Trä 2013 på Virserums Konsthall lockade nära besökare.

Transkript

1 Trä 2013 på Virserums Konsthall lockade nära besökare. Årsredovisning 2013

2 Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Fakta om Hultsfred, kommunens organisation i sammandrag 3 Förvaltningsberättelse, Konjunkturläget 5 Kommunens personal 6 Energieffektivisering 8 Kommunkoncernen 9 Finansiell analys 12 Resultaträkning och kassaflödesanalys 22 Balansräkning 23 Noter 24 Drift- och investeringsredovisning 29 Redovisningsprinciper 31 Ord- och begreppsförklaringar 32 Årets verksamhet 33 Årets viktiga händelser 63 Årets nyckeltal 65 Revisionsberättelse 66

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Bokslutet för 2013 slutar på ett resultat på 29,6 mnkr för kommunkoncernen (förra året 22,1 mnkr). För våra förhållanden är det naturligtvis ett mycket bra resultat, men samtidigt får vi komma ihåg att det till stor del är en engångseffekt av återbetalning av försäkringspremier från AFA med 14,1 mnkr (förra året 14,5 mnkr). Målet med den kommunala verksamheten är att invånarna ska få den service och omvårdnad man är i behov av, liksom utbildning, kultur och fritidsutbud med mera. Det förutsätter att vi hanterar vår budget så klokt som det bara går. Den långsiktiga befolkningsminskningen försöker vi på olika sätt bemästra med dels aktiva åtgärder inom vår tillväxt- och näringslivspolitik, samtidigt som våra verksamheter måste anpassas. Vi har under de senaste åren både inom politiken och inom förvaltningarna jobbat förtjänstfullt med dessa frågor, och det är det som nu ger resultat. Vi kan också nu lägga det tredje verksamhetsåret bakom oss när det gäller vår tekniska samverkan med Högsby kommun, i vårt förbund ÖSK. För Hultsfreds kommuns del innebar det ett underskott med 0,8 mnkr (förra året 0,8 mnkr) Studera årsredovisningen och det sammandrag som finns inledningsvis. Det visar på ett överskådligt sätt kommunens ekonomi och våra förvaltningars verksamheter under året. Jag avslutar med att tacka personal, förvaltningar och nämnder för det ansvarsfulla arbete ni lagt ner under Lars Rosander kommunalråd 1

4 Årsredovisning 2013 Verksamhetsberättelse Fakta om kommunen Kommunfullmäktige Val- Valnämnd nämd Val Kommunrevision Revision Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Barn- och utbildnings -nämnd ÖSK* AB Hultsfreds Bostäder 100% Hultsfreds Kommunala Industri AB 100% Överförmyndare Bygglov Miljöskydd Naturvård Planfrågor Stadsbyggnad Individ-/Familjeomsorg Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Invandrarfrågor Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Musikskola Särskola Vuxenutbildning Bibliotek RockCity Hultsfred AB 100% Kommunstyrelse Gemensam kommunadministration Ekonomi/Finans Personal Kost/städ, Skolskjutsar, IT, Planering Information Arkiv Kultur Turism Idrott/Fritid Räddningstjänst Industri/Näringsliv Kollektivtrafik Säkerhet Konsumentfrågor Campus Hultsfred Kommunfullmäktiges mandatfördelning Parti C Fp Kd M Mp S V Sd Antal mandat Anmärkning: Schemat över nämnder och bolag avser verksamheter som konsolideras i "koncernen" Hultsfreds kommun. * Östra Smålands kommunalteknikförbund 2

5 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 i sammandrag Årets resultat Resultatet i kommunkoncernen Hultsfreds kommun uppgick till 29,6 mnkr (22,1). Det är kommunen som står för merparten, 27,5 mnkr (21,2), av resultatet. En stor del är en engångsintäkt på 14,1 mnkr avseende återbetalade premier från AFA. De största budgetavvikelserna De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige beslutade budgeten var, i mnkr: Återbetalning från AFA + 14,1 Barn- och utbildningsnämnden + 8,8 Värdeförändring pensionsmedel + 5,3 Kommunstyrelsen 1 + 2,3 Räntekostnader + 2,3 Avsatt löneökningar + 2,1 Lösen borgen - 1,7 Aktieägartillskott till HKIAB - 5,2 Socialnämnden - 11,8 Årets skatteintäkter Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar uppgick 2013 till 709,7 mnkr (695,9) vilket är en ökning med 13,8 mnkr. Antal anställda Antalet anställda i kommunen (exklusive kommunägda bolag) var Det är en minskning med 31 jämfört med Befolkningen Vid årets slut uppgick befolkningen till , en ökning med 85 personer sedan Arbetslösheten Öppet arbetslösa och personer i program var vid utgången av 2013, som andel av den registerbaserade arbetskraften åt i procent: Hultsfreds kommun Riket 11,0 8,6 1 exklusive underskottstäckning HKIAB Fem år i sammandrag - kommunen Belopp i mnkr där inte annat anges ) Verksamhetens intäkter 174,3 170,4 155,9 155,7 149,6 Verksamhetens kostnader 860,7 846,4 858,2 856,1 833,9 Verksamhetens nettokostnad 686,4 676,0 702,3 700,4 684,3 Skatteintäkter 493,3 488,5 483,9 479,0 476,7 Generella statsbidrag och utjämningar 216,3 207,4 222,2 226,1 216,4 Årets resultat 27,5 21,2 3,7 6,5 13,8 Tillgångar 626,6 591,1 561,0 534,7 535,5 Skulder, banklån 176,8 176,8 152,8 102,8 102,8 Eget kapital 254,7 227,2 206,0 237,3 244,6 Soliditet, % 40,6 38,4 36,7 44,4 43,1 Borgens- och ansvarsförbindelse 802,6 760,8 709,4 697,5 709,8 Nettoinvesteringar 23,6 36,3 23,8 26,0 38,2 Självfinansieringsgrad, investeringar, % 197,0 128,7 118,9 124,8 82,9 Antal invånare per den 31 december Skattesats kommunen, % 21,91 21,91 22,32 22,32 22,32 3) Nettokostnad per invånare, kr Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, % 4) 96,7 97,1 99,5 99,3 98,7 Nämndernas budgetavvikelse, mnkr 3,1 4,1 5,4 3 5,3 2) inkl engångsintäkt om 14,1 resp 14,5 mnkr 3) påverkad av engångsintäkt, värde exkl är kronor 4) påverkad av engångsintäkt, värde exkl är 98,5 resp99,2 procent 3

