Östersund

Transkript

1 Östersund

2 Innehållsförteckning 1. UPPDRAGET TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET JORDBRUKET I JÄMTLAND ANTALET FÖRETAG INRIKTNINGEN AREALEN DJUR P RODUCENTEN PRODUKTIONEN KOMJÖLK NÖT ÄGG P OTATIS TRÄDGÅRDSVÄXTER FÅR GET SVIN VÄXTODLING ÖVRIGT FÖRÄDLINGEN MJÖLK KÖTT INTÄKTER OCH FÖRÄDLINGSVÄRDEN J ORDBRUKSSTÖDEN P RODUKTIONSVÄRDET AV RÅVARAN FÖRÄDLINGSVÄRDEN VÄRDET AV JORDBRUKSPRODUKTIONEN...26 Bilaga 1. Värdet av lantbruksproduktionen i Jämtlands län. Bilaga 2. Värdet av produktionen som inte förädlas i Jämtlands län. Bilaga 3. Produktion och konsumtion i Jämtlands län. Fjällnära ko 2

3 1. Uppdraget. sstyrelsens styrelse beslöt vid sammanträdet den 12 augusti 2002 att utreda jordbrukets och livsmedelsförädlingens förutsättningar i länet. Detta mot bakgrund av att antalet jordbruksföretag minskat markant de senaste åren. Minskningen syns nu även i länets totala produktionsresultat, så också i invägningen av mjölk vid Milko i Östersund. Två seminarier har hållits under hösten 2002 som behandlat jordbruket respektive förädlingen. Vid dessa har representanter för producenter, förädlare, intresseföreningar, konsumenter och myndigheter deltagit. Där gjordes en identifikation av de problem som jordbruket respektive förädlingen brottas med och utifrån dessa har utvecklingsmål för det fortsatta arbetet satts. För att få en samlad bild av nuläget rörande produktion och förädling görs nu denna sektorbeskrivning av länets jordbruk. Den utgör ett hjälpmedel för de grupper som senare tillsätts av sstyrelsen för att upprätta handlingsplaner utifrån de målsättningar som fastställts. 2. Tillvägagångssättet. Sektorbeskrivningen bygger på framtagen officiell statistik och av egna beräkningar med statistiken som grund. Mycket av det statistiska materialet är hämtat från Statistiska centralbyråns(scb) årsböcker med jordbruksstatistik för åren 2001 och Den bygger i sin tur i huvudsak på uppgifter ur Jordbruksverkets stödregister och av kompletterande enkätundersökningar. För att beskriva länet har delar av böckernas tabeller redovisats. Förutom Jämtlands län återges statistik för ett län i södra Sverige(Skåne), ett län i mellersta Sverige(Uppsala), ett jämförbart län i närområdet(västernorrland) och uppgifter från landet som helhet. Detta för att belysa likheter eller skillnader i olika delar av landet. Dessutom har uppgifter från Scb:s databaser och utgivna statistiska meddelanden använts. För delar av produktionen i länet har det inte gått att ta fram statistik, utan den har fått beräknats fram utifrån de underlag som finns. Representanter för näringarna i länet har fått ta del av statistiken och getts möjlighet att bedöma dess trovärdighet och göra eventuella tillrättalägganden. Beräkningar av produktionen av nötkött har gjorts utifrån de slaktkvantiteter för riket som finns redovisade i SCB:s årsbok och framräknad procentuell andel nötkreatur i länet i förhållande till beståndet i landet. Även produktionen av fårkött, fläskkött och ägg har tagits fram genom procentuell andel av djurbestånd och invägningsstatistik. Uppgifter om mjölkinvägningen kommer direkt från länets mejeriföretag. Produktionen av getmjölk är beräknad utifrån en medelavkastning per get och det getantal för vilket nationellt stöd söks. Trädgårdsnäringens produktionsuppgifter är till stor del hämtade från trädgårdsräkningen Potatisskörden är beräknad utifrån Scb:s arealstatistik och framtagna normskördar. Produktionens trovärdighet värderas av näringsrepresentanter och korrigeras i en del fall. När produktionen inom respektive näringsgren fastställts värderas den utifrån de ersättningar producenten erhåller. Med produktion menas här när varan lämnar producentledet och går till försäljning eller förädling. Med produktion menas också om en framtagen råvara lämnar länet eller används till något annat än som råvara i de näringar som tas upp här i sektorbeskrivningen. Uppgifter om värdering efter förädling av mjölkprodukter kommer direkt från mejeriföretagen. Ett mervärde uppkommer hos köttproduktionen dels vid slakten och dels vid en vidareförädling hos förädlingsföretagen. Uppgifter har inhämtats hos dessa. 3

4 3. Jordbruket i Jämtland. Jämtlands län består till största delen av skogsmark och jordbruksmarken utgör mindre än 1 % av länets yta. Ett sammanknutet jordbrukslandskap finns i området runt storsjön. Övrig jordbruksmark hittar vi i älvdalar, runt sjöar och i höjdlägen i skogslandskapet. Odlingen i länet började i yngre järnåldern 500 e Kr i storsjöområdet. Under vikingatiden ca e Kr började uppodlingen i områden i övriga länet. En stor uppodling skedde under och 1800-talen och in i mitten av 1900-talet. Inriktningen på jordbruket begränsas givetvis av det klimat som råder. Med de korta somrar vi har i länet är det svårt att variera, och även på utsatta ställen att bedriva, spannmålsodling. Därför är inriktningen på länets jordbruk till stor del koncentrerad på husdjursskötsel och andelen vall i åkerarealen är procentuellt hög. 3.1 Antalet företag Antalet jordbruksföretag i landet med över 2 ha åkermark var år 2001 ca st. Det är en minskning sedan 1996 med ca företag. Förlusten har skett i alla storleksgrupper utom i den över 100 ha brukad åker. Minskningen i Jämtlands län har under perioden varit ca. 750 företag. Här fanns år 2001 knappt jordbruksföretag i drift. En lantbrukare i jämtlands län brukade år 2001 i medeltal 22,6 ha åker(tabell 1), vilket är representativt för norrlandslänen. I samtliga norrlandslän ligger medeltalet på ca ha per brukare. Många av länen i södra Sverige har en medelareal mer än dubbelt så stor som den i vårt län. Endast i Västernorrland och Kronobergs län är medelföretaget något mindre arealmässigt än i Jämtlands län. Fördelningen av företag i arealgrupperna(tabell 1) ser likadan ut i Jämtland och Västernorrland med koncentration av företag i de arealmässigt minsta grupperna. Närmare hälften av företagen i Jämtlands län brukar en areal mindre än 10 ha åkermark. I Skåne län är företagen jämt fördelade i grupperna. I Uppsala län däremot utgör gruppen 2,1-5,0 ha den klart minsta, dvs. omvänt vad som gäller hos oss. En strukturomvandling av jordbruket har tydligen skett tidigare här. Tabell 1. Antal företag efter storleksgrupp åkermark 2000 Antal företag inom storleksgrupp, hektar åkermark Summa Åker per 2,1-5,0 5,1-10,0 10,1-20,0 20,1-30,0 30,1-50,0 50,1-100,0 Över 100,0 företag, ha Skåne ,5 Uppsala ,5 Jämtlands ,8 Västernorrlands ,3 Riket ,2 Antal företag efter storleksgrupp åkermark 2001 Antal företag inom storleksgrupp, hektar åkermark Summa Åker per 2,1-5,0 5,1-10,0 10,1-20,0 20,1-30,0 30,1-50,0 50,1-100,0 Över 100,0 företag, ha Skåne ,5 Uppsala ,4 Jämtlands ,6 Västernorrlands ,0 Riket ,3 Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. Lantbruksregistret från och med år 2000 grundar sig på den information som finns i Jordbruksverkets administrativa stödregister men även kompletterande enkäter där man fångar upp de företag som inte finns med i registren. 4

