ALF Mål- och Strategidokument

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALF Mål- och Strategidokument"

Transkript

1 ALF Mål- och Strategidokument Samverkan mellan Västerbottens Läns Landsting, Jämtlands Läns Landsting, Norrbottens Läns Landsting, Lanstinget Västernorrland och Umeå Universitet

2 2 Mål- och strategi för ALF; samverkan mellan Västerbottens Läns Landsting (VLL), Lanstinget Västernorrland (LVN), Jämtlands Läns Landsting (JLL), Norrbottens Läns Landsting (NLL) och Umeå Universitet (UmU) Detta dokument ersätter det föregående, som gällde t.o.m Det nationella ALF avtalet har sagts upp av staten, och ska ersättas av ett nytt senast Eftersom ALF kommittén fick samverkansstyrelsens bifall att genomföra vissa förändringar i ALF med ett års försening, dvs. i budgetarbetet för 2012, så kommer detta dokument att i realiteten styra ALF arbetet under 2013 och sannolikt De nya målen tar sitt ursprung i föregående måldokument, utifrån vad som har realiserats, och vad som kvarstår. Dessutom måste en anpassning ske dels till den regionaliserade läkarutbildningen (RLU) och till de förväntade skärpta kraven på universitetssjukvården i kommande ALF-avtal. I sitt PM inför kommande förhandlingar om ett nytt ALF avtal anför staten en rad principiella utgångspunkter: Staten och de berörda landstingen har ett gemensamt intresse och ansvar att erbjuda bästa möjliga miljö för klinisk forskning, utbildning och utveckling i syfte att höja vårdkvaliteten och effektiviteten. Universitetssjukvård ska hålla hög kvalitet bl.a. vad avser kliniska prövningar, nyttjande av innovativa läkemedel och produkter, implementering av nya evidensbaserade metoder, behandlingsforskning och demonstrationsprojekt. Tilldelning av ALF-medel ska till viss del grundas på hur universitetssjukhusen lever upp till dessa krav. Vidare anser staten att en del av ALF-medlen ska fördelas från nationell nivå av parterna gemensamt till infrastruktursatsningar. Begreppet universitetssjukvård bör kvalitetssäkras och bara få bäras av landsting som ackrediterats, genom att uppfylla bl.a. krav på att klinisk forskning och kliniska prövningar ges tillräcklig plats inom sjukvården. För att kunna uppnå detta förväntas Universitetssjukhusen innehålla ett tätt samarbete mellan universitet och landsting på alla organisatoriska nivåer. En uppföljning av hur ALF-medlen utnyttjats ska göras årligen, och en mer djupgående extern granskning vart tredje år. Det övergripande målet för ALF-samverkan är: Att utveckla en högkvalitativ, nationellt och internationellt konkurrenskraftig klinisk forskning och utbildning. Att utveckla hälso- och sjukvården i regionen till högsta nationella och vissa fall hög internationell klass. Den ska kännetecknas av att den har god förmåga att implementera nya behandlingar, ny teknik och utgör bästa möjliga miljö för klinisk forskning, utveckling och utbildning. Den kliniska relevansen (patientnyttan) ska vara det övergripande vägledande perspektivet

