnasiekompetens. Risken för skolmisslyckanden samvarierar med elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, men också med hur utbildningssystemet ser ut och det sätt på vilket skolorna organiseras. Hur kan man förklara denna samvariation? Skolmisslyckanden bör ses som en process vars tidiga tecken är bristande motivation och engagemang hos eleven och senare frånvaro till att eleven hoppar av skolan (OECD, 2012). OECD understryker att skolmisslyckanden är multifaktoriella och uppkommer vanligen genom fler samverkande faktorer av vilka vissa är lättare att identifiera än andra, se Figur 12. Figur 12 Skolmisslyckanden är multifaktoriella och vissa faktorer är lättare att observera än andra (OECD, 2012). Skolmisslyckanden är ofta en lång process som i sin extrema form leder fram till ett skolavhopp. I ett working paper från OECD redovisas sex viktiga faktorer som predestinerar skolmisslyckanden (Lyche, 2010). Det är skolresultaten, elevens beteende och i vad mån hen är engagerad och värderar skolgången; elevens socioekonomiska bakgrund och föräldrarnas inställning till skolan; skolans struktur, organisering och resurser; utbildnings- och skolpolitikens inriktning; situationen på arbetsmarknaden, särskilt utbudet av okvalificerade arbeten vilka kan

121 26 utgöra alternativ till skolgång. Därutöver spelar kön stor roll där flickor tenderar att få bättre skolresultat än pojkar, en observation som gäller i de flesta länder. Det förefaller rimligt att separera faktorer som har med skolans organisering, resurser och skolpolitik att göra från sådana som sammanhänger med samhället i övrigt. De senare kan separeras i en grupp som har med eleven och hens familj att göra och en grupp som sammanhänger med de livsvillkor under vilka eleven och familjen lever, en tredje grupp med förhållanden som sammanhänger med mer generella samhälleliga förändringar, t.ex. arbetsmarknadens omdaning och en ökad migration. Samtidigt är det väsentligt att förhålla sig till komplexiteten i relationerna mellan dessa faktorer på olika nivåer vilka interagerar med varandra och medför att det inte finns någon enskild enkel lösning för att motverka skolmisslyckanden Individen/eleven Elevens kognitiva och sociala förmåga Forskningen visar att barnets kognitiva förmåga redan i förskoleålder har stor betydelse för framtida skolresultat (Johnson and Kossykh, 2008). Även om kognitiv förmåga4 är starkt relaterad till individens biologiska konstitution påverkas utvecklingen av individens kognitiva förmåga av hens livsvillkor under uppväxten. Feinstein visade i en ofta citerad artikel hur Figur 13 Utvecklingen av barns kognitiva förmåga utifrån initial kognitiv nivå och föräldrarnas socioekonomiska status under perioden 2 10 års ålder (Feinstein, 2003). 4 Kognitiv förmåga är förmågan att ta in och sammanställa information och omsätta den till kunskap.

122 27 föräldrarnas socioekonomiska status påverkade utvecklingen av barnets kognitiva förmåga från 22 månaders ålder till 10 år (Feinstein, 2003). Barn med initial låg kognitiv förmåga och med föräldrar med hög socioekonomiskt status (SES) utvecklade sin kognitiva förmåga i synnerhet under förskoletiden men även under de första skolåren medan barnen med initialt låg kognitiv förmåga och vars föräldrar hade låg SES stannade på en relativt låg kognitiv förmåga ända upp till 10 års ålder. Däremot förlorade barn med hög kognitiv förmåga initialt och med föräldrar med låg SES sin kognitiva förmåga under skolåren till en avsevärt lägre nivå. Carneiro och kollegor visar i sin forskning att det finns en stark interaktion mellan kognitiv förmåga och social förmåga och på produktionen av skolresultat på så sätt att en marginell förbättring av kognitiv förmåga har liten effekt på sannolikheten att eleven fullföljer skolgången om den sociala förmågan är låg men har påtaglig effekt om den sociala förmågan är hög (Carneiro et al., 2007). I en omfattande systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa understryker författarna betydelsen av en förskola med hög kvalitet för barnets framtida skolgång Det är viktigt att förskolan bidrar till att utveckla och stimulera barnens sociala, språkliga och kognitiva färdigheter och kompetenser, i syfte att förebygga framtida skolsvårigheter, men det är också viktigt att inte redan i förskolan introducera synsätt, aktiviteter och bedömningar som medverkar till att synliggöra vad som uppfattas som brister hos barnen. (Gustafsson et al., 2010) Migrationsbakgrund Elever med migrationsbakgrund har i genomsnitt sämre skolresultat än andra elever. Det gäller i flertalet OECD-länder (OECD, 2012). Studenter med migrationsbakgrund tenderar att i högre utsträckning få sämre skolresultat och för skolavhopp. För EU-länderna noteras att sannolikheten för att en elev med migrationsbakgrund ska hoppa av är mer än dubbelt så stor som för andra elever, men variationen är stor bland medlemsländerna (Commission of the european communities, 2009).

123 28 Figur 14 Skillnader i resultat mellan elever med och utan migrationsbakgrund i matematikdelen av PISA Skillnaderna är justerade för socioekonomiskt status samt angivna i antalet poäng. Källa: Education GPS ( Sverige tillhör de länder med störst klyftor mellan elever med migrationsbakgrund och övriga enligt PISA-undersökningarna (Figur 14). Mot bakgrund av att antalet elever med migrationsbakgrund har ökat sedan 1990-talet uppstår frågan i vad mån migrationsbakgrund kan förklara försämringen i skolresultat. Enligt Skolverket sker en förändring över tid dels beträffande antalet elever med migrationsbakgrund, dels fördelningen av dessa elevers födelseregion och ålder vid ankomsten till Sverige, dels beträffande föräldrarnas utbildningsnivå. Under perioden minskade andelen elever som invandrat efter skolstart samtidigt som denna grupp hade något sämre skolresultat vilket resulterade i att gruppens bidrag till försämringen under denna tid var plus minus noll, och måste därför ha andra orsaker (Skolverket, 2016a). Under perioden ökade denna andel samtidigt som deras skolresultat försämrades. Skolverket drar slutsatsen att migrationsbakgrund under denna 10-årsperiod har haft avgörande betydelse för försämringen i andelen behöriga till gymnasiet. Verket har beräknat att 85 procent av försämringen under de senaste åren kan förklaras av gruppen elever som invandrat efter skolstart (Skolverket, 2016a). Några av de faktorer som förklarar detta samband är dels att den genomsnittliga åldern för de som invandrat efter skolstart har ökat från 7 år till 9 år vilket medför att eleven har kortare tid på sig att lära sig svenska och få gymnasiebehörighet; dels att eleverna i större utsträckning kommer från länder med lägre utbildningsnivå och med modersmål som gör det svårare att lära sig svenska; dels att elevernas föräldrar i genomsnitt har lägre utbildningsnivå. Betydelsen av migrationsbakgrund framgår även i internationella studier, t.ex. PISA- och TIMSS-undersökningarna. Beträffande försämringen i läsförståelse kan 14 procent