6 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Omvärld Den samhällsekonomiska utvecklingen enligt SKL Konjunkturen vänder upp Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av fjolåret. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. Vår bedömning är att framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre i år. En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. Ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Åren växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med närmare 4 procent mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan, såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med 2,5 respektive 2,8 procent för att sedan öka med 3,7 procent år 2017, ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,5 till 1,9 procent BNP % 2,9 1,3 0,9 2,6 3,6 3,5 2,8 Sysselsättning timmar 2,0 0,7 0,4 0,8 1,4 1,5 0,8 Arbetslöshet 1 7,8 8,0 8,0 7,7 7,3 6,8 6,6 Timlön 2 3,2 2,8 2,3 2,8 3,1 3,4 3,7 Timlön 3 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 KPIX, årssnitt % 1,1 1,1 0,5 1,0 1,6 1,8 1,9 KPI, årssnitt % 3,0 0,9 0,1 0,7 2,4 2,9 2,9 Ökning skatteunderlag % 3,0 4,0 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 Realt skatteunderlag % 2,6 1,9 1,7 1,3 1,9 2,3 1,7 1 Öppen arbetslöshet, nivå, 2 nationalräkenskaperna, 3 konjunkturlönestatistiken Stark skatteunderlagstillväxt Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. I år prognostiserar vi ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och lite större lönehöjningar, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Men ändå avtar skatteunderlagstillväxten något, främst till följd av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionen sänks för många pensionärer. För 2015 och 2016 förutspår vi att den konjunkturella återhämtningen leder till större sysselsättningsökning än i år och minskad arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder till att även löneökningstakten blir lite högre. Dessa år stiger också inkomstindex snabbare samtidigt som den automatiska balanseringen av pensionerna ger extra pensionshöjningar. Den sammantagna effekten är rejäla ökningar av skatteunderlaget. År 2017 växer skatteunderlaget inte fullt så starkt som året närmast innan. Det är främst en effekt av att arbetsmarknaden beräknas vara i balans, vilket innebär svagare sysselsättningsutveckling. I reala termer (underliggande ökning av skatteunderlaget rensat för pris- och löneökningar i sektorns kostnader) växer skatteunderlaget mer än genomsnittet för förra konjunkturcykeln alla år under perioden 4

7 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Invånare och arbetsmarknad Antal invånare i kommunen, Antalet invånare var den 31/ , en ökning med 85 under Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 125 invånare per år (föregående år 130). För de sista tio och fem åren är motsvarande tal minskningar med 110 (134) respektive 82 (129) invånare per år. Födelseöverskott och flyttningsöverskott i kommunen, antal invånare Födelseöverskott Flyttningsöverskott Grafen visar kommunens befolkningsminskning uppdelad i födelse- och flyttningsöverskott. Födelseöverskott är skillnaden mellan antalet födda och antalet döda medan flyttningsöverskott är skillnaden mellan antalet inflyttade och antalet utflyttade. Av grafen framgår att det negativa födelseöverskottet under 2013 minskade till -49 (-59) medan flyttningsöverskottet blev just ett överskott med 135 personer (135). Flyttningsöverskottet och befolkningsutvecklingen är till stor del beroende av läget på arbetsmarknaden och sysselsättningsutvecklingen. Under senare år har i ökande grad även svårigheten att kommunplacera flyktingar med beviljat permanent uppehållstillstånd bidragit till flyttningsöverskottet och det ökande invånaranatalet. Sysselsättningen (förvärvsarbetande dagbefolkning) minskade under 2012 med 131 personer. År 2012 var antalet sysselsatta män och antalet sysselsatta kvinnor Under 2012 minskade sysselsättningen för män med 191 medan sysselsättningen för kvinnor minskade med 52 platser. Från 2011 tillämpas en ny metod för insamling av uppgifter. Antal sysselsatta Ny Ny Arbetslöshet per december, procent Den totala arbetslösheten i kommunen i förhållande till den registerbaserade arbetskraften var under 2013 oförändrad jämfört med Andelen i program minskade 0,5 medan öppet arbetslösa ökade med 0,5 procentenheter. Arbetslöshet i kommunen, länet och i riket, procent Arbetslösa Program Totalt Hultsfred Länet Riket Den totala arbetslösheten var under 2013 oförändrad för Hultsfreds kommun medan den för både Kalmar län och riket minskade med 0,3 procentenheter. 5

8 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Kommunens personalförändringar i redovisningen Nyckeltalen som redovisas baseras på uppgifter i lönesystemet som beräknas på faktiska arbetade timmar Antal tillsvidareanställda i kommunen Antalet tillsvidareanställda har under 2013 minskat med 31 till Anledningarna är uppsägningar på grund av arbetsbrist samt ett antal pensionsavgångar som inte är återbesatta med tillsvidaretjänster. Pensionsavgångarna ligger i snitt på 35 anställda/år fram till Antal anställda, uppdelade i olika kategorier Tillsvidare Kvinnor Män Totalt Heltid Deltid Deltidsbrandmän Summa Visstid Kvinnor Män Totalt Heltid Deltid Summa Tabellen visar kommunens antal anställda under verksamhetsåret 2013 jämfört med ( Se tabell nästa sida) Tillsvidareanställda per förvaltning Centraladministration Kost- och städservice Kultur- och Fritid Räddningstjänst Miljö- byggnadskontor Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning Totalt kommunen ÖSK Hultsfred Totalt inkl ÖSK Hultsfred Åldersfördelning, antal per femårsklass Diagrammet ovan visar, för kommunens del, att de som fyllde 55 år eller mer under 2013 utgör drygt 30 procent av de anställda. Alltså kommer de närmaste tio åren drygt 360 av kommunens anställda att lämna sina anställningar förutsatt att alla avgår vid 65 år fyllda. Tjugo av kommunens anställda var för övrigt över 65 år och inga yngre än 20 år. Förvaltningarnas arbete med ökad sysselsättningsgrad Förvaltningarnas arbete med ökad sysselsättningsgrad har under 2013 bedrivits i olika former. Under året har frågan varit mest i fokus på socialförvaltningen där rutiner ses över och en dialog ständigt förs kring detta. Övriga förvaltningars analys kommer att fortsätta under 2014, i syfte att förbättra möjligheten till önskad sysselsättningsgrad. 6

9 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Fördelning av tillgänglig tid, procent Frånvaron under 2013 var 21 procent (2012: 23 procent), där de lagstadgade tjänstledigheterna utgör den högsta frånvaron. I diagrammet nedan under Övrig frånvaro finns bland annat ledighet för studier, komp, facklig tid, de vilande anställningarna samt ledigheten för ferie-och uppehållsanställda. Den högre närvaron har sin grund i ett lägre uttag av föräldraledigheten, samt ett lägre sammantaget uttag av de ledigheter som ryms under Övrig frånvaro. Semester 5% Sjukdom 5% Övrig frånvaro 9% Andel anställda utan sjukfrånvaro i procent Diagrammet visar antalet anställda, angivet i procent, utan sjukfrånvaro i relation till varje förvaltning/verksamhets antal medarbetare. Det är färre anställda år 2013 som har en sjukdag eller mer jämfört med verksamhetsåret Kost avser kost-och städverksamheten Föräldra ledighet 2% Närvaro 79% Mertid Antal tim Tusentals kr Kompledig Fyllnadstid Enkel övertid Kval övertid Summa Antalet timmar mertid har minskat med 6,3 procent och utbetalde ersättningar med 6,0 %. Löner Kostnaderna för kommunens löner uppgick till 353 mkr (2012:352). I beloppet ingår kostnader för löner (inkl. löner för arbetsmarknadsåtgärder), obersättningar, semestrar samt ersättningar till arvodesanställda och uppdragstagare. Sjukfrånvaro i procent Andel av total sjukfrånvaro dagar eller mer 35,25 38,63 39,56 38,16 Andel av ordinarie arbetad tid Kvinnor 5,45 5,47 5,33 5,45 Män 3,21 2,82 1,81 2,94 29 år och yngre 2,52 3,29 3,04 3, år 3,65 3,95 4,61 4,85 50 år och äldre 6,77 6,20 5,25 5,37 Totalt 5,09 5,03 4,75 4,96 Redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt rekommendation av Sveriges Kommuner och landsting. Den totala sjufrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har ökat marginellt från 5,03 procent år 2012 till 5,09 procent år Adm Kost KoF Rtj MoB BuN Soc 7