5 De kommuner med procentuellt flest små jordbruksföretag(tabell 2), mindre än 10 ha, är Bräcke och Härjedalen. Här är 63 respektive 62 procent av alla företag mindre än 10 ha. De är också de kommuner som inte hyser något företag över 100 ha åkermark. Minst andel småföretag har Krokoms kommun med 39 procent i gruppen mindre än 10 ha, följt av kommunerna Åre och Östersund med 40 %. Procentuellt flest företag över 100 ha finns i Ragunda och Östersunds kommuner. Av de företag i länet över 100 ha finns 38 st i storleksgruppen mellan ha, 4 st i storleksgruppen mellan ha och ett företag är över 500 ha stort. Det finns endast ett företag i norrland större än 400 ha åkermark. Tabell 2. Antalet företag i Jämtlands län, 1 aug. år 2000, fördelat i kommuner efter företagsstorlek(ha). Område 2,1-5,0 5,1-10,0 10,1-20,0 20,1-30,0 30,1-50,0 50,1-100,0 över 100,0 Totalt Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Jämtland Antalet företag i Jämtlands län år 1981, fördelat i kommuner efter företagsstorlek(ha). Område 2,1-5,0 5,1-10,0 10,1-20,0 20,1-30,0 30,1-50,0 50,1-100,0 över 100,0 Totalt Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Jämtland Källa: Statens Jordbruksverk. Statistiska medelanden JO34SM0101 och Scb:s databaser. Under perioden (tabell 2) förlorade länet ca. 42 % av sina företag. Tappet är någorlunda jämt fördelat mellan kommunerna, Härjedalen tappade procentuellt flest företag med 47% medan Åre klarade sig bäst med 35%. Under samma period förlorade länet 8 % av sin åkerareal(tabell 7) medan betesmarken ökade något. Vi ser också att tappet har varit störst hos de små storleksgrupperna medan de större företagen har ökat markant i antal. et genomgår en strukturrationalisering där små företag slås samman till större enheter. 3.2 Inriktningen. I Jämtland liksom övriga län i norrland är driftsformen huvudsakligen inriktad på husdjursskötsel. I gruppen företag med husdjursskötsel dominerar företag med mjölk- och köttproduktion. Växtodlingens andel ökar längre söderut i landet och de flesta företag i den gruppen odlar jordbruksväxter. Andelen växtodlingsföretag har ökat mellan åren 1999 och 2000(tabell 3) detta på bekostnad av småbruken. Samma trend ser man över hela landet. I gruppen blandföretag utgör husdjursskötsel den dominerande produktionsformen. Drygt av landets jordbruksföretag utgjordes år 1999 av småbruk d.v.s. arbetsbehovet var mindre än 400 standardtimmar per år. I de fyra nordligaste länen klassades över 50 % av företagen som småbruk(tabell 3). För att betecknas som ett heltidsjordbruk sätts årsarbetstimmar som gräns och ca företag i landet hemföll inom den gruppen. 5

6 Tabell 3. Antal företag efter driftsinriktning 1999, procent Driftsinriktning, procent Samtliga Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk Småbruk Antal företag Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Antal företag efter driftsinriktning 2000, procent Driftsinriktning, procent Samtliga Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk Småbruk Antal företag Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. För att hänföras till en viss driftsinriktning krävs att minst två tredjedelar av företagets arbetsbehov hänför sig till motsvarande driftsgren. Den största gruppen bland länets växtodlingsföretag är de som odlar vall utöver eget behov, men här finns också potatis-, bär- och grönsaksodlare. Djurhållningen domineras sedan lång tid tillbaka av mjölkproduktion. Mjölkbönderna minskar dock i antal (tabell 4) och en del av dessa övergår istället till produktion av nötkött. Även antalet producenter av fläsk- och lammkött minskar. Tabell 4 Antal företag med olika former av djurhållning i Jämtlands län. År Nöt totalt därav mjölk Svin totalt Får totalt * Källa: Jordbruksverket och SCB. * SCB:s statistik uppvisar en ökning av antalet mjölkproducenter under år 2001 medan mejeriföretagen i länet visar på en nedåtgående trend. Företagen kan synas många i somliga grupper t.ex. svin och får, men brukarna har i Jordbruksverkets enkätundersökningar uppgett att djuren finns på företaget. På en del av dessa företag förekommer endast enstaka djur. 3.3 Arealen Den totala åkerarealen i länet uppgår till drygt ha(tabell 5). Den ligger relativt konstant och har endast minskat med ca ha de senaste 20 åren(tabell 7). En del av arealen som har fallit bort är numera upptagen som betesmark. Arealen kan tyckas liten om man jämför den med andra län, men om man ställer den i relation till befolkningen blir uppfattningen en annan. I länet finns ungefär 1,5 % av landets befolkning och 1,6 % av åkerarealen. Ekologisk odling är en odlingsmetod som syftar till ett naturanpassat jordbruk utan lättlösligt handelsgödsel och bekämpningsmedel. Kretsloppstänkande och strävan efter ett kulturlandskap med stor artrikedom och biologisk mångfald är några av målsättningarna med ekologisk odling. Målsättningen är också att producera jordbruksprodukter av bra kvalitet med hjälp av uthålliga produktionsmetoder. Bland stöden för ett miljövänligt jordbruk, i Miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år , finns stödet för Ekologiska produktionsformer. Det är ett av de stöd som genererar mest pengar till länets bönder, drygt 20 milj. kr år 2002, och omfattar 56,7 % av åkerarealen i länet. År 2001 omfattade stödet i Skåne län 4,9 % av åkerarealen, Uppsala län 11,7 %, Västernorrlands län 27,1 %, Jämtlands län 48,6 % och i landet som helhet 14,2 % av åkerarealen. En brukare som vill sälja sina produkter som ekologiska måste dock ansluta sig till kontroll enligt Krav:s regler eller enbart kontroll enligt EU:s regler. KRAV är en kontrollförening som svarar för garantier för hur de ekologiskt odlade produkterna odlas. 6

7 Den KRAV-kontrollerade åkerarealen innefattar både den KRAV-godkända arealen och karensarealen. Det första året man odlar enligt KRAV:s regler ligger arealen i karens. Andelen krav kontrollerad åkerareal i landet ökar årligen, under perioden 1991 till 2001 ökade arealen från 1,1 % till 6,0 % av landets totala åkerareal. Vid en jämförelse mellan åren 2000 och 2001(tabell 5) ser man att Jämtlands län endast ökat sin kravkontrollerade areal med 27 ha. Därmed förlorade man sin andraplats man hade år 2000 med 7,7 % av arealen KRAV-kontrollerad. År 2001 återfinns länet på femte plats med 7,8 %, Södermanlands län har ökat sin andel till 10 % följt av Gotlands län med 9,2 %, Västmanlands län 8,4 % och Uppsala län med 8,3 % av arealen KRAV-kontrollerad. År 2002 var 83 brukare i länet anslutna till Krav och KRAV-godkänd åkermark var ha dvs ca 8,4 % av åkerarealen. Motsvarande uppgift för KRAV-kontrollerad areal var 9,7 % av länets åkerareal. Tabell 5. Total åkerareal samt KRAV-kontrollerad åkerareal 2000 Areal åkermark, ha KRAV-kontrollerad Total åkerareal Andel kravkontrollerad åkerareal % Skåne ,9 Uppsala ,2 Jämtland ,7 Västernorrland ,9 Riket ,1 Total åkerareal samt KRAV-kontrollerad åkerareal 2001 Areal åkermark, ha KRAV-kontrollerad Total åkerareal Andel kravkontrollerad åkerareal % Skåne ,3 Uppsala ,3 Jämtland ,8 Västernorrland ,9 Riket ,0 Total åkerareal samt KRAV-kontrollerad åkerareal 2002 Areal åkermark, ha KRAV-kontrollerad Total åkerareal Andel kravkontrollerad åkerareal % Jämtland ,7 Källa: KRAV Areal betesmark som nyttjas i ett område är naturligtvis avhängigt vilken driftsform företagen har och landskapets beskaffenhet. Det föreligger en stor variation i landet i en jämförelse arealen betesmark i förhållande till arealen åkermark. Exempellänen ligger alla relativt lika(tabell 6), något lägre än riksgenomsnittet. Högst i förhållandet betesmark åkermark ligger Jönköpings län med 45,2 % och lägst Västerbottens län med 5,6 %. Jönköping är också det län med högst andel husdjursskötsel. Arealen betesmark är relativt låg i hela norrland med tanke på att driften vanligen är inriktad på djurhållning. Tabell 6. Betesmark hektar År 1999 % av åkermark Skåne ,1 Uppsala ,9 Jämtland ,2 Västernorrland ,7 Riket ,3 Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. 7

8 Åkerarealen har minskat i länet under tidsperioden (tabell 7). Det har skett i samtliga kommuner utom Åre där det skett en arealökning av nästan 200 ha. Betesmarken har däremot ökat i länet under perioden. Alla kommuner redovisar en ökning utom Ragunda som har tappat drygt 50 ha betesmark. Tabell 7 Jordbruksmarken i Jämtland fördelat kommunvis , ha. Åker 1981 Åker 1999 Bete 1981 Bete 1999 Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund et SCB:s databaser. Spannmålsodlingens möjligheter att variera är relativt begränsade i länet. Dominerande spannmål i Jämtlands län liksom övriga norrlandslän är vårkorn(83% i länet år 2001). I vårt län är arealen sådd blandsäd och havre lika stor(tabell 8). I övriga norrlandslän är arealen havre större än arealen blandsäd. På endast 7 % av åkerarealen i länet odlades år 2001 spannmål. I riket var den siffran 44 % medan i Uppsala och Skåne län odlades spannmål på mer än halva åkerarealen. Spannmål odlades på 24 % av jordbruksföretagen i länet under år Uppgifterna för blandsäd för år 2000 är icke relevanta och får bortses ifrån. Tabell 8. Spannmål Arealer och antal företag med odling. Arealer, hektar H-vete V-vete Råg H-korn V-korn Havre Rågvete Bl-säd Totalt Företag Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Spannmål Arealer och antal företag med odling. Arealer, hektar H-vete V-vete Råg H-korn V-korn Havre Rågvete Bl-säd Totalt Företag Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Spannmål Arealer och antal företag med odling. Arealer, hektar H-vete V-vete Råg H-korn V-korn Havre Rågvete Bl-säd Totalt Företag Jämtlands I spannmålsarealen år 2000 ingår arealer av stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. 8

9 Vallen utgör den största andelen av åkerarealen i norrlandslänen. Notera att arealen vall i Uppsala och Jämtlands län år 2001 var ungefär lika stor(tabell 9). Arealen spannmål var där däremot nästan 28 gånger så stor som i Jämtlands län. I länet utgjordes år 2001 drygt 81 % av åkerarealen av vall. Motsvarande uppgift för riket var 36 % medan mellan % av åkerarealen i Skåne och Uppsala län bestod av vall. Grönfoder är en vanligare gröda i vårt län än i Västernorrlands och Uppsala län. Tabell 9. Vall och grönfoder Arealer och antal företag med odling. Grönfoder Slåtter- och betesvall Frövall Totalt Areal, ha Företag, st Areal, ha Företag, st Areal, ha Företag, st Areal, ha Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Vall och grönfoder Arealer och antal företag med odling. Grönfoder Slåtter- och betesvall Frövall Totalt Areal, ha Företag, st Areal, ha Företag, st Areal, ha Företag, st Areal, ha Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Vall och grönfoder Arealer och antal företag med odling. Grönfoder Slåtter- och betesvall Frövall Totalt Areal, ha Företag, st Areal, ha Företag, st Areal, ha Företag, st Areal, ha Jämtlands År 2000 redovisas stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar under spannmål. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. Potatisodlingen i länet är relativt blygsam med små enheter. Genomsnittsbrukaren odlar ungefär 1 ha potatis(tabell 10). Antalet företag med potatisodling var år 2000 nästan dubbelt så många i Västernorrlands län som i Jämtlands län. Genomsnittsföretaget i landet är nästan fyra gånger så stort som genomsnittsföretaget i länet. Under år 2002 erhöll 41 producenter nationellt stöd för potatisodling på en areal av ca 138 ha. Av dessa var 10 st producenter som odlade över 5 ha potatis. Om vi här i länet skulle odla potatis på samma procentuella andel som man i riket som helhet utnyttjar sin åkerareal till potatisodling skulle odlingen behöva utökas till drygt 500 ha. Antalet företag i länet enligt Scb:s statistik överstiger fyra ggr de som erhållit nationellt stöd för potatisodling. Det finns skäl att tro att många av företagen i Scb:s statistik endast odlar för privat bruk. Tabell 10 Potatis Arealer och företag med odling. Matpotatis Potatis för stärkelse Areal, hektar Antal företag Areal, hektar Antal företag Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Potatis Arealer och företag med odling. Matpotatis Potatis för stärkelse Areal, hektar Antal företag Areal, hektar Antal företag Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Potatis Arealer och företag med odling. Matpotatis Potatis för stärkelse Areal, hektar Antal företag Areal, hektar Antal företag Jämtlands

