3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen"

Transkript

1 LANT BRUKS BAROM ETERN svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen lönsamhet investeringar finansiering marknad energi attraktion

2 Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 197. Sifo har på uppdrag av LRF, LRF Konsult och Swedbank telefonintervjuat lantbrukare mellan den januari och 3 februari. I Lantbruksbarometern redovisas böndernas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mer heltäckande bild av utvecklingen. BAKGRUND Materialet redovisas som totalsiffror för Sverige, men också uppdelat på län. Projektgrupp för årets Lantbruksbarometer: Jimmy Larsson LRF Konsult Helena Högberg LRF Konsult LarsGöran Svensson LRF Konsult Lovisa Forssell LRF Anna Lundell LRF Magnus Hammar Swedbank Stockholm i april

3 Hitta snabbt i Lantbruksbarometern Sammanfattning /02 03 lönsamhet /04 07 norrbottens län /44 investeringar /0 finansiering / 13 marknad /14 energi / 17 attraktion / 19 frågebeskrivning / rikssiffror / 23 VäSterbottenS län /43 JämtlandS län /42 / VäSternorrlandS län innehåll metod /45 dalarnas län / / gävleborgs län VärmlandS län / VäStmanlandS län /3 25/ UppSala län 24/ StockholmS län örebro län / / SödermanlandS län VäStra götalands län / 27/ östergötlands län JönköpingS län /2 / kalmar län hallands län /34 kronobergs län /29 31/ gotlands län Skåne län /33 32/ blekinge län LANTBRUKSBAROMETERN 01

4 Lönsamheten förbättrad 46 PROCENT TyCkER att lönsamheten är ganska EllER mycket god, EN förbättring med PROCENT ENhETER från föregående år. 4 PROCENT TROR På OföRäNdRad EllER bättre lönsamhet under, EN minskning med 4 PROCENTENhETER. PROCENT av lantbrukarna PlaNERaR att NyaNsTälla inom Två år. sammanfattning Fler bönder upplever positiv lönsamhet LANT BRUKS BAROM ETERN Lantbrukarnas uppfattning om lönsamheten visar nu en mer positiv trend, efter två års tillbakagång. I år uppger 46 procent att de tycker att lönsamheten är ganska eller mycket god. Det är en förbättring med procentenheter från föregående år, även om det inte är på samma nivå som toppåret 07. Fortfarande upplever dock mer än hälften, 52 procent, att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Lantbrukare i Östergötland, Skåne och Västra Götaland är de mest nöjda med lönsamheten. Minst nöjda är de i Jämtland, Dalarna och Gävleborg. Mjölk, nöt och växtodlingsproducenter upplever efter två års nedgång att lönsamheten har vänt uppåt. Grisproducenternas lönsamhet fortsätter att sjunka. Försiktigare optimism om framtida lönsamhet 4 procent tror att lönsamheten kommer att vara oförändrad eller bättre under. Föregående år var siffran procent, optimismen har alltså blivit något försiktigare. Förhoppningarna om bättre lönsamhet är i år något lägre i 13 av län. Jämfört med föregående år har nästan samtliga branscher en försiktigare optimism om lönsamheten inför det kommande året. De största förhoppningarna finns hos trädgårdsväxtodlare och grisköttsföretag, med 92 respektive procent. Bland fjäderfä och nötköttsproducenter är motsvarande siffra 61 respektive 1 procent. Var femte lantbrukare investerade i byggnader Andelen bönder som investerade i byggnader, inklusive djurstallar, under slutade för tredje året i rad på procent. Mest investeringsbenägna i byggnader är företag inom fjäderfä och griskött där respektive 3 procent investerade. När det gäller kommande byggnadsinvesteringar, för, toppas byggplanerna av Södermanlands län på procent följt av Uppsala och Stockholms län med 29 procent. Var tredje har investerat i maskiner Andelen lantbrukare som investerade i maskiner sjönk under med en procentenhet till 32 procent. Andelen som planerar att investera i maskiner under är 17 procent, vilket är en ökning med två procentenheter sedan föregående år. I topp ligger Örebro län. Där har procent investerat i maskiner. I botten ligger Värmlands län och Dalarna på 27 procent. Utlåningen ökade med 7 procent Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet / till drygt 2 miljarder kronor. Detta är en ökning under med, miljarder kronor eller 7,2 procent. Skulderna i jord och skogsbruket har fördubblats under en åttaårsperiod och lönsamheten har inte stigit i samma takt. I årets lantbruksbarometer frågades om företagaren känner oro inför kommande räntehöjningar. En femtedel av de tillfrågade är oroliga inför framtida räntehöjningar, 45 procent av de tillfrågade känner inte någon oro alls, trots att räntan troligen kommer att stiga de närmaste åren. Mest orolig är man på Gotland, 27 procent, och minst i Västmanlands län, procent. Unga vill sälja på hemmamarknad Viljan att i framtiden certifiera produktionen är i stort sett oförändrad, för andra året i rad. procent vill certifiera enligt KRAV och 14 procent enligt Svenskt Sigill. I år vill 62 procent att en större del av produktionen säljs på hemmamarknaden, jämfört med 69 procent föregående år. I norrlandslänen är siffrorna högre. 2 procent i Västerbottens län instämmer, vilket är en ökning från 79 procent förra året. Yngre lantbrukare har ett större intresse för hemmamarknaden; 77 procent i åldersgruppen år och yngre instämmer helt eller delvis i påståendet, medan motsvarande siffra för åldersgruppen 61 år och äldre är 5 procent. 02 LANTBRUKSBAROMETERN

