1 000 svenska bönder om konjunkturen

Transkript

1 REGION Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län svenska bönder om konjunkturen REGION Värmlands län V. Götalands län REGION Hallands län Skåne län REGION Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län REGION 1 Stockholms län Uppsala län Västmanlands län REGION Örebro län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län REGION Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län

2 Sju av tio lantbrukare: lönsamheten är Den upplevda lönsamheten fortsätter att falla i årets Lantbruksbarometer. procent av lantbrukarna upplever att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. För första gången under Lantbruksbarometerns år finns det jämförelsetal från hösten på hur Sveriges lantbrukare upplever sin lönsamhet. I årets Lantbruksbarometer presenteras därför även höstens utfall. Lantbrukarnas upplevda lönsamhet Vid vårens undersökning uppger 1 procent att deras lönsamhet är mycket eller ganska god. Det kan jämföras med höstens siffra procent och föregående års siffra 1 procent. Fler upplever alltså nu sin lönsamhet som ganska eller mycket dålig. I årets Lantbruksbarometer uppger procent att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig jämfört med höstens procent och föregående års procent. En förflyttning på tio procentenheter jämfört med föregående år har skett mellan ganska eller mycket god lönsamhet till ganska eller mycket dålig lönsamhet. Se Tabell 1. Jämfört med höstens siffror har något fler lantbrukare uppgett att deras lönsamhet är ganska dålig istället för mycket dålig. TABELL 1 Svarsalternativ Mycket god lönsamhet Ganska god lönsamhet Ganska dålig lönsamhet Mycket dålig lönsamhet Tveksam, vet ej Lönsamheten i dag Procentandel vår vår höst vår Lönsamhetsindex Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Indexet är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig på frågan Bedömer du att lönsamheten idag är. Lönsamhetsindex har i årets undersökning minskat med procentenheter, från minus till minus. Höstens nettotal var minus vilket visar på en fallande trend under. Nettotalet är negativt, vilket innebär att fler anser att lönsamheten är dålig. Historiskt sett är nivån låg men inte ett bottenår. Se Diagram 1. DIAGRAM 1 Böndernas upplevda nettolönsamhet 0 vår 0 Andel som svarat Ganska god eller mycket god DIAGRAM Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar, lönsamhetsindex 0 vår 0 Mjölk Växt Griskött Nötkött NETTO Andel som svarat Ganska dålig eller Mycket dålig vår vår höst höst vår Lönsamheten inom produktionsgrenarna Det finns stora variationer mellan de olika produktionsgrenarna samt även förändringar från utfallet i höstens undersökning. Jämfört med föregående år upplever mjölk-, växtoch nötköttsproducenterna att lönsamheten har försämrats. Endast grisköttsproducenterna upplever att lönsamheten har blivit bättre. Jämfört med höstens undersökning är det växtodlingsföretagen som upplever en försämrad lönsamhet medan övriga upplever en förbättring. Se Diagram. Böndernas bild av lönsamheten i respektive produktionsgren går under hösten och våren att jämföra med LRF Konsults rapport Lantbrukets Lönsamhet som speglar företagens faktiska resultat. vår Mjölkproducenterna gjorde i höstens undersökning en störtdykning där samtliga tillfrågade, 0 procent, upplevde sin lönsamhet som ganska eller mycket dålig. I vårens undersökning anger några att deras lönsamhet är god och nettotalet visar nu minus 1 procentenheter. Det innebär att flertalet mjölkproducenter fortfarande upplever att deras lönsamhet är mycket ansträngd. Bland mjölkproducenterna uppger