10 Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. 3.4 Djur Under de senaste fem åren har en minskning av djurantalet skett i samtliga djurslag i landet. Antalet mjölkkor har sedan 1980 minskat med närmare djur. Antalet kor för köttproduktion har under samma period närmare fördubblats och uppgick år 2000 till djur(tabell 11). Här i länet har antalet mjölkkor minskat dramatiskt under år Även mjölkinvägningen hos Milko i Östersund har minskat markant under året. Trots minskningen ligger länets andel av riksbeståndet relativt högt med 2,2- respektive 2,4 % för totala antalet nötkreatur respektive mjölkkor. Störst är nedgången för antalet svin i landet som har minskat med 20 % de senaste fem åren, närmast följt av antalet höns som har minskat med 18 %. Minskningen i antalet hönor har skett under år Hos oss i nedre norrland är en stor del av svingårdarna små företag. Tre fjärdedelar av företagen producerar färre än 100 slaktsvin per år och endast 3 % av landets suggor och galtar finns i norrland. ets andel av det totala beståndet i riket av svin och höns ligger relativt lågt med 0,2- respektive 0,5 %. I en jämförelse med västernorrland ser man att antalet nötkreatur, mjölkkor och får var ungefär desamma i de båda länen, svinen däremot var mer än tre gånger så många i Västernollands län år 2000 och antalet höns nära fyra gånger så många. År 2002 har antalet höns i Västernorrland genomgått en dramatisk minskning liksom beståndet i landet som helhet. Tabell 11. Antal husdjur av olika slag 2000 Antal Nötkreatur Varav mjölkkor Får(inkl.lamm) Svin Höns Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Antal husdjur av olika slag 2001 Antal Nötkreatur Varav mjölkkor Får(inkl.lamm) Svin Höns Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Antal husdjur av olika slag 2002 Antal Nötkreatur Varav mjölkkor Får(inkl.lamm) Svin Höns Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Uppgiften på antalet svin i riket baseras på djurräkningen i juni medan länssiffrorna grundas på enkätundersökning i september. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. 10

11 3.5 Producenten. En närings framtid är beroende av en löpande rekrytering bland företagarna och att det hålls en jämn fördelning i ålderstrappan. Hur läget såg ut i länet år 2000 ser vi nedan(tabell 12). Tabell 12 Jämtlands läns jordbruksföretag, 1 aug 2000, fördelade efter företagarens ålder och åkerareal. ha över 65 juridisk person Totalt 2,1-5,0 _ ,1-10, ,1-20,0 _ ,1-30, ,1-50, ,1-100, över 100,0 _ _ Samtliga Nyetablerade företagare upp till 35 år är jämt fördelade i alla storlekar av företag, medan äldre brukare är överrepresenterade i de små företagsstorlekarna. I företagsgrupperna upp till 20 ha är endast 3-5 % av företagarna yngre än 35 år. Det innebär att antalet företag med liten areal troligen kommer att minska ytterliggare de kommande åren. Marken kommer antingen att nyttjas av andra brukare eller att användas till annat än produktion. Tabell 13. Antal stadigvarande och tillfälligt sysselsatta personer i jordbruket 1999 i olika grupper samt arbetstid i arbetskraftsenheter AWU Företagare och familjemedlemmar, Ej familjemedlemmar Totalt stadigvarande och tillfälligt sy-satta Stadigvarande sy-satta Tillfälligt sy-satta Personer AWU Personer AWU Personer AWU Personer AWU Skåne Uppsala Jämtland Västernorrland Riket Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret. En sysselsättningsundersökning som SCB gjorde i samband med uppgiftsinsamlingen till lantbruksregistret visar att antalet sysselsatta i jordbruket i länet 1999 var ca personer(tabell 13), av dessa utgjordes ca av familjemedlemmar. Omräknat till arbetskraftenheter, Annual Work Unit (AWU), arbetade totalt ca personer i jordbruket i Jämtlands län. AWU är EU:s definition av ett årsarbete, för Sverige gäller arbetsstimmar per år. Tabell 14 Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 1999 Antal förvärvsarbetande % utav samtliga förvärvsarbetande Män Kvinnor Summa Därav jordbruk Män Kvinnor Summa Därav jordbruk Skåne ,6 1,4 2,6 2,4 Uppsala ,9 1,1 2,5 1,9 Jämtland ,3 1,6 4,5 2,3 Västernorrland ,9 1,0 2,5 1,3 Riket ,9 0,9 2,0 1,5 Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 2000 Antal förvärvsarbetande % utav samtliga förvärvsarbetande Män Kvinnor Summa Därav jordbruk Män Kvinnor Summa Därav jordbruk Skåne ,5 1,3 2,5 2,3 Uppsala ,6 1,0 2,3 1,9 Jämtland ,1 1,6 4,4 2,3 Västernorrland ,8 1,0 2,5 1,2 Riket ,8 0,9 1,9 1,5 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. 11

12 Resultaten i tabell 14 avser förvärvsarbetande i åldern 16 år och äldre vilka bedöms ha utfört i genomsnitt minst 1 timmes arbete per vecka under november månad. Antalet sysselsatta i jordbruket i länet anges här något lägre än i tabell 13. Det kan bero på att de säsongsanställda inte kommer med i denna statistik. I RAMS redovisas man i den näringsgren där man huvudsakligen har sin sysselsättning medan man i Lantbruksregistret( tabell 13 ) redovisar de som någon gång under året varit anställd i jordbruksföretag. De förvärvsarbetande i länets jordbruk utgjorde år ,3 % av de förvärvsarbetande i länet. LRF gjorde år 1999 en sysselsättningsundersökning i landet som kom fram till att här i länet sysselsatte jordbruket personer och livsmedelsindustrin ytterliggare 890 personer. Därutöver skapades arbete i indirekt sysselsättning utöver livsmedelsindustrin för ytterliggare personer. Dessutom beräknades att det uppstod arbete i sk. Inducerad sysselsättning, arbetstillfällen i lokal service där näringen utgör underlag, för ytterliggare personer. Numera finns tre olika inkomstslag: inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. De utgör tillsammans inkomstbegreppet sammanräknad inkomst. Jordbrukarnas sammanräknade inkomster redovisas nedan(tabell 15). Förvärvsinkomsten utgörs av summan av inkomsten från tjänst och näringsverksamhet efter allmänna avdrag och förlustavdrag. Tabell 15. Jordbrukarnas taxerade inkomst av näringsverksamhet, tjänst m.m Inkomst av Summa förvärvs- och kapitalinkomst näringsverksamhet, tjänst, mkr mkr kr per Andel i procent mkr brukare Närings- Tjänst Överskott verksamhet Totalt Därav pension, av kapital livränta m.m. Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrland Riket Källa: SCB, Nettointäkter m.m. för jordbrukare. Summa förvärvs- och kapitalinkomst utgörs av summan av jordbrukarfamiljernas inkomst av näringsverksamhet och tjänst minskad med allmänna avdrag. Jordbrukarfamiljerna i Västerbottens län hade den högsta genomsnittliga förvärvs- och kapitalinkomsten i landet med kr, lägst låg Gotlands län med kr. Jordbrukarfamiljerna i Jämtlands län hade 1998 den fjärde lägsta förvärvs- och kapitalinkomsten i landet. Näringsverksamhetens andel av summa förvärvs- och kapitalinkomst varierade i riket år 1998 mellan 10 % (Värmlands län) och 26 % (Gotlands län). 12