124 29 förklaras av en ökande andel elever med migrationsbakgrund. För perioden ökar förklaringsgraden för migrationsbakgrund beträffande läsförståelse till 22 procent. Motsvarande förklaringsgrad beträffande Matematik är endast 7 procent och för perioden ökar förklaringsgraden till 22 procent (vilket är i linje med sambandet mellan migrationsbakgrund och gymnasiebehörighet). Förklaringsgraden av migrationsbakgrund beträffande naturvetenskap uppvisade ett liknande mönster som för matematik (Fredriksson et al., 2013, Skolverket, 2016a). TIMSS-undersökningarna5 har ett längre tidsperspektiv ( ) men visar ett liknande mönster som för PISA-undersökningarna även om förklaringsgraden här är något lägre. Slutsatsen från denna del av Skolverkets studie är att migrationsbakgrund är en del av förklaringen till nedgången i andelen behöriga till gymnasiet och till försämringen i de internationella undersökningarna men att det återstår att förklara huvuddelen av nedgången i PISA och TIMSS-undersökningarna (Skolverket, 2016a). Anledningen till diskrepansen i resultatet mellan gymnasiebehörighet och PISA och TIMSS beror på att PISA är en urvalsundersökning (drygt 8000 elever på 280 skolor i Sverige 2012) och där andelen elever med migrationsbakgrund är representativ för hela elevpopulationen medan studierna av gymnasiebehörighet bygger på registerdata av andelen utan behörighet där elever med migrationsbakgrund av olika skäl är klart överrepresenterade. Eftersom elever med migrationsbakgrund utgör en större andel av elever utan gymnasiebehörighet och att andelen ökat över tid medför det att försämringen beträffande gymnasiebehörighet blir mer uttalad under tidsperioden, jämfört med PISA-materialet där försämringen bland elever med migrationsbakgrund späds ut i hela urvalspopulationen. Därtill kommer att senaste offentliggjorda resultat från PISA är från undersökningen 2012 då andelen nyanlända elever just börjat ta fart på allvar. Man kan därför räkna med att nästa omgång PISA kommer att avspegla en ytterligare försämring som kan härledas till elever med migrationsbakgrund. Det finns emellertid inget som säger att migrationsbakgrund i sig predestinerar misslyckad studiegång. Det är viktigt att se de svårigheter en elev har om hen är nyanländ efter skolstart, för att dels hinna ikapp sina ålderskamrater, dels hinna lära sig svenska tillräckligt bra, för att uppnå gymnasiebehörighet. Det gäller även svårigheter som uppstår i kommuner och skolor för att organisera adekvat undervisning och tillgodose skollagens krav på undervisning inom 30 dagar efter ankomst, inte minst mot bakgrund av den kraftiga ökningen av nyanlända under hösten Genus Enligt Skolverket har flickor genomgående bättre skolresultat än pojkar. Våren 2015 var drygt 87 procent av flickorna behöriga till gymnasiet medan knappt 84 procent av pojkarna var det (Skolverket, 2015d). 5 TIMSS är en internationell studie som organiseras av IEA. Studien undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och årskurs 8. I TIMSS deltar länder från hela världen och studien genomförs vart fjärde år.

125 30 Figur 15 Andel (%) elever med behörighet till nationella program för flickor och pojkar samt totalt, för åren Källa Skolverket, 2015c Utvecklingen över tid av andelen behöriga till gymnasiet uppvisar samma mönster för flickor som för pojkar, men andelen behöriga är genomgående högre för flickor. Det finns inte någon konsensus kring vad denna skillnad beror på. Wernersson har i en översikt presenterat generella förklaringsmodeller till könsskillnader i skolresultat (Wernersson, 2010). Dels redovisas en biologisk förklaringsmodell i vilken könsskillnader i skolresultat föreslås vara betingade av naturen givna skillnader i egenskaper hos pojkar och flickor. Dels diskuteras en socialkonstruktivistisk förklaringsmodell i vilken könsskillnader i skolresultat förklaras av olika sociala och kulturella förväntningar på flickor och pojkar, könsmaktsordning i samhället och liknande av människan konstruerade förhållanden. Inom denna modell ryms tankespår som skillnader i självförtroende mellan pojkar och flickor, inlärd hjälplöshet, bråkighet och utagerande, maskulina anti-plugg kulturer men även betydelsen av uppmärksamhet från lärare, icke anpassade läromedel, olämpliga undervisningsformer. Forskningen på området är omfattande men långt ifrån enhetlig och det råder ingen konsensus om förklaringar till könsskillnader i skolresultat. Det är ett observandum att samtidigt som flickor i genomsnitt har bättre skolresultat än pojkar och större andel behöriga till gymnasieskolan så rapporterar de i högre utsträckning sämre psykisk hälsa. Andelen 13-åringar som enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor (HBSC) känner sig stressade över skolarbetet har varierat sedan 1997/98 men har ökat påtagligt i undersökningen 2013/14 jämfört med 2009/10 (Löfstedt et al., 2014). Bland flickorna rapporterade i den senaste undersökningen drygt var tredje individ att de känt sig ganska eller mycket stressade, medan drygt var femte pojke gjorde det. Andelen som känt stress över skolarbetet är störst bland 15-åringarna där 6 av 10 flickor och drygt 3 av 10 pojkar rapporterade sådan stress.

126 Funktionshinder Antalet barn med funktionshinder har ökat. Det finns ingen samlad statistik över elever med funktionsnedsättning. Enligt Skolverket går de flesta elever med funktionsnedsättning i den ordinarie skolan, antingen i ordinarie klasser eller helt eller delvis i särskilda grupper (Skolverket, 2015a). Man noterar också att alla elever med funktionsnedsättning inte behöver särskilt stöd. För många räcker det med särskilt stöd i perioder inom ramen för den ordinarie undervisningen medan ett mindre antal behöver omfattande stöd i särskilda verksamhetsformer. Nästan 14 procent av eleverna i grundskolan hade ett åtgärdsprogram under läsåret 2012/13, under 2013/14 sjönk andelen något till drygt 12 procent men halverades nästan under läsåret 2014/15 till knappt 7 procent (Skolinspektionen, 2016). Enligt Skolinspektionen beror troligen den kraftiga minskningen på den lagändring som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2014 och som innebar att många elever får stöd i form av extra anpassningar.6 Det är oklart hur stor andel av elever med funktionsnedsättning och i behov av stöd verkligen får det. Skolverket refererar till en undersökning genomförd 2000 i vilken framkom att var femte elev som bedömdes behöva extra hjälp i skolan inte fick det (Skolverket, 2015a). Skolinspektionen finner i sin slutredovisning till regeringen att skolmyndigheternas genomförda insatser och uppföljningar har haft betydelse för förskolors och skolors arbete med barn och elever med funktionsnedsättning och bör ha ökat deras möjligheter att skapa en tillgänglig utbildning för målgruppen, men att det varken går att utläsa en positiv eller negativ förändring på en övergripande nationell nivå avseende inriktningsmålen (Skolinspektionen, 2016). Behovet av stöd varierar alltså påtagligt i gruppen med funktionshinder. Det åligger enligt 2010 års skollag rektor att se till att elevens behov skyndsamt utreds.7 Visar utredningen att det föreligger behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas i vilket ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur uppföljningen av åtgärderna ska ske. Stödet ska ges i den omfattning som krävs för att eleven ska kunna nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.8 Läs- och skrivsvårigheter är de vanligast förekommande problemen och förefaller vara vanligast i lägre skolåldrar. En studie uppskattar antalet elever med läs- och skrivsvårigheter till 7 per 100 elever i åk 3, vilket innebär att ett par elever i varje klass skulle vara i behov av stöd (Myrberg, 2007b). I samma studie dras slutsatsen att tidiga insatser är effektiva även om det inte går att förutse effekten hos ett enskilt barn. I detta sammanhang bör man även notera SBU:s litteraturöversikt om de tester som används för att upptäcka och utreda dyslexi hos barn (SBU, 2014). I stort sett ingen av de drygt 50 testerna är vetenskapligt utvärderade avseende tillförlitlighet och validitet. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat under senaste 15 åren. Andelen barn med ADHD bedöms vara omkring 5 procent (Socialstyrelsen, 2010). Dessa barn har uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och över- och underaktivitet. Variationen i symtombild 6 Lagändringen gäller 3 kap skollagen och förtydligade att särskilt stöd handlar om insatser av mer genomgripande karaktär som inte är möjliga att genomföra inom ramen för ordinarie undervisning, till skillnad mot extra anpassning vilket omfattar åtgärder som normalt kan göras inom ramen för ordinarie undervisning. 7 Skollagen 2010:800, 3 kap Skollagen 2010:800, 3 kap. 9 och 10

127 32 är stor mellan barnen och kan även variera över tid hos ett och samma barn. Forskningen talar för att elever med ADHD bör undervisas i små grupper, få individuella instruktioner, korta intervall med regelbundna pauser och fysisk aktivitet. Detta ställer naturligtvis stora krav på skolornas förmåga att anpassa skolmiljön till den enskilde elevens förutsättningar till lärande. Enligt Skolverkets bedömning förklaras skillnader i skolornas förmåga att anpassa skolmiljön inte främst av skillnader mellan kommunerna utan mer av de enskilda skolornas förhållningssätt (Skolverket, 2015a). Barn med funktionshinder löper som grupp större risk för skolmisslyckanden än andra (Skolverket, 2015a). Detta har lett till en diskussion huruvida skolan klarar av sina skyldigheter att ge särskilt stöd utifrån det enskilda barnets behov. Denna diskussion har blivit mycket omfattande och svår att överblicka genom att den förs utifrån två olika perspektiv. Tinglev har benämnt det ena perspektivet för det kategoriska eller neuropedagogiska och det andra för det relationella eller kontextuella perspektivet (Tinglev, 2005). Det förra tar sin utgångspunkt i barnets individuella svårigheter och egenskaper medan det senare tar sin utgångspunkt i det sociala sammanhang i vilket individens funktionshinder kommer till uttryck. Kritiker har påtalat risken med att ett kategoriskt perspektiv leder till att eleven blir bärare av problemet vilket medför att man diskuterar direkta förklaringar relaterade till specifika diagnoser snarare än att diskutera elevens svårigheter i skolmiljön. Det relationella perspektivet innebär att skolan och dess pedagogiska metoder och miljö hamnar i fokus då det gäller att utforma åtgärdsprogram. Detta har lett till en fortfarande pågående debatt vilken kan kännas väl akademisk. Som Skolverket påpekar verkar det rimligt att utreda elevens styrkor och svårigheter för att kunna bedöma vilka förändringar i skolmiljön som behövs för att eleven ska kunna nå sina mål (Skolverket, 2015a). Förutom de uppenbara svårigheterna som kan uppstå i form av bristande fysisk tillgänglighet och anpassning av lokaler och utrustning, krav på specialpedagogisk kompetens och liknande för att tillgodose elevens speciella behov så som stadgas i skollagen, uppmärksammar Skolverket effekter av mer generell karaktär. Verket pekar på risken för negativa effekter i form av sämre självuppfattning och andra stigmatiseringseffekter i s.k. negativt differentierade klasser (Skolverket, 2009) Skolan Skolverket pekar på att samhället förändrades under 1990-talet som en följd av den djupa ekonomiska recessionen i decenniets början (Skolverket, 2009). Lågkonjunkturen påverkade även arbetslösheten och möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Boendesegregationen skärptes under årtiondet. Det medförde bl.a. att resurser till skolan, liksom till andra offentliga institutioner, krympte. Det tillsammans med demografiska förändringar i form av ökad invandring och större födelsekohorter under 1980-talet ledde till lägre lärartäthet och större årsklasser, särskilt i slutet av 1990-talet (Skolverket, 2009).

128 33 Skolkommissionen bedömer i sitt delbetänkande att det främst är på systemnivå som svagheterna i den svenska skolan finns. Man nämner t.ex. oklara ansvarsförhållanden, brister i resursfördelning, brister i resultatinformation, otillräcklig kompetensförsörjning och en oenig nationell styrning av skolan, som viktiga systemsvagheter (Skolkommissionen, 2016) Elevsammansättningen Sammansättningen av elever i skolan är på många sätt central i analysen av skolresultatens förändring över tid. Elevsammansättningen bestäms i stor utsträckning av boendesegregationen, skolval, skolstatus och har stort inflytande över kamrateffekter, skolkulturer och elevers motivation. Skolornas elevsammansättning har blivit alltmer homogen och skillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat (Skolverket, 2009). IFAU9 bedömer att de ökade skillnaderna i skolresultat till stor del kan förklaras av skolors elevsammansättning avseende föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund (IFAU, 2014). När Skolverket grupperade landets grundskolor utifrån elevsammansättningen hade skolor med stor andel eftergymnasialt utbildade föräldrar och få eller inga nyinvandrade elever ett genomsnittligt meritvärde på 236 och fem procent av eleverna saknade behörighet till gymnasieskolan (Skolverket, 2015b). Skolor med färre eftergymnasialt utbildade föräldrar och en mycket stor andel nyinvandrade elever hade 185 i genomsnittligt meritvärde och 30 procent av eleverna uppnådde inte behörighet Nyanlända elever Som nyanlända räknas de elever som varit bosatta utomlands, nu är bosatt i Sverige och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år samt har bott i Sverige mindre än fyra år10. Enligt Skolverket har både antalet nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund ökat över tid (Skolverket, 2016b). Andelen nyinvandrade elever i grundskolan var 2008 drygt Hösten 2015 hade antalet ökat till över , vilket motsvarar 5,1 procent av alla elever i grundskolan. Skolverket menar att det finns stora brister i likvärdigheten mellan nyanlända elever och övriga. Knappt 91 procent av elever med svensk bakgrund var behöriga till gymnasiet, medan behörigheten bland elever födda utomlands men som invandrat innan skolstart var 86 procent. Bland de elever som anlände till Sverige och började skolan i åk 1 5 var behörigheten omkring 9 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 3 kap. 12 a skollagen (2010:800) 11 Det går f.n. inte att identifiera nyanlända elever enligt skollagens definition, vilken trädde i kraft 1 jan De angivna antalen bygger på en definition av nyanlända som elever som är födda utomlands, vars båda föräldrar är födda utomlands och har kommit till Sverige under de senaste fyra åren. 10

129 34 70 procent medan den bland nyanlända som börjat skolan i åk 6 9 var 26 procent 2015 (Skolverket, 2015c). Det senaste årets ökning av nyanlända barn har varit dramatisk. Under 2014 anlände drygt asylsökande och under 2015 drygt Även om antalet asylsökande minskat kraftigt under 2016 kommer under många år framöver den stora ökningen under 2015 att vara en formidabel utmaning för skolsystemet i att erbjuda likvärdighet. Skolverket har i flera nyligen publicerade rapporter beskrivit den ojämna fördelningen av nyanlända elever över landets skolor (Skolverket, 2016a, Skolverket, 2016b, Skolverket, 2016c). Det finns många skolor och flera kommuner som tar ett oproportionerligt stort ansvar för att bereda nyanlända elever undervisning. Figur 16 Antal kommunmottagna dec 2015-mars 2016 per invånare i Västra Götaland. Källa: I förhållande till folkmängden är det kommunerna i Dalsland och östra Skaraborgsområdet som tagit emot flest flyktingar som beviljats uppehållstillstånd under 2016 i Västra Götaland. Skolan är en viktig arena för nyanlända elever, både som en arena för lärande och som en social arena. Rätten till likvärdig utbildning är densamma för nyanlända som för andra barn. Kommunen i vilken eleven vistas är skyldig att skyndsamt erbjuda nyanlända barn skolgång. Men det föreligger en rad utmaningar i omhändertagandet och organiseringen av undervisningen för nyanlända som leder till att likvärdigheten kan ifrågasättas. Skolinspektionen rapporterade i en översyn om att skollagens föreskrift om att nyanlända barn ska beredas skolplats inom 30 dagar efter att de anlänt inte går att uppfylla i majoriteten av kommunerna (Skolinspektionen, 2015b). Inspektionen noterar att uppdaterade listor på antalet nyanlända som vistas i kommunerna saknas, vidare att det finns stora brister i lärarnas pedagogiska kompetenser för nyanländas lärande. Det framkommer också att kommunerna uttrycker ett starkt missnöje med regeringens stöd.

130 35 Skolkommissionen understryker behovet av en genomlysning av mer långsiktiga konsekvenser, möjligheter och behov av åtgärder som ökningen av nyanlända elever skapar, nationellt, regionalt och lokalt (Skolkommissionen, 2016). Man efterlyser särskilt förbättrad information och statistik, hur finansieringen av investeringar i skollokaler, utrustning och läromedel ska lösas samt förbättrad tillgång på språklärare Lärarkompetens Skillnader mellan olika lärare och deras undervisning är enligt Hatties metaanalys de viktigaste påverkansfaktorerna för elevernas resultat (Hattie, 2009). Men det är problematiskt att utreda exakt vad det är i lärares kompetens som genererar sådana skillnader. Ett sätt att definiera vad man menar med lärarkompetens är den kompetens som kommer till uttryck via elevernas resultat en prestationsrelaterad kompetens eller lärareffektivitet. Men det förefaller som om en sådan definition är ett dåligt verktyg för en analys av påverkansfaktorer den har karaktären av en cirkeldefinition: skillnader i kompetens som är väsentliga för elevernas resultat leder till skillnader i elevers resultat. En annan definition av lärarkompetens är den formella kompetensen, de formella krav på utbildning och examina som ställs på läraren för att denne ska anses behörig. Enligt Skolverket är det denna innebörd som vanligen avses i debatten (Skolverket, 2009). Ytterligare en innebörd av begreppet är bedömd eller upplevd kompetens. Med det menas den kompetens som elever, föräldrar, lärarkollegor och andra bedömer att läraren besitter. Lärarkompetens används ofta utan att precisera vilken innebörd man lägger i begreppet, vilket medför att analyser av lärarkompetens kan ge helt olika resultat. Skolverket beskriver resultaten från både internationell och svensk forskning kring betydelsen av lärarnas kompetens men dessa återges inte här. Däremot visar resultaten från dessa studier att procent av variationen i elevernas resultat kan härledas till skillnader i lärarnas kompetens och att denna skattning är konservativ (Skolverket, 2009). I en dansk studie fann man en betydligt starkare lärareffekt för läsning och matematik inom skolor med lägre socioekonomisk status än inom skolor med hög socioekonomisk status (Nye et al., 2004). Det härleder författarna till att det sker en selektion av lärare med hög prestationsrelaterad kompetens till skolor med hög socioekonomisk status och dessa skolor blir mer homogena med avseende på elevernas resultat. Forskningen kring betydelsen av lärarnas formella kompetens är motstridig vilket kan bero på att här finns många metodproblem. En par svenska studier pekar dock på att formell lärarbehörighet kan ha relativt stor effekt på elevernas resultat (Andersson and Waldenström, 2007, Myrberg, 2007a). I sin litteraturgenomgång drar Skolverket slutsatsen att lärarkompetensen är en av de viktigaste resursfaktorerna för elevernas resultat (Skolverket, 2009).

131 Skolsegregationen Forskningen är enig om att elevsammansättningen i skolorna har blivit alltmer homogen och att skillnaderna i resultat mellan skolor och elevgrupper har ökat (Skolverket, 2009). Som en följd härav framstår kamrateffekter - elevens prestationer påverkas av kamraternas prestationer - som alltmer betydelsefulla. Baserat på internationell forskning menar Skolverket att kamrateffekter har stor betydelse för skolresultaten, men pekar samtidigt på att svenska studier är sparsamt förekommande. I en litteraturöversikt dras dock slutsatsen att kamrateffekter finns och har stor betydelse även i Sverige (Gustafsson, 2006). Det är också slutsatsen i en svensk avhandling i vilken författaren konkluderar att kamrateffekter är betydelsefulla i synnerhet för de elever som presterar dåliga resultat (Sund, 2007). Tanken är då att på en skola där många elever presterar högt drar dessa elever med sig andra till ett högre resultat än vad de skulle haft om de gick på en skola där flertalet elever presterar lägre resultat. Omvänt gäller att på en skola där många elever presterar sämre tenderar dessa att dra med sig andra elever till ett sämre resultat än de skulle haft om de gick på en skola där flertalet presterar bättre. Kamrateffekter kan alltså vara en av underliggande mekanismer bakom den ökande variationen mellan skolor beträffande skolresultat. Skolverket noterar att i början av 1990-talet förändrades bidragssystemen och möjligheterna att starta friskolor (Skolverket, 2009). Forskningen ger inget entydigt svar på i vad mån reformerna är orsaken till den ökade skolsegregationen sedan början av 1990-talet. Under samma tid förstärktes även boendesegregationen vilket gör det svårt att urskilja betydelsen av valfrihetsreformerna från den effekt boendesegregationen har på en ökad homogenitet i skolorna och ökade skillnader mellan dem. IFAU har i en studie undersökt hur skolsegregationen varierar med boendesegregation (IFAU, 2014). Figur 17 Andel av den totala variationen i elevers förväntade betyg som förklaras av skola, skolområde och kommun. (Källa: IFAU, 2014)

132 37 I Figur 17 redovisas hur stor andel av den totala variationen i skolresultat som kan förklaras av segregation på skolnivå, bostadsområdesnivå (Skolområde) och på kommunnivå. Fram till mitten av 1990-talet följer de olika segregationsnivåerna varandra, men därefter ökar andelen av den totala variationen i skolresultat, på skol- och bostadsområdesnivå. Ökningen är något större på skolnivå än på bostadsområdesnivå (de två översta linjerna), vilket innebär att skolsegregationen förefaller ha ökat något mer än vad man skulle förvänta utifrån ökningen av boendesegregation. Det framgår även ur den understa linjen vilken anger variationen mellan skolor då man i den statistiska modellen kontrollerar för bostadsområdesnivån. Segregationen mellan skolor förklarar således omkring en femtedel av den totala variationen i skolresultat och av denna andel står boendesegregationen för den absolut största delen. Man måste då komma ihåg att även om betydelsen av skol- och boendesegregation har ökat kan fortfarande fyra femtedelar av variationen i skolresultat förklaras av skillnader mellan elever inom skolor. I sin kunskapsöversikt pekar Skolverket på möjligheten av att en del av den oförklarade variationen i skolresultat kan förklaras av osynlig segregation (Skolverket, 2009). Den osynliga segregationen handlar om att elever med högre studiemotivation söker sig till skolor med hög andel av föräldrar som har hög utbildningsnivå. När man diskuterar förklaringar till de ökande skillnaderna i skolresultat måste man beakta den interaktion mellan skolfaktorer, bostadsområdets socioekonomiska karaktär och den enskilde elevens socioekonomiska bakgrund samtidigt. Bunar föreslår tre faktorer som centrala för skolsegregationen: boendesegregationen, valfriheten och andelen nyanlända (Bunar, 2015). Boendesegregationen och skolvalsreformen diskuteras nedan. Analyser av PISA-resultat påvisar en ökande variation i samtliga kompetensområden sedan början av 2000-talet (Fredriksson et al., 2013). Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som har störst förklaringsvärde (Skolverket, 2009). Jämfört med faktorer som t.ex. kön och etnicitet är förklaringsvärdet dubbelt så stort för föräldrars utbildningsnivå. Trendstudier på PIRLS-data12 visar att visar att relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läsförståelse har ökat sedan 1990-talet (Yang-Hansen, 2008). Skolverket pekar på att den ökande variationen mellan skolor också kan härledas ur strukturella förändringar sedan 1990-talet (Skolverket, 2009). Decentraliseringen/kommunaliseringen medförde förändrade styrmodeller. En grundtanke var att resursfördelningen skulle bli mer effektiv och behovsstyrd. Resursfördelningen till skolorna ser olika ut i kommunerna vilket man förvisso kan förvänta sig vid en decentralisering men enligt Skolinspektionen är inte behoven styrande i den utsträckning som var intentionen Organiseringen Skolans organisering av undervisningen har enligt Skolverket lett till en ny typ av differentiering som genomförts inom ramen för den sammanhållna skolan (Skolverket, 2009). Man noterar att ett 12 PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study. Det är en internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4.

133 38 ökande antal elever är i behov av särskilt stöd. Elever med behov av särskilt stöd hanteras ofta med särskiljande lösningar, dvs lösningar som innebär att man skiljer barnen i behov av särskilt stöd från sina klasskamrater för att bedriva anpassad undervisning. Med tanke på att behov av särskilt stöd uppstår i mötet mellan eleven och den omgivande miljön drar man slutsatsen att skolornas möjligheter att anpassa undervisningen till olika behov tycks ha minskat. Skolverket pekar på att styrdokumenten från 1990-talets början betonade vikten av att undervisningen skulle anpassas efter elevens behov och gav utrymme för lärarens tolkningar vilket sammantaget kunde förväntas leda till varierande arbetsformer (Skolverket, 2009). Men snarare har, menar Skolverket, undervisningsformerna schabloniserats och lett till generella förändringar vilka karakteriseras av ett ökat inslag av eget arbete och en ansvarsförskjutning mot eleverna själva. Andelen individuellt arbete har ökat där eleverna själva förväntas att i högre grad ta ansvar för att själva planera och genomföra studierna. Det finns enligt Skolinspektionen en förändring i synen på hur skolan ska utforma undervisningen utifrån elevers behov. Förändringen har inneburit en tydlig tendens till att individualisera elevers skolproblem och därmed i högre grad göra eleverna till de enda bärarna av sina skolproblem (Skolinspektionen, 2014). Dessa förändrade krav och förväntningar på eleven har haft störst negativa konsekvenser för elever med särskilda behov. Förändringarna har också inneburit att betydelsen av stöd från föräldrarna, deras utbildningsnivå och kulturella kapital, har ökat. Skolverkets uttolkning av forskningen kring differentiering genom sådana schabloniserade lösningar är att de påverkar resultaten negativt (Skolverket, 2009). De positiva effekter som uppnås genom att högpresterande elever placeras tillsammans går förlorade genom att lågpresterande elever placeras tillsammans. Effekterna av en tidig upptäckt av särskilda behov förefaller snarast leda till en alternativ skolgång vilken avslutas i det individuella programmet. Risken för ett skolmisslyckande i samband med en sådan alternativ skolgång är högre bland elever där föräldrarna har låg utbildningsnivå. Särskilda insatser baserade på differentieringsprinciper tycks även medföra stigmatiseringseffekter vilka påverkar både motovation och självvärdering negativt Skolan som arbetsmiljö Arbetsmiljölagen gäller även i skolan för elever och skolpersonal och omfattar både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Baserat på data från Undersökningen om barns levnadsförhållanden har SCB sammanställt en rapport om barns upplevelser av skolan när det gäller arbetsmiljön i skolan, trygghet, stress, relationer till andra elever och vuxna på skolan (SCB, 2012). Nio av tio elever känner sig trygga i skolan, har minst en nära vän, tycker att de får tillräckligt med hjälp av lärarna när de behöver det, även om det är vanligare att de yngre eleverna får hjälp än de äldre. Samtidigt känner sig två av tre stressade över minst en av följande: läxor och prov, höga krav från föräldrarna, för lite tid mellan lektioner. Var fjärde elev känner sig stressade av minst tre av dessa saker, flickor oftare än pojkar och äldre oftare än yngre.

134 39 Tre procent rapporterar att andra barn slår dem eller på annat sätt gör dem illa minst en gång per månad. Ett av tio barn upplever att andra elever inte gillar dem. Vart fjärde barn har någon i sin klass som mobbar dem. Temagruppen Unga i arbetslivet undersökte orsaker till skolavhopp bland gymnasieelever i form av intervjuer med 379 unga som är delaktiga i projekt finansierade av Europeiska Socialfonden och som inte fullföljt sina gymnasiestudier (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013). Fler än hälften av dessa ungdomar angav mobbning som den främsta orsaken till avhopp och de upplevde ofta att de vuxna inte gör något fastän de vet vad som sker. Den näst vanligaste orsaken var att de inte nådde kunskapsmålen på grund av bristande pedagogiskt stöd. Andra orsaker var till exempel att vuxna inte brydde sig, dåligt bemötande, stökig skolmiljö och oupptäckta neuropsykiatriska funktionshinder Resurser En bärande tanke i decentraliseringsreformerna i början av 1990-talet var att kommunerna genom sin kunskap om lokala förhållanden kunde styra resurserna efter behoven och att resursallokeringen därför blev mer effektiv. Det har visat sig svårt att utvärdera om det blev som man tänkt. Skolverket har i en rad studier visat att variationerna såväl mellan som inom kommunerna varierar stort i resurstilldelning. En viktig fråga är om skillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Forskningen uppvisar motsägelsefyllda resultat. I en studie analyserades förändringar i kommunernas resursallokering och forskarna drar slutsatsen att variationen mellan kommunerna i de totala resurserna samt i lärartäthet minskade under perioden (Ahlin and Mörk, 2005). I en annan studie visar forskarna att variationen i lärartäthet har ökat fram till 2000-talet och att försämringarna fr.a. skett i den nedre delen av fördelningen (Fredriksson and Öckert, 2007). I dessa studier tar man inte särskild hänsyn till att kommunernas förutsättningar kan variera. Vissa faktorer kan vara svåra att påverka för kommunerna medan andra erbjuder kommunerna visst handlingsutrymme. De mer opåverkbara, strukturella, faktorerna förefaller ha störst betydelse för att förklara variationen mellan kommunerna, men att övriga faktorer inte är betydelselösa (Fransson and Wennemo, 2003). De strukturella faktorerna förefaller dessutom ha minskat i betydelse i takt med att besluten om resursallokering decentraliserades. En alternativ tolkning är att det statliga utjämningsbidraget har bidragit till att minska strukturella faktorers betydelse Lärartäthet vs. demografiska växlingar Enligt Skolverket minskade lärartätheten från drygt 9 lärare per 100 elever vid 1990-talets början till 7,5 lärare 1997/98, varefter den ökade till 8,3 per 100 elever 2006/07 (Skolverket, 2009). Läsåret 2014/15 var antalet lärare per 100 elever 8,2 i riket. I Västra Götaland var antalet lärare per 100 elever 8,1.13 Det finns emellertid stora variationer i lärartäthet i landets skolor. Lärartätheten varierar mellan 5 och 16 lärare per 100 elever men de flesta skolor har en lärartäthet mellan 8 och 10 lärare per 100 elever. Andelen lärare med pedagogisk 13 Data från Skolverkets databas SIRIS

135 40 högskoleexamen har minskat sedan 1990-talet från 94 procent till 85 procent 2006/07. Läsåret 2014/15 var andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i riket 84,8 procent och i Västra Götaland 86,1 procent. Variationen i lärartäthet över tid har fr.a. att göra med variationer i årskullarnas storlek samt antalet nyanlända elever och i mindre utsträckning i antalet lärare. Forskningen visar tämligen entydigt, enligt Skolverket, att de generella effekterna på studieresultat av både lärartäthet och klasstorlek är relativt svaga. Däremot har dessa faktorer väsentligt mycket större betydelse för yngre elever och för elever med sämre studieförutsättningar eller svagt föräldrastöd. En i det här sammanhanget ofta citerad studie är den metaanalys av metaanalyser som tidigare nämnts. Hattie s studie omfattar fler än 800 metaanalyser med totalt enskilda undersökningar som inkluderade sammanlagt fler än 80 miljoner individer (Hattie, 2009). Hattie kategoriserade en rad faktorer grupperade under huvudkategorier såsom eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen och undervisningen. I hans analys framstod läraren, läroplanen och undervisningen som de kategorierna med störst effekt på studieresultaten bland eleverna. Hemmet och skolan hade något svagare effekter. Man måste dock vara försiktig med att generalisera slutsatser från den här typen av studier till specifika kontexter, t.ex. till skolsituationen under svenska förhållanden. En så här stor metaanalys innehåller med nödvändighet en hel del generaliseringar och tenderar att ignorera specifika kontextuella faktorer vilka kan ha stor betydelse i ett visst sammanhang. Hattie s kritiker pekar på att han visserligen erkänner betydelsen av t.ex. socioekonomiska faktorer men väljer att ignorera sådana i sina analyser: Hattie acknowledges the important role of socioeconomic status and home background, [ ] but chooses to ignore it. That is his choice: but it is easy for those seeking to make policy decisions to forget this significant qualification. (Snook et al., 2009) Läraryrket förväntas vara ett framtida bristyrke (Skolinspektionen, 2015a). Skolkommissionen drar slutsatsen att bristande förutsättningar för lärarna att göra ett bra arbete är ett grundläggande problem i svensk skola (Skolkommissionen, 2016). Kommissionen efterlyser därför kraftfulla initiativ från statsmakterna och huvudmännen Resursfördelning Mot bakgrund av en ökad segregation är det relevant att relatera kommunernas principer för resursfördelning till resultatutvecklingen. Skolverkets studie visar att kommunerna i liten grad fördelar resurser utifrån skolornas olika förutsättningar, vilket ytterligare kan bidra till en ökad resultatspridning mellan skolor (Skolverket, 2009). Resultaten från en studie av Skolverket visade att kommunerna oftast ger resurser till skolorna utifrån principen en summa per elev och att de kompensatoriska inslagen utifrån

136 41 elevsammansättning ofta är relativt blygsamma. I undersökningen angav endast 6 av 10 kommuner att deras resursfördelning väger in socioekonomiska faktorer och att de kompensatoriska inslagen handlade om i genomsnitt 6 procent av den totala budgeten (Skolverket, 2009). En viktig slutsats är att behovet av särskilt stöd är relativt och att därför det kan vara svårare för en skola med större behov att få tillgång till stödinsatser Skolpolitik Utbildningsreformerna i början av 1990-talet motiverades bl.a. med att fler fristående skolor skulle bidra till det lokala inflytandet och konkurrensen mellan skolorna vilket sammantaget förväntades höja kvaliteteten i undervisningen. Huruvida dessa reformer verkligen påverkat skolresultaten är oklart. Forskningen ger motstridiga resultat. Frågan har också en väsentlig ideologisk laddning. De genomsnittligt högre resultaten i fristående skolor har väckt frågan om det är en effekt av högre kvalitet eller om det snarare är en effekt av boende och skolsegregation. Många studier visar att skolsegregationen ökat men de ger inte svar på frågan om det är skolvalsreformen som orsakat detta. Det förefaller finnas en tämligen god enighet bland forskare om att boendesegregationen har stor betydelse för skillnader i skolresultat och hur elever väljer utbildning. Däremot finns ingen enighet vilket sambandet är mellan skolsegregation och boendesegregation respektive skolvalsreformen. Skolverket noterar en tendens till att slutsatsen är beroende av vetenskaplig ansats: Tillspetsat kan man säga att ekonomer och statsvetare finner att reformen bidragit till minskad eller åtminstone inte ökad segregation, medan pedagoger, sociologer och Skolverket, med hänvisning bl.a. till de osynliga effekterna, finner att reformen förstärkt segregationen. (Skolverket, 2009) Fler forskare menar att man inte kan underlåta att väga in betydelsen av boendesegregation i studier av samband mellan valfrihetsreformerna och skolsegregation (Lindbom and Almgren, 2007, Gustafsson, 2007). En aspekt av detta är i vad mån skillnader i skolresultat i kommunala och fristående skolor kan förklaras av elevernas socioekonomiska bakgrund. Myrberg finner i sin avhandling att indikatorer på kulturellt kapital förklarar skillnader i skolresultat mellan friskolor och kommunala skolor bland 9-10-åringar (Myrberg, 2006). Kontrollerar man för sådana faktorer samt föräldrarnas utbildningsnivå försvinner skillnaderna mellan friskolor och kommunala. Skolverket analyserar i en av sina studier hur likvärdigheten har förändrats över tid (Skolverket, 2006). Analysen bygger på en rad källor såsom PISA, TIMSS, meritvärde/slutbetyg i grundskolan med flera. Skolsegregationen är central i analysen i vilken man visar att effekterna av skolsegregationen ökat kraftigt under studietiden ( ) och diskuterar olika aspekter av segregationen. Så finner man att skolsegregationen baserad på socioekonomisk bakgrund har ökat påtagligt medan segregation baserad på migrationsbakgrund inte har förändrats. En slutsats är att den tysta segregationen haft stor betydelse under den studerade tidsperioden, dvs sådan segregation som beror på faktorer som är svåra att mäta, t.ex. skolval som betingas av elevers studiemotivation. En övergripande slutsats från studien är att likvärdigheten i svenska skolor minskat som en följd av skolvalsreformen i början av 1990-talet.

137 42 IFAU har i en senare studie undersökt sambanden mellan skolvalsreformen och skolsegregationen (Böhlmark et al., 2015). Analysen baseras på data om avgångselevers socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund, med relativt grova kategoriseringar (inkomstnivå respektive utländsk bakgrund och född utomlands) under perioden Analysen gjordes med hjälp av en regressionsmodell i vilken sambandet mellan skolval och skolsegregation efter att hänsyn tagits till förändringen i boendesegregation och kommunernas demografiska sammansättning En sådan analys undersöker sambandet men kan inte avgöra kausalitet, dvs om det är skolvalet som givit upphov till skolsegregationen eller om det är tvärtom. Eftersom skolvalsreformen genomfördes i hela landet samtidigt finns inte någon kontrollgrupp, vilket tillsammans med det faktum att sambandet mellan skolval och skolsegregation kan uppstå på grund av faktorer som inte inkluderats i analysen leder till slutsatsen att man bör vara försiktig med slutsatser om kausalitet. Forskargruppen gjorde emellertid en rad känslighetsanalyser vilka enligt gruppen indikerade att det därmed är sannolikt att friskolevalet har bidragit till ökad skolsegregation mellan dessa grupper [dvs mellan elever med och utan migrationsbakgrund; förf:s anm.]. Även om den dominerande förklaringsfaktorn är boendesegregationen finner man att friskoleexpansionens samband med skolsegregationen motsvarar i genomsnitt 18 procent av den totala ökningen av skolsegregationen under den studerade tidsperioden. Författarna påminner också om att graden av skolsegregation är låg i ett internationellt perspektiv men att resultaten stöder slutsatser i internationell forskning om att valfrihetsreformer kan öka skolsegregation. I vilken utsträckning det sker sammanhänger dock med många andra faktorer, inte minst skolpolitiska beslut. En begränsning i de studier av skolsegregationen som refererats ovan ligger i själva den kunskapsteoretiska ansats som det innebär att studera samhällsfenomen med hjälp av kvantitativa metoder. Sådana ger möjligheter att pröva hållbarheten i hypoteser om samband mellan exponeringar och utfall och ger en uppfattning om storleken och styrkan i sådana samband. Däremot är det ofta svårare att med hjälp av kvantitativa studier förstå varför resultaten i vissa skolor blir sämre än i andra. Bunar är inne på en sådan problematisering då han efterlyser ett annat fokus för att förstå hur valfrihetsreformen påverkar olika grupper av elever. Han menar att det är väsentligt att rikta forskningens analytiska fokus och kritiska blick även mot skolor med lägst prestationer. När man gör det finner man, enligt Bunar, att eftersom valfriheten utnyttjas selektivt leder den till fördjupad exkludering, utanförskap och urholkat självförtroende hos elever. Valfriheten förstärker och fullbordar den negativa utveckling som boendesegregationen lagt grunden till. (Bunar, 2015) 3.4. Samhället i övrigt Barns förmåga att lära är utöver individuella faktorer och faktorer relaterade till skolan, även beroende av samhälleliga förhållanden vilka inte individen själv eller skolan kan påverka.

138 43 Den ekonomiska recessionen i början av 1990-talet påverkade starkt utbildningssystemet. Förutom att den föranledde en ekonomisk åtstramning av skolans resurser påverkades livsvillkoren för de flesta. Under 1980-talet och i början av 1990-talet fortsatte en av tre avgångselever från grundskolan in i gymnasiets teoretiska linjer, en av tre på någon yrkesförberedande linje och en av tre kom ut i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten var låg. Inom bara något år efter att krisen brutit ut gick luften ur arbetsmarknaden och ungdomsarbetslösheten sköt i höjden. Samtidigt implementerades en rad reformer på utbildningsområdet vilket enligt Skolverket ledde till att det svenska skolsystemet på kort tid förändrades från ett av västvärldens mest centraliserade system till ett av de mest avreglerade (Skolverket, 2009). Under denna turbulenta tid påverkades naturligtvis barnens livsvillkor av en rad olika faktorer men föräldrarnas livsvillkor och den tilltagande boendesegregationen tillhör de faktorer utanför skolan som haft störst betydelse för barnens skolkarriär Familjen och dess livsvillkor Skillnaderna bland barnhushållen beträffande ekonomisk standard är stora och hushållens sårbarhet för samhällsförändringar varierar med föräldrarnas socioekonomiska situation. IFAU har i en studie av bl.a. familjebakgrundens betydelse för skolresultaten dragit slutsatsen att elevens familjebakgrund har betydelse men betydelsen tycks inte ha ökat över tid (Böhlmark et al., 2015). Denna slutsats har i en kommande studie problematiserats. Forskarna noterar att om man använder ett mer fingradigt utbildningsmått framträder en tydlig ökning av sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevens meritvärde under perioden 1988 till 2014 (Gustafsson and Yang-Hansen, 2016). Skolverkets analyser visar att betydelsen av vilken skola en elev går i har blivit större sedan slutet av 1990-talet (Skolverket, 2012). I grundskolor med en större andel elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund tenderar resultaten att vara högre även för elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Det finns en stark samvariation mellan hushållets tillgång till ekonomiska, materiella och kulturella/politiska resurser och föräldrarnas förmåga att stödja elevens skolarbete. Det är ett samband som finns i de flesta höginkomstländer. Så noterar t.ex. OECD att Disadvantaged parents tend to be less involved in their children s schooling, for multiple economic and social reasons. (OECD, 2012) Men här är det viktigt att problematisera påståendet att föräldrar med små resurser är mindre involverade i sina barns skolgång. Bunar diskuterar detta och skriver att föräldrar med migrationsbakgrund drar sig för att försöka påverka skolan för att inte uppfattas som besvärliga eller att de till följd av migrationsbakgrund inte har tillräckliga kunskaper om skolsystemet: Det viktiga budskapet och rekommendationen här är att skolor måste börja prioritera relationer med föräldrar och deras närsamhällen, inte minst genom att inte bara identifiera mentorer, utan även för att stötta dem genom till exempel handledning. (Bunar, 2015)

139 44 Bunar redovisar en rad studier som visar att föräldrar med lägre socioekonomisk bakgrund eller migrationsbakgrund oavsett om de bor i områden med låg status eller på andra ställen, är involverade i deras barns skolgång, om än inte involverade på det sätt som är norm eller på skolans villkor. Det finns resurser i närområdet och bland föräldrar som inte utnyttjas, menar Bunar (Bunar, 2015) Boendesegregation Boendesegregation är som tidigare påpekats en av de viktigaste faktorerna bakom skolsegregationen. Boendesegregationen har ökat såväl beträffande socioekonomisk grund som beträffande etnisk grund. Samtidigt är boendesegregation inte någon ny företeelse. Redan under 1960-talet fanns en segregationsdebatt utgående från det då pågående miljon-programmet vilket enligt vissa debattörer riskerade leda till social utsatthet genom sin anonyma framtoning (Guevara, 2014). Det som skett sedan dess är att boendesegregationen ändrat karaktär. Syftet med satsningen på miljonprogrammet var bl.a. att skapa förutsättningar för en större inflyttning till de större städerna där arbetsmarknaden expanderade kraftigt. Dessa områden attraherade både högutbildade höginkomsttagare och grupper med lägre utbildning och inkomster, dominerad av arbetare från svenska landsbygdsområden samt invandrare från t.ex. Finland och södra Europa. Medan den förra gruppen hade resurser för att välja bostadsområde var den senare gruppen mer eller mindre hänvisad till miljonprogrammets områden(bråmå, 2006). När man i dagligt tal talar om segregerade områden talar man vanligtvis om bostadsområden som domineras av grupper med små ekonomiska, kulturella och politiska resurser. Detta avspeglas i hur segregationen avbildas i statistiska tabeller och i media där man ofta karakteriserar graden av segregation genom att mäta andelen av individer som är arbetslösa, utländsk bakgrund, låg inkomst, dvs kategorier som uttrycker låg nivå av tillgång till resurser. Segregation blir då en fråga om grad av utanförskap. Men en sådan hållning riskerar att avleda uppmärksamheten från segregationens relationella karaktär ett bostadsområdes grad av utsatthet kan endast förstås i relation till graden av utsatthet i andra bostadsområden i en stad eller annat geografiskt avgränsat större område (Guevara, 2014). Bråmå beskriver segregationens relationella karaktär: Residential segregation is an aggregate level phenomenon. It can only be measured on the macro level. If measurements use residential areas or neighbourhoods as sub-areas, which is most common, it is the city that is segregated and not the individual neighbourhoods. This might seem an insignificant detail, but I believe it has consequences for how the phenomenon is understood. To refer to residential areas where the problems of residential segregation are most salient as the segregated neighbourhoods will direct the attention away from the relational character of the phenomenon, and thus nurture a belief that segregation is a phenomenon that is isolated to these problem neighbourhoods a problem in those neighbourhoods, for those neighbourhoods when a more accurate description would be to say that the

140 45 situation there is only a reflection of the problems in society at large (Bråmå, 2006) Boendesegregation handlar enligt detta sätt att se om relationer mellan bostadsområden som vart och ett är mer eller mindre homogent med avseende på t.ex. socioekonomiska förhållanden, belägna inom ett större geografiskt område. Med ett relationellt perspektiv blir symboliska faktorer såsom ett bostadsområdes status och rykte men också bostadsområdets befolkningssammansättning och grad av homogenitet viktiga för att förklara den lokala skolans elevsammansättning, enligt vissa forskare t.o.m. den främsta determinerande faktorn (Bunar, 2015). Skolkommissionen ser i likhet med OECD ett behov av att utveckla en modell som möjliggör val av skola samtidigt som segregation och minskad likvärdighet motverkas (Skolkommissionen, 2016). Ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vårdnadshavare bör övervägas. Kommissionen ger emellertid inte några förslag på hur en sådan politik ska utformas.

141 46

142 47 4. Insatser för att motverka skolmisslyckanden Som framgått ovan är skolmisslyckanden ett komplext problem för vilket det inte finns en enskild silver bullet, utan kräver samordning av insatser bland flera huvudmän och aktörer. Det har inte varit möjligt att inom ramen för denna översikt göra en kartläggning av de insatser som genomförs eller planeras i Västra Götaland för att motverka skolmisslyckanden. Man kan dock konstatera att de flesta kommuner uppmärksammar problemet och har mer eller mindre utvecklade handlingsplaner. I denna översikt redovisas kortfattat vilken typ av satsningar som på basis av forskning och annan kunskap är väsentliga för att motverka skolmisslyckanden. Den innehåller inte någon kartläggning av pågående insatser i regionen. En viktig utgångspunkt är att skolmisslyckanden ses som en lång process vars första tecken kan vara bristande motivation och engagemang, senare skolfrånvaro och skolk, icke uppnådd gymnasiebehörighet och vars extrema ändpunkt är skolavhopp. En ytterligare utgångspunkt för en handlingsplan utifrån ovanstående redovisning är att det är möjligt att påverka barnets förutsättningar till lärande genom insatser redan tidigt i ålder, t.ex. via insatser i förskolan. Detta är i linje med bl.a. OECD:s rekommendationer som menar att det behövs satsningar för att förebygga skolmisslyckanden redan i tidig ålder ända upp till åtminstone till och med gymnasienivå (OECD, 2012). OECD menar också att det är väsentligt att utbildningspolitiska satsningar kombineras med insatser för att förbättra förutsättningarna för barn från hem där föräldrastödet av olika skäl inte är tillräckligt Insatser inriktade mot eleven Insatser under de tidiga åren Ett proaktivt förhållningssätt bör handla om att initiera insatser redan under de första levnadsåren. Anledningen är att utvecklingen av individens kognitiva och socio-emotionella förmåga grundläggs under tidig barndom (Shonkoff et al., 2009). Under de tidiga åren bildas en mängd kopplingar mellan olika centra i hjärnan vilka har stor betydelse för barnets syn och hörsel, språk- och talutveckling samt dess kognitiva förmåga. Hastigheten med vilken dessa kopplingar sker är enorm. Man räknar med att det i genomsnitt bildas 700 synapser per sekund under det första levnadsåret. Hastigheten varierar från individ till individ och påverkas av stimuli i barnets omgivning, t.ex. verbala, emotionella, sensoriska stimuli. Det förefaller finnas en biologisk klocka då hjärnan är särskilt känslig för stimuli. Under dessa kritiska perioder utvecklas kontakterna mellan hjärnans olika centra särskilt snabbt (Maggi et al., 2010).

143 48 Figur 18 Hjärnans utveckling under barndomen och de kritiska perioderna för syn och hörsel, tal och språkutveckling samt högre kognitiva funktioner. (Shonkoff et al., 2009) Det är alltså under den tidiga barndomen som förmågan till lärande grundläggs. Satsningar på att stimulera tal och språkutveckling liksom barnets kognitiva förmåga är speciellt effektiva under de första åren. Sådana satsningar gynnar särskilt barn från hem där vårdnadshavarna av olika skäl har sämre förmåga att stödja barnets kognitiva utveckling och kan därför vara ett viktigt verktyg för att minska de sociala skillnaderna i skolmisslyckanden på sikt (Gustafsson et al., 2010). Betydelsen av tidiga insatser belystes i den tidigare nämnda engelska studien (se sidan 26) i vilken man följde barnen från 22 månaders ålder till 10 års ålder och mätte med vissa mellanrum barnets kognitiva förmåga. Undersökningen ger stöd till påståendet att det är viktigt med satsningar i riktigt tidig ålder och att förskoleåren är särskilt viktiga. Detta är också i överensstämmelse med beräkningar av return of investment för satsningar i olika åldrar för att motverka skolmisslyckanden. Figur 19 Return of investments för en investering till fast värde i olika åldrar fördelat på barn med olika socioekonomisk bakgrund. Bearbetat från Woessman, 2006.