5 Stora gårdar ökar mjölkproduktionen Andelen bönder som planerar att öka mjölkproduktionen inom en treårsperiod minskar från 27 till 23 procent, jämfört med. En lika stor andel vill minska eller upphöra med mjölkproduktionen. En större andel stora gårdar planerar för en utvidgning av företaget än vad mindre gårdar gör. Bland företag med högre omsättning än 5 miljoner kronor planerar 47 procent att öka produktionen och endast 4 procent att minska eller upphöra med verksamheten. På gårdar med en omsättning mellan kronor och 1 miljon kronor planerar 13 procent att utöka, medan procent planerar att upphöra eller minska verksamheten. Fler grisbönder lägger ned produktionen 32 procent av grisköttsföretagarna har för avsikt att minska eller upphöra med produktionen, mot 24 procent året innan. I Skåne är siffran procent. När det gäller nötköttsproducenterna tänker 2 procent minska eller upphöra med sin produktion, i Stockholm är siffran 52 procent. 25 procent av får och lammproducenterna avser att minska eller upphöra med produktionen, lika många tänker öka. När det gäller de regionala skillnaderna är gotlandsbönderna mest benägna till förändring. Hela 5 procent tänker öka sin får och lammproduktion, samtidigt som 7 procent planerar att minska eller upphöra med densamma. Var tredje lantbrukare har anställda Av Sveriges lantbruksföretag har nästan en tredjedel, 31 procent, en eller flera anställda. I Östergötlands, Kalmar och Norrbottens län har cirka procent av företagarna anställda, de högsta noteringarna i landet. Inom två år planerar procent av lantbrukarna att anställa ny personal. Bland unga lantbrukare planeras det i särskilt hög grad för det. Energiproduktion fortfarande framtiden Andelen som vill investera i energiproduktion minskade marginellt från till procent jämfört med. Intresset för att använda råvaror från skogen för energiändamål ökar och står för drygt hälften av investeringsviljan. Sedan 06 har intresset för skogsråvaror ökat från till 51 procent. Grisföretag är de som är mest intresserade av energiproduktion. procent, jämfört med 9 procent av mjölk respektive nötköttsproducenterna, vill investera i energi det närmaste året. Helst investerar grisföretagarna i vindkraft. Störst intresse för energi finns på Gotland och i Västerbottens län, procent vardera, medan intresset är lägst i Kronoberg, 6 procent. Stolta lantbrukare som trivs med sitt jobb 74 procent känner att konsumenterna har förtroende för dem som producenter. Liksom tidigare år upplever norrlandsbönderna störst förtroende. Viljan att rekommendera lantbruksyrket till den yngre generationen minskade förra året till 6 procent, men ökar i år till 70 procent. Viljan är större bland yngre lantbrukare, 5 procent för gruppen 31 år, jämfört med 63 procent för gruppen över 61 år. 2 procent känner sig stolta över att vara lantbrukare. Trots en nedgång jämfört med föregående år är det en ökning med 13 procentenheter sedan 04. På frågan om de trivs med sitt yrke svarar 97 procent att de gör det. Siffran för grisproducenterna är 9 procent, trots den allvarliga ekonomiska situationen många av dem befinner sig i. I åldersgruppen år och yngre är trivseln med yrket total, och bland bönder med mer än 0 hektar mark trivs 99 procent. LANT BRUKS BAROM ETERN sammanfattning LANTBRUKSBAROMETERN 03

6 Lönsamheten vänder uppåt efter två tuffa År Vänder lönsamheten uppåt men det gäller inte alla. grisproducenterna Fortsätter att tappa lönsamhet. LÖNSAMHET ÅRETS Lantbruksbarometer visar att lantbrukarnas situation har förbättrats och att 09 var ett bottenår. Nivåerna har återhämtat sig men är inte uppe på 07 års topp. Mjölk och växtodlingsproducenterna är de som återhämtat sig bäst medan nötköttsproducenterna inte nått samma nivåer. De som har det allra mest ansträngt med ekonomin är grisköttsproducenterna som till skillnad från övriga produktionsgrenar upplever en stark nedgång i lönsamheten. LÖNSAMHETEN IDAG Lantbrukarnas uppfattning om hur god deras lönsamhet är, har efter två års kraftigt fallande på nytt ökat. De har bedömt sin nuvarande lönsamhet genom att svara på om den är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig. I år uppger 46 procent att de tycker att lönsamheten är ganska eller mycket god. Detta är en klar förbättring med procentenheter mot föregående år, även om det inte är på samma nivå som lantbrukarna upplevde under toppåret 07. Fortfarande upplever fler än hälften, 52 procent, att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Se tabell 1. tabell 1 lönsamheten i dag svarsalternativ mycket god lönsamhet ganska god lönsamhet ganska dålig lönsamhet mycket dålig lönsamhet tveksam, vet ej Procentandel Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig. Lönsamhetsindex har i årets undersökning ökat med 44 procentenheter, från minus till minus 6. Nettotalet är fortfarande negativt, vilket innebär att fler anser att lönsamheten är dålig. Historiskt sett är det ändå det näst bästa nettotalet under en tioårsperiod. Se diagram 1. Diagram 1 BöndeRnas UPPleVda nettolönsamhet 00 0 Andel som svarat Ganska god eller Mycket god Andel som svarat Ganska dålig eller Mycket dålig Variation mellan länen Lantbrukarnas uppfattning om den egna lönsamheten har ökat från föregående år, även om ökningen skiljer sig från län till län. Lantbrukare i Östergötland, Skåne och Västra Götaland är de som är mest nöjda med den egna lönsamheten. I dessa län uppger mer än hälften att deras lönsamhet är god. Bönderna i Jämtland, Dalarna och Gävleborg är de mest missnöjda med lönsamheten. I tabell 2 redovisas de län där lantbrukarna är mest positiva respektive negativa till lönsamheten i procent. tabell 2 andel som BedömeR FöRetagets lönsamhet som mycket god/ganska god HÖGST östergötlands län skåne län Västra götalands län LÄGST gävleborgs län dalarnas län Jämtlands län Nettotal 54% 53% 52% 33% 33% 29% Lönsamheten varierar mellan produktionsgrenarna Den uppfattade lönsamheten splittrar produktionsgrenarna. Mjölk nöt och växtodlingsproducenter upplever efter två års nedgång att lönsamheten har vänt uppåt. Kvar är grisproducenterna där lönsamheten fortsätter att sjunka. Lantbrukarnas bild av lönsamheten i respektive produktionsinriktning överensstämmer väl med siffrorna i LRF Konsults kvartalsrapporter för. 04 LANTBRUKSBAROMETERN

