JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

Transkript

1 JORDBRUKET INOM EU i diagram och tabeller 1

2 Jordbruket inom EU i diagram och tabeller Statistikenheten Referenser Lars Augustsson

3 Innehåll 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen. 5 Diagram 1.1 Veteproduktion Diagram 1.2 Kornproduktion Diagram 1.3 Potatisproduktion Diagram 1.4 Sockerproduktion Diagram 1.5 Produktion av nöt- och kalvkött Diagram 1.6 Produktion av griskött Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött Diagram 1.8 Produktion av fjäderfäkött Jordbruket som del av den totala ekonomin.11 Diagram 2.1 Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och Diagram 2.2 Andel av total arbetskraft sysselsatt i jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin Jordbrukets struktur Jordbruksareal Diagram 3.1 Jordbruksareal Diagram 3.2 Jordbruksarealen som andel av total areal år Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1989/90 och Diagram 3.4 Medelareal per jordbruksföretag Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek, uttryckt i ha, år Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter storlek av jordbruksföretag, uttryckt i ha, år Djurbestånd Diagram 3.7 Antal nötkreatur 1991 och Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur 1991 och Diagram 3.9 Genomsnittliga antal nötkreatur per företag Diagram 3.10 Andel nötkreatur fördelat efter företagsstorlek uttryckt i antal djur år Diagram 3.11 Antal svin 1991 och Diagram 3.12 Antal jordbruksföretag med svin 1991 och Diagram 3.13 Genomsnittligt antal svin per företag Diagram 3.14 Andel svin fördelat efter företagsstorlek, uttryckt i antal djur, år

4 4 Jordbruksväxter Totala arealer och skördar per växtslag...27 Diagram 4.1 Total areal 1997 i...27 Diagram 4.2 Total skörd 1997 i Vete Diagram 4.3 Veteproduktion i...28 Diagram 4.4 Vetearealer Diagram 4.5 Veteproduktion, genomsnitt Diagram 4.6 Hektaravkastning vete, genomsnitt Korn...30 Diagram 4.7 Kornproduktion i...30 Diagram 4.8 Kornarealer Diagram 4.9 Kornproduktion, genomsnitt Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt Havre Diagram 4.11 Havreproduktion i...32 Diagram 4.12 Havrearealer Diagram 4.13 Havreproduktion, genomsnitt Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt Matpotatis Diagram 4.15 Matpotatisproduktion i...34 Diagram 4.16 Matpotatisarealer Diagram 4.17 Matpotatisproduktion, genomsnitt Diagram 4.18 Hektaravkastning matpotatis, genomsnitt Sockerbetor Diagram 4.19 Sockerbetsproduktionen i...36 Diagram 4.20 Sockerbetsarealer Diagram 4.21 Sockerbetsproduktion, genomsnitt Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt Oljeväxter Diagram 4.23 Raps- och rybsproduktion i...38 Diagram 4.24 Raps- och rybsarealer Diagram 4.25 Raps- och rybsproduktion, genomsnitt Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt

5 5 Mjölk och kött Mjölk Diagram 5.1 Mjölkinvägning Diagram 5.2 Antal mjölkkor Diagram 5.3 Mjölkinvägning Diagram 5.4 Antal mjölkkor 1991 och Nötkött...44 Diagram 5.5 Produktion av nötkött Diagram 5.6 Antal nötkreatur Diagram 5.7 Nöt- och kalvköttsproduktion Griskött Diagram 5.8 Grisköttsproduktion Diagram 5.9 Antal svin Diagram 5.10 Grisköttsproduktion Ekonomi...49 Diagram 6.1 Intäkter för jordbruket år Diagram 6.2 Fördelning av intäkter Diagram 6.3 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av realt nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete...51 Diagram 6.4 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av real nettoinkomst av familjens arbetsinsats per årsarbete...51 Diagram 6.5 Index för nettoförädlingsvärde 1995 till faktorkostnad per årsarbete Tabellbilaga

