BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 DANMARK

Transkript

1 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 DANMARK BONDEN I TIO EU-LÄNDER

2 Befolkning Antal jordbruksföretag Lantbruksföretag med djur Antal ekologiska producenter Medelareal 69 Area km Utnyttjat jordbruksareal hektar 2015 Avkastning höstvete 7,58 ton 2017 Avkastning raps 3,85 ton 2017 Avkastning korn 6,00 ton 2017 Pris maltkorn 13,73 Euro/100 kg 2016 Pris vete 13,91 Euro/100 kg 2016 Pris raps 36,01 Euro/100 kg 2016 Antal nötkreatur Antal köttproducenter Antal mjölkkor Antal mjölkproducenter Antal modersuggor Antal grisproducenter Antal tackor 2016 Antal lammproducenter Källa: Eurostat databas ( 2 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

3 Oro över generationsväxlingen Strukturrationaliseringen inom det danska lantbruket fortsätter i hög takt. Från år 2007 har medelarealen gått från 56,5 hektar till dagens 69 hektar. Antalet företagare som driver lantbruk på heltid har reducerats. Idag finns det heltidsjordbruk i Danmark varav 565 ekologiska producenter. Det finns en oro över hur nästkommande generation ska ha råd att ta över ett danskt lantbruksföretag. I Danmark är arvs- och gåvoskatten kvar och det gör det dyrt att skifta ägare. Den höga beskattningen för säljaren gör att många generationsskiften drar ut på tiden och ses som en stor konkurrensnackdel jämfört med många andra länder i Europa. Det märks en ökad efterfrågan på strategier och rådgivning inför ett generationsskifte eller försäljning. Yke Kloppenburg, mjölkbonde på Själland, tror att nya finansiärer, utöver banker, kommer att träda in som ägare i danska lantbruksföretag. Ett sätt att klara ett generationsskifte är att större bolag går in som delägare och bildar ett kombinerat ägande mellan familjen och den externa finansiären. Det finns även en oro över hur man ska få den yngre generationen engagerad och våga satsa på lantbruk. Precis som i Sverige är medelåldern hög hos danska lantbrukare. Det blir allt svårare att hitta personer till förtroendeuppdrag inom lantbruksnäringen. Jämfört med Jylland upplever lantbrukarna på Själland en stor påverkan från storstadsregionen, Köpenhamn. Det märks bland annat på att arbetskraften är dyrare och att det är svårare att få bygga ut anläggningar till djurproduktion. Lokaler och bostäder är eftertraktade i regionen och djurstall kan enkelt hyras ut till annan verksamhet. Stor grisexport Det produceras cirka 33 miljoner smågrisar per år i Danmark, varav knappt 20 miljoner konsumeras i Danmark. Cirka 12,5 miljoner smågrisar exporteras, främst till Tyskland och Polen, resten exporteras som levande slaktsvin för slakt i Tyskland. I princip alla danska slaktgrisar säljs till bondekooperativet Danske Slagterier, som är en global aktör via sitt försäljningsbolag Danish Crown. Det finns ett stort förtroende och en stor lojalitet hos de danska grisproducenterna till Danske Slagterier och man tror på en ökad marknad för danskt griskött. En utmaning för Danske Slagterier är den stagnerande uppfödningen av slaktgrisar, samtidigt som smågrisproduktionen stadigt har ökat. Orsaken är begränsad tillgång på mark- och gödselareal, miljöregler och inte minst lantbrukarnas minskade tilltro till en lönsam grisproduktion. Under de senaste fem åren har Danske Slagterier drivit kam- BONDEN I TIO EU-LÄNDER

4 panjer för nybyggnation av slaktgrisstall där slakteriet lockar med betalning en bit över EU-snitt. Grovt räknat finns det tio gånger fler grisar i Danmark än i Sverige och fem gånger så många grisföretag. Varje danskt grisföretag har alltså dubbelt så många grisar som en svensk grisföretagare. Tack vare sin storlek har dansk grisproduktion ständigt förbättrats och utvecklats. Det finns även ett antal danska företag som säljer utrustning, genetik och kunskap, både nationellt och internationellt. Danska grisproducenter upplever ett lagom lagkrav på djurvälfärd jämfört med exempelvis Sverige. Det finns en skepsis kring påtvingande djurvälfärdsprogram som inte efterfrågas av marknaden. Även regeringens styrning mot alltmer ekologisk produktion känns påtvingad och man önskar att marknaden ska styra och att politiker även ska framhäva det resurseffektiva konventionella lantbruket. Växtodlarna lättade Danska växtodlingsproducenter är lättade över att begränsningen av kvävegödslingen nu är borta. Det gör att man kan fokusera på att producera en råvara med hög kvalitet och högt proteininnehåll vilket ger ett ökat försäljningspris på marknaden. Beslutet har dock kritiserats av vissa politiker Villads Sørensen. 4 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

5 och det finns en oro för att beslutet inte är långvarigt och kommer att rivas upp inför valet år Det finns en allmän oro över politikers nyckfullhet vilket påverkar stabiliteten i dansk jordbrukspolitik. Det politiska läget påverkar i sin tur lantbrukarnas vilja att våga investera och utveckla sina företag. För växtodlingsproducenten Lerche var det inte självklart att binda mer kapital i lantbruket. Utveckling av hyresverksamheten kändes mer lockande och sågs som en säkrare investering. Avgifterna konkurrensnackdel Det finns en frustation över de höga avgifterna på bekämpningsmedel i Danmark jämfört med övriga EU-länder. Det hindrar danska växtodlingsproducenter från att kunna konkurrera på lika villkor. Att producera en homogen bulkprodukt, som exempelvis vete, kräver att produktionskostnaderna hålls nere för att kunna konkurrera med länder som Ryssland och USA. Ett generellt förbud mot glyfosat i EU ses som en oroväckande utveckling och kommer att bidra till minskad möjlighet att konkurrera på lika villkor med övriga världen. Det är mycket prat om ekologisk produktion i Danmark men det är svårt att odla ekologiskt utan djurproduktion och utan tillgång till stallgödsel. Mjölkproduktion fokus på lönsamhet Dansk mjölkproduktion har haft det tufft under ett antal år. Många stora mjölkproducenter har gått i konkurs. I våras sattes Danmarks största mjölkproducent i konkurs vilket ledde till storförlust för Jyske bank. I framtiden kommer eventuellt nya finansiärer utöver banker att träda in som långivare. Utvecklingen från familjeföretag till lantbruksföretag med externa finansiärer fortsätter. Trots ett tufft läge finns en framtidstro mjölkprodukton i Danmark. Det finns ett ökat fokus på lönsamhet istället för på ständig tillväxt. Det måste vara fokus på lönsamhet för att ägarna ska ha något kvar att leva på som pensionärer. Det är även viktigt för att locka till sig den yngre generationen. För att mjölkproduktionen och det danska lantbruket i stort ska kunna leva vidare är det viktigt att det finns ett förtroende hos det danska folket. Därför arbetar man mycket med att få ut skolungdomar på gårdsbesök för att undervisa om var maten kommer ifrån. Bankerna tveksamma De danska bankerna är alltmer restriktiva till att investera i och finansiera danska lantbruksföretag. Danska banker har förlorat mycket pengar i lantbruksbranschen sedan finanskrisen Enligt tidningen Børsen förlorade danska banker 12 miljarder danska kronor på konkursade lantbruksföretag mellan åren 2009 och Den höga skuldsättningsgraden som i snitt legat på 80 procent har gjort att många lantbrukare gått omkull. Efter finanskrisen halverades markpriserna i Danmark vilket i hög grad påverkat lantbrukare med hög skuldsättning. Priserna på mark har succe- BONDEN I TIO EU-LÄNDER

6 sivt återhämtat sig men många har gått i konkurs under resans gång. Vanligt med ERFA-grupper På Själland domineras rådgivningen av VKST. Rådgivningsföretaget grundades 2017 genom en sammanslagning av Dansk Landbrug Sydhavsøerne (DLS) och Gefion. Företaget tillhandahåller allt från ekonomirådgivning till specifik produktionsrådgivning samt rådgivning kring generationsskifte. Peter Jörgensen, marknadschef på VKST, tror att lantbruksrådgivningen i framtiden kommer att ha ett ökat fokus på generationsskifte och ledarskapsfrågor. Inom ekonomirådgivningen arbetas det alltmer med digitala lösningar. Tanken är att den manuella löpande bokföringen alltmer ska övergå till digital automatisk bokföring. VKST vill frigöra mer tid för sina ekonomer att arbeta med proaktiv rådgivning ute hos lantbrukskunderna. I Danmark är det vanligt att lantbrukarna ingår i ERFA-grupper för att utbyta erfarenheter och lära sig av varandra. Grisproducenten Villads Sørensen är med i två olika ERFA-grupper, den ena för slaktgrisproducenter på Själland, den andra för grisföretagare spridda över hela Danmark. Jämte en veterinär och rådgivare finns åtta grisföretagare med i gruppen. Villads Sørensen, grisproducent Gården Taggemarksgaard vid Hastrup på Själland ligger ca två mil väster om Köpenhamn och en mil söder om Roskilde. Området är präglat av lantbruk, men storstadspulsen märks tydligt. Gården ägs av samma familj sedan 11 generationer. Villads startade som deltidslantbrukare men driver lantbruket på heltid sedan Gårdens åkerareal har ökat efterhand som mark har köpts in och arrenden har tillkommit. På gården finns slaktsvinsplatser. Smågrisarna köps in när de väger 24 kg från en gård en bit bort i ett så kallat mellangårdsavtal. Från Villads levereras grisarna vid 110 kg levande vikt som så kallade UK-grisar till Danske Slagterier. UK-gris är ett etablerat koncept för export till Storbrittanien, där ett kriterium är att hangrisarna inte kastreras. Att inte kastrera ställer krav på utfodring och provtagning. Smågrisarna är 25 kr dyrare att köpa in, men det ger ett extra nettovärde för uppfödaren slaktgrisar per år är ingen stor grisproduktion i Danmark och driften är inte nog för att ha en fast anställd. Till grisproduktionen lejer Villads in tillfällig hjälp vid vägning, stalltvätt och för egen ledighet. Under skörd samt höst- och vårbruk får han extra hjälp av en bekant och hans son. Villads har tidigare haft unga anställda, men de som är duktiga brukar efter ett tag söka sig till större gårdar med fler anställda. I växtodlingen domineras produktionen av egen foderspannmål som mals som foder till grisarna. Allt lagras otorkat i stora gastäta silos. Det köps också in en begränsad mängd sockervatten (biprodukt från industrin) samt sojamjöl och premix. Allt blandas och hanteras som blötfoder. Grisgödsel körs löpande till kommunens biogasanläggning och rötrest kommer i retur för lagring och spridning på åker- 6 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

7 Christian Lerche. marken. Det är inget krav att ta tillbaka rötrester, vilket minskar sårbarheten för lagring och spridningsareal. Gödsel och rötrester är en resurs i växtodlingen, men den medför myndighetskrav i form av mer fokusareal och nio meters gräszoner mot vattendrag. Villads Sørensen, grisproducent Ägare: Villads Sørensen Område: Hastrup, Själland Anställda: Inga Produktion: 160 hektar varav 50 hektar arrende samt uppfödning av slaktgrisar Omsättning: Sju miljoner kronor Christian Lerche, växtodlare Christian är åttonde generationen Lerche som äger och driver Benzonsdal på Själland två mil väster om Köpenhamn. Sedan 1965 drivs gården utan djur med specialiserad växtodling. Christian är utbildad lantbruksekonom och tog över Benzonsdal från sin far Vincens Lerche I stort sett alla Benzonsdals ekonomibyggnader brann ner 1992 och ersattes med dagens moderna hallbyggnader. Här finns gott om plats för gårdens maskiner och för inlagring av hela skörden. Det finns också en stor biobränsleanläggning för spannmålstorkning och uppvärmning av lokaler. På några utgårdar finns ytterligare ekonomibyggnader och bostäder. En bety- BONDEN I TIO EU-LÄNDER

8 dande del av hallytorna på Benzonsdal hyrs ut till företag och privatpersoner. Det attraktiva läget ger god lönsamhet i uthyrningsverksamheten. Totalt finns 65 hyresobjekt varav 15 är bostäder. Grödorna som odlas är vete, korn och höstraps samt favoritgrödan rödsvingel till fröproduktion på drygt 50 hektar. Rödsvingeln odlas på kontrakt till ett företag som använder fröet till gräsmatteodlingar. Maskinparken och personalkapaciteten skulle klara av mer mark, men utökningen ska inte ske genom överpriser. I fjol bjöd Christian kronor per hektar för 100 hektar arrende, men det gick till en annan lantbrukare för kronor per hektar. Priset på åkermark i området ligger på cirka kronor per hektar. Vid föräldrarnas gård fem mil bort är priserna procent lägre. Vid försäljning och prissäkring finns ingen fast strategi, men Christian har löpande koll på femårs medelpris. Hösten 2017 såldes inget av årets skörd då likviditet fanns för att invänta bättre priser. Däremot är hälften av 2018 års maltkornsskörd redan såld pga höga terminspriser. Företaget använder ingen utländsk arbetskraft. Anställda som är duktiga, lojala och som stannar kvar är viktiga. Christian vet att det finns en stor efterfrågan på bra och lojal arbetskraft och att det är oerhört viktigt att ha en bra relation med de anställda. Lönerna ligger på drygt kronor per månad, vilket är ett måste för att kunna konkurrera med jobben i Köpenhamn. Duktiga lantbruksarbetare är attraktiva även utanför lantbrukssektorn. Christian Lerche, växtodlare Ägare: Christian Lerche Område: Benzondal, Själland Anställda: 3 heltidsanställda Produktion: 400 hektar Omsättning: 13 miljoner kronor Yke Kloppenburg, mjölkproducent Yke och hennes man Rein kommer ursprungligen från Holland. Där arrenderade Rein en mjölkgård med 50 kor. Yke arbetade som företagsrådgivare på Robur bank. I 40-årsåldern bestämde de sig för att köpa en egen gård men de höga markpriserna i Nederländerna gjorde att de vände sig till den danska marknaden. När de köpte gården Vorgaard 2002 fanns ett lösdriftsstall för 70 kor på djupströ. Yke och Rein driver lantbruket på heltid. Efter att ha byggt till ligghall har koantalet ökats till dagens rekryteringsdjur. Växtodlingen på 110 hektar är inriktad på odling av slåttervall, majs och spannmål. Allt som odlas på gården används som foder till djuren. Gården ska under 2018 vara helt omställd till ekologisk produktion. Avgörande var Arlas tydliga efterfrågan på mer ekomjölk och som en positiv överraskning kom två äldre grannar och erbjöd Kloppenburgs att arrendera deras mark, totalt ytterligare 100 hektar. Ekologisk produktion med en ko per hektar åker ska ge en bra balans. Utmaningar är att få till klöverrika vallar, odla åkerböna och få till en bra betesstrategi. Att djuren ska ut på bete är inte helt enkelt och kan äventyra produktionsresultat och djurens behov av vila. Under den 8 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

9 Yke Kloppenburg. konventionella driften mjölkade korna kilo ECM (energikorrigerad mjölk). Nu är målet kilo ECM direkt efter omläggning och det långsiktiga målet ligger på kilo ECM. Omsättningen beräknas öka från 9 till 11,5 miljoner kronor. Kloppenburgs äger endast en lastmaskin, två traktorer och diverse redskap som används till djurstallen. Kloppenburgs fokuserar på mjölkproduktionen och hyr därför in tjänster som inte har direkt med korna att göra. På gården finns en fast anställd och 1 2 elever från naturbruksgymnasiet. Kloppenburgs har goda erfarenheter av unga medarbetare från Östeuropa, men efter max ett år måste de antingen lämna Danmark eller fastanställas med hög dansk lön. Köpenhamn, som ligger en timme bort, driver upp lönerna. Yke Kloppenburg, mjölkproducent Ägare: Yke och Rein Kloppenburg Område: Vorgaard vid Holbaek, Själland Anställda: 1 heltidsanställd, 2 elever från naturbruksgymnasiet Produktion: 210 mjölkkor, 210 hektar åker varav 100 hektar arrende Omsättning: Nio miljoner kronor BONDEN I TIO EU-LÄNDER

10 Allt innehåll i denna LRF Konsult, skribenterna och angivna fotografer. Bilderna har tagits av våra utsända lantbruksekonomer, med undantag av dessa: Polenbilder (Torbjörn Esping/Agris Media) Tyskland (Mikael Gianuzzi/Agris Media) Ungernbilder (Henrik Dammberg/Agris Media) Frankrikebilder (Anna Trenning-Himmelsbach) Danmarkbilder (Fredrik Thunberg/Agris Media) Belgienbilder (Jonatan Jacobsson/Agris Media) Storbritannien en av bilderna (Härje Rolfsson/Agris Media) Irland (Härje Rolfsson/Agris Media) Projektledare: Hanna Andersson, LRF Konsult Redigering: Agris Media Grafisk form: Sjö & Berg, Stockholm Tryck: Ljungbergs, Klippan, januari 2018 Upplaga: ex, ISBN nr: Pris 100 kr inkl moms