LANTBRUKS BAROMETERN. Januari 2017, Sifo lantbrukare om konjunkturen.

Transkript

1 LANTBRUKS BAROMETERN Januari, Sifo. lantbrukare om konjunkturen.

2 Positiva förändringar på lönsamheten Årets lantbruksbarometer visar en positiv förändring av lönsamheten jämfört med våren. Fler lantbrukare, fyra av tio, upplever att deras lönsamhet är god. Trots den positiva utvecklingen anser flest att deras lönsamhet är dålig. LANTBRUKARNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET Lantbrukarna i årets undersökning anser att det skett en förbättring av den upplevda lönsamheten jämfört med för ett år sedan, procent anser att lönsamheten är ganska eller mycket god. Det är en förbättring med procentenheter jämfört med våren och procentenheter jämfört med mätningen hösten. procent anser att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. Se TABELL. TABELL Upplevd lönsamhet idag, procentandel, svarsalternativ Svarsalternativ H V H V Mycket god % % % % Ganska god % % % % Ganska dålig % 8% 8% % Mycket dålig % % % % Tveksam/Vet ej % % % % LÖNSAMHETSINDEX Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig på frågan Bedömer du att lönsamheten idag är. Lönsamhetsindex i årets undersökning har ökat med 8 procentenheter till minus jämfört med våren och med procentenheter från hösten. Se DIAGRAM. DIAGRAM visar också lantbrukarnas prognos för lönsamheten våren 8 som en streckad linje. Prognosen för nästa år visar för första gången på flera år ett positivt lönsamhetsindex på. procent tror att lönsamheten kommer att bli mycket god, 9 procent att den kommer bli ganska god, procent uppger ganska dålig och 8 procent mycket dålig. I fjol visade prognosen på minus för våren. LÖNSAMHETEN INOM DE OLIKA PRODUKTIONSGRENARNA Tre år i rad har Lantbruksbarometern visat att det är griskötts- och nötköttsproducenterna som upplever att de har bäst lönsamhet. De upplever båda en förbättring jämfört med föregående år. Växtodlarna upplever en svag förbättring av deras lönsamhet jämfört med våren. Mjölkproducenterna upplever en stark förbättring jämfört med för ett år sedan. Se DIAGRAM. Mjölkproducenternas lönsamhetsindex har förbättrats jämfört med föregående år, minus från minus 8. Jämfört med föregående år och höstens mätning har index förbättrats med 8 procentenheter. Prognosen för våren 8 visar ett ökat lönsamhetsindex med procentenheter till. Av mjölkproducenterna anser procent att lönsamheten är mycket god, procent att den är ganska god, procent att den är ganska dålig och procent att den är mycket dålig. procent tror att lönsamheten kommer att vara god om ett år. Bland mjölkproducenterna anger procent att de har lönsamhet så att det räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, 9 procent av dem anger att den även räcker till framtida investeringar. På frågan Har lönsamheten i ditt lantbruksföretag förbättrats, varit oförändrad eller försämrats under de gångna månaderna? uppger procent att den har förbättrats och procent att den har försämrats. 8 procent av de tillfrågade mjölkproducenterna tror att de kommer att upphöra med sin mjölkproduktion inom en treårsperiod, vilket är procentenheter färre än i fjol. procent kommer att utöka inom år, det är en procentenhet högre än föregående år. 8 procent av mjölkföretagen planerar att öka sin nötköttsproduktion. Växtodlarnas lönsamhetsindex har förbättrats lite jämfört med föregående år, från minus till minus. Jämfört med höstens mätning har index förbättrats med procentenheter. Prognosen för våren 8 visar ett ökat lönsamhetsindex med procentenheter men är fortsatt negativt, minus 8. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet våren våren samt prognos för våren ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG" Höst Höst Höst Prognos 8 DIAGRAM Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar, lönsamhetsindex, våren våren, samt prognos för våren Höst Höst Höst Prognos 8 GRIS NÖT MJÖLK VÄXT LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

3 procent av växtodlarna tror att lönsamheten kommer att bli god om ett år. De har fortsatt den lägsta prognosen bland de fyra produktionsgrenarna. Bland växtodlarna anser 8 procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, procent anser att den även räcker till framtida investeringar. Bland växtodlarna uppger procent att deras lönsamhet har förbättrats på frågan hur deras lönsamhet har förändrats de senaste månaderna. procent uppger att den försämrats. Grisköttsproducenterna förbättrar för tredje året i rad sitt lönsamhetsindex och har det högsta bland de olika producenterna. Lönsamhetsindex för våren är 8 och är det högsta sedan mätningarna startade. Lönsamhetsindex har förbättrats med procentenheter sedan våren. I höstas var lönsamhetsindex. Prognosen för våren 8 visar en liten sänkning till ett index på. 88 procent av grisköttsproducenterna uppger att deras lönsamhet räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön, procent av dessa anger också att den räcker till framtida investeringar. Bland grisköttsproducenterna uppger procent att deras lönsamhet har förbättrats på frågan hur deras lönsamhet har utvecklats de senaste månaderna. 8 procent uppger att den försämrats. procent av de tillfrågade grisköttsproducenterna tänker utöka sin produktion inom en treårsperiod jämfört med fjolårets 9 procent. procent tänker minska eller upphöra med grisproduktionen, mot föregående års procent. Nötköttsproducenterna har ett lönsamhetsindex på 8 i årets undersökning, en förbättring med procentenheter från föregående års minus 8. Prognosen för våren 8 är fortsatt positiv och visar ett index på. Av nötköttsproducenterna uppger procent att lönsamheten räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön, procent uppger att den även räcker till framtida investeringar. Bland nötköttsproducenterna svarar 8 procent att deras lönsamhet har förbättrats på frågan hur deras lönsamhet har förändrats de senaste månaderna. procent uppger att den försämrats. Av nötköttsproducenterna planerar 9 procent att utöka sin produktion inom en treårsperiod, vilket är procentenheter högre än året innan. 9 procent planerar att upphöra eller minska sin produktion, föregående år procent. UPPLEVD LÖNSAMHET I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNING Den upplevda lönsamheten skiljer sig åt mellan lantbrukare med olika stor årsomsättning. De lantbrukare som har en årsomsättning över mkr är de som anser att deras lönsamhet är bäst, 8 procent anser att deras lönsamhet är ganska eller mycket god. De följs av gruppen som omsätter mellan - mkr där procent upplever en ganska eller mycket god lönsamhet. I gruppen som omsätter - mkr upplever lika många, procent, att de har god lönsamhet som de som upplever att de har dålig lönsamhet. I prognosen för våren 8 är det de som omsätter över Mkr som tror på högst lönsamhet. procent tror att deras lönsamhet kommer att bli ganska eller mycket god. Lägst förhoppning inför nästa år har de som omsätter under, mkr. Av dem är det procent som tror att de kommer att ha god lönsamhet om ett år. Se DIAGRAM. UPPLEVD LÖNSAMHET I FÖRHÅLLANDE TILL ÅLDER Bäst lönsamhet anser sig lantbrukarna i åldern år att de har. Där svarar procent att de har ganska eller mycket god lönsamhet. De är den enda gruppen där fler lantbrukare anser att lönsamheten är god jämfört med de som anser att den är dålig. De som upplever att de har lägst lönsamhet är de över år där procent anser att deras lönsamhet är god. Mest optimistiska inför nästa års lönsamhet är även i år de som är under år. 8 procent svarar att de tror på en god lönsamhet våren 8. Se DIAGRAM. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN Av Sveriges lantbrukare planerar 8 procent att genomföra åtgärder för att förbättra lönsamheten. Fördelat på produktionsgrenarna ser det olika ut, 8 procent av växtodlingsproducenterna planerar åtgärder, 9 procent av mjölkproducenterna, 8 procent av nötköttsproducenterna och 9 procent av grisköttsproducenterna. Öka produktionen inom befintliga driftsgrenar är störst bland mjölkproducenterna med procent. procent av grisköttsproducenterna planerar ökad omvärldsbevakning för användning vid förhandling och affärsplanering och procent vill terminsäkra inköp, försäljning och EU-stöd. Detta kan jämföras med nötköttsproducenterna där motsvarande siffror är respektive procent. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet våren samt prognos för våren 8, fördelat på omsättning DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet våren samt prognos för våren 8, fördelat på ålder ,Mkr Prognos, Mkr ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG",-, Mkr Prognos,-, Mkr,-Mkr Prognos,- Mkr - Mkr Prognos - Mkr - Mkr Prognos - Mkr - Mkr Prognos - Mkr Mkr Prognos Mkr år Prognos - år ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG" - år Prognos - år - år Prognos - år - år Prognos - år - år Prognos - år år - över Prognos år - över LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

4 Ökad investeringsvilja bland landets lantbrukare Andelen lantbruksföretagare som anger att de investerat i byggnader det gångna året är fler än ifjol, liksom de som anger att de planerar byggnadsinvesteringar under. Även maskininvesteringarna är fler än förra året och allt fler planerar maskininvesteringar det kommande året. procent av lantbrukarna planerar någon investering det kommande året, motsvarande siffra ifjol var procent. Intresset för att investera i mer mark är störst bland företag som omsätter mellan mkr och bland lantbrukare under år. BYGGNADER Andelen företagare som gjort investeringar i byggnader ökar något, från 8 procent till procent. Det är något fler som planerar att investera i byggnader det kommande året, procent, jämfört med då motsvarande siffra var 8 procent. Se DIAGRAM. Djurstallsinvesteringar planeras av 9 procent av företagen och investeringar i andra byggnader planeras av procent av företagen, båda siffrorna är två procentenheter högre än föregående år. Störst andel som gjort byggnadsinvesteringar är fjäderfäföretagen där 89 procent investerat under. Det är en minskning med 8 procentenheter. Bland griskött-, nötkött- och mjölkproducenterna har, respektive 8 procent av företagarna investerat i byggnader. Växtodlingsproducenterna är de där minst antal, procent av lantbrukarna gjort byggnadsinvesteringar. Se DIAGRAM. DIAGRAM Jordbrukets byggnadsinvesteringar, inklusive djurstallar, DJURSTALLSINVESTERINGAR Fjäderfäföretagen är de som i störst utsträckning investerat i djurstallar under året, procent följt av mjölkföretagen med procent. Växt- mjölk- och grisköttsföretagare har ökade planer för investeringar i djurstallar jämfört med föregående år. Grisköttsföretagen är den produktionsgren där flest planerar att investera i djurstallar det kommande året, 8 procent, följt av nötköttsföretagen, procent. Bland mjölkproducenterna är det procent som planerar för nya djurstallsinvesteringar, en ökning med procentenheter från föregående år. Se DIAGRAM. INVESTERINGAR I MASKINER Fler lantbrukare har gjort maskininvesteringar under jämfört med föregående år, respektive procent. Planerna för maskininvesteringar de kommande månaderna är högre än föregående års planer, respektive procent. Se DIAGRAM. Omräknat i års fasta priser investerades det för cirka miljarder kronor vilket är en ökning med, miljarder eller nästan procent. Källa: Maskinleverantörerna samt egen bearbetning. Se DIAGRAM. MASKININVESTERINGAR DRIFTSGRENVIS Flest maskininvesteringar har det gångna året gjorts av grisköttsföretagen, procent har förnyat maskinparken vilket är en ökning från förra årets procent. Andelen växtodlare som investerat i maskiner har minskat från föregående år medan andelen mjölk- och nötköttsproducenter som investerat har ökat. Se TABELL. DIAGRAM Andel som planerar djurstallsinvesteringar, per produktionsgren 8 TÄNKER INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET HAR INVESTERAT UNDER ÅRET 8 9 Växtodling Mjölk Nötkött Gris DIAGRAM Byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inklusive djurstallar, Växtodling Mjölk Nöt Gris Fjäderfä Lamm DIAGRAM Jordbrukets maskininvesteringar HAR INVESTERAT UNDER DET SENASTE ÅRET KOMMER ATT INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET 8 9 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

5 procent av lantbrukarna planerar att investera i maskiner det kommande året, en ökning med procent från föregående år. Flest maskininvesteringar planeras av nötköttsproducenterna med procent, en ökning med procentenheter från föregående år. Bland mjölkproducenterna planeras färre maskininvesteringar under än det gjordes inför. procent av grisföretagarna planerar att investera i maskiner under vilket är en oförändrad siffra från i fjol. Se DIAGRAM. INVESTERINGAR OCH ÅLDER De yngre lantbrukarna är generellt mer benägna att investera i sina företag, tydligast är skillnaderna för byggnadsinvesteringar och maskininvesteringar. Investeringar i jordbruks- och skogsmark är jämnare fördelade över ålderskategorierna men lantbrukarna i ålderskategorin - år är något mer benägna att investera i jordbruks- och skogsbruksmark. Intresset för djurstallsinvesteringar följer intresset för byggnadsinvesteringar överlag. Se DIAGRAM. NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Lantbrukarna som planerar att utveckla sina företag med olika verksamheter är färre än i föregående års undersökning, procent jämfört med procent för ett år sedan. Mest intresserade av nya affärsmöjligheter är de yngre lantbrukarna, exempelvis planerar procent av företagarna mellan år en kompletterande verksamhet att jämföra med procent av företagarna mellan år. Störst är intresset för någon form av entreprenadverksamhet, procent har sådana planer. Andelen företagare som vill satsa på turism och gårdsförsäljning ökar från föregående år. Andelen företagare som vill satsa på energiproduktion är oförändrad från föregående år. De större företagen ser störst möjligheter till förädling av den egna produktionen. Se DIAGRAM 8. DIAGRAM Jordbrukets investeringar i maskiner & redskap - i fasta () priser, mkr 8 TRAKTORER ÖVRIGT DIAGRAM Gjorda investeringar i förhållande till ålder 8 BYGGNADER MASKINER MARK 8 9 KÄLLA: MASKINLEVERANTÖRERNA SAMT EGENBEARBETNING TABELL Gjorda maskininvesteringar, per produktionsgren, - < > År Växtodling Mjölk Nötkött Griskött % % % % % % 9% % % 9% % % DIAGRAM Andel som planerar maskininvesteringar per produktionsgren - DIAGRAM 8 Andel företag benägna till nya affärsmöjligheter utifrån omsättning ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET ENTREPRENAD HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN 8 Växtodling Mjölk Nötkött Griskött FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER TURISM ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU, MKR, MKR MKR MKR MKR MKR LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

6 Utlåning, konkurrenskraft och framtid Utlåningstakten på årsbasis har ökat med, miljarder jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till skogs- och lantbruket uppgick vid årsskiftet / till miljarder kronor. Det är en ökning under med, miljarder kronor eller,9 procent. Fastighetspriserna har fortsatt att stiga under, priserna ökar mest i mer bördiga områden och ligger still eller sjunker i mindre bördiga områden. Under året utvecklades priserna för insatsvaror svagt nedåt samtidigt som avräkningspriserna stärktes mot föregående år, främst mot andra halvan av året. Tillsammans med historiskt låg ränta bidrar prisutvecklingen till förbättrad lönsamhet för lantbruksföretagen. Hushållen i Sverige har fortsatt att öka sin skuldsättning, för var ökningen, procent (SCB). Utlåningstakten nådde sin topp i maj innan amorteringskravet infördes, därefter har utlåningstakten avtagit. Utlåningen till icke finansiella företag har under ökat med,9 procent (SCB) vilket är en ökning med, procentenheter från. DIAGRAM Andel lantbrukare som de senaste tre åren fått nej på en ansökan om lån, i procent KREDITER Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat med, procent per år sedan. Ökningstakten har under de senaste fem åren avtagit ner till i genomsnitt, procent per år. Skogs- och lantbruksnäringen som helhet har en hög soliditet om cirka procent. Spridningen i skuldsättning är stor och övervägande delen av de större intensiva producenterna har en betydligt lägre soliditet. Efterfrågan på krediter bedöms fortsatt ligga kvar på en hög nivå under till följd av det låga ränteläget. Under har andelen som fått nej på kreditförfrågningar till sin bank ökat till procent jämfört med föregående års procent. Det är främst griskötts- och mjölkföretagarna som fått avslag på sin låneansökan, med respektive procent som fått nej. Se DIAGRAM. AMORTERINGSANSTÅNDEN MINSKAR I år har vi för fjärde gången frågat lantbrukarna om de har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsanstånd på grund av vikande lönsamhet. Totalt sett för riket är det 8 procent som svarar att de minskat eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. Detta är en minskning jämfört med med procentenheter. procent svarar att de minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet men inte på grund av vikande lönsamhet jämfört med procent föregående år. Vid en jämförelse mellan produktionsgrenarna så svarar () procent av mjölkföretagarna och () procent av grisköttsföretagarna att de begärt amorteringsanstånd eller minskat sin amortering under. ( år siffror inom parentes) Bryter vi ned svaren utifrån företagens omsättning visar resultatet att procent av producenterna som omsätter, mkr har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet jämfört med procent. Siffran för de som omsätter > mkr är 8 (9) procent. Växtodling Mjölk Nöt Gris TABELL Jordbrukets skuldsättning Mkr 8 9 Landshypotek Swedbank/sparbankerna Danske bank Nordea Länsförsäkringar Bank SEB Övr. banker/kreditinstitut Leverantörskrediter 9 Släktlån Övrigt Summa SIFFRORNA I TABELLEN ÄR BANKERNAS EGNA UPPGIFTER OM UTLÅNINGEN. KRITERIUM FÖR ATT ETT LÅN SKA RÄKNAS MED ÄR ATT UTLÅNINGEN SKA AVSE PRIVATÄGT JORD- OCH SKOGSBRUK MED VERKSAMHET SOM RYMS I SNI-KODSYSTEMET FÖR JORD OCH SKOG. ÖVRIGA UPPGIFTER I TABELLEN ÄR SKATTADE VÄRDEN. KÄLLA: EGEN BEARBETNING OCH SCB LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

7 Störst andel som svarat att de minskat sin amortering eller begärt amorteringsfrihet återfinns i åldersspannet år. Vid en jämförelse av svarande utifrån företagens arealstorlek så ökar antalet hos företag med större areal. Bland de som brukar hektar är andelen () procent och bland de som brukar över hektar är andelen () procent som svarat att de minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet. Bland företagen som bedrivs som enskild firma har procent () ansökt om amorteringsanstånd medan bland aktiebolagen är antalet oförändrat jämfört med föregående år, procent. Detta visar att det finns en skillnad mellan bolagsformerna och hur de utvecklas. AMORTERINGAR Vi har i år ställt en ny fråga angående amorteringar. Amorterar du tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskifte? 9 procent anser sig amortera tillräckligt medan procent svarar nej och procent är tveksamma. Den produktionsgren där flest anser att de amorterar tillräckligt är fjäderfä med procent som svarat ja på frågan. Det är de arealmässigt större företagen som anser att de amorterar tillräckligt, procent av de med en areal på hektar anser sig amortera tillräckligt medan 9 procent av de med hektar eller mindre anser sig amortera tillräckligt. Sett till omsättning så är det företag inom intervallet, miljoner kronor där flest anser sig amortera tillräckligt, 9 procent har svarat ja på den frågan. Även sett till omsättning så är det de mindre företagen som inte anser sig amortera tillräckligt. Bland lantbrukare inom åldersgruppen anser sig 8 procent amortera tillräckligt. Äldre lantbrukare anser sig inte amortera tillräckligt. Bland aktiebolagen anser 8 procent att de amorterar tillräckligt och bland de företag som drivs som enskild firma är det procent som anser sig amortera tillräckligt. Se DIAGRAM. REKORDLÅG RÄNTA inleddes med en historiskt låg styrränta -, procent vilken under året ytterligare sänktes till -, procent vid årets utgång. Swedbank och Sparbankernas prognos för räntan är att vi kommer att få leva med negativa räntor under ytterligare år. Trots en orolig omvärld visar tillväxten i Europa och USA vissa positiva signaler. Sviterna från finanskrisen börjar sakta släppa greppet och Swedbank och Sparbankerna räknar med en starkare tillväxt under. De politiska riskerna är fortsatt stora och under året kommer effekterna av Trump och Brexit att börja synas. KONKURRENSKRAFT Andelen företagare som anser sig ha mycket god eller ganska god konkurrenskraft i förhållande till andra Europeiska länder har ökat. I år svarar procent att de bedömer sin konkurrenskraft som mycket god eller ganska god i förhållande till andra Europeiska länder. Förra året var motsvarande siffra procent. 8 procent anser den vara ganska eller mycket dålig. Förra året var motsvarande siffra procent. Se TABELL. FRAMTID Framtidstron har ökat sedan förra året. På frågan Skulle du rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen?, svarar nu procent ja absolut eller ja kanske, förra året var motsvarande siffra procent. Den positivaste gruppen är de under år, där hela 9 procent, skulle rekommendera en annan ung människa att bli lantbrukare. Lantbrukarna har blivit tillfrågade hur de ser på förutsättningarna i ett femårsperspektiv. De har kunnat välja mellan fyra svarsalternativ, bättre, oförändrade, sämre eller tveksam/vet ej. Störst andel som tror på bättre förutsättningar, procent, finns bland lantbrukare under år. Sämst tror de i ålderskategorin - år att det kommer att bli. procent av dem tror att det kommer att bli sämre. Se DIAGRAM. ENERGI Av de som tänker satsa på någon kompletterande verksamhet vill flest satsa på entreprenadverksamhet t.ex. skog och snöröjning samt energiproduktion. Av de som svarat att de tänker satsa på energiproduktion är det procent som skall satsa på solenergi medan nu endast procent tänker satsa på vindkraft. TABELL Lantbrukarnas bedömning av konkurrenskraften i förhållande till andra Europeiska länder uppdelat på företagsform och år EF AB Mycket god % % % % Ganska god % 9% 8% % Ganska dålig 8% % % 9% Mycket dålig 8% % % % Vet ej % % % 9% DIAGRAM Amorterar du tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskiften? DIAGRAM Fördelning av hur lantbrukarna ser på förutsättningarna i ett femårs perspektiv uppdelat på ålder Växtodling Mjölk Nöt Gris NEJ TVEKSAM, VET EJ - BÄTTRE OFÖRÄNDRADE SÄMRE TVEKSAM, VET EJ LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

8 Lönsamheten har ökat i samtliga regioner Lönsamheten har ökat i samtliga regioner sedan mätningen våren. Störst förändring har Region gjort där förbättringen är procentenheter. REGIONERNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET Samtliga regioner har en förbättrad upplevd lönsamhet. För första gången på tre år finns det en region där fler lantbrukare anser att de har god lönsamhet jämfört med de som anser att den är dålig. Lönsamhetsindex för Region är. Näst bäst är det i Region med ett index på minus 8. Se DIAGRAM. Den största förändringen har skett i Region där lönsamhetsindex har gått från minus till minus 8, en förbättring med procentenheter. Region är den region som visar lägst lönsamhetsindex på minus. Prognosen för våren 8 visar på en framtidstro med en ökning av lönsamheten i samtliga regioner. Störst positiva förändring finns bland lantbrukarna i Region där de tror att lönsamheten kommer att förbättras med 8 procentenheter. Högst tro på lönsamhet finns i Region där lönsamhetsindex för 8 visar. Lantbrukarna har fått frågan Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt lantbruksföretag?. Fördelningen mellan svaren presenteras i DIAGRAM. I Regionerna och upplever procent av lantbrukarna att de har tillräckligt god lönsamhet så att det räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön samt framtida investeringar. I region är antalet lantbrukare minst som känner att de har så god lönsamhet, 9 procent. Störst andel av lantbrukarna, procent som anser att lönsamheten är så dålig att verksamheten oftast går med förlust eller så dålig att de kommer att sluta som lantbrukare finns i Region. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN PÅ REGIONNIVÅ Högst benägenhet till åtgärder för att förbättra lönsamheten finns i Region där lantbrukarna i genomsnitt har planer för,8 åtgärder för att nå en bättre lönsamhet, se DIAGRAM. Att öka arbetet utanför företaget är störst i Region och där procent uppger detta. Att öka produktionen i befintlig produktionsgren är störst i Region med procent. I Region har lantbrukarna störst benägenhet att avveckla en verksamhet, procent. I samma region är det även flest, 8 procent, som planerar att börja med en ny verksamhet. Effektivisera produktionen vill flest i Region där procent av lantbrukarna planerar detta. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet, regionsvis samt prognos Prognos 8 Att öka samarbetet med andra lantbruksföretag är det högst intresse för i Region där procent önskar göra detta. I Region planerar flest för andra året i rad att öka direktkontakten med konsumenterna genom förädling eller direktförsäljning, procent. I Regionerna och är intresset för att ingå i ett kvalitetssystem högst, procent. Att terminsäkra är det störst intresse för i Region där procent kommer att satsa på det. Det är även i denna region som flest, procent, planerar att utöka sin omvärldsbevakning. DIAGRAM Så upplever lantbrukarna sin lönsamhet, regionvis SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN SAMT ATT DU KAN SPARA PENGAR FÖR FRAMTIDA INVESTERINGAR. SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN VARKEN BRA ELLER DÅLIG MEN TÄCKER ALLA LÖPANE UTGIFTER SÅ PASS DÅLIG ATT DU NÄTT OCH JÄMT FÅR VERKSAMHETEN ATT GÅ IHOP. SÅ PASS DÅLIG ATT VERKSAMHETEN OFTAST GÅR MED FÖRSLUST SÅ DÅLIG ATT DU MÅSTE SLUTA SOM LANTBRUKARE DET NÄRMASTE ÅRET DIAGRAM Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionsvis ÖKA ARBETET UTANFÖR FÖRETAGET ÖKA PRODUKTIONEN AVVECKLA EN VERKSAMHET BÖRJA MED NY VERKSAMHET EFFEKTIVISERA PRODUKTIONEN ÖKA SAMARBETET MED ANDRA LANTBRUKSFÖRETAG ÖKA FÖRÄDLINGEN ELLER DIREKTFÖRSÄLJNINGEN SATSA PÅ ETT KVALITETSSYSTEM TERMINSÄKRA ÖKAD OMVÄRLDSBEVAKNING 8 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

9 Flest gjorda investeringar i Region i år igen Flest företagare som investerat under det gångna året finns i Region med procent följt av Region med procent. I Region är andelen företagare som planerar investeringar de kommande månaderna flest med procent, följt av Region med procent. I Region har procent gjort investeringar i byggnader exklusive djurstallar. Högst andel företag som gjort djurstallsinvesteringar finns i Region och. Flest maskininvesteringar har företagarna, även i år, gjort i Region. Se DIAGRAM. Högst andel företagare som planerar investeringar i andra byggnader än djurstallar de kommande månaderna finns i Region med 8 procent, följt av Region med procent. Störst andel som planerar djurstallsinvesteringar finns i Region med procent. NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Intresset för att utveckla nya affärmöjligheter har ökat i Region, och medan det har minskat i de andra regionerna från föregående år. I Region där intresset var störst året innan har det minskat från procent till procent i år. Mest intressant är entreprenadverksamhet i samtliga regioner förutom i Region där intresset för energiproduktion för eget bruk är störst. Högst andel företag som vill investera i förädling av gårdens produkter finns i Region, procent, följt av Region och. Satsningar på turism planeras av flest i Region där procent planerar investeringar i sådan verksamhet. Av de som angett intresse för att utveckla någon form av energiproduktion är intresset för solenergi störst i samtliga regioner utom i Region där intresset för energiproduktion från skogsråvaror är större. Se DIAGRAM. 9 procent av lantbrukarna i Region och planerar maskininvesteringar, följt av Region där procent av företagen planerar maskininvesteringar. Se DIAGRAM. I Region har störst andel gjort investeringar i mark, andelen som planerar investeringar i mark under året är flest i Region. Minst andel företag som gjort markinvesteringar finns i Region och. Region planerar minst markaffärer. Se TABELL. TABELL Lantbrukarnas investering i jordbruks- eller skogsmark Region Har gjort Planerar DIAGRAM Gjorda investeringar regionvis BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DIAGRAM DJURSTALLAR MASKINER Andel företag regionvis, benägna till nya affärsmöjligheter ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET DIAGRAM Planerade investeringar regionvis ENTREPRENAD HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER TURISM 8 8 BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DJURSTALLAR MASKINER ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 9

10 Överlåtelse av fastighet ÄGARFÖRÄNDRINGAR Det är fler som planerar att överlåta sin fastighet eller drift jämfört med föregående år. Flest som tänker överlåta fastigheten inom tre år finns i Regionerna och med respektive procent. I Region planerar de flesta att överlåta fastigheten inom släkten medan de flesta i Region tänker sälja på öppna marknaden. Lägst antal lantbrukare som planerar överlåta fastighet eller drift finns i Regionerna och. Se DIAGRAM. KONKURRENSKRAFT Konkurrenskraften i förhållande till andra Europeiska länder upplevs olika i regionerna. I Region upplever procent av lantbrukarna att de har ganska eller mycket god konkurrenskraft. Därefter kommer Region med procent. Sämst konkurrenskraft upplever lantbrukarna i Regionerna och där procent upplever att konkurrenskraften är god. Mest tveksamma är lantbrukarna i Region där procent svarat tveksam, vet ej. SE DIAGRAM. MJÖLKPRODUKTIONENS FÖRÄNDRING Det är stora skillnader på hur mjölkproducenterna i landet ser på framtiden. I Region planerar procent att öka sin produktion och 9 procent i Region. I Regionerna och är det däremot ingen som tänker utöka inom en treårsperiod. Flest som svarat att de skall upphöra med sin mjölkproduktion inom tre år finns i Regionerna och med 9 respektive procent. I Region tror procent att de kommer minska sin mjölkproduktion. Se DIAGRAM. LANTBRUKSFÖRETAGENS ANSTÄLLNINGAR De flesta lantbruksföretag som har anställda finns i Regionerna och där 9 respektive procent har en eller flera anställda. Lägst antal lantbruksföretag med anställd personal finns i Regionerna och där procent har anställd personal. I Region tänker procent av lantbrukarna att anställa ny personal inom två år medan det i Region är procent. Det är lägsta siffran bland regionerna. Se DIAGRAM. DIAGRAM Mjölkproduktionens förändring, regionvis 8 ÖKAR OFÖRÄNDRAD MINSKAR UPPHÖR DIAGRAM Andel som planerar att överlåta eller sälja lantbruksfastigheten eller lantbruksdriften i procent DIAGRAM Andelen företag som har anställda och andelen företag som planerar att anställa de kommande två åren JA, JAG HAR ANSTÄLLDA IDAG JA, JAG KOMMER ANSTÄLLA INOM TVÅ ÅR 8 8 ÖVERLÅTA HELA LANTBRUKSFASTIGHETEN INOM SLÄKTEN SÄLJA HELA LANTBRUKSFASTIGHETEN PÅ ÖPPNA MARKNADEN ÖVERLÅTA HELA LANTBRUKSDRIFTEN INOM SLÄKTEN SÄLJA HELA LANTBRUKSDRIFTEN PÅ ÖPPNA MARKNADEN DIAGRAM Upplevd konkurrenskraft i förhållande till andra Europeiska länder uppdelat på region MYCKET GOD GANSKA GOD GANSKA DÅLIG MYCKET DÅLIG TVEKSAM, VET EJ LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

11 Regiontabell FRÅGOR TOTAL EF AB REGION REGION REGION REGION REGION REGION REGION Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt lantbruksföretag idag? Är den..? Räcker till löpande utgifter, lön och investeringar Räcker till löpande utgifter och lön Räcker till löpande utgifter Räcker till löpande utgifter Går oftast med förlust Planerar du att, under de kommande månaderna, göra väsentliga investeringar i..? Byggnader exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner Bedömer du att lönsamheten idag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar 8 8 Kommer du att anställa ny personal inom två år? Ja Nej LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

12 SAMMANFATTNING AV LANTBRUKSBAROMETERN Bättre lönsamhet och positiv framtidstro OM STUDIEN Intervjuerna har skett mellan - januari. Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 98 och årets Lantbruksbarometer är den :e helårsupplagan. Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad lantbrukare, under september ifjol intervjuades lantbrukare. Arbetsgruppen för Lantbruksbarometern har bestått av Jimmy Larsson, Helena Iacono och Therese Rödin från LRF Konsult samt Ulf Möller, Erik Engelbrekts och Stefan Johansson från Swedbank och Sparbankerna. LÖNSAMHETEN Lönsamheten har förbättrats jämfört med för ett år sedan. Fyra av tio lantbrukare anser att deras lönsamhet är god. Bäst lönsamhet upplever grisköttsproducenterna att de har. De är tillsammans med nötköttsproducenterna de verksamhetsgrenar som har ett positivt lönsamhetsindex. Sämst lönsamhet upplever växtodlingsproducenterna där 8 procent svarat att de har god lönsamhet.den framtida prognosen visar på ökad lönsamhet för samtliga produktionsgrenar. INVESTERINGAR Genomförda byggnadsinvesteringar har ökat med procentenheter till procent sedan föregående år medan maskininvesteringarna har ökat med procentenheter till procent. Planerade djurstallsinvesteringar är störst bland grisköttsproducenter där 8 procent planerar för investeringar. Nötköttsproducenterna är de som planerar flest maskininvesteringar inför det kommande året, procent, en ökning med procentenheter sedan föregående år. UTLÅNING OCH AMORTERING Lantbrukarnas upplåning ökade med, miljarder kronor eller,9 procent under. Tillsammans med historiskt låg ränta bidrar prisutvecklingen till förbättrad lönsamhet för lantbruksföretagen. Vi har i år ställt en ny fråga angående amorteringar. Amorterar du tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskifte? 9 procent anser sig amortera tillräckligt medan procent svarar nej och procent är tveksamma. KONKURRENSKRAFT OCH FRAMTID Lantbrukarna upplever en ökad konkurrenskraft jämfört med föregående år, procent av företagen upplever sig konkurrenskraftiga jämfört med kollegorna i Europa. I ett femårsperspektiv tror procent av de lantbrukare som är under år att förutsättningarna för lantbruket kommer att bli bättre. REGIONERNA Lönsamheten har förbättrats i samtliga sju regioner jämfört med föregående år. I Region är lönsamhetsindex högst, medan det är lägst i Region med minus. Störst planer för investering i jord- eller skogsmark finns i Region där procent har sådana planer. I Region vill flest, procent överlåta hela fastigheten till någon inom släkten medan flest som vill sälja på öppna marknaden finns i Region där 9 procent planerar detta. Besöksadress: Landsvägen Postadress: Sundbyberg Telefon: Besöksadress: Franzénsgatan Postadress: Stockholm Telefon: