Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvården

Transkript

1 Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvården Landstinget i Östergötland Dokumentnamn: Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvården, Landstinget i Östergötland Utfärdande PE: Sökord: Närsjukvården i Östergötland Forskning, utveckling, strategi Utfärdande enhet: Målgrupp: Forsknings- och utvecklingsenheten för Medarbetare inom närsjukvården i Landstinget i Östergötland närsjukvården Framtagen av: Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården Godkänd av: Henrich Wilander, närsjukvårdsdirektör NSC Gerd Sandgren Lundström, närsjukvårdsdirektör NSV Monica Hagman, närsjukvårdsdirektör NSÖ Per Ström, närsjukvårdsdirektör NiF Dokumenttyp: Strategidokument Giltig fr o m: Giltig t o m: Diarienummer:

2

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvården... 2 Attraktivitet... 2 Positiv forskningsutveckling... 2 Tillämpning av forskningsresultat... 3 Bilaga 1 Bilaga 2 Forskningsvision för Landstinget i Östergötland FoU-aktörer

4

5 1. Bakgrund En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet är nödvändig för vårdens utveckling och ska integreras i den vardagliga verksamheten. Detta fastslås i Hälso- och sjukvårdslagen och, för Landstinget i Östergötland, i flera strategiska dokument, exempelvis Landstinget i Östergötlands strategiska plan med treårsbudget, Landstingsdirektörens verksamhetsplan och Landstinget i Östergötlands forskningsvision. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 är en så kallad ramlag där verksamheternas mål och krav fastställs. Landstinget i Östergötland har, liksom andra landsting, genom Hälso- och sjukvårdslagen ett lagstadgat ansvar att medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget i Östergötlands strategiska plan med treårsbudget är ett dokument som uppdateras årligen och som anger inriktningen på Landstinget i Östergötlands hela verksamhet, bland annat för att verksamheten ska nå de mål och krav som anges i lagen. Landstingets forskningsvision ligger till grund för de strategiska mål som rör forskning och utveckling. I den strategiska planen för fastställs att en stark forsknings- och utvecklingsverksamhet är nödvändig för att möta framtida sjukvårdsutmaningar och ständigt förnya och förbättra verksamheten. Ytterligare parametrar som lyfts fram är att tid och resurser för forskning och utveckling ska tillhandahållas, medarbetare med forskarkompetens ska både rekryteras och behållas och samtliga professioners kompetens ska tas tillvara. I den strategiska planen anges även att evidensbaserade arbetssätt och metoder behöver införas kontinuerligt, medan ineffektiva och icke evidensbaserade ska utrangeras. Detta ställer krav på medarbetarnas kritiska förhållningssätt och på att goda exempel efterfrågas och sprids på alla nivåer. Vikten av samarbete med näringsliv, nätverk och olika organisationer, såväl nationellt som internationellt, uttrycks också i den strategiska planen. I Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2014, som är ett dokument som också uppdateras årsvis preciseras den strategiska planen ytterligare. Här slås återigen fast att forsknings- och utvecklingsverksamhet är viktigt för hälso- och sjukvårdens förnyelse och kvalitet och för såväl införande som utmönstring av diagnos- och behandlingsmetoder. Vikten av ett aktivt arbete med att omvandla vetenskapliga resultat till praktisk sjukvård och patientnytta lyfts. Medarbetarna ska uppleva att de har två arbeten; dels att ge vård och dels att förbättra sitt arbetssätt, och det betonas som absolut nödvändigt att medarbetarna ges förutsättningar för att arbeta med båda delarna. Det långsiktiga arbetet med forskning och utveckling ska stärkas genom centrumens FoU-samordnare och FoU-dialogerna mellan FoU-ansvariga på ledningsstaben och ledningsgrupperna på respektive centrum. I mars 2013 fastställde Landstingsfullmäktige en forskningsvision för Landstinget i Östergötland (Bilaga 1) som ska understödja landstingets övergripande vision Bra vård och bättre hälsa och vara styrande för forsknings- och utvecklingsverksamhetens innehåll och inriktning. Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvården utgår från begreppen attraktivitet, positiv forskningsutveckling och tillämpning av forskningsresultat som fastställts i forskningsvisionen. Under varje rubrik i avsnitt 2 nedan, finns ett kursiverat citat från visionen. Syftet med Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvården är att ange den länsövergripande strategiska inriktningen för närsjukvårdens långsiktiga engagemang i forskning och utveckling. Strategin utgör vidare en grund för konkretiseringar i form av handlingsplaner inom respektive länsdel med tillhörande uppföljningsplan. 1

6 2. Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvården Landstinget i Östergötland ska i samverkan med Linköpings universitet vara en attraktiv forskningsmiljö som integrerar forskningsresultat i den kliniska vardagen och skapar mervärde för medborgare, patienter och medarbetare. Attraktivitet En attraktiv forskningsmiljö som är tillåtande och har ekonomiska förutsättningar, skapar engagemang som lockar och behåller kompetens. - Forskning och utveckling löper som en röd tråd genom närsjukvårdens verksamhet och är ett ansvar för chefer på alla nivåer. - Resurstillgång för forskning och utveckling skapas och planeras som för övriga delar i verksamheten. - Närsjukvården har en stark infrastruktur med ändamålsenligt tekniskt och juridiskt stöd som främjar forskning och utveckling. - Chefer på alla nivåer har god kunskap om forsknings- och utvecklingsprocessen. - Chefer på alla nivåer stimulerar, uppmuntrar och möjliggör medarbetarnas aktiva medverkan i forsknings- och utvecklingsverksamhet. - Chefers/medarbetares forsknings- och utvecklingskompetens tas tillvara och är meriterande vid såväl rekrytering som vid lönerevision. - Närsjukvårdens medarbetare bidrar till en miljö som främjar forskning och utveckling. Positiv forskningsutveckling Kunskap leder till kraft att förändra och förbättra. Ständiga förbättringar bygger på respekt för patienten och viljan att tillgodose patientens behov. - Forskning och utveckling bedrivs med både bredd och spets och genomförs på ett strukturerat sätt. - Tvärvetenskaplig och tvärprofessionell forskning och utveckling stimuleras och utvecklas. - Närsjukvården har ett hållbart FoU-stöd med tydlig struktur som stödjer och främjar medarbetarnas forsknings- och utvecklingsarbete. - Närsjukvårdens medarbetare med FoU-kompetens inspirerar andra medarbetare till ökad forsknings- och utvecklingsaktivitet och återför FoU-kunskap till verksamheten. - FoU-aktörer, både inom och utanför närsjukvården, verkar för stärkt samverkan mellan verksamheter och medverkar till gemensamma mål för forskning och utveckling (Bilaga 2). 2

7 Tillämpning av forskningsresultat Implementering och tillämpning av forskningsresultat bidrar till bättre och säkrare vård vilket innebär trygghet och livskvalitet för patienten. - Närsjukvårdens medarbetare arbetar evidensbaserat, vilket innebär att vården baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag, klinisk erfarenhet och patientens preferenser. - Närsjukvården har ett starkt och konkret stöd för implementering av ny kunskap och nya metoder. - Närsjukvårdens medarbetare har tillgång till nya forskningsrön, och beaktar dessa utifrån ett kritiskt förhållningssätt. - Närsjukvårdens medarbetare påvisar områden med otillräcklig evidens och medverkar till förändring som bidrar till närsjukvårdens utveckling. - Närsjukvården bedriver forskning och utveckling, samt tillämpar forsknings- och utvecklingsresultat, vilket bidrar till regional, nationell och internationell konkurrenskraft. 3

8

9 1(3) Ledningsstaben Petra Dannapfel LiÖ Forskningsvision för Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland ska i samverkan med Linköpings universitet vara en attraktiv forskningsmiljö som integrerar forskningsresultat i den kliniska vardagen och skapar mervärde för medborgare, patienter och medarbetare. Attraktivitet En attraktiv forskningsmiljö som är tillåtande och har ekonomiska förutsättningar, skapar engagemang som lockar och behåller kompetens. Positiv forskningsutveckling Kunskap leder till kraft att förändra och förbättra. Ständiga förbättringar bygger på respekt för patienten och viljan att tillgodose patientens behov. Tillämpning av forskningsresultat Implementering och tillämpning av forskningsresultat bidrar till bättre och säkrare vård vilket innebär trygghet och livskvalitet för patienten. Attraktivitet En attraktiv forskningsmiljö som är tillåtande och har ekonomiska förutsättningar, skapar engagemang som lockar och behåller kompetens. Landstinget i Östergötland skall präglas av en vital och stark forskningsmiljö som stimulerar och tillåter kreativitet. Den tillåtande miljön där forskningsidéer lyfts och får utrymme utan prestige skapar en trygghet att våga ta steget ut i forskarvärlden. Detta främjar mobilitet och utbyte av idéer och kunskap mellan individer, olika verksamheter i organisationen och universitetet. Forum för samverkan med andra offentliga aktörer samt industri och övriga privata aktörer, bidrar till även till kunskapsutbyte och forskningsmöjligheter. Positiva attityder till forskning från samtliga professioner i organisationen främjar lust till forskning och underlättar forskningsverksamhet i klinikerna. Karriärvägar för alla professioner med möjlighet att bedriva egen forskning eller deltaga i forskningsprojekt skall vara tydliga. Ett explicitgörande kring möjligheter till forskning vid nationella och internationella rekryteringar gynnar både individ och verksamhet då detta lockar och behåller kompetens. Det bidrar även till en stimulerande och attraktiv arbetsplats för medarbetare som inte

10 2(3) Ledningsstaben Petra Dannapfel LiÖ bedriver forskning. Genererande av bra forskning på egen marknad lockar både forskningskompetens och bidrar till konkurrenskraft hos finansiärer. Ekonomiska medel är en förutsättning för forskning och ger en stark signal från ledning att forskning är ett prioriterat område och skall bedrivas. Positiv forskningsutveckling Kunskap leder till kraft att förändra och förbättra. Ständiga förbättringar bygger på respekt för patienten och viljan att tillgodose medborgarens behov. Långsiktiga satsningar och strategier för forskning skapar en gedigen kunskapsbas vilande på forskningsevidens att använda sig av i mötet med patienten. Ny kunskap och engagemang skapar ork och vilja att ständigt förbättra för medborgare, patienter och medarbetare. Forskningen är en viktig del i främjandet av hälsa genom preventiva åtgärder som förebygger ohälsa. Forskningen skall ses som en vårdfråga och genomsyra samtliga delar av verksamheten, det skall ses som en självklarhet av medarbetarna att inkorporera evidens i den kliniska vardagen. Verksamheternas ledning har ansvar för att underlätta och främja förändringar som leder till förbättringar för patienten och medarbetaren. Tillämpning av forskningsresultat Implementering och tillämpning av forskningsresultat bidrar till bättre och säkrare vård vilket innebär trygghet och livskvalitet för patienten. Landstinget är en hälso- och vårdorganisation men även en kunskapsorganisation med tydligt fokus på forskning. Detta skall tydligt märkas i verksamheterna men även nationellt och internationellt. Den forskning som bedrivs skall spridas inom och utanför den egna organisationen och komma intressenter till gagn. Patienter i Östergötland skall känna trygghet att den vård de tillhandahåller baseras på de senaste forskningsresultat. Nyttan av forskning skall komma alla patienter tillgodo oavsett var i vården man befinner sig.

11 3(3) Ledningsstaben Petra Dannapfel LiÖ Medarbetare skall ha kunskap och möjlighet att läsa och ta till sig forskningsresultat. För detta behövs rutiner, processer och tillgång till forskningsresultat. Detta skall tillgodoses av verksamheterna. En annan viktig aspekt är att ha förmåga till kritisk granskning kring vilka forskningsresultat som är mest tillförlitliga. Uppföljning av den forskning som bedrivs internt och externt samt spridning och implementering av denna behöver en ändamålsenlig infrastruktur. Detta är även det en ledningsfråga med ett starkt praktiskt värde och ett symbolvärde att vården skall vila på resultat från forskning. Synliggörandet av forskningsresultat i samhället bidrar till att medborgarna känner tilltro till vården och trygghet kring att den dagen denne behöver söka vård kommer den att vara kvalitativ och adekvat.

12

13 Bilaga 2 FoU-aktörer Nedan ges exempel på FoU-aktörer relevanta för närsjukvården, Landstinget i Östergötland. FoU-råd LiU/HU Verksamhets utvecklare LARC FoUenheten FoUUgruppen Projektkontoret Kvalitetssamordnare FoUsamordnare AMC CHV AMC, Allmänmedicinskt centrum AMC, är primärvårdens resurs för utbildning och kompetensutveckling och bistår med utbildning och fortbildning i allmänmedicin. Syftet är att stimulera alla medarbetare i primärvåden att vårda sina kunskaper och stärka viljan att ständigt gå vidare i ett livslångt lärande. Verksamhetsområdena är ST-utbildning i allmänmedicin och fortbildning inom primärvården. CHV, Centrum för hälso- och vårdutveckling CHV bidrar till bra vård och bättre hälsa genom att leverera expertkunskap i form av service, stöd och uppföljning i syfte att stärka kunderna i sina framtida uppdrag. Verksamheter som ingår i CHV är Clinicum, Enheten för hälsoanalys, Innovationsslussen, Miljö- och säkerhetsenheten, Regionalt biobankscentrum, Regionalt cancercentrum, Registercentrum sydost, Smittskyddsenheten, Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten och Vårdhygien. FoU-enheten, Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården FoU-enheten, verkar för att utveckla närsjukvårdens medarbetare och verksamhet genom att ge utbildning och handledning i forsknings- och utvecklingsmetodik, men också genom att utföra uppdrag och sprida forskningsresultat. FoU-enheten samverkar med FoU-råden och FoU-samordnarna om lokala och länsövergripande forsknings- och utvecklingsfrågor.

14 FoU-råd FoU-råd finns i varje länsdel och har till uppgift att stödja och stimulera till utvecklingsarbete och forskning, arbeta för spridning och implementering av resultat framkomna från lokala FoU-projekt, stödja utvecklingen och implementeringen av en evidensbaserad praktik, bistå medarbetare inom närsjukvården i ansökningsförfarandet för FoU-medel. Vidare ska FoUråden främja samarbete inom närsjukvården, lokalt och länsövergripande, och med andra intressenter. FoU-samordnare FoU-samordnare finns i varje centrum och har uppgiften att synliggöra, möjliggöra och nyttiggöra forskning och utveckling inom centrat både på ledningsnivå och på medarbetarnivå. FoU-samordnaren ska vara en länk mellan centrum och landstingets FoUstrategi och mellan övriga FoU-samordnare i närsjukvården och FoU-enheten. FoUU-gruppen FoUU-gruppen är en del av ledningsstaben vid Landstinget i Östergötland. Huvudsakliga uppgifter är att stärka och stödja forsknings-, utvecklings- och utbildningsfrågor, arbeta strategiskt med att möjliggöra, synliggöra och nyttiggöra forskning och utveckling, samt att administrera och utveckla hanteringen av forskningsansökningar och forskningsmedel. LARC, Linköping Academic Research Centre LARC är en stödenhet för akademisk klinisk forskning. Målet är att stärka och underlätta klinisk och translationell/överbryggande forskning vid Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland. LiU/HU Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet samverkar inom olika grupperingar samt genom strategiska satsningar som syftar till att stärka forskningen inom medicin, vårdvetenskap och andra områden. Projektkontoret Projekt- och utredningsenheten är landstingets strategiska resurs avseende värdering och prioritering av projekt och är ansvariga för kvalitetssäkring, utveckling och uppföljning av landstingets projektstyrning och projektmodell. Verksamhetsutvecklare Inom närsjukvården finns verksamhetsutvecklare på flera nivåer vilka kan erbjuda medarbetarna exempelvis metodstöd, handledning och utbildning.

15