3 dålig men ökande tro på förbättring procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. Av de svenska mjölkproducenterna uppger 1 procent att de tänker utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. procent uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen, vilket är en försämring med procentenheter sedan föregående år. Växtodlingsföretagen upplever att deras lönsamhet har försämrats jämfört med föregående år. Lönsamhetsindex visar minus 1, en försämring på tio procentenheter jämfört med våren. I höstens undersökning var nettotalet 0. Bland växtodlarna anser 1 procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. Grisköttsproducenterna är de enda med ett positivt lönsamhetsindex, om än lågt. Deras uppfattning om lönsamheten har stärkts med procentenheter till sedan föregående års undersökning då nettotalet var minus. Under hösten var nettotalet som lägst, minus. Av grisköttsproducenterna uppger procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. Bland grisköttsproducenterna uppger 1 procent att de planerar att utöka sin produktion de närmaste tre åren. Något färre, 1 procent, uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen. Nötköttsproducenterna upplevde vid höstens undersökning en rekordlåg nivå på lönsamheten. Nettotalet var minus. Vid vårens undersökning har det skett en återhämtning. Nettotalet är minus och nästan i nivå med föregående års nettotal på minus 1. Av nötköttsproducenterna uppger procent att deras lönsamhet räcker till löpande utgifter inklusive en lön. Bland nötköttsproducenterna uppger procent att de kommer att utöka produktionen de närmaste tre åren medan procent uppger att de kommer att minska eller upphöra. DIAGRAM 0 0 Andel som tror på mycket god eller ganska god lönsamhet under året. Hösten /Våren Växt Mjölk Nötkött Griskött Får/Lamm Fjäderfä ej mätt Trädg.växter Störst framtidstro hos grisköttsproducenterna Lantbrukarna har tillfrågats om hur de tror att lönsamheten kommer att vara om ett år. De har kunnat välja mellan fem olika svarsalternativ: Mycket god, Ganska god, Ganska dålig, Mycket dålig och Tveksam/vet ej. Bland lantbrukarna totalt har procent svarat mycket god, procent ganska god, procent ganska dålig, procent mycket dålig och procent är tveksamma eller vet ej. Frågan ställdes också i höstens undersökning och i Diagram redovisas hur stor andel som tror på en förbättring, fördelat på produktionsgren. Optimismen bland samtliga har ökat från höstens undersökning förutom bland växtodlarna. Den största ökningen återfinns bland grisköttsproducenterna som också är mest positiva inför framtiden, procent av grisköttsproducenterna tror på en god lönsamhet det kommande året jämfört med procent vid höstens undersökning. Det är en ökning med procent-enheter. Lägst förhoppning har nötköttsproducenterna och får-/ lammköttsproducenterna, där procent tror på god lönsamhet. Från höstens mätning har de båda ändå ökat med respektive procentenheter. Bland växtodlingsföretagen tror procent på god lönsamhet en minskning med procentenheter mot höstens procent. Bland mjölkproducenterna har optimismen ökat med 1 procentenheter från till procent. Fjäderfäproducenternas förhoppningar har också ökat från höstens procent till vårens procent. Olika vägar för förbättrad lönsamhet procent av lantbrukarna vidtar åtgärder för att förbättra sin lönsamhet. procent planerar att öka sin omvärldsbevakning för att bättre kunna använda sig av detta vid förhandlingar och affärsplanering, främst fjäderfäproducenterna där 1 procent vill öka sin omvärldsbevakning. De vanligaste åtgärderna är som vanligt att öka produktionen inom befintliga driftsgrenar, procent och effektivisera produktionen, procent. En fjärdedel av lantbrukarna vill öka samarbetet med andra lantbrukare och bland grisköttsproducenterna är intresset ännu större där procent vill öka samarbetet. procent planerar att terminssäkra för att öka lönsamheten, hos växtodlingsföretagen är det 1 procent och bland fjäderfäproducenterna 1 procent. Intresset för certifiering i ett kvalitetssystem är lågt, totalt endast procent, något högre bland får-/lammköttsproducenterna där procent vill satsa på ett kvalitetssystem. Alternativet att öka förädlingen eller direktförsäljningen till konsument är störst bland får-/lammköttsproducenter, 1 procent medan det totalt är procent.

