EU-barometern hösten 2014 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation

Transkript

1 EU-barometern hösten 214 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation EU:s lantbrukslönsamhetsindex hösten 214 (The multi-national farmers confidence index) är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex över lantbrukarnas uppfattningar om den nuvarande och den förväntade ekonomiska situationen på gården. Av EUs medlemsstater är det länder 1 som ställt samma frågor som i den svenska lantbruksbarometern. Detta har gjorts september och november, Copa-Cogeca sammanställer informationen från EU-länderna två gånger per år 2. Läs mer om de svenska lantbrukarnas uppfattningar om lönsamheten i Lantbruksbarometern Hösten 214. De europeiska lantbrukarnas syn på sin lönsamhet Enligt undersökningen som är genomförd i tio medlemsstater 1 mellan september och november har de europeiska lantbrukarnas syn på sin lönsamhet efter ett och ett halvt års återhämtning gjort en djupdykning tredje kvartalet 214 (se diagram 1). Lantbrukare i alla undersökta länder upplevde försämrad lönsamhet. Som en följd av ett generellt högre utbud av jordbruksprodukter i Europa och världen samt stängningen av de Ryska gränserna, men även goda väderbetingelser på många håll i Europa, sjunker priserna på jordbrukets produkter och med dem lantbrukarnas lönsamhet. Billigare olja och därmed energikrävande insatsvaror lättar en aning på svångremmen men inte tillräckligt för att kompensera produktprisfallet. CAP-reformen ger olika reaktioner i olika länder, exempelvis är lantbrukare i Tyskland och Storbritannien oroade för krångliga regelverk medan lantbrukare i Ungern, Polen och Rumänien är entusiastiska över utökat stöd. Hursomhelst kommer effekterna av den nya jordbrukspolitiken inte kännas innan 21, när förgröningen införs och många lantbrukare får ett nytt stödsystem att förhålla sig till. Gemensamt lönsamhetsindex 2 DIAGRAM 1 Källa: Sammanställt av Copa-Cogeca, utifrån nationella uppgifter. En sammanvägning av nuvarande och förväntad framtida ekonomisk situation. Det gemensamma lönsamhetsindexet för EU länderna steg ett och ett halvt år för att i år dyka kraftigt nedåt. Copa-Cogeca är ensamt ansvarig för databehandlingen som presenteras. 1 Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige, Tyskland och Ungern samt Storbritannien 2 För att kunna beräkna lönsamhetsindex för EU beräknas först fram genomsnittet av resultaten och justeras enligt genomsnittet för den historiska utvecklingen i länderna. Sedan tillämpas utjämning. EU:s lönsamhetsindex tas sedan fram från summan av de nationella indexen och viktas utifrån det genomsnittliga värdet av jordbruksproduktionen under tre år i fasta priser i landet. Vänligen notera att från hösten 213 och framåt används en omarbetad metod (viktning) för balansering av svaren. Denna omarbetning påverkar också tidigare resultat och av den anledningen är inte siffrorna i denna rapport direkt jämförbara med tidigare rapporter.

2 Läget i länderna I samtliga analyserade länder sjönk lönsamhetsindex som en följd av sjunkande lönsamhet för dagen och, så när som i Italien, sjunkande förväntningar på framtida lönsamhet. Italien Italienska lantbrukare blev oavsett sektor mer missnöjda med sin lönsamhet under året, då klimatet hade en negativ inverkan på produktionen under sommaren och påverkade såväl utbud (främst av vin och olivolja) som konsumtion av säsongens produkter. En försämrad prisdifferens (med produktpriser som sjunker fortare än priset på insatsvaror) bidrog också till missnöjet. När lantbrukarna tillfrågades om de mött några svårigheter i sitt företagande de senaste månaderna svarade dock 67 procent att så inte var fallet. Med blicken på de närmast kommande åren framåt fortsatte dock lantbrukarnas optimism att växa, sånär som hos nötköttsproducenter och fruktodlare. Förväntan om utökad produktion efter kvoternas borttagande höjde mjölkproducenternas framtidstro. Sammantaget sjönk dock Italiens nationella lönsamhetsindex jämfört med sex månader tidigare. Diagram 2 Italien - 2Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q Frankrike Nedgången i franska lantbrukares lönsamhetsuppfattning åsidosätter uppgången sex månader tidigare, då en dystrare syn sprider sig både avseende nuvarande och framtida lönsamhet. Situationen upplevs märkbart svår bland växtodlare och på blandade lantbruk. I motsats till Italien är upphörandet av mjölkkvoterna ett orosmoment för mjölkproducenterna. Nästan 4 av lantbrukare indikerar att de hade märkbara eller påtagliga svårigheter i sitt företagande, oftast omnämnt är direkta kostnader och väderbetingelser. Den ekonomiska krisen fortsatte att ingjuta pessimism bland franska lantbrukare men synen på jordbrukssektorn är ändå mindre pessimistisk än synen på ekonomin som helhet. Andelen lantbrukare som funderade på att upphöra med verksamheten ökade till 13 procent. Diagram 3 Frankrike

3 Rumänien I Rumänien sjönk det samlade lönsamhetsindexet från rekordnivån i mars 214, mest påverkat av växtodlare. I jämförelse med vårens undersökning angav lantbrukarna produktpriserna för spannmål, oljeväxter och mjölk mer bekymmersamma medan produktpriserna för nötkött och griskött samt foderpriser ansågs mindre besvärande. Skördeförväntningarna var högt ställda, i synnerhet för majs, men blev mindre rikliga efter tunga regn i maj som påverkade avkastningen negativt. Ändå hävdade 8 procent av lantbrukarna att de inte mött några svårigheter i sitt företagande. Kredittillgänglighet och stödnivåer var till lantbrukarnas fördel den studerade perioden. Framöver förväntar sig lantbrukarna lägre produktpriser och högre kostnader, men är också motiverade att förbättra produktiviteten med ny teknologi och mekanisering. Diagram 4 Rumänien Tyskland I Tyskland sänkte ett ökande missnöje med både nuvarande och förväntad framtida lönsamhet humöret på landets lantbrukare efter sommaren. I synnerhet noterades förväntningarna på framtida lönsamhet på en rekordlåg nivå. Huvudorsaken till denna utveckling är ett kraftigt tapp i produktpriser för alla lantbrukets produkter samtidigt som låga kostnader på förnödenheter (foder och energi) inte kunde kompensera för detta tapp. Även nationell och europeisk jordbrukspolitik spelade en negativ roll, CAPs inverkan har inte skattats så lågt sedan 28 då många lantbrukare troligen finner implementeringen av de nya reglerna bekymmersamma. Fler och fler lantbrukare (12 procent i jämförelse med 9 vid förra undersökningen) angav att de upplevt måttliga eller påtagliga problem i sitt företagande de gångna tre månaderna. Diagram Tyskland Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q1 3 I Rumänien genomförs undersökningen bland lantbrukare som brukar mer än 6 ha.

4 Sverige Svenska lantbrukares lönsamhetsuppfattning var i alla produktionsinriktningar påtagligt försämrad gentemot vid årets början, allra sämst upplever nötkötts- och mjölkproducenter sin lönsamhet som en följd av kraftiga prissänkningar. Växtodlare har även de sett sjunkande produktpriser men de kompenserades i någon mån av en riklig skörd och lägre priser på diesel och konstgödsel. Även grisköttsproducenterna upplevde försvagad lönsamhet men i mindre grad då priserna på den inhemska marknaden kunnat upprätthållas eftersom konsumenterna är beredda att betala extra för den restriktiva antibiotikaanvändningen. Alla produktionsinriktningar lider av osäkerheten kring implementeringen av EUs nya jordbrukspolitik. I sin helhet nådde det samlade lönsamhetsindexet sin lägsta nivå sedan 2. Diagram 6 Sverige Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q Q1 211Q1 212Q1 213Q1 214Q1 Nederländerna Uppsvinget av det nederländska lönsamhetsindexet som registrerades i mars 214 visade sig vara tillfälligt, sedan det samlade lönsamhetsindexet åter vek nedåt och nådde sin lägsta nivå sedan barometern infördes. Detta som ett resultat av försvagad samtida såväl som framtida lönsamhet. Det generella klimatet försämrades i hela jordbrukssektorn, men i synnerhet bland grisköttsproducenter som påverkades av sjunkande priser och det ryska importstoppet (inledningsvis p.g.a. afrikansk svinpest, sedan av handelspolitiska skäl). Även växthusodlare, fruktodlare och fjäderfäproducenter upplevde försvagad lönsamhet. I jämförelse med föregående undersökning lättade lägre kostnader för insatsvaror något på trycket hos lantbrukarna, men ansågs fortfarande utgöra en begränsande faktor för lönsamheten. Produktpriser, både samtida och framtida, upplevs vara och förväntas fortsätta ha en kraftigt negativ inverkan. Bara produktionen som sådan upplevdes bidra positivt till lönsamheten. Diagram 7 Nederländerna Q3 213Q1 213Q3 214Q1-212Q3 213Q1 213Q3 214Q1

5 Belgien (Flandern) Den belgiska barometern registrerade ett andra fall i följd för det samlade lönsamhetsindex, som en följd av ökad pessimism och missnöje med nuvarande såväl som framtida förväntad lönsamhet. Fallande priser var den gemensamma nämnaren för alla produktionsinriktningar. Särskilt svag lönsamhet upplevde växtodlarna, vars skördearbetet och kvaliteter stördes av en kall och regnig augusti. Nötköttsproducenter såg minst mörkt på tillvaron för tillfället, men ändå mörkare än vid förra mätningen. Spänningarna mot Ryssland påverkade främst mjölk- och grisköttsproducenter samt frukt- och grönsaksodlare. Odlare av prydnadsväxter led fortfarande av finanskrisens sviter. Frilandsodling av grönsaker var den enda sektor där lönsamheten upplevdes bättre än i mars, dock ännu inte tillfredsställande. På frågan om svårigheter i företagandet svara 24 procent att de inte mött några svårigheter alls de senaste tre månaderna. Bland de som mött problem angavs politiskt påförda begränsningar mest frekvent. Diagram 8 Belgien (Flandern) Polen Försvagningen av det samlade lönsamhetsindexet fortsatte under årets tredje kvartal, med försiktigare syn på både samtida och framtida lönsamhet än våren 214. Lägre priser för de flesta av lantbrukets produkter tillsammans med något högre kostnader för insatsvaror försämrade den samtida lönsamheten. Grisköttsproducenterna tjänade på en återhämtning av grispriserna, dock inte till tillfredsställande nivåer. Däremot bidrog förväntningar på högre EU-stöd positivt till lantbrukarnas lönsamhetsuppfattning. Bara 6 procent av lantbrukarna angav att de mött några problem i sitt företagande de tre månaderna innan undersökningen. Prognoser om fortsatta prisfall på lantbrukets produkter samt fortsättningen av Rysslands importstopp låg bakom de sjunkande förväntningarna på framtida lönsamhet, särskilt bland animalieföretagen. Diagram 9 Polen

6 Ungern Ungerska lantbrukares syn på sin nuvarande ekonomiska situation drevs nedåt i jämförelse med mars 214 utav sjunkande avsalupriser för alla produkter (utom griskött) och ofördelaktiga men stabila kostnader för insatsvaror. 94 procent av lantbrukarna rapporterade inga problem i företagandet de gångna tre månaderna. Som i Polen och Rumänien är förväntningarna om ökad tillgång på CAP-medel en positiv faktor av lantbrukarna. Däremot förväntas bidragen avta i framtiden och försvagade förväntningarna på framtida lönsamhet. Förändringar i jordabalken som möjliggör utländskt markägande nämns också som ett orosmoment. Summa summarum nådde Ungerns samlade lönsamhetsindex sin lägsta nivå sedan 2. Diagram Ungern 4 Storbritannien (England och Wales) England och Wales utgjorde inga undantag till ett vikande samlat lönsamhetsindex och försämrad lönsamhetsuppfattning hösten 214. Sjunkande priser utgjorde ett orosmoment för alla produktionsinriktningar. För nötkött nåddes det lägsta priset de gångna tre åren. Mjölkpriset var också lägre och ytterligare sänkningar de kommande månaderna har aviserats av mejeriföretagen. Lägre foderpriser spelar griskötts- och fjäderfäföretagare i händerna vilket återspeglades i att de var mest optimistiska avseende framtida lönsamhet. Bland faktorer som påverkar det kommande året sågs regleringar och lagstiftning som de mest bekymrande medan Buy Brittish -kampanjen ansågs lovande. Diagram 11 Storbritannien 4 I Ungern görs undersökningen bland företag som odlar mer än 2 hektar.

7 Investeringsplaner Denna omgång av EU-barometern fokuserade på lantbrukarnas investeringstankar. Den pessimism som uppenbarades i höstens lantbruksbarometer har troligtvis starkt inverkat på resultatet. Ändå angav mellan 21 och 62 procent av lantbrukarna som deltog att de hade intentionen att investera. Polens rankar sig etta utifrån lantbrukarnas investeringsvilja som är den högsta bland de undersökta länderna, följt av Ungern och Rumänien, men lantbrukare är försiktigare än i tidigare undersökningar. Den negativa synen på lönsamheten hos tyska bönder gör dem mindre benägna att investera i jämförelse med ett år tidigare, mest investeringsvillig i Tyskland är mjölknäringen som genomgår en strukturomvandling. Även i Nederländerna är mjölkproducenterna mest investeringsvilliga, här planerar 4 procent av alla de intervjuade investeringar en ganska positiv siffra med hänseende till den svaga upplevda lönsamheten. I Belgien säger sig 29 procent av lantbrukarna vilja investera. Även om höstsiffrorna vanligen är lägre än vårens, är detta en av de svagaste siffrorna de gångna åtta åren. I Frankrike har en av fyra lantbrukare för avsikt att investera, främst i maskiner, utrustning och byggnader. Av Italiens lantbrukare vill 22 procent investera, yngre mer investeringsbenägna än äldre, med tyngdpunkt på vin, olivolja och mjölkproduktion. I Sverige medförde den svaga lönsamheten de lägsta nivåerna på planerade investeringar som registrerats de gångna tio åren; 21 procent, dock har tidigare mätningar endast gjorts vid årets början. Även i England och Wales minskade investeringsviljan påtagligt för utrustning såväl som jordbruksmark. Diagram 12 Svar på frågan planerar du några investeringar I företaget de kommande 6 månaderna * Köp av jordbruksmark inkluderat

8 Om studierna Copa-Cogeca Lantbrukarnas och lantbrukskooperativens röst i Bryssel The multi-national farmers confidence index fall 214 är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex över lantbrukarnas uppfattningar om den nuvarande och den förväntade ekonomiska situationen på gården. Av EUs medlemsstater är det stycken länder som ställer samma frågor som i den svenska lantbruksbarometern. Detta har gjorts mellan januari och mars månad. Copa-Cogeca som sammanställer informationen från EU länderna gör detta två gånger per år. Rapporten har översatts av Carl Dyrendahl, LRF Konsult. Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och två av Lantbruksbarometerns frågor till lantbrukarna gällande syn på lönsamheten ställs sedan 212 även under hösten och presenteras i Lantbruksbarometern Hösten. Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad lantbrukare och under oktober 3 lantbrukare. Arbetsgruppen för lantbruksbarometern 214 har bestått av Jimmy Larsson, Helena Iacono och Carl Dyrendahl från LRF Konsult samt Per Skargren och Stefan Johansson Swedbank och Sparbankerna. För mer information, kontakta: Jimmy Larsson, Segmentschef Lantbruk, LRF Konsult, tel Per Skargren, Segmentsansvarig Skog & Lantbruk, Swedbank och Sparbankerna, tel