1 000 svenska bönder om konjunkturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 000 svenska bönder om konjunkturen"

Transkript

1 1 000 svenska bönder om konjunkturen

2 Trots positiv tendens: Majoriteten av 1 procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig. Efter tre års negativ trend finns förhoppningar om att lönsamheten går i en positivare riktning. Lantbrukarnas upplevda lönsamhet Vid vårens undersökning uppger procent att deras lönsamhet är mycket god eller ganska god. Detta kan jämföras med höstens siffra 0 procent och föregående års siffra 1 procent. I årets lantbruksbarometer uppger 1 procent att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig, att jämföras med höstens procent och föregående års procent. Sedan föregående år har de som anser att lönsamheten är ganska god eller mycket god ökat med procentenheter. Se TABELL 1. De lantbrukare som uppgett att deras lönsamhet är mycket dålig har minskat med procentenheter. TABELL 1 Upplevd lönsamhet i dag, procentandel, svarsalternativ Svarsalternativ Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig Tveksam/Vet ej H V 1 H 1 V 1 % % % % % % % Lönsamhetsindex Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig på frågan Bedömer du att lönsamheten idag är? Lönsamhetsindex har i årets undersökning förbättrats med 1 procentenheter, från minus till minus. Höstens nettotal var minus, så förändringen har skett de senaste månaderna. Nettotalet är fortfarande negativt, vilket innebär att andelen som anser att lönsamheten är dålig överstiger andelen som anser att lönsamheten är god. Se. Böndernas upplevda nettolönsamhet vår 0-vår Diagrammet visar också lantbrukarnas prognos för våren 1 som en streckad linje. Se diagram. De tillfrågade har kunnat välja mellan fem olika svarsalternativ: mycket god, ganska god, ganska dålig, mycket dålig eller tveksam/vet ej. I årets undersökning har 1 procent svarat mycket god, 1 procent ganska god, 1 procent ganska dålig, procent mycket dålig och procent är tveksamma. en för lönsamhetsindex om ett år är minus, en förväntad förbättring med 1 procentenheter. Lönsamheten inom de olika produktionsgrenarna I årets undersökning upplever mjölkproducenter och nötköttsproducenter en förbättring jämfört med föregående år. Grisköttsproducenter och växtodlingsproducenter upplever en nedgång jämfört med föregående år. Se Diagram. I diagrammet går det också att utläsa lantbrukarnas prognos för våren 1 som en streckad förlängning. Lantbrukarnas bild av lönsamheten i respektive produktionsgren går under hösten och våren att jämföra med LRF Konsults rapport Lantbrukets Lönsamhet som speglar företagens faktiska resultat. DIAGRAM Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar; lönsamhetsindex våren 0-våren 1 0 Andel som svarat Ganska god eller Mycket god Vår -0 Vår - Vår - Vår - Höst - Vår -1 Höst -1 Vår -1 Vår Andel som svarat Ganska dålig eller Mycket dålig Mjölk Växt Gris Nöt -0 Vår -0 Vår - Vår - Vår - Höst - Vår -1 Höst -1 Vår -1 Progn. -1

3 bönderna upplever dålig lönsamhet Mjölkproducenterna känner sedan föregående års undersökning att deras lönsamhet har blivit bättre. Lönsamhetsindex har sedan föregående år förbättrats från minus 1 till minus, en ökning med procentenheter. Den största förändringen har skett från och med hösten, då indexet var minus. en för våren 1 pekar uppåt med ett lönsamhetsindex på, en förväntad förbättring med ytterligare procentenheter. 0 procent av mjölkproducenterna tror på en god eller mycket god lönsamhet. Bland mjölkproducenterna uppger procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. 1 procent har lönsamhet så att det täcker nya investeringar. 1 procent uppger att de tänker utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden, medan procent uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen. Växtodlingsproducenterna upplever att deras lönsamhet har försämrats jämfört med föregående år. Lönsamhetsindex visar minus, en försämring med procentenheter sedan föregående år. I höstens undersökning var nettotalet minus, så en förbättring från hösten har skett. en för våren 1 är positiv. Bland växtodlingsproducenterna uppger 0 procent att de tror på god lönsamhet det kommande året. Det förväntade utfallet av lönsamhetsindex blir minus, en förbättring med 1 procentenheter jämfört med vårens upplevda lönsamhet. Bland växtodlingsproducenterna anser procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. procent har lönsamhet så att det räcker till investeringar. Grisköttsproducenterna har på nytt ett lönsamhetsindex som är negativt. I höstas låg lönsamhetsindex kvar på plus från vårens undersökning, men har sedan dess fallit med 1 procentenheter till minus 1. en för våren 1 är fortsatt negativ och det förväntade lönsamhetsindexet faller till minus, en försämring med procentenheter. Bland grisköttsproducenterna tror procent på god lönsamhet. procent uppger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, 1 procent anser att lönsamheten är tillräckligt god för att även täcka investeringar. 1 procent av grisköttsföretagarna uppger att de planerar att utöka sin produktion de närmaste tre åren och procent uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen. Nötköttsproducenterna har under året upplevt en förbättring och då främst sedan i höstas. Lönsamhetsindex har gått från föregående års minus till höstens minus och nuvarande lönsamhetsindex på minus 1. Totalt har det skett en förbättring på procentenheter. en för våren 1 är positiv, lönsamhetsindex förväntas stiga procentenheter till minus. Av nötköttsföretagarna tror procent på en god lönsamhet det kommande året, och 1 procent uppger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. För procent av producenterna räcker lönsamheten även till investeringar. Bland nötköttsproducenterna uppger 1 procent att de kommer att utöka produktionen de närmaste tre åren medan procent uppger att de kommer att minska eller upphöra. DIAGRAM Upplevd nettolönsamhet våren 1, och progn. f. våren < 0, Mkr - Andel som svarat Ganska god eller Mycket god - - 0, 1 Mkr 1 Mkr Mkr > Mkr - - Andel som svarat Ganska dålig eller Mycket dålig Den upplevda lönsamheten varierar med lantbrukarens omsättning. Den mörkare stapeln visar utfallet för våren 1 medan den ljusare visar prognosen för våren 1. De som upplever att lönsamheten är bäst är de som har en omsättning på 1 miljoner kronor. 0 procent av dem tror att lönsamheten kommer bli mycket eller ganska god. I prognosen för våren 1 är det de som har en omsättning på miljoner som spår den bästa lönsamheten, procent tror på en god lönsamhet. De lantbrukare som har en lägre omsättning upplever en sämre lönsamhet och deras prognos visar att merparten tror på en dålig lönsamhet våren 1. Bland grisköttsproducenter planeras flest åtgärder för att förbättra lönsamheten Av Sveriges lantbrukare planerar 0 procent att genomföra åtgärder som ska förbättra lönsamheten i företaget. Jämfört med tidigare år uppger lantbrukarna fler åtgärder för att förbättra lönsamheten, i snitt,. Grisköttsföretagarna är de som planerar flest lönsamhetsförbättrande åtgärder, nästan dubbelt så många som genomsnittet. 1 procent av alla lantbrukare planerar att öka produktionen inom befintliga verksamhetsgrenar och ännu fler, procent, vill effektivisera produktionen. Det är en ökning med respektive 1 procentenheter från föregående år. Det finns ökade planer på samarbete lantbrukare emellan. procent uppger att de vill öka samarbetet, föregående års siffra var procent. Att satsa på ett kvalitetssystem och öka omvärldsbevakningen uppges av respektive 1 procent, en ökning från föregående års siffror och procent. Störst intresse för ökad omvärldsbevakning finns bland grisköttsproducenterna där procent uppger detta. Intresset för egen förädling av produkterna på gården har ökat från till 1 procent. Terminsäkring har ökat från till procent. procent av lantbrukarna uppger att de ska öka arbetet utanför lantbruket, och 1 procent att de ska avveckla en verksamhet, medan 1 procent uppger att de ska börja med en ny verksamhet

4 Maskin- och bygginvesteringar fortsatt Lantbrukarna är fortsatt försiktiga när det gäller långsiktiga investeringar i djurstallar och övriga byggnader. Fler har gjort maskininvesteringar det gångna året och där syns också en ökad investeringsvilja det kommande året. Intresset för att investera i jordbruks- och/ eller skogsmark ökar, liksom intresset för att investera i någon ny affärsmöjlighet. Flest investeringar planeras av de största företagen. Andelen som planerar att investera nästa år ökar i takt med företagens omsättning. Bland de minsta företagen, med en omsättning på mindre än kronor, anger procent att de tänker göra investeringar, medan bland företag med en omsättning på miljoner eller mer procent planerar någon form av investering. procent av de tillfrågade lantbrukarna planerar att köpa jordbruks- och/eller skogsmark, dubbelt så hög andel som föregående år. Byggnader Andelen företagare som anger att de gjort investeringar i byggnader under 1 har sedan föregående år minskat med procentenheter till 1 procent. Det är den lägsta nivån de senaste tio åren. Däremot har lantbrukarna som anger att de planerar att investera i byggnader det kommande året blivit fler, upp 1 procentenhet från föregående år till 1 procent. Se. DIAGRAM Byggnadsinvesteringar/prod.gren, inkl. djurstallar, Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/Lamm Planerade djurstallsinvesteringar Grisköttsföretagen är de som i störst utsträckning planerar byggnadsinvesteringar det kommande året, 0 procent. Därav är det procent som planerar investeringar i djurstallar, resterande procent planerar investeringar i övriga byggnader. Fler investeringar i djurstallar det kommande året planeras av mjölk- och nötköttsproducenter, vardera 1 procent, vilket är en ökning med respektive procentenheter från ifjol. Se DIAGRAM. DIAGRAM Planerar djurstallsinvesteringar, per prod.gren, 1 Byggnadsinvesteringar, inkl. djurstallar, Tänker investera det kommande året Har investerat under året Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Investeringar i djurstallar planeras av procent, vilket är procentenheter fler än året innan. procent planerar investeringar i övriga byggnader, exklusive djurstallar, att jämföra med procent föregående år. Av mjölkbönderna har procent investerat i byggnader under 1, vilket är 1 procentenhet lägre än föregående år. Nötköttsproducenterna är de enda som investerat mer i byggnader det gångna året än året innan, en ökning med procentenheter till 1 procent. Ingen av de tillfrågade fjäderfäproducenterna har gjort några byggnadsinvesteringar under 1. Se DIAGRAM. Investeringar i maskiner Investeringar i nya maskiner har gjorts av 0 procent av lantbrukarna det gångna året, 1 procentenhet fler än året innan men ändå den näst lägsta noteringen den gångna tioårsperioden. Andelen företag som planerar maskininvesteringar det kommande året har ökat till 1 procent, att jämföra med procent föregående år. Skillnaden är 1 procent mellan dem som föregående år planerade maskininvesteringar 1 och dem som i år anger att de gjort maskininvesteringar 1. Enligt Maskinleverantörerna investerades det 1 för cirka, miljarder kronor (omäknat i 0 års fasta priser), vilket är en minskning med 0, miljarder eller 1 procent. Det är den minsta investeringsvolymen i maskiner sedan 0. Se DIAGRAM och.

5 låga små förändringar väntas 1 Jordbrukets maskininvesteringar, 0 1 DIAGRAM DIAGRAM Andel som planerar maskininvesteringar, per prod.gren Har investerat under året Tänker investera det kommande året Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap, 00 1, i fasta (0), priser, mkr Traktorer DIAGRAM Övriga maskiner/redskap KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MASKINLEVERANTRÖRERNA Nya affärsmöjligheter Andelen som planerar att utveckla eller investera i någon kompletterande verksamhet under det kommande året har ökat från till procent. Störst är, oavsett företagsstorlek, intresset för att utveckla någon form av entreprenadverksamhet. Det uppger 1 procent av de tillfrågade företagen, och det är en ökning med procentenheter sedan föregående år. Intresset för andra alternativ ökar också i jämförelse med året innan, förutom intresset för att utveckla energiproduktion för avsalu, vilket minskat med en procentenhet. Intresset för energiproduktion är störst bland de största företagen, oavsett om det gäller energiproduktion för eget bruk eller avsalu. Störst andel med intresse för nya affärsmöjligheter, 0 procent, återfinns hos företag med mer än mkr i omsättning. Se DIAGRAM. Maskininvesteringar per driftgren Under 1 är det främst grisköttsföretagarna som uppger att de investerat i maskiner, procent. Det är en ökning med procentenheter i jämförelse med året innan och mest av alla produktionsgrenar, från att tidigare år ha varit de som gjort minst maskininvesteringar. Se TABELL 1. TABELL 1 Gjort maskininvesteringar, per produktionsgren, 1 År - - Växtodling Mjölk Nötkött Griskött % % % % % Andel företag benägna till nya affärsmöjligheter, utifrån omsättning Energiproduktion Energiproduktion för avsalu Energiproduktion för eget bruk Turism, ex. stuguthyrning, bo på lantgård, jakt, fiske Förädling av gårdens produkter, ex. kött, ost Försäljning på gården, ex.vis gårdsbutik Hästar DIAGRAM > mkr,1- mkr 1,1- mkr 0,-1 mkr < 0, mkr -1 % % Entreprenad, ex. skog, snöröjning etc. Växtodlare är de som planerar flest maskininvesteringar det kommande året, 1 procent, vilket är procentenheter fler än året innan. Största ökningen av planerade maskininvesteringar gör nötköttsproducenterna, med procentenheter. Minst maskininvesteringar kommande år planerar grisköttsföretagarna, procent. Se DIAGRAM. Annan kompletterande verksamhet 1

6 Lantbrukarnas nyupplåning avtar Utlåningstakten på årsbasis har sjunkit med, miljarder jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet 1/1 till miljarder kronor. Det är en ökning under 1 med, miljarder kronor eller procent. Under föregående år upplevde flertalet att lönsamheten var pressad inom primärproduktionen, samtidigt som markpriserna på skogsfastigheter har fallit tillbaka något under perioden 1. Dessa faktorer bedöms vara en bidragande orsak till en minskad kreditefterfrågan. Som en jämförelse har hushållen i Sverige under 1 ökat sin skuldsättning, där ökningstakten varit, procent (Finansstatistik december 1), vilket är högre takt än för lantbrukssektorn. Utlåningen till företag generellt under 1 har varit låg och uppgick till 1,1 procent i årstakt (Finansstatistik december 1), vilket är lägre än föregående års takt om 1, procent, och ur ett historiskt perspektiv att betrakta som låg. Hög skuldsättning och lönsamhetsproblem, lantbrukarna skjuter på amorteringarna Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat snabbt under de senaste åren. Den samlade skuldbördan har fördubblats under perioden och under samma period har markpriserna ökat kraftigt i hela riket. Lantbruksnäringen som helhet har en hög soliditet om cirka 0 procent. Spridningen i skuldsättning är stor och övervägande delen av de större producenterna har en betydligt lägre soliditet. Låg ränta har under de senaste åren bidragit till att minska effekten av lönsamhetsproblem för många lantbruksföretag. Efterfrågan på krediter bedöms framöver fortsatt vara stor och på nytt öka i samband med förbättring av konjunkturen för sektorn. Det är något färre som lånat till sitt lantbruk under 1 än tidigare. I år svarar procent att de tagit nya lån under de tre senaste åren. Förra året var det procent som svarade ja på den frågan. De flesta som lånat har gjort det för att investera i maskiner. Av dem som lånat har procent köpt maskiner, Jordbrukets skuldsättning 0 1, mkr Landshypotek Swedbank/sparbankerna Danske bank/östgöta ensk. Nordea Länsförsäkringar bank SEB Övr. banker/kreditinstitut Leverantörskrediter Släktlån Övrigt SUMMA procent har köpt jordbruksmark och 1 procent har investerat i ekonomibyggnader. I år har vi frågat lantbrukarna om de har minskat sina amorteringar på grund av vikande lönsamhet. Totalt sett för riket är det procent av lantbrukarna som svarar att de minskat eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. procent svarar att de minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet men inte på grund av vikande lönsamhet. Bryter vi ned svaren utifrån företagens omsättning visar resultatet att 0 procent av producenterna som omsätter över miljoner har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet. Siffran för dem som omsätter mellan,1 och miljoner är procent, vilket är i paritet med snittet för samtliga företag. Svaren visar på ett klart samband mellan företagens storlek på omsättning och den brukade arealen för begäran av amorteringsfrihet eller amorteringsminskning. En jämförelse av amorteringsbilden mellan de olika produktionsgrenarna visar att mjölkproducenterna och grisköttsproducenterna är de lantbruksföretag som i störst omfattning begärt amorteringsanstånd eller minskat sina amorteringar. Andelen företag som begärt amorteringsanstånd på grund av lönsamhetsproblem är högst bland handelsbolagen med 1 procent och därefter aktiebolag med procent. Motsvarande siffra för enskild näringsverksamhet är procent. Totalt sett är det procent av aktiebolagen som i någon form minskat sina amorteringar under året. Vid en regional jämförelse av andelen företag som minskat sin amortering eller begärt amorteringsfrihet har Region flest företag med 1 procent, följt av Region 1 med procent. Flest företagare som minskat sin amortering återfinns bland lantbrukare 0 år eller yngre med procent. Därefter kommer lantbrukare mellan 1 och 0 år med 1 procent. Under 1 har andelen som fått avslag på kreditförfrågningar till sin bank ökat till procent jämfört med föregående års 1 procent. Det skiljer sig mot tidigare år då antalet avslag har legat stabilt på 1 procent. Styrräntan kvar på låg nivå under 1 Riksbankens styrränta för 1 sänktes i slutet av året och uppgick vid årsskiftet till 0, procent. Utsikterna för svensk eko Siffrorna i tabellen är bankernas egna uppgifter om utlåningen. Kriterium för att ett lån ska räknas med är att utlåningen ska avse privatägt jord- och skogsbruk med verksamhet som ryms i SNI-kodsystemet för jord och skog. Övriga uppgifter i tabellen är skattade värden. KÄLLA: Egen bearbetning och SCB TABELL 1 nomi bedöms vara goda och i Europa finns vissa positiva signaler. Läget på arbetsmarknaden i Sverige har förbättrats och förtroendet för ekonomin hos svenska hushåll och företag har stigit till nivåer som är bättre än normalt. Riksbankens prognos är att styrräntan förblir oförändrad under 1. Swedbanks prognos är en höjning om 0, procent i december 1 och därefter förväntas styrräntan att höjas i fler steg för att hamna i intervallet strax under, procent i början av 1.

7 Företagsformer och attraktion procent av yngre lantbrukare driver sitt företag som aktiebolag eller handelsbolag. De största företagen med en omsättning över miljoner drivs främst av lantbrukare över 0 år. När det gäller företagsform är enskild firma fortfarande den klart dominerande, med procent, och sedan kommer aktiebolag med procent. Inom grisköttsproduktionen fortsätter andelen aktiebolag att öka och det är även där de flesta aktiebolagen finns. Det är främst yngre som driver sin verksamhet som AB eller HB. Av dem som är under 0 år driver procent sin verksamhet som AB eller HB. Hos de företag som omsätter över miljoner är aktiebolag vanligt som företagsform. I årets undersökning svarar procent av dessa att verksamheten drivs som aktiebolag. Om lönsamheten anser fler i år att den är god eller ganska god och det gäller främst dem som driver verksamheten som aktiebolag. Där anser procent att den är så pass god att det täcker löpande utgifter inklusive lön. Motsvarande siffra för lantbrukare med enskild firma är procent. TABELL 1 Böndernas lönsamhetsbedömning, uppdelat på företagsform Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig Vet ej Enskild firma Aktiebolag % % % % % % % % % % % De som bedriver sin verksamhet i AB är mer optimistiska inför framtiden än de som driver sin verksamhet i enskild firma. procent tror att lönsamheten om ett år kommer att vara mycket god eller ganska god. Av dem som driver enskild firma tror procent på mycket god eller ganska god lönsamhet. Åldersfördelning De största företagen drivs av äldre lantbrukare. De som har en omsättning över miljoner drivs till procent av lantbrukare som är över 0 år. Endast procent av de största företagen drivs av någon som inte fyllt 0 år. Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika produktionsgrenarna. De äldsta företagarna finns inom växtodlingen, där är 1 procent över 0 år. Därefter kommer de som driver får- och lammproduktion, där procent är över 0 år. Bland grisköttsproducenterna är procent mellan 1 och 0 år, medan det bland mjölkproducenterna är procent i det åldersintervallet. Böndernas åldersfördelning, per produktionsgren år Växtodling Mjölkprod. Nötkött Griskött Ägg/fjäderfä Får/lamm Utveckling av företaget För att utveckla sitt företag är allt fler intresserade av att satsa på en kompletterande verksamhet, exempelvis entreprenad, energiproduktion eller förädling av gårdens produkter. I första hand är det grisköttsproducenterna som tänker satsa på en kompletterande verksamhet. Av dem som är under 0 år planerar procent att börja med någon kompletterande verksamhet. Intresset för att satsa på energiproduktion har minskat. Den största minskningen är på råvaror från skogen, men även intresset för vindkraft har minskat. Störst intresse för att satsa på energiproduktion har de som brukar över 0 hektar. Trivsel och anställda Lantbrukarna trivs mycket bra med sitt arbete. Även i år svarar procent att de trivs ganska eller mycket bra. Viljan att rekommendera lantbruksyrket till yngre har förbättrats, från procent till procent. Framför allt är det de som är under 0 år som blivit mer positiva, där säger nu procent att de absolut eller kanske kan rekommendera yrket, förra året var det procent. Andelen lantbruksföretag med anställda har ökat från procent till procent. Av dessa har hälften mer än en anställd.

8 Lönsamhet upp från historisk botten Lönsamheten är kvar på en låg nivå, endast i Region upplever majoriteten av lantbrukarna att lönsamheten är god. Lantbrukarna i sex av sju regioner anser att lönsamheten har blivit bättre jämfört med föregående år. Endast i Region 1 har lönsamhetsindex fallit. Se Diagram 1. De heldragna linjerna i diagrammet visar förändringen av den upplevda lönsamheten mellan åren, medan den streckade linjen visar lantbrukarnas prognos inför våren 1. De regioner som upplever att lönsamheten är bäst i årets undersökning är Regionerna och. Störst förbättring har skett i Region där lönsamhetsindex har ökat med procentenheter till minus. Region med lönsamhetsindex på plus är den enda region där lantbrukarna som anser att lönsamheten är god är fler än de som anser att den är dålig. Böndernas upplevda nettolönsamhet 1, regionvis, samt prognos för Region Region Region Region Region Region Region Så upplever lantbrukarna sin lönsamhet, regionvis Så pass god att det täcker alla löpande uppgifter, inkl. en lön, samt räcker till att spara till framtida investeringar. Så pass god att det täcker alla löpande uppgifter, inkl. en lön. Varken bra eller dålig, men täcker alla löpande utgifter. Verksamheten går nätt och jämnt ihop. Verksamheten går oftast med förlust. Går så dåligt att jag måste sluta med lantbruk inom ett år. Reg. DIAGRAM 0 0 i Regionerna och. Att öka samarbetet med andra lantbruksföretag har ökat från föregående år, resultatet är relativt jämnt mellan regionerna, men högst i Region med procent. I Regionerna och är intresset för att öka förädlingen och direktförsäljningen till kund störst med 1 respektive 1 procent. Att satsa på ett kvalitetssystem är mest intressant i Regionerna och där procent av lantbrukarna har planer på detta. Planer på att utöka arbetet utanför lantbruksföretaget är högst i Regionerna 1, och. DIAGRAM Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionvis Terminsäkra inköp Samtliga regioner tror på en positiv utveckling av lönsamheten det kommande året. Den största förändringen finns och försäljningar i Region 1, där ökningen förväntas bli procentenheter Satsa på ett kvalitetssystem jämfört med våren 1. Störst tro på god lönsamhet finns i Regionerna och, där nettoindextalen är - respektive. Regionerna,, och ligger nästan på samma nivå, -1 till Öka förädlingen/direktförsäljningen till konsumenterna -1 i prognosen för nästa år. Lägst tro på den framtida lönsamheten finns i Region 1 med ett nettotal på -. Öka samarbetet med andra Lantbrukarna har fått frågan Hur skulle du beskriva lantbruksföretag lönsamheten i ditt lantbruksföretag?. Fördelningen mellan svaren syns i Diagram. Procentandelen som valt det Effektivisera produktionen översta svaret och som har den bästa lönsamheten skiljer sig mellan regionerna. Högst värde har Region, där procent Börja med ny verksamhet av lantbrukarna har pengar kvar till framtida investeringar. Region I Region upplever endast procent att de har liknande lönsamhet. Alternativet Så pass dålig att verksamheten oftast Avveckla någon verksamhet Region Region Region Region går med förlust är högst i Region med procent. Region Region 1 Högst benägenhet till åtgärder för att förbättra lönsamheten finns i Region, som sammanlagt har flest planer för Öka produktionen i befintliga driftsgrenar att förbättra lönsamheten. Se diagram. Lägst åtgärder planeras i Region. Att effektivisera eller öka produktionen Öka arbetet utanför lantbruksföretaget är fortsatt det vanligaste sättet att förbättra lönsamheten men att terminsäkra har också blivit viktigt, detta är högst

9 Flest investeringar väntas i region Flest lantbrukare som gjort investeringar det gångna året finns i Region, medan andelen som planerar investeringar det kommande året är störst i Region. Det finns också regionala skillnader i intresset för nya affärsmöjligheter. I Region har procent av de intervjuade lantbrukarna gjort investeringar det gångna året, minst andel lantbrukare som har gjort någon väsentlig investering finns i Regionerna 1 och med 0 procent. Flest lantbrukare som investerat i jordbruks- och/eller skogsmark finns liksom föregående år i Region där procent anger att de utökat sin areal, procentenheter fler än föregående år. Mest maskininvesteringar har gjorts i Region där procent av lantbrukarna investerat, vilket är samma andel som föregående år. Andelen som investerat i djurstallar är störst i Region, procent, följt av Regionerna och på procent, föregående år var procent högsta notering för djurstallsinvesteringar. Flest investeringar i övriga byggnader exklusive djurstallar har gjorts i Region, där siffran når1 procent. Se. Investeringar regionvis under 1 Reg. Maskiner Djurstallar Byggnader Störst andel lantbrukare som planerar investeringar under det kommande året finns i Region med procent. Föregående år fanns den största andelen i Region, men var då procent. I samtliga regioner utom Region planeras främst maskininvesteringar, flest sådana planeras i Region med procent, föregående år var siffran 1 procent. Störst andel, procent, som planerar att investera i djurstallar finns i Region, där var motsvarande andel föregående år procent och lägst bland samtliga regioner. Investeringar i övriga byggnader planeras främst i Region, med 1 procent, samt i Region, med procent. Se DIAGRAM. Planerade investeringar regionvis 1 Reg. DIAGRAM Antal företag regionvis, benägna till nya affärsmöjligheter Entreprenad Förädling av gårdens produkter Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompletterande verksamhet Försäljning på gården Turism Hästar DIAGRAM Maskiner Djurstallar Byggnader Nya affärsmöjligheter i olika regioner Viljan att investera i nya affärsmöjligheter har ökat i samtliga regioner utom Region som toppade listan förra året. I år är de lantbrukare som planerar att diversifiera sin verksamhet flest i Region. I samtliga regioner är intresset störst för att utveckla någon form av entreprenadverksamhet. I Region vill flest lantbrukare förädla gårdens produkter respektive starta försäljning på gården, men här finns också störst intresse för att utveckla turism. I sex regioner av sju är mer än procent av lantbrukarna intresserade av att starta energiproduktion för eget bruk, endast i Region är mer än procent av lantbrukarna intresserade av att starta energiproduktion för avsalu. Intresset för att investera i hästverksamhet är störst i Region 1. Se DIAGRAM

10 I söder vill flest rekommendera yrket till yngre I Region rekommenderar procent en yngre att bli lantbrukare. Flest lån har tagits till maskininvesteringar. Arrenderad mark Fördelningen av arrenderad mark skiljer sig åt mellan regionerna. Se diagram 1. Av de tillfrågade arrenderar flest lantbrukare sin mark i Regionerna och. I Region arrenderar flest sin mark helt och hållet. Region har flest lantbrukare som brukar sin egen mark. Andel bönder som arrenderar mark, fördelat på regionerna Reg. Helt Delvis Nej Företagsform Störst andel aktiebolag finns i Regionerna och. I Region finns den största ökningen av antalet aktiebolag sedan förra undersökningen. Upplåningarnas fördelning Av de lån som tagits under 1 har de flesta gått till investeringar i maskiner. Se diagram. Detta stämmer in på sex av sju regioner. Endast i Region har investering i mark stått för en större del. Störst andel av lån till maskininvesteringar har tagits i Region 1 med procent, tätt följt av Region med procent. Lån till djurstallar har varit störst i Regionerna och med vardera 1 procent. De flesta lånen till mark har tagits i Regionerna och med respektive procent. Region har de högsta värdena för lån tagna till övriga ekonomibyggnader, procent. Fördelning av lån som tagits under 1 Reg. DIAGRAM Inv. i maskiner Inv. i djurstallar Inv. i övr. ekon.byggn. Inv. i mark Anställda Av de tillfrågade lantbrukarna i Sverige har procent anställda. Flest lantbrukare med anställda finns i Regionerna och där procent har anställda och minst i Region 1 där procent har anställda. Flest nyanställningar planeras i Region med 1 procent. Rekommendation till yngre I Region skulle procent av lantbrukarna rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller arbeta inom näringen. Se diagram. Lägst är rekommendationerna i Region 1 där drygt hälften, procent, skulle rekommendera yrket. I Region finns flest lantbrukare som säger direkt nej, 1 procent. Fördelning av dem som rekommenderar unga att bli bonde Reg. Ja Tveksam Nej Ägarskifte I Region 1 planerar flest, procent, att på något sätt sälja eller överlåta hela eller delar av fastigheten. Lägst andel återfinns i Region, där endast procent planerar en försäljning eller överlåtelse. Detta kan jämföras med snittet i Sverige som är procent. Det vanligaste är att överlåta hela fastigheten inom släkten, procent.

11 REGION1 REGION REGION REGION REGION REGION REGION Aktiebolag Enskild firma TOTAL Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt företag i dag? Räcker den till Löpande utgifter, lön, invester. Löpande utgifter och lön Löpande utgifter Går nätt och jämnt ihop Går oftast med förlust Planerar du att under de kommande månaderna göra väsentliga investeringar i Byggnader, exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner Bedömer du att lönsamheten i dag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Öka Minska Kommer du att nyanställa personal inom två år? Ja Nej

12 SAMMANFATTNING AV LANTBRUKSBAROMETERN 1 Fortsatt ansträngd lönsamhet Lönsamheten Trots en positiv tendens upplever de flesta lantbrukarna att lönsamheten är dålig. procent uppger att deras lönsamhet är god, vilket är en liten förbättring sedan föregående år. Endast 1 procent upplever att lönsamheten är mycket god. I prognosen inför nästa år tror procent att lönsamheten kommer att bli god. Mjölkproducenterna är de mest positiva inför framtiden. 0 procent av Sveriges lantbrukare planerar åtgärder för att förbättra lönsamheten, flest åtgärder planeras av grisköttsproducenterna. Upplåningen REGION Lantbrukarnas upplåning ökade med, miljarder kronor. Det är en ökning under 1 med procent. Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat snabbt under de REGION senaste åren. Låg ränta har bidragit till att minska effekten av dålig lönsamhet de senaste åren. Under 1 är det procent av lantbrukarna som svarat att de minskat amorteringarna eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. Mjölk- och grisköttsproducenter är de där störst andel har begärt amorteringsfrihet. Fler vill rekommendera unga att bli lantbrukare Andelen som skulle rekommendera yngre personer att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen har ökat från procent till procent. Den högsta andelen finns i åldersgruppen yngre än 0 år, där procent skulle ge rådet att bli lantbrukare. Investeringarna Maskin- och byggnadsinvesteringarna är fortsatt låga. 1 procent av lantbrukarna har gjort investeringar i byggnader under året och 0 procent har investerat i maskiner. Flest maskininvesteringar har grisköttsproducenterna gjort, med procent. Flest investeringar i maskiner planeras av växtodlingsproducenter, 1 procent, medan nya djurstallsinvesteringar planeras främst av mjölk- och nötköttsföretagare med vardera 1 procent. Andelen som planerar att utveckla eller investera i en kompletterande verksamhet har ökat från till procent. Störst är intresset att utveckla entreprenadverksamhet. REGION REGION Pris 0 kr inkl moms ISBN Kompletterande verksamhet Många tänker satsa på kompletterande verksamheter, där entreprenad, exempelvis skog och snöröjning, är det som flest säger att de ska satsa på. Det är främst lantbrukare yngre än 0 år som har för avsikt att börja med någon kompletterande verksamhet. procent av dessa planerar för någon ny verksamhet. Regionerna I sex av sju regioner anser lantbrukarna att lönsamheten har blivit bättre jämfört med föregående år. Trots detta är det endast i Region lantbrukare som uppger sig ha god lönsamhet är fler än de som anser att den är dålig. Samtliga REGION 1 regioner tror på en positiv utveckling av lönsamheten det kommande året, störst ökning uppvisar Region 1, där skillnaden är procentenheter utifrån utfallet våren 1. Flest investeringar, procent, har gjorts i Region. Andelen som har investerat i djurstallar är störst i Region med procent. Viljan att investera i nya affärsmöjligheter har ökat i sex av sju regioner. Högst andel återfinns i Region. Regionerna och är de där flest lantbrukare har anställda, procent. REGION REGION Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1 och årets Lantbruksbarometer är den :e helårsupplagan. För första gången gjordes även en höstbarometer med något färre tillfrågade, därför finns för vissa frågor även ett jämförelsetal med höstens siffror. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank under perioden januari 1 telefonintervjuat lantbrukare med mer än hektar. I Lantbruksbarometern redovisas böndernas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mer heltäckande bild av utvecklingen. Materialet redovisas som totalsiffror för Sverige men också uppdelat i sju regioner. Arbetsgruppen för årets Lantbruksbarometer har bestått av JIMMY LARSSON, HELENA IACONO och CARL DYRENDAHL från LRF Konsult, samt PER SKARGREN och STEFAN JOHANSSON från Swedbank och Sparbankerna. OMSLAGSBILD: CARLA KARLSSON, Ateljé Carla LJUNGBERGS TRYCKERI, KLIPPAN, MARS 1

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen LANTBRUKS BAROMETERN svenska bönder om konjunkturen Sveriges lantbrukare tror på en något mer lönsam framtid Sju av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Förhoppningen

Läs mer

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län 1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Värmlands län V. Götalands län REGION Hallands län Skåne län REGION Västernorrlands län Gävleborgs län

Läs mer

Lantbruksbarometern Hösten 2014

Lantbruksbarometern Hösten 2014 Lantbruksbarometern Hösten 214 Nästan åtta av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är dålig Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket.

Läs mer

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 Lantbruksbarometern 2015: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen LANT BRUKS BAROM ETERN 3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen lönsamhet investeringar finansiering marknad energi attraktion Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en

Läs mer

LANT BRUKS BAROM ETERN. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl. moms ISBN 978-91-977538-0-7

LANT BRUKS BAROM ETERN. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl. moms ISBN 978-91-977538-0-7 LANT BRUKS BAROM ETERN är sedan mer än år en årlig undersökning som återger sveriges Bönders SYN PÅ nuläget och nära framtid i lantbruket. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl.

Läs mer

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen BAKGRUND Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget

Läs mer

3 807 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 807 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 3 0 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen bakgrund Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom

Läs mer

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 Lantbruksbarometern 2016: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Höstsiffror. Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige, Tyskland och Ungern samt Storbritannien

Höstsiffror. Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige, Tyskland och Ungern samt Storbritannien EU-barometern 21 Höstsiffror Europas lantbrukare bekräftar tuffa tider De europeiska lantbrukarna upplever att svag lönsamhet tär på deras ekonomi, men skillnader mellan länder och produktionsinriktningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Företagarna och Swedbank presenterar Småföretagsbarometern för hösten 2012 Småföretagsbarometern Södermanland, höst 2012 2012-11-27 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Södermanlands näringslivsstruktur...

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2015 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Lönsamheten allt viktigare för skogsägaren Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna

Läs mer

Småföretagsbarometern 2016 Värmland län

Småföretagsbarometern 2016 Värmland län Småföretagsbarometern län Om Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund Småföretagsbarometern redovisar hur Sveriges småföretag

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016 Inlåning & Sparande Nummer 10 2016 4 oktober 2016 Svenska hushåll ligger i toppen av :s ekonomiska liga. Det finns inget annat -land där så stor andel av hushållen har utrymme att spara. Svenskarnas bedömning

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

EU-barometern hösten 2014 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation

EU-barometern hösten 2014 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation EU-barometern hösten 214 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation EU:s lantbrukslönsamhetsindex hösten 214 (The multi-national farmers confidence index) är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 UPPSALA LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SKÅNE LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 stockholms län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 västernorrlands län Swedbank och sparbankerna i samarbete med

Läs mer

Småföretagsbarometern 2016 Halland län

Småföretagsbarometern 2016 Halland län Småföretagsbarometern 2016 län Om Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund Småföretagsbarometern redovisar hur Sveriges

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Läget i handeln. November handels.se Handels Direkt

Läget i handeln. November handels.se Handels Direkt Läget i handeln November 2016 Ökad försäljning och fler nyanställningar Handelsföretagen kommer öka antalet anställda och ser positivt på framtida försäljning under kommande år. Lönsamheten mattas något

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark VÅR 2015 Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark Räntan påverkar den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Hushållsbarometern Våren 2008

Hushållsbarometern Våren 2008 Hushållsbarometern Våren 2008 Erika Pahne Institutet för privatekonomi 2008 Sammanfattning Hushållsindex faller tillbaka och bryter en uppåtgående trend Hushållsindex har fallit från 51,8 i höstas till

Läs mer

Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012

Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012 Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 november 2011 SEB:s Företagarpanel om konjunkturen: Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 HE 2013-02-26 Innehåll Åkeribarometern... 3 Sammanfattning... 4 Nettotal... 6 Den senaste tiden... 9 Jämfört med förra året samma tid...11 Nuläge...12 Den närmaste framtiden...15

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

EU-barometern 2015 Ett litet uppsving i de europeiska lantbrukarnas syn på lönsamheten, men en oviss framtid hotar

EU-barometern 2015 Ett litet uppsving i de europeiska lantbrukarnas syn på lönsamheten, men en oviss framtid hotar EU-barometern 21 Ett litet uppsving i de europeiska lantbrukarnas syn på lönsamheten, men en oviss framtid hotar EU:s lantbrukslönsamhetsindex våren 21 (The multi-national farmers confidence index) är

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN JÖNKÖPINGS LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN HALLANDS LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste

Läs mer