BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 TYSKLAND

Transkript

1 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 TYSKLAND BONDEN I TIO EU-LÄNDER

2 Befolkning Antal jordbruksföretag Lantbruksföretag med djur Antal ekologiska producenter Medelareal 59 Area km Utnyttjat jordbruksareal hektar 2015 Avkastning höstvete 7,70 ton 2017 Avkastning raps 3,29 ton 2017 Avkastning korn 6,94 ton 2017 Pris maltkorn 16,54 Euro/100 kg 2016 Pris vete 14,05 Euro/100 kg 2016 Pris raps 35,62 Euro/100 kg 2016 Antal nötkreatur Antal köttproducenter Antal mjölkkor Antal mjölkproducenter Antal modersuggor Antal grisproducenter Antal tackor Antal lammproducenter Källa: Eurostat databas ( 2 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

3 Flest mjölkkor i hela EU Tyskland ligger i topp både när det gäller att ha de största mjölkproducenterna och grisproducenterna inom EU. Idag odlas 11,8 miljoner hektar, varav cirka sex procent är ekologiskt. Inom det tyska jordbruket sysselsätts människor vilket svarar för mindre än en procent av Tysklands BNP. Detta trots att nästan hälften av landets yta används till odling och djurhållning. Omkring 80 procent av allt som konsumeras odlas inom landet. Lantbruksföretagen blir större beträffande arealer och besättningsstorlekar ju längre österut man kommer samtidigt som arealpriserna blir lägre. I Tyskland träffade vi två yngre lantbrukare med universitetsutbildning och en vilja att driva företag med vinst. Under besöken slogs vi av att flera av frågeställningarna är desamma som i Sverige samtidigt som det finns helt andra utmaningar för lantbrukarna i Tyskland jämfört med här. Vi fick uppfattningen att vinstkravet på företaget var mer självklart och att kraftig belåning av företaget inte var lika vanligt som det varit i exempelvis Danmark och Sverige. Det största orosmomentet utöver höga markpriser är tveklöst politiken med nya krav och regelverk. Lagar och regleringar oroar mer än konsumentmakten även om man har respekt för konsumenters krav. Högre arrendepriser i väst Animalieproduktionen är mer intensiv i västra Tyskland jämfört med den östra delen. Detta medför att arrende- och markpriser är högre, delvis beroende på att kostnaden för frakt av gödsel kan uppgå till euro per kubikmeter. De lantbruksföretag som inte satsat på biogasproduktion men vill expandera åkerarealen har svårt att betala de höga arrendepriser som lantbruk med energiproduktion kan betala. Det är svårt att hitta personal i Tyskland som vill arbeta med lantbruk långsiktigt. Det är hög konkurrens i högkonjunktur och engagerade medarbetare går ofta vidare med egen verksamhet. En anställd kostar cirka euro i månaden. Bostad och andra mindre förmåner tillkommer. Att anställa en polsk jordbruksarbetare kostar cirka nio euro per timme plus 30 procent i sociala avgifter. Det förekommer även att man har en praktikant vilket ger en liten personalpool att ringa in vid arbetstoppar. Reglerade generationsskiften Generationsskiften sker oftast inom familjen och i flera delstater är detta reglerat. I delar av norra Tyskland finns Höfeordnung, en slags gårdsstadga. Den säger att syskon inte har rätt till full kompensation om gården fortsätter inom familjen. Därmed kan en fastighet överlåtas förmånligt till en arvtagare. Den nya ägaren måste driva gården i 20 år för att undvika vinstdelning med syskon, exempelvis vid försäljning av mark. Mjölkinvägningen i Tyskland har ökat från 27,4 miljoner ton 2005 till nästan 32 miljoner ton Antalet mjölkkor 2016 var drygt 4,2 miljoner och Tyskland är därmed det land i EU som har flest mjölkkor. BONDEN I TIO EU-LÄNDER

4 Tyskland och Frankrike är de största producentländerna inom EU. Under 2016 svarade de tillsammans för 44 procent av EU:s totala produktion av smör och smörolja. Medelbesättningen i Tyskland ligger på 72 kor och avkastningen på kilo per ko och år. Efter kvoternas upphörande har många mjölkproducenter strukturrationaliserat driften och många gånger tappat vinstmarginalen. Flera större gårdar har dålig lönsamhet efter en kraftig expansion av mjölkproduktionen i kombination med lågt mjölkpris. Specialiserade mejerier I Tyskland finns ett större antal mejerier än vad vi har i Sverige och även mejerierna möter utmaningar på marknaden för att kunna betala ett avräkningspris som mjölkproducenterna är nöjda med. Vissa av mejerierna är specialiserade på till exempel osttillverkning vilket skapade bekymmer när Ryssland slutade importera ost. Det framkom även synpunkter på att Arla med sina krav på lantbrukarna blir ett för dyrt alternativ jämfört med andra mejerier som inte krävde speciella diskmedel eller GMO-fritt foder. Faktorer som påverkar utvecklingen framåt är politiken, med bland annat nya regler för kväve och fosfor. Tillgången på mark är också något som styr utvecklingen samt konsumenternas syn på mjölkproduktionen beträffande besättningsstorlekar och betesdrift. Dyrare mark i väst än öst Spannmålsskörden i Tyskland 2016 var 45,4 miljoner ton jämfört med 5,5 miljoner ton i Sverige. Avkastningen för vete ligger i genomsnitt på ca 7,6 ton per hektar. Åkermark med stor andel mull/torv och hög grundvattennivå får ej plöjas utan används enbart till vall och bete. Detta förekom i nordvästra Tyskland vilket ökade koncentrationen av mjölkproduktionen. Arrenden för denna typ av mark ligger på euro per hektar. Arrenden för mark som får plöjas kostar euro per hektar. Arrendeperioderna löper ofta på 9 12 år för att skapa en långsiktighet. Markpriser i Tyskland Väst: euro/hektar Mitten: euro/hektar Öst: euro/hektar Politiska krav styr grisproduktionen Den tyska grisproduktionen uppgick 2016 till knappt 5,6 miljoner ton kött och detta kan jämföras med ton i Sverige. Tyskland stod för närmare 25 procent av EU:s grisslakt. Avräkningspriset vid slakt var i november ,45 euro per kilo för djur med huvud utan blod. Priset ändrar sig snabbt beroende på efterfrågan och exportmöjligheter, i somras var priset 1,80 euro per kilo. Politiken är det som kommer att påverka grisproduktionen mest framöver, bland annat när det gäller kraven på att rena ventilationsluften från damm och ammoniak. Men även hur frågan kring svanskupering och kastrering skall hanteras. Antibiotikaanvändningen har minskat men minskningen planar ut. Ligger ett företags antibiotikaförbrukning över genomsnittet i Tyskland så ökar veterinärernas fokus och åtgärdsprogram för företaget. Kommer man över slaktgrisplatser inträder fler och tuffare regelkrav från myndigheterna. 4 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

5 Simon Hagemann. Att expandera bedöms vara svårt eller omöjligt för många företag på grund av de höga markpriserna och lönsamheten. Därför blir istället målet att optimera hela driften. Svag efterfrågan på ekogriskött Konsumenterna vill köpa billig mat, ekologiskt griskött står för max en procent av marknaden och egna varumärken på gårdsnivå är sällan aktuellt. Utmaningen med ekologiskt är att sälja hela grisen. Idag säljs bara de bästa delarna som eko, resten av grisen säljs som konventionellt kött. Övriga reflektioner kring den tyska grisproduktionen är att det förmodligen inte räcker med en omdaning av stallmiljön till nordiska förhållande för att kunna ha grisar med svans. Det krävs nog en del avelsarbete för att det ska fungera i praktiken. Ett slakteri har tidigare testat att ha en svanspremie på 15 euro per svans vilket resulterade i att 60 procent av grisarna från dessa producenter godkändes. Biogasproduktion på många gårdar Den tyska staten har under flera år subventionerat omställning till alternativ energiproduktion. Det har blivit en viktig faktor med stor påverkan på lantbruksföretagens ekonomi. Omställningen består huvudsakligen av elproduktion från vind, biogas och sol. Inledningsvis utlovade staten fördelaktiga tjugoåriga garantipriser för producerad el vilket underlättade satsningar och finansieringar av biogasanläggningar. Biogasproduktionen används huvudsakligen för produktion av el, även el från solceller har blivit en viktig intäktskälla för lantbruksföretagen. Resultatet före skatt på biogasanläggningar i Tyskland ligger i medel på tio procent av omsättningen. Tak för tillförsel av näringsämnen per hektar kan bli ett problem på vissa håll i Tyskland. Regleringar och certifieringar med tillhörande byråkrati och tjänstemän är andra faktorer som bromsar tillväxten av nya och i befintliga biogasanläggningar. Det finns signaler på att de stora kommersiella energibolagen BONDEN I TIO EU-LÄNDER

6 lobbar för att kunna ta del av den subventionerande alternativa energimarknaden. Anledningen är att den tyska staten tvingar fram en avveckling av kärnkraft och kanske även brunkolsenergi, vilket påverkar energibolagens vinster negativt. Energirådgivning med biogasexpertis Energirådgivare Dr. Diettrich Clemens och lantbruksrådgivare Frau Gabriele Hansen jobbar på Treurath und Partner som rådgivare. Deras kunder är både småföretag, lantbruk samt små och medelstora energiproducenter i Nordtyskland med tyngdpunkt i Schlesweig Holstein. Företaget är ett fristående rådgivningsföretag som ägs av lantbrukarnas bokföringsförbund. Treurath und Partner tillhör Nordtysklands främsta experter på biogas. Man har även viss produktionsrådgivning, annars är det strikt affärsrådgivning som gäller. Mycket av efterfrågan på rådgivning till lantbrukssidan drivs av bankernas krav. En annan viktig del är generationsskiften. I energisegmentet är det vanligt att Treurath und Partner jobbar med fasta priser eller vinstandelar, exempelvis vid energibesparingsprojekt. En del av energirådgivningen är subventionerad med så mycket som 80 procent. I lantbruksrådgivningen är det fortfarande främst timpriser (drygt 100 euro per timma) som gäller. Önskas fasta priser görs en uppskattning av tidsåtgången snarare än en värdering av rådgivningsinsatsen. Tydligt är att det från handläggning och konkret rådgivning alltmer glider över mot coaching och sparring av kunderna. Rådgivarna jobbar en del i team med olika kompetenser, men oftast har kunderna i huvudsak en kundansvarig att vända sig till. Största konkurrenten är Landwirtschaftskammer, motsvarande länsstyrelsens landsbygdsenhet, men med större befogenheter och ansvar. Landwirtschaftskammer tillhandahåller en hel del subventionerad rådgivning för cirka 65 euro per timma. Momeyers, slaktgrispoducenter Familjen Momeyers fastighet ligger i Uelzen sydost om Hamburg. Gården köptes 1981 då den var en konkursmässig gård med mjölkproduktion. Det är Phillipp Momeyer, 31 år, som sköter driften tillsammans med sin far samt en anställd. Phillipp planerar att ta över gården Huvuddelen av slaktgrisproduktionen sker i det nya stallet som byggdes Stallet, med strax under platser, drivs i ett eget bolag och ligger på en egen fastighet för att underlätta regelverket. Dessutom finns ytterligare cirka 600 platser i de äldre byggnaderna som byggdes om för grisproduktion Momeyers är medlemmar i ett kooperativ som förmedlar både smågrisar, slaktsvin och nöt till lantbrukare och slakterier samt ombesörjer transporter. Smågrisarna som gården köper in kommer främst från forna Östtyskland, där det är vanligare med större producenter som kan leverera tillräckligt stora kvantiteter som passar insättningstakten. De sätter in 720 smågrisar var tredje vecka som då väger kilo och har ungefär 3,5 omgångar per år. När grisarna levereras väger de i snitt 92 kilo. När tillväxten var som bäst låg den på gram per dag. Nu har Momeyers mer fokus på köttkvalitet vilket ger en daglig tillväxt på gram. 6 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

7 Familjen är även delägare i en biogasanläggning tillsammans med sex andra lantbrukare. Gödsel och majsensilage är de enda substraten. Maskinparken ägs också till största delen tillsammans med andra lantbrukare. All gödselkörning lejs bort. På gården finns en onlinejournal för gödselhantering, det är mycket noga när gödsel lämnar och anländer till gården. Ett viktigt nyckeltal som Momeyers tittar på är marginalen i grisproduktionen då både smågrispriser och slaktpriser varierar. Det gäller att få en god korrelation. Familjen Momeyer Produktion: Cirka slaktgrisar/ år Mark: 95 hektar åker varav en tredjedel är arrende, 5 hektar skog Grödor: Foder- och brödvete, sockerbetor, majsensilage till biogasanläggningen Omsättning: 2,5 miljoner euro Resultat före skatt: euro Rådgivningsföretaget Treurath und Partner. BONDEN I TIO EU-LÄNDER

8 Hagemanns, mjölkproducenter På familjen Hagemanns gård i byn Gross Rheide mellan Kiel och Flensburg är budskapet tydligt: Vi driver vårt mjölkföretag med fokus på låga kostnader. Sedan 2014 ägs företaget av Simon Hagemann, 29 år. Han driver det tillsammans med sin far samt en bror som är anställd. Produktionen bedrivs i äldre byggnader som förnyas på enklast möjliga sätt. Korna mjölkas i grop (dubbel 16) och har en avkastning på kilo per ko och år beroende på ensilagekvalitet. Gården drivs med extremt kostnadsfokus vilket medför att arbetsmiljön och tekniknivån är under svensk och kanske även tysk normalnivå. Företaget är med i en grupp med totalt fem mjölkföretag som gör egen benchmarking. Övriga företag ligger inte i närheten av gårdens resultat. Utöver sinkor och rekryteringsdjur behåller man även tjurkalvarna, som föds upp tills de går till slakt strax innan 24 månaders ålder. På gården finns en biogasanläggning som drivs i ett eget bolag med far och söner som delägare. Anläggningen omsätter euro årligen och har ett resultat före skatt på euro. Jordbruket säljer mycket majs- och gräsensilage till biogasanläggningen och det finns mycket att vinna på samordningen av mjölk och biogas. Exempelvis kan de mjölkande korna ett bra år få enbart förstaskörden av ensilage och sedan kan ungdjuren och biogasanläggningen ta av de andra skördarna tack vare ett stort arealunderlag. Simon har som mål att antalet kor om tio år ska ha ökat till 400. I byn där Hagemanns gård ligger har antalet aktiva lantbrukare minskat från tio till tre de senaste tio åren. Investeringar i maskiner eller utökad mjölkproduktion görs bara om det är möjligt att göra det kontant, dock är det okej att låna om det är mark som ska köpas. Det är gamla maskiner och enkel teknik som gäller och de byts ut först när de är helt utslitna. Familjen Hagemann Produktion: 170 mjölkande kor samt uppfödning av tjurkalvar till slakt Mark: 386 hektar varav 201 hektar arrenderas Omsättning: euro Resultat före skatt: euro 8 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

9 T YSKL AND Kalvningsboxar hos Simon Hagemann. Mjölkgrop hos Simon Hagemann. BONDEN I TIO EU-LÄNDER

10 Allt innehåll i denna LRF Konsult, skribenterna och angivna fotografer. Bilderna har tagits av våra utsända lantbruksekonomer, med undantag av dessa: Polenbilder (Torbjörn Esping/Agris Media) Tyskland (Mikael Gianuzzi/Agris Media) Ungernbilder (Henrik Dammberg/Agris Media) Frankrikebilder (Anna Trenning-Himmelsbach) Danmarkbilder (Fredrik Thunberg/Agris Media) Belgienbilder (Jonatan Jacobsson/Agris Media) Storbritannien en av bilderna (Härje Rolfsson/Agris Media) Irland (Härje Rolfsson/Agris Media) Projektledare: Hanna Andersson, LRF Konsult Redigering: Agris Media Grafisk form: Sjö & Berg, Stockholm Tryck: Ljungbergs, Klippan, januari 2018 Upplaga: ex, ISBN nr: Pris 100 kr inkl moms