7 Diagram 2 UPPLEVD LÖNSAMHET FÖRDELAT PÅ PRODUKTIONSGREN Växtodling ökar Inom växtodlingsföretagen har lönsamhetsindex ökat markant, från minus 63 till plus 9. Bland växtodlingsföretagarna anser 54 procent att lönsamheten är god. Det är en förbättring med procentenheter från föregående år. Se diagram 2. Av de svenska växtodlingsföretagen avser procent att utöka andelen av spannmål eller oljeväxter för det kommande året, 6 procent planerar att minska andelen. Dystert för grisköttsföretagen Grisköttsproducenternas lönsamhet fortsätter att minska. Lönsamhetsindex faller från redan låga minus till minus 64. Det är 0 (noll) procent som anser att lönsamheten är mycket god och procent som anser att lönsamheten är ganska god. Detta kan förklaras av att avräkningspriserna är mycket låga och kostnaderna fortsatt höga. Se diagram 2. Av de svenska grisköttsföretagen planerar procent att upphöra med verksamheten inom tre år medan procent planerar att göra en utökning. God lönsamhet för mjölkbönderna Mjölkbönder är den produktionsgren som upplever att lönsamheten är högst. Lönsamhetsindex har gått från rekordlåga minus 56 till plus. Det är en förändring på 2 enheter. Anledningen till att mjölkföretagen inte når upp till rekordnivån 07 är att priset på insatsvarorna fortfarande är höga. Se diagram 2. Av de svenska mjölkproducenterna uppger 23 procent att de kommer att utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. Lika många, 23 procent, uppger att de kommer att upphöra eller minska produktionen. Bättre, men inte bra för nötköttsproducenter Lönsamhetsindex för nötköttsproducenterna har ökat från minus 53 till minus. Detta innebär en förbättring jämfört med föregående år, men 69 procent upplever fortfarande lönsamheten som ganska eller mycket dålig. Se diagram 2. Bland nötköttsproducenterna räknar 17 procent med att lägga ner sin produktion de närmaste tre åren medan procent planerar för en utökning under samma tidsperiod. FRAMTIDA LÖNSAMHET Hur påverkas lantbrukarnas syn på lönsamheten det kommande året med vetskap om att det under blev en förbättring? De tillfrågade har kunnat välja mellan fyra olika svarsalternativ: Bättre, oförändrad, sämre eller tveksam/vet ej. I årets undersökning uppger procent att de tror att lönsamheten kommer att bli bättre, 54 procent svarar att de tror på oförändrad lönsamhet och procent av de tillfrågade förutser en sämre lönsamhet framöver. I fjol var motsvarande siffror, 4 respektive procent. Lantbruksbarometern visar att Sveriges bönder räknar med en fortsatt positiv utveckling där 4 procent tror att lönsamheten kommer att vara oförändrad eller bättre under. Föregående år var siffran procent vilket visar att optimismen är något försiktigare. Regionala skillnader Förhoppningarna om bättre lönsamhet är i år något lägre i 13 av län. Skillnaden mellan länen är procentenheter där lantbrukarna i Stockholms län, Gotland och Västmanlands län är mest optimistiska med 9 procent. Lantbrukarna i Västra Götalands och Kalmar län är de minst optimistiska och där tror 14 procent att lönsamheten kommer att bli sämre. Se tabell 3. tabell 3 ANDEL SOM TROR PÅ bättre / SäMRE LÖNSAMHET INOM ETT ÅR, HÖGSTA VäRDENA INOM VARJE GRUPP HÖGST Stockholms län Gotlands län Västmanlands län LÄGST Västerbottens län Kalmar län Västra Götalands län 9% 9% 9% % 14% 14% LÖNSAMHET LANTBRUKSBAROMETERN 05

8 LÖNSAMHET Framtida planer för förbättrad lönsamhet Drygt 0 procent av de intervjuade har planer för att förbättra den egna lönsamheten. Av dessa är intresset störst för effektivisering och en ökning av produktionen. procent anger att de vill öka samarbetet med andra lantbruksföretag. Bland grisköttsproducenterna är siffran 45 procent. Bland fjäderfä och får/lammproducenter planerar en tredjedel av företagarna att öka förädlingen och direktförsäljningen till konsumenterna. Av dem som angett att de inte har några planer för att förbättra lönsamheten anger 33 procent att de är för gamla och 25 procent att det inte skulle innebära någon lönsamhetsförbättring. Av grisköttsproducenter som inte planerar att investera, anger 55 procent att det inte skulle öka lönsamheten. Dalande framtidstro i nästan alla branscher Jämfört med föregående år har nästan samtliga branscher en försiktigare optimism om lönsamheten inför det kommande året. Trots detta visar alla branscher, utom fjäderfä, att mer än 0 procent av lantbrukarna tror på en bättre eller oförändrad lönsamhet. De största förhoppningarna har trädgårdsväxtodlarna och grisköttsproducenterna med 92 respektive procent, se diagram 3. Fjäderfä och nötköttsproducenter är de som tror på lägst förbättring av lönsamheten, där har 61 respektive 1 procent svarat att de tror på en oförändrad eller bättre lönsamhet. Fjäderfäproducenterna har den största nedgången, 31 procentenheter sedan året innan. Bland växtodlings mjölk och får/lammproducenterna är det 5, 5, respektive 6 procent som tror på att lönsamheten blir oförändrad eller bättre. Diagram 3 Andel som tror på bättre eller oförändrad lönsamhet under året % Växt Mjölk Nötkött Gris Får/ lamm Fjäderfä Mjölk/ Trädgård nöt Annan Anställda inom lantbrukssektorn Av Sveriges lantbruksföretag har nästan en tredjedel, 31 procent, en eller flera anställda. Flest anställda har producenter inom fjäderfä där 3 procent av företagen har minst en anställd. Av landets gris och mjölkproducenter har 69 respektive 53 procent av företagen anställda. Inom två år planerar procent av lantbrukarna att anställa ny personal till företaget. För gris, fjäderfä och trädgårdsföretag är det var femte. Bland unga lantbrukare planeras det i högre grad för att anställa personal till verksamheten. De län där flest lantbrukare har anställda är Östergötlands, Kalmar och Norrbottens län där cirka procent av företagarna har anställda. De närmaste två åren kommer flest lantbruksföretag i Norrbottens, Södermanlands och Västernorrlands län att nyanställa. I dessa län planerar, respektive 13 procent att nyanställa. Missnöjet minskar vid markintrång Var fjärde lantbrukare har drabbats av markintrång de senaste tre åren. Flest drabbade finns i Västernorrlands, Stockholms och Blekinge län där, 32 respektive 31 procent av lantbrukarna blivit drabbade. Missnöjet för de ersättningar som betalats ut har varit stort. I och med utredningen om expropriationsersättning SOU 0:99 och de åtgärder som vidtagits syns en tydlig skillnad, där årets missnöje sänkts från 72 till 64 procent. Det största missnöjet syns i Stockholms län där endast procent anger att de är nöjda med den ersättning som de fått. Lantbrukarna i Värmlands län är de som är nöjdast, där 47 procent anger detta LANTBRUKSBAROMETERN