3 3 UmU och VLL, LVN, JLL och NLL vill således gemensamt verka för att: En sjukvård av hög klass, som flexibelt och effektivt förmår kombinera sina tre uppdrag inom sjukvård, forskning och utbildning. Ett nationellt och till vissa delar internationellt konkurrenskraftig universitetssjukvård, som lever upp till de förväntade kraven som kommer att vara knutna till begreppet universitetssjukvård. Att ett vetenskapligt synsätt och ett systematiskt förbättringsarbete genomsyrar vården på alla nivåer. Goda förutsättningar för klinisk forskning, utveckling och utbildning av hög kvalitet ska både känneteckna universitetssjukvården, och kunna dokumenteras i form av publikationer, framgångsrikt förbättringsarbete och implementering av nya metoder och bra utvärdering av utbildning och utbildningsmiljö. Goda möjligheter att kombinera klinisk verksamhet med forskning ska finnas. Att arbeta inom universitetssjukvården innebär ett krav på att delta i forskning, utveckling och utbildning för många av de anställda. Det ska finnas en tydlig karriärgång för personal inom universitetssjukvården, som vill kombinera kliniskt arbete med forskning, Ett bra samarbete mellan klinik, klinisk och preklinisk forskning resp. prekliniska metoder är viktigt. En utveckling på detta område ska kunna avläsas i samarbeten mellan forskare inom universitetssjukvården och fakulteten. Läkarstuderande får en väl anpassad utbildning av hög kvalitet som ger hög grad av anställningsbarhet och goda kunskaper för verksamhet inom hälso- och sjukvård, forskning, utbildning, eller näringsliv. Basen och navet för universitetssjukvården inom norra regionen är Norrlands Universitetssjukhus. De s.k. regionaliseringssjukhusen är genom att vara platsen för den kliniska utbildningen för många av studenterna en viktig del av universitetssjukvården. I begreppet ingår också andra vårdenheter, där utbildning regelbundet bedrivs. Verksamheten ska baseras på ett tydligt genusperspektiv, en medvetenhet om förutsättningarna för hållbar utveckling och vikten av en ökad internationalisering. Möjligheterna till kommersialisering av forskningsidéer ska utvecklas. En struktur till stöd för detta bör finnas. Interaktionen med VLL är väl etablerad, men ska utvecklas i takt med de nya kraven på Universitetssjukhusen. Interaktionen med LVN, JLL och NLL ökar p.g.a. den regionaliserade läkarutbildningen. För att utveckla detta har samverkansstyrelsen fastställt dokumentet: Ledningsinteraktioner mellan Umeå Universitet (UmU) och Västerbottens Läns Landsting (VLL) samt mellan UmU och övriga landsting i norra sjukvårdsregionen (LVN, JLL & NLL). Det är viktigt för ALF samverkan att intentionerna i detta dokument nu genomförs. För denna samverkan är även utvecklingen av ett tätare samarbete i gemensamma forskargrupper och forskningsnätverk av stor betydelse

4 4 1. ALF för grundutbildning: i Målet för grundutbildnings ALF är: VLL tillsammans med LVN, NLL och UmU ska bedriva en klinisk grundutbildning av hög kvalitet som ger läkarstuderande möjlighet att nå hög kompetens både teoretiskt och kliniskt. Utbildningen ska vara nationellt attraktiv och försörja hälso- och sjukvården i regionen med välutbildade läkare. Utbildningen ska vara likvärdig oavsett val av utbildningsort från T6. För att uppnå dessa mål krävs ett antal delmål och aktiviteter: ALF-resursen för utbildning ska motsvara den volym av grundutbildning för läkare som bedrivs inom regionen. Fördelning av GU-ALF ska grundas på långsiktighet och förutsägbarhet. Fördelning av GU-ALF för medverkan i utbildning ska grunda sig på faktiska insatser i grundutbildning och baseras på fastställt undervisningsuppdrag. En årlig GU-ALF rapport ska redovisas för ALF kommittén. Fördelning och utnyttjande av GU-ALF ska kännetecknas av hög transparens och ha ett kvalitetssäkrat system med regelbunden uppföljning. Det ska finnas system för löpande kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan läkare på sjukhus och studenter med s.k. utlokaliserad klinisk placering och motsv. klinik på NUS, men även mellan NUS och s.k. regionaliseringskliniker. Därför ska ALF kommittén i budgetarbete för 2013 lämna förslag på ett framtida sådant system, beaktande både RLU, och fortsatt behov av utlokaliserad klinisk placering vid andra sjukvårdsinrättningar i norra regionen. 2. ALF för forskning: Övergripande mål för Forsknings ALF Att utveckla en högkvalitativ klinisk forskning med både spets och bredd som förutsättning för ett konkurrenskraftigt forskningsuniversitet och en högklassig hälso- och sjukvård i norra regionen med konkurrenskraftig universitetssjukvård, och en god klinisk utbildningsmiljö. Klinisk forskning har definierats som sådan forskning som förutsätter vårdens struktur och resurser och som har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa (SOU 2008:7). Det är denna definition som gäller vid tillämpningen av ALF avtalet.

5 5 ALF - medlen ska användas till att: stödja uppbyggnad av högkvalitativ klinisk forskning för att möjliggöra etablering av nationellt och internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer och utveckling av högspecialiserad hälso- och sjukvård av högsta klass. garantera forskning med stor bredd och hög kvalitet, för att tillgodose en god akademisk utbildning samt en modern och effektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet. stödja uppbyggnad av ändamålsenlig och modern infrastruktur för klinisk forskning. stödja utveckling av nätverk och forskningsmiljöer som stimulerar samarbeten och forskningsutbyten mellan olika discipliner/områden i syfte att främja translationell forskning. främja rekrytering av unga forskare samt stödja deras etablering och karriärutveckling för att säkra kompetensförsörjning/utveckling inom klinisk forskning. Fördelningen av ALF medel ska ske enligt gängse kvalitetskriterier och grundas på bedömningar, som uppfattas som adekvata. Fördelning och användning ska vidare präglas av långsiktighet och transparens. Uppföljning ska ske regelbundet och enligt ett kvalitetssäkrat system. Den kliniska forskningen ska utvecklas i konkurrenskraft så att graden av externfinansiering successivt ökar. Uppvisande av ansökan om externa medel i nationell konkurrens ska vara meriterande. 2.1 Centralt fördelade ALF medel för forskning: Centralt fördelade ALF medel uppgår i 2012 års budget till 53,2 Mkr. Huvuddelen avser olika former av karriärstöd som framför allt finansierar arbetstid för forskning för kliniska forskare (33,7 Mkr). För stöd till forskningsprojekt budgeterades 19,2 Mkr, varav 9,2 Mkr avser lokalkostnader relaterade till forskning finansierad med centralt beslutat ALF stöd. Till dessa 19,2 Mkr kommer 3,5 Mkr som utgör motfinansiering från landstingen till ALF projekt (vanligen 3,0 Mkr VLL och 0,5 Mkr övriga norrlandsting). Centralt fördelat ALF stöd till forskningsprojekt kan förutom disputerade landstingsanställda (inkl. s.k. kombinationsanställning) sökas av lärare/forskare vid medicinska fakulteten vid Umeå Universitet för klinisk translationell forskning, under förutsättning att det finns minst en landstingsanställd forskare, som på ett tydligt, betydande och säkerställt sätt tar del i projektet. Anslagen fördelas från 2012 huvudsakligen som ett treårigt stöd. Knappt 2 Mkr är fördelat för ett år till klinisk behandlingsforskning. Vetenskaplig värdering har de sista åren skett externt vid Hälsouniversitetet i Linköping. Utöver ovan redovisade medel finns fram t o m 2014 en fördelning till RLU- landstingen enligt ett särskilt hängavtal till regionala ALF avtalet (2,3 Mkr i 2012 års budget) Målen för centralt fördelade ALF medel för klinisk forskning är: Excellens inom klinisk forskning för att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården på nationell och internationell nivå. En tydlig patientnytta ska vara avgörande. Satsningarna ska präglas av långsiktighet. Den vetenskapliga granskningen och urvalet ska vara transparent och respekterat. Effektivt utnyttjande av ALF medel för karriärstöd för kliniska forskare från doktorand till senior forskare genom bästa möjliga samordning med de möjligheter som fakultet och externa bidragsgivare erbjuder.

6 6 För att uppnå dessa mål krävs ett antal delmål och aktiviteter: Stödja kliniska forskningsprojekt av högsta vetenskapliga kvalitet genom sökbara projektstöd. Skapa förutsättningar för långsiktighet för klinisk forskning av hög kvalitet. Stimulera samverkan mellan preklinisk och klinisk forskning för forskningsresultat präglade av patientnytta och klinisk relevans. Utveckla och förenkla den vetenskapliga granskningen av projekt som söker centrala ALF medel. Skapa tillgång till ändamålsenlig och modern apparatur för klinisk forskning genom sökbara utrustningsanslag. Främja möjligheterna till forskarutbildning i den omfattning som vårdens, utbildningens och forskningens utveckling kräver Stödja sammanhållen karriär som klinisk forskare Utreda och föreslå prioritering och omfördelning mellan olika satsningar för att stimulera excellens inom klinisk forskning och säkra utvecklingen inom viktiga kliniska forskningsområden. 2.2 ALF medel för forskning fördelade på klinisk basenhet: ALF medel för forskning fördelade på basenhet utgör basen i ALF systemet för klinisk forskning. Grundat på prestation (en tredjedel vardera; publikationer, externa medel och doktorsexamina samt docenturer) under de tre närmast föregående åren disponerar basenheten ALF medel för fördelning och beslut på denna nivå. Regler för fördelning och beslut framgår nedan. Denna del av ALF systemet för att finansiera forskningsprojekt är viktigt för att säkra bredden i den kliniska forskningen och för att säkra den akademiska miljön runt läkarutbildningen. I 2012 års budget fördelas 72,6 Mkr till de kliniska basenheterna. Huvuddelen, 62,5 Mkr fördelas efter ansökan och vetenskaplig granskning framför allt till forskningsprojekt eller arbetstid för forskning för kliniska forskare. Maximalt 30 % får disponeras för basenhetsanknuten forskningsstödjande infrastruktur. Resten (10,1 Mkr) går till att finansiera lokaler för forskning på basenheten. Granskning av processen för fördelning av ALF medel på basenhet pågår och kommer att presenteras för ALF kommittén 29/5. Målen för ALF medel fördelade på basenhet är: Att säkra både bredd och hög kvalitet inom klinisk forskning Att säkerställa att det bedrivs forskning på alla kliniker, som är engagerade i GU för läkare Genom systemet för fördelning av basenhets ALF skapa en överblick, och en situation, som ger en bra grund för dialog om klinikens resultat i forskning. För att uppnå dessa mål krävs ett antal delmål och aktiviteter: Medel ska prioriteras efter ansökan från enskild forskare eller gruppering av forskare. Huvudsökande kan vara forskarutbildad person vid basenheten. Dit räknas även personer med s.k. förenad anställning. Prioritering görs utifrån vetenskaplig kvalitet och klinisk relevans. Vägledande för fördelning av medel ska vara kvaliteten på tidigare utförd forskning samt den planerade forskning som redovisas i ansökan. Vid den vetenskapliga utvärderingen ska vetenskaplig expertis på orten utnyttjas och gängse jävsregler tillämpas.

7 7 Högst 30 % av basenhets ALF får användas för strategiska satsningar och infrastruktur. Dessa satsningar ska motiveras och återrapporteras. Prioriteringsprocessen ska vara transparent och återrapporteras till ALF-kommittén årligen. Samverkansstyrelsen och ALF-kommittén har till uppgift att regelbundet ta fram en samlad bild av den kliniska forskningen, uppmärksamma forskningssvaga områden, och föreslå åtgärder* för att stärka forskningen vid dessa. Extern granskning av processen ska ske var tredje år. grundutbildning av hö * Dessa åtgärder kan innebära att villkora fortsatt utdelning av basenhets ALF mot samverkan med intern eller extern forskningsstarkare enhet eller genom riktade satsningar, t.ex. tidsbegränsade forskningsmedel mot uppvisad godkänd projektplan, studiestöd till doktorander mot godkänd projektplan och att extern handledare engageras eller genom rekrytering av forskare. Alla åtgärder ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. 3. ALF-medel fördelade genom strategiskt riktade satsningar ALF medel för strategiska satsningar 2012 uppgår till totalt 21,4 Mkr. Rekryteringsbidrag till nyanställda professorers forskningsprojekt utgör 2,3 Mkr. Den största kostnaden är strategiska satsningar på forskningslokaler, 16,2 Mkr. Utöver dessa 21,4 Mkr budgeterades 12,6 Mkr för andra gemensamma kostnader, t.ex. för Medicinska biblioteket (5.2 Mkr) Målen för strategiskt riktade satsningar: Att främja rekrytering av professorer inom viktiga forskningsområden genom att kunna erbjuda attraktiva startbidrag Säkra forskningsaktivitet av hög kvalitet inom viktiga forskningsområden genom riktade åtgärder. Aktiviteter och delmål: Rekryteringsbidrag: Nyanställda professorer med klinisk koppling och verksamma inom läkarprogrammet erhåller efter förhandling ett startbidrag som kan disponeras under 4 år. Kostnaderna för detta delas mellan forsknings- och grundutbildnings -ALF och beslutas i varje enskilt fall. Strategisk pott, som kan användas för att säkra bredden inom klinisk forskning: Att användas till riktade satsningar för att stärka klinisk forskning inom identifierade områden. Strategisk pott, som kan användas för att stödja uppbyggnad av viktiga forskargrupper och forskningsmiljöer, där man ännu inte nått förmågan att utveckla sin grupp/miljö med externa anslag. 4. ALF finansiering av infrastruktursatsningar En ändamålsenlig och modern infrastruktur är av stor betydelse för den kliniska forskningen. För att säkerställa optimalt utnyttjande av ALF för infrastruktur bör tilldelning grundas på strategiska beslut baserade på dagens och framtidens behov samt vara väl samordnade för att kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Satsningarna bör i första hand vara engångssatsningar där aktiviteterna förväntas vara självbärande (genom avgifter) efter uppbyggnad.

8 8 Exempel på strategiska satsningar på infrastruktur kan vara: Stöd till uppbyggnad av longitudinella databaser och samordning av databaser av unikt värde för klinisk forskning. Stöd till uppbyggnad och utveckling av biobanker. Stöd till initiering och utveckling av forskningsmiljöer som främjar samarbeten och forskningsutbyten mellan olika discipliner och områden. Stöd till uppbyggnad av stödfunktioner för klinisk forskning, t.ex. statistik och bioinformatik, hjälp vid ansökan om etiska prövningar samt strukturer och miljöer för samordning av patienthandläggning, provtagning och provanalys. ALF kommittén ska därför utifrån identifierade behov: Inom ramen för ALF för strategiska satsningar och ALF för infrastruktur föreslå satsning på viktiga strategiska områden. Föreslå system som säkerställer ett effektivt utnyttjande av begränsade resurser. 5. Uppföljning av ALF finansierad forskning I och med att flera av universitetssjukhusen börjat göra årliga forskningsrapporter, och genom de nationella genomlysningar och rapporter som gjorts av VR, läkarförbundet och SKL, har fokus kommit att riktas mot resultaten av ALF finansieringen till berörda landsting och regioner. Detta avgränsar sig inte bara till traditionell bibliometri och redovisning av externa anslag, utan ambitionen är att försöka värdera ALF medlens värde för patienterna och för hälso- och sjukvårdsystemet. I ett nytt centralt ALF avtal finns anledning att tro att den löpande utvärdering av universitetssjukvården, som tydligt aviseras, förutom traditionell akademisk utvärdering kommer att innehålla andra aspekter på effekten av ALF medlen. Därför innehåller detta Mål- och strategidokument till skillnad från det föregående även mål för uppföljning av ALF och utvärdering av effekter. Mål för uppföljning och utvärdering av ALF: ALF kommittén ska bevaka utvecklingen inom utvärdering av forskningens nytta. ALF kommittén ska inleda ett utvecklingsarbete för att identifiera och pröva tänkbara mått på nytta inom klinisk forskning.