Verksamhetsplan Institutionen för Farmakologi och Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet

Transkript

1 1 Verksamhetsplan Institutionen för Farmakologi och Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet NULÄGE Allmänt om institutionen Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap består av tre enheter - farmakologi, klinisk farmakologi och klinisk neurovetenskap - som bedriver forskning och undervisning inom områdena farmakologi, klinisk farmakologi, neurologi, neurokirurgi och klinisk neurofysiologi. Institutionens vision Att inom samtliga verksamhetsområden undervisning, forskarutbildning, forskning och kontakt med omvärlden bedriva ett framgångsrikt arbete på ett sätt som skapar tillit bland medarbetare och ger förtroende och uppskattning från omgivningen. Institutionens vision är gemensam med visionen för Umeå universitet och dess medicinska fakultet: Institutionen är internationellt och nationellt respekterat med ett regionalt engagemang Institutionen har framgångsrika forskare inom sina områden och en forskarutbildning av högsta klass Våra studenter får utbildning av högsta kvalitet av välutbildade och engagerade lärare Våra studenter erbjuds attraktiva kurser och karriärvägar Samarbete med universitet, näringsliv och offentliga organisationer i Sverige och i världen leder till ömsesidig inspiration och utveckling. Särskilt viktig är samverkan med sjukvården i norra regionen och i synnerhet med Norrlands universitetssjukhus. UTBILDNING Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Grundutbildning Det finns ett starkt pedagogiskt engagemang bland institutionens lärare som bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom bl a informations- och kommunikationsteknik (IKT), internet-baserad utbildning, flexutbildning och blended learning. Det framgångsrika arbetet

2 2 har hittills hedrats med att lärare vid institutionen har mottagit sex olika pedagogiska priser och utmärkelser, från både studenter och fakultetskollegiet. Institutionen deltar i flera av universitetets utbildningsprogram: läkarprogrammet, odontologiska program (tandläkare, tandhygienist), sjuksköterskeprogram på grund- och avancerad nivå, arbetsterapeutprogrammet, sjukgymnastprogrammet, logopedprogrammet, receptarieprogrammet, vårdadministrativa programmet, biomedicinprogrammet, civilingenjörsprogrammet, molekylärbiologiprogrammet och kemiprogram. Den största delen av institutionens undervisning sker inom läkar- och receptarieprogrammen. Undervisning på läkarprogrammet ges på termin 5 (farmakologi, klinisk farmakologi och neurologi) och termin 10 (neurologi). Klinisk farmakologi har även spridda timmar på andra terminer under det kliniska stadiet. Enheterna för klinisk farmakologi och farmakologi står för stor del av utbildningen inom receptarieprogrammet. En mastersutbildning för receptarier och apotekarutbildning förbereds, med aktiv medverkan av klinisk farmakologi. De flesta grundutbildningsprogram som institutionen deltar i har mycket högt söktryck med studenter med mycket höga gymnasiebetyg eller mycket höga poäng på högskoleprovet. Forskarutbildning Antalet registrerade doktorander på institutionen är 15 (neurologi 8, neurokirurgi 2, klinisk neurofysiologi 1, farmakologi 4). Kurser och andra utbildningsmoment som institutionen ger på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ska vara av högsta klass och utgöra attraktiva alternativ för val av fortsatt verksamhet inom området för såväl svenska som internationella studenter. Studenterna ska efter examen vara konkurrenskraftiga och attraktiva för arbetsmarknaden och en akademisk karriär, inom institutionens kunskapsområden. Bedriva grundutbildning med ett innehåll som är relevant för studenternas framtida yrkesverksamhet och med hög kvalitet så att nuvarande mycket positiva omdömen från studenterna fortsätter trots ökat studerandeantal. Skapa utbildningsformer som möjliggör regionaliserad läkarutbildning av god kvalitet. Bedriva forskarutbildning så forskarstuderande tillgodogör sig den kunskap och de tekniker/färdigheter som behövs för framläggande av en avhandling av hög kvalitet inom den planerade tiden. Samtliga lärare ska vara disputerade. Alla lärare är huvudhandledare för minst en doktorand (undantag är lärare som närmar sig pensionering). Lärarna deltar i pedagogiska utbildningar och träffar som fakulteten erbjuder.

