Stensåkra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sida 1 av 6 Stensåkra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Stensåkra förskola har fem avdelningar. Ansvariga för planen Förskolechef ansvarar för Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Pedagogerna är huvudansvariga i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling men till deras hjälp finns förskolechef och specialpedagog. Vår vision Stensåkra är en förskola med mångfald där generositet och tolerans genomsyrar verksamheten. Här ska alla känna sig trygga och behövda. Vi accepterar inga trakasserier eller annan kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen har främst getts möjlighet att vara delaktiga i det konkreta arbetet med de områden som berörs i planen men också indirekt via den kartläggning som görs under året. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har getts möjlighet att komma med synpunkter via förskolans skolråd, föräldraenkät samt indirekt via den kartläggning som görs Personalens delaktighet Planen utarbetas i samverkan mellan förskolechef, personal och specialpedagog. Förankring av planen Barnen informeras indirekt om innehållet i planen i den löpande verksamheten. Vårdnadshavarna informeras vid inskolningen samt vid föräldramöten och i skolråd. Den aktuella planen finns i respektive avdelnings Verksamhetspärm och på förskolans hemsida. En förkortad version finns också på hemsidan, den går att översätta till olika språk med hjälp av "Translate-knappen". Ansvarig för information til barn och vårdnadshavare är personalen på förskoleavdelningarna. Förskolechef informerar personalen minst en gång/år om planens innehåll. Ny personal och personal som tillfälligt är anställd på avdelningen informeras av respektive arbetslag. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats En delutvärdering av planen gjordes juni 2013 Vid planeringsdag januari 2014 utvärderades planen i sin helhet. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på APT och förskolerådet. Föräldrarnas och barnens synpunkter på vår "plan mot diskriminering och kränkande behandling" fångades upp i den årliga klassens kvalitetsrapport (barnenkät) och föräldrarenkäten. Intervjuer har genomförts med barn från tre/fyra års ålder, modersmålslärare har varit involverade för barn med annat modersmål. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, förskolechef, specialpedagog, vårdnadshavare och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan - Vi skulle behöva diskutera mer kring värdegrunden och de olika diskrimeringsgrunderna i våra olika arbetslag, för att få en samstämmighet i arbetslaget/på förskolan. - Vi behöver bli bättre på att stämma av med den multireligösa almanackan innan vi bokar datum för tex föräldramöten. - Materialet om "Regnbågsfamiljer i förskolan" är inköpt men ej använt. Något som vi kan använda oss av på en Apt. - Fokussamtalet var den 29/5-13 och det kom fram flera olika synpunkter från föräldrarna. Föräldraenkäten delades enbart ut på svenska, vilket med all sannolikhet påverkar resultat och svarsfrekvens. Resultatet har diskuterats i personalgruppen. Fördelen med fokussamtal är att det sker i dialogform och översättningshjälp erbjuds. Fördelen med enkäten är att den ger föräldrarna möjlighet att lämna sina åsikter anonymt. Om en enkät översätts och föräldrarna skriver kommentarer till svarsalternativen på ett annat språk, så behöver vi hjälp med översättning för att förstå svaren. - Den arabiska modersmålsläraren har arbetat direkt med barnen på förskolan och den somaliska under viss del av året. På persiska

2 Sida 2 av 6 har personalen fått handledning vid ett par tillfällen och på albanska har det saknats helt. - Modersmålsläraren på arabiska har varit till stor hjälp med översättning i samtal med föräldrar, både i tambursamtal, telefonsamtal och planerade möten. - De förebyggande åtgärderna gällande lek och samspel har utvecklat verksamheten. Vuxennärvaron har diskuterats. Pedagogerna upplever att det har blivit svårare att vara aktiva närvarande pedagoger som hjälper till att "utveckla lek och språk", när andelen barn med annat modersmål har ökat i grupperna. Barn med samma modersmål leker och fantiserar ihop gruppvis och deras lek upplevs stanna av när den vuxne (som ej förstår) "vill vara med". Likaså konfliktlösning är något som också blir svårt då barn/pedagoger har svårt för att förstå varandra. För att komma vidare med att stödja barnens lek och samspel ytterliggare behöver vi diskutera än mer hur vi kan stödja de flerspråkiga barnens svenskspråkiga utveckling. Vad kan förskola respektive hemma göra? - Många olika aktiviteter som främjar gruppgemenskapen och samspelet har använts. Boken "Leka tillsammans" har varit till hjälp i viss planering. Förändringar i lekmiljön utifrån barnens behov har skett på alla avdelningar. - Den förebyggande åtgärden om Dokumentation har medfört att det nu finns en Språkportfolio som ska följa barnens språkliga utvekling under förskoletiden. Ett underlag som pedagogerna fyller i inför överskolning till förskoleklass kommer att utarbetas under våren - föräldrarna får godkänna att den följer med till förskoleklass. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Uppföljning sker kontinuerligt på respektive avdelning. Resultat och reflektioner sätts in i avdelningarnas Kvalitetspärmar. Förskolechef och specialpedagog följer upp utifrån behov i verksamheten. Vid utvecklingssamtalen dokumenteras föräldrarnas uppfattning och på våren får föräldrarna också möjlighet att uttrycka sina synpunkter kring verksamheten i en föräldraenkät och/eller vara med i Fokus-samtal med översättningshjälp. Skolråd och föräldramöten är också forum där föräldrarnas synpunkter tas tillvara. Barnen (3-5 år) får ge uttryck för hur de upplever sin förskola i Klassens kvalitetsrapport (enkät i feb)som också analyseras och bearbetas tillsammans med barnen. Vid förskolans Barnråd, bestående av barn i 5-årsåldern, pedagoger och förskolechef, kan barnen också uttrycka sina tankar om hur det är på förskolan och om hur de skulle vilja att det är. Delutvärdering av planen i juni 2014 och slutlig utvärdering i januari Ansvarig för att årets plan utvärderas Personal, förskolechef och specialpedagog. Främjande insatser Namn På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar; -öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. -förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, -sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, -förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, -respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö Normer och värden.) Uppföljning sker på våra veckoplaneringar, avdelningsmöten och Apt. Insats Vi uppmuntrar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dom redskap för att lösa konflikter. (Kränkande behandling) Vi låter barnen lära sig att hjälpa varandra; de mindre barnen kan få hjälp att lägga upp mat eller hjälp med påklädning av de äldre barnen. Det är viktigt att involvera både flickor och pojkar. (Kränkande behandling) Vi satsar på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. På samlingar kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. (Kön) Vi skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. (Kön) Vi hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. (Etnisk tillhörighet) Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt, tex genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål. (Etnisk tillhörighet) Vi är medvetna om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och vi

3 Sida 3 av 6 tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. (Religion eller annan trosuppfattning) Vi har en multireligiös almanacka och stämmer av med den innan vi bokar datum för tex föräldramöte. (Religion eller annan trosuppfattning) Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Vi är goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. (Funktionsnedsättning) Vi har sagoböcker om regnbågsfamiljer, dvs familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar. Vi reflekterar över om det finns osynliga maktstrukturer i barngruppen som bygger på ålder. Får de äldre barnen förmåner enbart på grund av sin ålder och som skapar hierarkier? Tar de äldre barnen över för mycket på bekostnad av de yngre under tex samlingarna? (Ålder) Vi har en boklåda med olika sagoböcker som tar upp värdegrundsfrågor. Några av böckerna finns inspelade på cd-skiva (sagan om Pricken och sagan om Grodan och främlingen) så att barnen kan lyssna på sagorna på sina hemspråk. Vi tänker till kring inköp av böcker, leksaker, spel, pussel m.m. så att vår verksamhet kan tillgodose pojkar och flickor (kön),olika familjekonstellationer, religioner, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Vi samtalar med barnen om våra likheter och olikheter som materialet och vardagen ger upphov till. Vi har gemensamma regler på förskolan och på respektive avdelning om hur vi är mot varandra. Det finns alltid en vuxen i tamburen under på- och avklädning och vi strävar efter att utforma den fysiska miljön inne och ute så att vi har god uppsikt över barnen. Vi har samtal och samverkan med barnets vårdnadshavare vid varje lämning och hämtning. Vi använder tolk vid behov, och strävar efter att erbjuda modersmålsstöd på det språk som efterfrågas. Den pedagogiska miljön speglar förskolans mångkulturella profil. Ansvarig Förskolechef, specialpedagog och arbetslag. Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Utvecklingssamtal Andra föräldrasamtal utifrån behov Trivselsamtal/intervjuer med barnen två gånger/år Observationer/samtal dagligen Föräldraenkät och Fokussamtal (föräldragrupp)i maj månad. Klassens kvalitetsrapport, enkät till alla 3-5-åringar - februari Barnråd 2 gånger/halvår "Kartläggning/nulägesanalys-underlag" används. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har involverats via utvecklingssamtal, tambursamtal, förskoleråd, föräldraenkät, fokussamtal och föräldramöte. Barnen har involverats i kartläggningen via trivselsamtal, dagliga samtal/observationer, barnråd och enkät till 3-5-åringarna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har diskuterat och gjort en nulägesanalys utifrån de olika former av samtal som de haft med barn och föräldrar samt utifrån de observationer som man gjort. Resultat och analys Föräldraenkäten och fokus-samtalen visade överlag på att de var nöjda med hur barnen har det på förskolan och att de känner sig välkomna och lyssnade på. Barnintervjuer och barnenkäter har också visat på att barnen trivs på förskolan. Det finns dock barn som under året på olika sätt har visat att de inte trivs och där personal, föräldrar och ibland också förskolechef och specialpedagog, varit involverade för att öka barnens trivsel och trygghet på förskolan. En ny åldersindelningen i barngrupperna har genomförts under året och det är nu barn i åldrarna (1-2½ år) på Sländan, (3-4 år) på Nyckelpigan och (4-5 år) på Fjärilen. Andelen barn med annat modersmål än svenska har fortsatt att öka på avdelningarna, vilket ställer extra stora krav på

4 Sida 4 av 6 verksamheten, både när det gäller inskolning, kontakt med föräldrar och möjligheten att leva upp till Läroplanens strävansmål för varje barn. Flera pedagoger upplever att det är svårt att stimulera de flerspråkiga barnens svenskspråkliga utveckling under den fria leken då barnen ofta leker i "sina språkgrupper". Det upplevs också svårt att uppmuntra till gemensam lek/samtal där det svenska språket får vara det dominerande. vi behöver fortsätta att diskutera ett gemensamt förhållningssätt i "huset" kring hur vi ska göra för att ge barnen så goda möjligheter som möjligt att utveckla sitt svenska språk under sin förskoletid. Det förekommer diskussioner och "attityder" mellan barnen som handlar om; att flickor inte har samma rättigheter som pojkar, att barn inte vill/får leka med varandra pga olika etniska tillhörigheter etc. Detta är något som personalen pratar med barnen om och tar också hjälp av modersmålsläraren med detta. Här har språkförståelsesvårigheterna mellan barn- pedagog stor betydelse för hur resultatet blir, likaså föräldrarnas inställning. Vi behöver komplettera Kris-pärmen så att det vid varje kontakblankett finns ett foto på barnen- detta för att vikarier snabbt ska hitta rätt uppgifter. Barnens och personalens telefon- nummer finns/förvaras idag på olika ställen på avdelningarna och vi behöver komma överens om var de ska vara så att alla snabbt kan hitta uppgifter om man som personal är på andra avdelnignar. Förebyggande åtgärder Namn Samspel Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål; Att ge förutsättningar för barnen att utveckla sin lek och sin förmåga att samspela med barn och vuxna. Uppföljning; observationer som sedan diskuteras i arbetslagen. Åtgärd - Vi planerar för en "kompis-vecka" på förskolan v Spel med ansikten som visar olika känslouttryck används. Finns också spel där ansiktena har olika hudfärg. - Vi diskuterar Hur vi kan utveckla vårt förhållningssätt och vår verksamhet så att det bidrar till att barnens svenska språk utvecklas. vad kan förskolan respektive hemmen bidra med? - "Anknytningens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan"- blir fokus på en Apt. - Vi använder metodmaterialet om regnbågsfamiljer i förskolan "Så kan det vara" på en Apt. - Vi startar upp en arbetsgrupp där en personal från respektive avdelning och Kantarellen deltar och gör en plan för hur överskolning mellan avdelningar ska gå till. Förskolechef/specialpedagog är involverade. - Vi skapar möjlighet till mer gemensamma aktiviteter, grupplekar, turtagningslekar och andra aktiviteter som främjar samspel. - Vi har en bok "Leka tillsammans" i Förskole-enheten som kan användas när vi planerar. - Vi diskuterar värdegrundsfrågor/etiska dilemman och de olika diskrimineringsgrunderna i arbetslagen. Motivera åtgärd På förskolan finns barn med olika modersmål. Vi har uppmärksammat att det många gånger blir svårt i samspelet då barnen inte alltid förstår varandra så bra och att det även kan vara kulturella skillnader som påverkar. Lekar kan bli hårdhänta och vi märker tydligt att barnen behöver närvarande vuxna som visar på Hur de kan göra istället. Pedagogerna upplever att det har blivit svårare att vara aktiva närvarande pedagoger som hjälper till att "utveckla lek och språk", när andelen barn med annat modersmål har ökat i grupperna. Barn med samma modersmål leker och fantiserar ihop gruppvis och deras lek upplevs stanna av när den vuxne (som ej förstår) "vill vara med". Likaså konfliktlösning är något som också blir svårt då barn/pedagoger har svårt för att förstå varandra. För att komma vidare med att stödja barnens lek och samspel ytterliggare behöver vi diskutera än mer hur vi kan stödja de flerspråkiga barnens svenskspråkiga utveckling. Vad kan förskola respektive hemma göra? Ansvarig Förskolechef ansvarar för att att diskussion förs på Apt. Arbetslagen ansvarar för övriga åtgärder, specialpedagog finns som stöd. Datum när det ska vara klart Januari 2015 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola råder det nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Vuxennärvaro - Dagliga samtal och kontakt med barn och deras föräldrar i samband med att barnen kommer till och går hem från förskolan. - Dagliga observationer som vid behov dessutom dokumenteras och tas upp till samtal i arbetslaget vid planering. - Utvecklingssamtal där tolk används vid behov.

5 Sida 5 av 6 För att skapa förutsättningar för att barn eller hans/hennes vårdnadshavare ska anmäla kränkningar/diskrimineringar från andra barn och/eller från personal, gäller att förskolechef tydligt markerar att det ingår i hans/hennes uppdrag som förskolechef att garantera barns rättstrygghet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Om vårdnadshavare, barn eller någon personal upplever att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på vår förskolan kan de prata med; Förskolechef Lena Johansson. tel mobil lena.johansson@vetlanda.se Specialpedagog Marina Wisén. tel mobil marina.wisen@vetlanda.se Barn och vårdnadshavare kan också vända sig till någon annan på förskolan som de har förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn I normalfallet gäller följande: 1.När en förskollärare eller annan personal får kännedom/misstänker att ett barn är utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering sker omedelbart en anmälan till förskolechef. (Var noga med att informera vårdnadshavarna om hur dokumentation kring anmälan sker och att den diarierförs). 2.Förskolechef lämnar kopia på anmälan till barn- och utbildningskansliet samt till verksamhetschef för förskolan. 3.Förskolechef utreder skyndsamt omständigheterna kring den uppgivna kränkningen eller diskrimineringen. Utredningen belyser allsidigt vad som inträffat samt omfattar både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 4.Utredningen ska leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. 5.Utredningen dokumenteras och diarieförs vid områdesexpeditionen. Undantag: I det fall ett barn är utsatt för långvarig kränkande behandling eller trakasserier eller då personal är inblandad, överlämnas utredningsansvaret till verksamhetschef för förskolan. Huvudmannen vidtar därefter de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner när vårdnadshavare anmäler (-se även rutiner för dokumentation): 1. Samtal med den som anmäler (vårdnadshavare och barn) för att få reda på så mycket fakta som möjligt. Var noga med att informera vårdnadshavarna om hur dokumentation kring anmälan sker och att den diarierförs. 2. Samtal med de barn som har blivit anklagade för kränkningen. Detta samtal sker alltid efter det att barnens vårdnadshavare blivit kontaktade och erbjudits möjlighet att delta i samtalet. 3. Information till vårdnadshavare till berörda barn om de ej deltagit i samtalet. 4. Beslut om hur ärendet ska handläggas i fortsättningen med berörda barn och vårdnadshavare. 5. Arbete i barngrupp med frågan. 6. Uppföljning av det aktuella fallet sker efter tid som överenskommits med berörda vårdnadshavare. Personal misstänker kränkning (- se även rutiner för dokumentation): Samtal sker i princip i samma ordning som när vårdnadshavare anmäler, med det undantaget att man inleder med att prata med de vårdnadshavare vars barn misstänks för att ha blivit utsatta för kränkning. I Handläggningen måste sekretesslagen beaktas. Barns identitet får inte röjas av förskolans personal utan medgivande från deras vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal I det fall då personal är inblandad eller då ett barn är utsatt för långvarig kränkande behandling eller trakasserier, överlämnas utredningsansvaret till verksamhetschef för förskolan. Huvudmannen vidtar därefter de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för uppföljning Uppföljning av det aktuella fallet sker efter tid som överenskommits med berörda vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Rutiner för dokumentation 1.När en förskollärare eller annan personal får kännedom/misstänker att ett barn är utsatt för kränkande behandling eller diskriminering sker omedelbart en anmälan till förskolechef.(blanketten Anmälan till huvudman om kränkande behandling används, finns på Vinna). Observera att vårdnadshavaren bör få kännedom om att anmälan diarieförs. 2.Förskolechef lämnar kopia på anmälan till barn- och utbildningskansliet samt till verksamhetschef för förskolan. 3.Förskolechef utreder skyndsamt omständigheterna kring den uppgivna kränkningen eller diskrimineringen. Utredningen belyser allsidigt vad som inträffat samt omfattar både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. (Blankett Dokumentation av likabehandlingsärende/ trygghetsärende används och finns på Vinna). 4.Utredningen ska leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. 5.Utredningen dokumenteras och diarieförs vid områdesexpeditionen. Ansvarsförhållande All personal som arbetar inom förskolan är skyldig att omedelbart anmäla till förskolechefen om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering i samband med verksamheten. Förskolechefen är skydlig att anmäla detta till huvudmannen samt ansvarar för att en utredning skyndsamt görs. I de fall ett barn har varit utsatt för långvarig kränkande behandling eller trakasserier eller då personal är inblandad, överlämnas utredningsansvaret till verksamhetschef för förskolan.

6 Sida 6 av 6 Utredningen inriktas på att bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar. Utredningen, som förskolan gör, blir av vikt för att huvudmannen ska kunna vidta relevanta åtgärder och för att dessa ska ha effekt. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt se till att en anmälan utreds.