BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 POLEN

Transkript

1 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 POLEN BONDEN I TIO EU-LÄNDER

2 Befolkning Antal jordbruksföretag Lantbruksföretag med djur Antal ekologiska producenter Medelareal 10 Area km Utnyttjat jordbruksareal hektar 2015 Avkastning höstvete 4,97 ton 2017 Avkastning raps 3,14 ton 2017 Avkastning korn 3,86 ton 2017 Pris maltkorn 15,32 euro/100 kg 2016 Pris vete 14,23 euro/100 kg 2016 Pris raps euro/100 kg 2016 Antal nötkreatur Antal köttproducenter Antal mjölkkor Antal mjölkproducenter Antal modersuggor Antal grisproducenter Antal tackor 2016 Antal lammproducenter Källa: Eurostat databas ( 2 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

3 Största potentialen i EU Med sin stora areal åkermark och många unga lantbrukare har Polen förutsättningar att bli Europas nya kornbod. Om man bara får ordning på produktiviteten. Det polska jordbruket är en stor och viktig näringsgren i landet utgjorde Polens jordbruksmark cirka 46 procent av landets yta. Jordbruksmarken, som är Europas fjärde största, ligger strategiskt till för att producera livsmedel till Europa. 200 miljoner människor bor inom 100 mils avstånd från Polen. Det stora problemet är produktiviteten, som bara är hälften mot resten av EU. Den låga produktiviteten beror till stor del på att lantbruket fortfarande till stor del består av små brukningsenheter. Men strukturomvandlingen till större och färre enheter går numera med ökad takt. Antalet sysselsatta i lantbruket har minskat från cirka 2,3 miljoner 2007 till drygt 1,9 miljoner Antalet företag där minst 50 procent av produktionen konsumeras av brukarna själva (självhushåll) har gått ner från en miljon till drygt 0,5 miljoner mellan åren 2005 och Rationaliseringen inom lantbruket är därmed ett faktum. Färre men större gårdar Inom produktionsgrenarna mjölk, gris, fågel och växtodling pekar statistiken på färre och större gårdar men oförändrad eller ökande totalproduktion. Exempelvis har mjölkleveransen till mejerierna ökat från cirka 8,7 miljoner ton till 11,1 miljoner ton de senaste 10 åren. Samtidigt har antalet mjölkkor minskat från cirka 2,75 miljoner till cirka 2,1 miljoner under perioden 2005 till 2016 medan antalet dikor har ökat med cirka kor. Lantbrukare från väst Tiden efter Sovjetunionens fall präglades till en del av att västeuropeiska lantbrukare flyttade till Polen och köpte många stora gårdar. Numera är det både betydligt dyrare och svårare att överhuvudtaget få köpa mark i Polen. Polen är sedan 2004 medlem i EU. Det stora antalet små självförsörjningsgårdar upplevs som ett stort hinder i utvecklingen, de som vill växa och kunna bygga upp en rationell verksamhet har svårt att komma över mer mark. Många polacker har emigrerat eller är gästarbetare i Västeuropa, USA, Kanada och andra länder. Det är ett växande problem inom det polska lantbruket att få tag i och behålla personal. Flera av företagen vi besökte såg det som ett hinder i sin utveckling och det blir allt viktigare att ta hand om sin personal genom högre löner, kompetensutveckling, arbetstider med mera. BONDEN I TIO EU-LÄNDER

4 Men samtidigt har Polen en stor andel unga som valt att ägna sig åt lantbruk, och har inte samma problem med en åldrande lantbrukarkår. 15 procent av lantbrukarna är under 35 år, dubbelt så många som i övriga EU. Och bara åtta procent av Polens bönder är över 64 år, att jämföra med 30 procent i övriga EU. Stort statligt stöd Gårdsstödet och miljöstöden ligger i stort sett på samma nivå som i Sverige, medan investeringsstödet ligger på 50 procent av investeringen. Det finns statligt subventionerade nödlån att tillgå för att klara kassaflödet sämre år. Vid sidan av EU-stöden satsar staten stora pengar på att stöjda lantbruket. Anslagen från polska staten har nästan tredubblats sedan landet gick med i EU. Dessutom satsar staten på att öka kvaliteten på polska livsmedel så att de klarar sig i konkurrensen med Västeuropa. De senaste tio åren har exporten femfaldigats. Polen har en mycket diversifierad jordbruksproduktion. Störst är mjölken med 17 procent av produktionsvärdet, tätt följt av grisproduktion, växtodling, fågel och trädgård. Nötköttsuppfödningen är relativt liten. Förutsättningarna för jordbruksproduktion varierar. De bästa förutsättningarna finns i sydvästra Polen. Liksom i alla länder är variationen mellan gårdarnas produktionsnivåer stor när det exempelvis gäller skördar per hektar och mjölkproduktion per ko. Det är skickligheten som lantbruksföretagare som skapar stora skillnader i produktionsnivåer och ekonomiskt utfall. Detta skapar i sin tur olika möjligheter till utveckling i form av att bruka mer mark, investeringar i effektivare maskiner, möjlighet att inhandla ytterligare gödning och liknande. Det blir än tydligare i Polen än i många andra europeiska länder att procent av jordbruken står för procent av produktionen. Små mjölkbesättningar Mjölkproduktionen i Polen är splittrad på många små gårdar med en medelbesättning på 19 kor. Många lever kvar med gamla, orationella byggnader. De större gårdarna är rationella och utnyttjar möjligheten att hålla sina djur i enkla, billiga byggnader som är mer arbetskrävande jämfört med svenska lagårdar. Mjölkgården vi besökte satsar på att göra sin arbetsplats mer attraktiv genom bättre arbetsvillkor, högre löner och genom att höja kompetensen hos personalen. Ett ökat administrativt tryck från samhället i form av miljöredovisningar m.m. ses som en allt större pålaga som kräver allt mer resurser i företagen. Det upplevs inte att det finns någon egennytta i detta. Småskalig grisproduktion Den polska grisproduktionen har präglats av småskalig produktion på små orationella gårdar. Trenden är att produktionen rationaliseras och blir mer enligt västeuropeisk modell, det vill säga kortare uppfödningstider, större gårdar och mer standardisering. Utvecklingen upplevs som ett mycket stort hot och många tänker sig att avveckla sin småskaliga grisproduktion. Även på nötsidan finns det stora skillnader mellan liten och stor. Medelbesättningen är 14 dikor. Merparten av köttproduktio- 4 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

5 Hubert Bricout. nen är mjölkraskalvar som föds upp och till stor del exporteras till Italien. Lönsamheten upplevs som pressad och strukturrationaliseringen är viktig för att skapa större rationella anläggningar som också klarar av att uppfylla de allt hårdare miljökraven från myndigheterna. Höga markpriser Förutsättningarna för odling varierar stort i landet. I de norra delarna som vi besökte är det lätta jordar. Markpriserna har historiskt varit låga och under Polens första år i EU köptes en hel del mark upp av lantbrukare från Västeuropa. Idag upplevs markpriserna vara höga och det krävs förvärvstillstånd för att köpa mark. Man ser ett kommande hot från Ukraina. De har bättre förutsättningar för en rationell växtodling och kan komma att konkurrera ut det polska växtodlingslantbruket. En förhoppning är att den nya programperioden i EU efter 2020 kan ge ett större gårdsstöd och miljöstöd. Medelskördarna är relativt låga men det finns stora utvecklingsmöjligheter med ökade kunskaper, rationellare verksamhet och modernare teknik. De senaste åren har odlingsförutsättningarna inte varit de bästa, en del gårdar har fått nödlån som är subventionerade av staten. Krediten ska amorteras på fyra år och räntan ligger på strax över två procent. Intresset för ekologisk odling är lågt. Ingen av de lantbrukare vi träffade såg det som en utvecklingsväg. Enligt statistiken är cirka av totalt 1,4 miljoner företag ekologiska. BONDEN I TIO EU-LÄNDER

6 Hubert Bricout, mjölkproducent Hubert Bricout flyttade till Rzeczyn, Wolin, 1997 där han köpte en stor före detta statlig gård med gamla, orationella byggnader. Flytten från Frankrike gjordes för att få större utvecklingsmöjligheter än de han kunde få genom att ta över föräldrarnas gård i Frankrike producerade gården 800 liter mjölk per dag på 400 kor och åkerarealen var 1500 hektar. Efter 20 år på gården har han tillsammans med sin polska fru och en polsk partner utvecklat gården på många sätt. Idag har han 600 kor och mjölkproduktionen har ökat till liter per dag. Mjölken säljs till Lactalis på kontrakt. Under 2017 har medelpriset varit 1,35 zloty (3,18 SEK). Han räknar med att priset för 2018 blir 1,40 zloty (3,30 SEK). Break-even för gårdens mjölkproduktion ligger på 1,15 zloty. Kalvarna finns i kalvhyddor. Tjurkalvarna säljs inom 14 dagar från kalvning till en nötköttsproducent. Odlingen har effektiviserats genom modernare maskiner, bättre utsäde, plöjningsfritt och mer gödning och stallgödsel. På gården odlas avsalugrödor som vete, rågvete, råg (etanol), maltkorn och sockerbetor förutom vall, lusern och majs som foder till djuren. En ny spannmålstork med tillhörande lagersilos är den senaste investeringen. Den fick han ett investeringsstöd på 50 procent för. Hubert har sedan några år tillbaka anlitat en fransk lantbruksrådgivare. Han tycker inte att det finns några oberoende rådgivare i Polen eftersom de är knutna till företag som säljer insatsvaror till lantbruket. Hubert vill utveckla verksamheten vidare och växa till 800 kor och investera i en karusellmjölkning. Han är intresserad av att arrendera ytterligare 350 hektar av staten. Att få behålla en yrkesskicklig personal ser Hubert som en mycket viktig fråga. Han jobbar med att kunna höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren så att arbetsplatsen ska vara attraktiv. I dag ligger lönerna på euro i månaden och arbetstiden på 40 timmar per vecka. Hubert Bricout Produktion: 600 mjölkkor, avkastning liter/ko Mark: hektar växtodling Anställda: 25 personer Omsättning: Cirka 15 miljoner zloty (drygt 35 miljoner SEK) Ryszard Dziadek, självhushåll Huberts granne Ryszard Dziadek bor och verkar på en betydligt mindre gård. Han odlar råg, vete, bönor och vall. En del säljs, annat används till djurfoder. Ryszard är ett exempel på de små självhushållsgårdar som det finns många av i Polen. Djurhållningen består av en sugga för husbehov och 20 dikor, där han säljer kalvarna till liv för slutuppfödning. Dikorna är resterna av en mjölkkobesättning han hade tidigare. Gården är en släktgård och Ryszard tycker det är viktigt att hålla fast vid den. Men han har svårt att se hur man skulle kunna utveckla den. Hans hustru jobbar utanför gården och det är en förutsättning för att familjen ska kunna försörja sig. 6 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

7 Ryszard Dziadek Utvecklingsmöjligheterna är starkt begränsande, både vad gäller möjligheterna att få tag i mer mark och att få tag i kapital. Ryszard känner sig trängd av den store grannen och andra mer kapitalstarka som köper mark. Och av staten som han upplever inte vill att de små lantbruken ska finnas kvar. Ryszard Dziadek Produktion: 20 dikor, 1 sugga Mark: 12 hektar växtodling Bogdan Szafranky, växtodlare I Trzebiatow, cirka 90 km öster om Swinoujscie, ligger Bogdan Szafrankys gård som brukas av honom och hans söner Roman och Gregor. Det är numera en ren växtodlingsgård där man odlar spannmål, sockerbetor och raps. Sockerbetorna ger 80 ton per hektar, vetet cirka 7 ton per hektar och rapsen 4,5 ton per hektar. Det är lätta jordar i området. Sockerbetorna säljs till ett sockerbruk 120 km från gården. Det är en kooperativt ägd fabrik. Priset ligger idag på 120 zloty (knappt 300 SEK) per ton. Vetet ger zloty (cirka SEK) per ton och rapsen zloty (knappt SEK). BONDEN I TIO EU-LÄNDER

8 Ryszard med mamma Danuta procent av spannmåls- och rapsodlingen är kontrakterad, huvudsakligen av tyska köpare. Man anlitar en statlig rådgivning i EU-stödfrågor, medan företagen man köper insatsvaror av bidrar med produktionsrådgivning. Den ekonomiska redovisningen sköter familjen själv. Sedan EU-inträdet har gården vuxit från 30 hektar till dagens 600 hektar och har numera fyra anställda. Förutom den egna växtodlingen utför man diverse entreprenadtjänster som håller de anställda sysselsatta före och efter växtodlingssäsongen. Ett barnbarn med en lantbruksteknisk utbildning driver sedan något år tillbaka en egen gård. Gårdarna utnyttjar samma maskinpark och personal. Ekologisk produktion har man övervägt men ser stora svårigheter med att lyckas med den. Man upplever att marknaden för det ekologiska är svår. Sammanfattningsvis är familjen beredd att satsa för framtiden och hoppas på bättre odlingsbetingelser kommande år så att man får mer normala skördeförhållanden. Bogdan Szafranky Mark: 600 hektar växtodling Anställda: 4 personer samt familjen Omsättning: Knappt 6,5 miljoner zloty (cirka 15 miljoner SEK). 8 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

9 Andrezej Siupka, familjejordbrukare Andrezej Siupka och hans fru Julia har 2 barn, Maja och David. Gården ligger i utkanten av Trzebiatow och är omgiven av bebyggelse och vägar. Gården är en släktgård som köptes på 40-talet. Efter en femårig teknisk lantbruksutbildning tog Andrezej över den. Familjen brukar 65 hektar mark, varav 10 hektar arrenderas. Spannmålsgrödorna säljs via agenter, matpotatisen som sorteras och packas i tiokilossäckar säljs till grossist och sockerbetorna till ett kooperativt sockerbruk. På gården föder man även upp ett tjugotal tjurar per år till slakt. De hålls i gamla, trånga och opraktiska byggnader. Priset ligger idag på 7,50 zloty (knappt 18 SEK) per kilo levande vikt. För att det ska vara lönsamt behöver Andrezej ett pris på 9 zloty. Gården äger alla maskiner förutom en betupptagare. Sockerbetorna tas upp av en maskinentreprenör. Familjen tar hjälp med att upprätta en EU-ansökan varje år och betalar per hektar för den hjälpen. EU-stödet ligger på cirka zloty (drygt SEK) per år. Målsättningen är att använda EU-pengarna som en krisfond, lägga dem på hög vid bra år och använda dem när det går sämre. Om det finns möjlighet vill Andrezej köpa ytterligare hektar åker. Mark kostar idag cirka euro per hektar. Djurproduktionen kommer att avslutas inom de närmaste åren på grund av dålig lönsamhet och de arbetskrävande byggnaderna. Andrezej Siupka Produktion: 20 tjurar per år Mark: 65 hektar växtodling Anställda: Säsongspersonal vid skörd Omsättning: Cirka zloty (drygt SEK). Andrezej Siupka. BONDEN I TIO EU-LÄNDER

10 Allt innehåll i denna LRF Konsult, skribenterna och angivna fotografer. Bilderna har tagits av våra utsända lantbruksekonomer, med undantag av dessa: Polenbilder (Torbjörn Esping/Agris Media) Tyskland (Mikael Gianuzzi/Agris Media) Ungernbilder (Henrik Dammberg/Agris Media) Frankrikebilder (Anna Trenning-Himmelsbach) Danmarkbilder (Fredrik Thunberg/Agris Media) Belgienbilder (Jonatan Jacobsson/Agris Media) Storbritannien en av bilderna (Härje Rolfsson/Agris Media) Irland (Härje Rolfsson/Agris Media) Projektledare: Hanna Andersson, LRF Konsult Redigering: Agris Media Grafisk form: Sjö & Berg, Stockholm Tryck: Ljungbergs, Klippan, januari 2018 Upplaga: ex, ISBN nr: Pris 100 kr inkl moms