3 3 Inhämta synpunkter och utvärderingar från studenterna och åtgärda viktiga/relevanta åsikter. Inventera och testa möjliga tekniska lösningar för regionaliserad läkarutbildning. Forskarstuderande ges förutsättningar att delta i utbildningar av relevans för avhandlingsarbetet. Forskarstuderande får regelbunden handledning och uppföljning. Endast anställa lärare som disputerat, och om detta inte är möjligt skapa en plan för icke disputerade lärare att genomgå forskarutbildning. De senaste årens ökande studerandeantal ställer mycket stora krav på planeringen av den kliniska verksamheten. Regionalisering av läkarutbildningen ger visserligen en avlastning av den kliniska utbildningen på NUS. Dock är möjligheterna till regionalisering i ämnet neurologi begränsad där en, eller mer troligt, två studieorter i regionen knappast kan genomföra denna. En eventuell neddragning av den kliniska verksamheten vid NUS kan göra att neurologutbildning inte kan ges till alla studenter i Umeå och utgör således ett hot mot en komplett läkarutbildning även för studenter som genomgår hela kliniska utbildningen vid NUS. Regionlandstingens ekonomi och bristande tillgång på neuro-läkare gör en senare utökad regionalisering i neurologi mycket osannolik. De senare årens mycket sparsamma tilldelning av ST-block i neurologi och klinisk farmakologi på NUS, kommer om inte en utökning sker att leda till brist på klinisk forskare i ämnet och på sikt påverka undervisning och forskning. FORSKNING Institutionen har fyra personer som är huvudmän för anslag från Vetenskapsrådet, och andelen med VR-anslag för en enskild institution torde vara den högsta/bland de högsta vid fakulteten. Neuroforskning har av Umeå universitet bedömts som ett av universitetets starka forskningsområden. Möjligheten att rekrytera externa disputerade forskare är små för institutionens samtliga enheter p.g.a. relativt få tillgängliga personer i lämplig ålder i landet samt svårigheter/ovilja att vilja flytta. En noggrann analys av möjliga personer att rekrytera kombinerat med skapande av attraktiva villkor behövs. Detta är särskilt angeläget för områden/ämnen som krävs för genomförande av komplett programutbildning. De flesta lärare upplever brist på tid för forskning. För de kliniska disciplinerna finns en kontinuerlig spänning mellan akademiska uppgifter och deltagande i sjukvård p.g.a den otillräckliga grundbemanningen av landstingsanställda läkare. Detta är ett allvarligt grundproblem eftersom det även hämmar möjligheten till rekrytering av läkare för klinisk forskning.

4 4 Forskningen vid institutionen ska vara nationellt ledande och internationellt framstående. Genom fokusering och prioritering ska forskningens konkurrenskraft öka och forskare ska erbjudas en stimulerande miljö med goda utvecklingsmöjligheter. Erhållna externa medel till forskning ska öka med 10 procent är jämfört med år Antalet publiceringar ska öka med 5 procent år jämfört med år Medelcitering mätt enligt Crown index ska öka med 5 procent år jämfört med år Ökat lokalt, nationellt och internationellt samarbete. Uppmuntra forskare att vara mer aktiv i sökande av externa medel. Stimulera till kollegial granskning av ansökningar. Bättre kontroll att ALF-tid och ev annan tid för forskning verkligen används för forskning. Öka medvetenheten om betydelsen av val av tidskrift för publicering. Stimulera forskarna att aktivt leta efter nya samarbetspartners, eller fördjupa rådande samarbeten. Öka samarbetet mellan forskargrupper på institutionen genom gemensamma inköp/nyttjande av apparatur, gemensamma kontrollmaterial och mer jämförande analyser. Några av de viktigaste framgångsfaktorerna för forskning är tid och pengar. Tid att fundera över frågeställningar och studieupplägg, tid att skriva forskningsansökningar, tid att diskutera med andra forskare, tid att genomföra studien, tid att sammanställa resultaten och skriva artiklar, tid att kommunicera fynden till allmänheten. Därutöver behövs tid för forskarhandledning. Alla faktorer som inskränker forskningstiden är ett hot mot bra forskning. Sjukvårdens behov av ren klinisk tjänstgöring är ständigt problem/hot mot den kliniska forskningen. Ökat antal studenter och regionalisering är ett potentiellt hot eftersom dessa förändringar medför ökad administration och ska ske med bibehållen, eller helst förbättrad,

5 5 kvalité jämfört med dagens undervisning. Om tidsvillkoren för god forskning inte finns påverkas även möjligheterna att rekrytera nya forskare. Det råder för närvarande stora problem att finansiera forskningsprojekt inom prekliniska ämnen, då många anslag är bundna till kliniska studier och nya anslag ofta delas ut till starka forskningsmiljöer, centres of excellence och strategiska områden snarare än enskilda forskare och projekt. Nya forskningsprojekt tillhör sällan dessa etablerade strategiska områden, vilket effektivt bromsar utvecklingen av ny innovativ forskning. Yngre forskare begränsas ytterligare av den rådande principen att mycket ska ha mer, dvs att stora anslag erhållna i konkurrens är en av de viktigaste faktorerna för erhållandet av nya stora anslag. Yngre forskare har tillgång till många småfonder men utan ett större anslag i botten har dessa fonder begränsad genomslagskraft. SAMVERKAN Institutionen har flera årliga kontakter med patientföreningar och sjukhus där de senaste forskningsrönen (egna och andras) för olika sjukdomar har presenterats. Nära samverkan med sjukvårdens och nationella myndigheters läkemedelsaktiviteter. Även deltagande i offentliga föreläsningar om neurologiska sjukdomar för allmänheten. Medverkar i intervjuer i tidningar, TV och/eller radio. Samarbetet med andra institutioner, universitet, offentliga organisationer och näringsliv i Sverige och i världen leder till ömsesidig inspiration och utveckling av institutionens olika verksamhetsområden. Institutionen ska därför utveckla sin samverkan med omvärlden. Institutionens samverkan med allmänhet och patientorganisationer ska minst bibehållas på nuvarande nivå. Institutionens samverkan med andra institutioner inom forskning och utbildning ska öka Institutionens samverkan med andra universitet inom forskning och utbildning ska öka Institutionens samverkan med landsting inom forskning och utbildning ska stärkas ytterligare (alla landsting i regionen) Forskningens koppling till näringslivet ska stärkas Institutionen ska sträva efter ökat samarbete inom EU-området och ökad EUfinansiering

6 6 Fortsatt regelbundet deltagande i informerande aktiviteter för allmänhet och patientorganisationer lokalt, regionalt och nationellt Identifiera nya samarbetspartners lokalt, nationellt och internationellt som kan stärka forskningen Identifiera moment i utbildningen som lämpar sig för samarbete med andra institutioner Regelbundna kontakter med Neurocentrums ledning I alla forskningsprojekt ställa frågan om det finns resultat som kan vidareutvecklas för kommersialisering Landstingens ansträngda ekonomi kan leda till reducerad sjukvård och reducerad förmåga att ställa resurser till förfogande med åtföljande negativa konsekvenser för utbildningen av läkarstuderande och för den kliniska forskningen. PERSONAL Samtliga lärartjänster vid institutionen är besatta. Professorn i klinisk neurofysiologi pensioneras under våren 2011 och en lärartjänst i ämnet utlyses därför under våren Institutionen har en administrativ samordnare som bereder ärenden inför arbetsplatsträffar, LSG-sammanträden och beslutssammanträden, samt sköter ekonomihanteringen (den löpande på egen enhet och den övergripande för institutionen), upprättar budgetförslag och bokslut tillsammans med prefekten, sköter den praktiska kursadministrationen för grundutbildningen i neurologi, samt administrativa uppgifter kring forskarstuderande för hela institutionen. Vid enheten för Klinisk Farmakologi finns en institutionssekreterare på heltid och på enheten för Farmakologi sköts administrativa uppgifter motsvarande 25 % av en forskningsingenjör, som går i pension mars Institutionen har ytterligare en forskningsingenjör, en förste forskningsassistent, tre projektassistenter, två laboratorieassistenter, en forskningssjuksköterska och två lönebidragsanställda (assistent/tekniker). Institutionen ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare och erbjuda en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Institutionen ska ha en utvecklad lednings- och organisationsstruktur samt ett gott klimat där medarbetarnas potential tas till vara.

7 7 Ledigförklarade lärartjänster ska återutlysas såvida inte synnerliga skäl talar emot detta Alla lärartjänster ska även fortsättningsvis vara besatta Inrättande av fler adjungerade lärartjänster Utveckla gemensamma personalfrämjande aktiviteter Tillse att nödvändiga och fungerande stödfunktioner finns för kärnverksamheten Undersöka rekryteringsläget minst två år innan känd pensionsavgång Uppmuntra till positiv beskrivning av institutionen vid externa kontakter Dialog med landstingsföreträdare om möjliga adjungeringar En tydlig gemensam personalbefrämjande aktivitet varje termin Göra avsättningar så att fungerande stödfunktioner finns Stora pensionsavgångar drabbar landets samtliga medicinska fakulteter under de kommande åren. Detta kan leda till svårigheter att rekrytera nya lärare, framför allt nya professorer, under 2010-talet. Institutionen bör därför säkra den fortsatta kompetensförsörjningen genom egen utbildning av lärare/forskare. Aktivitetsplan 2011, se nedan, bilaga 1.