4 DIAGRAM Färre bygg-- och maskininvesteringar, Investeringar i byggnader och maskininvesteringar har minskat sedan föregående år liksom planerade investeringar det kommande året. Även viljan att investera i nya affärsmöjligheter avtar. Byggnader Investeringar gjorda i byggnader når sin lägsta nivå under den senaste tioårsperioden, vilket är en minskning från föregående år med två procentenheter till 1 procent. Planerade investeringar under det kommande året har minskat med procentenheter till 1 procent, också det bottennoteringen under den senaste tioårsperioden. Se DIAGRAM 1. 1 DIAGRAM Jordbrukets byggnadsinvesteringar, inklusive djurstallar, 0 Tänker investera under det kommande året Har investerat under året Investeringar i byggnader har minskat främst hos mjölkproducenterna där procent har investerat i byggnader under de senaste månaderna. Det är en minskning med 1 procentenheter från procent. Även bland nötköttsproducenterna har investeringarna minskat från till procent. Växtodlare, fjäderfä- och lammproducenter har ökat sina investeringar. Se DIAGRAM. Byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inklusive djurstallar, Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/Lamm Planerade djurstallsinvesteringar Andelen lantbrukare som planerar investeringar i djurstallar under halveras jämfört med föregående år, från procent till procent. De som planerar flest djurstallsinvesteringar är grisköttsproducenter, procent, en minskning med procentenheter från föregående år. procent av mjölkproducenterna tänker investera i djurstallar jämfört med procent föregående år. Se DIAGRAM. 0 DIAGRAM Andel som planerar djurstallsinvesteringar, per prod.gren 1 1 DIAGRAM Växtodling Mjölk Nötkött Griskött DIAGRAM 1 Maskiner Av de tillfrågade lantbruksföretagen har procent gjort maskininvesteringar under, vilket är den senaste tioårsperiodens lägsta notering. Även andelen som planerar att investera under minskar med en procentenhet från föregående år till procent. Enligt Maskinleverantörerna minskade fjolårets försäljning av maskiner med drygt procent i löpande priser. Omräknat i 0 års fasta priser investerades det för cirka, miljarder. Antalet sålda traktorer minskade med 1 procent, däremot ökade antalet tröskor. Se DIAGRAM och. Jordbrukets maskininvesteringar, 0 Har investerat under året Tänker investera under det kommande året Jordbrukets investeringar i maskiner & redskap i fasta (0) priser, mkr Traktorer Övriga maskiner/redskap Andelen företag per produktionsgren som gjort maskininvesteringar under har utjämnats. Grisköttsproducenterna har ökat maskininvesteringarna med procentenheter från 1 till procent. Däremot har mjölkproducenterna och nötköttsproducenterna minskat sina maskininvesteringar, mjölkproducenterna från till procent och nötkötts- KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MASKINLEVERANTÖRERNA

5 bönderna planerar nedgång även producenterna från till procent. Även växtodlarna har minskat sina maskininvesteringar, från procent till 1 procent. Se tabell 1. TABELL 1 Andel som g jort maskininvesteringar, per produktionsgren, Växtodling 1% % 1% Mjölk Nötkött Griskött % % % % % % % 1% % Planerade maskininvesteringar 1 procent av griskötts- och växtodlingsföretagen planerar maskininvesteringar under. Det är en ökning med procentenheter respektive en minskning med procentenheter. Störst minskning av planerade investeringar från föregående år har skett bland nötköttsproducenterna. Se DIAGRAM. Hela rikets jordbruk Total jordbruksareal, ha 0 00 Areal åker, ha 1 00 Areal betesmark, ha 00 Antal jordbruk () 1 01 Medelareal åker, ha () Antal mjölkföretag Antal mjölkkor Medelbesättning Antal nötköttsföretag 1 Antal grisföretag 1 1 Arrenderad åker, % () Arrenderad betesmark, % () DIAGRAM KÄLLA: JORDBRUKSSTATISTISK ÅRSBOK Andel som planerar maskininvesteringar, per produktionsgren DIAGRAM Andel företag i olika storleksklasser som är benägna till nya affärsmöjligheter Entreprenad, ex skog, snöröjning etc. Energiproduktion Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Nya affärsmöjligheter Gårdar med mer än 0 hektar och/eller en omsättning på mer än miljoner kronor är fortfarande mest benägna att investera i annan kompletterande verksamhet, energiproduktion för avsalu och förädling av gårdens produkter. De affärsmöjligheter där gårdens storlek spelar mindre roll är försäljning på gården, turism och energiproduktion för eget bruk. Intresset för att bedriva entreprenadverksamhet är störst bland dem som har 1 0 hektar. Intresset för hästverksamhet har sjunkit ytterligare från föregående år, främst bland de minsta företagen, däremot uppvisar de största lantbruksföretagen istället en ökning med procentenheter till procent. Även när det gäller investeringar i alla Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompletterande verksamhet Förädling av gårdens produkter, ex. kött, ost Turism, ex stuguthyrning, bo på lantgård, jakt, fiske Hästar Försäljning på gården, ex gårdsbutik ha 0 ha 1 0 ha 1 0 ha >0 ha 1 typer av byggnader och maskiner är det flest bland de större företagen som planerar att investera under kommande året. Se DIAGRAM.

6 Lantbrukarnas nyupplåning minskar Utlåningstakten på årsbasis har sjunkit med, miljarder jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet / till drygt miljarder kronor. Det är en ökning under med 1, miljarder kronor eller procent. Utlåningstakten i kronor har minskat med, miljarder jämfört med. Skulderna i jord- och skogsbruket har fördubblats under en åttaårsperiod. Tyvärr har inte lönsamheten stigit i samma takt. Även hushållen ökade sina skulder under. Ökningstakten var dock lägre än för lantbruket och uppgick till, procent (Finansmarknadsstatistik dec ). Utlåningen till företag generellt under har varit mycket låg och uppgick till 1, procent vilket är betydligt lägre än för då ökningstakten låg på, procent. Flest investerar i maskiner Vartannat lantbrukföretag uppger att man tagit lån under de senaste tre åren. Ungefär hälften av dessa har lånat pengar för maskininvesteringar, procent uppger att de lånat för att investera i ekonomibyggnader och djurstallar och procent att de investerat i mark (jord och skog). Siffrorna är likvärdiga med föregående år. Störst intresse för att investera i mark är det i region fem (Värmlands län och Västra Götalands län). Där uppger procent att de lånat för att investera i mark. De som är mest intresserade av att låna för tillköp av mark är de med störst omsättning ( procent), mest areal ( procent), driver handelsbolag ( procent), är i åldern upp till år ( procent) och är växtodlare ( procent). Vid en jämförelse vad man lånar till mellan företag med hög respektive låg omsättning visar det sig att det större företaget investerar mer i mark, procent (mot procent för det mindre företaget), djurstallar procent ( procent), ekonomibyggnader procent (1 procent). Däremot är man mindre benägen att låna till maskiner, procent TABELL 1 (mot procent), än det mindre företaget. Företag 0 med stor areal upplevde Landshypotek 0 det som svårare att få Swedbank/sparbankerna låna pengar under, Danske bank 0 och 1 procent har fått Nordea avslag på sin låneansökan. Länsförsäkringar bank 0 Riksgenomsnittet är 1 procent. SEB Övr. banker/kreditinstitut Lägre räntor Styrräntan sjönk under successivt med totalt 0, procent och låg under hösten på nivån 1, procent. På grund av försäm- Leverantörskrediter Släktlån Övrigt SUMMA rad ekonomi i framför allt södra Europa och lägre tillväxt i Sverige sänktes räntan ytterligare i slutet på till 1,00 procent. Riksbankens prognos är att styrräntan väntas ligga kvar kring 1,00 en bra bit in på. Swedbanks prognos är ytterligare en sänkning under. För hög skuldbörda i lantbruket? Är skuldökningen för snabb i lantbruket? Fortfarande är soliditeten generellt sett god och påverkas av ökade fastighetsvärden. Vid en översiktlig beräkning av den sammanlagda soliditeten i jord- och skogsbruket kommer man till en siffra kring 0 procent. Detta beskriver dock inte sanningen för dem som investerat och lånat pengar under senare år. Dessa har självfallet en betydligt lägre soliditet och är mycket känsligare för räntesvängningar än om man betraktar näringen som helhet. Varje lantbruksföretag måste därför bedömas var för sig med de möjligheter och risker som kan finnas. Siffrorna på utlåningen till lantbruket visar på stor efterfrågan på kapital och att också betydande kapital tillförts näringen. En bidragande faktor till detta är den låga räntenivå som rått. Behovet av kapital till näringen kommer att vara stort även framöver. Avgörande för investeringsviljan och efterfrågan av krediter är hur lönsamheten utvecklas i lantbruket. Ökad konkurrens på kreditmarknaden Av den sammanlagda utlåningen på, miljarder kronor till jord- och skogsbruket står banksystemet för, miljarder kronor. Resterande del är bland annat leverantörskrediter och släktlån. Tabellen redovisar en ökad konkurrens bland bankerna. Störst kreditgivare till skog- och lantbruket är fortfarande Swedbank, inkl. Sparbankerna, som ökat utlåningen till cirka miljarder kronor. Jordbrukets skuldsättning 0, mkr Siffrorna i tabellen är bankernas egna uppgifter om utlåningen. Kriterium för att ett lån ska räknas med är att utlåningen ska avse privatägt jord- och skogsbruk med verksamhet som ryms i SNI-kodsystemet för jord och skog. Övriga uppgifter i tabellen är skattade värden. KÄLLA: Egen bearbetning och SCB

7 Företagsformer och attraktionskraft Mer optimism bland aktiebolag Vi har även i år frågat i vilken företagsform den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Enskild firma är fortfarande den klart dominerande med procent och sedan kommer aktiebolag med procent. Störst andel aktiebolag finns inom grisköttsproduktionen där andelen aktiebolag ökat under. region (Jämtland, Väster- och Norrbottens län) har den högsta andelen aktiebolag medan region (Västra Götalands och Värmlands län) är den region där ökningen av andelen aktiebolag varit störst sedan förra undersökningen. Störst andel aktiebolag och handelsbolag finns bland dem som är under år. Där bedriver över procent sin verksamhet i bolagsform. Bland dem som brukar över 0 hektar driver procent verksamheten som AB eller HB. Angående lönsamheten är det betydligt färre än föregående år som anser att den är god eller ganska god, men 1 procent av de som har AB tycker ändå att den är så pass god att det täcker löpande utgifter inklusive lön. Motsvarande siffra för dem med enskild firma är procent. De som bedriver sin verksamhet i AB är mer optimistiska för framtiden än de som driver sin verksamhet i enskild firma. På frågan om vad man tror om lönsamheten om ett år tror procent av de som har sin verksamhet i bolag att den är mycket god eller god. Av dem som driver enskild firma tror procent på mycket god eller god lönsamhet. Fortsatt hög trivsel Trivseln med jobbet som lantbrukare är fortfarande mycket hög, procent svarar att de trivs ganska eller mycket bra med sitt jobb. Viljan att rekommendera lantbruksyrket till yngre har dock minskat rejält, från 1 procent till procent. Lägst är viljan bland dem som är under år, där procent säger att de absolut eller kanske kan rekommendera yrket. Animalieföretag har flest anställda Andelen lantbruksföretag med anställda är oförändrad, cirka procent, jämfört med föregående år. I region (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län) har procent av företagen anställda. Flest företag med anställda finns inom fjäderfä där procent har anställda. Inom grisoch mjölkproduktionen har 1 respektive 1 procent av företagen anställda. Det är bara inom mjölkproduktionen som det blivit större andel företag som har anställda. Inom alla övriga produktionsgrenar har andelen företag med anställda minskat. Bland de företag som omsätter över miljoner kronor har TABELL 1 Lantbrukarnas bedömning av lönsamheten, uppdelat på företagsform Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig Vet ej DIAGRAM 1 Andel företag med olika antal anställda, fördelat på produktionsgrenar Enskild firma Aktiebolag 1% % % 1% 1% 1% % 1% % 1% % % % 1% % % 1% 1% % Växtodlingsföretag Nötköttsproducenter Mjölkproducenter Grisköttsproducenter procent minst en person anställd och hos dem som omsätter miljoner kronor är andelen med anställda procent. Andelen som inom två år planerar att anställa ny personal har gått ned från procent förra året till endast procent. Den produktionsinriktning där flest säger att de ska nyanställa är inom ägg och fjäderfä. Energi intressant Intresset för energiproduktion ligger kvar på samma nivå som. Dock har andelen som vill satsa på vindkraft minskat kraftigt och andelen som tänker använda råvaror från skogen ökat i motsvarande grad. Störst är intresset för råvaror från skogen i region (Västra Götalands och Värmlands län). Det största intresset för energiproduktion med råvaror från skogen finns inom lamm- och fårproduktionen samt mjölkproduktionen. Där säger procent respektive procent av dem som vill utveckla sin energiproduktion att det är med råvaror från skogen.

8 En region av sju ökar lönsamheten Region går mot strömmen och upplever en bättre lönsamhet än. I alla andra regioner sjunker lönsamheten. Av samtliga sju regioner är det bara region som visar på att lönsamheten har varit bättre än föregående år. Det är också endast denna region som visar ett positivt lönsamhetsindex. Se DIAGRAM 1. De regioner som upplever att lönsamheten är sämst är regionerna och. I den senare har lönsamhetsindex fallit med procentenheter från föregående år. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet 0, regionvis 0 Region Region Region Region Region Region Region 1 Tron på att lönsamheten blir mycket eller ganska god är störst i regionerna och. Se Diagram. I de regionerna tror respektive procent att lönsamheten kommer att bli god. Minst optimistiska är lantbrukarna i region 1 där procent tror på en god lönsamhet. Det vanligaste sättet att planera en förbättring av lönsamheten är att effektivisera eller öka produktionen. Detta gäller för samtliga regioner men främst i region där intresset är ännu större. Att terminssäkra för att förbättra lönsamheten är störst i region följt av regionerna 1 och. Att öka samarbetet med andra lantbruksföretag är relativt jämnt mellan regionerna, mellan och procent av lantbrukarna uppger detta i samtliga regioner. I regionerna och är intresset för att öka förädlingen och direktförsäljningen till kund störst med 1 respektive 1 procent. region skiljer sig från övriga regioner i viljan att satsa på en ny verksamhet, 1 procent av lantbrukarna uppger detta. De är också den region som har störst planer på att öka arbetet utanför lantbruksföretaget. I region planerar flest, 1 procent att avveckla någon verksamhet för att öka lönsamheten. DIAGRAM Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionvis Terminssäkra inköp och försäljningar Satsa på ett kvalitetssystem Öka förädlingen/direktförsäljningen till konsumenterna Öka samarbetet med andra lantbruksföretag DIAGRAM Andel lantbrukare som tror att lönsamheten om ett år blir god eller mycket god, regionvis 0 Effektivisera produktionen Börja med ny verksamhet Avveckla någon verksamhet Öka produk tionen i befintliga driftsgrenar Region Region Region Region Region Region Region 1 REGION: Öka arbetet utanför lantbruksföretaget 0

9 Regionala skillnader i investeringar Gjorda och framtida investeringar varierar mellan regionerna, liksom typ av investering. Andelen lantbrukare som gjort investeringar i maskiner har varit högst i region med procent, där även den största ökningen från föregående år skett, procentenheter. Ökat maskininvesteringarna har även region gjort, från till procent. Övriga regioner har minskat och minst masininvesteringar har gjorts i region 1, procent. Flest investeringar i djurstallar har gjorts i regionerna och, båda procent, vilket är en minskning med respektive procentenheter från föregående år. Endast en procent av de tillfrågade i region har investerat i djurstallar. Investeringar i övriga byggnader har varit störst i region, på 1 procent, en ökning från föregående års 1 procent. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Investeringar regionvis under Reg., med vardera 1 procent. I region planerar flest, procent, investeringar i djurstallar, i region är intresset lägst med procent. Nya affärsmöjligheter regionvis Viljan att investera i nya affärsmöjligheter har sjunkit i samtliga regioner utom region, där den är oförändrad. Störst intresse för nya affärsmöjligheter finns ändå även i år i region, medan intresset är svalast i region. Intresset för att investera i entreprenad är liksom föregående år störst i region, men har där minskat med procentenheter till 1 procent. Entreprenad är den mest intressanta affärsmöjligheten i regionerna 1, samt och. I regionerna, och utvecklar lantbrukarna hellre annan kompletterande verksamhet. Viljan att utveckla energiproduktion av något slag är fortsatt stark, främst för eget bruk. Förädling av gårdens produkter är mest intressant i region med procent, en ökning med en procentenhet från föregående år. Intresset för att satsa på egen försäljning på gården har sjunkit, men är fortfarande störst i region med procent. Trots att även intresset för turism fortfarande är starkt i region har det överlag sjunkit och tillhör sammantaget tillsammans