13 4. Produktionen. Med jordbruksproduktion menas här den produktion som lämnar jordbrukarledet och som antingen går till förädlings- eller konsumtionsledet. Produktionen redovisas i olika näringsinriktningar och har tagits fram ur officiell statistik och egna beräkningar med den som grund. Även normskörden används i vissa beräkningar. Tabell 16 Normskördar 2000, kg/ha Korn Havre Matpotatis Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Normskördar 2001, kg/ha Korn Havre Matpotatis Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Normskördar 2002, kg/ha Korn Havre Matpotatis Skåne Uppsala Jämtlands Västernorrlands Riket Med normskörd menas den skörd, som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Normskörden i ett område utgörs av medeltalet av hektarskördarna enligt skördeuppskattningarna under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15 årsperiodens mitt t.o.m. det aktuella skördeåret. Totalskörden för korn under år 2000 blev i jämtlands län ton. Hektarskörden blev samma år kg. Den regniga sommaren bidrog till att skördarna blev låga i delar av landet. I de fem nordligaste länen var hektarskördarna av vårkorn mellan 10 och 38 % lägre än normalskörden. Skörden i landet utgjorde år % av en normalskörd. Totalskörden för år 2001 blev ton vårkorn. Skörden i Jämtlands län låg 10 % över normalskörden medan övriga norrland hade en skörd lägre än normalt(15-30 %).Skörden i landet utgjorde 99 % av normalskörden år Vid en vattenhalt på spannmålen av 15 %. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördeuppskattningarna. För att beräkna skörden av spannmål och potatis görs i skördeuppskattningen intervjuer med brukarna. För 2000 års intervjuundersökning för spannmål uttogs undersökningsenheter. För 2000 års skördeuppskattning för potatis uttogs matpotatisodlare. 4.1 Komjölk Enligt invägningssiffror vid Milko i Östersund levererade under år mjölkbönder i länet 84,3 milj. kg mjölk. Under år 2001 levererades 83,5 milj. kg mjölk av 406 företagare och under år 2002 levererade 375 mjölkbönder 81,9 milj. kg mjölk. Vi ser att antalet mjölkleverantörer till Milko minskat kraftigt de här åren och att de kvarvarande inte har kunnat upprätthålla leveransmängder, trots att det skett investeringar i större ladugårdar med ökat koantal. Antalet leverantörer var i december st, i dec st och vid årsskiftet 2002/ st. Milko tappade i länet mellan år 2001 och ,6 % av sina leverantörer och 2,0 % av mjölkmängden. Tittar vi på kommunal nivå ser vi att Ragunda under året förlorade 17,2 % av sina mjölkleverantörer, Härjedalen 15,4 % och Bräcke 10,5 %. Ser vi i antal tappade Krokom flest med 8 st, följt av Berg med 7 st, Ragunda 5 st och Östersund 4 st. Studerar vi mjölkmängder ser vi att Härjedalen tappade 17,7 % av sin producerade mjölk under året följt av Ragunda som förlorade 8,1 % av sin. Mängdmässigt förlorade Ragunda mest med 411 ton, Östersund tappade 315 ton, följt av Krokom med 232 ton och Härjedalen med 205 ton. Enligt Jordbruksverkets statistik skulle mjölkkoantalet i länet under åren ha varierat från via till st år Minskningen har enligt den varit dramatisk det senaste året med drygt mjölkkor. Företag med mjölkproduktion har enligt Scb. under samma period varierat från 392, via 433 till 360 företag under år I Skärvången har tre gårdar bildat ett företag som levererar mjölken till Skärvångens bymejeri. Företaget omfattar ca. 60 kor och levererar ca. 400 ton mjölk per år. Företaget är anslutet till krav. 13

14 4.2 Nöt Enligt Jordbruksverkets uppgifter om slakt under år 2000 slaktades vid landets slakterier ton kalv och ton storboskap(stut, tjur, kviga, ko). Motsvarande uppgifter för 2001 var ton kalv respektive ton storboskap. Jordbruksverkets statistik visar att ca. 2,14 % av landets kalvar fanns i länet under år Av storboskapen utgjorde ca. 2,25 % länets andel av landets bestånd. Motsvarande uppgifter för år 2001 var ca. 2,05 % för kalv respektive ca % för storboskap. Om man antar att medelslaktvikten i länet är densamma som i landet skulle procentsiffrorna för innehavet av djur applicerade på slakteriernas slaktuppgifter visa produktionen av nötkött i länet, om man undantar hemslakten. Under år 2000 borde då ca ton storboskap och ca. 94 ton kalv producerats i länet. Om man överför procentsiffrorna på slaktkroppar motsvarar det storboskap och 835 kalv. Motsvarande siffror för år 2001 borde vara ca ton storboskap och ca. 84 ton kalv och för slaktkroppar storboskap och 703 kalv. Under 2002 slaktades ton kalv och ton storboskap vid landets slakterier. 2,14 % av landets kalvar fanns i länet och 2,19 % av landets storboskap. Under 2002 borde därför slaktats 89 ton kalv och ton storboskap i länet. År 2000 fanns i länet 770 företag med nötkreatur, år 2001 fanns 752 företag och 2002 fanns 748 företag. En stor del av nötslakten i länet är nötkreatur av mjölkras, men många av de mjölkbönder som slutar övergår till produktion av nötkött. 4.3 Ägg Tre större anläggningar för värphöns finns i länet, en med ca produktionsplatser och två med platser vardera. De här tre anläggningarna hyser tillsammans ca produktionsplatser, alltså något mer än vad den officiella statistiken för antalet värphöns i länet visar(tabell 11). Produktionen av ägg vid de här tre anläggningarna uppgår till drygt 500 ton/år. Man beräknar produktionen till ca. 16 kg ägg/produktionsplats och år. År 2000 fanns enligt officiell statistik värphönor i länet fördelade på 114 besättningar. De utgjorde ca. 0,48 % av landets äggproducerande hönor. Partihandelns invägning av ägg under året var ton. Om man gör antagandet att länets hönor värper som riksgenomsnittet torde länets andel av invägningen uppgå till ca. 316 ton ägg. Jordbruksverket har gjort antagandet att 35 % av äggproduktionen inte passerar partihandeln, därför skulle den totala produktionen av ägg i landet för år 2000 vara ton och länets andel av dessa 486 ton. År 2001 fanns enligt samma tabell äggproducerande hönor i länet. De utgjorde det här året ca. 0,43 % av landets värphöns. Partihandelns invägning av ägg år 2001 var ton. SCB:s insamling av statistik utökades något under året. Ökningen av produktionen beror med säkerhet därav. Med beräkning som ovan skulle länets andel av invägningen uppgå till ca. 311 ton och den totala äggproduktionen vara 478 ton, eftersom den totala produktionen i landet beräknades till ton. En representant för näringen påpekar ett fel som kan uppstå när man räknar djur ett visst datum. Om räkningen sker i samband med byte av höns i anläggningen kommer de inte med i räkningen. Ett bättre sett vore om man räknade produktionsplatser. Den officiella statistiken visar alltså på ett något lägre antal hönor i länet än vad näringen uppger. Man kan dock där konstatera att det finns ca hönor i små besättningar. De borde producera ton ägg per år beräknat på 16 kg/produktionsplats. Den totala länsproduktionen av ägg borde, beräknat på produktionen hos de tre största producenterna och med en beräknad produktion hos de mindre, uppgå till ca. 575 ton/år. Förpackningen av ägg i länet är betydligt större än produktionen. Den uppgår till drygt ton ägg/år. Vi har alltså ett underskott i länet som täcks av ägg producerade i andra län. 14

