Årsredovisning Hultsfred invigde 2008 regionens modernaste gymnasium.

Transkript

1 Årsredovisning 2008 Hultsfred invigde 2008 regionens modernaste gymnasium.

2 Innehåll Sida Fakta om Hultsfred, kommunens organisation 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2 Förvaltningsberättelse, Konjunkturläget 3 Kommunens personal 5 Kommunkoncernen 7 Finansiell analys 9 Resultaträkning och kassaflödesanalys 19 Balansräkning 20 Noter 21 Drift- och investeringsredovisning 27 Redovisningsprinciper 29 Ord- och begreppsförklaringar 30 Årets verksamhet 31 Kommunkoncernens bolag 55 Årets viktiga händelser 57 Årets nyckeltal 60 Revisionsberättelse 63

3 Årsredovisning 2008 Verksamhetsberättelse Fakta om kommunen Kommunfullmäktige Val Valnämnd Valnämd Kommunrevision Revision Kommunstyrelse AB Hultsfreds Bostäder 100% Hultsfred- Vimmerby Flygplats AB 100% Hultsfreds Kommunala Industri AB 100% Barnomsorg inkl förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Musikskola Särskola Vuxenutbildning Bibliotek Bygglov Miljöskydd Naturvård Planfrågor Stadsbyggnad Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Socialnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Individ-/Familjeomsorg Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Invandrarfrågor Överför- Överförmyndarnämnmyndarnämnd Överförmyndare RockCity Hultsfred AB 49% Gemensam kommunadministration Ekonomi/Finans Personal Kost, Skolskjutsar, IT, Planering Information Arkiv Kultur Turism Idrott/Fritid Räddningstjänst Markförsörjning Fastigheter Bostadsförsörjning Industri/Näringsliv Kollektivtrafik Gator/Vägar Parker Renhållning Vattenförsörjning Avfallshantering Säkerhet Konsumentfrågor Campus Hultsfred Kommunfullmäktiges mandatfördelning Parti C Fp Kd M Mp S V Sd Antal mandat Antal invånare per sista december Skattesats kommunen, % 22,32 22,06 22,06 22,06 22,06 Årets resultat, mkr 24,2 8,9 28,5 23,5-10,6 Nämndernas budgetavvikelse, mkr 1 14,8 3,9 3,1 4,4 18,4 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna % 95,5 99,0 96,0 96,1 101,9 Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvesteringar, mkr 49,3 51,9 28,4 15,5 13,3 Skulder banklån mkr 126,9 127,0 127,1 128,5 153,5 Soliditet, % 41,1 38,3 37,1 33,5 26,9 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, mkr 692,7 717,7 670,8 603,8 557,1 Anmärkning: Schemat över nämnder och bolag avser verksamheter som konsolideras i "koncernen" Hultsfreds kommun. Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB bedriver ingen verksamhet sedan hösten Hultsfreds Näringslivscentrum AB avvecklades under före pensioner och oförutsett samt omstruktureringskostnader 1 R:\Årsred_2008\Sida2_2008_fakta_om_kommunen

4

5 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Konjunkturläget Den samhällsekonomiska utvecklingen Kraftigare och längre nedgång Den ekonomiska tillväxten i vår omvärld blev mycket svag under fjärde kvartalet i fjol. Enligt preliminär statistik minskade BNP i de stora EU-länderna med mellan en och två procent kvartal fyra jämfört med kvartal tre. Även USA:s BNP sjönk med en procent. Den markanta försämringen följer på en redan svag tillväxt kvartal två och tre. Vi räknar med låg eller negativ tillväxt även under större delen av Mot slutet av året förväntas låga styrräntor, åtgärder för att återställa förtroendet på de finansiella marknaderna samt expansiv finanspolitik leda till en ekonomisk återhämtning och successivt positiva tillväxttal. För Sveriges del gör vi bedömningen att BNP minskade i linje med de stora EU-länderna fjärde kvartalet i fjol. Både efterfrågan från utlandet och den inhemska efterfrågan minskade. En mycket svag orderingång och tvärstopp på kreditmarknaden fick export och investeringar att minska. Samtidigt har en kraftig ökning av hushållens sparkvot inneburit lägre privat konsumtion, trots en bra utveckling för hushållens disponibla inkomster. Bedömningen för de närmaste kvartalen präglas av den i huvudsak negativa information som kommit de senaste månaderna tex industriproduktionsindex, konjunkturbarometern och varselstatistik. Antalet personer varslade om uppsägning är fortfarande stort och varslen kommer nu att resultera i faktiska uppsägningar och fler arbetslösa. De flesta nytillkomna arbetslösa kommer dock inte från varsel utan är nytillträdande i arbetskraften eller personer med tillfälliga anställningar. Varslen ger därför inte hela bilden utan ska ses som en indikation på vad som händer på arbetsmarknaden. I mörkret finns det trots allt några ljuspunkter. Differensen mellan interbankräntan och statsskuldsväxlar har minskat från höstens nivå på runt 1,5 till 0,5 procentenheter, vilket är i nivå med differensen under hösten Hushållens disponibla inkomster ökar realt med över 3 procent i år, vilket i och för sig till stor del används till att öka sparandet. Mot slutet av året förväntas också låga räntor, olika åtgärder för att få finansmarknaden att fungera samt finanspolitiken få positiva effekter. BNP krymper under sammanlagt fem kvartal och vänder svagt uppåt under årets tredje kvartal. Under loppet av 2010 får tillväxten allt bättre fart i takt med ökande export och investeringar. Det innebär att vi räknar med att BNP endast växer med 0,7 procent 2008 jämfört med 2007 och faller med 1,5 procent i år. Från den låga nivån 2009 räknar vi med att BNP växer med 1,8 procent 2010 och 3,0 procent Åren efter 2010 präglas av en relativt hög tillväxt när samhällsekonomin, från ett läge med en stor mängd lediga resurser, antas röra sig mot jämvikt. Antalet arbetade timmar minskar från och med tredje kvartalet 2008 t.o.m. andra kvartalet 2010 och det dröjer till första kvartalet 2011 innan antalet timmar återigen ökar. Således innebär vår bedömning en fördröjning på sex kvartal från det att produktionen börjar växa till att timmarna ökar. Mätt som helårsförändringar minskar antalet arbetade timmar med 2,0 procent 2009 och 1,6 procent 2010 för att återigen öka med knappt 1 procent Arbetslösheten stiger snabbt från 2008 års relativt låga 6,1 procent av arbetskraften till 8,1 procent 2009 och 9,6 procent Utvecklingen på arbetsmarknaden innebär ett vidgat negativt gap mellan den faktiska sysselsättningen och den sysselsättning som vi bedömer vara möjlig givet att Riksbankens prisstabilitetsmål ska uppfyllas. Ökad arbetslöshet och större negativt arbetsmarknadsgap betyder en press nedåt på timlönökningarna. De genomsnittliga timlönerna på arbetsmarknaden ökade med 4,3 procent Vi räknar med lägre ökningstal de kommande åren; 3,6 procent 2009, 3,0 år 2010 och 3,2 år Lägre räntor, sjunkande energipriser och svag efterfrågan leder till låga prisökningar Vi räknar med att KPI:s årsmedeltal ökar med 0,4 procent i år. Sammantaget innebär vår nya bedömning en kraftig revidering nedåt av tillväxten, sysselsättningen, timlöner och priser sedan december. Den nya bedömningen görs präglad av den i huvudsak negativa informationen som tillkommit sedan december. Tabell Nyckeltal, procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden för BNP och arbetade timmar BNP, fasta priser 0,7 1,5 1,8 3,0 3,2 Arbetade timmar 1,3 2,0 1,6 0,8 2,4 Arbetslöshet (proc 6,1 8,1 9,6 9,0 7,2 av arbetskraften) Timlön (hela arbetsmarknaden) 4,3 3,6 3,0 3,2 3,4 KPI, årsgenomsnitt 3,4 0,4 1,2 1,9 2,0 Den ekonomiska utvecklingen som beskrivs ovan är ett utdrag från Sveriges Kommuner och landtings cirkulär från och berör i högsta 3