6 Uppgifter i rapporten har hämtats från följande publikationer: The Agricultural Situation in the European Union, 1997 Report - Statistical data, European Commission 1998 Agriculture Statistical Yearbook 1998, Eurostat 1998 Agriculture Statistical Yearbook 1997, Eurostat 1997 Crop Production, Nr , Eurostat 1998 Animal Production, Nr , Eurostat 1998 Statistics in focus: Agriculture, forestry and fisheries, Nr 15, Eurostat 1997 Agricultural Income 1996, Eurostat 1997 FAO:s databas på Internet 6

7 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen EU är en av de största producenterna i världen av jordbruksprodukter. Veteproduktionen i EU utgjorde 16 % av världsproduktionen år EU:s andel av kornproduktionen utgjorde 34 % av den globala produktionen. EU:s produktion av socker och potatis var mellan 10 och 20 % av den globala produktionen. Av övriga växtprodukter var EU störst inom vinproduktion 1994 då unionen svarade för över 60 % av världsproduktionen medan sojabönsproduktionen endast motsvarade 1 %. I fråga om kött var EU:s andel av den globala produktionen 1997 mellan 10 och 20 %. Framför allt var grisköttsproduktionen relativt sett stor och motsvarade ca 20 % av världsproduktionen. För övriga typer av kött (nötkött, fårkött och fjäderfäkött) var andelen mindre men utgjorde trots det mer än 10 % av världsproduktionen. Av länder och ländergrupper utanför EU var Kina år 1997 den största veteproducenten med en femtedel av världsproduktionen. Av griskött hade Kina en 45-procentig andel av världsproduktionen. USA var ledande när det gäller fjäderfäkött och nöt- och kalvkött medan Sydamerika hade den största produktionen av socker motsvarande 18 % av världsproduktionen. Indien var dock det största enskilda producentlandet vad gäller socker. Av europeiska länder utanför EU är Polen och Ukraina stora potatisproducenter vilket förklarar den höga produktionen i gruppen Övriga Europa. 7

8 Diagram 1.1 Veteproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.2 Kornproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

9 Diagram 1.3 Potatisproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Diagram 1.4 Sockerproduktion 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

10 Diagram 1.5 Produktion av nöt- och kalvkött 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Övriga Asien Oceanien Uppgift för Ryssland i diagram 1.5 avser Diagram 1.6 Produktion av griskött 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

11 Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien Uppgift för USA i diagram 1.7 avser

12 Diagram 1.8 Produktion av fjäderfäkött (kyckling) 1997, ton Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien

13 2 Jordbruket som del av den totala ekonomin Jordbruk, skogsbruk och fiske, de så kallade areella näringarna, varierar mycket i betydelse mellan olika EU-länder. Antalet sysselsatta i dessa näringar minskade i samtliga länder, utom, mellan 1990 och Minskningen var kraftigast i medelhavsländerna,, och både absolut och relativt sett. hade flest sysselsatta personer i näringarna i absoluta tal, 1,3 miljoner personer år hade år 1996 den största andelen sysselsatta i areella näringar, motsvarande 20 % av den totala arbetskraften. och hade också andelar uppgående till över 10 % av arbetskraften. Lägst andel sysselsatta inom sektorn hade med 2,5 %. Även hade en låg andel, ca 3 %. och var de två länder som år 1994 hade högst bruttoförädlingsvärde inom jordbruket i absoluta tal. Bruttoförädlingsvärdet beräknas som totala intäkter minus kostnader för varor och tjänster. I relation till ekonomins totala bruttoförädlingsvärde hade och högst förädlingsvärdesandel från jordbruket, 8,5 respektive 5 %. Stora livsmedelsexportörer som och hade också en förädlingsvärdesandel som var större än EUgenomsnittet på 1,8 %. hade minst förädlingsvärdesandel inom jordbruket av samtliga länder, 0,7 % av den totala ekonomin. 13