9 MJÖLKFÖRETAGEN ÄR de BLANd SVERIGES LANTBRUKARE SOM UPPLVET BÄST LÖNSAMHET UNdER.

10 Bönderna fortsätter investera i jämn investeringar i byggnader ligger kvar på Samma NiVå för tredje året i rad. Samtidigt SjuNker maskininvesteringarna för andra året i rad, dock bara med en procentenhet. de Som investerar i Nya affärsmöjligheter är främst företag med mer än 0 hektar. Andelen bönder som investerade i byggnader, inklusive djurstallar, under slutade, för tredje året i rad på procent. Se diagram 1. Oförändrade 9 procent investerade i djurstallar. Diagram 1 JordbrUkets byggnadsinvesteringar, inkl. djurstallar, Mest investeringsbenägna var företag inom fjäderfä och griskött där respektive 3 procent investerade under. Andelen investerande mjölkbönder ökade med två procentenheter till 27 procent. Även andelen nötköttsproducenter som investerade i byggnader inklusive djurstallar ökade, från procent till 27 procent. Se diagram 2. Diagram 2 byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inkl. djurstallar, Har investerat under det SenaSTe året kommer att investera under det kommande året 0% % Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/lamm Under planerar procent att investera, det är en minskning med två procentenheter jämfört med. De samlade byggplanerna toppas av Södermanlands län på procent följt av Uppsala och Stockholms län med 29 procent. Se tabell 1. Det är grisköttsföre 2 tabell 1 planerar byggnadsinvesteringar HÖGST södermanlands län Uppsala län stockholms län LÄGST Jönköpings län västerbottens län västmanlands län Diagram 3 planerade byggnadsinvesteringar i djurstallar, länsvis, Kronoberg Stockholm Kalmar Gotland Halland Dalarna Uppsala Blekinge Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Södermanland Värmland Jönköping Norrbotten Västmanland Skåne Västra Götaland Östergötland Örebro 0% 5 % 29% 29% % 14% 14% tagen tillsammans med fjäderfäföretagen som planerar flest investeringar i ekonomibyggnader med 32 procent vardera. 27 procent av får/lammproducenterna samt procent av mjölkföretagen planerar också väsentliga byggnadsinvesteringar. Sju procent tänker under investera i djurstallar, det är två procentenheter färre än föregående år. Nedgången bekräftas enligt de preliminära förprövningarna som görs hos länsstyrelserna. Kronobergs län, procent toppar listan av planerade investeringar i djurstallar för andra året i rad, följt av Stockholms län på 13 procent. Lägst investeringsvilja är det i Örebro med tre procent. Se diagram 3. 0 LANTBRUKSBAROMETERN

11 takt byggnadsinvesteringar exklusive djurstallar Under 09 gjordes väsentliga investeringar i byggnader exklusive djurstallar med 13 procent, så även under. Trädgårdsväxtföretag och grisköttsföretag investerade mest, 29 respektive 17 procent. Därefter följer får/lammföretag procent och nötköttsföretag 14 procent. I Södermanlands län investerade störst andel bönder, procent, i byggnader exklusive djurstallar. Östergötland och Västmanlands län följer med 19 procent respektive 14 procent. Lägst vilja att investera i andra byggnader än djurstallar var det i Blekinge län och på Gotland, 9 procent samt i Kronoberg procent. procent i Södermanlands län tänker investera i byggnader exklusive djurstallar under. I Uppsala län planerar procent och i Stockholms län procent att bygga. Maskininvesteringarna fortsätter nedåt Maskininvesteringarna ligger på i stort sätt samma nivå som förra året och har förändrats marginellt, minus 1 procentenhet. Det innebär att var tredje bonde, 32 procent, investerade i maskiner under. Totalt investerade bönderna enligt Maskinleverantörerna för 6,5 miljarder kronor i maskiner under. Det är knappt två procent mindre än under. Traktorförsäljningen ökade i antal och värde. Se diagram 4 och 5. Diagram 4 JordbrUkets maskininvesteringar, % Har investerat under det SenaSTe året kommer att investera under det kommande året Diagram 5 JordbrUkets investeringar i maskiner & redskap 00 i fasta () priser, mkr TrakTorer ÖvriGa maskiner/redskap Andelen bönder som planerar att investera i maskiner under är 17 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. Investeringar i maskiner görs som regel i slutet av året när lantbrukaren vet hur stort årets överskott blivit. Andelen lantbrukare som uppger att de tänker investera i maskiner under nästkommande år är därför regelmässigt lägre än det verkliga utfallet. Investeringsviljan beror på inriktning och var man bor Investeringsviljan varierar med böndernas produktionsinriktning. Maskininvesteringarna har minskat hos växtodlingsoch nötköttsproducenterna under. Jämfört med 09 ökade grisköttsföretagen med 3 procentenheter, följt av mjölkföretagen. Se tabell 2. tabell 2 gjort maskininvesteringar, per produktionsgren, växtodling mjölk nötkött gris % % 31% 44% % % % 33% 33% 33% % 42% Andelen lantbrukare som gjort investeringar i maskiner under det senaste året varierar stort beroende på var man bor. I topp ligger Örebro län. Där har procent investerat i maskiner. Följer gör Norrbotten samt Kalmar län som är kvar på topp tre. Här investerade 3 procent i maskiner under. I botten ligger Västmanlands län, 2 procent, samt Värmlands och Dalarnas län, 27 procent. Se tabell 3 nästa sida. källa: jordbruksverket /maskinleverantörerna LANTBRUKSBAROMETERN 09

12 tabell 3 I tabell 4 visas andelen lantbrukare som planerar att ingjort maskininvesteringar HÖGST örebro län norrbottens län kalmar län % 3% 3% Diagram 7 andelföretag i olika storleksklasser benägna till nya affärsmöjligheter Entreprenad: skog, snöröjning etc. Energiproduktion 0% 5 25 LÄGST Västmanlands län Värmlands län dalarnas län 2% 27% 27% vestera i maskiner under. Andelen hos nötköttsföretagarna stiger med fem procentenheter jämfört med års andel på procent. Andelen växtodlingsföretagare som planerar att investera i maskiner ökar med tre procentenheter till procent. Andelen grisköttsföretagare som investerar i maskiner minskar marginellt från till procent. Andelen maskininvesterande mjölkföretagare är oförändrade procent. tabell 4 Planerar maskininvesteringar, Per Produktionsgren, Växtodling % mjölk % nötkött 17% gris % Förädling av gårdens produkter Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompl. verksamhet Försäljning på gården, gårdsbutik Turism, t.ex. stuguthyrning, bo på lantgård, jakt, fiske Hästar Företagets areal 25 ha ha 510 ha 10 ha >0 ha 0% 5 25 Stora företag utvecklar mest Bland nya affärsmöjligheter har under olika typer av entreprenadarbeten, i exempelvis skog och snörröjning, upplevts som mest intressanta. Det är företag med mer än 0 hektar som är mest benägna till nya affärsmöjligheter. De är tydligt mer intresserade av entreprenad, energiproduktion för försäljning och eget bruk samt, förädling av gårdens produkter. Vad gäller övriga affärsmöjligheter har gårdens storlek i hektar mindre betydelse. Inom gårdsförsäljning, turism och hästverksamhet ser intresset mer lika ut. Se diagram 7. LANTBRUKSBAROMETERN

13 växtodlingsföretagen odlar aktivt allt mer åkermark.