6 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Invånare och arbetsmarknad grad Hultsfreds kommun. När det gäller en kommuns inkomster av skatter och statsbidrag är dessa främst beroende av sysselsättningsutvecklingen i riket och av kommunens befolkningsutveckling. Antalet invånare i Hultsfred minskade under 2008 med 150 personer till Sammantaget ger denna minskning svagare inkomstutveckling än om invånarantalet hade varit konstant eller ökat. Antal invånare i Hultsfreds kommun, Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 130 invånare per år. För de sista tio och fem är åren är motsvarande tal 161 respektive 139 invånare per år. Födelseöverskott och flyttningsöverskott, antal invånare Födelseöverskott Flyttningsöverskott Grafen visar kommunens befolkningsminskning uppdelad i födelse- och flyttningsöverskott. Födelseöverskott är skillnaden mellan antalet födda och antalet döda medan flyttningsöverskott är skillnaden mellan antalet inflyttade och antalet utflyttade. Av grafen framgår att det negativa födelseöverskottet under 2008 minskade till -66 per år. Genomgående är att det kvinnliga flyttningsnettot är något större än det manliga. Befolkningsutvecklingen är till stor del beroende av läget på arbetsmarknaden och sysselsättningsutvecklingen. Antal sysselsatta i Hultsfreds kommun Sysselsättningen (förvärvsarbetande dagbefolkning) ökade under 2007 med 99 personer. År 2007 var antalet sysselsatta män 3 044, och antalet sysselsatta kvinnor Under 2007 ökade sysselsättningen för män med 4 och för kvinnor med 95 platser. Arbetslöshet i Hultsfreds kommun, procent, per december Arbetslösa Program Totalt Den totala arbetslösheten har under 2008 ökat med 0,4 procentenheter till 4,3 procent. Detta är ett trendbrott efter minskningar sedan Arbetslöshet i Hultsfreds kommun, länet och i riket, procent Hultsfred Länet Riket Den totala arbetslösheten har under 2008 ökat för kommunen och Kalmar län med 0,4 respektive 0,6 procentenheter medan den minskade något för riket med 0,1 procentenheter. 4

7 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Antal tillsvidareanställda i kommunen Antalet tillsvidareanställda har under 2008 ökat med 40 till Ökningen av tillsvidareanställda under 2007 och 2008 beror bland annat på förändrade regler för konvertering till fasta tjänster. Antal anställda, uppdelade i olika kategorier Tillsvidare Kvinnor Män Totalt Heltid Deltid Deltidsbrandmän Summa Visstid Kvinnor Män Totalt Heltid Visstid Summa Antal årsarbetare Tillsvidareanställda per förvaltning Centraladministration Kostservice Kultur- och Fritid Tekniskt kontor Räddningstjänst Miljö- byggnadskontor Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning Totalt Ökningen av tillsvidareanställda inom centraladministrationen och socialförvaltningen beror bland annat på övertagande av verksamhet inom dessa områden (Campus respektive hemsjukvård). Ökningen beror också på förändrade regler för konvertering till fasta tjänster vilket till största delen påverkar barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen Åldersfördelning, antal per femårsklass Med tanke på de stora och omtalade pensionsavgångar som svensk arbetsmarknad står inför de närmaste åren visar diagrammet ovan att för Hultsfred kommuns del att de som fyllde 55 år eller mer under 2008 utgör en tredjedel av de anställda. Alltså kommer runt 400 av kommunens anställda de närmaste tio åren att lämna sina anställningar förutsatt att alla avgår vid 65 år fyllda. Sju av kommunens anställda var över 65 år Antalet årsarbetare har minskat sedan utgången av Då var antalet för att vid utgången av 2008 ha minskat med 257 till årsarbetare. 5

8 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Fördelning av tillgänglig tid, procent Semester 8% Sjukdom 7% Övrig frånvaro 16% Föräldrale dighet 4% Närvaro 65% Frånvaron under 2008 var 35 procent (2007: 39 procent), där de lagstadgade tjänstledigheterna utgör den högsta frånvaron. I diagrammet ovan under Övrig frånvaro finns bland annat ledighet för studier, komp och facklig tid. Löner Kostnaderna för kommunens löner uppgick till 352 mkr (2007:339). I beloppet ingår kostnader för löner (inkl. löner för arbetsmarknadsåtgärder), obersättningar, semestrar, arvodesanställda och uppdragstagare. Andel anställda utan sjukfrånvaro i procent Adm Kost TK KoF Rtj MoB BuN Soc Alla Diagrammet ovan visar antalet anställda, angivet i procent, utan sjukfrånvaro i relation till varje förvaltning/verksamhets antal medarbetare. För alla anställda har andelen utan sjukfrånvaro ökat med en procentenhet, från 45 till 46 procent. Mertid Antal tim Tusentals kr Fyllnadstid Enkel övertid Kval övertid Summa Mertid har minskat drastiskt mellan 2007 och En stor del av förklaringen ligger i att socialförvaltningen har infört en bemanningsenhet och hela förvaltningen arbetar nu i ett schemaläggningsprogram som minskar behovet av mertid. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid dagar eller mer 67,84 69,92 73,77 68,26 Kvinnor 7,77 7,97 9,18 9,54 Män 3,12 5,15 4,81 4,67 29 år och yngre 2,67 2,32 2,07 3, ,63 6,43 7,54 7,99 50 år och äldre 7,79 9,32 10,26 10,26 Totalt 6,83 7,38 8,25 8,53 Sedan 1 juli 2003 ska redovisning av sjukfrånvaro ske på ett sådant sätt att jämförbarhet ska uppnås mellan arbetsmarknadens sektorer och att informationen förtydligas och förbättras. Sveriges kommuner och landsting rekommenderar sju olika mått (se ovan). Notera att måttet 60 dagar eller mer sätts i relation till den totala sjukfrånvaron. Alltså 67,84 procent av den totala sjukfrånvaron 2008 är 60 dagar eller mer. Övriga mått sätts i relation till ordinarie arbetad tid. Den totala sjufrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har alltså minskat från 7,38 procent år 2007 till 6,83 procent år Anledningarna till att sjukskrivningarna minskar är flera. En mer enhetlig och snabbare process för rehabilitering har införts i kommunen. Detta i kombination med Försäkringskassans nya regler gör att sjukskrivningarna i kommunen har minskat. 6