14 Diagram 2.1 Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och 1996, tal personer Diagram 2.2 Andel av total arbetskraft sysselsatt i jordbruk, skogsbruk och fiske 1990 och % 5% 10% 15% 20% 25% 14

15 Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 1994, mdr ecu Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 15

16 16

17 3 Jordbrukets struktur De största jordbruksarealerna finns i, och, vilka tillsammans har ca 60 % av EU:s totala jordbruksareal. Dessa tre länder samt och är de länder som har större jordbruksarealer än. De fem länder som hade minst jordbruksareal 1996, nämligen,,, samt, svarar för ca 5 % av EU:s sammanlagda areal. I förhållande till landets totala areal är jordbruksarealen störst i, där den 1996 utgjorde nästan 60 % av den totala arealen. Jordbruksarealen i förhållande till totalarealen var lägst i och, ca 5 %. I samtliga länder har antalet jordbruksföretag minskat under första hälften av talet. Störst antal företag finns i och, 2,5 respektive 1,3 miljoner år Dessa två länder svarar tillsammans för mer än hälften av det sammanlagda antalet företag inom EU. tillsammans med, och har vardera mindre än jordbruksföretag. Uttryckt i arealstorlek finns de största företagen i. Medelarealen var här ca 70 hektar år Medelarealen i, 34 hektar, var högre än EU:s genomsnittsareal på 17 hektar. Lägst medelarealer, under 10 hektar, hade jordbruken i, och. Andelen företag med mindre än 20 hektar jordbruksmark var i dessa länder över 90 % 1995, medan motsvarande andel i var något över 40 %. I var den ca 50 %. Klart högst andel företag med mer än 100 hektar jordbruksmark hade, något mer än 15 %. Andelen åkermark som fanns på jordbruk med arealer över 100 hektar var i ca 65 % år 1995 medan motsvarande andel var 31 % i och mindre än 10 % i, och. Antalet nötkreatur är störst i, och vilka tillsammans svarar för knappt 60 % av antalet nötkreatur inom EU. I finns ca 2 % av nötkreaturen. I samtliga länder har antalet jordbruk med nötkreatur minskat under 1990-talet. Antalet nötkreatur per företag är störst i, och, mellan 80 och 100 djur per företag år I var antalet nötkreatur per företag drygt 40, vilket är detsamma som genomsnittet inom EU. Antalet svin är störst medan antalet företag med svin är störst i. Antalet svin i utgjorde ca 2 % av EU:s totalantal år 1995 medan antalet svin per företag var drygt 200, vilket är betydligt mer än medeltalet inom EU på knappt 100. Mer än 500 svin per företag i genomsnitt finns i,,, och. 17

18 3.1 Jordbruksareal Diagram 3.1 Jordbruksareal (exkl. betesmark) 1996, ha

19 Diagram 3.2 Jordbruksarealen som andel av total areal år % 10% 20% 30% 40% 50% 60% Uppgifter för avser Gäller diagram 3.1 och 3.2. Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1989/90 och 1995, tal 1989/

20 Diagram 3.4 Medelareal per jordbruksföretag 1995, ha

21 Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek, uttryckt i ha, år 1995 Företagsstorlek, hektar % 20% 40% 60% 80% 100% 21

22 Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter storlek av jordbruksföretag, uttryckt i ha, år 1995 Företagsstorlek, hektar % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 22

23 3.2 Djurbestånd Diagram 3.7 Antal nötkreatur 1991 och 1997, tal Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur 1991 och 1995, tal Inga uppgifter finns för och avseende Gäller diagram 3.7 och

24 Diagram 3.9 Genomsnittligt antal nötkreatur per företag Diagram 3.10 Andel nötkreatur fördelat efter företagsstorlek uttryckt i antal djur, år 1995 Företagsstorlek, antal djur >50 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 24