14 Böndernas nyupplåning minskar UTLÅNiNgSTaKTEN på ÅrSbaSiS har minskat med 3 miljarder KroNor jämfört med 09. finansiering Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet / till drygt 2 miljarder kronor. Detta är en ökning under med, miljarder kronor eller 7,2 procent. Utlåningstakten i kronor har minskat med 3 miljarder jämfört med 09. Ökningstakten under 09 var, miljarder kronor eller procent. Skulderna i jord och skogsbruket har fördubblats under en åttaårsperiod. Tyvärr har inte lönsamheten stigit i samma takt. Även hushållen ökade sina skulder år. Ökningstakten var dock lite högre än inom lantbruket och uppgick till 7, procent (Sparbarometern ). Utlåningen till företag generellt under ökade med 1, procent. Diagram 1 andel av lantbrukarna som tagit lån för visst ändamål de senaste tre åren 60 0% Maskiner Ek.byggnader/ stallar Mark Täcka förluster Privat Rörelsekapital Energiprod. Flest investerar i maskiner I diagram 1 framgår för vilka ändamål man lånar pengar. Vartannat lantbrukföretag uppger att man tagit lån under de senaste tre åren. Ungefär hälften av dessa har lånat pengar för maskininvesteringar. Motsvarande siffra för ekonomibyggnader och djurstallar är 31 procent och för mark (jord och skog) procent. Siffrorna visar andelen lantbrukare i procent. Om vi istället skulle studera den utlånade volymen ändras förhållandena mellan ändamålen. Stapeln för mark skulle då uppskattningsvis utgöra hälften. Siffrorna varierar en del över landet. Andelen lantbrukare som lånat pengar för inköp av jordbruksmark är störst i Skåne, Gotland och Uppsala län. När det gäller lån för djurstallar är det vanligast i Halland, Kronobergs och Norrbottens län. Endast 4 procent uppger att man tagit lån för att täcka en förlust i företaget. Fjäderfäproducenterna investerar hälften av sina investeringar i ekonomibyggnader och djurstallar. Grisköttsproducenterna investerar procent i utveckling av energi vilket är mer än övriga produktionsgrenar. Högre räntor Vid ingången till var riksbankens styrränta 0,25 procent, en historiskt låg nivå. Räntan sänktes drastiskt under hösten 0 för att till sommaren 09 hamna på 0,25 procent. Detta har självfallet bidragit till ökat intresse för att låna pengar, både i lantbruket och i samhället i övrigt. Svensk ekonomi har återhämtat sig mycket snabbt efter finanskrisen. Under hade Sverige en BNPtillväxt på 5,5 procent. Det är den högsta tillväxten sedan Den positiva utvecklingen har under den senaste tiden medfört ett antal höjningar av styrräntan vilket också ökat bankernas räntenivå. Idag har vi en styrränta på 1, procent (mars ). Riksbanken prognostiserar sin styrränta till 3,25 procent i slutet av. Swedbanks prognos lyfter fram en period av något snabbare höjningar av styrräntan under, därefter sjunker takten under och styrräntan spås ligga kring 3,00 procent i slutet av. I årets lantbruksbarometer har vi frågat om företagaren känner oro inför kommande räntehöjningar. En femtedel av de tillfrågade är oroliga inför en framtida räntehöjningar, 45 procent av de tillfrågade känner inte någon oro alls, trots att räntan kommer stiga de närmaste åren. Mest orolig är man på Gotland, 27 procent och minst i Västmanlands län, procent. En tredjedel av företagen som har en omsättning över 2,1 miljoner är oroliga. Fjäderfä och grisproducenterna känner störst oro, 33 procent, för framtida räntehöjningar. Två tredjedelar av dessa producenter uppger tillsammans med mjölkproducenterna att de under de senaste tre åren lånat pengar till sina investeringar. Nästan var fjärde mjölkproducent är orolig för räntehöjningar. Minst oroliga är trädgårds och växtodlingsproducenterna, där har 7 respektive 17 procent svarat att de är oroliga. Dessutom svarar nästan två tredjedelar av trädgårdsproducenterna att de inte är oroliga alls för några räntehöjningar. Se diagram 2. LANTBRUKSBAROMETERN

15 Diagram 2 andel som helt eller delvis instämmer i påståendet: Mot bakgrund av skuldsättningen i Mitt företag känner jag oro för eventuellt kommande räntehöjningar % tabell 1 Får/ lamm RIKSSNITT Griskött Fjäderfä Mjölkproduktion Växtodling Trädgård För hög skuldbörda i lantbruket? Är skuldökningen för snabb i lantbruket? Fortfarande är soliditeten generellt sett god och påverkas av ökade jordbrukets skuldsättning 03, Mkr fastighetsvärden. Vid en översiktlig beräkning av den sammanlagda soliditeten i jord och skogsbruket kommer man till en siffra kring 70 0 procent. Detta beskriver dock inte sanningen för dem som investerat och lånat pengar under senare år. Dessa har självfallet en betydligt lägre soliditet och är mycket känsligare för räntesvängningar än om man betraktar näringen som helhet. Varje lantbruksföretag måste därför bedömas var för sig med de möjligheter och risker som kan finnas. Siffrorna på utlåningen till lantbruket visar på stor efterfrågan på kapital och att också betydande kapital tillförts näringen. En bidragande faktor till detta är den låga räntenivå som rått. Behovet av kapital till näringen kommer att vara stort även framöver. Avgörande för investeringsviljan och efterfrågan av krediter är hur lönsamheten utvecklas i lantbruket. Ökad konkurrens på kreditmarknaden Av den sammanlagda utlåningen på 2 miljarder kronor till jord och skogsbruket står banksystemet för 2,7 miljarder kronor. Resterande del är bl.a. leverantörskrediter och släktlån. Tabellen redovisar en ökad konkurrens bland bankerna. Störst kreditgivare är Swedbank, inkl. Sparbankerna, som ökat utlåningen till cirka 77 miljarder kronor. Se tabell finansiering Landshypotek swedbank/sparbankerna Danske bank/ Östgöta enskilda nordea Länsförsäkringar Bank seb Handelsbanken Övriga banker/kreditinstitut Leverantörskrediter släktlån Övrigt summa siffrorna i tabellen är bankernas egna uppgifter om utlåningen. Kriterium för att ett lån ska räknas med är att utlåningen ska avse privatägt jord och skogsbruk med verksamhet som inryms i snikodsystemet för jord och skog. Övriga uppgifter i tabellen är skattade värden. Vissa bankers värden har justerats varför året 03 inte är helt jämförbara med 04. KÄLLa: egen bearbetning och scb LANTBRUKSBAROMETERN 13

16 Stora gårdar satsar på certifiering VIlJaN att certifiera VerksamheteN enligt svenskt sigill eller krav är oförändrad Jämfört med förra året. Ju större gård och omsättning desto större VIlJa att certifiera VerksamheteN. INtresset att sälja på hemmamarknaden är störst bland yngre bönder. marknad viljan att certifiera produktionen är i stort sett oförändrad för andra året i rad. Såväl Svenskt Sigill, KRAV som SMAK ligger kvar på samma nivåer som förra året. Det innebär att på frågan Skulle du i framtiden vilja producera enligt något eller några av följande kvalitetssystem svarar 14 procent Svenskt Sigill. procent svarar KRAV och fyra procent svarar SMAK. Intresset för EUekologisk märkning minskar för tredje året i rad, från till procent. Producenter av mjölk och trädgårdsväxter sticker ut. procent av mjölkproducenterna och 43 procent av trädgårdsproducenterna har certifierat sin verksamhet enligt Svenskt Sigill. Intresset för certifiering skiljer sig också åt beroende på hur stor gård man har. Av bönder med 0 hektar eller mer uppger procent att de vill certifiera sin verksamhet enligt Svenskt Sigill, medan motsvarande siffra för bönder med hektar endast är procent. Ju större omsättning man har, desto fler vill certifiera sin verksamhet enligt Svenskt Sigill. I gruppen med kronor eller mindre i omsättning är det 6 procent, medan det i gruppen med en omsättning på 5 miljoner kronor eller mer är 27 procent. I länen är det flest bönder i Gävleborg som vill certifiera enligt KRAV, 24 procent, tätt följt av Södermanland på procent. procent i Skåne, 25 procent i Västerbotten och procent i Jämtland vill certifiera enligt Svenskt Sigill. norrlandslänen vill sälja på lokal marknad Intresset bland bönderna för närproducerad mat minskar. Förra året instämde 69 procent helt eller delvis i påståendet: Jag skulle vilja att en större del av min produktion såldes lokalt eller regionalt som närproducerad. I år har den siffran sjunkit till 62 procent. Men i norrlandslänen är siffrorna generellt högre. 2 procent i Västerbotten instämmer i påståendet, vilket är en ökning från 79 procent förra året. 74 procent i Västernorrland, 73 procent i Norrbotten, och 72 procent i Jämtland instämmer i påståendet om att vilja sälja mer på den lokala marknaden. Se tabell 1. tabell 1 mest intresserade av att sälja sina PrOdUKter lokalt/regionalt, länen med störst andel Västerbottens län 2% Västernorrlands län 74% norrbottens län 73% Intresset varierar beroende på produktionsinriktning. Störst är intresset bland producenter av trädgårdsväxter, 77 procent instämmer helt eller delvis i påståendet, vilket är en kraftig ökning från 63 procent föregående år, och en ökning för andra året i rad. Därefter kommer nöt respektive lamm och fårproducenter på 72 procent vardera. Se diagram 1. Diagram 1 så många Vill sälja mer PrOdUKter lokalt/regionalt som närproducerat 0, Per PrOdUKtiOnsgren % Gris Växt Nötkött Mjölk Fjäderfä Får/lamm Trädgård Ålder spelar roll för om man vill producera för hemmamarknaden eller ej. Ju yngre, desto större benägenhet att vilja öka sin andel närproducerat; 77 procent i åldersgruppen år och yngre instämmer helt eller delvis i påståendet, medan motsvarande siffra för åldersgruppen 61 år och äldre är 5 procent. Hur stor mark man har spelar också in. I gruppen företag med över 0 hektar är det procent som inte önskar att en större del av produktionen säljs på närmarknaden. I gruppen 0 0 hektar är motsvarande siffra 17 procent, medan gruppen upp till 25 hektar har 13 procent som inte vill öka sin andel närproducerat. Större gårdar ökar mjölkproduktionen Andelen bönder som planerar att öka sin mjölkproduktion inom en treårsperiod minskar från 27 till 23 procent, jämfört med föregående år. Se diagram 2. En lika stor andel, 23 procent, vill minska eller upphöra med sin mjölkproduktion. Siffrorna skiljer sig dock åt mellan länen LANTBRUKSBAROMETERN

17 Diagram 2 mjölkproducenternas Planerade förändringar inom 3 år, % På Gotland uppger 34 procent att de avser att öka sin produktion, motsvarande siffra för Västernorrland är procent och Västmanland 61 procent. procent av bönderna i Stockholm län uppger att de avser att minska eller upphöra med sin mjölkproduktion. Motsvarande siffra för Gävleborg är procent. I Västernorrland är det sju procent som avser att minska eller upphöra med mjölkproduktionen. På gårdar med högre omsättning än 5 miljoner kronor planerar fyra procent att minska eller upphöra med verksamheten, samtidigt som hela 47 procent planerar att öka produktionen. Små gårdar har nästan det motsatta förhållandet. På gårdar med en omsättning mellan kronor och 1 miljon kronor planerar procent att upphöra eller minska verksamheten, samtidigt som 13 procent planerar att öka den. Detta visar på den strukturomvandling som pågått länge inom lantbruket, många små gårdar läggs ner medan de gårdar som är kvar satsar och blir större. fler grisbönder lägger ned I spåren av griskrisen uppger nästan var tredje, eller 32 procent, att de ämnar minska eller upphöra med sin grisproduktion, vilket kan jämföras med 24 procent föregående år. procent avser att öka grisproduktionen. Se diagram 3. Diagram 3 Upphör/minskar Ökar andel bönder med OliKa inriktning På PrOdUKtiOnen som Planerat en ökning/minskning På tre års sikt 0% Får/lamm nötkött Gris mjölk I det stora grisproduktionslänet Skåne uppger procent att de ska minska eller upphöra med verksamheten och ingen tänker öka. Motsvarande siffror för Kalmar län 3 procent respektive öka 5 procent, Halland 34 procent respektive + och för Västra Götalands län procent men här tänker 25 procent öka. Redan i dag är det en liten andel kvinnliga grisproducenter och av dessa tänker över hälften, 54 procent, minska eller upphöra med grisproduktionen, jämfört med 31 procent av männen. Av nötköttsproducenterna tänker 31 procent minska eller upphöra med sin produktion, i Stockholms län är det så många som 52 procent. 23 procent av får och lammproducenterna tänker minska eller upphöra med produktionen medan 2 procent avser att öka. När det gäller de regionala skillnaderna är gotlandsbönderna tänker 5 procent öka sin lamm och fårproduktion, samtidigt som 7 procent planerar att minska eller upphöra. I Västmanlands län vill 61 procent öka sin mjölkproduktion men ingen vill minska. Se diagram 4. Diagram 4 andel bönder med OliKa PrOdUKtiOn som Planerar ökning/minskning i länen med störst Vilja att öka MJÖLK NÖTKÖTT Västmanland Västernorrland Gotland Skåne Kalmar Gotland 0% internetanvändade varierar med ålder Lika stor andel som föregående år (4 procent) uppger att de använder internet dagligen. 72 procent av bönderna använder internet minst en gång i veckan, jämfört med procent av Sveriges befolkning. Andelen personer under år som uppger att de använder internet dagligen är i år 72 procent. I åldersgruppen år är motsvarande siffra 51 procent. 2 procent uppger ett missnöje med uppkopplingshastigheten, jämfört med 25 procents missnöje föregående år. marknad LANTBRUKSBAROMETERN

18 Skogen som råvara allt viktigare vid intresset FÖr SkogSråvaror FÖr ENErgiäNdamål Ökar med procentenheter SEdaN 06. grisproducenter är mest intresserade av att investera i ENErgi under det NärmaSTE året. ju högre omsättning desto mer intresserad är man av att investera i ENErgi. ANDELEN lantbrukare som vill investera i energiproduktion minskade marginellt från till procent jämfört med. Läget inför liknar det 0, med stigande världsmarknadspriser på bland annat spannmål och oljeväxter. Även om intresset för energiproduktion inte sjunkit lika mycket som då är sambandet detsamma: stigande spannmålspriser minskar intresset för investering och utveckling i energiproduktion. De som vill producera för försäljning och för eget bruk är fortfarande jämt fördelade, med en något större andel som väljer egen förbrukning. ning under en halv miljon kronor är motsvarande andel nio procent. Företag med en omsättning högre än fem miljoner vill hellre satsa på biogas (42 procent) och vindkraft ( procent) än skogsråvaror (24 procent). Detta skiljer sig stort från de minsta företagen, där 65 procent av dem som vill investera inom energi vill satsa på råvaror från skogen och endast fem procent på bioenergi. Sex procent av de företag som har en omsättning högre än fem miljoner har investerat i energiproduktion det senaste året, jämfört med en procent bland företag som omsatt under en halv miljon. energi Skogen ökar Intresset för att använda råvaror från skogen för energiändamål ökar till drygt hälften av investeringsviljan. Sedan 06 har intresset för skogsråvaror ökat från procent till 51 procent, se diagram 2. Eldning av halm/ spannmål har minskat med 32 procentenheter sedan 06 men ökat något jämfört med förra året. Både vindkraft och biogas har tappat i popularitet efter rekordstort intresse 09. Bland de företag som har en omsättning över fem miljoner kronor och/eller över 0 hektar vill 19 procent investera i energi. Bland företag med en omsätt Diagram 1 Grisköttsföretagen vill investera i energi procent av grisbönderna, jämfört med nio procent av mjölk respektive nötköttsproducenterna, vill investera i energi det närmaste året. Drygt hälften av de energiintresserade grisföretagen vill investera i vindkraft, vilket kan jämföras med 14 procent av nötköttsproducenterna. Nötköttsproducenterna vill hellre satsa på skogsråvaror (71 procent), vilket endast två procent av grisföretagen är intresserade av. Det finns även en skillnad mellan certifierade och konventionella gårdar. 14 procent av de företag som är med i KRAV vill investera i energi jämfört med procent totalt. Andel bönder i länen som vill satsa på energiproduktion (lila staplar). vad bönderna i respektive län i första hand vill satsa på (texten i staplarna). Västerbotten Gotland Östergötland Norrbotten Örebro Jämtland Gävleborg Södermanland Stockholm Uppsala Västra Götaland Värmland Kalmar Skåne Halland Jönköping Västernorrland Västmanland Dalarna Blekinge Kronoberg Råvara fr. skog %, Annat % Råvara fr. skog 45%, Vindkraft 42% Råvara fr. skog 44%, Vindkraft % Råvara fr. skog 73%, Annat 24% Råvara fr. skog 64%, Vindkraft % Råvara fr. skog 66%, Vindkraft % Råvara fr. skog 56%, Spannmål/halm 17% Råvara fr. skog 65%, Biogas % Råvara fr. skog 62%, Vindkraft 27% Råvara fr. skog 44%, Spannmål/halm 33% Råvara fr. skog %, Vindkraft % Råvara fr. skog 76%, Annat 13% Råvara fr. skog 51%, Vindkraft 2% Vindkraft 34%, Råvara fr. skog 31% Råvara fr. skog %, Spannmål/halm 32% Råvara fr. skog 67%, Vindkraft % Råvara fr. skog 74%, Vindkraft % Råvara fr. skog 72%, Spannmål/halm % Råvara fr. skog 65%, Biogas % Råvara fr. skog 57%, Vindkraft % Råvara fr. skog 57%, Biogas 23% 0 % RIKSMEDELTAL LANTBRUKSBAROMETERN

19 energiproduktion Energiintresset varierar mellan länen Störst intresse för energi finns i Västerbotten och på Gotland, båda procent, se diagram 1 medan intresset är lägst i Kronoberg, 6 procent, Blekinge och Dalarna med 7 procent. I Västernorrland har intresset sjunkit med 6 procentenheter jämfört med föregående år och är det län där nedgången varit störst. Den största intresseökningen har skett i Norrbottens och Örebro län, med 5 respektive 3 procentenheter. Störst intresse för vindkraft, 42 procent, finns på Gotland, även om intresset har minskat sedan. Mest avtog intresset i Gävleborgs län, från 29 till procent. Längst i norr satsar bönderna helst på energi från skogsråvaror. I Västernorrland och Norrbotten svarade 74 respektive 73 procent av dem som vill investera i energi att de vill använda skogen, i Värmland hela 76 procent. Intresset för halm/smannmålseldning är störst i Uppsala och Hallands län där det har ökat de senaste två åren. Diagram 2 Andelen bönder med intresse för olika typer Av energiproduktion Halm /Spannmål Vindkraft Skogsråvara rapsoljebränning Biogas Hampa Salix Annat % 60 LANTBRUKSBAROMETERN Diagram 3 här är vi mest beredda Att satsa på... 0% halm/spannmål Uppsala Halland Västmanland Stockholm Dalarna skogsråvara Värmland Västernorrland norrbotten Västmanland Jönköping vindkraft gotland Västra götaland Skåne Östergötland Blekinge rapsolja Dalarna Skåne Halland Stockholm Södermanland biogas Dalarna Kronoberg Uppsala Kalmar Södermanland hampa Dalarna Västmanland Stockholm Skåne Kalmar 0% % 0% % % % % % % 0% % % % % % % % % % % % % 0% % % % energi 17

