BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 BELGIEN

Transkript

1 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 BELGIEN BONDEN I TIO EU-LÄNDER

2 Befolkning Antal jordbruksföretag Lantbruksföretag med djur Antal ekologiska producenter Medelareal 35 Area km Utnyttjat jordbruksareal hektar 2015 Avkastning höstvete 6,72 ton 2016 Avkastning raps 3,44 ton 2016 Avkastning korn 6,24 ton 2016 Pris maltkorn 11,82 Euro/100 kg 2016 Pris vete 13,34 Euro/100 kg 2016 Pris raps Euro/100 kg 2016 Antal nötkreatur Antal köttproducenter Antal mjölkkor Antal mjölkproducenter Antal modersuggor Antal grisproducenter Antal tackor 2016 Antal lammproducenter Källa: Eurostat databas ( 2 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

3 Storexportör av frysta grönsaker Belgien kan grovt delas upp i två regioner; dels det fransktalande Vallonien i söder med sitt kuperade landskap och sina koltillgångar, dels det nederländsktalande Flandern i norr som präglas av slättlandskap med mycket jordbruk och tät bebyggelse. Belgien har de senaste åren satsat hårt på att öka sin export av livsmedel. Sedan mitten av 1960-talet har landet utvecklats till att bli Europas största producent av frysta och konserverade grönsaker. Belgien har i dag 30 procent av världsmarknaden bearbetades ton grönsaker i de belgiska fabrikerna. Odlingen ökar varje år och omfattade 2016 cirka hektar. Den är koncentrerad till sydvästra delen av landet, runt staden Roeselare. En handfull företag producerar enorma mängder djupfrysta grönsaker. Ersatte linodlingar Det började på 1950-talet när linodlingen inte längre var lönsam och lantbrukarna började odla grönsaker istället. År 1965 startade tre bröder vid namn Pinguin ett företag som bearbetade grönsakerna. Idag är Pinguin tillsammans med Ardo en av de största spelarna på marknaden. Blomkål är den största grödan, följd av brysselkål. Grönsaksodlingarna omsätter totalt 80 miljoner euro per år, varav ungefär hälften härrör blomkålsodlingar. 80 procent av produktionen går på export. Arealen är idag maximalt utnyttjad, vilket har lett till att de belgiska odlarna börjat arrendera åkermark i norra Frankrike, cirka 40 km från odlingscentrat i Roeselare. Odlingarna i Frankrike ligger på mellan 500 och 600 hektar och främst odlas brysselkål. Allt som produceras i Frankrike transporteras till Belgien och bearbetas där. Livsmedelsjättarna gör idag stora investeringar i frysanläggningar vilket skapar tilltro till framtiden. En stark sektor med starka kunskaper, uppbackade av en stark industri med goda exportmöjligheter, skapar bra möjligheter för branschen framöver. De tilltagande klimatförändringarna, nya miljökrav från EU, slopade möjligheter att använda växtskydd och problem med herbicider och insekter är områden som hotar branschen. Potatisodlingen ökar Potatisodlingen har ökat dramatiskt i takt med att folk över hela världen äter allt mer pommes frites och andra bearbetade potatisprodukter. År 2016 bearbetades 4,4 miljoner ton potatis till pommes frites, chips och andra produkter. Detta är en ökning med 11 procent jämfört med Totalt omsatte potatisindustrin 1,55 miljarder euro år BONDEN I TIO EU-LÄNDER

4 Den totala arealen för konsumtionspotatis var 2016 drygt hektar, en ökning med 14 procent jämfört med Cirka 80 procent av potatisproduktionen går på export. För att öka marknadsföringen av belgiska livsmedel har samarbetsorganet VLAM etablerats. Genom finansiering från EU har man genomfört en konsumentkampanj för att öka konsumtionen av kaninkött, en kampanj för export av Conference-päron till Kina, samt en för att främja export av belgiskt kött till Afrika. Ingro förhandlar Ingro är länken mellan grönsaksodlarna och de stora livsmedelsjättarna i nordvästra Belgien. Organisationen förmedlar dels frysta grönsaker, dels handel med grönsaker. Den startade 2005 och har idag cirka anslutna odlare. Ingro förhandlar med de stora livsmedelsjättarna, som idag är runt tio till antalet. Kontrakten med odlarna utgår antingen från levererad volym eller från hektar odling. Det vanligaste är att utgå från levererad volym. Samtliga grönsaker som säljs går via Ingro. Att odlarna anslutit sig till Ingro har medfört att de kan kvittera ut EU-stöd motsvarande cirka fyra procent av omsättningen. Pengar som är välkomna och används för investeringar i nya maskiner och utrustning. Utvecklingen går mot större och större odlare där produktionen blir alltmer mekaniserad. Nästan all arbetskraft kommer från östra Europa, främst Polen. Idag finns ingen ekologisk odling och inget intresse från odlarna att ställa om till ekologiskt. Ett dåligt omställningsstöd från EU bidrar till det låga intresset mjölkproducenter Det finns drygt mjölkgårdar i Belgien och den genomsnittliga årliga avkastningen per ko ligger idag på cirka liter. Medelgården i Belgien producerar mellan och liter mjölk per år. Det innebär att medelbesättningen i Belgien ligger på 70 till 80 mjölkkor. Idag är det mycket svårt att nå lönsamhet och klara den privata konsumtionen med en kobesättning omfattande 70 till 80 mjölkkor. Av dagens mjölkbönder i Belgien är cirka en procent ekologiska och resterande 99 procent konventionella. Det råder ingen ökning av ekologiska mjölkgårdar. Den främsta anledningen är att en omställning till ekologisk produktion ställer krav på mer mark. Markpriserna i Belgien är höga och utbudet av åkermark begränsat. Många är anslutna till Boerenbond, LRF:s motsvarighet i Belgien, och följer därigenom kontinuerligt upp sin mjölkproduktion. En gång om året lämnas uppgifter om antalet kilo mjölk, foderkostnader m.m. till på Boerenbond. Boernbond använder indatan för att sammanställa statistik och nyckeltal som exempelvis används vid påtryckningar gentemot politiker. 4 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

5 Det finns cirka 12 miljoner grisar i Belgien, varav hälften i gristäta västra Flandern. Belgiens självförsörjningsgrad är idag cirka 280 procent och grissektorn står för en fjärdedel av omsättningen i det belgiska lantbruket. Bristen på mark och möjligheter att expandera skapar svårigheter. På senare tid har man, åtminstone i den landsbygd där grisbonden Bart Vergote verkar, kunnat se att mindre gårdar köps upp för att bli hästgårdar. Dagens lantbrukare har svårt att konkurrera när priserna stiger på åkermarken. Många grisproducenter i Belgien har ingen gödsellagring. Gödseln pumpas kontinuerligt upp av lastbilar till en kostnad av runt 16 euro per ton gödsel. Gödseluppköparna bearbetar sedan gödseln till pellets som säljs till privatpersoner eller exporteras. Ekogrisar är inget som lockar de belgiska grisbönderna. En omställning skulle kräva stora investeringar i ny inredning och krav på viss areal åkermark. Detta sammantaget gör att omställningen till ekologisk grisproduktion går mycket trögt. Medelåldern bland grisbönderna är 51 år och det råder idag svårigheter att attrahera en ny generation. Kees Van den Hout, mjölkproducent Utanför byn Maaseik i regionen Limburg i norra Belgien har den holländske mjölkbonden Kees Van den Hout byggt upp sin mjölkgård. Den främsta anledningen till att Kees lämnade södra Holland var de höga markpriserna i hemlandet. Åkermarkspriserna i södra Holland ligger idag på cirka kr per hektar. Kees driver idag gården tillsammans med sin fru och två av deras tre barn är involverade i företaget. Han har successivt köpt och arrenderat till åkermark och hela tiden utökat antalet mjölkkor. Utöver gårdscentrum finns ytterligare två gårdar inom sju kilometers avstånd. Strategin är att alla moment på gården skall göras i egen regi. Därför köper man minimalt med tjänster utifrån. Strategin är också att köpa in begagnade maskiner var femte år. Kees ligger idag på en total volym på 4,3 miljoner liter mjölk om året vilket motsvarar cirka liter per ko och år. Målet är liter per ko och år inom två år. Han tror att diversifieringen kommer att fortsätta, och att mjölkgårdarna kommer att delas upp i större mjölkgårdar med 500 till mjölkkor och mindre familjejordbruk med cirka 150 mjölkkor. Kees har nyligen gjort en utredning om möjligheterna för att utöka antalet mjölkkor på gården. Idag går det åt cirka 2,5 mjölkningstimmar på morgonen och 2,5 mjölkningstimmar på kvällen. Målet är att utöka mjölkningstimmarna till mellan sju och åtta timmar per dag genom nybyggnation. Gödselproblematiken ska lösas genom att köpa in en maskin som separerar N, P och K i gödseln. Fosforn säljs till Ryssland eller Polen och resten används på gården. Ammoniakutsläppen är en svårare nöt att knäcka. I dag finns det utrustning BONDEN I TIO EU-LÄNDER

6 för rening av luften i stallarna, men det råder stor osäkerhet kring hur mycket av ammoniaken som egentligen filtreras bort. Samtidigt är investeringen dyr. Idag är det mycket lagar och regler som försvårar och Kees upplever också de skilda förutsättningarna mellan olika EU-länder som en problematik. Kees Van den Hout Ålder: 56 Produktion: Cirka 500 mjölkkor + rekrytering Avkastning: Cirka 4,3 miljoner liter/år Levererar till: Danone Mark: 260 hektar Bart Vergote, grisproducent Utanför Zedelgem i nordvästra Belgien har Bart Vergote sin integrerade svinproduktion. I oktober 2010 övertog Bart gården efter sin mamma och han sköter idag hela driften utan extra anställda. Verksamheten bedrivs genom en enskild firma. Fokus ligger på att maximera antalet gödsvin genom en effektiv och intensiv produktion. Driften är idag helt fri från antibiotikaanvändning. Produktionen är effektiv med relativt låga foderpriser. Bart och hans kollegor jämför sig med grisproducenter i Holland, Danmark och Frankrike. Idag säljs alla grisar till en grossist som i sin tur säljer grisarna till olika slakterier. Bart har haft detta upplägg sedan starten för sju år sedan. Det existerar inga längre avtal utan allt sker i princip på löpande räkning. Det finns även möjlighet att sälja direkt till slakterierna. När vi besökte Bart låg kilopriset på 1,03 euro med ett kvalitetstillägg på 8 till 12 cent per kilo. För Barts del krävs ett kilopris på 1,05 1,10 euro för att uppnå break-even, vilket gör att lönsamheten just nu inte är tillfredställande. Men trots tuff lönsamhet är Bart övertygad om att han om tio år fortfarande är grisbonde. Målet är att engagera sig i den lokala politiken och fortsätta sitt engagemang i olika intresseorganisationer för grisbranschen. Bart är idag ansluten till en producentorganisation som har som mål att skapa medvetna och pålästa grisproducenter. Man jobbar bland annat med att förse medlemmarna med aktuell marknadsinfo. Organisationen har även en databas där respektive medlem kan registrera sina inköpspriser för exempelvis eldningsolja och foder samt sina avräkningspriser. Medlemmarna kan sedan löpande jämföra sig med övriga medlemmar. Bart Vergote Ålder: 34 Produktion: 280 suggplatser, slaktsvinsplatser Mark: 1 hektar Drivkraft: Grissektorn är innovativ och spännande 6 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

7 Bart Vergote. Lantbrukets omsättning i Belgien Ägg 3,40 % Mjölk 15,20 % Fjäderfä 6,50 % Gris 25,70 % Nöt 12,00 % Prydnadsväxter 8,90 % Frukt 6,20 % Grönsaker 12,00 % Spannmål 9,80 % Övrigt 0,30 % Totalt 100,00 % BONDEN I TIO EU-LÄNDER

8 Allt innehåll i denna LRF Konsult, skribenterna och angivna fotografer. Bilderna har tagits av våra utsända lantbruksekonomer, med undantag av dessa: Polenbilder (Torbjörn Esping/Agris Media) Tyskland (Mikael Gianuzzi/Agris Media) Ungernbilder (Henrik Dammberg/Agris Media) Frankrikebilder (Anna Trenning-Himmelsbach) Danmarkbilder (Fredrik Thunberg/Agris Media) Belgienbilder (Jonatan Jacobsson/Agris Media) Storbritannien en av bilderna (Härje Rolfsson/Agris Media) Irland (Härje Rolfsson/Agris Media) Projektledare: Hanna Andersson, LRF Konsult Redigering: Agris Media Grafisk form: Sjö & Berg, Stockholm Tryck: Ljungbergs, Klippan, januari 2018 Upplaga: ex, ISBN nr: Pris 100 kr inkl moms