25 Diagram 3.11 Antal svin 1991 och 1997, tal Diagram 3.12 Antal jordbruksföretag med svin 1991 och 1995, tal Inga uppgifter finns för och. Gäller diagram 3.11 och

26 Diagram 3.13 Genomsnittligt antal svin per företag Diagram 3.14 Andel svin fördelat efter företagsstorlek, uttryckt i antal djur, år 1995 Företagsantal djur storlek, % 20% 40% 60% 80% 100% 26

27 4 Jordbruksväxter Totalt sett för EU ökade veteproduktionen under perioden medan kornproduktionen däremot var ungefär lika stor i slutet som i början av perioden. Under åren minskade kornproduktionen men ökade återigen mellan 1995 och hade störst veteareal under 1997 och också störst veteproduktion. hade störst kornareal medan var den störste kornproducenten under perioden följt av. Hektaravkastningen av vete var högst i medan hade den högsta avkastningen av korn. Den svenska avkastningen av både vete och korn låg ungefär på EU:s medeltal, för vete ca kg/hektar och för korn ca kg/hektar. och är bland de största havreproducenterna inom EU. Endast hade en högre genomsnittlig produktion än de båda nordiska länderna. Produktionen av matpotatis var störst i medan låg högst avkastningsmässigt med över kg/hektar. Lägst avkastning hade. Den svenska avkastningen var något högre än EU-genomsnittet. Produktionen av sockerbetor var under störst i trots att hade större odlad areal. Hektaravkastningen av sockerbetor var högst i och medan och hade lägst avkastning. När det gäller raps och rybs varierade EU:s totalskörd mellan och ton under åren Produktionen ökade under perioden. De största skördarna beräknades för åren 1995 och Under perioden var hektarskördarna högst i, och. hade under motsvarande period en lägre hektarskörd än EU-genomsnittet. Enbart, och hade lägre hektarskördar än. 27

28 4.1 Totala arealer och skördar per växtslag Diagram 4.1 Total areal 1997 i, ha Vete (exkl. durum) Råg Korn Havre och blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps och rybs Diagram 4.2 Total skörd 1997 i, ton Vete (exkl. durum) Råg Korn Havre och blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps och rybs Uppgifter för sockerbetor avser Gäller diagram 4.1 och

29 4.2 Vete Diagram 4.3 Veteproduktion (inkl. durumvete) i, ton Diagram 4.4 Vetearealer (exkl. durumvete) 1997, ha

30 Diagram 4.5 Veteproduktion (exkl. durumvete), genomsnitt , ton Diagram 4.6 Hektaravkastning vete (exkl. durumvete), genomsnitt , kg/ha

31 4.3 Korn Diagram 4.7 Kornproduktion i, ton Diagram 4.8 Kornarealer 1997, ha

32 Diagram 4.9 Kornproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt , kg/ha

33 4.4 Havre Diagram 4.11 Havreproduktion i , ton Diagram 4.12 Havrearealer 1997, ha

34 Diagram 4.13 Havreproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt , kg/ha

35 4.5 Matpotatis Diagram 4.15 Matpotatisproduktion i, ton Diagram 4.16 Matpotatisarealer 1997, ha

36 Diagram 4.17 Matpotatisproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.18 Hektaravkastning matpotatis, genomsnitt , kg/ha Uppgifter för avser Gäller diagram 4.17 och

37 4.6 Sockerbetor Diagram 4.19 Sockerbetsproduktion i, ton Diagram 4.20 Sockerbetsarealer 1997, ha Uppgift för i diagram 4.20 avser

38 Diagram 4.21 Sockerbetsproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt , kg/ha Uppgifter för, och avser 1995 och Gäller diagram 4.21 och

39 4.7 Oljeväxter Diagram 4.23 Raps- och rybsproduktion i, ton Diagram 4.24 Raps- och rybsarealer 1997, ha

40 Diagram 4.25 Raps- och rybsproduktion, genomsnitt , ton Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt , kg/ha

41 5 Mjölk och kött Mjölkinvägningen i EU har hållit sig i stort sett konstant under perioden och legat på en nivå över ton. På grund av att den totala genomsnittliga avkastningen har ökat har antalet mjölkkor totalt inom EU minskat stadigt sedan 1987 och var 1997 knappt 22 miljoner stycken. och hade den klart största mjölkinvägningen Antalet nötkreatur uppgick 1997 till ca 83 miljoner stycken efter en minskning under periodens senare del. I var minskningen av nötkreatur i absoluta tal mellan 1991 och 1997 mest betydande och uppgick till -1,9 milj. djur (se kapitel 3). och var de enda två länder där antalet nötkreatur ökade (+15 % respektive +13 %). Det totala antalet svin i EU har ökat under perioden och uppgick 1997 till knappt 120 miljoner stycken samtidigt som produktionen av griskött i EUR 12 stigit från 13 till 15 mdr kg. hade den största procentuella ökningen av antalet svin, 27 % mellan 1991 och 1997 (se kapitel 3). I och minskade istället antalet med 17 % respektive 8 %. Produktionen av griskött var 1996 störst i och. 41

42 5.1 Mjölk Diagram 5.1 Mjölkinvägning , ton EUR Diagram 5.2 Antal mjölkkor , tal EUR

43 Diagram 5.3 Mjölkinvägning 1997, ton Diagram 5.4 Antal mjölkkor 1991 och 1997, tal

44 5.2 Nötkött Diagram 5.5 Produktion av nötkött , ton EUR Diagram 5.6 Antal nötkreatur , tal EUR

45 Diagram 5.7 Nöt- och kalvköttsproduktion 1996, ton

46 5.3 Griskött Diagram 5.8 Grisköttsproduktion , ton EUR Diagram 5.9 Antal svin , tal EUR

47 Diagram 5.10 Grisköttsproduktion 1996, ton

48 6 Ekonomi Jordbrukets intäkter och kostnader på sektorsnivå beräknas genom de s.k. EAAkalkylerna (EAA = Economic Accounts for Agriculture) enligt metoder som fastställts av Eurostat. Dessa kalkyler motsvarar de svenska sektorskalkylerna för jordbruket. Eftersom främst datakvalitet men även beräkningsmetoder skiljer sig åt mellan länderna, måste viss försiktighet iakttas vid tolkning av de resultat som framkommer från dessa beräkningar. Enligt dessa kalkyler hade, och de största totalintäkterna under 1996 och svarade tillsammans för ca 50 % av EU:s totala jordbruksintäkter. Totalt inom EU utgjorde intäkterna från vegetabilie- och animalieprodukter vardera drygt 40 % av de totala intäkterna medan direktstöden svarade för ca 15 % av intäkterna. hade lägst andel från vegetabilieprodukter och högst från animalieprodukter, 10 respektive 70 %, medan hade högst andel från vegetabilie- och lägst från animalieprodukter, 55 respektive 23 %. Högst andelar direktstöd av de totala intäkterna hade och, 46 respektive 32 %, vilket torde sammanhänga med övergångsregler i samband med EU-inträdet. hade lägst andel direktstöd, 2 %, medan andelen för var 18 %, något över genomsnittet för EU. Förändringar av nettoinkomsterna från jordbruket redovisas av Eurostat på olika sätt. Vanligast är att redovisa realt nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete, även benämnd indikator 1. Med nettoförädlingsvärde till faktorkostnad avses totala intäkter minus kostnader för varor, tjänster och avskrivningar. Enligt preliminära beräkningar sjönk denna indikator med 3,1 % mellan 1996 och 1997 totalt för hela EU efter en ökning med 5,4 % året dessförinnan. Denna minskning var en kombination av fallande reala priser på jordbruksprodukter med 3,4 % och en mindre ökning av produktionen med 0,5 %. Elva av medlemsländerna hade negativ utveckling. För sjönk indikator 1 med 15 respektive 5 % under de två senaste åren. Den inkomst som närmast liknar den svenska sektorskalkylens driftsöverskott är nettoinkomst av familjens arbetsinsats per årsarbete, benämnd indikator 3. I denna inkomst ingår på kostnadssidan även ränte- och arrendekostnader samt kostnader för lejt arbete. Indikator 3 torde bättre än indikator 1 avspegla inkomstutvecklingen inom jordbrukssektorn men osäkerheten i beräkningarna är större, främst beroende på att full harmonisering av beräkningsmetoder ännu inte uppnåtts mellan medlemsländerna. Bäst utveckling mellan 1996 och 1997 på indikator 3 hade med +24 %. Den positiva utvecklingen mellan 1996 och 1997 var främst en följd av sänkta kostnadsräntor. För att jämföra nivåer av nettointäkter mellan medlemsländerna redovisar Eurostat bl.a. relationerna mellan indikator 1 för de olika medlemsländerna, d.v.s. nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete. Klart högst inkomst 1996 hade med 120 % över genomsnittet för samtliga EU-länder. Endast hade klart lägre nettoinkomst än och, vilkas inkomster var ungefär 30 % lägre än EU:s genomsnitt. 48

