Sammanställning av FoU 2015

Transkript

1 Sammanställning av FoU 2015 Ledningsstaben Enheten för forskning och utveckling

2 2

3 Inledning 3 Region Östergötland har som vision och mål att vara en forskningsintensiv organi sation som planerar för och upprätthåller hög forskningsaktivitet och bedriver ständigt utvecklingsarbete. Forskning och utveckling är en förutsättning för en vetenskapligt baserad hälso- och sjukvård. Region Östergötland bedriver och medverkar i forskning inom ett brett spektrum av områden inom både grundforskning och tillämpad forskning. Sammanställningen ger inspel till strategisk styrning av såväl sjukvårds produktion, forskning såväl som viktig kompetensförsörjning. Region Östergötland har sedan 2008 genomfört återkommande kartläggning kring forskning och utveckling (FoU).

4 4

5 Metod och material 5 Material till FoU-sammanställning 2015 har dels tagits fram via register och dels via en enkät, utskickad till verksamhetschefer inom Region Östergötland. Beroende på vilken uppgift som redovisas i sammanställningen, innehåller uppgifterna resultat från hela Region Östergötland, en del centrum eller enbart enheter. Region Östergötland har valt att organisera sina enheter (=kliniker, vårdcentraler eller motsvarande) i övergripande centrumstruktur. Definitionen av enhet togs fram 2012 i ett samarbete mellan Enheten för forskning och utveckling samt dåvarande FoU-samordnarna. En enhet är en verksamhet med eget kostnadsställe (PEVE-nr) och som har egen verksamhetschef. På de enheter med mer än en verksamhetschef har en av verksamhetscheferna valts ut som respondent, då enkäten distribueras som personlig länk via e-post. I de fall där en medarbetare har flera verksamhetschefsuppdrag (och därmed ansvar för flera enheter) har medarbetaren fått besvara enkäten för varje enhet. Undantag är Folktandvården (FTV) som lämnar in ett samlat svar för hela centrumet via Folktandvårdens FoU-samordnare. Enkäten har tagits fram av Enheten för forskning och utveckling i samarbete med Skill AB, enkätverktyget EasyResearch har använts. För statistiska beräkningar och illustrationer av material har SPSS version 20 och Excel använts. Enkäten för 2015 skickades ut till 127 enheter och besvarades av 122 enheter, vilket ger en svarsfrekvens på 96 procent, se bilaga 1. Material som har tagits fram via register kommer från Region Östergötland av Enheten för forskning och utveckling, HR-gruppen, AT- och ST-kanslierna, VFU-kanslierna och från Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (Medicinska Fakulteten, LiU). I denna FoU-sammanställning redovisas endast uppgifter från verksamheter inom Region Östergötland. Privata vårdgivare, med eller utan avtal med regionen, är inte inkluderade i sammanställningen.

6 6 Pengar till forskning Enligt Avtalet om Läkarutbildning och Forskning (ALF) mellan vissa regioner/ landsting och Svenska Staten får Region Östergötland ersättning för att verksamheten har läkarutbildning och forskning. För 2015 har 130 miljoner kronor av ALF-medlen (60 %) använts till forskning och 85 miljoner kronor (40 %) använts till undervisning (källa: RALF-redovisning 2015). De 130 miljoner kronor som gått till forskning har används till infrastruktur, strategiska satsningar och till sökbara medel inom Region Östergötland. De sökbara medlen är i sin tur uppdelade på flera kategorier, där den största delen fördelats till kliniker och utgör så kallade Klinik ALF-medel. Klinik-ALF fördelas efter tidigare forskningsprestation och undervisning. Aktuella ansökningar och projekt tilldelas medel efter vetenskaplig prövning. Klinik ALF tillsammans med sökbara projektmedel inom konceptet Från student till docent utgör de ALF-medel som förbrukas inom de sjukvårdande centrumen men en liten del förbrukas inom övriga delar av Region Östergötland. En mindre del av de sökbara forskningsmedlen, så kallade Centrala ALF-medel, hanteras efter beslut från Samverkansberedningen mellan Medicinska Fakulteten och Region Östergötland. Strategiska satsningar och medfinansiering av centrala ALF-ansökningar är exempel på forsknings aktiviteter i samverkan med Medicinska Fakulteten. Både enligt ALF-avtalet och på eget initiativ finansierar Region Östergötland också forskning. På central nivå inom Region Östergötland avsätts FoU-medel från Regionstyrelsen (RS) samt Hälso- och Sjukvårdsnämnden (HSN). Dessa medel till FoU (Centrala LFoU-medel) används dels inom de sjukvårdande centrumen men Central LFoU används även till övriga FoU-verksamheter inom Region Östergötland så som Primärvårdens FoU-enhet, Clinicum, Katastrofmedicinskt centrum och Folktandvårdens FoU. Slutligen används också Central LFoU till finansiering i samverkan med annan huvudman bland annat till Cellbiologen (Medicinska Fakulteten), Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS), Core Facility, akademiska tjänster och strategiska satsningar. De sjukvårdande centrumen bidrar också själva med pengar till forskningen, via så kallade Lokala FoU-medel (LFoU). Inom Region Östergötland görs årligen en kartläggning över summan pengar som centrumen avsätter. I tabell 1 redovisas forskningsmedlen inom de sjukvårdande centrumen.

7 7 Figur 1A och 1B. Övergripande ALF- och centrala LFoU-medel (mkr) inom Region Östergötland, uppgift från Enheten för forskning och utveckling Statliga ALF-medel 85 mkr Undervisning (40%) 130 mkr Forskning (60%) Medel centralt från Region Östergötland via RS och HSN 127,8 mkr ALF Forskning, till forskningens infra struktur 50,1 mkr 48,8 mkr till forskningsprojekt på sjukvårdande centrum ALF Forskning, till projekt 79,9 mkr 2,7 mkr övrigt Region Östergötland. Ex Centrala ALFmedel/strategimedel, forskningsprojekt på stödcentrum 28,4 mkr Finansiering i samverkan med Medicinska fakulteten. Ex Centrala ALF-medel/ Strategimedel och Från Student till Docent 39,2 mkr till sjuk vårdande centrum 1. Ex Forsknings projekt, Från Student till Docent 31,2 mkr övrigt Region Östergötland. Ex Primärvårdens FoU-enhet, Clinicum, Katastrofmedicinskt centrum och Folktandvårdens FoU 57,4 mkr Finansiering i samverkan med Medicinska Fakulteten och andra Landsting/ Regioner. Ex FORSS, Core Facility och strategiska satsningar 1 Sjukvårdande centrum utgörs av: BKC, CKOC, DC, HMC, NiF, NSC, NSV, NSÖ och SC.

8 8 Tabell 1. Summa i forskningssatsningar (mkr) som disponeras inom den sjukvårdande verksamheten, uppgift från FORSS-kansli och Enheten för forskning och utveckling, Region Östergötland Lokala LFoU-medel 2 111,7 107,8 107,8 119,6 119,6 139 Centrala LFoU-medel 3 31,2 35,5 34,3 38,1 39,1 39,2 ALF 4 (Sökbara medel) 53,0 52,8 51,8 55,9 50,4 48,8 Summa 195,9 196,1 193,9 213,6 209,1 227 FORSS 5 10,5 (47%) 11,0 (50%) 8,2 (45%) 8,7 (47%) 10,7 (50%) 10,5 (47%) 1 I tabell 1 redovisas centrumen; BKC, DC, CKOC, HMC, NiF, NSC, NSV, NSÖ och SC. 2 Kostnader hos centrum för egeninitierade forskningsinsatser (tex forskningssjuksköterskor, forskningstid, sökbara medel, konferenser). Kartläggning av kostnaderna sker vartannat år. 3 Central LFoU: Centralt finansierade FoU-medel som förbrukas på centrumnivå inom Region Östergötland, ersättning utgår efter uppkommen kostnad, beslutas av LS/HSN. Delar av Central LFoU består av bokförda kostnader för FORSS-projekt. 4 ALF-medlen utgörs av: Klinik-ALF, Centrala ALF/Strategimedel och sökbara ALF-medel inom konceptet från Student till docent. 5 Medel beviljat för ansökningar per verksamhetsår till projektledare inom Region Östergötland. Obs! 24 mån dispositionstid för beviljad ansökan. Siffror inom parentes anger Region Östergötlands andel av totalsumman för ansökningsåret. Sammanfattande punkter: Under perioden har de tillgängliga ekonomiska resurserna för forskningssatsningar på kliniknivå hållit en stabil nivå runt 200 miljoner kronor (redovisas övergripande på centrumnivå). Centrumen avsätter själva totalt 139 miljoner kronor av egna medel till forskning utöver tilldelade ALF-medel.

9 Forskningssamverkan och Publikationer 9 Inom Region Östergötland är forskning en viktig del av det dagliga arbetet. Genom FoU-sammanställningen kartläggs hur många enheter som bedriver forskning som publiceras. Dessutom är det viktigt att kunna följa enheternas forsknings - sam verkan med andra aktörer. Ett mått på den vetenskapliga produktionen inom Region Östergötland fås genom antalet vetenskapliga publikationer. De kliniker som ingår i ALF-avtalet som upplåten enhet tilldelas Östgötapoäng. Östgötapoäng baseras på medelvärdet av impact för de senaste tre åren tillsammans med forskarexamina. Nytt från och med 2014 är att författarna på varje artikel (och därmed berörda kliniker) tilldelas poäng efter viktad fraktionalisering. I fördelningsmodellen med viktad fraktionalisering får förste och siste författare på en vetenskaplig publikation högre poäng än medförfattarna listade i mitten. Syftet är att ge poäng efter insats. På vetenskapliga publikationer speglas insatsen i författarordningen. Forskning bedrivs och vetenskapliga artiklar publiceras även utan ALF-ersättning (det vill säga icke ALF-poänggrundande), till exempel inom Folktandvården. Antal externa uppdrag utförda av medarbetare utgör ett indirekt mått på den externa efterfrågan av Region Östergötlands kompetens. Efterfrågan av sido- och efterutbildningar för läkare indikerar såväl attraktivitet som efterfrågan av en region/ landstings kompetenser. Antalet anordnade kliniska Specialistkompetenskurser (SK-kurser) inom ett landsting/region kan användas som ett mått på nationell konkurrenskraft. SKkurser är avsedda för läkare som är under vidareutbildning i Sverige men som ännu inte uppnått specialistkompetens eller som vill vidareutbilda sig. Även läkare som redan innehar specialistkompetens och som är under utbildning för att dubbel- eller trippelspecialisera sig kan få ta del av kursutbudet.

10 10 Tabell 2. Antal artiklar med koppling till Region Östergötland registrerade i DiVA 2 för åren 2010 till Antal ALF-poänggrundande artiklar Antal ej ALF-poänggrundande artiklar Linköpings universitets portal för Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) 2 Obs! Ett års eftersläpning av redovisningstekniska skäl. 3 ALF-poänggrundande verksamhet bedrivs i centrumen; BKC, CKOC, DC, HMC, KMC, NiF, NSC, NSV (inklusive FoU-enheten), NSÖ och SC samt CHV. Dessa enheter ingår i ALF-avtalet som upplåten enhet. Även enheter utan ALF-poänggrundande verksamhet kan bedriva forskning och publicera vetenskapliga artiklar, exempelvis Folktandvården. Figur 2. ALF; antal forskningspoäng (Östgötapoäng) mellan , uppgift från Enheten för forskning och utveckling, Region Östergötland Ingående verksamheter är BKC, CKOC, DC, HMC, KMC, NiF, NSC, NSV (inklusive FoU-enheten), NSÖ och SC samt CHV.

11 11 Figur 3A. Andel (%) enheter som bedriver forskning, n=117 (enkät) Figur 4. Enheter som har forskningssamverkan med andra aktörer, n=82 (enkät) 1,2 Ja Nej Nej 29% Sjukvårdsenheter/-verksamheter inom Region Östergötland Externa sjukvårdsenheter/-verksamheter Privata vårdgivare Ja 71% Medicinska Fakulteten Annan fakultet än Medicinska Fakulteten vid LiU Andra universitet/högskolor Kommunen Figur 3B. Andel (%) sjukvårdande enheter som bedriver forskning, n=106 (enkät) Läkemedelsföretag Andra företag 0% 19 20% 40% 60% 80% % 1 Siffror i liggande stapel redovisar antal enheter. 2 Redovisade data bygger på följdfråga till de enheter som svarat att de bedriver forskning. Nej 28% Ja 72%

12 12 Tabell 3. Antal uppdrag som enheter ansvarat för (enkät) Antal uppdrag där medarbetare ingår i styrgrupp av nationella kvalitetsregister 107 Sjukhusexterna uppdrag inom nationella kvalitetsregister 85 Sjukhusexterna FoU-uppdrag relaterade till nationella forskningsråd eller stiftelser 68 Antal genomförda regionala sido- och efterutbildningsmånader 192 För läkare, ange antal SK-kurser eller liknande med klinisk inriktning 59 Regionala eller nationellt genomförda utbildningar. Utbildningen ska ha hållits i minst heldagsformat och ej ha varit SK-kurs eller liknande 179 Antal Sammanfattande punkter: 72 procent av de sjukvårdande enheterna bedriver forskning. Forskningssamverkan sker främst med Medicinska Fakulteten, andra universitet/ högskolor och sjukvårdsenheter inom Region Östergötland. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar håller en relativt stabil och hög nivå. Medarbetarna är engagerade i forskning och relaterade aktiviteteter, vilket syns i antalet uppdrag och det höga antalet Östgötapoäng.

13 Forskningskompetens 13 Forskningskompetensen redovisas genom antalet doktorander, licentiater, disputerade, lektorer, docenter, biträdande professorer och professorer. Doktorander, det vill säga medarbetare under forskarutbildning, har inkluderats i materialet eftersom med ar - bet aren bedriver forskning och är en viktig målgrupp att behålla inom organisationen. Varje medarbetare är inkluderad för sin högst uppnådda forskningskompetens. Nytt för år 2015 är lektor och junior lektor. Dessutom redovisas antalet disputerade verksamhets- och vårdenhetschefer. Inom Folktandvården motsvaras verksamhetschef av klinikchef/centrumchef, vidare motsvaras vårdenhetschef av kliniksamordnare.

14 14 Figur 5. Antal nya forskarexamina och docenturer per år, basuppgifterna centralt från Medicinska Fakulteten Antal uttagna licentiatexamina Antal uttagna doktorsexamina Antal nyantagna docenter Antal nya forskarexamina och nyantagna docenter innefattar ej de som forskarutbildar sig/disputerar vid annan fakultet eller lärosäte. Enheten för FoU har sorterat fram regionanställda från en sammanställningslista från Medicinska Fakulteten.

15 15 Tabell 4. Antal medarbetare med forskningskompetens (enkät) Antal Professor 78 Biträdande professor 4 Docent 116 Lektor 22 Junior lektor 0 Disputerad 334 Licentiat 20 Doktorand 183 Totalt 757 Tabell 5. Medianålder för medarbetare med forskningskompetens (enkät) Median (intervall) Professor, n=73 60 (41 75) Biträdande professor, n=4 51 (38 65) Docent, n= (37 84) Lektor, n=21 54 (38 62) Disputerad, n= (30 77) Licentiat, n=19 49 (33 63) Doktorand, n= (23 64) Figur 6. Medarbetare med forskningskompetens kön (enkät) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Professor Biträdande Docent Lektor Disputerad Licentiat Doktorand n=76 professor n=111 n=21 n=330 n=20 n=180 n= Man Kvinna

16 16 Tabell 6. Antal medarbetare med forskningskompetens per yrkeskategori (enkät) Biträdande Yrke Professor professor Docent Lektor Disputerad Licentiat Doktorand Apotekare/Receptarie Arbetsterapeut Audionom Barnmorska Beteendevetare Biolog Biomedicinsk analytiker Distrikssköterska Folkhälsovetare Fysioterapeut Kemist Läkare Medicinsk informatik MR-fysiker Nutrionist Psykolog Radiofysiker/Radiokemist Röntgensjuksköterska Sjukhusfysiker Sjuksköterska Tandläkare Verksamhetsutvecklare/Vårdutvecklare Yrkeshygieniker Annat yrke Totalt

17 17 Tabell 7. Andel medarbetare 1 med forskningskompetens, (enkät och HR-datalager, Region Östergötland) Andel (%) Professor 0,75 Biträdande professor 0,04 Docent 1,11 Lektor 0,21 Junior lektor 0,00 Disputerad 3,20 Licentiat 0,19 Doktorand 1,75 Totalt 7,26 1 Antal medarbetare med forskningskompetens har delats med antal anställda (i helhetsmått) på svarande centrum Tabell 8. Andel läkare och sjuksköterskor 1 med forskningskompetens (enkät och HR-datalager, Region Östergötland) Andel (%) Läkare Andel (%) Sjuksköterskor Professor 4,31 0,06 Biträdande professor 0,20 0,00 Docent 6,44 0,12 Lektor 1,00 0,06 Junior lektor 0,00 0,00 Disputerad 15,14 0,38 Licentiat 0,46 0,09 Doktorand 7,77 0,40 Totalt 35,32 1,10 1 Antal läkare och sjuksköterskor med forskningskompetens har delats med antal anställda läkare och sjuksköterskor (i helhetsmått) på svarande centrum.

18 18 Figur 7. Andel disputerade verksamhets- och vårdenhetschefer 1 (enkät) 30% 27,9% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Verksamhetschefer 2,6% Vårdenhetschefer 1 Andel disputerade chefer har delats med antal chefer inom respektive kategori. Inom Folktandvården motsvaras klinikchef/centrumchef av verksamhetschef, vidare motsvaras kliniksamordnare av vårdenhetschef. Sammanfattande punkter: Antalet medarbetare med uttagen licentiatexamen per år håller en relativt jämn nivå över tid. Antalet medarbetare med uttagen doktorsexamina per år har ökat för 2015, medan antalet nyantagna docenter har minskat. 7 procent av medarbetarna inom Region Östergötland har forskningskompetens. 35 procent av alla läkare och 1 procent av sjuksköterskorna har forskningskompetens. Åtta av tio professorer är män. Var fjärde verksamhetschef och 2,6 procent av vårdenhetscheferna är disputerade.

19 FoU-klimat och förbättringar 19 Inom Region Östergötland mäter man via medarbetaruppföljningen årligen bland annat FoU-klimatet. Generellt för hela med arbetar uppföljningen kan sägas att svarsvärden mellan 50 och 69 indikerar områden som kan förbättras. Värden över 70 indikerar områden som fungerar bra medan värden under 50 ska tas tag i direkt, maxvärdet är 100. Ny kunskap genom forskning förväntas också kunna leda till effektivare behandlingar och till innovationer. I sammanställningen efterfrågas förbättringar som genomförts på den egna enheten till följd av forskningsresultat och annat utvecklingsarbete.

20 20 Figur 8. Medarbetaruppföljning (HR, Region Östergötland) 1 Index Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat På min arbetsplats* används forskningsresultat för att utveckla verksamheten På min enhet/avdelning har vi goda möjligheter att medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete Min närmaste chef skapar förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete 2 På min arbetsplats arbetar vi med ständiga förbättringar 2 1 Hela Region Östergötland ingår i Medarbetaruppföljningen vilket inkluderar alla centrum, Ledningsstaben samt Lunnevads fölkhögskola och Naturbruksgymnasierna. 2 Frågan ändrades 2015

21 21 Figur 9. Andel enheter som gjort förbättringar till följd av forskning eller utvecklingsarbete, n=117 (enkät) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 44,4 60,7 Andel enheter som Andel enheter som Andel enheter som infört förbättringar baserat infört förbättringar baserat infört förbättringar baserat på egna forskningsresultat på externa forskningsresultat på annat utvecklingsarbete 81,2

22 22 Tabell 9. Förbättringar som gjorts inom den egna enheten till följd av forskning och utvecklingsarbete 1 (enkät) Förbättringar som gjorts till följd Förbättringar som gjorts till Förbättringar som gjorts till följd av att tillämpa enhetens egna följd av att tillämpa externa av annat utvecklingsforskningsresultat har lett till: forskningsresultat har lett till: arbete har lett till: n=52 n=70 n=91 Bättre behandlingsresultat 48,1 60,0 29,7 Bättre diagnostik 44,2 50,0 27,5 Kortare behandlingstid 26,9 34,3 25,3 Bättre stöd till patienter 51,9 52,9 52,7 Bättre stöd till närstående 21,2 25,7 28,6 Nya processer/riktlinjer 76,9 90,0 83,5 Utfasning av icke adekvata metoder/behandlingar 25,0 38,6 14,3 Annan förbättring 23,1 8,6 22,0 1 Redovisade data bygger på följdfråga till de enheter som svarat att de infört förbättringsarbete baserat på forskning och utvecklingsarbete. Sammanfattande punkter: Medarbetarna tycker att cheferna är bra på att skapa förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete. Medarbetarna tycker att man arbetar med ständiga förbättringar på arbetsplatsen. Mer än hälften av enheterna har gjort förbättringar inom den egna enheten till följd forskning. 81 procent av enheterna har gjort förbättringar inom den egna enheten till följd av utvecklingsarbete. De vanligaste förbättringarna till följd av forskning och utvecklingsarbete är nya processer/riktlinjer.

23 Kliniska prövningar 23 Kliniska prövningar kan göras för att studera effekten av läkemedel eller medicin - teknisk utrustning. En läkemedelsprövning ska ha godkänd etisk prövning och läkemedelverkets godkännande. Kliniska prövningarna kan vara initierade av medarbetare från Region Östergötland och kan drivas med eller utan ersättning från företag. Alternativt är prövningarna initierade och finansierade av företag.

24 24 Figur 10. Antal kliniska prövningar genomförda inom Region Östergötland (enkät) Antal Läkemedelsprövning, Medicinteknisk prövning, n=135 n=41 Egeninitierad med ersättning från företag Egeninitierad utan ersättning från företag Industriinitierad med ersättning från företag Sammanfattande punkter: Under 2015 genomfördes 111 läkemedelsprövningar varav 77 procent var industriinitierad. Under 2015 genomfördes 35 medicintekniska prövningar varav 69 procent var egeninitierad.

25 Undervisning 25 Region Östergötlands engagemang i läkarnas grundutbildning följs upp med hjälp av så kallade ALF-undervisningspoäng. Summering av klinikernas och primärvårdens undervisningspoäng ger den totala bilden av Region Östergötlands undervisningsinsats. Under visningspoängen tillsammans med forskningspoängen utgör i sin tur underlag för fördelning av Klinik-ALF-medel. Studenter, främst från Medicinska Fakulteten, har praktik inom Region Östergötland via verksamhetsförlagda utbildningsveckor (VFU). VFU-placeringarna utvärderas årligen och studenterna från samtliga VFUutbildningar gav totalbetyget 4, 0 respektive 3,9 av 5 möjliga för läsåren 2014 och Antalet VFU-veckor som efterfrågas inom Region Östergötland sammanställs årligen. Baserat på ansökan kan läkare under sin Allmäntjänstgöring (AT) och Specialist utbildning (ST) erhålla forskningstid. Det finns möjlighet för en individ att få AT-tjänst med forskningsinriktning. Då ingår 12 veckors forskning som grundblock i den totalt 21 månader långa allmäntjänstgöringen. Det finns också möjlighet att förlänga AT-perioden med ytterligare 3 månaders forskning. Under specialisttjänstgöringen kan en individ söka och få beviljat forsknings månader för att kunna förlänga sin specialistutbildning på grund av forskningsaktivitet. Medarbetare från Region Östergötland deltar också i forskarutbildningen och antalet handledaruppdrag redovisas i tabell 11.

26 26 Figur 11. ALF: Klinikernas undervisningspoäng mellan , uppgift från Enheten för forskning och utveckling Figur 12. ALF: Primärvårdens undervisningspoäng 1 mellan , uppgift från Enheten för forskning och utveckling Figuren visar de ALF-undervisningspoäng som genererats inom de sjukvårdande klinikerna inom Region Östergötland, det vill säga centrumen BKC, CKOC, DC, HMC, KMC, NSC, NSV (inklusive FoU-enheten), NSÖ och SC samt verksamheten Enheten för Hälsoanalys inom CHV 1 Primärvårdens poängberäkningssystem togs i bruk FI figuren visas en summering av primärvårdens ALF-undervisningspoäng för NSC, NSÖ (inklusive NiF) och NSV

27 27 Figur 13. Antal individer med beviljad forskningstid under Allmäntjänstgöring för läkare, uppgift från AT-kanslier Figur 14. Beviljade forskningsmånader under Specialisttjänstgöring för läkare, uppgift från ST-kansli Antal nyanställda på grundblock Antal förlängningar Beviljade FoU-månader för ST-läkare Extra satsning under 2013

28 28 Tabell 10. Antal beställda 1 VFU-veckor för studenter med placering inom Region Östergötland under , uppgift från VFU-kanslier, Region Östergötland Utbildning Antal veckor Läkare Sjuksköterskor (inkl specialistutbildning) , , Biomedicinsk analytiker , Logoped Arbetsterapeut 766,5 860, , Psykolog Fysioterapeut 666, Audionom 18 6,5 0 Vårdadministratör Vård- och omsorgsprogram Övriga Totalt För läkarstudenterna redovisas antal genomförda VFU-veckor 2 Av sjuksköterskornas VFU var 1139 veckor specialistutbildning för 2011, 1300 veckor för 2012, 1278,5 veckor för 2013 och 1685,5 veckor för Av VFU för biomedicinska analytiker var 10 veckor kompletteringsutbildning för 2011, respektive 148,5 veckor för 2012, 182 veckor för 2013 och 260 veckor för Uppgifter avser vårdadministratörsutbildning eller motsvarande 5 Uppgifterna avser Vård- och omsorgsprogram, utbildning till Kvalificerad skötare eller Lärlingsutbildning på V/O-college

29 29 Tabell 11. Antal forskarutbildningsuppdrag (enkät) Bi- och huvudhandledaruppdrag (licentiat) 20 Bi- och huvudhandledaruppdrag (doktorand) 480 Antal Sammanfattande punkter: Undervisningsinsatsen på läkarprogrammet, mätt i ALF-undervisningspoäng, fortsätter att öka. Möjligheten att forska under AT- och ST-utbildning fortsätter att utnyttjas. Antalet beställda VFU-veckor ökar kontinuerligt, både från Medicinska fakulteten, men även från externa parter. Medarbetare från Region Östergötland är engagerade som bi- och huvudhandledare på forskarutbildningsnivå.

30 30 Sammanfattande reflektioner För 2015 är forskningssatsningen i kronor något högre än tidigare från centralt håll inom Region Östergötland. Centrumens egna medel för forskningsprojekt kartläggs och sammanställningen visar att även där är summan som går till forskning något högre jämfört med föregående år. En klar majoritet av de tillfrågade enheterna bedriver under 2015 forskning med avsikt att publicera resultaten i vetenskaplig tidskrift. Den ambitionen märks också på antalet vetenskapliga publikationer som för 2014 har ökat jämfört med 2013, värt att notera här är att antal artiklar mäts med ett års eftersläpning. Antalet publikationer och deras impact utgör en grund för tilldelningen av ALF-forskningspoäng till klinikerna och artiklarna är även viktiga på den nationella arenan i konkurrensavseende enligt det nationella ALF-avtalet. Antalet artiklar utgör också ett visst mått på internationell spridning, då den forskning som bedrivs inom Region Östergötland sprids genom publicerade artiklar i internationella tidskrifter. Sammanställningen visar att forskningssamverkan pågår och då i huvudsak mellan Region Östergötland och Medicinska Fakulteten, mellan enheter inom regionen och med andra universitet/högskolor. Att bevaka antalet medarbetare med forskningskompetens ingår i strategisk kompetensplanering för att säkerställa att aktiva juniora och seniora forskare finns i verksamheterna. Under 2015 tog 25 medarbetare ut sin doktorsexamen och det är det högsta antalet uttagna doktorsexamina/år sedan I sammanställningen mäts även antal/andel doktorander. De har visserligen inte uppnått formell forskningskompetens, men är en viktig målgrupp att behålla inom organisationen efter disputation. Medianåldern bland medarbetare med etablerad forskningskompetens är hög och det skulle vara önskvärt med tidigare uppnådd forskningskompetens. Fortfarande är könsfördelningen ojämn på de högre akademiska nivåerna som professor och docent där kvinnor är underrepresenterade. Vad gäller forskarstuderande är det idag fler kvinnor, vilket i förlängningen borde påverka könsfördelningen på de högre akademiska nivåerna. På de högre akademiska befattningarna såsom på professor- och docentnivå är främst läkare representerade, men allt fler professioner i vården ägnar sig åt forskning. Inom Region Östergötland är detta önskvärt. Region Östergötland har som mål att skapa tvärprofessionella forskningsgrupper. Viktiga aktörer för att möjliggöra för forsknings- och utvecklingsarbeten är verksamhetschefer och vårdenhetschefer. 27,9 procent av verksamhetscheferna och 2,6 procent av vårdenhetscheferna är disputerade. Resultat från medarbetaruppföljningen visar också att många av medarbetarna anser att chefen skapar goda förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete. Resultatet från medarbetaruppföljningen visar även att medarbetare inom Region Östergötland tycker att det finns ett positivt forskningsklimat och att forskningsresultat används på arbetsplatsen. Många anger även att de arbetar med ständiga förbättringar på arbetsplatsen.

31 31 Spridning och implementering av forskning är en förutsättning för att den senaste och den bästa vården ska nå patienten. Det är dock inte en självklarhet att forskningsresultat sprids, för detta krävs ett aktivt arbete av flera aktörer i organisationen. Inom Region Östergötland uppger 44,4 procent av enheterna att de gjort förbättringar till följd av egna forskningsresultat. Fler enheter (60,7 procent) uppger att de tagit in resultat från extern forskning för att förbättra för patienten och sin verksamhet. 81,2 procent av enheterna har gjort förbättringar till följd av utvecklingsarbeten vilket indikerar att arbetet med ständiga förbättringar uppfattas som viktigt. Inom Region Östergötland ges undervisning både inom läkarprogrammet, vilket mäts i undervisningspoäng, men även inom andra utbildningar. Allt fler vårdrelaterade utbildningar är intresserade av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) hos Region Östergötland, samtidigt som antalet VFU-veckor ökar. En förklaring kan vara en mer detaljerad redovisning, men framför allt att det faktiska behovet ökar över tid för exempelvis sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. I och med utbyggnaden av läkarprogrammet på Medicinska Fakulteten kommer även behovet av VFU-veckor för blivande läkare att öka. För FoU-sammanställningen 2015 var svarsfrekvensen för enkäten 96 procent. För 2014 och 2013 var svarsfrekvensen 91 procent. För 2012 var svarsfrekvensen 95 procent. Noteras bör att det under åren kan variera vilka enheter som svarar. Det finns enheter som valt att bara svara ett år och andra som varit med under alla år. Dessutom tillkommer det enheter, enheter som slås ihop och enheter som byter centrum. Det finns även enheter som försvinner.

32 32

33 Bilaga 33 Tabell Svarsfrekvens på enkät 2015 Centrum Antal ingående enheter Svarsfrekvens (antal) Svarsfrekvens (andel) Centrum Antal ingående enheter Svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens % Barn- och kvinnocentrum % Centrum för Hälso- och vårdutveckling % Centrum för kirurgi, cancervård och ortopedi % Diagnostikcentrum % Folktandvården % Hjärt- och medicincentrum % Katastrofmedicinskt centrum % Närsjukvården i centrala % Närsjukvården i Finspång % Närsjukvården i väster % Närsjukvården i öster % Sinnescentrum % Totalt %

34 34 Anteckningar

35 35

36 För mer information Enheten för forskning och utveckling Ledningsstaben Petra Dannapfel, Yvonne Jonsson och AnneLie Johansson