ARBETSMATERIAL

Transkript

1 Göteborgsområdets delregionala kollektivtrafikråd Informationsärende - Målbild Tåg Målbilden avser tidsperioden Vid det senaste mötet i Göteborgsområdets delregionala kollektivtrafikråd gjordes en lägesrapportering av Målbild Tåg tågtrafikens utveckling i Västra Götaland. Det fanns då möjlighet för rådet att framföra synpunkter och diskutera olika frågeställningar. Inför mötet den 31 oktober skickar vi nu ut ett arbetsmaterial som rådet kan lämna synpunkter på vid mötet. Vi räknar inte med att lämna någon muntlig redovisning av dokumentet vid detta tillfälle, men det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor om så önskas. I dokumentet visas trafikering av alla tåglinjer vid fyra olika årtal fram i tiden. Trafiken är anpassad till att klara uppsatta resandemål. Dock krävs en utbyggnad av tågtrafikens infrastruktur för att klara den beskrivna tågtrafiken. Infrastrukturåtgärderna visas också i dokumentet. Viktigt är att betona att utveckling av infrastrukturen sker i andra processer än i målbildsarbetet. Samtliga fyra delregionala kollektivtrafikråd i Västra Götaland kommer att ta del av arbetsmaterialet och har möjlighet att föra en dialog om dokumentets innehåll. Detta är en viktig del i processen att föra dialog med kommunala företrädare innan ärendet går vidare till det regionala kollektivtrafikrådet och senare till Kollektivtrafiknämnden. I början av nästa år kommer det att ges ytterligare tillfälle för dialog. Vi vill framhålla att dokumentet är ett arbetsmaterial och att vi är mitt inne i utredningsarbetet. Uppgifter i dokumentet kan komma att ändras. Vid det regionala kollektivtrafikrådets möte den 23 november har det avsatts etra tid för att diskutera och samråda om målbilden för tågtrafiken i Västra Götaland gemensamt med politiska företrädare från övriga delregioner och från kollektivtrafiknämnden. /Jan Efraimsson Kollektivtrafiksekretariatet Västra Götalandsregioenen 1

2 Lägesrapport: Tåg - Målbild för tågtrafiken i Västra Götaland: a) Syfte med målbilden (sid 3) b) Beskrivning av kollektivtrafikens nuvarande marknadsandelar samt önskvärda markandsandelar i ett antal olika järnvägsstråk i Västra Götaland. (sid 4) c) Förslag till framtida tågtrafik för olika tåglinjer för åren 2016,, och (sid 5-9) d) Förslag till åtgärder i tågtrafikens infrastruktur för åren 2016,, och (sid 10-16) e) Trafikupplägg med utjämnande hastigheter och skipstop som en övergångslösning (sid 17-18) 2

3 a) Syfte med målbilden Målbilden skall säkerställa utvecklingen av en stärkt region med hög tillgänglighet mellan regionhuvudorter och kommuner i enlighet med Vision Västra Götaland. Målbilden skall ge vägledning åt att planera för tågtrafikens framtida utbud, underlag för fordonsinvesteringar och underlag för att beskriva behovet av framtida infrastruktur. Denna formulering av syftet är beslutat i projektbeskrivningen av målbildsarbetet. Regionförstoringen illustreras av nedanstående karta där städer symboliskt flyttar sig till ett läge närmare Göteborg. Vi har här valt Göteborg som regioncentrum då ett flertal tunga järnvägsstråk går till/från Göteborg. I princip kan man välja att utgå från vilken annan stad som helst i Västra Götaland. Röd cirkel = nuvarande läge Blå cirkel = upplevt framtida läge när restiden minskar Regionförstoringen innebär att lokala arbetsmarknadsregioner väer samman. 3

4 b) Beskrivning av kollektivtrafikens nuvarande marknadsandelar samt önskvärda markandsandelar i ett antal olika järnvägsstråk i Västra Götaland. Kollektivtrafikens marknadsandel skall öka Resandet med tågtrafiken i Västra Götaland har fördubblats under perioden När Västra Götalandsregionen bildades var ett av målen att kollektivtrafiken skulle samordnas och vidareutvecklas. Regionens huvudorter skulle bindas samman med goda kommunikationer och regionen skulle bli rundare. Tågtrafiken är i särklass det färdmedel som bäst bidragit till denna utveckling. Det är tydligt att regionbildningen 1999 var startskottet på en kraftfull tågtrafiksatsning i Västra Götaland. Under en dag sker ca tågresor med Västtrafik. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra i Skåne är tågresor, trots att Skåne har en mindre befolkning. Det finns sannolikt potential att utveckla tågtrafiken ytterligare i Västra Götaland. Tågtrafik är en viktig del i ett långsiktigt hållbart transportsystem och är samtidigt det färdmedel som bäst kan bidra till ytterligare regionförstoring genom korta restider. Kollektivtrafikens markandsandelar varierar kraftigt i olika stråk. Ovan visas beräknade marknadsandelar i järnvägsstråk in mot Göteborg. Siffrorna anger marknadsandelen för resandet mellan enskilda kommuner och Göteborg. Målet, enligt den av kollektivtrafiknämnden beslutade vägledningen för utredningsarbetet, är att tågresandet skall tredubblas. Det innebär i princip att marknadsandelarna ovan i genomsnitt skall öka med faktor 2,5 fram till år. Nedan redovisade trafikeringskartor utgår från detta resandemål. 4

5 c) Förslag till framtida tågtrafik för olika tåglinjer för åren 2016,, och Inom ramen för målbildsarbetet har förslag till trafikutbudsförändringar utarbetats. Utbudet är anpassat till att vi successivt skall nå resandemålen. Det har inte varit möjligt och är inte heller meningsfullt att utarbeta trafikupplägg för samtliga årtal fram till. Vi har valt åren 2016,, och. Målbilden avser perioden fram till år. Följande årtal bedöms som strategiskt viktiga att belysa: År 2016 överensstämmer med Regionens kommande Trafikförsörjningsprogram som skall tas fram enligt den nya kollektivtrafiklagen. Utgångspunkten är dagens infrastruktur med utbyggnad enligt ovan samt de åtgärder som ingår i nationell infrastrukturplan År är slutår för nationell och regional infrastrukturplan Utgångspunkten är dagens infrastruktur med utbyggnad enligt ovan samt de åtgärder som ingår i nationell infrastrukturplan Även ytterligare fysiska åtgärder kommer att diskuteras i projektet. År avspeglar en tidpunkt när Västlänken och delar av Götalandsbanan är byggd. I övrigt ingår fysiska åtgärder som finns i den nationella och regional infrastrukturplanen samt ytterligare fysiska åtgärder som är nödvändiga för att klara uppsatta resandemål. Även ytterligare fysiska åtgärder kommer att diskuteras i projektet. År avspeglar en tidpunkt när all nödvändig infrastruktur är på plats. t e hela Götalandsbanan, fyrspår, dubbelspår och mötesstationer. Styva tidtabeller och nätverk Trafikeringen bygger på styva tidtabeller vilket innebär att det är jämna tidsintervall mellan avgångarna. Det är inte säkert att alla avgångar inträffar på samma minuttal varje halvtimme eller timme men ambitionen är att skapa denna fördel för resenärerna. Det blir lättare att komma ihåg när tåget går. För att locka dagens bilpendlare är det en fördel att ha tätare avgångar. Finns trafik varje kvart accepterar passagerarna att bara ställa sig och vänta på nästa tåg. Nätverkstänk genomsyrar trafikeringsförslagen i betydligt större utsträckning än idag. Målbilden har tagit sikte på den schweiziska modellen med ett väl utbyggt tågnät med täta avgångar och väl fungerande knutpunkter. Knutpunktens roll blir ännu viktigare med detta upplägg och det är väsentligt för resenären att dessa byten sker på ett tryggt, bekvämt, tillgängligt och informativt bra sätt. Fleibiliteten blir större och resmöjligheterna fler. 5

6 Fem huvudkategorier av seviceutbud för tågtrafiken De olika tåglinjerna har klassats in i fem huvudkategorier benämnda A-E där kategori A innebär kvartstrafik dagtid (15 minuter mellan avgångarna) och kategori E innebär att ett tåg avgår varannan timme (120 minuter mellan avgångarna). Däremellan finns ytterligare tre kategorier, B-D, vilka är beskrivna i tabellen nedan. A B C D E Turtäthet högtrafik (cirka 6-9 och 15-18) Turtäthet (mitt på dagen) Turtäthet kvällar Trafikens öppettider klockslag 04:30-00:00 04:30-00:00 05:00-23:00 05:00-22:00 06:00-20:00 Nattrafik helger Ja Ja Ja Nej Nej Antal dubbelturer per vardagsdygn Trafikeringen som föreslås i målbilden förutsätter att ett antal infrastrukturåtgärder blir genomförda under tiden fram till. Eempel på sådana åtgärder är förlängda plattformar, nya förbigångsspår, dubbelspår, fyrspår, mötesstationer, vändspår eller uppgradering till högre hastighet. En annan faktor som påverkar trafikeringen positivt är utjämnade hastigheter vilket möjliggör ett bättre utnyttjande av infrastrukturen och införande av en ny tågprodukt, regionepresståg, dvs snabbare regiontåg med lite annan stoppbild (gröna på trafikeringskartorna). Följden blir att eempelvis Skaraborg och Göteborg närmar sig varandra restidsmässigt med 10 minuter. Målbilden beskriver trafikering vid olika strategiska årtal (2016,,, ) som behövs för att uppnå de resandemål som finns uppsatta i Västra Götaland. Koppla ihop och koppla isär tågset Trafikering och tillhörande fordonsplanering förutsätter att det går att koppla ihop och koppla isär tågset i t e Uddevalla, Falköping, Vänersborg och Skövde. Tillämpningen med att koppla ihop respektive koppla isär tågset görs med fördel på linjer där olika delsträckor har olika stort resbehov. Detta innebär ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen. Kommersiell tågtrafik Dagens kommersiella trafik/fjärrtrafik finns med kartorna (svarta linjer). Men då vi inte har kunskap om hur den kommersiella trafiken kommer att utvecklas har vi utgått från att denna är oförändrad i framtiden. Här finns olika utvecklingsmöjligheter t e att regiontrafiken upphandlas som komplement till den kommersiella t 6

7 Nuvarande tågtrafikutbud 2010, antal dubbelturer per dag 2010 :cirka tågresor per vardag Basår 2006: cirka tågresor 7

8 År 2016: Cirka tågresor per vardag År : Cirka tågresor per vardag 8

9 År : Cirka tågresor per vardag År :Cirka tågresor per vardag (Skåne har ca tågresor idag) 9

10 d) Förslag till åtgärder i tågtrafikens infrastruktur för åren 2016,, och Inom ramen för målbildsarbetet har trafikverket genomfört ett antal olika kapacitetsstudier av järnvägsnätet. För att klara ovan beskrivna tågtrafikutbud för de olika årtalen krävs kapacietetsförstärkningar av infrastrukturen i enlighet med förteckningen på följande sidor. Uppgifterna är än så länge preliminära och kan komma att ändras. Åtgärderna håller på att kostnadsberäknas. Kollektivtrafiknämnden behöver inte fördjupa sig i efterföljande förteckning med infrastrukturåtgärder. Avsikten i nuläget är att visa att det krävs omfattande infrastrukturåtgärder för att kunna genomföra målbilden. Infrastrukturen ligger inom BHUs och Trafikverkets ansvarsområde. Figur: Järnvägar i Västra Götaland. Järnvägarnas namn återkommer i förteckningen på nästkommande sidor. 10

11 Västra stambanan År Åtgärd Högre turtäthet Fler sittplatser (längre tåg) Ökad punktlighet Ett antal punktinstaser Göteborg och Alingsås Alla plattformar Alingsås- Göteborg förlängs till 225 m Kortare restid För trafiken innebär åtgärden: Effektivare trafikering. Medel finns i nationell plan Hela tåget får plats vid alla plattformar Ny sidoplattform byggs i Herrljunga 2016 Nytt förbigångsspår i Vårgårda Snabbtåg kan köra om regiontåg utan korsande tågvägar. I nationell plan Snabbtåg kan köra om regiontåg. I nationell plan Nya förbigångsspår Alingsås- Laå Ökad möjlighet att köra om godståg. Frigör spår 4 i Falköping för persontrafik. Delvis i nationell plan Plattformsförlängningar till 225 m i Stenstorp, Floby och Vårgårda Möjlighet att köra längre regiontåg Skövde-Göteborg Ytterligare dubbelspår Göteborg-Partille Ytterligare dubbelspår Partille- Floda Fler pendeltåg, snabbare regionepresståg, uppehållsbild anpassad till efterfrågan Fler pendeltåg, snabbare regionepresståg, uppehållsbild anpassad till efterfrågan Kolumnerna med kryss () visar vilken nytta åtgärden innebär för resenärerna. Kolumnen till höger visar vilken nytta åtgärden innebär sett ur ett trafikeringsperspektiv. 11

12 Bohusbanan Högre turtäthet Fler sittplatser (längre tåg) Ökad punktlighet Kortare restid År Åtgärd För trafiken innebär åtgärden: 2016 Dubbelspår Kville-Olskroken inkl. ytterligare Marieholmsbro 2016 Mötesstation Grohed 2016 Plattformsförläng-ningar till 135 m Uddevalla-Göteborg Längre tåg Dubbelspår Brunnsbo-Kville inkl. station i Brunnsbo Upprustning till sth 120 Uddevalla-Strömstad Bättre mötesmöjligheter för regiontåg och färre konflikter med godståg. I nationell plan Möjliggör halvtimmestrafik Uddevalla-Göteborg Spår- och signalåtgärder, ej kurvrätning ERTMS-R Uddevalla- Strömstad Effektivare trafikledningssystem Ny mötesstation byggs Uddevalla-Strömstad Effektivare trafikupplägg Förlängda mötesspår i Säve och Kode Godståg med malängd kan möta regiontåg Plattformsförlängningar till 225 m Uddevalla-Göteborg Enhetliga plattformslängder för tåg som ska gå genom Västlänken. Partiellt dubbelspår Göteborg- Stenungsund Möjlighet att köra tätare trafik Uppgradering till sth 160 km/h Uddevalla-Göteborg inkl. kurvrätningar 12

13 Norge Vänerbanan Högre turtäthet Fler sittplatser (längre tåg) Ökad punktlighet Kortare restid År Åtgärd För trafiken innebär åtgärden: 2016 Ombyggnad och plattformsförlängning Önered, Vänersborg Kan köras med längre tåg. I regional plan. Ytterligare ett vändspår Älvängen Plattformsförlängningar till 225 m Vänersborg-Gbg inkl pendeltågsstationer Avlastning Göteborg C, trafiken blir mindre störningskänslig Enhetliga plattformslängder för tåg som ska gå genom Västlänken. Ett par nya mötesplatser Ed- Skälebol Möjlighet att köra fler tåg Trollhättan-Halden Kompletterande uppgradering till sth 250 km/h Önered- Älvängen Älvsborgsbanan Uddevalla Herrljunga samt Kinnekullebanan Håkantorp Lidköping 2016 Uppgradering till sth 160 km/h Önered-Håkantorp 2016 Triangelspår i Håkantorp ERTMS-R Lidköping- Håkantorp Effektivare trafikledningssystem Elektrifiering Lidköping- Håkantorp, ny mötesstation Järpås Genomgående trafik Lidköping- Trollhättan-Göteborg. Miljöåtgärd. Ny mötesstation för persontåg Grästorp-Vargön Robustare trafikupplägg Upprustning till sth 120 Lidköping-Håkantorp Utökad spårkapacitet (t.e. partiellt dubbelspår) Uddevalla-Vänersborg. Möjliggör halvtimmestrafik för Trestadstrafiken. 13

14 Älvsborgsbanan Herrljunga Borås Högre turtäthet Fler sittplatser (längre tåg) Ökad punktlighet År Åtgärd Fjärrblockering, samtidig infart i Ljung och Fristad, 225 m plattformar Uppgradering till sth 160, spår- och signalåtgärder, ej kurvrätning Kortare restid För trafiken innebär åtgärden: Anpassning till genomgående trafik Skövde-Borås-Landvetter-Göteborg samt Västlänken Ny mötesstation för persontåg (placering utreds) Robustare trafikupplägg i samband med höghastighetståg på Götalandsbanan Viskadalsbanan ERTMS-R Effektivare trafikledningssystem Samtidig infart i Veddige och Skene Effektivare tågmöten En eller två nya mötesstationer eller upprustade befintliga (Horred, Viskafors) Upprustning till sth 160 km/h Skene-Borås Optimal placering av tågmöten i samband med hastighetshöjning till 160 km/h samt möjliggör halvtimmestrafik Skene-Borås Upprustning till sth 160 km/h Varberg- Skene, ej kurvrätning Kinnekullebanan Lidköping Gårdsjö ERTMS-R Effektivare trafikledningssystem Uppgradering till sth 120 Elektrifiering Lidköping-Gårdsjö Möjliggör genomgående trafik i Lidköping 14

15 Västkustbanan Högre turtäthet Fler sittplatser (längre tåg) Ökad punktlighet Kortare restid År Åtgärd För trafiken innebär åtgärden: 2016 Förbigångsspår för godståg (Ledsgård uppspår) Möjlighet till förbigång godståg, behovet har inte kunnat säkerställas Varberg Hamra dubbelspår, inkl ny station i Varberg med vändmöjlighet för tåg från Kungsbacka. Ytterligare vändspår i Kungsbacka Möjlighet att trafikera ny pendeltågslinje Varberg- Kungsbacka. I nationell plan. Avlastning Göteborg C, trafiken blir mindre störningskänslig 225 m vändspår Varberg station Vändmöjlighet för regiontåg från Göteborg. Ytterligare dubbelspår Mölndal-Kungsbacka Fler pendeltåg, snabbare regionepresståg, uppehållsbild anpassad till efterfrågan Kompletterande uppgradering till sth 250 km/h Kungsbacka-Halmstad Falköping Jönköping 2016 Samtidig infart, alla stationer Uppgradering till sth 160 km/h 15

16 Göteborg C och Västlänken med anslutningar Högre turtäthet Fler sittplatser (längre tåg) Ökad punktlighet Kortare restid År Åtgärd För trafiken innebär åtgärden: Olskroken, planskild korsning mellan Västra stambanan och Norge- Vänerlänken Undviker korsande tågvägar för tåg genom Västlänken Fyrspår Almedal- Mölndal Vändspår i Mölndal Fyrspårsstationer Västlänken För tåg mot Borås på regionalbanan/götalandsbanan, vändande tåg från Västlänken i Mölndal samt ökad trafik på Västkustbanan För vändande tåg från Västlänken (fler tåg norr om Västlänken) Göteborg Borås och Götalandsbanan Dubbelspår Mölndal- Borås i ny sträckning. Stationer vid Mölnlycke, Landvetter flygplats och Bollebygd Dubbelspår Borås- Jönköping- Stockholm 16

17 e) Trafikupplägg med utjämnade hastigheter och skipstop som en övergångslösning för Västra Stambanan Hur kan man öka kapaciteten på Västra Stambanan? Trafikverket förslår i sin kapacitetsutredning utjämnade hastigheter och skipstop. En av de mest belastade järnvägarna i Västra Götaland är Västra Stambanan Skövde- Alingsås-Göteborg. Resandet mellan Skaraborg och Göteborg samt Alingsås-Lerum-Partille Göteborg har utvecklats mycket positivt under det senaste decenniet. Resandeökningarna har kommit trots att tågtrafiken under senare år drabbats av stora problem med förseningar. Den främsta orsaken är kapacitetsbristen på Västra stambanan, vilket innebär att många tåg ska dela på tidsutrymmet. Banan trafikeras av X2000, intercitytåg, regiontåg, pendeltåg och godståg. De olika trafikslagen har idag olika hastigheter vilket påverkar kapaciteten negativt. Därför föreslår Trafikverket i sin kapacitetsutredning ett system med utjämnande hastigheter i syfte att öka kapaciteten på banan. Det finns flera motstridiga intressen utmed banan. Från Skaraborgs sida vill man få fler och snabbare förbindelser till Göteborg. I närområdet till Göteborg vill kommunerna få fler pendeltågsförbindelser. Fjärresenärerna med X2000 vill få snabbare trafik. Pendeltågen som går långsamt och hindrar idag X2000-trafiken. Kompleiteten är hög. Idén om utjämnande hastigheter och skipstop är ett sätt att lösa kapacitetsproblemet tillfälligt i avvaktan på att infrastrukturen byggs ut med fler spår, i första steget fler spår Olskroken-Partille och andra steget Partille-Floda. Utjämnade hastigheter med skipstopp år innebär fler tåg på banan, större stationer får fler uppehåll och fyra mindre stationer får färre uppehåll med tåg, men behåller antalet förbindelser genom en utvecklad bussmatning till närliggande stationer. De fyra stationerna står för ca 10 % av det totala resandet med Alingsåspendeln som har ungefär resor totalt under en vardag. De fyra mindre stationerna har idag ca 90 avgångar och kommer att tappa 8 avgångar under högtrafik och därmed ha kvar 82 avgångar. Huvuddelen av dagens resande till och från de fyra stationerna kommer därmed att kunna genomföras på ett likvärdigt sätt även i framtiden. Utjämnade hastigheter skulle kunna införas t e år. En del av regiontågen från Skaraborg till Göteborg skulle då kunna göra uppehåll i Alingsås, Floda, Lerum och Partille. Dessa större stationer får därmed fler upphåll än idag och kortare restider in till Göteborg. Dessutom får dessa stationer direktresemöjlighet till Skaraborgs olika stationer utan byte. 17

18 Vår bedömning är att systemet med utjämnande hastigheter och skipstop med fler tågturer på Västra stambanan kommer att resultera i ett ökat tågresande. I den arbetshypotes som nu föreligger i målbildsarbetet föreslås skipstop på Västra Stambanan i avvaktan på att banan byggs ut med fler spår respektive. 18