49 Diagram 6.1 Intäkter för jordbruket år 1996, miljoner ecu Diagram 6.2 Fördelning av intäkter 1996 Vegetabilier Animalier Stödutbetalningar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 49

50 Diagram 6.3 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av realt nettoförädlingsvärde till faktorkostnad per årsarbete (indikator 1) B DK FIN F GR IRL I L NL P E UK S D A % -20% -10% 0% 10% 20% 30% Diagram 6.4 Förändring mellan 1995 och 1996 samt 1996 och 1997 av real nettoinkomst av familjens arbetsinsats per årsarbete (indikator 3) B DK FIN F GR IRL I L NL P E UK S A % -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% Inga uppgifter finns för. Gäller diagram

51 Diagram 6.5 Index för nettoförädlingsvärde 1995 till faktorkostnad per årsarbete (indikator 1), =

52 Tabellbilaga 52

53 Tabell Jordbruksproduktionen i världen 1997, ton Vete Korn Potatis Socker Nöt- och kalvkött Griskött Får- och getkött Fjäderfäkött (kyckling) Ryssland * Övriga Europa USA * Övriga Nordoch Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Se Övr Asien Övriga Asien Oceanien S:a världen * Uppgift avser Tabell Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse Land Antal sysselsatta 1990, tal Antal sysselsatta 1996, tal Andel av total arbetskraft 1990, % Andel av total arbetskraft 1996, % Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 1994, mdr ecu Andel av totalt bruttoförädlings-värde 1994, % ,7 2,7 2,9 1, ,7 3,9 3,4 2, ,4 7,8 2,5 1, ,6 4,8 28,5 2, ,9 20,3 6,3 8, ,0 11,2 3,1 5, ,8 6,7 26,6 2, ,3 2,4 0,1 0, ,6 3,6 7,7 3, ,0 12,2 2,1 2, ,8 8,6 16,9 3, ,2 2,0 10,5 0, ,4 3,3 1,6 0, ,7 3,2 19,0 0, ,9 7,4 3,3 2, : 5,1 134,4 1,8 53

54 Tabell Jordbruksareal, antal jordbruk och medelareal per jordbruk i olika medlemsländer Land Jordbruksareal 1996, ha Jordbruksarealens andel av totalarealen 1996, % Antal jordbruk 1989/90, tal Antal jordbruk 1995, tal Medelareal per jordbruk 1995, hektar * 27* * Uppgift avser Tabell Antal nötkreatur, antal företag med nötkreatur och genomsnittligt antal nötkreatur per företag Antal nötkreatur, tal Antal företag med nötkreatur, tal Genomsnittligt antal nötkreatur per företag Land/År : : : : :

55 Tabell Antal svin, antal företag med svin och genomsnittligt antal svin per företag Antal svin, tal Antal företag med svin, tal Genomsnittligt antal svin per företag Land/År : : : : : : Tabell Arealer och totalskördar i Växtslag Arealer 1997 Produktion 1997, ton Vete (exkl. durum) Råg Korn Havre och blandsäd Majs Potatis Sockerbetor 2 108* * Raps och rybs * Uppgift avser

56 Tabell Areal- och produktionsuppgifter för vete Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg Tabell Areal- och produktionsuppgifter för korn Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg

57 Tabell Areal- och produktionsuppgifter för havre Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg -Lux Tabell Areal- och produktionsuppgifter för matpotatis Land Areal ha 1997 Produktion 1995, ton Produktion ton Produktion ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg : : : : 57

58 Tabell Areal- och produktionsuppgifter för sockerbetor Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar, kg 1995 Avkastning per hektar, kg 1996 Avkastning per hektar, kg : : * : : : : : : * Uppgift avser Tabell Areal- och produktionsuppgifter för raps och rybs Land Areal 1997, ha Produktion 1995, ton Produktion 1996, ton Produktion 1997, ton Avkastning per hektar 1995, kg Avkastning per hektar 1996, kg Avkastning per hektar 1997, kg : : :

59 Tabell Mjölkinvägning och antal mjölkkor i EUR 12 och År Mjölkinvägning i EUR 12, ton Mjölkinvägning i, ton Antal mjölkkor i EUR 12, st Antal mjölkkor i, st : : : : : : : : : : : : : Tabell Mjölkinvägning och antal mjölkkor i respektive medlemsland Land Invägning ton Antal mjölkkor tal Antal mjölkkor tal

60 Tabell Produktion av nötkött och antal nötkreatur inom EUR 12 och År Produktion av nötkött i EUR 12, ton Produktion av nötkött i, ton Antal nötkreatur i EUR 12, tal Antal nötkreatur i, tal : : : : : : : : : : : : : : : Tabell 5.7 Produktion av nöt- och kalvkött 1996 Land Produktion av nöt- och kalv-kött 1996, ton

61 Tabell Produktion av griskött och antal svin inom EUR 12 och År Produktion av griskött i EUR 12, ton Produktion av griskött i, ton Antal svin i EUR 12, tal Antal svin i, tal : : : : : : : : : : : : : : : Tabell 5.10 Produktion av griskött 1996 Land Produktion av griskött 1996, ton

62 Tabell 6.1 Intäkter för jordbruket 1996, miljoner ecu Land Intäkter Tabell 6.2 Fördelning av intäkter 1996, % Land Vegetabilier Animalier Stödutbetalningar

63 Tabell Förändringstal för indikator 1 och 3, % Indikator 1 Indikator 3 Land 1996 jmf. med jmf. med jmf. med jmf. med ,2 +2,1 +13,0 +6,0 +2,6-1,0 +5,3 +0,9 +0,1-3,7 +21,3-6,8 +3,2 +0,3 +2,8 +1,4-4,1-2,6 +1,5-3,8-0,9-3,5-1,9-4,9 +5,4-4,7 +9,7-3,8 +5,4-1,3 +4,8 +0,1 +0,9 +6,7 +1,3 +17,6 +6,5-13,7 +15,2-20,3 +20,6-2,7 +28,0 +1,9-0,8-23,1-6,9-35,5-14,8-5,0 +1,2 +24,1 +12,0 +3,9 : : -14,5-8,4-9,3-13,0 +5,4-3,1 : : I tabellerna har följande tecken använts: : Uppgift saknas - Ingen odling/produktion 63