9 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Inom koncernen Hultsfreds kommun finns verksamheter som bedrivs i företagsform, genom aktiebolag. Företagen är helt eller delvis ägda av Hultsfreds kommun. Kommunkoncernen De företag som ingår i koncernredovisningen är de som kommunen har ett betydande inflytande i. Dessa är AB Hultsfreds Bostäder (ABHB), Hultsfreds Kommunala Industri AB (HKIAB), Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB och Rock City AB. Ett betydande inflytande anses i allmänhet föreligga när röstandelen överstiger ca 20 procent. Hultsfreds Näringslivscentrum AB avvecklades under Samtliga företag visar negativt resultat Årets resultat för koncernen uppgår till 20,3 mkr (2007 9,0 mkr). Det är kommunen som svarar för koncernens positiva resultat. Av bolagen är det Rock City AB som redovisar det bästa resultatet med ett beräknat underskott på 0,2 mkr varav kommunens andel 0,1 mkr. ABHB redovisar ett underskott på 2,8 mkr efter upplösning av periodiseringsfond med 2,7 mkr och HKIAB ett underskott på 0,5 mkr efter erhållet aktieägartillskott från kommunen med 3,6 mkr. Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB redovisar nollresultatet efter att kommunen med aktieägartillskott på 4,8 mkr täckt effekterna av försäljningen av flygplatsen. Intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 11,4 mkr (1,8 procent) jämfört med Verksamhetens intäkter exklusive projekt och jämförelsestörande poster har ökat med 8,5 procent medan kostnaderna exklusive projekt och jämförelsestörande poster har ökat med 4,2 procent. När det gäller förändring av intäkter före jämförelsestörande poster räknat i absoluta tal är det ABHB som ökar mest med 4,3 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag i koncernredovisningen är uteslutande kommunens intäkter. Exklusive värdeminskning av kommunens pensionsmedel har koncernens finansnetto, d.v.s. de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna, försämrats med 6,2 mkr sedan Finansnettot inklusive värdeminskning av kommunens pensionsmedel är en kostnad på 19,9 mkr. Kommunen svarar för mer än hälften av tillgångarna Koncernens balansomslutning uppgår vid utgången av 2008 till 921,3 mkr och har ökat med 14,7 mkr sedan utgången av Av balansomslutningen står kommunen för 528,2 mkr (63,2 procent), bostadsbolaget för 247,8 mkr (26,9 procent) och HKIAB för 159,6 mkr (17,3 procent) efter eliminering av interna mellanhavanden. Likviditeten är större än 1 Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Definierad som summan av koncernens likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till koncernens kortfristiga skulder exklusive semesterlöneskulder är den 103,9 procent. Likviditeten har därmed förbättrats med 21,8 procentenheter från Koncernens likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar, har ökat med 9,4 mkr till 108,7 mkr. Soliditet procent Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och om det finns en "buffert" för framtida eventuella negativa årsresultat. Koncernens soliditet uppgår till 32,1 procent. Kommunen har i sitt eget bokslut för 2008 en soliditet på 41,1 procent. Vid utgången av 2007 uppgick koncernens soliditet till 30,6 procent. Förutom bostadsbolaget visar kommunen och de övriga bolagen inom koncernen en relativt låg soliditet, vilket visar att koncernens långsiktiga handlingsutrymme är begränsat. 7

10 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Låneskuld, mkr Koncernens långfristiga låneskuld uppgår till 412,5 mkr, vilket innebär en ökning från 2007 med 30,3 mkr eller 7,9 procent. ABHB:s låneskuld ökade under året med 32,2 mkr främst för finansiering av nybyggnationen i kvarteret Lammet. HKIAB:s låneskuld ökade med 3,5 mkr medan kommunen och RockCitys låneskulder minskade. Investeringar, mkr Koncernens investeringar exklusive finansiell leasing men inklusive investeringar i finansiella tillgångar uppgick netto till 51,5 mkr. Det är 27,7 mkr lägre än Kommunen nettoinvesterade 51,3 mkr och bostadsbolaget 16,3 mkr (exklusive elimineringar). 8

11 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Resultat och kapacitet Jämförelsestörande poster - försäljning av tillgångar och upplösning av avsatta medel för flyktingverksamhet Under året har fyra större försäljningar av anläggningstillgångar genomförts. Effekterna av dessa försäljningar har belastat kommunens resultat med 9,9 mkr. Den största var den av kommunens helägda bolag Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB:s genomförda försäljningen av flygplatsen. Försäljningsintäkten var 7,5 mkr medan resultatet av försäljningen kostade kommunen 4,8 mkr i form av övertagna åtaganden och extra aktieägartillskott. Kommunens helägda bolag Hultsfreds Kommunala Industri AB (HKIAB) sålde fastigheterna Gruset 1 och Hyveln 25 i Virserum med en bokföringsmässig förlust på 3,6 mkr. Kommunen täcker denna förlust genom att ge HKIAB ett aktieägartillskott på 3,6 mkr. Kommunen sålde Moliljan för 2,5 mkr med en bokföringsmässig förlust på 1,4 mkr. På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers under året granskat intäkterna och kostnaderna för flyktingverksamheten. Kommunen får och har fått olika typer av statsbidrag för att bekosta denna verksamhet. Den del av statsbidragen som inte förbrukats har balanserats för att möta framtida kostnader, överskott av flyktingsverksamheten. Detta balanserade belopp har under årens lopp vuxit successivt till ett betydande belopp. Den revisionella bedömningen var att det balanserade överskottet, som vid granskningen var 24,5 mkr, var omotiverat stort, och att kommunen vid kommande bokslut borde skriva ned posten till ett mera realistiskt belopp. Den 31 december hade beloppet vuxit till 28,1 mkr och den beräkning som gjorts för att beräkna de framtida kostnaderna för de i Hultsfreds kommun befintliga flyktingarna visar på ett behov av 6,9 mkr. Skillnaden 21,2 mkr bokförs som intäkt och ökar kommunens resultat med samma belopp. Nämndernas budgetavvikelser I kommunallagen föreskrivs att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning. Det viktigaste styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Således är nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. Av driftredovisningen framgår att driftbudgeten visar ett överskott på 34,8 mkr. (2007: + 1,1 mkr) varav jämförelsestörande 11,3 mkr. Mkr Kommunstyrelsen 6,8 7,3 2,4-3,8 3,2 Barn- och utbildningsnämden -0,7 7,6 9,8 12,1 8,0 Socialnämnden 7,4-13,6-11,9-5,7 6,5 Miljö- och byggnadsnämnden 1,3 2,6 2,8 1,8 0,7 Pensioner, och oförutsett 8,6-5,0 5,8 2,2 6,2 Jämförelsestörande 11,3 Omstrukturering -3,5-21,5 Summa 34,8-1,1 8,9 3,1 3,1 Summa före jmfstör/omstr 23,5-1,1 8,9 6,6 24,6 Pensioner och oförutsett visar ett överskott på 8,6 mkr. Av detta har av budgeterade medel för löneökningar 2,3 mkr inte förbrukats. Kostnaderna för arbetsgivaravgifter blev 3,4 mkr lägre än budget varav 1,7 mkr för lägre arbetsgivaravgift för ungdomar. Pensionskostnaderna blev 2,1 mkr lägre än budget varav 1,6 mkr avser lägre kostnader än budget för pensionsavgifter. Kommunstyrelsen redovisar en avvikelse mot budget med + 6,8 mkr. Återförda kostnader för AGF-KL ger överskott på 1,7 mkr medan nedskrivning av fordran på leverantör av trådlös infrastruktur, som inte levererat enligt avtal, gav ett underskott på 2,2 mkr. Inom administrativt block visar kostservice, IT, ekonomikontor och central service överskott med respektive 0,3, 0,4, 0,4 och 0,4 mkr. Inom Tekniska Kontorets förvaltning var nettokostnaderna för gator och vägar 2,0 mkr lägre än budget varav vinterväghållning 1,2 mkr och trafikbelysning 0,4 mkr. Skogsförvaltningen och verksamheten för bostadsanpassning gav ett överskott mot budget på 0,8 respektive 0,6 mkr. VA-verksamheten visade på överskott mot budget med 1,1 mkr medan avfallshanteringens utfall blev 2,1 mkr bättre än budget. Totalt blev Tekniska kontorets nettokostnader 6,0 mkr lägre än budget före reaförlust för Moliljan. För kultur- och fritidsverksamheten har en gynnsam turistsäsong och fler deltagare i intäktsskapande aktiviteter gett ökade intäkter. Tillsammans med stor återhållsamhet på kostnadssidan ger detta ett överskott på 0,7 mkr jämfört med budget. Barn och utbildningsnämndens redovisar ett underskott mot budget med 0,7 mkr. Gymnasieskolan har varit för högt bemannat och tillsammans med underskott, 1,2 mkr, för interkommunala ersättningar redovisar gymnasieskolan ett underskott på 9

12 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 5,4 mkr. Grundskolan har bland annat inte utnyttjat centrala resurser för svenska 2 och hemspråk tillfullo samtidigt som kostnaderna för elever i andra kommuner var lägre än budgeterat. Detta har bidragit till att grundskolans utfall blev ett överskott på 4,2 mkr mot budget. Av övriga verksamheter inom barn- och utbildningsnämnden kan nämnas att barnomsorgen och vuxenutbildning inklusive Svenska för invandrare redovisar överskott på 0,9 respektive, 1,1 mkr medan särskolan redovisar underskott med 1,1 mkr. Socialnämndens verksamheter redovisar överskott mot budget på 7,4 mkr. Störst andel av detta överskott har äldreomsorgen, +6,7 mkr. Skälet till äldreomsorgens överskott är främst ett framgångsrikt arbete med personalplanering där verksamheterna bemannas efter behov. Arbetet underlättas av det schemaläggningssystem som förvaltningen har infört. Kostnaderna för hem för vård eller boende överskred budgeten med 4,5 mkr på grund av en mycket dyr placering. För denna placering har kommunen en tvist med landstinget om betalningsansvaret. För familjehemsplaceringar däremot blev kostnaderna lägre än budget, +1,8 mkr, då färre placeringar av barn och ungdomar behövde göras än vad som var budgeterat. Intäkter från Migrationsverket för extrakostnader för barn till asylsökande och intäkter till Stegens verksamhet bland annat med hjälp av samordningsförbundet har gett överskott mot budget med 1,6 mkr. Övriga verksamheter som central administration, assistans enligt LASS, omsorg enligt LSS och psykiatri redovisar tillsammans överskott mot budget med 2,2 mkr. Miljö- och byggnadsnämndes överskott mot på 1,3 mkr beror främst på vakanta tjänster och långa sjukskrivningar. Kostnadsutveckling i relation till skatter och statsbidrag I tabellen betyder verksamheten: verksamhetens nettokostnader exklusive pensionskostnader och avskrivningar, och SkB: summa skatter och statsbidrag. För att uppnå en ekonomi i balans krävs att intäkterna är större än kostnaderna. Detta förhållande kan belysas genom att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Av tabellen framgår att verksamhetens nettokostnader är 87,1 procent av summan av skatter och statsbidrag. För att göra en relevant jämförelse med föregående år bör dock hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna som minskat nettokostnaderna med 11,3 mkr. Med hänsyn tagen till dem är Procent Verksamheten/SkB 87,1 89,9 88,4 88,6 93,7 Verksh före omstruktur.kostn, jmfstörande/skb 88,8 88,1 90,0 Pensioner/SkB 5,1 6,0 4,7 4,5 5,0 Avskrivningar/SkB 3,2 3,1 3,0 3,0 3,1 Finansnetto/SkB 1,0-0,4-0,5 0,0-0,1 Summa löpande kostnader 96,5 98,6 95,5 96,1 101,8 nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 88,8 procent Det är en förbättring med 1,1 procentenheter från föregående år och bara något högre än åren 2005 och Förändring av intäkter och kostnader Procent Kostnader exklusive finansiella kostnader 5,7 5,6 1,6-2,5-0,1 Kostnader exklusive finansiella kostnader före omstrukturering/jämföres 4,4 5,6 1,6-2,5-0,1 Verksamhetens intäkter 11,0 1,1-8,1-4,4-8,3 Skatteintäkter 4,0 3,0 5,1 4,7 0,8 Generella statsbidrag 7,6 4,3 1,2 1,9 0,9 Finansnetto exkl placerade pensionsmedel 68,4 16,3-13,6-27,9-28,1 Placerade pensionsmedel -138,5-7,3 84,3-32,4-34,9 Kommunens kostnader exklusive finansiella kostnader och projekt har sedan föregående år ökat med 5,7 procent. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna är ökningen 5,5 procent. Tillsammans med år 2007 är detta en mycket stor ökning i jämförelse med tidigare år och fortsatt större än ökningen av skatter och statsbidrag, vilka totalt ökar med 5,1 procent. Nettokostnaderna före finansiella kostnader och jämförelsestörande poster blev 669,8 mkr och ökade med 20,1 mkr från år Budgeterade nettokostnader ökade med 44,3 mkr och utfallet exklusive jämförelsestörande poster var 23,4 mkr bättre än budget. År 2007 var utfallet 9,6 mkr sämre eller högre än budget. Av budgeterad ökning 44,3 mkr utgör 28,1 mkr kostnadsökning på grund av nya löneavtal 2008 och 16,2 mkr beviljade äskanden inklusive prishöjningar i ram Kostnaderna består i huvudsak av personalkostnader 497,7 mkr inklusive arbetsgivaravgifter och 10

13 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys avtalsenliga försäkringar, vilket är 3,9 procent mer än 2007 och lägre än budgeterad ökning 4,8 procent. När det gäller de olika verksamheterna ökade Räddningstjänsten nettokostnaderna från 2007 med 1,4 mkr eller 10,2 procent. Om hänsyn tas till upplösta avsättningar för stormen Gudrun 2007 och intäkter för försäljning av skylift under 2008 ökar nettokostnaderna med 1,1 mkr eller 7,8 procent bland annat på grund av merkostnader för att anordna facilitet för bränslepåfyllning i Mörlunda. Tekniska kontorets totala nettokostnader 2008 ökade med endast 0,4 mkr från 2008 och tas hänsyn till realisationsförlusten för Moliljan minskade nettokostnaderna under 2008 med 1,0 mkr. Av denna förändring gjorde minskade skogsavverkningar att nettot för detta blev 1,1 mkr sämre än För VA och avfallshantering blev nettot 1,6 mkr bättre. För drift av verksamhetslokaler, exklusive försäljning av Moliljan, minskade nettokostnader med 2,1 mkr. Av detta är 1,3 mkr ökade hyresintäkter varav 0,8 mkr är kommuninterna. Kostnaderna för barmarksunderhåll ökade med 1,7 mkr i förhållande till 2007 beroende på högre priser och mera underhåll. Barn- och utbildningsnämnden (exklusive skolskjutsar) ökade nettokostnaderna med 3,0 procent eller 7,1 mkr vilket är 8,9 mkr eller 3,5 procentenheter mer än budgeterad ökning. Bland annat ökade gymnasiets personalkostnader med 2,5 mkr eller 5,8 procent och kostnaderna för gymnasiets lokaler och fysiska miljö, i linje med planerad satsning, med 1,5 mkr eller 10,4 procent. Socialnämndens kostnader ökar med 5,1 procent eller 11,8 mkr. Socialnämndens alla verksamheter exklusive upplösning av flyktingmedel ökade med 9,3 mkr eller 3,7 procent vilket är 21,1 mkr mindre än budgeterad ökning. Framförallt är det äldreomsorgen som efter att ha anpassat bemanningen efter biståndsbedömd tid ökar med 7,6 mkr eller 5,2 procent. Detta är en mycket låg ökning med tanke höga löneökningar för kommunal och att hemsjukvården togs över från landstinget under året. Detta blir tydligt om man betänker att den budgeterade ökningen för äldreomsorgen var 25,7 mkr. IFO ökar kostnaderna med 4,2 mkr eller 15,4 procent främst på grund av att kostnaderna för egna placeringar ökar kraftigt efter både fler och dyrare placeringar. För omsorgsverksamheten enligt LSS och LASS minskade kostnaderna med 2,7 mkr eller 4,5 procent. Skälet är främst att samordningen förbättrats mellan verksamheterna stöd i ordinärt boende och bostad med särskild service. Skatter och generella statsbidrag uppgick 2008 till 689,8 mkr vilket är 33,5 mkr eller 5,1 procent mer än De preliminära intäkterna från kommunens egna skatteunderlag ökade med 29,4 mkr eller 6,5 procent. Inkomstutjämningen ökade med 12,1 mkr eller 9,0 procent. Eftersom de preliminära skatteintäkterna åren 2007 och 2008 har varit för höga har den definitiva slutavräkningen för 2007 tillsammans med den preliminära avräkningen för 2008 gett ett underskott med 4,4 mkr en minskning från 2004 års avräkningar med 10,9 mkr. De två kostnadsutjämningarna, den mera generella för merparten av verksamheterna och den för LSSverksamheterna minskade med 2,6 mkr respektive ökade med 4,4 mkr. Statsbidragen det vill säga inkomstutjämningen, regleringsbidraget och den införda fastighetsavgiften 2008, ökade med 11,2 mkr eller 7,5 procent. Fastighetsavgiften infördes som sagt 2008 till ett belopp av 18,7 mkr och finansierades med en minskning av regleringsbidraget. De likvida medlen har i genomsnitt under 2008 varit 20,6 mkr lägre än under Högre räntenivåer medförde dock att de finansiella intäkterna endast minskade med 0,2 mkr. Den sämre börsutvecklingen, stockholmsbörsen -45,5 procent, medförde att pensionsmedlens bokförda värde fick skrivas ned med 5,8 mkr. Eftersom reavinster på aktier och räntebärande värdepapper blev 2,0 mkr lägre och ränteintäkter 0,3 mkr högre än 2007 blev den totala avkastningen negativ -2,3 mkr, en försämring från 2007 med 8,1 mkr. Högre räntenivåer gjorde att räntekostnaderna steg från 2007 med 1,1 mkr till 6,4 mkr inklusive uppräkning av pensionsskulden med 0,6 mkr. Investeringsvolym % Investeringsvolym/n ettokostnader 7,5 8,0 4,7 2,6 2,2 Avskrivningar/nettoinvesteringar 45,2 39,3 66,0 118,1 140,4 Under 2008 nettoinvesterades 49,3 mkr vilket är 2,6 mkr lägre än De budgeterade nettoinvesteringarna inklusive ombudgeteringar och tilläggsanslag var 48,4 mkr. Investeringsutgifterna i byggnader var 40,6 mkr, i fordon och inventarier 8,8 mkr och i mark och markanläggningar 9,5 mkr. De största investeringsutgifterna under 2008 är fortsättning av ombyggnation Hultsfreds gymnasium, 19,7 mkr inklusive inventarier 2,2 mkr och räddningscentralen i Hultsfred, 10,1 mkr exklusive ny skylift och övrig utrustning 3,5 mkr. 11

14 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Sett till verksamheterna investerades mest, förutom i gymnasieskolan och räddningstjänsten, i vattenverk och va-ledningar 4,1 mkr och grundskolan 3,5 mkr. Självfinansieringsgrad av investeringarna Inflödet av likvida medel från verksamheten var 51,3 mkr Detta är vad kommunen hade kvar av skatteintäkterna när den löpande driften och de finansiella kostnaderna var betalade. Med nettoinvesteringar på 49,3 mkr blir självfinansieringsgraden 104,1 procent Medel från verksamheten, mkr 51,3 33,1 48,2 46,8 18,9 Nettoinvesteringar, mkr 49,3 51,9 28,4 15,5 13,1 Självfinansieringsgrad, % 104,1 63,8 169,5 301,0 144,6 Nettoinvesteringar , mkr Utrymmet för investeringar begränsas av just medel från verksamheten enligt ovan. De närmaste tre åren ( ) är planen att investera för cirka 148 mkr. Den stora investeringsvolymen medför därför stor risk att fyra av kommunens ekonomiska mål inte nås, nämligen att investeringarna inte ska överskrida avskrivningarna, att nettoamortering av kommunens låneskuld bör vara minst 10 mkr per år, att kommunen på sikt inte ska ha någon låneskuld och att kommunkoncernens totala externa låneskuld inte bör ökas. Årets resultat Mkr Årets resultat 24,2 8,9 28,5 23,5-10,6 Hultsfreds kommun redovisar 2008 ett resultat på 24,2 mkr (12,9 mkr före jämförelsestörande poster). Detta tillsammans med resultaten för åren är mycket positivt och bra inför kommande år. Soliditet Procent Soliditet 41,1 38,3 37,1 33,5 26,9 Tillgångsförändring 4,9 1,7 6,9-5,3 3,8 Förändring av eget kapital 12,6 4,9 18,4 17,8-7,4 Soliditet inkl pensionsskuld äldre än ,4-45,4-33,7-25,6-28,2 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av skatteintäkter. Av detta följer att ju lägre kommunens soliditet är desto större är kommunens låneskuld och därmed kostnaden för räntor. Med utgångspunkt från balansräkningen uppgår soliditeten till 41,4 procent och har därmed förbättrats i jämförelse med föregående år. Tillgångsmassan har ökat med 4,9 procentenheter medan den positiva förändringen av eget kapital är 12,6 procent. För att få ett mera relevant mått på soliditeten måste dock hänsyn tas till de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Skulle detta åtagande, vid årsskiftet 372,6 mkr, läggas in som en avsättning i balansräkningen minskar kommunens soliditet till -29,4 procent (2007: -45,4 procent). Enligt detta mått mätt är således inga av kommunens tillgångar finansierade med eget kapital. 12

15 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad 58,9 61,7 62,9 66,4 73,1 varav avsättningsgrad 4,7 4,1 3,3 3,2 2,8 varav kortsiktig skuldsättningsgrad 30,3 32,3 33,9 35,3 38,7 varav långsiktig skuldsättningsgrad 24,0 25,3 25,8 28,1 31,5 Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beräknas som skulder dividerat med totalt kapital. Hultsfreds kommun har en relativt hög skuldsättningsgrad, 58,9 procent Den minskade med 2,8 procentenheter under året. Kommunens långfristiga skulder plus avsättningar uppgick till 151,6 mkr vid det senaste årsskiftet. Av detta är 126,9 kommunens skuld i form av banklån vilket har minskat med 0,1 mkr sedan förra årsskiftet. Såväl de långa som de korta skulderna samt avsättningar för pensioner har minskat relativt tillgångarna. Tillgångarnas förändring över tiden Procent Anläggningstillgångar Materiella 69,5 68,0 62,5 64,8 62,7 Finansiella 4,4 5,2 5,7 6,0 4,2 Totalt anl.tillgångar 73,9 73,2 68,2 70,8 66,9 Omsättningstillgångar Förråd m m 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga fordringar 7,4 9,3 7,9 4,9 6,3 Kortfristiga placeringar 12,6 13,7 12,8 12,3 10,9 Kassa och bank 6,1 3,5 11,1 11,9 15,9 Totalt oms.tillgångar 26,1 26,8 31,7 29,2 33,1 Av kommunens totala tillgångar är 73,9 procent anläggningstillgångar. De materiella tillgångarna utgörs av maskiner, inventarier och fastigheter. Omsättningstillgångarna utgörs av kassa- och bankmedel, kortfristiga fordringar och placerade pensionsmedel för framtida pensionsutbetalningar. Det bokförda värdet för de placerade pensionsmedlen har under året minskat från 69,1 mkr till 66,8 mkr. De tillgångar som teoretiskt sett kan frigöras är omsättningstillgångarna och de finansiella anläggningstillgångarna vilka tillsammans utgör 30,5 procent (161,3 mkr) av de totala tillgångarna. Risk och kontroll Likviditet Kassalikviditet exkl semesterlöneskuld, % 112,3 105,8 117,6 103,1 103,8 Rörelsekapital exkl semesterlöneskuld, mkr 15,1 8,6 23,5 4,0 5,6 Likvida medel per 31/12, , mkr Grafen ovan visar de likvida medlen per sista december respektive år och inte förhållandet under åren. Därför blir grafen på ett sätt missvisande. De likvida medlen har i genomsnitt under 2008 varit 20,6 mkr lägre än under Likviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, d v s förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Kommunens kassalikviditet, likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder har ökat med 6,5 procentenheter sedan föregående årsskifte. Eftersom likviditeten är mer än 100 procent kan betalningsberedskapen på kort sikt anses vara god. Ett annat mått på likviditeten är rörelsekapitalet som utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Det här måttet har likaså ökat sedan förra årsskiftet med 6,5 mkr, eller 75,6 procent. Semesterlöneskulden har exkluderats i likviditetsmåtten då denna inte kommer att omsättas under det närmaste året. Finansiella nettotillgångar Mkr Omsättnings-och finansiella anläggningstillgångar 1 156,8 156,9 181,0 158,3 177,7 Kort- och långfristiga skulder 286,9 290,1 295,0 292,8 343,7 Netto -130,1-133,2-114,0-134,5-166,0 1 exkl aktier i ägda kommunala bolag I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Syftet är att spegla den tidsrymd som ligger någonstans mellan likvidi- 13

16 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys tetsmåtten och soliditeten, man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Definierat på detta sätt måste Hultsfreds kommun anses ha en bristfällig betalningsberedskap. Dock förbättrades måttet något under 2008 efter att ha försämrats relativt mycket under Räntebärande skulder och fordringar Procent Räntebärande skulder/tillgångar 24,0 25,4 25,9 28,1 31,3 Räntebärande fordringar/tillgångar 16,0 18,0 17,5 16,2 12,4 Hultsfreds kommuns ränterisk måste anses som relativt stor i paritet till de räntebärande skuldernas andel av tillgångarna. Utvecklingen från 2004 till 2008 visar dock en positiv trend och en minskad risk. Utlämnande lån tillsammans med placerade pensionsmedel kan betraktas som räntebärande fordringar och utgör 16,0 procent av de totala tillgångarna. Utvecklingen under 2008 visar på en ökad risk då de räntebärande fordringarna andel av tillgångarna har minskat med två procentenheter. Borgensåtaganden och koncernens resultat Mkr Borgensåtagande 320,0 296, ,0 285 Koncernens resultat 20,3 9,0 30,0 23,9-10,7 Kommunens resultat 24,2 8,9 28,5 23,5-10,6 Ökningen avser borgen för lån till finansiering av de av AB Hultsfreds Bostäder uppförda bostadshusen i kvarteret Lammet med 35 lägenheter. Det totala borgensåtagandet var 320,0 mkr vid utgången av 2008, en ökning med 23,8 mkr i förhållande till föregående år. Av kommunens totala borgensåtagande är 52,4 (45,7) procent beviljade till kommunens helägda bostadsbolag AB Hultsfreds Bostäder. Trots att bostadsbolaget har 11,9 (12,3) procent outhyrda lägenheter är dess ekonomiska ställning så stabil att någon större risk med detta borgensåtagande inte kan anses föreligga. Av det totala borgensåtagandet är 41,1 (44,3) procent beviljat till Hultsfreds Kommunala Industri AB. Detta borgensåtagande måsta anses vara förenat med en större risk. Bolaget får intäkter för uthyrning av industrilokaler. För närvarande är inte dessa tillräckliga utan Hultsfreds kommun har sen år 2006 fått stödja bolaget. År 2008 uppgick detta stöd till 4,6 (1,2) mkr varav 3,6 mkr avser extra stöd för att täcka realisationsförluster bolaget gjort vid försäljning av fastigheter. Sammantaget kan inte riskexponeringen anses vara låg. Pensionsskulden, placerade pensionsmedel Sedan 1998 redovisas kommunens pensionsskuld enligt den så kallade blandade modellen, vilket innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 40 åren. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden med kraftigt ökade utbetalningar som följd. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 416,8 mkr varav 372,6 mkr eller 89,4 procent redovisas utanför balansräkningen. Pensioner som kortfristig skuld avser under 2008 intjänade pensionsavgifter med pålägg för löneskatt. Avgiften betalas ut under mars Avsättning för pensioner är den pensionsrätt som kommunens anställda tjänat in efter 1997 och som inte betalas ut utan skuldförs i balansräkningen. Större delen av detta har kommunen försäkrat, sedan 2004, för vilket det årligen betalas ut försäkringspremier. Mkr Pensioner som kortfristig skuld 19,4 17,8 15,8 15,5 16,4 Avsättning för pensioner 24,7 20,7 16,3 14,9 13,6 Pensionsförpliktelser äldre än ,6 421,5 350,7 273,9 269,9 Total pensionsskuld 416,8 460,0 382,8 304,3 299,9 Placerade pensionsmedel, marknadsvärde 66,9 79,2 80,9 68,8 55,5 Återlån 349,9 380,8 301,9 235,4 244,4 Kommunens placerade medel avsatta för framtida pensionsutbetalningar hade vid årsskiftet ett bokfört värde på 66,8 mkr. Det ursprungligen avsatta värdet var 38,5 mkr. Medlen förvaltas sedan 1996 av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Från mars 2003 sker förvaltningen i KLP:s egen regi efter tidigare köp av diskretionär förvaltning. Det bokförda värdet minskade med 3,2 procent under 2008 samtidigt som marknadsvärdet minskade med 15,6 procent. Detta på grund av finanskris och en kraftigt sjunkande Stockholmsbörs under framförallt andra halvåret av

17 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Kommunens återlån, definierat som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, har under 2008 minskat till 349,9 mkr. Återlån är den del av pensionsskulden som kommunen valt att använda till investeringar eller drift i stället för att avsätta till framtida pensionsutbetalningar. Återlånens minskning är en följd av pensionsskuldens minskning. Från föregående år har kommunernas och landstingens pensionsåtaganden enligt gällande kollektivavtal värderats enligt de beräkningsmetoder som lagts fast i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS.). Dessa metoder ersätter den så kallade P-finken. Vad som förändrats under 2008 är en stor minskning av ansvarsförbindelsen. Detta beror på att vid beräkningen av ansvarsförbindelsen per den 31 december 2008 togs för första gången sedan hänsyn till landstingets andel. Andelen avser den personal som har tagits över från landstinget under 1990-talets huvudmannaskapsförändringar och är den del av intjänandet som gjorts medan denna personal var anställd hos landstinget. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mkr Budgetavvikelse Årets resultat 32,1 13,6 24,0 8,0 12,3 Prognosavvikelse - Driftredovisningen 10,5 6,5 4,5 7,6 1,8 En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. För avvikelsen av årets resultat mot budget kan konstateras att avvikelsen varit förhållandevis liten några av de senaste åren medan den särskilt varit stor under 2006 och Den stora avvikelsen 2008 beror till stor del på försäljning av tillgångar och upplösning av avsatta medel för flyktingverksamhet (11,3 mkr). Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar visar ett överskott mot budget med 34,8 mkr, varav jämförelsestörande poster 11,3 mkr. Skatter och statsbidrag visar ett underskott med 2,0 mkr och finansnettot likaså ett underskott med 0,7 mkr. Avvikelsen för skatter 2,0 mkr beror på att de preliminära skatteintäkterna för året varit för höga i förhållande till den bedömning Sveriges Kommuner och Landsting gjort i slutet av året. Det finansiella nettots underskott beror på att värdeminskningen av pensionsmedel, 2,3 mkr, inte budgeteras. Samtidigt blev de finansiella intäkterna 0,5 mkr högre än budget och de finansiella kostnaderna blev 1,1 mkr lägre än budget. Nämndernas prognoser har under åren 2004 till 2008 varit något pessimistiska. Avvikelsen 2008 är enligt tabellen den största under åren 2004 till och med 2008 men får ändå anses ha relativt god kvalitet. Den största positiva avvikelsen mot prognos visar Socialnämnden med ett utfall som blev 5,7 bättre än prognos, tätt följt av Tekniska kontoret som visar ett utfall som blev 5,6 bättre än prognos. Administrativa blockets utfall blev 2,3 mkr högre än prognos och visar därmed största negativa avvikelse. Barn- och utbildningsnämndens utfall blev marginella 0,2 mkr bättre än prognos. Pensionskostnaderna visar en positiv avvikelse på 0,6 mkr. För Hultsfreds kommun är det önskvärt att fortsätta arbeta med att förbättra budgetföljsamheten och prognossäkerheten. Känslighetsanalys Löneökning inklusive PO 1 procent 5,0 mkr Arbetsgivaravgiftsförändring 1 procent 3,5 mkr Generella statsbidrag 1 procent 0,4 mkr Utdebitering 1 krona 21,6 mkr Försörjningstödsökning 10 procent 0,5 mkr Medelskattekraftens utveckling 0,1 procent 0,6 mkr Hultsfred kommuns beroende av omvärlden kan beskrivas genom att göra en känslighetsanalys. I ovanstående tabell kan utläsas hur ett antal parametrar skulle kunna påverka kommunens ekonomi. Små relativa förändringar innebär stora belopp för kommunen, vilket visar vikten att alltid fastställa budgeten med tillräcklig marginal. Skulle den kommunala skattesatsen höjas med en krona ger detta kommunen 21,6 mkr i ytterligare intäkter. Hultsfreds kommun skattesats är relativt hög vilket gör det svårare att med ökad utdebitering förbättra den finansiella situationen. År 2008 var den primärkommunala medelskattesatsen i riket 20,71 kr, som ökade till 20,72 kr Hultsfreds kommunskattesats var under 2008 oförändrat 22,32 kr per skattekrona. 15

18 Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Finansiell analys En annan viktig del för en kommuns finansiella utveckling är hur olika statliga förändringar påverkar intäkter och kostnader. Ett sådant område är systemen för utjämning av skatteinkomster och strukturella kostnadsskillnader. Från inkomstutjämningen, som fördelar skatteinkomster från kommuner med ett skatteunderlag över genomsnittet till dem under genomsnittet, fick Hultsfreds kommun 147,4 mkr Generellt kan sägas att ju mer skatteintäkter en kommun tillför eller får från inkomstutjämningen, desto mer sårbar är kommunen för förändringar. Hultsfred kommuns skattekraft är 85 procent av rikets genomsnitt och måste därför anses vara känsligt för förändringar. Från kostnadsutjämningssystemet, som syftar till att utjämna kostnadsskillnader orsakade av opåverkbara strukturella faktorer, fick Hultsfreds kommun 21,4 mkr Från det under 2004 införda systemet för utjämning av kostnader för LSS-verksamheter fick Hultsfreds kommun 29,9 mkr under Kommunallagens balanskrav Kommunallagen säger att kommunen för ett räkenskapsår ska redovisa högre intäkter än kostnader. Detta är ett krav på att det ska vara balans mellan intäkter och kostnader. Kommunallagen säger också att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Att endast uppfylla minimikravet för balans är dock över en längre period ingen god ekonomisk hushållning. För att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar krävs att kommunen redovisar positiva resultat. I Hultsfreds kommuns övergripande ekonomiska mål från 2005 sägs bland annat att resultatet ska uppgå till minst två procent av nettokostnadsomslutningen vilket för 2008 motsvarar 13,2 mkr. Under åren löpte en åtgärdsplan för att förbättra resultatet. I takt med att planen genomfördes förbättrades kommunens resultat. Redan efter planens första år visade resultatet mot balanskravet ett överskott på 8,9 mkr. Under gav förändringsplanen störst effekt på resultatet för att under 2007 ge en betydligt mindre effekt med ett resultat på 8,9 mkr. Under 2008 ökade det egna kapitalet från 192,8 mkr till 217,0 mkr. (183,8 mkr till 192,8 mkr) Kommunens resultat mot balanskravet Mkr Årets resultat enligt resultaträkningen 24,2 8,9 28,5 23,5-10,6 Nedskrivning pensionsmedel 5,8 0-2,4 Omstruktureringskostnader 3,5 21,9 Resultat mot balanskravet 30,0 8,9 28,5 27,0 8,9 I resultatet 24,2 ingår jämförelsestörande poster med 11,3 mkr. I resultatet ingår även nedskrivning av det bokförda värdet av pensionsmedel med 5,8 mkr. Detta ska inte belasta resultatet mot balanskravet. Med hänsyn taget till denna nedskrivning uppgår kommunens resultat mot balanskravet till 30,0 mkr. Kommunen klarar således med stor marginal kommunallagens krav att intäkterna ska vara större än kostnaderna. God ekonomisk hushållning Följande sex ekonomiska mål är uppställda för Hultsfreds kommun och återfinns i programmet för tillväxt och näringsliv Årets nettoresultat bör uppgå till lägst 2 procent av nettokostnadsomslutningen. De totala investeringarna under bör inte överskrida summan av avskrivningarna. Nettoamorteringen av kommunens låneskuld bör vara minst 10 mkr per år. Den nuvarande utdebiteringen på kr per skattekrona skall inte höjas. På sikt skall kommunen verka för att anpassa utdebiteringen till länsgenomsnittet. På sikt skall inte kommunen belastas av någon låneskuld. Kommunkoncernens totala låneskuld bör inte ökas. Årets nettoresultat uppgår till 24,2 mkr, resultatet mot balanskravet är 30,0 mkr och uppfyller med råge det första målet att nettoresultatet bör uppgå till lägst 2 procent av nettokostnadsomslutningen (13,2 mkr). Även med hänsyn taget till jämförelsestörande poster uppfylls det finansiella målet då resultatet med hänsyn till detta är 12,9 mkr Årets nettoinvesteringar blev 49,3 mkr medan avskrivningarna blev 22,3 mkr, således en skillnad på 27,0 mkr. Utfall investeringar för åren är totalt 145,1 mkr medan avskrivningarna är 98,1 16