med hästar de verksamhetsgrenar lantbrukarna har lägst intresse att utveckla. Se DIAGRAM. Maskiner Djurstallar Byggn. exkl. djurstallar DIAGRAM Entreprenad Andel företag i olika regioner benägna till nya affärsmöjligheter Planerade investeringar regionvis region är den region där flest planerar för maskininvesteringar kommande år, 1 procent, minst maskininvesteringar planeras i region med procent. I region finns även minst planer, procent, på investeringar i byggnader förutom djurstallar. Sådana planer finns i högre grad i regionerna 1 och DIAGRAM Reg. Planerade investeringar regionvis Maskiner Djurstallar Byggnader exkl. djurstallar Energiproduktion Förädling av gårdens produkter Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompl. verksamhet Försäljning på gården Turism Hästar Region Region Region Region Region Region Region

10 De äldsta lantbrukarna finns i söder I Region finns de äldsta lantbrukarna, procent är där äldre än 0 år. Grisföretagen uppvisar högsta nivån av framtidstro på tio år. Demografi Av de tillfrågade lantbrukarna har procent passerat 0- årsstrecket. De äldsta lantbrukarna finns i region, där procent av lantbrukarna är äldre än 0 år, och procent är äldre än 0 år. Störst andel lantbrukare yngre än 1 år återfinns i region med procent. Se diagram 1. procent av de manliga lantbrukarna är 1 0 år, motsvarande andel av de kvinnliga kollegorna är procent.. Högst andel kvinnliga lantbrukare finns i åldersgruppen 1 0 år och i region. 1 procent av de kvinnliga lantbrukarna har tillträtt under 00-talet, att jämföra med 1 procent av de manliga kollegorna. Bland kvinnliga lantbrukare tror procent att lönsamheten kommer att vara god eller mycket god om ett år, männen är något försiktigare, procent. Störst framtids-tro finns hos de yngsta lantbrukarna, under 1 år. Av dem tror procent att lönsamheten kommer vara ganska eller myck-et god om ett år. DIAGRAM 1 Reg. Hur gammal är du? Ägarskifte procent av lantbrukarna är över 0 år. Av dem planerar färre än 0 procent att överlåta fastighet eller drift de tre närmaste åren. Totalt planerar procent att överlåta fastigheten och 1 procent att överlåta driften, respektive procentenheter fler än föregående år. Planerna på att överlåta fastighet och drift skiljer sig mycket mellan regionerna. Även i år är det i region flest som har för avsikt att överlåta fastigheten, procent, och driften, procent, inom den närmaste treårsperioden. Av tillträdarna har procent tillträtt under 00-talet, men med stora variationer regionvis. Flest tillträden under 00-talet har det varit i region med procent och minst i region med procent. Anställda Av de tillfrågade lantbruksföretagen har procent anställd arbetskraft, därav har 1 procent en anställd, två eller fler anställda finns i 1 procent av företagen. I regionerna och uppger respektive procent att de har en eller flera anställda. I region 1 är andelen som ämnar nyanställa störst med procent. Grisköttsproduktion Största delen av grisproduktionen finns i regionerna, och med, respektive 1 procent av de tillfrågade grisproducenterna. I dessa regioner tänker också störst andel lämna sin grisproduktion oförändrad den närmaste treårsperioden. I region finns den största andelen, procent, som planerar att upphöra med grisproduktionen, men i samma region finns också den största andelen, 1 procent, som har för avsikt att öka sin produktion. 1 år 1 0 år 1 0 år 1 0 år 1 år år 1 Mjölkproduktion Öka mjölkproduktionen tänker främst lantbrukarna i region göra, procent vilket är en ökning med procentenheter. Minst benägen att lägga ned mjölkproduktionen är man i region där 1 procent av de tillfrågade uppger att de tänker upphöra inom en treårsperiod, i region är den andelen störst med procent. I region finns den största andelen, 0 procent, som ämnar lämna sin mjölkproduktion oförändrad. Växtodling Lantbrukarna har fått tre frågor som rör deras kommande planering av växtodlingen. I region planerar flest lantbrukare, procent, att öka odlingen av spannmål och oljeväxter. Störst andel lantbrukare, proent, som planerar minska denna odling finns i region 1, som för ett år sedan var den region där flest, procent, planerade en ökning. I region siktar procent på att minska andelen obrukad areal, medan procent i region planerar att öka den obrukade arealen.

11 TOTAL Enskild REGION1 REGION REGION REGION REGION REGION REGION Aktiebolag firma Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt företag i dag? Räcker den till... Löpande utgifter, lön, invester. Löpande utgifter och lön Löpande utgifter Går nätt och jämnt ihop Går oftast med förlust Planerar du att under de kommande månaderna göra väsentliga investeringar i... Byggnader, exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner Bedömer du att lönsamheten i dag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Öka Minska Kommer du att nyanställa personal inom två år? Ja Nej

12 LANTBRUKSBAROMETERN i korthet Avtagande investeringar Lönsamheten Lantbrukarnas upplevda lönsamhet har försvagats sedan föregående år, procent uppger att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig. Det är procentenheter fler än föregående år, samtidigt som andelen som anser sin lönsamhet vara god eller mycket god minskat i motsvarande grad till 1 procent. För första gången under Lantbruksbarometerns år finns jämförelsetal från hösten på hur Sveriges lantbrukare upplever sin lönsamhet. Trenden för den upplevda lönsamheten var tydlig även i höstas, av mjölkproducenterna upplevde hela 0 procent svag eller mycket svag lönsamhet. Grisköttsproducenterna upplever en förbättrad lönsamhet det gångna året och procent av dem tror på god eller mycket god lönsamhet det kommande året. Investeringarna Andelen lantbrukare som gjort investeringar i byggnader eller maskiner avtar till den lägsta nivå som uppmätts de senaste tio åren. Även investeringsviljan avtar. Från föregående år har byggnadsinvesteringarna sjunkit två procentenheter till 1 procent och planerade investeringar i byggnader från till 1 procent. Även maskininvesteringarna har minskat, med procentenheter till procent. procent planerar att investera i maskiner det närmaste året, att jämföra med procent året innan. De största företagen, med mer än 0 hektar mark eller en omsättning som överstiger miljoner kronor, har lånat och investerat mest det gångna året. De är också mest benägna att utveckla nya kompletterande verksamheter. Upplåningen Lantbrukarnas upplåning ökade med 1, miljarder kronor, vilket är en lägre takt jämfört med men större procentuell ökning än för hushållen och övriga företag. Liksom föregående år går största andelen krediter till maskininvesteringar, ungefär hälften. Cirka en fjärdedel av de tagna krediterna går till investeringar i byggnader och djurstallar, och den sista fjärdedelen till investeringar i mark. De till omsättningen sett största företagen investerar mer i mark och byggnader och mindre i maskiner än de mindre företagen. Företag med stor areal upplevde det svårare under att låna pengar, 1 procent har fått avslag på sin låneansökan. Riksgenomsnittet är 1 procent. Soliditeten i lantbruket är fortsatt generellt god, kring 0 procent, men varierar mellan företagen. De som nyligen lånat och investerat är känsliga för räntesvängningar trots de låga räntenivåer som råder. Energiproduktion men inte vindkraft procent planerar att investera i energiproduktion under, vilket är oförändrat sedan föregående år. Den stora skillnaden är att procent av dessa säger att det är råvaror från skogen de ska satsa på. Det är en kraftig ökning från förra årets 1 procent. Däremot har intresset för vindkraft fallit från procent till procent. Färre rekommenderar unga bondeyrket Andelen som skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen har minskat från 1 procent till procent. Lägst andel finns bland dem under år, där procent skulle ge rådet att bli lantbrukare. procent av lantbruksföretagen har anställda. Av dessa har hälften en anställd och hälften har anställda. Genomgående är att man trivs bra med sitt jobb som lantbrukare. De produktionsinriktningar som sticker ut är mjölkoch grisköttsproduktionen där fler svarar att man trivs ganska dåligt med sitt jobb. Regionerna region går mot strömmen med en upplevd lönsamhet som varit bättre än föregående år. I region upplevs sämst lönsamhet, där har lönsamhetsindex fallit med procentenheter från föregående år. Framtidstron är störst i regionerna och där respektive procent tror att lönsamheten blir mycket eller ganska god. region utmärker sig med 1 procent i viljan att satsa på nya verksamheter, de har också flest planer på att öka arbetet utanför lantbruksföretaget. I region planerar lika stor andel att avveckla någon verksamhet för att öka lönsamheten. Flest investeringar i maskiner har region stått för, procent, vilket är den största ökningen från föregående år med procentenheter. Byggt mest har man gjort i region, procent har investerat i djurstallar eller andra ekonomibyggnader. De äldsta lantbrukarna finns i region. Där planeras också flest överlåtelser av fastighet eller drift de närmaste åren. I region återfinns också högsta andelen av de kvinnliga lantbrukarna. Den största andelen lantbrukare yngre än 1 år återfinns i region. Flest tillträden under 00-talet har det varit i region med procent. omslagsbild: joakim ahlgren / myra Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan och årets Lantbruksbarometer är den :e helårsupplagan. För första gången gjordes även en höstbarometer med något färre tillfrågade, därför finns för vissa frågor även ett jämförelsetal med höstens siffror. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank mellan den januari och januari telefonintervjuat lantbrukare med mer än hektar. I Lantbruksbarometern redovisas böndernas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mer heltäckande bild av utvecklingen. Materialet redovisas som totalsiffror för Sverige men också uppdelat i sju regioner. Arbetsgruppen för årets Lantbruksbarometer har bestått av Jimmy Larsson, Helena Iacono och Carl Dyrendahl från LRF Konsult samt Helena Silvander, Swedbank och Stefan Johansson, Sparbanken Skaraborg. Pris 0 kr inkl moms ISBN LJUNGBERGS TRYCKERI, KLIPPAN, MARS