Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Tågförare med TSM-behörighet Ansvarig utbildningsanordnare: Nässjö Kommun Omfattning, poäng: 230 Studieort: Nässjö Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Omgång: 1

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Tågförare med TSM-behörighet Ansvarig utbildningsanordnare Nässjö Kommun Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Nässjö Kommun Adress: Box 174 Postnr/ort Nässjö Besöksadress Organisation: Nässjö Kommun Adress: Framtidsvägen 1 Postnr/ort Nässjö Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post larcenter@nassjo.se Sida 1 (13)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Tågförare med TSM-behörighet Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Tågförare Lokförare Tillsyningsman vid A-, L-, E-skydd samt vägvakt Tillsyningsman vid växling och spärrfärd Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - förhandhavandet av teknisk utrustning och tågfordon. - växlingstjänst, körning av tåg i spärrfärd - körning av godståg - framförande av fordon i samband med underhåll och utbyggnadav järnvägsnätet Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att -tillämpa de trafiksäkerhetsföreskrifter som reglerar trafikverksamheterna växling, spärrfärd, tåg och A-skydd -tillämpa andra föreskrifter/regler som gäller för yrket tågförare -på ett säkert, effektivt och komfortmässigt bra sätt framföra växling, tåg och spärrfärd. -fungera som tillsyningsman vid verksamhet och skydd -för att på ett korrekt och säkert sätt självständigt, kunna arbeta som tågförare i den trafikverksamhet, och i det trafikeringssystem samt med de drivfordon som är aktuella Sida 2 (13)

4 -tillämpa/utöva följande funktioner; Bromsprovare, signalgivare vid växling, tillsyningsman - -växling, tillsyningsman spärrfärd, ombordansvarig, samt genomföra skydds- och säkerhetsplanering vid aktivitet i spårmiljö Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att -tillämpa de trafiksäkerhetsföreskrifter som reglerar rörelseformerna växling, vagnuttagning och tåg -tillämpa andra föreskrifter/regler som gäller för yrket tågförare -på ett säkert, effektivt och komfortmässigt bra sätt framföra tåg för att på ett korrekt och säkert sätt helt självständigt, kunna arbeta som förare i den rörelseform, och i det trafikeringssystem samt med de dragfordon som är aktuella. -tillämpa/utöva följande funktioner; Bromsprovare, signalgivare vid växling, växlingsledare, förare vid växling, tillsyningsman, vut, förare av vut, ombordansvarig, förare av tåg samt genomföra skydds och säkerhetsplanering vid aktivitet i spårmiljö Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng LIA 1 25 LIA 2 50 LIA 3 25 Teori del 1 50 Teori del 2 50 Teori del 3 15 Teori del 4 15 Summa: 230 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 7 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: LIA 1 Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kännedom om åtgärder för klargöring och förberedelse för tågfärd, under färd förstå optisk signalering och hyttsignalering samt efter tågfärd, depååtgärder och avställning av fordon. Kursens namn: LIA 2 Sida 3 (13)

5 Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: Grundläggande kunskaper i växlingsarbetets utförande, isär- och ihopkoppling av fordon, risker i infrastrukturen. Kännedom om arbetsmetoder inklusive radioloksväxling och handsignalering, tågsättsklargöring. Kunskap om förekommande åtgärder vid tjänstgöring som förare av tåg, tillsyningsman vid växling, tillsyningsman vid spärrfärd. Studenten förväntas efter den 2:a LIAperioden i hög grad självständigt kunna utöva förartjänst med endast begränsad handledning. Kursens namn: LIA 3 Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kunskap om förekommande om förekommande rutiner och organisation på stationeringsort. Kunskap om förekommande åtgärder vid tjänstgöring som förare av tåg, tillsyningsman växling och tillsyningsman spärrfärd. Eleven förväntas under denna LIA period i hög grad självständigt kunna utöva förartjänst med endast begränsad handledning. Kursens namn: Teori del 1 Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: Järnvägsteknik Regler/säkerhet Miljö Verksamhetspraktik, Informationsåkning Regler/säkerhet Föraren Kursens namn: Teori del 2 Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: Förarbevis Infrastruktur Rullande material Farligt gods Kursens namn: Teori del 3 Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Sida 4 (13)

6 Beskrivning: Repetition teori del 1 och 2. Infrastruktur Rullande material Kursens namn: Teori del 4 Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Repetition och slutprov. Teoridel 1-3 Upprättande av verksamhetsskydd (A-,D-,E-,L-.) Examination skyddsverksamhet. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande som vill få kurs, område eller moment i utbildningen tillgodoräknade kan begära validering av sina meriter. Det kan t ex handla om kunskaper och erfarenheter från arbetslivet och/eller annan kortare eller längre utbildning. Rektor handlägger aktuellt ärende enligt följande process: - Den studerande ansöker om tillgodoräkning. Dokument som styrker likvärdigheten bifogas. - Ämnesexpertis kopplas in för bedömning och validering. - Resultatet av valideringen sammanställs och dokumenteras av utbildningsledaren. - Sammanställning och beslutsunderlag går till utbildningens ledningsgrupp för beslut. - Beslutet i ledningsgruppen protokollförs. Resultatet meddelas den studerande. - Resultatet av tillgodoräkningen dokumenteras. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Skolan har sedan länge väl upparbetade kontakter och rutiner för att möta varje students behov. I utbildningen ingår kursmoment i kommunikation, skriftlig och muntlig presentationsteknik och facktermer inom yrkesområdet. Extra insatser sätts in vid behov, exempelvis ges yrkessvenska av utbildad personal. Modersmålsstöd finns att tillgå i flera språk på Nässjö lärcenter, som är den samlade organisationen för vuxnas lärande i Nässjö, där också Nässjöakademin ingår. Vid behov kan också extra handledning ges av undervisande lärare och övrig personal på skolan. Sida 5 (13)

7 Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Godkända betyg från gymnasium eller motsvarande i följande kurser: 1. Svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 med lägst betyg E alternativt Svenska A eller svenska som andraspråk A med lägst betyget G 2. Matematik 1a, 1b, 1c med lägst betyg E alternativt Matematik A med lägst betyget G 3. Engelska 5 med lägst betyg E alternativt Engelska A med lägst betyget G Sökande skall också uppfylla de fysiska, medicinska och yrkespsykologiska kraven som Transportstyrelsen ställer på lokförare enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare, TSFS 2011:61. Sökanden måste också ha fyllt 20 år det datum utbildningen startar. De sökande måste också genomgå ett urvalstest, enligt transportstyrelsens krav. Testet innehåller en skriftlig del och en intervjudel. De sökande rangordnas utifrån testets resultat. Sida 6 (13)

8 Särskilda förkunskaper - motivering Transportstyrelsen ställer krav på att lokförare skall ha godkända betyg i svenska, engelska samt matematik från gymnasium eller motsvarande för att senare i utbildningen kunna erhålla ett s.k. förarbevis. Sökande skall också uppfylla de fysiska, medicinska och yrkespsykologiska kraven som Transportstyrelsen ställer på lokförare innan antagning till utbildning sker, enligt Transportstyrelsens föreskrift om hälsokrav TSFS2011:61 och lag 2011:725 om behörighet för lokförare.transportstyrelsen ställer också krav på att man ska ha fyllt 20 år för att kunna erhålla förarbevis. Förarbeviset tas under första terminen och är en förutsättning för att kunna fullfölja utbildningen. Därför måste den sökande vara 20 år. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Behörighetsbedömning, görs av personal vid Nässjöakademin, Dokumentering och arkivering sker enligt fastställda rutiner och följer Nässjö kommuns arkivreglemente och lagar och förordningar. Behörighetsprocessen följer följande modell: 1. Samtliga ansökningar registreras och dokumenteras enligt ordinarie rutiner vid Nässjöakademin 2. Behörighetsbedömning görs. Detta dokumenteras enligt ordinarie rutiner vid Nässjöakademin. 3. Sökande som bedöms som behöriga går vidare till urvalsprocessen för rangordning. - Den studerande ansöker till utbildningen. Ett personligt brev bifogas till ansökan där sökandes bakgrund framgår samt styrkt CV. - Ämnesexpertis kopplas in för bedömning av sökandes behörighet. Vid behov erbjuds provtillfällen. - Resultatet (behörig/icke behörig) av bedömningen sammanställs och dokumenteras av utbildningsledaren. - Beslut om antagning görs av ledningsgruppen efter att ev. urvalsprocess genomförts. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg De urvalsgrunder som ligger till grund för urvalet är betyg och särskilt prov Betyg: Betygen omvandlas till en femgradig skala, enligt nedanstående modell: IG= 1 G= 3 VG= 4 MVG= 5 Omräkning av betyg i femgradigt betygssystem: 1=1 2=2 3=3 4=4 5=5 Omräkning av betyg enligt det nya betygssystemet för gymnasial utbildning Sida 7 (13)

9 F =1 E =3 C, D =4 A, B =5 Omräkning av studieomdöme i folkhögskolan 1 = 1 1,5 = 2 2 = 3 2,5 = 3 3 = 4 3,5 = 4 4 = 5 När alla betyg är omräknade enligt en femgradig skala, summeras de och ett medelvärde räknas ut. Särskilt prov Samtliga elever som antas till lokförarutbildning måste genomgå ett urvalstest, enligt transportstyrelsens krav. Testet innehåller en skriftlig del och en intervjudel. De sökande rangordnas utifrån testets resultat. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Behörighetsbedömning, meritvärdering och urval görs av personal vid Nässjöakademin, Dokumentering och arkivering sker enligt fastställda rutiner och följer Nässjö kommuns arkivreglemente och lagar och förordningar. Urvals- och antagningsprocessen följer följande modell: 1. Behöriga sökanden rangordnas utifrån de sökandes meriter med relevans på urvalsgrunderna. Detta dokumenteras enligt ordinarie rutiner vid Nässjöakademin 2. Rangordningen presenteras för ledningsgruppen, som beslutar om antagning. Detta dokumenteras genom protokoll. 3. Skriftligt meddelande går till antagna, reserver och icke antagna Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Sida 8 (13)

10 Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Vi har följande utgångspunkter för våra pedagogiska mål baserade på sådana egenskaper, som värdesätts av arbetslivet, bland annat vid rekrytering och anställning av nya medarbetare: god problemlösningsförmåga hög kommunikativ kompetens god samarbetsförmåga mycket hög fackkompetens Utgångspunkten är att undervisningsmetoderna ska vara varierade och innehålla både teoretiska och praktiska moment för att passa studenter med skiftande lärstilar. Var och en av utbildningens kurser presenteras i ett kurs-pm där kursens mål, upplägg, betygskriterier, examinationsformer, undervisningsmetoder och planering presenteras. Kursansvarig lärare går igenom kurs-pmet muntligt med studenterna i början av varje kurs. Varje kursmoment i resp. kurs belyses teoretiskt i föreläsningar, seminarier och arbets- eller övningsuppgifter och har både arbetslivs- och forskningsanknytning. Studerande med olika typer av funktionshinder eller andra särskilda behov kan ges möjlighet att få olika typer av stöd. I sådana fall tas en individuell åtgärdsplan fram tillsammans med skolledningen och undervisande lärare. Stödet kan till exempel bestå av extra lärarhandledning, stödundervisning och anpassning av lokaler. Att skapa en trivsam och trygg skolmiljö där alla studenter trivs och mår bra är mycket viktigt. En viktig del i detta är de introduktionsdagar som ordnas för alla utbildningar på Yrkeshögskolan. Via Nässjö kommun kan de studerande som så vill få tillgång till kurator vid behov. Det finns även tillgång till studie- och yrkesvägledning via Nässjö lärcenter. För varje kurs finns en kursansvarig lärare. Förutom denna kan det förekomma gästföreläsare. För utbildningen finns även en utbildningsledare, som fungerar som klassföreståndare gentemot studenterna. För att underlätta informationen gentemot studenterna så används också en lärplattform för utbildningen. Lärplattformen fungerar som ett viktigt pedagogiskt verktyg, där både kurspm, kursplanering, föreläsningar, stödmaterial och annat material till de studerande läggs ut och där de studerande även har möjlighet att kommunicera med läraren och med varandra inom ramen för skolarbetet. Nässjöakademin har för avsikt att utveckla samarbetet med en regional aktör för att sköta undervisningen på utbildningen. Diskussion pågår med tänkbara samarbetspartner. Dessa har gedigen kompetens inom järnvägsområdet och är sedan tidigare knutna till den satsning som Nässjö kommun gör för att bygga upp ett nordisk infrastrukturcentrum. Dock kan vi inte föregå kommande upphandling och presentera en aktör i detta skede. Dock har dessa aktörer kompetens och vilja att bli en kompetent utbildare av förarutbildningar. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Studerande med fastställd diagnos eller behov konstaterade sedan tidigare, ges individuellt anpassat stöd. Den studerandes egna önskemål och insikt runt de insatser som behövs skall beaktas. Handledning till undervisande personal och tillgång till exempelvis Specialpedagog, Kurator, Studie- och yrkesvägledare samt Talpedagog. Det är viktigt att den studerande känner förtroende för skolans personal och får det stöd som är relevant samt vet vilka resurser som skolan har och hur kontakter upprättas för att få rätt stöd. Exempel på åtgärd kan vara samtalsstöd, muntlig tentamen, extra undervisningstid och förstärkt teknisk utrustning. Sida 9 (13)

11 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen I utbildningens samtliga kurser kombineras teori med praktiska tillämpningar. Samtliga undervisande lärare är, eller har varit, yrkesverksamma inom de ämnesområden de undervisar i, vilket säkrar relevanta ämnes- och yrkeskunskaper. Fallstudier, studiebesök, gästföreläsningar och projektarbeten förekommer i flertalet kurser för att säkerställa arbetslivsanknytningen. Betydande delar av övningsmaterial och examinationsuppgifter baseras på autentiska fallbeskrivningar, som tränar och utvecklar de kompetenser som krävs i den framtida yrkesrollen. Som komplement till LIA genomförs även skarpa projekt i utbildningen, för att ytterligare förstärka yrkesrelevansen i utbildningen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna LIA-ansvarig förbereder de studerande tidigt under studietiden avseende LIA-periodernas upplägg, innehåll och förutsättningar. Detta görs dels genom individuella samtal, dels genom seminarier. En särskild utbildningsdag om LIA hålls i god tid innan första LIA-perioden för studenterna. Där gås syfte och mål med LIA:n igenom, information om LIA-företag ges och genom föreläsningar och praktiska övningar förbereds studenterna för LIA:n. I utbildningen ingår också studiebesök på möjliga LIA-företag. Seminarier, konferenser och i vissa fall branschspecifika mässor besöks även. Kontinuerlig medverkan i utbildningen av yrkesverksamma i olika roller från regionala företag, ger de studerande möjlighet att ställa frågor, undersöka sina egna intressen och etablera egna kontakter.detta för att de studerande så långt som möjligt ska få möjlighet att påverka valet av LIAplats, se sambanden mellan teori och praktik och få insyn i sitt kommande yrke. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser LIA-ansvarig förbereder de studerande tidigt under studietiden avseende LIA-periodernas upplägg, innehåll och förutsättningar. Detta görs dels genom individuella samtal, dels genom seminarier. En särskild utbildningsdag om LIA hålls i god tid innan första LIA-perioden för studenterna. Där gås syfte och mål med LIA:n igenom, information om LIA-företag ges och genom föreläsningar och praktiska övningar förbereds studenterna för LIA:n. I utbildningen ingår också studiebesök på möjliga LIA-företag. Seminarier, konferenser och i vissa fall branschspecifika mässor besöks även. Kontinuerlig medverkan i utbildningen av yrkesverksamma i olika roller från regionala företag, ger de studerande möjlighet att ställa frågor, undersöka sina egna intressen och etablera egna kontakter.detta för att de studerande så långt som möjligt ska få möjlighet att påverka valet av LIAplats, se sambanden mellan teori och praktik och få insyn i sitt kommande yrke. Metoder för kunskapskontroll Examinationsuppgifterna är anpassade till aktuell kurs för att ge likvärdighet till samtliga studerande. Formerna för kunskapskontroll och examination framgår detaljerat i kursprogram. Lärandemålen beskriver vad den studerande ska ha för kunskaper, kompetenser och färdigheter efter genomförd kurs. Stor vikt läggs på att formulera lärandemålen så att de beaktar kursens syfte, mål och innehåll. Vanligt förekommande former för kunskapskontroll är tentamen, laborationer, inlämningsuppgifter och projekt. En kurs innehåller vanligtvis fler än en examinationsform. Omprövning av examinationsmoment erbjuds utöver ordinarie examinationstillfälle vid ytterligare två tillfällen. Om ytterligare omprövning krävs behandlas detta utifrån varje enskilt fall. För studerande med funktionshinder eller andra skäl som ger behov av anpassad examination finns dokument som ger stöd och rutiner för att hantera detta på ett korrekt och rättssäkert sätt. Handlingsplan för att hantera fusk och plagiat finns. Sida 10 (13)

12 Betygskriterier och betygskrav Utgångspunkten för tillförlitlig bedömning och betygsättning är ändamålsenliga och kvalitetssäkrade kursplaner som kompletterats med kursprogram Beträffande bedömning och betygsättning är lärandemål och examinationsformer de viktigaste delarna i kursplanen. Lärandemålen beskriver vad den studerande ska ha för kunskaper, kompetenser och färdigheter efter genomförd kurs. Stor vikt skall läggas på att formulera lärandemålen så att kursens syfte, mål, innehåll och omfattning beaktas samt att de är formulerade så att de är precisa och likvärdigt mätbara. Examinationsformerna är kursspecifika för att tillförlitligt och relevant mäta de lärandemål som finns uppsatta i kursplanen. Progressionen i betygskriterierna bygger på att grundläggande kunskap och förståelse och hur-kunskap successivt fördjupas mot helhetsförståelse, analysförmåga, kritiskt granskande och varför-kunskap. Denna progression genomsyrar alla examinationsformer och utgör grunden för betygsättningen. Betygskriterier - För betyget Godkänd ska alla lärandemål vara uppfyllda på en grundläggande nivå enligt progressionsbeskrivningen ovan. - För betyget Väl godkänd ska dessutom den studerande visa på en fördjupad kunskap enligt progressionsbeskrivningen ovan. Varje kurs, såväl skol- som arbetsplatsförlagd, beskrivs med bl.a. lärandemål, examinationsformer och betygskriterier, vilket styr och kvalitetssäkrar arbetet med examination, bedömning och betygsättning. Kursens olika examinationsmoment viktas och vägs samman enligt beskrivning i kursplanen till kursens slutbetyg. Såväl de olika examinationsmomenten som kursens slutbetyg registreras i det studieresultatsystem som används på Nässjöakademin. Entreprenörskap i utbildningen Entreprenörskap ingår som en naturlig del i utbildningen. Skolan har ett väl inarbetat samarbete med Nässjö Näringslivs AB inom det så kallade Science Park-systemet för att främja nyföretagande och entreprenörskap. Bland annat finns det möjlighet att inom ramen för LIA:n ge studenter möjlighet att prova egna affärsidéer och utnyttja det stöd som erbjuds företagen inom Science Park. För att väcka intresse för entreprenörskap och företagande ordnas det även temadagar och föreläsningar kring entreprenörskap och företagande för studenterna i samarbete med branschorganisationer och företag. Frågor kring eget företagande och entrepenörskap ingår även som en naturlig del i flera av utbildningens kurser. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 20 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 5 tim/vecka per studerande Sida 11 (13)

13 Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Organisationen och verksamheten som helhet ska ha ett förhållningssätt, rutiner och styrdokument som: 1. Säkrar övergripande värdegrunder och de studerandes rättssäkerhet 2. Säkrar genomförandet av utbildningen 3. Säkrar utbildningens resultatmål och de studerandes anställbarhet Metod- och processbeskrivningar finns dokumenterade hos Nässjöakademin och ansvaret för kvalitetsarbetet ligger ytterst på Nässjö lärcenters utbildningschef. På ett operativt plan ligger dock ansvaret för kvalitetsarbetet på utbildningsledaren. Ett stort ansvar ligger också på utbildningens ledningsgrupp vilket finns beskrivet i arbetsordningen för ledningsgruppen. För att upprätthålla ett kontinuerligt förbättringsarbete krävs system, rutiner och metoder som dels följer upp och dokumenterar det som skett, dels har redskap för att utveckla verksamheten och rätta till de brister som identifieras. De viktigaste inslagen i detta arbete är: 1. Regelbundna utvärderingar och undersökningar samt regelbundna strukturerade och dokumenterade möten och sammanträden. 2. Redskap, rutiner och förhållningssätt som identifierar, fångar upp och dokumenterar brister. 3. Rutiner, metoder och handlingskraft för att åtgärda brister och kontinuerligt utveckla verksamheten. Som ett led i detta arbete genomförs bl a regelbundna kurs- och programutvärderingar, klassråd och programråd samt ledningsgruppsmöten. Samtliga utvärderingar i utbildningen dokumenteras och arkiveras. Samtliga möten protokollförs och relevanta frågor rapporteras vidare till rektor och/eller ledningsgruppen. Ansvarig: Utbildningsledaren. Brister som framkommer åtgärdas och följs upp vid kommande ledningsgruppsmöte och programråd. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Nässjöakademin ingår som en av tre avdelningar i Nässjö lärcenter (NLC). Nässjö Lärcenter ansvarar för all kommunal vuxenutbildning i Nässjö och är organiserat under Kommunledningskontoret och rapporterar till en politiskt styrd styrelse, som lyder under kommunstyrelsen i Nässjö kommun. Styrelsen informeras och beslutar om huvudlinjerna inom verksamheten. NLC leds av en utbildningschef, tillika rektor för samtliga utbildningsområden samt två biträdande rektorer. De biträdande rektorerna har ansvar för två olika områden. Vägledning och integration, Sfi, Särvux och KOMVUX utgör den ena delen av verksamheten och eftergymansiala utbildningar utgör den andra delen, Nässjöakademin. För varje utbildning på Yrkeshögskolan finns en utbildningsledare som fungerar som programansvarig lärare, motsvarande klassföreståndare. För varje LIA-period finns en LIA-ansvarig lärare. Utbildningschefen har det övergripande ansvaret inklusive det ekonomiska ansvaret och svarar för myndighetsutövningen och myndighetskontakter. Utbildningschefen har ansvaret för antagning av studerande, utfärdande av betyg och examensbevis, övergripande planering, fastställande av arbetsplan, rekrytering och anställning, arbetsmiljöfrågor och avtalen med konsultlärarna. Utbildningschefen svarar för verksamheten inför Nässjö lärcenters styrelse och inför berörda myndigheter. Utbildningschefen avlämnar årligen en kvalitets- och resultatredovisning samt lämnar förslag om kommande verksamhetsplan, lokal arbetsplan, utvecklingsplan och kvalitetsplan. Sida 12 (13)

14 Biträdande rektor svarar för den dagliga driften av Nässjöakademin.I ansvaret ingår bland annat kursplanering, utvärdering, läsårsplanering, schemaläggning, rekrytering av lärare, marknadsföring gentemot presumtiva studenter och näringsliv, LIA-platser, kvalitetssäkring, kompetensutveckling, studerandeinflytande och lokaler. Varje utbildning leds av en ledningsgrupp där näringslivsföreträdare, utbildningsledare och studentrepresentanter ingår och där näringslivet har majoritet. För att säkerställa ledningsgruppens arbete finns en fastställd arbetsordning som beskriver dels ledningsgruppens ansvar och arbete enligt lag, förordning och föreskrifter, dels hur ledningsgruppen ska arbeta med kvalitet, uppföljning och utveckling samt allmänt om mötesfrekvens, agenda, protokoll och uppföljande statistik. Studerandeinflytande Varje läsår väljer klassen två studeranderepresentanter, som företräder studenterna i olika forum för studerandeinflytande. Studeranderepresentanterna sitter med i programrådet som är skolans interna forum för kvalitets och utvecklingsfrågor kopplat till utbildningen. I programrådet ingår också undervisande lärare och skolledning. Programrådet sammanträder två gånger per termin och protokollförs. Studeranderepresentanterna ingår också i ledningsgruppen. Under ledningsgruppens sammanträden har de studerande en egen punkt, där de ges möjlighet att ta upp angelägna frågor rörande utbildningen. Frågor som rör skolans organisation och andra förekommande skolinterna frågor tas i första hand med utbildningsledaren/skolledning i programrådet. Genom inflytande i programrådet och ledningsgruppen ges de studerande möjlighet att aktivt bidra till att kvalitetssäkra och påverka innehåll och upplägg i utbildningen. Utöver detta hålls studeranderåd regelbundet i klassen. Individuella utvecklingssamtal erbjuds varje studerande minst en gång per termin. Utvecklingssamtalens huvudsyfte är att vägleda den studerande under utbildningens gång och tillsammans med utbildningsledaren staka ut en väg för att den studerande ska uppnå både utbildningens slutliga mål och egna individuellt uppsatta mål. Syftet är att bidra till att varje studerande slutför sina studier, tar ut en fullständig examen samt erhåller anställning i den aktuella yrkesrollen. Sida 13 (13)