20 Stolt att vara bonde 97 PrOCENT Trivs med sitt jobb OCh av är stolta över att vara bönder. 74 PrOCENT instämmer i PåsTåENdET jag känner att konsumenterna har förtroende för mig som PrOduCENT. viljan att rekommendera yrket ökar. attraktion fjäderfäproducenter och producenter av trädgårdsväxter upplever i störst utsträckning förtroendet, i dessa grupper är det 3 procent. 1 procent av mjölkproducenterna känner att de har konsumenternas förtroende. Grisköttsproducenterna känner inte lägre förtroende än andra 76 procent vilket är samma som nötköttsproducenterna. Växtodlare är de som känner lägst förtroende, med en andel på 71 procent. Se diagram 2. ju större omsättning desto mer upplevt förtroende I Norrbotten och Västerbotten känner man störst förtroende från konsumenterna med andelen 4 procent, följt av Kronoberg och Gävleborg på 1 respektive 0 procent. Lägst förtroende upplever bönderna i Halland, där är andelen 71 procent. Se diagram 1. Ju större omsättning, desto högre förtroende upplever man att man har. 79 procent av bönderna med 5 miljoner eller mer i omsättning upplever att de har förtroende från konsumenterna, medan motsvarande siffra för bönder med kronor eller mindre i omsättning är 71 procent. Diagram 1 andel som helt eller delvis instämmer i påståendet: Jag känner att konsumenterna har förtroende för mig Norrbotten Västerbotten Kronoberg Gävleborg Kalmar Jämtland Dalarna Västernorrland Stockholm Jönköping Värmland Västra Götaland Västmanland Skåne Blekinge Gotland Östergötland Södermanland Uppsala Örebro Halland 60% RIKSSNITT De producenter som är anslutna till något kvalitetssystem känner extra stort förtroende. 1 procent av dem anslutna till KRAV, 0 procent av dem anslutna till Svenskt Sigill och 77 procent av dem anslutna till SMAK instämmer i påståendet. unga bönder rekommenderar gärna yrket Viljan att rekommendera lantbruksyrket till den yngre generationen minskade förra året till 6 procent, men ökar i år till 70 procent. Lägst är viljan bland nötköttsproducenterna där 67 procent kan rekommendera yrket. Bland mjölkproducenterna är motsvarande siffra 79 procent. Se diagram 4. Viljan att rekommendera lantbruksyrket är störst i gruppen 31 år där 5 procent kan tänka sig att göra det. Motsvarande siffra i gruppen 61 år och äldre är 63 procent. Siffrorna är liknande som förra året, om än något lägre. Lägst är andelen i Gävleborg där 64 procent kan rekommendera yrket. Högst är andelen på Gotland där 7 procent kan rekommendera yrket. i Västra Götalands län har sifran sjunkit från 74 procent 09 till årets 66 procent. LANTBRUKSBAROMETERN

21 Diagram 2 andel som helt eller delvis instämmer: konsumenterna har förtroende för mig 0 Bönder är stolta... Stoltheten bland lantbrukare är hög. Hela 2 procent instämmer i påståendet Jag känner mig stolt över att vara lantbrukare. Det är en liten nedgång med 1 procentenhet jämfört med föregående år, men fortfarande en hög nivå och en stor ökning jämfört med 04. Då instämde 69 procent i påståendet. Fjäderfänäringen utmärker sig. Här svarar 91 procent att de är stolta, vilket är ungefär samma nivå som de tre senaste åren, se diagram 3. Stoltheten varierar över landet. I Östergötland är procent stolta, i Värmland 77 procent. Stoltheten varierar även med åldern. Bland de yngsta bönderna, år eller yngre, känner sig hela 91 procent stolta, medan siffran bland bönder 61 år och äldre är 2 procent....och trivs På frågan om de trivs med sitt yrke svarar 97 procent att de gör det. Siffran för grisproducenterna är 9 procent, trots den allvarliga ekonomiska situationen många av dem befinner sig i. I gruppen fjäderfäproducenter är trivseln total här trivs 0 procent med sitt yrke som lantbrukare! Det är samma sak i åldersgruppen år och yngre. Och 99 procent av bönderna med 0 ha mark eller mer trivs. Det är relativt små skillnader mellan länen när det gäller trivsel, inget län utmärker sig. Allra bäst trivs bönderna i Kronoberg och Västerbotten, 9 procent svarar mycket eller ganska bra på frågan Hur trivs du med ditt jobb som lantbrukare? Diagram % andel 90 Växtodlare du rekommendera 79 en ung lamm som helt Mjölk eller Nötkött delvis Griskött instämmer: Fjäderfä Får/ skulle människa 72att välja lantbrukaryrket? % Växtodlare lamm Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ 0% % Växtodlare lamm Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ 0% Växtodlare lamm Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ Diagram 3 0 andel som helt eller delvis instämmer: jag är stolt 4 över att vara lantbrukare % Växtodlare4 5 lamm 5 Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ % Växtodlare lamm Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ 0% Växtodlare 92 lamm Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ 90 Växtodlare Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ lamm attraktion LANTBRUKSBAROMETERN 0% Växtodlare Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/ lamm 19

LANT BRUKS BAROM ETERN. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl. moms ISBN 978-91-977538-0-7

LANT BRUKS BAROM ETERN. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl. moms ISBN 978-91-977538-0-7 LANT BRUKS BAROM ETERN är sedan mer än år en årlig undersökning som återger sveriges Bönders SYN PÅ nuläget och nära framtid i lantbruket. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl.

Läs mer

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den

Läs mer

3 807 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 807 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 3 0 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen bakgrund Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län 1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Värmlands län V. Götalands län REGION Hallands län Skåne län REGION Västernorrlands län Gävleborgs län

Läs mer

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen BAKGRUND Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen 1 000 svenska bönder om konjunkturen Trots positiv tendens: Majoriteten av 1 procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig. Efter tre års negativ trend finns förhoppningar

Läs mer

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 Lantbruksbarometern 2015: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

Lantbruksbarometern Hösten 2014

Lantbruksbarometern Hösten 2014 Lantbruksbarometern Hösten 214 Nästan åtta av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är dålig Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket.

Läs mer

LANTBRUKS BAROMETERN. Januari 2017, Sifo lantbrukare om konjunkturen.

LANTBRUKS BAROMETERN. Januari 2017, Sifo lantbrukare om konjunkturen. LANTBRUKS BAROMETERN Januari, Sifo. lantbrukare om konjunkturen. Positiva förändringar på lönsamheten Årets lantbruksbarometer visar en positiv förändring av lönsamheten jämfört med våren. Fler lantbrukare,

Läs mer

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen LANTBRUKS BAROMETERN svenska bönder om konjunkturen Sveriges lantbrukare tror på en något mer lönsam framtid Sju av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Förhoppningen

Läs mer

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 Lantbruksbarometern 2016: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Bakgrund LRF har i samarbete med företaget, söktjänsten, Gårdsnära tagit fram antalet företag med biodling, gårdsbutik samt egen livsmedelsproduktion

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Allt färre drömmer om tidig pension

Allt färre drömmer om tidig pension Allt färre drömmer om tidig pension Undersökning från Länsförsäkringar våren 2010 Källa: Länsförsäkringar Sammanfattning Jämförelse mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer göra

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen Analys Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen bilaga I den senaste Mäklarinsikt, bedömde 70 procent av de medverkande fastighetsmäklarna att småhuspriserna skulle vara oförändrade fram till februari

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Företagarpanelen Q JUNI 2011 Skåne län

Företagarpanelen Q JUNI 2011 Skåne län Företagarpanelen Q2 11 JUNI 11 län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 8 337 i nationella företagarpanelen,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 HE 2013-02-26 Innehåll Åkeribarometern... 3 Sammanfattning... 4 Nettotal... 6 Den senaste tiden... 9 Jämfört med förra året samma tid...11 Nuläge...12 Den närmaste framtiden...15

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I Skåne

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SKÅNE LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2016:1 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2016 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2015:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O3:2016 UTVECKLINGEN

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län Västernorrlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län Norrbottens län Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer