JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller"

Transkript

1 JORDBRUKET INOM EU i diagram och tabeller 1

2 Jordbruket inom EU i diagram och tabeller Statistikenheten Referenser Lars Augustsson

3 Innehåll 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen. 5 Diagram 1.1 Veteproduktion Diagram 1.2 Kornproduktion Diagram 1.3 Potatisproduktion Diagram 1.4 Sockerproduktion Diagram 1.5 Produktion av nöt- och kalvkött Diagram 1.6 Produktion av griskött Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött Diagram 1.8 Produktion av fjäderfäkött Jordbruket som del av den totala ekonomin.11 Diagram 2.1 Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och Diagram 2.2 Andel av total arbetskraft sysselsatt i jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin Jordbrukets struktur Jordbruksareal Diagram 3.1 Jordbruksareal Diagram 3.2 Jordbruksarealen som andel av total areal år Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1989/90 och Diagram 3.4 Medelareal per jordbruksföretag Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek, uttryckt i ha, år Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter storlek av jordbruksföretag, uttryckt i ha, år Djurbestånd Diagram 3.7 Antal nötkreatur 1991 och Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur 1991 och Diagram 3.9 Genomsnittliga antal nötkreatur per företag Diagram 3.10 Andel nötkreatur fördelat efter företagsstorlek uttryckt i antal djur år Diagram 3.11 Antal svin 1991 och Diagram 3.12 Antal jordbruksföretag med svin 1991 och Diagram 3.13 Genomsnittligt antal svin per företag Diagram 3.14 Andel svin fördelat efter företagsstorlek, uttryckt i antal djur, år

4 4 Jordbruksväxter Totala arealer och skördar per växtslag...27 Diagram 4.1 Total areal 1997 i...27 Diagram 4.2 Total skörd 1997 i Vete Diagram 4.3 Veteproduktion i...28 Diagram 4.4 Vetearealer Diagram 4.5 Veteproduktion, genomsnitt Diagram 4.6 Hektaravkastning vete, genomsnitt Korn...30 Diagram 4.7 Kornproduktion i...30 Diagram 4.8 Kornarealer Diagram 4.9 Kornproduktion, genomsnitt Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt Havre Diagram 4.11 Havreproduktion i...32 Diagram 4.12 Havrearealer Diagram 4.13 Havreproduktion, genomsnitt Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt Matpotatis Diagram 4.15 Matpotatisproduktion i...34 Diagram 4.16 Matpotatisarealer Diagram 4.17 Matpotatisproduktion, genomsnitt Diagram 4.18 Hektaravkastning matpotatis, genomsnitt Sockerbetor Diagram 4.19 Sockerbetsproduktionen i...36 Diagram 4.20 Sockerbetsarealer Diagram 4.21 Sockerbetsproduktion, genomsnitt Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt Oljeväxter Diagram 4.23 Raps- och rybsproduktion i...38 Diagram 4.24 Raps- och rybsarealer Diagram 4.25 Raps- och rybsproduktion, genomsnitt Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt

5 5 Mjölk och kött Mjölk Diagram 5.1 Mjölkinvägning Diagram 5.2 Antal mjölkkor Diagram 5.3 Mjölkinvägning Diagram 5.4 Antal mjölkkor 1991 och Nötkött...44 Diagram 5.5 Produktion av nötkött Diagram 5.6 Antal nötkreatur Diagram 5.7 Nöt- och kalvköttsproduktion Griskött Diagram 5.8 Grisköttsproduktion Diagram 5.9 Antal svin Diagram 5.10 Grisköttsproduktion Ekonomi...49 Diagram 6.1 Intäkter för jordbruket år Diagram 6.2 Fördelning av intäkter Diagram 6.3 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av realt nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete...51 Diagram 6.4 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av real nettoinkomst av familjens arbetsinsats per årsarbete...51 Diagram 6.5 Index för nettoförädlingsvärde 1995 till faktorkostnad per årsarbete Tabellbilaga

6 Uppgifter i rapporten har hämtats från följande publikationer: The Agricultural Situation in the European Union, 1997 Report - Statistical data, European Commission 1998 Agriculture Statistical Yearbook 1998, Eurostat 1998 Agriculture Statistical Yearbook 1997, Eurostat 1997 Crop Production, Nr , Eurostat 1998 Animal Production, Nr , Eurostat 1998 Statistics in focus: Agriculture, forestry and fisheries, Nr 15, Eurostat 1997 Agricultural Income 1996, Eurostat 1997 FAO:s databas på Internet 6

7 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen EU är en av de största producenterna i världen av jordbruksprodukter. Veteproduktionen i EU utgjorde 16 % av världsproduktionen år EU:s andel av kornproduktionen utgjorde 34 % av den globala produktionen. EU:s produktion av socker och potatis var mellan 10 och 20 % av den globala produktionen. Av övriga växtprodukter var EU störst inom vinproduktion 1994 då unionen svarade för över 60 % av världsproduktionen medan sojabönsproduktionen endast motsvarade 1 %. I fråga om kött var EU:s andel av den globala produktionen 1997 mellan 10 och 20 %. Framför allt var grisköttsproduktionen relativt sett stor och motsvarade ca 20 % av världsproduktionen. För övriga typer av kött (nötkött, fårkött och fjäderfäkött) var andelen mindre men utgjorde trots det mer än 10 % av världsproduktionen. Av länder och ländergrupper utanför EU var Kina år 1997 den största veteproducenten med en femtedel av världsproduktionen. Av griskött hade Kina en 45-procentig andel av världsproduktionen. USA var ledande när det gäller fjäderfäkött och nöt- och kalvkött medan Sydamerika hade den största produktionen av socker motsvarande 18 % av världsproduktionen. Indien var dock det största enskilda producentlandet vad gäller socker. Av europeiska länder utanför EU är Polen och Ukraina stora potatisproducenter vilket förklarar den höga produktionen i gruppen Övriga Europa. 7

8 Diagram 1.1 Veteproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.2 Kornproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

9 Diagram 1.3 Potatisproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.4 Sockerproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

10 Diagram 1.5 Produktion av nöt- och kalvkött 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Övriga Asien Oceanien Uppgift för Ryssland i diagram 1.5 avser Diagram 1.6 Produktion av griskött 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

11 Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Uppgift för USA i diagram 1.7 avser

12 Diagram 1.8 Produktion av fjäderfäkött (kyckling) 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

13 2 Jordbruket som del av den totala ekonomin Jordbruk, skogsbruk och fiske, de så kallade areella näringarna, varierar mycket i betydelse mellan olika EU-länder. Antalet sysselsatta i dessa näringar minskade i samtliga länder, utom, mellan 1990 och Minskningen var kraftigast i medelhavsländerna,, och både absolut och relativt sett. hade flest sysselsatta personer i näringarna i absoluta tal, 1,3 miljoner personer år hade år 1996 den största andelen sysselsatta i areella näringar, motsvarande 20 % av den totala arbetskraften. och hade också andelar uppgående till över 10 % av arbetskraften. Lägst andel sysselsatta inom sektorn hade med 2,5 %. Även hade en låg andel, ca 3 %. och var de två länder som år 1994 hade högst bruttoförädlingsvärde inom jordbruket i absoluta tal. Bruttoförädlingsvärdet beräknas som totala intäkter minus kostnader för varor och tjänster. I relation till ekonomins totala bruttoförädlingsvärde hade och högst förädlingsvärdesandel från jordbruket, 8,5 respektive 5 %. Stora livsmedelsexportörer som och hade också en förädlingsvärdesandel som var större än EUgenomsnittet på 1,8 %. hade minst förädlingsvärdesandel inom jordbruket av samtliga länder, 0,7 % av den totala ekonomin. 13

14 Diagram 2.1 Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och 1996, tal personer Diagram 2.2 Andel av total arbetskraft sysselsatt i jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och % 5% 10% 15% 20% 25% 14

15 Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 1994, mdr ecu Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 15

16 16

17 3 Jordbrukets struktur De största jordbruksarealerna finns i, och, vilka tillsammans har ca 60 % av EU:s totala jordbruksareal. Dessa tre länder samt och är de länder som har större jordbruksarealer än. De fem länder som hade minst jordbruksareal 1996, nämligen,,, samt, svarar för ca 5 % av EU:s sammanlagda areal. I förhållande till landets totala areal är jordbruksarealen störst i, där den 1996 utgjorde nästan 60 % av den totala arealen. Jordbruksarealen i förhållande till totalarealen var lägst i och, ca 5 %. I samtliga länder har antalet jordbruksföretag minskat under första hälften av talet. Störst antal företag finns i och, 2,5 respektive 1,3 miljoner år Dessa två länder svarar tillsammans för mer än hälften av det sammanlagda antalet företag inom EU. tillsammans med, och har vardera mindre än jordbruksföretag. Uttryckt i arealstorlek finns de största företagen i. Medelarealen var här ca 70 hektar år Medelarealen i, 34 hektar, var högre än EU:s genomsnittsareal på 17 hektar. Lägst medelarealer, under 10 hektar, hade jordbruken i, och. Andelen företag med mindre än 20 hektar jordbruksmark var i dessa länder över 90 % 1995, medan motsvarande andel i var något över 40 %. I var den ca 50 %. Klart högst andel företag med mer än 100 hektar jordbruksmark hade, något mer än 15 %. Andelen åkermark som fanns på jordbruk med arealer över 100 hektar var i ca 65 % år 1995 medan motsvarande andel var 31 % i och mindre än 10 % i, och. Antalet nötkreatur är störst i, och vilka tillsammans svarar för knappt 60 % av antalet nötkreatur inom EU. I finns ca 2 % av nötkreaturen. I samtliga länder har antalet jordbruk med nötkreatur minskat under 1990-talet. Antalet nötkreatur per företag är störst i, och, mellan 80 och 100 djur per företag år I var antalet nötkreatur per företag drygt 40, vilket är detsamma som genomsnittet inom EU. Antalet svin är störst medan antalet företag med svin är störst i. Antalet svin i utgjorde ca 2 % av EU:s totalantal år 1995 medan antalet svin per företag var drygt 200, vilket är betydligt mer än medeltalet inom EU på knappt 100. Mer än 500 svin per företag i genomsnitt finns i,,, och. 17

18 3.1 Jordbruksareal Diagram 3.1 Jordbruksareal (exkl. betesmark) 1996, ha

19 Diagram 3.2 Jordbruksarealen som andel av total areal år % 10% 20% 30% 40% 50% 60% Uppgifter för avser Gäller diagram 3.1 och 3.2. Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1989/90 och 1995, tal 1989/

20 Diagram 3.4 Medelareal per jordbruksföretag 1995, ha

21 Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek, uttryckt i ha, år 1995 Företagsstorlek, hektar % 20% 40% 60% 80% 100% 21

22 Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter storlek av jordbruksföretag, uttryckt i ha, år 1995 Företagsstorlek, hektar % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 22

23 3.2 Djurbestånd Diagram 3.7 Antal nötkreatur 1991 och 1997, tal Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur 1991 och 1995, tal Inga uppgifter finns för och avseende Gäller diagram 3.7 och

24 Diagram 3.9 Genomsnittligt antal nötkreatur per företag Diagram 3.10 Andel nötkreatur fördelat efter företagsstorlek uttryckt i antal djur, år 1995 Företagsstorlek, antal djur >50 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 24

25 Diagram 3.11 Antal svin 1991 och 1997, tal Diagram 3.12 Antal jordbruksföretag med svin 1991 och 1995, tal Inga uppgifter finns för och. Gäller diagram 3.11 och

26 Diagram 3.13 Genomsnittligt antal svin per företag Diagram 3.14 Andel svin fördelat efter företagsstorlek, uttryckt i antal djur, år 1995 Företagsantal djur storlek, % 20% 40% 60% 80% 100% 26

27 4 Jordbruksväxter Totalt sett för EU ökade veteproduktionen under perioden medan kornproduktionen däremot var ungefär lika stor i slutet som i början av perioden. Under åren minskade kornproduktionen men ökade återigen mellan 1995 och hade störst veteareal under 1997 och också störst veteproduktion. hade störst kornareal medan var den störste kornproducenten under perioden följt av. Hektaravkastningen av vete var högst i medan hade den högsta avkastningen av korn. Den svenska avkastningen av både vete och korn låg ungefär på EU:s medeltal, för vete ca kg/hektar och för korn ca kg/hektar. och är bland de största havreproducenterna inom EU. Endast hade en högre genomsnittlig produktion än de båda nordiska länderna. Produktionen av matpotatis var störst i medan låg högst avkastningsmässigt med över kg/hektar. Lägst avkastning hade. Den svenska avkastningen var något högre än EU-genomsnittet. Produktionen av sockerbetor var under störst i trots att hade större odlad areal. Hektaravkastningen av sockerbetor var högst i och medan och hade lägst avkastning. När det gäller raps och rybs varierade EU:s totalskörd mellan och ton under åren Produktionen ökade under perioden. De största skördarna beräknades för åren 1995 och Under perioden var hektarskördarna högst i, och. hade under motsvarande period en lägre hektarskörd än EU-genomsnittet. Enbart, och hade lägre hektarskördar än. 27

28 4.1 Totala arealer och skördar per växtslag Diagram 4.1 Total areal 1997 i, ha Vete (exkl. durum) Råg Korn Havre och blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps och rybs Diagram 4.2 Total skörd 1997 i, ton Vete (exkl. durum) Råg Korn Havre och blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps och rybs Uppgifter för sockerbetor avser Gäller diagram 4.1 och

29 4.2 Vete Diagram 4.3 Veteproduktion (inkl. durumvete) i, ton Diagram 4.4 Vetearealer (exkl. durumvete) 1997, ha

30 Diagram 4.5 Veteproduktion (exkl. durumvete), genomsnitt , ton Diagram 4.6 Hektaravkastning vete (exkl. durumvete), genomsnitt , kg/ha

31 4.3 Korn Diagram 4.7 Kornproduktion i, ton Diagram 4.8 Kornarealer 1997, ha

32 Diagram 4.9 Kornproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt , kg/ha

33 4.4 Havre Diagram 4.11 Havreproduktion i , ton Diagram 4.12 Havrearealer 1997, ha

34 Diagram 4.13 Havreproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt , kg/ha

35 4.5 Matpotatis Diagram 4.15 Matpotatisproduktion i, ton Diagram 4.16 Matpotatisarealer 1997, ha

36 Diagram 4.17 Matpotatisproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.18 Hektaravkastning matpotatis, genomsnitt , kg/ha Uppgifter för avser Gäller diagram 4.17 och

37 4.6 Sockerbetor Diagram 4.19 Sockerbetsproduktion i, ton Diagram 4.20 Sockerbetsarealer 1997, ha Uppgift för i diagram 4.20 avser

38 Diagram 4.21 Sockerbetsproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt , kg/ha Uppgifter för, och avser 1995 och Gäller diagram 4.21 och

39 4.7 Oljeväxter Diagram 4.23 Raps- och rybsproduktion i, ton Diagram 4.24 Raps- och rybsarealer 1997, ha

40 Diagram 4.25 Raps- och rybsproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt , kg/ha

41 5 Mjölk och kött Mjölkinvägningen i EU har hållit sig i stort sett konstant under perioden och legat på en nivå över ton. På grund av att den totala genomsnittliga avkastningen har ökat har antalet mjölkkor totalt inom EU minskat stadigt sedan 1987 och var 1997 knappt 22 miljoner stycken. och hade den klart största mjölkinvägningen Antalet nötkreatur uppgick 1997 till ca 83 miljoner stycken efter en minskning under periodens senare del. I var minskningen av nötkreatur i absoluta tal mellan 1991 och 1997 mest betydande och uppgick till -1,9 milj. djur (se kapitel 3). och var de enda två länder där antalet nötkreatur ökade (+15 % respektive +13 %). Det totala antalet svin i EU har ökat under perioden och uppgick 1997 till knappt 120 miljoner stycken samtidigt som produktionen av griskött i EUR 12 stigit från 13 till 15 mdr kg. hade den största procentuella ökningen av antalet svin, 27 % mellan 1991 och 1997 (se kapitel 3). I och minskade istället antalet med 17 % respektive 8 %. Produktionen av griskött var 1996 störst i och. 41

42 5.1 Mjölk Diagram 5.1 Mjölkinvägning , ton EUR Diagram 5.2 Antal mjölkkor , tal EUR

43 Diagram 5.3 Mjölkinvägning 1997, ton Diagram 5.4 Antal mjölkkor 1991 och 1997, tal

44 5.2 Nötkött Diagram 5.5 Produktion av nötkött , ton EUR Diagram 5.6 Antal nötkreatur , tal EUR

45 Diagram 5.7 Nöt- och kalvköttsproduktion 1996, ton

46 5.3 Griskött Diagram 5.8 Grisköttsproduktion , ton EUR Diagram 5.9 Antal svin , tal EUR

47 Diagram 5.10 Grisköttsproduktion 1996, ton

48 6 Ekonomi Jordbrukets intäkter och kostnader på sektorsnivå beräknas genom de s.k. EAAkalkylerna (EAA = Economic Accounts for Agriculture) enligt metoder som fastställts av Eurostat. Dessa kalkyler motsvarar de svenska sektorskalkylerna för jordbruket. Eftersom främst datakvalitet men även beräkningsmetoder skiljer sig åt mellan länderna, måste viss försiktighet iakttas vid tolkning av de resultat som framkommer från dessa beräkningar. Enligt dessa kalkyler hade, och de största totalintäkterna under 1996 och svarade tillsammans för ca 50 % av EU:s totala jordbruksintäkter. Totalt inom EU utgjorde intäkterna från vegetabilie- och animalieprodukter vardera drygt 40 % av de totala intäkterna medan direktstöden svarade för ca 15 % av intäkterna. hade lägst andel från vegetabilieprodukter och högst från animalieprodukter, 10 respektive 70 %, medan hade högst andel från vegetabilie- och lägst från animalieprodukter, 55 respektive 23 %. Högst andelar direktstöd av de totala intäkterna hade och, 46 respektive 32 %, vilket torde sammanhänga med övergångsregler i samband med EU-inträdet. hade lägst andel direktstöd, 2 %, medan andelen för var 18 %, något över genomsnittet för EU. Förändringar av nettoinkomsterna från jordbruket redovisas av Eurostat på olika sätt. Vanligast är att redovisa realt nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete, även benämnd indikator 1. Med nettoförädlingsvärde till faktorkostnad avses totala intäkter minus kostnader för varor, tjänster och avskrivningar. Enligt preliminära beräkningar sjönk denna indikator med 3,1 % mellan 1996 och 1997 totalt för hela EU efter en ökning med 5,4 % året dessförinnan. Denna minskning var en kombination av fallande reala priser på jordbruksprodukter med 3,4 % och en mindre ökning av produktionen med 0,5 %. Elva av medlemsländerna hade negativ utveckling. För sjönk indikator 1 med 15 respektive 5 % under de två senaste åren. Den inkomst som närmast liknar den svenska sektorskalkylens driftsöverskott är nettoinkomst av familjens arbetsinsats per årsarbete, benämnd indikator 3. I denna inkomst ingår på kostnadssidan även ränte- och arrendekostnader samt kostnader för lejt arbete. Indikator 3 torde bättre än indikator 1 avspegla inkomstutvecklingen inom jordbrukssektorn men osäkerheten i beräkningarna är större, främst beroende på att full harmonisering av beräkningsmetoder ännu inte uppnåtts mellan medlemsländerna. Bäst utveckling mellan 1996 och 1997 på indikator 3 hade med +24 %. Den positiva utvecklingen mellan 1996 och 1997 var främst en följd av sänkta kostnadsräntor. För att jämföra nivåer av nettointäkter mellan medlemsländerna redovisar Eurostat bl.a. relationerna mellan indikator 1 för de olika medlemsländerna, d.v.s. nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete. Klart högst inkomst 1996 hade med 120 % över genomsnittet för samtliga EU-länder. Endast hade klart lägre nettoinkomst än och, vilkas inkomster var ungefär 30 % lägre än EU:s genomsnitt. 48

49 Diagram 6.1 Intäkter för jordbruket år 1996, miljoner ecu Diagram 6.2 Fördelning av intäkter 1996 Vegetabilier Animalier Stödutbetalningar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 49

50 Diagram 6.3 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av realt nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete (indikator 1) B DK FIN F GR IRL I L NL P E UK S D A % -20% -10% 0% 10% 20% 30% Diagram 6.4 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av real nettoinkomst av familjens arbetsinsats per årsarbete (indikator 3) B DK FIN F GR IRL I L NL P E UK S A % -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% Inga uppgifter finns för. Gäller diagram

51 Diagram 6.5 Index för nettoförädlingsvärde 1995 till faktorkostnad per årsarbete (indikator 1), =

52 Tabellbilaga 52

53 Tabell Jordbruksproduktionen i världen 1997, ton Vete Korn Potatis Socker Nöt- och kalvkött Griskött Får- och getkött Fjäderfäkött (kyckling) Ryssland * Övriga Europa USA * Övriga Nordoch Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Se Övr Asien Övriga Asien Oceanien S:a världen * Uppgift avser Tabell Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse Land Antal sysselsatta 1990, tal Antal sysselsatta 1996, tal Andel av total arbetskraft 1990, % Andel av total arbetskraft 1996, % Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 1994, mdr ecu Andel av totalt bruttoförädlings-värde 1994, % ,7 2,7 2,9 1, ,7 3,9 3,4 2, ,4 7,8 2,5 1, ,6 4,8 28,5 2, ,9 20,3 6,3 8, ,0 11,2 3,1 5, ,8 6,7 26,6 2, ,3 2,4 0,1 0, ,6 3,6 7,7 3, ,0 12,2 2,1 2, ,8 8,6 16,9 3, ,2 2,0 10,5 0, ,4 3,3 1,6 0, ,7 3,2 19,0 0, ,9 7,4 3,3 2, : 5,1 134,4 1,8 53

54 Tabell Jordbruksareal, antal jordbruk och medelareal per jordbruk i olika medlemsländer Land Jordbruksareal 1996, ha Jordbruksarealens andel av totalarealen 1996, % Antal jordbruk 1989/90, tal Antal jordbruk 1995, tal Medelareal per jordbruk 1995, hektar * 27* * Uppgift avser Tabell Antal nötkreatur, antal företag med nötkreatur och genomsnittligt antal nötkreatur per företag Antal nötkreatur, tal Antal företag med nötkreatur, tal Genomsnittligt antal nötkreatur per företag Land/År : : : : :

55 Tabell Antal svin, antal företag med svin och genomsnittligt antal svin per företag Antal svin, tal Antal företag med svin, tal Genomsnittligt antal svin per företag Land/År : : : : : : Tabell Arealer och totalskördar i Växtslag Arealer 1997 Produktion 1997, ton Vete (exkl. durum) Råg Korn Havre och blandsäd Majs Potatis Sockerbetor 2 108* * Raps och rybs * Uppgift avser

56 Tabell Areal- och produktionsuppgifter för vete Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg Tabell Areal- och produktionsuppgifter för korn Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg

57 Tabell Areal- och produktionsuppgifter för havre Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg -Lux Tabell Areal- och produktionsuppgifter för matpotatis Land Areal ha 1997 Produktion 1995, ton Produktion ton Produktion ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg : : : : 57

58 Tabell Areal- och produktionsuppgifter för sockerbetor Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar, kg 1995 Avkastning per hektar, kg 1996 Avkastning per hektar, kg : : * : : : : : : * Uppgift avser Tabell Areal- och produktionsuppgifter för raps och rybs Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg : : :

59 Tabell Mjölkinvägning och antal mjölkkor i EUR 12 och År Mjölkinvägning i EUR 12, ton Mjölkinvägning i, ton Antal mjölkkor i EUR 12, st Antal mjölkkor i, st : : : : : : : : : : : : : Tabell Mjölkinvägning och antal mjölkkor i respektive medlemsland Land Invägning ton Antal mjölkkor tal Antal mjölkkor tal

60 Tabell Produktion av nötkött och antal nötkreatur inom EUR 12 och År Produktion av nötkött i EUR 12, ton Produktion av nötkött i, ton Antal nötkreatur i EUR 12, tal Antal nötkreatur i, tal : : : : : : : : : : : : : : : Tabell 5.7 Produktion av nöt- och kalvkött 1996 Land Produktion av nöt- och kalv-kött 1996, ton

61 Tabell Produktion av griskött och antal svin inom EUR 12 och År Produktion av griskött i EUR 12, ton Produktion av griskött i, ton Antal svin i EUR 12, tal Antal svin i, tal : : : : : : : : : : : : : : : Tabell 5.10 Produktion av griskött 1996 Land Produktion av griskött 1996, ton

62 Tabell 6.1 Intäkter för jordbruket 1996, miljoner ecu Land Intäkter Tabell 6.2 Fördelning av intäkter 1996, % Land Vegetabilier Animalier Stödutbetalningar

63 Tabell Förändringstal för indikator 1 och 3, % Indikator 1 Indikator 3 Land 1996 jmf. med jmf. med jmf. med jmf. med ,2 +2,1 +13,0 +6,0 +2,6-1,0 +5,3 +0,9 +0,1-3,7 +21,3-6,8 +3,2 +0,3 +2,8 +1,4-4,1-2,6 +1,5-3,8-0,9-3,5-1,9-4,9 +5,4-4,7 +9,7-3,8 +5,4-1,3 +4,8 +0,1 +0,9 +6,7 +1,3 +17,6 +6,5-13,7 +15,2-20,3 +20,6-2,7 +28,0 +1,9-0,8-23,1-6,9-35,5-14,8-5,0 +1,2 +24,1 +12,0 +3,9 : : -14,5-8,4-9,3-13,0 +5,4-3,1 : : I tabellerna har följande tecken använts: : Uppgift saknas - Ingen odling/produktion 63

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde 221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning

Läs mer

216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr

216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr 215 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2005 men vissa tabeller

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling 231 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde 221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:5 Svenskt jordbruk under 10 år i EU Tabeller, diagram och kommentarer samt jämförelser med andra EU-länder Swedish agriculture during 10 years in the

Läs mer

2001-11-09 EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

2001-11-09 EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture 2001-11-09 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture 2 EAA - ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. 1. Inledning Fram till och med 1999 har den s.k. sektorskalkylen utgjort

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter november 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 1, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: Osäker prognos indikerar 2,3

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 2, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: Osäker prognos indikerar,5

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Priser på jordbruksprodukter juni 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-07-03 Priser på jordbruksprodukter juni 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom. Priset för ungtjur klass R3 i var 25 procent

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 4, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2016

Priser på jordbruksprodukter januari 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-01-28 Priser på jordbruksprodukter januari 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i, men även i. Priset i var hela 23 procent högre

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk 11 Ekologisk produktion 185 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a 185 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning Den ekologiska

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Östersund 2003-05-28

Östersund 2003-05-28 Östersund 2003-05-28 Innehållsförteckning 1. UPPDRAGET...3 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET...3 3. JORDBRUKET I JÄMTLAND....4 3.1 ANTALET FÖRETAG...4 3.2 INRIKTNINGEN...5 3.3 AREALEN...6 3.4 DJUR...10 3.5 P RODUCENTEN....11

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni 185 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Finansieringsträffar. 19 och 20 jan Lennart Holmström, LRF Mjölk. Foto: Ester Sorri

Finansieringsträffar. 19 och 20 jan Lennart Holmström, LRF Mjölk. Foto: Ester Sorri Finansieringsträffar 19 och 20 jan 2016 Lennart Holmström, LRF Mjölk Foto: Ester Sorri Vad händer i omvärlden fram till 2025? Ekonomiskt välstånd och befolkningsökning driver efterfrågan Efterfrågan stiger

Läs mer

Produktionsvärdet i jordbruket steg något Driftsöverskottet oförändrat. Tomas Eriksson,

Produktionsvärdet i jordbruket steg något Driftsöverskottet oförändrat. Tomas Eriksson, JO 45 SM 0402 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 1992-2003 Economic Accounts for Agriculture I korta drag Produktionsvärdet i jordbruket steg något 2003 Efter ökningar under 2000 och 2001 var jordbrukssektorns

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 Statistikenheten 2015-06-11 1(9) Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Hur går det för svenskt jordbruk?

Hur går det för svenskt jordbruk? Hur går det för svenskt jordbruk? En jämförelse med några konkurrentländer 1999-11-23 Referens: Titel: Hur går det för svenskt jordbruk? Författare: Redaktör: Harald Svensson Serie: Utgivare: Publ. datum:

Läs mer

24 Figur 1 Spannmålsarealen 2010 jämfört med 2004 och 2009 fördelat per län Area of cereals by county Län: Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötla

24 Figur 1 Spannmålsarealen 2010 jämfört med 2004 och 2009 fördelat per län Area of cereals by county Län: Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötla 23 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. De senaste åren har varit turbulenta på marknaderna för flera produkter. Stigande producentpriser, samtidigt som att priserna

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-01 Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 195 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Sämre ekonomiskt resultat under år 2002 för svinföretag

Sämre ekonomiskt resultat under år 2002 för svinföretag JO 40 SM 0401 Jordbruksekonomiska undersökningen 2002 Definitiva uppgifter The 2002 Farm Economic Survey I korta drag Sämre ekonomiskt resultat under år 2002 för svinföretag Växtodlingsföretag Det genomsnittliga

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2017

Priser på jordbruksprodukter januari 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-01-31 Priser på jordbruksprodukter januari 2017 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv. JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter februari 2017

Priser på jordbruksprodukter februari 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-02-28 Priser på jordbruksprodukter ruari 2017 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014

Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 Om det nationella stödet inte fanns skulle täckningsgraden för mjölkföre tag sjunka till 43 procent i område 1, 56 procent i område 2a, 63 procent i område

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag 29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Jordbruksåret Arealanvändningen. Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.

Jordbruksåret Arealanvändningen. Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. Jordbruksåret 2013 25 Jordbruksåret 2013 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. Spannmålspriserna och oljefröpriserna föll under 2013 från de höga nivåer som gällde under

Läs mer

Antal jordbruksföretag i Jämtlands län. Procentuell fördelning efter storleksklass, kommunvis 2007

Antal jordbruksföretag i Jämtlands län. Procentuell fördelning efter storleksklass, kommunvis 2007 1 Innehåll Jordbruket Jordbruksföretagare Sysselsättning Kontrastrika företag Inriktningen Arealen Djur Produktion/Förädling Komjölk Getmjölk Kött Ägg Potatis Trädgårdsväxter Spannmål Jordbruksstöden Värdet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205 Statistikenheten 20160204 1(9) Utskrivet: 20160126:16:05 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Marknadsråd Spannmål 17 januari 2017 Jönköping

Marknadsråd Spannmål 17 januari 2017 Jönköping Marknadsråd Spannmål 17 januari 217 Jönköping 217-1-18 1/1/213 12/3/213 21/5/213 3/7/213 8/1/213 17/12/213 25/2/214 6/5/214 15/7/214 23/9/214 2/12/214 1/2/215 21/4/215 3/6/215 8/9/215 17/11/215 26/1/216

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder

Läs mer

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Kraftig ökning av spannmålspriserna 1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna

Läs mer

Åkerarealens användning 2003

Åkerarealens användning 2003 Åkerarealens användning 2003 JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 1, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Sämre ekonomisk resultat under år 2003 för svinföretag

Sämre ekonomisk resultat under år 2003 för svinföretag JO 40 SM 0501 Jordbruksekonomiska undersökningen 2003 Definitiva uppgifter The 2003 Farm Economic Survey I korta drag Sämre ekonomisk resultat under år 2003 för svinföretag Växtodlingsföretag Det genomsnittliga

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Hur går det för svenskt jordbruk

Hur går det för svenskt jordbruk Hur går det för svenskt jordbruk en jämförelse med några konkurrentländer Rapport 2003:7 Hur går det för svenskt jordbruk en jämförelse med några konkurrentländer Statistikenheten 2003-04-08 Referens

Läs mer

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 4, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 % per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Jordbruksläget i Europeiska unionen. Rapport 2002

Jordbruksläget i Europeiska unionen. Rapport 2002 TT ** TT. EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.1.2004 KOM(2003) 852 slutlig Jordbruksläget i Europeiska unionen Rapport 2002 Rapporten offentliggörs tillsammans med Allmän rapport om Europeiska

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer