Sammanställning av. FoU

Transkript

1 Sammanställning av FoU

2 2

3 Landstinget i Östergötland (LiÖ) bedriver och medverkar i forskning inom ett brett spektrum av områden inom både grundforskning och tillämpad forskning. Den kliniska forskningen behövs för att säkerställa en modern och vetenskapligt baserad hälsooch sjukvård. Ny kunskap genom forskning kan leda till effektivare behandlingar, innovationer, nya tjänster och produkter. Detta bidrar till att minska lidande bland medborgarna och till att höja livskvalitén. Preventionsforskning kan hjälpa till att minska ohälsa och därmed förhindra framtida sjukdomar. Möjligheten till forskningsarbete är viktigt för att tillvarata medarbetarnas engagemang och problemlösningsförmåga och på så vis förbättra den kliniska vardagen på ett strukturerat och kontrollerat sätt. Forskning är ett lagstadgat uppdrag där samarbete mellan kommun, landsting och universitet/högskola betonas. Landstinget i Öster- samarbetat med Hälsouniversitetet (HU) i Linköping med syfte att utveckla och stärka kunskapsstyrd sjukvård, tillgodose lärarkompetens och säkerställa högkvalitativ kompetens inom hälso- och sjukvården. Detta samarbete möjliggör strategiska satsningar och utgör basen för ett kreativt forskningsklimat. För att få en uppfattning om pågående forskningsverksamhet, dess villkor och resultat, har Landstinget i Östergötland sedan 2008 genomfört återkommande kartläggningar. Från 2011 deltar Landstinget i Östergötland i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella enkät om klinisk forskning. De indikatorer som mätts berör forskningsproduktion, forskningskompetens, utbildningsinsatser och utfall av särskilda satsningar , mindre revision av text på sidorna 9-11 jämfört med den tryckta upplagan. 3

4 4

5 Datamaterialet i FoU-sammanställningen 2011 bygger dels på SKLs enkät B utskickad på enhetsnivå och dels på lokal datainsamling. Exempel på lokalt inhämtade uppgifter är fördelning av LFoU-medel (=Landstings- platser och antal professorer. Data har också samlats in centralt från till exempel Hälsouniversitetet (HU), HR-gruppen, Ekonomioch uppföljningsgruppen, AT- och ST-kansli samt FoUU-gruppen. En central enkät från SKL (enkät A) har riktats till samtliga landsting på övergripande nivå. enheter frågor om sin forskningsverksamhet. SKLs enkät B besvarades av 71 enheter, vilket ger en svarsfrekvens på 55 procent. FoUU-gruppens egen datainsamling hade en svarsfrekvens på 71 procent för uppgifter om produktion och 67 procent för uppgifter om kompetens. Samtliga centrum inom lands- men svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan de 5

6 Resurser Delar av ALF-medel till forskning baseras på tidigare forskningsprestation och undervisning och fördelas till forskningsprojekt på kliniknivå efter vetenskaplig prövning. En reducering av dessa ALF-medel år 2010 beror på att strategimedel sedan dess redovisas som externa medel på HU (tabell 1). Klinikerna avsätter också själva egna medel till forskning, LFoUmedel ( Landstings- nansierade FoU-medel) och redovisas som regel på centrumnivå. Forskningsmedel utgående från landstingsstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden kallas för centrala LFoU-medel. 6

7 Tabell 1. Summa resurser i forskningssatsningar (mkr) som disponeras inom centrum Lokala LFoU-medel 2 102,6 111,7 111,7 107,8 Centrala LFoU-medel 3 33,3 30,8 31,2 35,5 ALF 60,0 61,1 53,0 4 52,8 Summa (exkl FORSS) 195,9 203,6 195,9 196,1 FORSS 5 Uppgift saknas 11,3 10,5 11,0 1 Data centralt från LiÖ 2 Kostnader hos centrum för egeninitierade forskningsinsatser (tex konferenser, forskningstid, sökbara medel) 3 Centralt förfogade medel som förbrukas på PE-nivå, ersättning till PE sker efter uppkommen kostnad, beslutas av LS/HSN. Delar av Central LFoU består av bokförda kostnader för FORSS-projekt under Centrala ALF. Medel till strategiska satsningar har utgått. Redovisas istället som externa medel på HU. De reella resurserna har inte minskat, utan hålls hos annan huvudman. Stora strategiska satsningar gjordes/redovisades för inom LiÖ, exempelvis inom diabetes. 5 Medel beviljat för ansökningar per verksamhetsår. Obs 24 mån dispositionstid för beviljad ansökan. Tabell 2. Medel för klinisk forskning som landstinget/regionen förfogar över 1 Forskningsmedel för klinisk forskning /tkr) ALF-medel 129 Landstingets/regionens forskningsmedel 116 Externa medel 22 Industri 3 1 Data centralt från LiÖ, svar på SKL enkät A 7

8 Figur 1. Landstingsövergripande summa av centrala LFoU- och ALF-medel (mkr). 1 1 Data centralt från LiÖ * Förklaring till ruta: Finansiering av annan huvudman = andra landsting, LiU, övrigt externt. LiÖ övrigt = övrigt forsknings o driftmedel, dvs ej centrumförvaltade medel. * Totaltbeloppet för landstingets LFoU-medel är 115,2 miljoner, där 35,5 miljoner kronor utgörs av centrala LFoU-medel på centrumnivå och 79,7 miljoner kronor använts till forsknings- och driftmedel till andra huvudmän, vissa akademiska tjänster, LARC, Core Facility och infrastrukturstöd mm. Totalbeloppet för ALF-medlen för 2011 är 80,8 miljoner kronor, där 52,8 miljoner använts till forskningsstöd med förvaltning på centrumnivå och 28,0 miljoner kronor använts till forsknings- och driftmedel inom LiÖ eller till andra huvudmän. olika centrumen, se bilaga. För perioden 2008 till 2011 har de tillgängliga ekonomiska resurserna för forskningssatsningar på kliniknivå hållit en relativt stabil nivå på cirka 200 miljoner kronor (redovisas övergripande på centrumnivå). 67 procent av ALF-medlen används till forskning och 33 procent används till undervisning. Klinikerna avsätter egna medel totalt 107,8 miljoner kronor till forskningsprojekt, utöver tilldelade ALF-medel. Femtiofyra av 71 enheter har i SKL enkät B svarat att de bedriver forskning. Bland 8

9 Publikationer och examina Den vetenskapliga produktionen inom landstinget redovisas genom antalet vetenskapliga publikationer och nya examina, det vill säga doktors- och licentiatexamina samt nya docenturer. ALF-forskningspoäng tilldelas kliniker baserat på impact för vetenskapliga publikationer och antalet uttagna forskarexamina. För 2010 har nytt poängberäkningssystem tagits fram vilket påverkar forskningspoängen och omöjliggör jämförelser med tidigare år. 9

10 Figur 2. ALF; antal producerade forskningspoäng mellan 2001 till Figur 3. Antal nya forskarexamina och docenturer per år. 1 1 Data centralt från LiÖ. OBS! Ett års eftersläpning av redovisningstekniska skäl för ingående artiklar till ALF-forskningspoäng, därför hanteras forskningspoäng för 2010 till FoU-sammanställning OBS! Nytt poängberäkningssystem infördes 2010 vilket omöjliggör jämförelser med tidigare år. 1 Data centralt från HU. Antal nya doktorsexamina och nya docenter innefattar ej de som forskarutbildar sig/disputerar vid annan fakultet eller lärosäte. 10

11 Tabell 3. Antal artiklar registrerade i DiVA för 2010 med landstingsanknuten författare Antalet af lieringar för ALF-poänggrundande artiklar Unika ALF-poänggrundande artiklar OBS! Ett års eftersläpning av redovisningstekniska skäl, för FoU-sammanställning 2011 hanteras artiklar publicerade under Totalantalet ALF-poänggrundande artiklar ligger delvis till grund för beräkningen av forskningspoängen för Artiklar kan redovisas och generera ALF-poäng på era kliniker baserat på författarnas tillhörighet. Ett indirekt mått på forskningssamarbete fås genom att jämföra det unika antalet artiklar med antalet af lieringar Tabell 4. Antal artiklar inrapporterade till SKL 1 Vetenskaplig produktion 2011 Publicerade peer-review bedömda vetenskapliga artiklar varav artiklar med huvudförfattare 278 Antal anställda som stått som författare till peer-review 212 bedömda vetenskapliga artiklar 1 Data från SKL. Antal svarande enheter = 40st. Ett fåtal enheter har i svaret till SKL kommenterat att antalet artiklar baseras på 2010 års siffror på grund av redovisningstekniska skäl. Tabell 4 Innehåller både 2010 och 2011 års publikationer. mellan klinikerna på 22 procent. 11

12 Forskarkompetens Enheternas forskningskompetens redovisas genom antalet forskarstuderande, disputerade, docenter och professorer. Dessutom redovisas antalet disputerade verksamhetschefer. 44 procent av verksamhetscheferna har i SKL-enkäten uppgett att de har skriftligt uppdrag rörande ansvar för forskningsverksamhet och var tredje (35%) verksamhetschef är disputerad. 12

13 Figur 4 Andel disputerade verksamhetschefer. 1 Figur 5 Antal medarbetare med forskarkompetens. 1 1 Data från kompetensfråga till enheterna. Svar erhölls från 93 enheter 2010 och från 87 enheter Andel disputerade verksamhetschefer har beräknats för svarande antal. Figur 6. Akademisk nivå fördelat per kön. 1 1 Data från kompetensfråga till enheterna. 2 Siffrorna i varje stapel anger antalet medarbetare. Procentandelen avser fördelning mellan de olika kompetensnivåerna inom respektive år. 1 Data från kompetensfråga till enheterna. * Siffrorna i varje stapel anger antalet medarbetare. 13

14 Tabell 5. Antal medarbetare med forskarkompetens 1 per yrkeskategori Tandvård Övriga Professor Docent Disputerade Forskarstuderande Totalt Med forskarkompetens avses medarbetare med pågående forskarutbildning, medarbetare som är disputerade, docenter och professorer. Data är insamlat från kompetensfråga till enheterna. För 2010 inkom uppgifter om kompetens från 93 enheter och för 2011 från 87 enheter. 2 Med övriga avses samtliga anställda med minst pågående forskarutbildning som inte är sjuksköterskor, läkare eller tandvårdspersonal, dvs en blandning av socialterapeutisk personal, medicinteknisk personal, paramedicinsk personal mm. Tabell 6. Forskarkompetens per yrkesgrupp 1 Procent av totalantalet anställda Sjuksköterska 0,9 1,2 Läkare 30,4 26,9 Tandvård 2,7 2,5 1 Med forskarkompetens avses medarbetare med pågående forskarutbildning, medarbetare som är disputerade, docenter eller professorer. Data är insamlat från kompetensfråga till enheterna. För 2010 inkom uppgifter om kompetens från 93 enheter och för 2011 från 87 enheter. 14

15 Tabell 7. Medelåldern inom olika akademiska utbildningsnivåer/tjänster Professor Docent Disputerad Forskarstuderande Data från kompetensfråga till enheterna Tabell 8. Medelålder för akademisk nivå och yrkeskategori för Tandvård Övriga Professor Docent Disputerad Forskarstuderande = mindre än 5 medarbetare 1 Data från kompetensfråga till enheterna 35 procent (SKL) respektive 38 procent (LiÖ) av verksamhetscheferna är disputerade. 44 procent av cheferna har skriftligt uppdrag för enhetens forskning. Fler kvinnor än män är forskarstuderande medan det är jämn fördelning mellan könen för de som disputerat. På docent och professorsnivå är andelen män större. Var tredje läkare har genomfört eller håller på att genomföra en forskarutbildning. Det är få sjuksköterskor som är docenter eller professorer. 15

16 FoU-klimat och kommunikation Medarbetarenkäten som utkommer varje år mäter bland annat FoU-klimatet inom Landstinget i stergötland ( gur 7). Jämförelse med tidigare år är inte möjlig på grund av förändrat frågeinnehåll. Forskningssamverkan och spridning av forskningsresultat är viktigt för att forskningsarbetet ska kunna omsättas till nytta. 16

17 Figur 7. Medarbetarenkät Figur 8. Andel enheter som har forskningssamverkan med andra aktörer. 1 1 Data centralt från LiÖ 1 Data SKL-enkät Figur 9. I vilken omfattning enheterna sprider sina forskningsresultat. 1 1 Data SKL-enkät 17

18 Tabell 9. Har landstinget en kommunikationsstrategi för att sprida resultaten av den kliniska forskningen?. 1 Inom landstinget Nationellt Internationellt 1 Data centralt från LiÖ, svar på SKL enkät A Ja Nej Nej Över hälften av medarbetarna (61%) anser att LiÖ har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat. Över hälften av medarbetarna (61%) anser att forskningsresultat används för att utveckla verksamheten. fakulteten och andra sjukvårdsenheter/- verksamheter inom det egna landstinget. Tre av fyra sprider ofta/alltid resultaten av sin forskning inom den egna verksamheten. Mer än hälften sprider ofta/alltid sina resultat nationellt och 44 procent sprider ofta/alltid sina resultat internationellt. 18

19 Förbättringar till följd av verksamhetens egen forskning Ny kunskap genom forskning förväntas också kunna leda till effektivare behandlingar och innovationer. Exempel på förbättringar inom LiÖ är ändrad behandling vid kronisk ryggsmärta, omhändertagande av närstående vid vård av patient i livets slutskede och förbättrat omhändertagande vid tvångsåtgärder vid vård enligt LPT. Under 2011 har 254 kliniska forskningsstudier med godkännande av etikprövningsnämnd bedrivits inom LiÖ. Två enheters kliniska forskning har bidragit till varsin kommersiell produkt. Ingen forskning har resulterat i något patent under

20 Tabell 10. Förbättringar till följd av verksamhetens forskning 1 Kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar Psykiska sjukdomar och beroende Bättre behandlingsresultat Bättre diagnostik Kortare behandlingstid Mer skonsam insats Bättre stöd patienter/ närstående Nya processer/ riktlinjer Annan förbättring Infektion, in ammation och immunologiska sjukdomar Cancer och hematologiska sjukdomar Metabola och endokrina sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar och trauma Urogenitala sjukdomar, obstetrik och neonatologi Odontologiska sjukdomar Medicinsk teknik, process och organisation Ej angett område Totalt Data SKL-enkät 20

21 Under 2011 har enheter inom LiÖ deltagit i 254 kliniska forskningsstudier med godkännande av etikprövningsnämnd. Mer än hälften (55%) har gjort förbättringar av verksamheten genom att tillämpa upptäckter/rön som enhetens forskning bidragit till. De vanligaste förbättringarna är bättre diagnostik, bättre behandlingsresultat och nya processer/riktlinjer. Två enheters kliniska forskning har bidragit till varsin kommersiell produkt. Ingen enhets forskningsresultat resulterade i något patent under

22 Industrirelaterad forskning Kliniska prövningar görs i samarbete med industrin för att studera effekten av läkemedel eller behandlingsmetoder. Av 94 läkemedelsprövningar som pågick i LiÖ 2011 var 95 procent multicenterstudier. Motsvarande siffra för medicintekniska prövningar var 47 procent. 22

23 Figur 10. Antal kliniska prövningar genomförda inom Landstinget i Östergötland. 1 1 Data SKL-enkät från företag. Under 2011 genomfördes 17 medicintekniska prövningar, varav 18 procent hade ersättning från företag. 23

24 Efterfrågan av kompetens från andra aktörer Antal externa uppdrag av medarbetare från LiÖ utgör ett indirekt mått på den externa efterfrågan av vår kompetens. Efterfrågan av sido- och efterutbildningar för läkare på US indikerar såväl attraktivitet för US som efterfrågan av US:s kompetenser. 24

25 Tabell 11. Antal uppdrag där medarbetare varit involverade Antal sjukhusexterna uppdrag, kvalitetsregister & FoU-uppdrag Medarbetare med SPUR-uppdrag Antal externa opponentuppdrag Antal externa betygsnämndsuppdrag Sido- och efterutbildning från sydöstra sjukvårdsregionen (data för genomförda utbildningar ) Data från fråga om produktion till enheterna. 2 Data från ST-kansliet Antal uppdrag i nationella kvalitetsregister och FoU-uppdrag relaterade till nationella forskningsråd/stiftelser minskade under 2011 jämfört med tidigare år. Efterfrågan på medarbetare till SPUR-uppdrag har ökat under Efterfrågan på medarbetare som opponent vid disputationen har minskat något under 2011, men framför allt har efterfrågan på medarbetare till betygsnämndsuppdrag vid disputation minskat under Efterfrågan av sido- och efterutbildningsmånader har återgått till tidigare nivåer. 25

26 Undervisning Landstingets engagemang i läkarnas grundutbildning mäts med intjänade undervisningspoäng och antalet forskarkompetenta medarbetare som innehar opponent/betygsnämnds- och handledningsuppdrag. Studenter, främst från HU, har praktik via verksamhetsförlagda utbildningsveckor (VFU). Nytt för 2011 är mätning i antal VFU-veckor, tidigare år har antal studenter redovisats. VFU-placeringarna inom landstinget utvärderas årligen, via KURT (Linköpings universitets kursutvärderingssystem). Studenterna från samtliga VFU-utbildningar ger kurserna totalbetyget 4,1 (av 5 möjliga) för år Utbildningarna 2009 och 2010 ck betyget 3,8. 26

27 Figur 11. ALF: Antal undervisningspoäng mellan Figur 12. Antal anordnade SK-kurser vid LiÖ och antal större regionala utbildningar. 1 1 Data centralt från LiÖ Figur 13. Beviljade forskningsmånader under läkarutbildning 1 1 Data från produktionsfråga till enheterna 1 Data från AT/ST-kanslier. * Grundblock beviljas i block om 12 veckor, här omräknat till månader. Förlängning beviljas i block om 3 månader per individ. 27

28 Tabell 12. Antal forskarutbildningsuppdrag Antal handledaruppdrag 1, (doktorand & licentiat) Antal opponentuppdrag Antal interna betygsnämndsuppdrag (licentiat & doktor) Antal externa betygsnämndsuppdrag (licentiat & doktor ) Antal examinatorer för forskarutbildningskurser Data från kompetensfråga till enheterna 2 Bi- och huvudhandledarskap 3 Endast externa opponentuppdrag 4 Data från HU Tabell 13. Antal VFU-veckor för studenter under Läkare 4642 Sjuksköterskor (inkl specialistutbildning) BMA (grund och kompletteringsutbildning) 114 Logoped 165 Arbetsterapeut 766,5 Psykolog 264 Sjukgymnast 666,5 Vårdadministratör (yrkeshögskola) Data från HR och HU 2 Av sjuksköterskornas VFU var 1139 veckor specialistutbildning 28

29 Antalet undervisningspoäng för deltagande i läkarutbildningen är högre under 2011 jämfört med tidigare år. Antalet uppdrag som handledare i samband med forskarutbildning ökar. Antalet externa betygsnämndsuppdrag vid disputation minskar stadigt. Flera studentkategorier, främst från HU, deltar i verksamhetsförlagd utbildning hos LiÖ. 29

30 30 de 54 enheter som bedriver forskning har 82 procent ALF-medel för sin forskning. SKLs nationella satsning möjliggör öppna jämförelser mellan landstingen avseende forskningsfrågor. Sammantaget visar denna rapport på att forskning bedrivs, att den gör och kommer till nytta samtidigt som det återstår en del frågor att jobba vidare med. För FoU-sammanställningen 2011 har cirka 500 vetenskapliga arbeten baserat på forskning inom LiÖ publicerats och 254 kliniska forskningsstudier med godkännande av etikprövningsnämnd pågick. Forskningssamarbete mellan kliniker är omfattande. Forskningsresultat sprids framför allt lokalt och via publikationer. verksamheten och till patienters nytta baserat på egen forskning. Samarbete med näringslivet förekommer framför allt i samband med läkemedels- och medicintekniska prövningar. De ekonomiska resurserna för forskningsprojekt i LiÖ håller en relativt stabil nivå runt 200 miljoner kronor årligen. Forsk- till 45 procent från centrala medel (Central- LFoU och ALF). Två tredjedelar (67%) av ALF-medlen används till forskning och en tredjedel (33%) används till undervisning. I medarbetarenkäten utrycker en stor del av medarbetarna att LiÖ har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat. Vidare anser majoriteten av medarbetarna att de har möjlighet att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete vilket är viktigt bland annat för att forskningsresultaten ska kunna implementeras. Inom LiÖ innebär uppdraget som chef att bland annat ha ett delegerat ansvar för enhetens forskning och utveckling. Drygt 40 procent skriftligt uppdrag som inkluderar forskning. Antalet doktorsexamina/år ökar något under mätperioden. Var tredje läkare är disputerad eller genomgår forskarutbildning. Läkare dominerar på docent och professorsnivå men har sjunkit i antal på samtliga nivåer. Antalet forskarutbildade sjuksköterskor ökar men få sjuksköterskor är docenter eller professorer. Ett mått på efterfrågan av kompetensen hos LiÖs medarbetare är att undersöka antal HU-externa betygsnämndsuppdrag. Över tid har antalet uppdrag stadigt minskat.

31 Tabell svarsfrekvens Närsjukvården centrala Östergötland (NSC) Närsjukvården västra Östergötland (NSV) Närsjukvården östra Östergötland (NSÖ) Närsjukvården i Finspång (NiF) Folktandvården (FTV) Barn- och kvinnocentrum (BKC) Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV) Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) Diagnostikcentrum (DC) Hjärt- och medicincentrum (HMC) Katastrofmedicinskt centrum (KMC) Sinnescentrum (SC) Totalt

32