10 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Energieffektivisering Statligt stöd 2010 fick Hultsfreds kommun ett statligt stöd från Energimyndigheten för att strategiskt arbeta med energieffektivisering i kommunens fastigheter och transporter. Ett åtagande är då att årligen rapportera energianvändningen i samtliga kommunalt ägda (eller av bolagen ägda) fastigheter och deras persontransporter. Ett annat åtagande är att ta fram en strategi med målsättningar och handlingsplan för att minska energianvändning. Denna strategi är framtagen och nu ligger den stora uppgiften i att lyckas nå de mål som antagits. Fastigheter En av målsättningarna på fastighetssidan är att minska den totala energianvändningen per areaenhet med 10 % till 2014 och 20 % till All statistik är graddagskorrigerad. Energianvändning/areaenhet, kwh/m ÖSK ABHB HKIAB/RCAB ALLA Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) förvaltar den kommunala organisationens fastigheter. Sedan 2009 har man minskat den totala energianvändningen/areaenhet med 3,7 %, AB Hultsfreds bostäder (ABHB) har minskat med 7,8 % och Hultsfreds kommunala industriaktiebolag och Rock City AB (HKIAB/RCAB) har minskat med 5,5 %. Tittar man på den totala energianvändningen per areaenhet för kommunen och bolagen tillsammans (ALLA) så är minskningen med 6,6 % sedan Total energianvändning, MWh Energislag Olja Biobränsle Fjärrvärme El Totalt Tittar man på energianvändningen utan att ta hänsyn till eventuell förändrad area, så har den totala energianvändningen minskat med 8,9 % sedan Persontransporter En målsättning på transportsidan är att minska den totala bränslemängden med 16 % till 2014 och 33 % till Ett annat mål är att total körd sträcka ska minska med 3 % till 2014 och 7 % till Andelen miljöbilar ska öka från 25 % till 44 % 2014 och 90 % I statistiken ingår alla fordon som används för persontransporter (leasade, ägda, hyrbilar, lätta lastbilar). I antalet mil ingår även privata bilar i tjänsten. Bränsle, liter Bensin Diesel Etanol Totalt Sedan 2009 har mängden bensin minskat med 71 %, mängden diesel har ökat med 70 % och mängden etanol har minskat med 100 %. Totalt har bränslemängden minskat med 13 % sedan Antal körda mil Typ Ägda Leasade/hyrda Privata Totalt Antal fordon och miljöklassade fordon Typ Personbilar Övriga fordon Varav miljölassade Antal körda mil har ökat med 6 % sedan Antalet fordon 2009 var totalt 141, , , och (anledningen till att det var så många fordon 2011 är att många fordon byttes under året och därför är två fordon registrerade istället för en i många fall). Av dessa var 24 % miljöklassade 2009, 33 % 2010, 42 % 2011, 31 % 2012 och 32 %

11 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Inom koncernen Hultsfreds kommun finns verksamheter som bedrivs i företagsform, genom aktiebolag. De företag som konsolideras ägs helt av Hultsfreds kommun. Övriga ägda andelar i aktiebolag är små. Kommunkoncernen De företag som ingår i koncernredovisningen är de som kommunen har ett betydande inflytande i. Dessa är AB Hultsfreds Bostäder (ABHB), Hultsfreds Kommunala Industri AB (HKIAB), Rock City Hultsfred AB och Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK). Gymnasium Rock City AB har avvecklats under Betydande inflytande anses i allmänhet gälla när röstandelen överstiger ca 20 procent. Koncernens resultat Årets resultat för koncernen uppgår till 29,6 mnkr (22,1 mnkr). Det är framförallt kommunen som med 27,5 mnkr bidrar till koncernens positiva resultat. ÖSK bidrar med ett positivt resultat på 0,3 mnkr (+0,8 mnkr). ABHB redovisar ett resultat på 0,8 mnkr (+0,6 mnkr). HKIAB redovisar ett negativt resultat med -0,0 mnkr (-0,1 mnkr) efter aktieägartillskott med 5,2 mnkr (3,6 mnkr). Slutligen redovisar Rock City Hultsfred AB ett underskott på -0,2 mnkr (-0,1 mnkr). Intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 25,8 mnkr (1,3 procent) jämfört med Verksamhetens intäkter har ökat med 5,4 mnkr eller 2,0 procent medan kostnaderna har ökat med 12,8 mnkr eller 1,0 procent. Exklusive värdeökning av kommunens pensionsmedel har koncernens finansnetto, d.v.s. de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna, sedan 2012 varit oförändrade till en kostnad på 14,6 mnkr. Finansnettot inklusive värdeökning av kommunens pensionsmedel är en kostnad på 5,6 (8,3) mnkr. Kommunen svarar för mer än hälften av tillgångarna Koncernens balansomslutning uppgår vid utgången av 2013 till 1 099,4 mnkr och har ökat med 35,4 mnkr sedan utgången av Av balansomslutningen står kommunen för 600,2 mnkr (54,6 procent), ABHB för 263,6 mnkr (24,0 procent), HKIAB med Rock City AB för 199,4 mnkr (18,2 procent) och ÖSK för 36,3 mnkr (3,2 procent). Likviditeten är mindre än 1 Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Definierad som summan av koncernens likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till koncernens kortfristiga skulder exklusive semesterlöneskulder. För koncernen är den 99,9 procent. Likviditeten har förbättrats med 8,3 procentenheter sedan Koncernens likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar, har ökat med 8,9 mnkr till 73,1 mnkr. Soliditet procent Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och om det finns en "buffert" för framtida eventuella negativa årsresultat. Koncernens soliditet uppgår 2013 till 30,7 procent och uppgick vid utgången av 2012 till 28,9 procent. Kommunen har i sitt eget bokslut för 2013 en soliditet på 40,7 procent. ABHB och HKIAB exklusive RockCity AB har en soliditet på 24,3 respektive 10,9 procent. Sammantaget är soliditeten låg, vilket visar att koncernens långsiktiga handlingsutrymme är begränsat. För att öka soliditeten krävs att det egna kapitalet ökar och att det dessutom ökar snabbare än tillgångarna. 9

12 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Låneskuld, mnkr Koncernens låneskuld uppgår till 524,1 mnkr, vilket innebär en ökning med 12,9 mnkr från HKIAB har ökat sin låneskuld med 15,9 mnkr medan HBAB och Rock City har minskat sina skulder med 2,5 respektive 0,5 mnkr. Kommunens låneskuld var oförändrad. Investeringar, mnkr Koncernens investeringar exklusive investeringar i finansiella tillgångar uppgick netto till 55,6 mnkr. Det är 35,6 mnkr mindre än under Kommunen nettoinvesterade 23,6 mnkr, ABHB 16,3 mnkr, HKIAB 15,2 mnkr, RockCity AB 0,1 mnkr och ÖSK 0,4 mnkr. Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr Ägartillskott Utdelning Enhet Ägd Mottagen andel Givna Mottagna Given Kommunen 6,8 0,1 ABHB 100% 0,1 HKIAB 100% 6,8 RockCity 100% 0,0 Kommunen har utöver bidrag för att täcka budgetrat underskott för subventionerad hyra betalat ägartillskott till HKIAB för underskottstäckning med 5,2 mnkr. Kommunen får aktieutdelning från ABHB. Försäljning Borgen Enhet Ägd Mottagare andel Köpare Säljare Givare Kommunen 101,8 36,8 347,3 ÖSK 36,4 85,1 ABHB 100% 5,8 13,6 173,1 HKIAB 100% 0,9 6,9 155,7 RockCity 100% 0,7 3,2 18,5 Kommunen hyr lokaler för gruppbostäder, särskilda boenden, förskolor och andra verksamhetslokaler av ABHB och ÖSK. Även av HKIAB hyr kommunen vissa verksamhetslokaler. Kommunen köper dessutom tjänster av HKIAB. Av Rock City hyr kommunen lokaler för Campus verksamhet. Samtliga bolag köper VA och renhållning av ÖSK. ABHB bidrar även med medel för Campus verksamhet. 10

13 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Uppgifter per och i mnkr Balans- Resultat Omsättning omslutning Låneskuld Soliditet % AB Hultsfreds Bostäder 1 2,3 0,6 94,6 91,5 254,7 254,5 173,1 175,6 24,3 23,5 Hultsfreds Kommunala Industri AB 0,0-0,1 25,1 23,3 180,1 179,0 155,7 139,8 10,9 11,6 Rock City Hultsfred AB -0,2-0,1 5,3 4,0 20,4 23,6 18,5 19,0 10,5 10,9 1 Bolaget redovisat ett resultat på 0,8 mnkr. Skillnaden är att på bolagsnivå reserveras för obeskattade reserver vilket inte görs när "koncernen" sammanställs. Koncernen Hultsfreds kommun består, förutom av de verksamheter som normalt uppfattas som kommunen, av fyra aktiebolag i vilka kommunen har en ägarandel som lägst uppgår till 20 procent av aktiernas röstvärde. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Med proportionell konsolidering menas att om "dotter-bolagen" inte är ägda till 100 procent så tas endast ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovisningen. Interna mellanhavanden mellan kommunen och de olika företagen har eliminerats. Gymnasium Rockcity AB har likviderats under året. AB Hultsfreds Bostäder ABHB hyr ut och förvaltar (1 676) bostadslägenheter varav 65 (104) studentrum. Antalet vakanta lägenheter är fortsatt högt och har ökat något under Under 2013 var vakansgraden i genomsnitt 10,4 procent (10,2) motsvarande 170 (167) tomma lägenheter. Orsakerna till den höga vakansgraden är bl.a. kommunens befolkningsminskning men även kombinationen låga räntor och låga huspriser. Under 2011 har projektering påbörjats för nyproduktion av 12 lägenheter, centralt belägna med sjöutsikt i Hultsfred. Byggstart var våren 2012 med inflyttning maj Fibernät är fullt utbyggt i samtliga fastigheter. Lokaler har iordningställts till asylsjukvård och till ny förskola. Hultsfreds Kommunala Industri AB HKIAB förvaltar industrifastigheter och driver i anslutning härtill viss näringspolitisk verksamhet. Antalet förvaltade fastigheter är för närvarande 11 (10) omfattande m 2 (70 000) med sammanlagt 66 hyresgäster (67). Vakansgraden är ca 7 (5) procent och bedöms som en något hög nivå har 15,2 mnkr (20,6) investerats, främst i samband med etableringar och verksamhetsutvecklingar inom olika fastigheter. Bolaget är engagerat som delägare i flera utvecklings- och infrastrukturbolag och innehar följande aktieandelar Rock City Hultsfred AB 100% Oskarshamns Hamn AB 4% Virserum Invest AB 4% Under 2013 förvärvades fastigheten Gruset 1, Virserum. Bolaget har en anställd VD på deltid. Bolaget hade under året i genomsnitt 1,15 (1,5) årsarbetare. Rock City Hultsfred AB Bolagets uppgift är att äga och förvalta Rock Cityanläggningen, att arbeta för utveckling och marknadsföring av "Rock City Hultsfred" samt att stödja och utveckla utbildning och företagsamhet inom musik- och upplevelsesektorn och att driva projekt i anslutning härtill. Medelantalet anställda under 2013 var 28,8 (28,3). 11

