BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 STORBRITANNIEN

Transkript

1 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 STORBRITANNIEN BONDEN I TIO EU-LÄNDER

2 Befolkning Antal jordbruksföretag Lantbruksföretag med djur Antal ekologiska producenter Medelareal 94 Area km Utnyttjat jordbruksareal hektar 2015 Avkastning höstvete 8 ton 2017 Avkastning raps 3,4 ton 2017 Avkastning korn 7 ton 2017 Pris maltkorn 14,51 Euro/100 kg 2016 Pris vete 14,68 Euro/100 kg 2016 Pris raps 34,23 Euro/100 kg 2016 Antal nötkreatur Antal köttproducenter Antal mjölkkor Antal mjölkproducenter Antal modersuggor Antal grisproducenter Antal tackor Antal lammproducenter Källa: Eurostat databas ( 2 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

3 Brexit! Vad händer nu? Brexit och dess konsekvenser ligger som en våt filt över det brittiska lantbruket. Lantbrukarna är delade. Många tror att billig import kommer att slå ut inhemsk produktion, medan andra litar på att brittiska konsumenter ändå väljer att köpa inhemskt. Diskussionen i samtliga intervjuer om framtiden, utvecklingsplaner, styrkor och svagheter gled slutligen alltid över i frågan om vad som kommer att ske efter Brexit. NFU (National Farmers Union) målar upp tre tänkbara scenarion; Scenario 1 Evolution, Scenario 2 Unilateral Liberalisation och Scenario 3 Fortress UK. Scenario 1 Evolotion beskrivs som ett frihandelsscenario, väldigt likt det som gäller i Storbritannien och Europa idag. Direktstöden kommer att kvarstå, arbetskostnaderna stannar på befintlig nivå och det kommer att skapas ett frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien med tullfri handel. NFU uppskattar att priserna i detta scenario kommer att öka med fem procent. Handel med resten av världen kommer fortsatt att ske enligt WTO:s regler med EU, vilket ger Storbritannien rätt att använda EU:s befintliga kvoter och tullar. Prognosen säger att kostnader för produkter importerade från länder utanför EU kommer att öka med cirka åtta procent. Befintliga EU-reglementen kommer att implementeras som UK-lagar och kommer inte att skapa några extra kostnader. Scenario 2 Unilateral Liberalisation är ett liberalt utfall. Stöden till det brittiska jordbruket kommer att halveras från dagens läge. Andelen utländsk arbetskraft som är anställd och arbetar i Storbritannien kommer att minska med 50 procent, bortsett från säsongsanställda som troligen kommer att bibehålla samma nivå som idag. Minskad utländsk arbetskraft kommer att skapa en kostnadsökning för lantbrukslöner med 50 procent. Enligt Scenario 2 kommer Storbritannien inte att få till något avtal med EU utan handeln kommer att ske med samma förutsättningar som med övriga världen. Priserna på produkter från EU kommer öka med åtta procent i värde precis som produkter från resten av världen. EU:s reglementen kommer att implementeras i brittisk lag och det kommer att bli en kostnadsökning på fem procent för omkostnadsvaror till jordbruket. Stängt Storbritannien Scenario 3 Fortress UK är ett scenario med ett stängt Storbritannien. Direktstöden för jordbruk kommer att motsvara 25 procent av rådande stödnivåer. Utländsk arbetskraft kommer att minska med 50 procent, vilket även omfattar säsongsarbetare. Minskningen av utländsk arbetskraft kommer att skapa en kostnadsökning för lantbrukslöner med 50 procent. Inget avtal sluts med EU, vilket leder till att handeln kommer att ske som med övriga världen. Priser på produkter från EU kommer att öka med 8 procent, likt produkter från resten av världen samt kostnaden för WTO-tullar BONDEN I TIO EU-LÄNDER

4 (bortsett från lamm- och nötkött). EU:s reglementen kommer även i detta scenario att implementeras i brittiska lagar. För att utvärdera de ekonomiska följderna av Brexit har AHDB (Agriculture & Horticulture Development Board) räknat fram tre tänkbara utfall för de olika scenarierna på en brittisk genomsnittsgård med pund i FBI (Farm Business Income). Under förutsättning att Scenario 1 inträffar ökar FBI till pund, medan Scenario 2 innebär ett fall till pund och i Scenario 3 ner till pund. Billig import? Åsikterna om Brexit glider isär. De finns de som tycker att inget gott kan komma ut av Brexit, medan andra har en mer skeptiskt inställning till EU. Många tror att Brexit kommer att leda till att den inhemska produktionen kommer att hotas av billiga importvaror. NFU beskrev detta scenario som möjligt eftersom finanssektorn i London är så pass stark att engelska diplomater vid frihandelsförhandlingar helt kan välja att släppa lantbrukssektorn för att få till stånd ett avtal om frihandeln för finanssektorn. Finanssektorn är betydligt starkare än lantbrukssektorn sett ur BNP (Bruttonationalprodukt). De lantbrukare som ansåg att Brexit var positivt hänvisade till att varumärket British är något som konsumenterna är villiga att betala för även om man väljer att stå utanför EU. Det måste bli ett slut på byråkratin från Bryssel som försvårar för lantbruksföretagen att tjäna pengar och vara effektiva, löd resonemanget Båda sidorna var dock eniga om att det måste finnas en spelplan och ett ramverk för framtiden utan medlemskap i den europeiska unionen. Just nu står allt still i väntan på det nya. Medelarealen i Storbritannien ökar Lantbruket i Storbritannien har expanderat i areal över åren. Medelarealen i Storbritannien är relativt hög jämfört med Sverige och ligger på cirka 95 hektar. Motsvarande siffra i Sverige är 45 hektar. En effektivare enhet innebär stordriftsfördelar och sänkta produktionskostnader per hektar, vilket är ett måste för att möta sjunkande marginaler. Den framtida expansionen hänger mycket på utvecklingen av Brexit. Om direktstöden försvinner och en fri marknad upprätthålls kommer enheterna fortsätta växa medan det omvända innebär att Storbritannien blir allt mer stängt med följd av högre priser på lantbruksprodukter. Klimatet en konkurrensfördel Den stora konkurrensfördelen som lyftes fram av lantbrukare med växtodling i Storbritannien är klimatet. Brittiskt jordbruk är försett med ett av de bästa klimaten i världen för odling av många av våra dagliga matvaror såsom vete och grönsaker. Storbritannien drabbas sällan av några extremväder vilket ger fördelar i form av en stabil odlingssäsong. Det rådande världsrekordet i odling av höstvete är inte överraskande just från Storbritannien. Vid en jämförelse med övriga länder i Bonden i EU är det bara Irland som har bättre avkastning på korn och vete. Klimatet är dock inte bara till fördel, vädret gör att insekter och skadedjur sällan fryser ihjäl under vintern 4 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

5 vilket kan ge stora skador på spannmålsodlingar. En konkurrensnackdel för Storbritannien är utbredningen av renkavlen som gjort att många gårdar fått ställa om växtodlingen till mer vårgrödor vilket inte är lika lukrativt som höstgrödor. Det finns en ökad oro hos lantbrukarna för glyfosatets framtid i Storbritannien. George Gittus verkar i East Anglia som är väldigt drabbat av renkavle och han ser just glyfosat som det enda effektiva motmedlet. Tuffa krav för markköp Lantbrukarna vi pratade med har en genomsnittlig ränta på tre till fyra procent på sina lån och ett amorteringskrav på åkermark på år. Åkermarkspriserna varierar mellan pund och pund per ha i området runt East Anglia. Arrendepriserna varierar mycket och beror helt på upplägget. Storbritannien har de senaste åren upplevt ett tapp i markpriser. Anledningen är att det spekuleras mycket i jordbruksmark på grund av skattemässiga fördelar. Till skillnad från Sverige har Storbritannien fortfarande kvar sin arv- och gåvoskatt, dock inte för aktiva lantbrukare. En aktiv lantbrukare kan släppa vidare sin fastighet till nästa generation utan att betala arv- och gåvoskatt. Detta resulterar i att många Contact Farming-upplägg upprättas istället för arrenden. Ett arrende skulle ha resulterat i ett passivt jordägande. Då bolag får köpa jord bidrar det till att stora privatägda företag investerar i jordbruksmark för att skattemässigt förenkla generationsskiften. Stödnivån i direktstöden låg under 2017 ungefär på 200 euro per hektar. Antalet grisproducenter i Storbritannien har sjunkit de senaste åren. Antalet gårdar har minskat med 43 procent mellan åren 2005 och Mängden suggor har under samma period legat relativt jämt, runt modersuggor, vilket indikerar att lantbruksenheterna blivit större. Priset på slaktsvin ligger på 1,50 kronor per kilo motsvarande siffra i Sverige under samma period är 1,60 kronor per kilo. Brist på arbetskraft ett stort problem Det finns en stor oro över hur brittiskt lantbruk i framtiden ska få tag på arbetskraft. Sedan omröstningen om Brexit har 15 procent av all arbetskraft från EU-länderna förvunnit. Efter Brexit föll pundet med 20 procent vilket gjorde att anställda fick en lägre reallön omräknad till hemlandets valuta. En stor del av den utländska arbetskraften har därför flyttat till Nederländerna och Tyskland där reallönerna blir högre. En grönskasodlare berättade att arbetskostnaderna i hans företag kommer att öka med 15 procent, vilket i stort sett är hela hans vinst. Arbetskraften är mycket viktig för utvecklingen av lantbruket i Storbritannien. Närhet till marknaden Ingen av de intervjuade producenterna använder sig av futures vid spannmålsförsäljning, men samtliga sålde på forward. Ingen av de intervjuade lantbrukarna tror på marknaden för närproducerat eller ekologiskt. De anser att det kommer vara en minde nisch och har inga egna tankar på att ställa om. BONDEN I TIO EU-LÄNDER

6 En stor konkurrensfördel för brittiska lantbrukare är närheten till marknaden då man ska förse 70 miljoner britter med livsmedel. Framgångsfaktorer Samtliga av de intervjuade lantbrukarna drivs av att kunna lämna över ett vinstdrivande och hållbart företag till nästa generation. Traditionen är väldigt viktig och många familjer har brukat gården i generationer. En av lantbrukarna hade precis investerat i ett helt nytt produktionscenter med nya stallar och maskinhall med drömmen om att erhålla en betydligt effektivare enhet med dubbelt så stor produktion men med samma arbetsinsats som idag. En annan drevs av en ständig strävan efter större skördar till ett bättre pris. Rådgivningen är mer specialiserad i Storbritannien jämfört med Sverige. En av de intervjuade lantbrukarna var själv rådgivare inom precisionsodling för ett privat bolag. Lantbrukarna beskriver att den rådgivning som köps måste bidra med spetskunskap som i slutändan ger ett bättre resultat. Allmänna råd och kunskap kan enkelt fås fram via internet eller genom erfarenhetsutbyte lantbrukare emellan. Samtliga gårdar skötte sin egen bokföring men lejde in bokslut. Mike Powley. 6 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

7 Mike Powley, nötköttsproducent Mike Powley är en nötköttsproducent i Green Hammerton i North Yorkshire. Han bygger just nu en ny ladugård för dikor. Mike brukar cirka 130 hektar. Spannmålen som odlas är höstvete, Höstkorn, vårkorn, åkerbönor och fånggrödor. Alla grödor som odlas på gården går i princip till foder åt djuren. Blir det stor skörd säljs en del av bönorna och höstvetet. Det enda som Mike köper in är mineraler och halm. Jorden brukas i ett no-tillage system. Jordbearbetningen sker då endast med en direktsåmaskin. Mike tror på att bibehålla markstrukturen, vilket är anledningen till att han inte odlar sockerbetor. Mike Powley jobbar väldigt nära sin uppköpare. Han har till och med blivit erbjuden att ha ett eget produktutbud i butik men har valt att avböja då han anser att det inte ger ett bättre pris. Just nu får Mike ungefär 3,70 pund per kilo i grundpris med en bonus på pence per kilo. Mike har ofta uppköpare och personal från butikskedjan ute på gården för att undervisa och sprida kunskap kring nötköttsproduktionen i Storbritannien. Engelska köttproducenter har bra möjligheter till pristillägg på slaktkroppar. Mycket tack vare många olika slakterier på marknaden. Varje slaktkropp bedöms individuellt och slakterierna betalar bra tillägg för slaktkroppar med bättre kvalité. Mike ser en fördel med att det finns bra möjligheter att leja in körslor från maskinstationer. Det finns många olika maskinstationer att välja mellan och konkurrensen är hög vilket håller ner priserna. Ett stort problem för nötköttsproducenterna i Storbritannien är att få bygglov för nya djurstallar. Mike har haft tur som fick bygglov för den nya ladugården, mycket tack vara att han lovade att göra sig av med sin gamla ladugård som låg inne i stan. Mike menar att en stor extra kostnad för Storbritanniens producenter är att djuren måste hållas under tak vintertid vilket medför merkostnader för lamm- och nötköttsproducenter jämfört med producenter i södra Europa Storbritannien har en väldigt attraktiv landsbygd, därför kunde Mike säljas sin gamla ladugård som låg i Green Hammerton vilken nu ska renoveras till bostäder. Han räknar med att den nya, dubbelt så stora ladugården, ska finansieras av försäljningen av den gamla. Mike berättar att vissa områden i England har drabbats av turberkolos, vilket gjort att hela områden fått sluta med kor. Mike Powley, nötköttsproducent Ägare: Mike Powley Gård: Green Hammerton Anställda: Viss hjälp från sin far Område: Green Hammerton North Yorkshire Produktion: Brukar 130 ha varav 70 ha vall och 60 ha spannmål Nötköttsproduktion: dikobesättning på dikor. Säljer livdjur per år BONDEN I TIO EU-LÄNDER

8 George Gittus. George Gittus, slaktgrisproducent George Gittus som föder upp frigående slaktsvin per år har ett nära samarbete med sin uppköpare. Samarbetet/ avtalet bygger på en parameter kopplad till försäljningen ut till konsument. Systemet fungerar bra och tillåter honom att fokusera på produktionen istället för att lägga fokus på att vara aktiv på marknaden. George Gittus har många olika upplägg för att få tillgång till mark; egna arrenden, kontraktsodlingar, Sharefarming och egenägd mark. För att expandera behöver man anpassa sig efter markägarens vilja. George Gittus har även en biogasanläggning som producerar 8 miljoner Kwh. Det är på grund av den som han odlar en hel del majs. I dagsläget får bönder runt 14 pence per kilowattimme för grön el som produceras genom biogas. George säljer inget av sin spannmål på futures utan jobbar endast med forwardkontrakt. George säljer efter en trestegsstrategi; en tredjedel varje kvartal men aldrig över åren. George ser problem med framtida arbetskraft. Han berättar att hans förman nyligen ringde honom och meddelade att de inte hade någon arbetskraft till stallarna. Normalt brukar förmannen styra det själv genom kontakter i Östeuropa men nu fanns det inga att tillgå, det har aldrig inträffat tidigare. Symonds Farm ligger precis i utkanten av Ipswich. Det stadsnära läget har gjort att George hyr ut många av de gamla byggnaderna till lokala företagare, till exempel byggföretag och åkerier. Ägare: George Gittus Område: Bury St Edmunds Suffolk Produktion: ha åker och uppfödning av frigående slaktsvin/år. Biogasanläggning kwh Växtodlingsplan 2017 (George Gittus) 8 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

9 David Whattoff, spannmålsproducent David Whattoff är spannmålsbonde utanför Peterborough i Cambridgeshire. Hans familj har brukat gården sedan 1700-talet. David brukar 300 ha spannmål parallellt med jobbet som växtodlingsrådgivare på ett pressionsodlingsföretag. På gården odlas mestadels höstvete, vårkorn, höstraps och sockerbetor. Sista åren har David lejt in allt fler tjänster, eftersom han tjänar mer per timme som rådgivare jämfört med att sitta på traktorn. David ser en trend i att brukandet av gårdar i hans storlek allt oftare tas över av en större brukare och bildar större lantbruksenheter på ett par tusen hektar. David säljer inget på futures utan säljer endast på forward kontrakt. David säljer efter en trestegsmodell där han försökte styra försäljningen i olika poster över åren. David sköter all sin gödsling genom styrfiler som skapats efter markkartering. På det sättet kan han styra sina insatser med framförallt fosfor och kalium till endast de områden på fältet som insatsen behövs. David är inte jätteorolig för renkavlen, han har jobbat mycket med att få in vårgrödor i växtföljden och ser att det finns många möjligheter att komma runt problemet. Ägare: David Whattoff Område: Peterborough Cambridgeshire Anställda: Inga Produktion: 300 ha spannmål parallellt med jobb som växtrådgivare David Whattoff Växtodlingsplan Hektar Majs 162,3 Lök 20,0 Höstraps 314,3 Potatis 61,47 Råg 73,08 Vårkorn 239,39 Sockerbetor 93,5 Höstkorn 127,82 Höst Bönor 103,6 Höstvete (Första års) 501,12 Höstvete (Andra års) 83,35 Totalt 1779,93 BONDEN I TIO EU-LÄNDER

10 Allt innehåll i denna LRF Konsult, skribenterna och angivna fotografer. Bilderna har tagits av våra utsända lantbruksekonomer, med undantag av dessa: Polenbilder (Torbjörn Esping/Agris Media) Tyskland (Mikael Gianuzzi/Agris Media) Ungernbilder (Henrik Dammberg/Agris Media) Frankrikebilder (Anna Trenning-Himmelsbach) Danmarkbilder (Fredrik Thunberg/Agris Media) Belgienbilder (Jonatan Jacobsson/Agris Media) Storbritannien en av bilderna (Härje Rolfsson/Agris Media) Irland (Härje Rolfsson/Agris Media) Projektledare: Hanna Andersson, LRF Konsult Redigering: Agris Media Grafisk form: Sjö & Berg, Stockholm Tryck: Ljungbergs, Klippan, januari 2018 Upplaga: ex, ISBN nr: Pris 100 kr inkl moms