15 4.4 Potatis ets potatisproduktion är helt inriktad på matpotatis. I den officiella statistiken redovisas många företag med potatisodling, men endast ett fåtal företag odlar på en areal av någon större omfattning. Under år 2002 erhöll 41 st producenter nationellt stöd för potatisodling på en areal av ca 138 ha, av dessa hade 10 st en odlad areal som översteg 5 ha. Motsvarande uppgifter för år 2000 var att 50 st producenter fick nationellt stöd för ca 153 ha potatisodling och 9 st av dem hade en odlad areal som översteg 5 ha. Efter samtal med en representant för näringen konstateras att skörden kan variera kraftigt beroende på hur man odlar och väderleken. Om man inte bevattnar torra år och sprutar år med mycket bladmögel kan det vara svårt att få någon storlek på skörden. Produktionsinriktade företag kan ha en medelskörd på den dubbla normskörden. För att få en rättvis bild av produktionen i länet som helhet är normskörden ändå lämplig att använda i beräkningar av länets totalskörd eftersom många av de mindre odlarna inte är så produktionsinriktade. Jordbruksverket gör enkätundersökningar över skördade kvantiteter men redovisar ingen hektarskörd för konstaterad potatisskörd i länet då för få undersökningsenheter var uttagna i enkätundersökningarna. Enligt Jordbruksverkets statistik (tabell 10) odlades under år 2000 potatis på 204 ha i länet fördelat på 188 företag. Normskörden(tabell 16) för året beräknades till kg/ha. Den totala skörden på dessa företag borde för år 2000 ha uppgått till ca ton. År 2001 odlades enligt samma tabeller 187 ha fördelat på 189 företag. Normskörden för 2001 beräknades till kg/ha. Den totala skörden av potatis i länet för 2001 borde därför ha uppgått till ca ton. År 2002 odlades enligt Jordbruksverkets statistiska meddelande JO 15 SM hektar potatis i länet. Normskörden uppgick enligt samma medelande till kg i länet. Det innebär att den totala skörden i länet skulle ha uppgått till ca ton. 4.5 Trädgårdsväxter Trädgårdsväxterna i länet odlas, dels på friland, dels i växthus. Statistikuppgifterna för trädgårdsnäringen är hämtade från trädgårdsräkningen år En omfattande trädgårdsräkning görs vart sjätte år och den omfattar de företag som odlar mer än 0,3 ha på friland och de växthus som är större än 200 kvadratmeter. Även plantskoleföretagen finns med i Trädgårdsräkningen. Enligt Trädgårdsräkningen 2000 fanns i länet 6 företag som odlade köksväxter i växthus eller bänkgård. De utnyttjade en yta av drygt kvadratmeter. Störst växthusyta användes till tomatodling, kvadratmeter av fyra odlare. Därefter kom kryddväxter och gurka av vardera två odlare. Köksväxter på friland odlade 9 företagare på en yta av 15,4 ha. Störst här var morotsodlingen med 6,9 ha av fyra odlare. Två odlare odlade matlök, purjolök, rödbetor, kålrötter och blomkål. Vitkål odlades av fyra odlare på 1,7 ha. Olika typer av sallad av en odlare. Övriga köksväxter som inkluderar ört- och kryddväxter odlades på 3,3 ha av fem företagare. Bär på friland odlade 21 odlare på 70,1 ha. Störst här var jordgubbsodlingen på 38,7 ha av 13 odlare. Svarta vinbärsodlingen med 11 odlare var nästan lika stor. På plantskolorna odlades krukväxter i växthus och bänkgård av 8 företagare i länet, utplanteringsväxter i växthus och bänkgård av 11 odlare, sticklingar och småplantor i växthus och bänkgård av 6 odlare och plantskoleväxter på friland av 5 odlare. Ekologiskt odlades på en växthusyta kvadratmeter och på friland 7,4 ha. De delar av produktionen i länet som redovisas i Trädgårdsräkningen uppgick till: tomater 138 ton, gurka 18 ton, morötter 324 ton, vitkål 41 ton, jordgubbar 110 ton. År 2000 erhöll 23 st producenter nationellt stöd för en areal på drygt 73 ha. Av dessa hade 5 st en areal som översteg 5 ha. Störst var en producent som brukade nästan 12 ha. År 2002(jan) erhöll 19 st producenter nationellt stöd för bär och grönsaker på en areal på ca. 70 ha. Av dessa hade 6 st en areal som översteg 5 ha. Störst var en producent som brukade drygt 12 ha. 15

16 4.6 Får Fårnäringen i länet är till största delen inriktad på köttproduktion, fem % av djurantalet bedöms bestå av pälsfår och ett par besättningar med mjölkfår finns eller är under uppbyggnad. Antalet företag med får är i länet på tillbakagång och enligt Jordbruksverkets statistik(tabell 4) minskade företag med får från 213 st år 2000 till 171 st år 2002, dvs en minskning med ca 20 %. Djurantalet, vuxna djur och lamm sammanräknade, minskade under samma period från till 8 175(tabell 11). De flesta av företagen i länet har små besättningar. År 2000 hade knappt 80 % av företagen mindre än 25 tackor och endast 17 företag hade fler än 50 tackor. Företagen i länet är något mindre än riksgenomsnittet, ett undantag från statistiken är norrlands största fårföretag som är under uppbyggnad i länet. Enligt Jordbruksverkets uppgifter för år 2000 fanns tackor och baggar och lamm i länet. De utgjorde då ca. 2,08 % respektive 2,22 % av landets bestånd. Enligt det årets slaktstatistik levererades till landets slakterier 730 ton får- och ton lammkött. Om man överför procentsiffrorna för länets bestånd av får på slaktuppgifterna och om man gör antagandet att länets medelslaktvikter motsvarar landets skulle ca. 15 ton fårkött och ca. 71 ton lammkött ha levererats från länet. Uppgifterna för år 2001 visar enligt samma förfarande som ovan att tackor och baggar utgjorde ca. 1,98 % av landets bestånd och lammen ca. 2,01 %. Överfört på 2001 års slaktsiffror, 720 ton får och ton lamm, skulle från länet ha levererats ca. 14 ton får- och ca. 63 ton lammkött. En representant för näringen bedömer att statistiken för länet stämmer, men antalet lamm per vuxet djur är lågt. Enligt statistiken är förhållandet ca 1,3 1,35 lamm/tacka om man antar att i det vuxna beståndet i länet finns 300 baggar. En produktionsinriktad köttproducent borde ligga mellan 1,5 2,0 lamm/tacka. Det får antas att det sker produktion som inte hamnar i slakteriernas slaktstatistik. Om man räknar med att 20 % av det vuxna djurbeståndet byts ut varje år borde det ha slaktats ca lamm år 2000 och ca lamm år Om man räknar med slaktstatistikens medelslaktvikt skulle produktionen av lammkött år 2000 uppgått till ca 80 ton och 2001 till ca 75 ton. Utöver en produktion av kött produceras en mindre mängd mjölk, ull och pälsskinn. Nu tas troligtvis endast en mindre mängd av den produktionen tillvara. Husdjursstatistiken visar att 18 företag i länet hade år 2000 tackor men inga lamm. De senaste åren har en del företag drivits utan produktion, där intäkten enbart bestått av bidrag. År 2002 erhöll 110 företag tackbidrag med ett sammanlagt innehav av tackor, 14 av dessa företag hade 50 tackor eller fler. 4.7 Get Getnäringen är blygsam i landet men det är svårt att fastställa den exakta storleken på den. Det man kan konstatera är att Jämtlands län står för en betydande del av landets bestånd. För år 2002(jan) erhöll 26 st producenter i länet nationellt stöd för 988 getter. Av dessa hade 15 producenter en besättning på fler än 30 st getter, fem stycken hade över 50 och störst var en besättning på 150 getter. För år 2000 erhöll 30 st producenter nationellt stöd för st getter. Av dessa hade 14 st producenter en besättning på fler än 30 st getter, tre stycken över 50 och störst var en besättning på 158 getter. Förädlingen av getmjölken sker hemma på gården. Det sker alltså ingen storskalig bearbetning av mjölken liknade den för komjölken. Det finns två olika kategorier av producenter. En traditionell producent med en lägre avkastning per get och år( liter). En produktionsinriktad producent med en avkastning på upp till liter per get och år. För att beräkna en produktion i länet per år har jag räknat med att medelavkastningen är 700 liter per get och år. Med ett bestånd av getter i länet skulle årsproduktionen bli ca liter getmjölk. Kött och skinn finns det ingen marknad för utan det som ev. tas tillvara sker endast till husbehov. 16

17 4.8 Svin Produktionen av fläskkött är blygsam i länet, med få aktiva producenter. Antalet har minskat kontinuerligt och under de senaste 10 åren har antalet producenter halverats. För närvarande finns 7 större producenter, varav en är uppfödare av smågrisar, tre är uppfödare av slaktsvin och tre producenter har integrerad produktion dvs man både producerar smågrisar och föder upp dessa till färdiga slaktsvin. En övervägande del av smågrisarna till de tre slaktsvinsproducenterna köps söderifrån. Enligt Jordbruksverkets statistik(tabell 11) fanns år svin i länet och de utgjorde då ca. 0,20 % av svinen i landet. Av dessa redovisades 403 st som suggor, men bland dem fanns även rekryteringen. Slaktstatistiken för år 2000 visar att det till landets slakterier levererades ton fläskkött. Om man antar att medelslaktvikten i länet är lika som i övriga landet skulle, om man överför antalet svin i länet i förhållande till landet i övrigt, ha producerats ca. 564 ton fläskkött i länet.(6 614 slaktkroppar) Det är mellan slaktkroppar färre än vad näringen uppger som produceras i länet. En förklaring till det kan vara att det köps in smågrisar söderifrån som inte kommer med i länets statistik vid Jordbruksverkets enkätundersökningar. För år 2000 erhöll 15 st producenter nationellt stöd för 259 st suggor. Nio av dessa hade en besättning på fler än 10 st suggor och störst var fyra besättningar med mellan suggor. För år 2002(jan) erhöll 12 st producenter nationellt stöd för 232 st suggor. Fem av dessa hade en besättning på fler än 10 st suggor. Störst var en besättning med 86 suggor och endast två besättningar hade 30 suggor eller fler. Enligt Jordbruksverkets statistik hade antalet svin i länet år 2002 minskat till st. Om rekryteringen uppskattas till 20 % av de 403 suggor som Jordbruksverkets enkätundersökningar visade så skulle ca. 325 suggor vara i produktion. Det skulle ge en produktion räknat med 22 kultingar per sugga och år med, 325*22=7 150 slaktdjur i länet. Även näringen uppskattar antalet producerande suggor i länet till ca Näringen uppger också att produktionen i länet varit ca slaktsvin/år. Under det senaste året har två producenter slutat där produktionen uppgått till ca slaktsvin. Det innebär att produktionen under år 2002 varit lägre än tidigare år, gissningsvis ca slaktsvin, och kommer under år 2003 att hamna på slaktsvin om ingen förändring sker. Därutöver slaktas omkring 130 utslagssuggor varje år. Det skulle ge en produktion i länet för åren 2000 och 2001, räknat på slaktsvin och en medelvikt av 85 kg, på ca. 680 ton. Därutöver sker en slakt av utslagssuggor, räknat på 130 suggor med en vikt på 150 kg, på ca. 19 ton. Delar av smågrisproduktionen avyttras utom länet, men jag tar ändå inte med dem i länets produktion eftersom ett ännu större antal tas in i slaktsvinsproduktionen och är uppfödda utom länet. 4.9 Växtodling Den odling av jordbruksväxter som inte används till djuruppfödning av nöt, får, get och svin i länet skall ingå i den värdering av produktionen som lämnar jordbrukarledet. Här finns det skäl att anta att större delen av havreproduktionen ingår, en viss del av vallväxterna och en mindre del av övrig spannmålsproduktion. Storleken på den här produktionen har inte gått att fastställa och därför inte att värdera Övrigt I länet förekommer även produktion hos enstaka brukare baserad på ovanliga djurslag, som exempel kan nämnas kalkon, hjort, struts, älg och vildsvin. Den här produktionen är inte fastställd i beskrivningen, men värdet av den är marginell i värderingen av länets totala produktion. 17

18 5. Förädlingen I länet förädlas all mjölk som är producerad här, både ko- och getmjölk. På köttsidan kommer vi inte alls upp i samma förädlingsgrad. Med förädling menas här en bearbetningsfas där ett mervärde skapas. 5.1 Mjölk Förädlingen av mjölk sker vid två mejerier i länet, komjölk vid Milko i Östersund med 300 anställda och kooch getmjölk vid Skärvångens bymejeri med 5 anställda. Dessutom förädlas getmjölk ute på getgårdarna i länet. Komjölk Av den invägda mängden mjölk vid Milko i Östersund, 84,3-, 83,5- respektive 81,9 milj kg, för åren 2000, 2001 och 2002 tillverkades volymerna enligt tab 17. Tabell. 17 Tillverkningsvolymer för mjölkprodukter vid Milko i Östersund, ka. År 2000 År 2001 År 2002 Dryckesmjölk Fil Gräddprodukter Fruktyoghurt Hårdost Mjukost Mesvaror Mjölkpulver Matfett Källa: Milko Vid Skärvångens Bymejeri vägs årligen in ca. 400 ton komjölk av vilken tillverkas ca. 57 ton ost. Getmjölk liter getmjölk produceras årligen i länet. Man räknar med att 7 liter getmjölk ger 1 kg färdig ost, kasserade mängder inräknade. Det ger en ostproduktion på ca. 100 ton årligen i länet vid ett getantal på st. 5.2 Kött Två slakterier finns i länet, ett i Östersund som är inriktad mot nötboskap och ett i Strömsund där slakten av svin dominerar. Utöver slakten hos dessa fraktas en del av produktionen utom länet. Turbogrisens gårdsslakteri. 3 anställda. Grisar dominerar slakten. De är hämtade från lokala producenter. Kropparna går sedan vidare till Änge Styck & Chark för vidare förädling. Hos företaget slaktas ca svin och 500 lamm per år. Den egna produktionen av svin detaljstyckas medan ca svin går som helkropp till Änge. Swedish Meat. Företaget äger anläggningen medan slakten är satt på entreprenad och utförs av Lits Djurservice. 1 anställd och 24 st arbetar åt entreprenören på slakteriet. Mest nöt från länet. Drygt lamm slaktades år 2002 vid anläggningen. De levererades till Uppsala för vidare förädling. Inga svin slaktades år 2002 utan de gick levande per bil till Uppsala för slakt och vidare förädling. På nötsidan slaktades vid anläggningen år storboskap och 368 kalv. Av dessa styckades vid anläggningen år %. Nöt levererades till Uppsala, Umeå, Änge, Burmans och Trångsviken. Delar av produktionen vidareförädlas sedan hos företag i länet, men även råvara producerad i andra delar av landet används hos en del av dessa. 18

19 Änge Styck & Chark AB. 14 anställda. Oms 14 milj. kr och en produktion av ca. 200 ton. Produktionen består till stor del av korv men även andra rökta produkter. Som råvara används årligen svin, 500 lamm och 60 ton nötkött. Råvaran hämtas från länet. Leveranserna sker till 95% inom länet. Trångsvikens Chark AB. 4 anställda och en produktion av ca. 100 ton charkvara. Företaget omsätter drygt 4 milj kr årligen. Produktionen består till största delen av korv som levereras inom länet. Som råvara används 500 kg nötkött i veckan som kommer från slakteriet i Östersund fläskkött i veckan som kommer från Skellefteå. Samt några hundra kg lammkött per år. Burmans Charkuteri AB. 42 anställda och en omsättning på 70 milj kr. Produktionen består till största delen av korv och rökta produkter. Som råvara används ca 600 ton nötkött per år som kommer från slakteriet i Östersund och ca 400 ton fläskkött från övriga Sverige, främst Norrbotten. Gårdsförädlare. Företagare som förädlar egen produktion har vi i länet på köttsidan ett tiotal, främst rökta produkter. 19

20 6. Intäkter och förädlingsvärden. Under rubriken sammanställs de stödpengar som årligen går ut till jordbruket i länet och här fastställs också värdet på länets jordbruksproduktion. En del av produkterna genomgår en förädling innan de når konsumenterna, därför fastställs värdet på produkterna efter förädlingen för att se den värdeförändring de genomgår. 6.1 Jordbruksstöden Stöden till jordbruket är idag en viktig del av ett företags intäkter. Strategin är att genom ett bidragssystem riktat till jordbrukaren hålla låga priser till konsumenten. Idag är det vanligt att en tredjedel av företagets intäkter kommer från jordbruksstöden. Tabell 18. Miljöstöd för året 2000 utbetalade t.o.m. augusti 2001, 1000 kr Öppet odlingslandskap Ekologisk odling Bevarande av utrotningshotade husdjursraser Biologisk mångfald, värdefulla kulturmiljöer Slåtterängar och betesmarker Värdefulla natur- och kulturmiljöer Skåne Uppsala Jämtland Västernorrland Riket Flerårig vallodling Resurshållande konventionellt jordbruk Återskapande av slåtterängar Totalt Skåne Uppsala Jämtland Västernorrland Riket Miljöstöd för året 2001 utbetalade t.o.m. juni 2002, 1000 kr Öppet odlingslandskap Ekologisk odling Bevarande av utrotningshotade husdjursraser Biologisk mångfald, värdefulla kulturmiljöer Slåtterängar och betesmarker Värdefulla natur- och kulturmiljöer Skåne Uppsala Jämtland Västernorrland Riket Flerårig vallodling Resurshållande konventionellt jordbruk Återskapande av slåtterängar Totalt Skåne Uppsala Jämtland Västernorrland Riket Miljöstöd för året 2002 utbetalade t.o.m. jan 2003, 1000 kr Öppet odlingslandskap Ekologisk odling Bevarande av utrotningshotade husdjursraser Biologisk mångfald, värdefulla kulturmiljöer Slåtterängar och betesmarker Värdefulla natur- och kulturmiljöer Jämtland Flerårig Resurshållande Återskapande av Totalt vallodling konventionellt jordbruk slåtterängar Jämtland Källa: Jordbruksverket och för år 2002 sstyrelsen i Jämtlands län. Under totalt redovisas samtliga miljöstöd, även de som inte är specificerade i tabellen. I det totala beloppet för år 2002 ingår ej stöden för utrotningshotade husdjursraser eftersom utbetalningar vid tryckdatum inte är gjorda. I tabellen ingår även beloppen för miljöstöden i det i det nya Miljö- och landsbygdsprogrammet. De har fått något nya beteckningar som t.ex. öppet och varierat odlingslandskap och ekologisk produktion. 20