14 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Resultat och kapacitet Jämförelsestörande poster I årets resultat ingår som intäkt återbetalning av premier från AFA Försäkring. AFA beslutade under 2013 att för åren 2005 och 2006 sänka premierna för avtalsgruppsjukförsäkring och premiebefrielseförsäkring till noll. De premier, 14,1 mnkr, kommunen betalat till AFA för dessa försäkringar har därför under 2013 återbetalats till kommunen. Denna intäkt är att betrakta som jämförelsestörande. Lösen av kommunens borgensåtagande för lån till föreningen Rosenfors medborgarhus uppgick till 1,7 mnkr. Denna kostnad är att betrakta som jämförelsestörande. Årets resultat Mnkr Årets resultat 13,8 6,5 3,7 21,2 27, Hultsfreds kommun redovisar 2013 ett resultat på 27,5 mnkr. Detta tillsammans med positiva resultat för åren ökar kommunens egna kapital. Nämndernas budgetavvikelser I kommunallagen föreskrivs att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning. Det viktigaste styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Således är nämndernas Mnkr Kommunstyrelsen -2,9-1,4 5,6-3,7-0,8 Barn- och utbildningsnämden 8,8 4,8-0,1-3,1-1,3 Socialnämnden -11,8-0,5-0,9 9,1 6,3 Miljö- och byggnadsnämnden 0,3 1,2 0,8 0,7 0,9 Pensioner, och oförutsett 5,6-3,8-10,0 5,3 6,9 Jämförelsestörande 12,5 14,5 0-8,0 1,2 Summa 12,5 14,8-4,6 0,3 13,4 Summa före jmfstör/omstr 0,0 0,3-4,6 8,3 12,2 förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. Av driftredovisningen framgår att driftbudgeten exklusive avskrivningar visar ett överskott på 12,5 mnkr (2012: 14,8 mnkr) varav före jämförelsestörande poster 0,0 mnkr (0,3 mnkr). Pensioner och oförutsett, avvikelse mot budget Avsatt för löneökningar 2,1 Oförbrukade medel för oförutsett 0,4 Pensionskostnader -0,6 Personalomkostnader 3,7 Summa 5,6 Kostnaden för årets löneökningar blev 2,1 mnkr mindre än budget. Löneökningarna blev i genomsnitt 2,7 procent medan den budgeterade ökningen var 3,0 procent. När det gäller pensionskostnader utbetalades pensioner för 0,9 mnkr inklusive löneskatt mer än budgeterat, kostnaden för pensions ,6 avgifter blev inklusive löneskatt 1,1 mnkr lägre än budget medan summa förändring av den bokförda pensionskulden och kostnaden för pensionsförsäkringspremier blev 0,8 mnkr större än budget. För personalomkostnaderna blev den minskade arbetsgivaravgiften för anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år 1,6 mnkr bättre än budget. Ökningen av semesterlöneskulden blev 1,1 mnkr lägre än budget. Kommunstyrelsen, avvikelse mot budget 2013 Kommungemensamt -0,5 Verksamhetsgemensamt 0,9 Administrativa kontor 2,1 Delsumma kommunövergripande verksamhet 2,5 Kost o städ 1,5 Kultur och fritid -0,2 Räddningstjänsten -0,6 ÖSK -0,8 Underskottstäckning HKIAB -5,2 Totalt kommunstyrelsen -2,9 Kommunstyrelsens alla förvaltningar och verksamheter redovisar sammanlagt en budgetavvikelse på -2,9 mnkr. I denna ingår underskottstäckning för HKIAB med 5,2 mnkr. Campus redovisar ett underskott på 1,0 mnkr. Orsaken är högre kostnader med 1,7 mnkr samtidigt som intäkterna ökat med 0,7 mnkr på grund av ökad konferensverksamhet. 12

15 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Finansiell analys De administrativa kontoren för ekonomi, IT, kansli, personal och utveckling redovisar tillsammans ett överskott på 2,2 mnkr. Av detta bidrar det nya anslaget för administrativ utveckling på 1 mnkr med 0,7 mnkr. Kostservice redovisar ett överskott på 1,2 mnkr och städservice redovisar ett överskott mot budget med 0,3 mnkr. Kostservice relativt stora överskott beror till stor del på vakanta tjänster och återhållsamhet vid tillsättande av vikarier. Även fler gäster i Lundagårdens restaurang påverkar utfallet. Vad gäller städservice är det också stor återhållsamhet vid tillsättande av vikarier samt att fönsterputs inte har skett under Kultur- och fritidsförvaltningen redovisar för andra året i rad ett underskott uppgår det till -0,2 mnkr och är 0,6 mnkr mindre än underskottet 2012 (-0,8 mnkr). Kultur och fritidskontoret överskrider sin kostnadsbudget vilket bland annat beror på rekrytering av ny kultur- och fritidschef vilket medförde dubbla chefslöner under ett par månader. Verksamhet övriga fritidsanläggningar visar också ett större underskott på kostnadssidan vilket beror på förskottsutbetalningar till Virumsvallen AB. Överskottet för stöd till föreningsanläggningar och stöd till föreningsverksamhet med totalt 0,5 mnkr reducerar underskottet till totalt 0,2 mnkr för Kultur och fritid. ÖSK visar ett underskott gentemot Hultsfreds kommun med 0,8 mnkr på grund av en akutåtgärd i en fjärrvärmeledning i Hultsfreds gymnasium B- huset, KF 150/2013. Då ÖSK Hultsfred redovisar ett överskott i bokslutet 2013 med 0,3 mnkr återfördes inte dessa utan finns kvar under eget kapital i ÖSK:s balansräkning. Lägre kostnader för vinterväghållning och byte till energieffektiv gatubelysning ger ett överskott på Gatuavdelningen med 0,9 mnkr. Verksamheten för vatten och avlopp redovisar underskott netto med 0,3 mnkr. Anledningen till detta är ökade driftkostnader för avloppsreningsverken. Avfallshanteringen gav ett större överskott med 2,6 mnkr, på grund av lägre kostnader för avfallshanteringen än budgeterat. Finansen och fastighetsavdelningen redovisar ett underskott med 2,7 mnkr bland annat på grund av oförutsedda kostnader i slutet av året som efterdebitering av pensionskostnader inklusive löneskatt. Miljö- och byggnadsnämndens överskott på 0,3 mnkr beror mycket förenklat på två saker. Nämligen att övertagandet av mätningsverksamheten har varit lyckosam och visar ett överskott mot budget med 0,5 mnkr. (Till budget 2014 är det här lagt en besparing på 0,5 mnkr). Dessutom har vissa projekt, såsom enskilda avlopp, gett höga intäkter med 0,2 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott gentemot budget med 8,8 mnkr och i jämförelse med 2012 har nettokostnaden minskat med 2,5 procent. De skolformsövergripande verksamheterna redovisar ett överskott gentemot budget med 2,8 mnkr. Detta överskott orsakas av tillfälliga vakanser på rektorstjänsterna samt att utfallet för övriga kostnader är lägre än budgeterat på grund av samordningsvinster genom sammanslagning av verksamheter. Grundskola och förskola, fritids- och förskoleklass redovisar tillsammans ett överskott gentemot budget på 4,8 mnkr. Dessa överskott beror till stor del på svårigheten att hitta vikarier vid sjukdom samt att det var fler elever från andra kommuner än budgeterat i dessa verksamheter. Även höga intäkter från migrationsverket för utbildning av asylsökande elever/barn påverkar överskottet. Grundsärskolan redovisar ett underskott gentemot budget på 0,4 mnkr. Ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan redovisar ett överskott på 0,2 mnkr vilket beror på att fler elever från andra kommuner än budgeterat studerade på gymnasiesärskolan. Vuxenutbildningen inklusive SFI visar ett överskott gentemot budget på 1,5 mnkr vilket beror på är en kraftig ökning av SFI elever. På grund av svårigheten att hitta pedagoger så har inte kostnadsökningen matchat intäktsökningen. Socialnämndens verksamheter redovisar underskott mot budget på 11,8 mnkr. Den verksamhetsgren som har det största underskottet är individ- och familjeomsorgen, -9,4 mnkr. Underskottet beror på höga kostnader för placeringar av barn och unga. Äldreomsorgen redovisar ett underskott, -1,8 mnkr. Behoven inom hemtjänst i ordinärt boende har varit större än budgeterat, -2,9 mnkr medan särskilt boende uppvisar ett överskott, 1,0 mnkr. Verksamheten för Hälso- sjukvård och rehabilitering har till följd av svårigheter att tillsätta alla tjänster under delar av året fått ett överskott, 0,4 mnkr. 13

16 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning uppvisar den dagliga verksamheten ett överskott på 1,3 mnkr. Korttidsplatserna som riktar sig till barn har varit mer resurskrävande än budgeterat under året, -0,8 mnkr vilket till viss del har kompenserats av att korttidsplatser på en gruppbostad har avvecklats. Från halvårsskiftet köper kommunen inte längre platser på elevhem i andra kommuner vilket ger ett överskott, 0,5 mnkr. Samtidigt har gruppbostäderna redovisat ett överskott, 0,4 mnkr. Totalt klarar omsorgen om personer med funktionshinder att redovisa ett överskott, 1,2 mnkr. Under året har fler personer än budgeterat varit placerade på enskilda vårdhem vilket medfört att psykiatriverksamheterna fick ett totalt underskott på 2,3 mnkr. Kostnadsutveckling i relation till skatter och statsbidrag I tabellen betyder verksamheten: verksamhetens nettokostnader exklusive pensionskostnader och avskrivningar, och SkB: summa skatter och statsbidrag. För att uppnå en ekonomi i balans krävs att intäkterna är större än kostnaderna. Detta förhållande kan belysas genom att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Procent Verksamheten/SkB 87,0 87,1 90,0 90,5 89,9 Verksh före omstruktur.kostn, jmfstörande/skb 88,9 89,2 90,0 89,4 90,1 Pensioner/SkB 6,4 6,6 6,2 5,3 5,3 Avskrivningar/SkB 3,3 3,4 3,3 3,5 3,5 Nettokostnaderna / SkB 97,5 97,1 99,5 99,3 98,7 Finansnetto/SkB -0,6-0,2 0,0-0,3-0,7 Summa löpande kostnader 96,1 97,0 99,5 99,1 98,0 Av tabellen framgår att verksamhetens andel enligt definition ovan är 87,0 procent av summan av skatter och statsbidrag. Detta är 0,1 procentenheter lägre än föregående år. För att göra en relevant jämförelse med föregående år bör dock hänsyn tas till jämförelsestörande poster som påverkat nettokostnaderna. Med hänsyn tagen till dem minskar istället verksamhetens andel av skatter och statsbidrag med 0,3 procentenheter. Det betyder att kostnadsutvecklingen under 2013 fortfarande går i rätt riktning. Ökningen av andelen pensionskostnader har stannat upp för att minska något under Denna andel har sedan år 2000 ökat 2,2 procentenheter eller 24,6 mnkr. Avskrivningarna minskar marginellt med 0,1 procent. I närtid var avskrivningarnas andel som lägst 2005 med 3,0 procent. I absoluta tal har avskrivningarna ökat med 5,3 mnkr sedan Samtidigt som summa skatter och statsbidrag har ökat har avskrivningarna ökat snabbare. Förändring av intäkter och kostnader Procent Kostnader exklusive finansiella kostnader 1,4-1,5 1,1 2,7 0,1 Kostn exkl fin kostn före omstr- /jämförelsestörande 1,1-1,5 2,1 1,6 1,4 Verksamhetens intäkter 0,7 9,1 5,9 4,0-3,0 Verksamhetens intäkter före jmfstörande 1,0-0,5 5,9 4,0-3,0 Nettokostnader 1,5-3,7 0,3 Skatteintäkter 1,0 1,0 1,0 0,5-0,1 Generella statsbidrag 4,3-6,6-1,7 4,4 1,7 Summa skatter och statsbidrag 2,0-1,4 0,2 1,7 0,5 Finansnetto exkl placerade pensionsmedel -5,7 9,6 76,1-32,4-20,0 Placerade pensionsmedel 42,8 43,4 0,0-49,6-490,6 Kostnaderna (bruttokostnaderna) ökar med 1,4 procent jämfört med Tas även hänsyn till ökade kostnader för löner efter nya löneavtal ökar kostnaderna med 1,5 procent. Budgeterade demografiförändringar och fördelade besparingar minskar nettokostnaderna med 14,1 mnkr och efter övriga förändringar exklusive löneökningar ökar nettokostnaderna i budget 2013 med 6,9 mnkr. Efter ombudgetering ökar nettokostnaderna med ytterligare 5,2 mnkr vilket totalt motsvarar 1,8 %. Utfallet visar alltså på en något mindre ökning än budget. Nettokostnaderna ökar totalt med 1,5 % men med hänsyn tagen till löneökningar är de oförändrade. Med hänsyn till ökade löner minskar kommunstyrelsens nettokostnader med 3,6 % där räddningstjänsten bidrar med en minskning på 11,4 %. Räddningstjänstens stora besparingsuppdrag genomfördes under Barn- och utbildningsnämndens nettokostnadsutfall är exklusive löneökningar 4,1 % mindre än 2012 medan socialnämndens utfall ökade med 3,5 %. Räknat på motsvarande sätt ökade Miljö- och byggnadsnämnden sina 14

17 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Finansiell analys nettokostnader med 2,6 %. Nämnderna totalt minskar sina nettokostnader med 0,9 %. Det som gör att nettokostnaderna totalt ändå förblir oförändrade är bland annat den ökade underskottstäckningen till HKIAB med 1,6 mnkr till 5,2 mnkr och lösen av borgen med 1,6 mnkr. De preliminära skatteintäkterna ökade med 14,0 mnkr medan slutavräkningarna blev 9,2 mnkr mindre. De bokförda skatteintäkterna ökade därmed med 4,8 mnkr eller 1,0 % Inkomstutjämningen inklusive regleringsbidrag ökade med 12,4 mnkr eller 8,5 procent. Den generella kostnadsutjämningen för merparten av verksamheterna minskade med 2,6 mnkr och kostnadsutjämningen för LSS-verksamheterna minskade med 0,3 mnkr. Fastighetsavgiften minskade med 0,3 mnkr. Den totala förändringen för statsbidrag, fastighetsavgift och utjämningar blev 8,8 mnkr eller 4,3 %. SIX Return Index för Stockholmsbörsen steg med 28,0 procent under 2013 och OMRX Bond Index steg med 0,3 procent. KLP, Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB, förvaltade kommunens pensionsmedel placerade i aktieportföljen med en ökning på 24,0 procent och placerade i ränteportföljen med en ökning på 3,44 procent. KLP förvaltade alltså pensionsmedlen bättre i ränteportföljen men sämre i aktieportföljen. Totalt sett var dock KLP:s utfall 14,6 % bättre än det sammanvägda indexet som blev 13,5 %. Detta bidrog till att pensionsmedlens bokförda värde ökade med 9,0 mnkr. Räntekostnaderna minskade jämfört med 2012 och ränteintäkterna ökade. Detta medför att den finansiella nettokostnaden exklusive avkastning pensionsmedel blev lägre 2013 än 2012, 4,7 mnkr respektive 5,0 mnkr. Orsak är marginellt lägre räntor på kommunens lån och god nivå på likvida medel samt ränteintäkter på utlåning till Kommuninvest. Investeringsvolym Procent Investeringsvolym/ nettokostnader 3,4 5,4 3,4 3,7 5,6 Avskrivningar/nettoinvesteringar 100,6 65,8 97,9 94,6 63,0 Under 2013 nettoinvesterades 23,6 mnkr vilket är 12,7 mnkr lägre än Nettoinvesteringsbeloppet var i princip lika med årets avskrivningar som uppgick till 23,7 mnkr. De budgeterade nettoinvesteringarna 2013 var 47,4 mnkr. I nettoinvesteringarna ingår investeringsinkomster som 2013 uppgick till 2,2 mnkr. Precis som föregående år var inga investeringsinkomster budgeterade. Investeringsinkomsternas största post var försäljning av del av Hultsfred 3:40 för totalt 1,8 mnkr. Det största enskilda investeringsprojektet 2013 var ombyggnation och omstrukturering av Hultsfreds gymnasium, totalt 5,4 mnkr. Avvikelsen mellan utfall nettoinvesteringar och budget 2013 var relativ stor, eller 23,8 mnkr. Orsaken till den stora skillnaden mot investeringsbudgeten är att många investeringsprojekts start förskjutits eller att färdigställande har senarelagts. Den enskilda post som påverkat mest är ombyggnation och anpassning av Ekliden. För år 2013 var 13 mnkr avsatta i investeringsbudgeten för detta projekt, utfall blev 1 mnkr. Nettoinvesteringarna i byggnader var 12,8 mnkr, i inventarier 2,4 mnkr och i mark och markanläggningar 8,4 mnkr. Självfinansieringsgrad av investeringarna Inflödet av likvida medel från verksamheten var 46,5 mnkr Det är vad kommunen hade kvar av skatteintäkterna när den löpande driften och de finansiella kostnaderna var betalade. Med nettoinvesteringar på 23,6 mnkr blir kommunens självfinansieringsgrad hela 197 procent. Det är mycket bra och innebär att kommunen själv kan finansiera sina investeringar och behöver därmed inte ta upp nya lån Mnkr Medel från verksamheten 46,5 46,8 28,3 32,4 31,7 Nettoinvesteringar 23,6 36,3 23,8 26,0 38,2 Självfinansieringsgr ad, procent 197,0 128,9 118,9 124,8 82,9 Nettoinvesteringar , mnkr Utrymmet för investeringar begränsas av just medel från verksamheten enligt ovan. De närmaste tre 15

18 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Finansiell analys åren ( ) är budget och plan för investeringar 105 mnkr. Till detta kommer 20 mnkr för återställande av Kejsarkullens deponi samt 19 mnkr för vindkraft. För att Hultsfreds kommun själv ska kunna finansiera dessa investeringar, utan att behöva ta upp nya lån, kommer det även kommande år krävas goda resultat. Soliditet Procent Soliditet 40,6 38,4 36,7 44,4 43,1 Tillgångsförändring 6,0 5,5 4,7-0,1 1,3 Förändring av eget kapital 12,1 10,4-13,0 2,8 6,4 Soliditet inkl pensionsskuld äldre än 98-30,5-32,3-32,3-26,1-30,5 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av skatteintäkter. Av detta följer att ju lägre kommunens soliditet är desto större är kommunens låneskuld och därmed kostnaden för räntor. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 40,6 procent och ökar från 2012 med 2,2 procentenheter. Tillgångsmassan har ökat med 6 procentenheter och mycket glädjande ökar det egna kapitalet med drygt 12 procentenheter. Detta tack vare det mycket goda årsresultatet. För att få ett mera relevant mått på soliditeten måste dock hänsyn tas till de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Skulle detta åtagande, vid årsskiftet 446 mnkr, läggas in som en avsättning i balansräkningen minskar kommunens soliditet till -30,5 procent. Gör man detta är således inga av kommunens tillgångar finansierade med eget kapital. Skuldsättningsgrad Procent Total skuldsättningsgrad 59,4 61,6 63,3 55,6 56,9 varav avsättningsgrad 8,0 9,3 9,6 3,1 3,5 varav kortsiktig skuldsättningsgrad 23,4 22,1 26,2 33,2 34,2 varav långsiktig skuldsättningsgrad 28,0 30,2 27,5 19,3 19,2 Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beräknas som skulder dividerat med totalt kapital. Hultsfreds kommun har en relativt hög skuldsättningsgrad, 59,4 procent I samma takt som soliditeten ökar minskar skuldsättningsgraden eller tvärtom. För 2013 minskar skuldsättningsgraden med 2,2 procentenheter. Efter att skuldsättningsgraden sedan bokslut 2004 minskat varje år ökade den I detta ligger ökad avsättning för återställande av Kejsarkullens deponi. Kommunens långfristiga skulder plus avsättningar uppgick till 224,1 mnkr ( ,5) vid det senaste årsskiftet. Av detta är 176,8 mnkr kommunens skuld i form av banklån vilket är samma nivå som för ett år sedan. Av tabellen framgår att de korta skulderna har ökat, relativt tillgångarna, medan de långa skulderna har minskat 2,2 procentenheter. Tillgångarnas förändring över tiden Procent Anläggningstillgångar Materiella 62,7 66,5 67,9 71,0 71,3 Finansiella och immateriella 3,2 3,3 3,6 1,6 1,2 Totalt anl.tillgångar 65,9 69,8 71,5 72,6 72,5 Omsättningstillgångar Förråd m m 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Kortfristiga fordringar 10,0 7,6 9,9 7,3 5,7 Kortfristiga placeringar 15,9 15,3 15,0 15,0 14,1 Kassa och bank 8,1 7,2 3,5 5,0 7,7 Totalt oms.tillgångar 34,1 30,2 28,5 27,4 27,6 Summa tillgångar 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Av kommunens totala tillgångar är 65,9 procent anläggningstillgångar. De materiella tillgångarna utgörs av maskiner, inventarier och fastigheter. Omsättningstillgångarna utgörs av kassa- och bankmedel, kortfristiga fordringar och placerade pensionsmedel för framtida pensionsutbetalningar. Det bokförda värdet för de placerade pensionsmedlen har under året ökat från 90,7 mnkr till 99,7 mnkr. De tillgångar som teoretiskt sett kan frigöras är omsättningstillgångarna och de finansiella anläggningstillgångarna vilka tillsammans utgör 37,3 procent (233,8 mnkr) av de totala tillgångarna. Risk och kontroll Likviditet Kassalikviditet exkl semester-löneskuld, % 190,5 186,2 143,9 104,3 103,3 Rörelsekapital exkl semester-löneskuld, mnkr 101,7 82,7 49,0 6,4 4,7 16

19 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Likvida medel 31/12, , mnkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Likviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, det vill säga förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Kommunens kassalikviditet, likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder har ökat med 4,3 procentenheter sedan föregående årsskifte. Ett annat mått på likviditeten är rörelsekapitalet som utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Det här måttet har ökat sedan förra årsskiftet med 19 mnkr. Semesterlöneskulden har exkluderats i likviditetsmåtten då denna inte kommer att omsättas under det närmaste året. Att kassalikviditeten och rörelsekapitalet ökar beror till största del på att omsättningstillgångarna har ökat med 35 mnkr under I summa omsättningstillgångar ingår kortfristiga fordringar, placerade pensionsmedel samt kassa och bank. Eftersom likviditeten är mer än 100 procent kan betalningsberedskapen på kort sikt anses vara god. Finansiella nettotillgångar Mnkr Omsättnings-och finansiella anläggtillgångar 238,7 198,2 184,6 159,7 155,6 Kort- och långfristiga skulder 321,9 309,2 301,4 280,6 285,8 Netto -83,2-111,0-116,8-120,9-130,2 1 exkl aktier i ägda kommunala bolag I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Syftet är att spegla den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten, man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Definierat på detta sätt måste Hultsfreds kommun anses ha en bristfällig betalningsberedskap. En positiv trend visas dock de senaste åren då den finansiella nettoskulden minskat med 47 mnkr sedan Räntebärande skulder och fordringar Procent , Räntebärande skulder/tillgånga 28,2 30,0 27,2 19,2 19,2 Räntebärande fordringar/tillggr 15,9 15,3 15,1 15,0 14,1 Hultsfreds kommuns ränterisk måste anses som relativt stor i paritet till de räntebärande skuldernas andel av tillgångarna. År 2011 tog kommunen upp nya lån på totalt 50,0 mnkr. Året efter gjordes ytterligare nyupplåning med 24,1 mnkr har ingen nyupplåning skett och vid årets slut var kommunens låneskuld 176,8 mnkr. Detta gör att de räntebärande skulderna i förhållande till tillgångarna från och med år 2011 har stigit till en högre nivå än de tidigare har varit. Utlämnande lån tillsammans med placerade pensionsmedel kan betraktas som räntebärande fordringar, från år 2009 endast placerade pensionsmedel, och utgör 15,9 procent av de totala tillgångarna. I jämförelse med förra året ökar risken något. Borgensåtaganden och koncernens resultat Mnkr Borgensåtagande 356, ,0 315,5 Koncernens resultat 29,6 22,1 5,3 4,3 17,4 Kommunens resultat 27,5 21,2 3,7 6,5 13,8 Det totala borgensåtagandet var 356,5 mnkr vid utgången av 2013, en ökning med 13,8 mnkr i förhållande till föregående år. Hultsfred Bostäder AB har under året minskat sin låneskuld med 2,5 mnkr och HKIAB har ökat sin låneskuld med 15,9 mnkr. Rockcity har i sin tur minskat sin låneskuld med 0,5 mnkr. Övriga har minskat sina lån med 2,3 mnkr varav lösen av lån för medborgarhuset i Rosenfors står för merparten eller 1,7 mnkr. Av kommunens totala borgensåtagande är 48,6 (50,3) procent beviljade till kommunens helägda bostadsbolag AB Hultsfreds Bostäder. Trots att bostadsbolaget har 10,4 (10,2) procent outhyrda lägenheter är dess ekonomiska ställning så stabil att det inte kan anses vara någon större risk med detta borgensåtagande. Av det totala borgensåtagandet är 43,9 (40,8) procent beviljat till Hultsfreds Kommunala Industri AB. Detta borgensåtagande måsta anses vara före- 17

20 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Finansiell analys nat med en större risk. Bolaget får intäkter för uthyrning av industrilokaler. För närvarande är inte dessa tillräckliga utan Hultsfreds kommun har sedan 2006 fått stödja bolaget. År 2013 uppgick detta stöd till 5,2 mnkr (3,6). Sammantaget kan inte riskexponeringen anses vara låg. Pensionsskuld, placerade pensionsmedel Sedan 1998 redovisas kommunens pensionsskuld enligt den så kallade blandade modellen, vilket innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 25 åren. Fortsatt stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden med ökade utbetalningar som följd även om Skandias prognos för de närmaste fem åren endast visar på en mindre ökning. Under 2015 är prognosen som störst med utbetalningar på 17,5 mnkr medan de årliga utbetalningarna håller sig mellan15,6 och 16,8 mnkr. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 483,9 mnkr varav 448,6 mnkr eller 92,8 procent redovisas utanför balansräkningen. Pensioner som kortfristig skuld avser under 2013 intjänade pensionsavgifter med pålägg för löneskatt. Avgiften betalas ut under mars Avsättning för pensioner är den pensionsrätt som kommunens anställda tjänat in efter 1997 och som inte betalas ut utan skuldförs i balansräkningen. Under 2013 har inklusive löneskatt 7,0 mnkr av skulden lösts genom betalning av pensionsförsäkringspremier. Efter detta har dock skulden ökat med 2,3 mnkr, varav cirka 1,3 mnkr på grund av sänkt diskonteringsränta. Hultsfreds kommun har inga visstidsförordnanden och har därför inte heller någon pensionsavsättning för detta ändamål. Större delen av åtagandet för förmånspension (i tidigare avtal benämnt kompletteringspension) har kommunen försäkrat, sedan 2004, för vilket det årligen betalas ut försäkringspremier. Kommunens placerade medel avsatta för framtida pensionsutbetalningar hade vid årsskiftet ett bokfört värde på 99,7 mnkr. Det ursprungligen avsatta värdet var 38,5 mnkr. Medlen förvaltas sedan 1996 av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Det bokförda värdet ökade med 9,9 procent under 2013 samtidigt som marknadsvärdet ökade med 14,6 procent. Kommunens återlån, definierat som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, har under 2013 ökat till 369,0 mnkr. Mnkr Pensioner som kortfristig skuld 20,3 20,2 20,4 21,3 19,7 Avsättning för pensioner 15,0 19,7 18,7 16,8 18,8 Pensionsförpliktels er äldre än ,0 418,0 387,4 377,0 394,2 Total pensionsskuld 481,3 457,9 426,5 415,1 432,8 Placerade pensionsmedel, marknadsvärde 114,9 100,2 89,2 94,5 82,8 Återlån 366,4 357,7 337,3 320,6 350,0 Placerade pensionsmedel, bokfört värde 99,7 90,7 84,4 80,0 75,6 Återlån är den del av pensionsskulden som kommunen valt att använda till investeringar eller drift i stället för att avsätta till framtida pensionsutbetalningar. Återlånens ökning är en följd av att den totala pensionsskulden ökat mer än marknadsvärdet av de placerade pensionsmedlen. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mnkr Budgetavvikelse Årets resultat 21,4 22,7 5,8 12,0 22,4 Prognosavvikelse - Driftredovisningen -7,6-4,1 12,2 1,7-0,1 Prognosavvikelse - Årets resultat 9,2 3,4 12,5 5,4 2,3 En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen blir avvikelsen 21,4 mnkr och är relativt stor. Tidigare års höga avvikelser har bland annat berott på rättning av pensionsskuld, obudgeterad värdeökning av placerade pensionsmedel, försäljning av tillgångar och upplösning av avsatta medel för flyktingverksamheten samt återbetalning av premier från AFA. Den enskilt största posten som påverkar budgetavvikelsen mot årets resultat 2013 är den obudgeterade återbetalningen av premier från AFA med 14,1 mnkr. Detsamma gällde år 2012 då återbetalningen var 14,5 mnkr. 18